Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående afstående eller upplåtelse i vissa fall af mark från kronoegendomar.

1909-04-20 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1909:105, Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående afstående eller upplåtelse i vissa fall af mark från kronoegendomar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 105.

1

N:o 105.

Ank. till Biksd. kansli den 20 april 1909, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående

afstående eller upplåtelse i vissa fall af mark från

kronoegendomar.

(I. A.)

I en till Riksdagen den 5 mars 1909 atiåten, till statsutskottets

förberedande behandling öfverlämnad proposition (n:o 91) har Kungl.

Maj:t under åberopande af bifogadt utdrag af statsrådsprotokollet öfver

jordbruksärenden för samma dag föreslagit Riksdagen att för tiden

intill den 15 maj 1910

dels medgifva, att, då för allmänt ändamål, för hvars tillgodoseende

enligt gällande författning enskild man, menighet eller inrättning

kan förpliktas afstå eller upplåta jord eller lägenhet, erfordras, att

staten tillhörig mark afstås eller upplåtes, Kungl. Maj:t må äga, utan

Riksdagens hörande i hvarje särskildt fall, förordna om markens afstående

eller upplåtande;

dels ock besluta:

l:o) att för mark, som sålunda afstås eller upplåtes, lösen eller

ersättning skall med nedan angifna undantag utgå efter ty i kungl.

förordningen den 14 april 1866 angående jords eller lägenhets afstående

för allmänt behof är föreskrifvet och till beloppet bestämmas, då jordområde,

som skall lösas, är obebyggdt och understiger fem hektar,

samt Kungl. Maj:t finner skäligt sådant medgifva, af tre gode män, af

hvilka Kungl. Maj:ts befallningshafvande i länet och sökanden, hvar

Bih. till Riksd. Prof. 1909. é Sami. 1 Afd, 70 Höft. (N:o 105.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets. Utlåtande N:o 105.

för sig. utse en och domaren i orten den tredje, samt i annat fall af

sådan nämnd, som omförmäles i förenämnda kungl. förordning;

2:o) att i fråga om mark, som är afsedd att användas för framdragande

åt elektrisk ledning, utom hvad i nyssnämnda förordning

stadgas, jämväl föreskrifterna i lagen den 27 juni 1902. innefattande

vissa bestämmelser om elektriska anläggningar, skola lända till efterrättelse

;

3:o) att, där Kungl. Maj:t lämnat kommun, enskild person eller

bolag tillstånd att inom riket anlägga järnväg, Kungl. Maj:t ock må,

där så pröfvas lämpligt och utan afseende därå, om för järnvägens

anläggning statsbidrag åtnjutes eller icke, ej mindre medgifva, att jord,

som står under kronans omedelbara disposition eller tillhör någon af

de under bruk och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna allmänningar

eller någon åt de genom domänstyrelsens försorg utarrenderade kronoegendomar,

hvilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas

fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, upplåtes utan särskild

ersättning till kronan, än äfven tillåta vederbörande att kostnadsfritt

för anläggningen begagna sådana å kronans ägor belägna kalkoch

stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara disponibla;

4:o) att jämväl i öfrigt, då fråga allenast är om upplåtelse af

mark till begagnande för ändamål, som förut nämnts, utan att marken

afstås, det må ankomma på Kungl. Majrt att, där omständigheterna

därtill föranleda, medgifva undantag frän den under l:o) angifna

regel; samt

5:o) att hvad sålunda stadgats icke har afseende å de i 8 och

12 §§ af lagen den 31 augusti 1907 om stadsplan och tomtindelninoberörda

fall.

I detta ärende bär departementschefen efter gemensam beredning

med cheferna från landtförsvars-, civil- och ecklesiastikdepartementen

till ofvanberörda statsrådsprotokoll anfört följande.

»I anledning af Eders Kungl. Maj:ts den 31 januari 1908 till Riksdagen

aflåtna proposition och eu i ärendet väckt motion beslöt samma

års Riksdag att för tiden intill den 15 maj 1909

dels medgifva,

att, då för allmänt ändamål, för hvars tillgodoseende enligt gällande

författning enskild man, menighet eller inrättning kunde förpliktas

afstå eller upplåta jord eller lägenhet, erfordrades, att staten tillhörig

mark afstodes eller upplätes, Kungl. Majrt skulle äga, utan Riksdagens

hörande i hvarje särskildt fall, förordna om markens afstående eller

upplåtande;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets TJUåtande Ko 105.

3

dels och förordna:

l:o) att för mark, som sålunda afstodes eller upplätes, lösen eller

ersättning skulle med nedan angifna undantag utgå efter ty i lcungl.

förordningen den 14 april 1866 angående jords eller lägenhets afstående

för allmänt behof vore föreskrifvet, och till beloppet bestämmas, då

jordområde, som skulle lösas, vore obebyggdt och understege fem

hektar, samt Kungl. Maj:t funne skäligt sådant medgifva, af tre gode

män, af hvilka Kungl. Maj:ts befallningshafvande i länet och sökanden,

hvar för sig, skulle utse eu och domaren i orten den tredje, samt i

annat fall af sådan nämnd, som omförmäldes i förenämnda kungl. förordning

;

2:o) att i fråga om mark, som vore afsedd att användas för

framdragande af elektrisk ledning, utom hvad i nyssnämnda förordning

stadgades, jämväl föreskrifterna i lagen den 27 juni 1902, innefattande

vissa bestämmelser om elektriska anläggningar, skulle lända till efterrättelse

;

3:o) att, där Kungl. Maj:t lämnat kommun, enskild person eller

bolag tillstånd att inom riket anlägga järnväg, Kungl. Maj:t ock ägde,

där så pröfvades lämpligt och utan afseende därå, om för järnvägens

anläggning statsbidrag åtnjötes eller icke, ej mindre medgifva, att jord,

som stode under kronans omedelbara disposition, upplätes utan någon

ersättning, att jord från de under bruk och bergverk för nödigt

skogsfång upplåtna kronoallmänningar upplätes utan annan godtgörelse

än ersättning till vederbörande innehafvare för intrång i nvttjanderätten,

och att jord från de genom domänstyrelsens försorg utarrenderade

k ro n o egen d om ar,. hvilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas

fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, upplätes

utan annan ersättning än för minskning i arrendatorns brukningsomräde

under den återstående arrendetiden äfvensom för skada och

intrång, än äfven tillåta vederbörande att kostnadsfritt för anläggningen

begagna sådana å kronans ägor belägna kalk- och stenbrott jämte

grustäkter, som kunde vara disponibla;

4:o) att jämväl i öfrigt, då fråga allenast vore om upplåtelse af

mark till begagnande för ändamål, som förut nämnts, utan att marken

afstodes, det skulle ankomma på Kungl. Maj:t att, där omständigheterna

därtill föranledde, medgifva undantag från den under l:o) angifna

regel; samt

5:o) att hvad sålunda stadgats icke hade afseende å de i 8 och 12 §§

af lagen den 31 augusti 1907 om stadsplan och tomtindelning berörda fall.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 105.

Motsvarande medgifvande synes böra utverkas äfven för tiden efter

den 15 nästkommande maj. Emellertid är härvid att märka, att till

följd af bestämmelsen i 2 kap. 3 § i lagen den 14 juni 1907 om nyttjanderätt

till fast egendom kronan icke längre kan i fråga om arrendeaftal,

å livilka nämnda lag är tillämplig, från arrendatorn återtaga

mark, som tillhör den utarrenderade egendomen, i annan ordning än

som är stadgad i fråga om jords eller lägenhets afstående för allmänt

behof; och äfven om ändring härutinnan inom den närmaste tiden

kommer till stånd, kan uppenbarligen åt en dylik ändring icke gifvas

tillbakaverkande kraft. En följd häraf är, att ordalagen under 3:o i

andra stycket af Riksdagens förenämnda beslut i viss män äro missvisande

och tarfva en omredigering. Enklast torde denna kunna

verkställas så, att det allenast medgifves Kungl. Maj:t att efterskänka

de ersättningsanspråk, som må tillkomma kronan. Någon ändring i sak

medför uppenbarligen icke en dylik omredigering. >

Utskottet, som icke haft något att erinra i anledning af förevarande

framställning, får alltså hemställa,

att Riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande

proposition.

Stockholm den 20 april 1909.

På statsutskottets vägnar:

G. BILLINGl.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTB YCKEBI-AKTIEBOLAG, 1909.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1909:131 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående afstående eller upplåtelse i vissa fall af mark från kronoegendomar. s. 1 i texten