Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående afstående eller upplåtelse i vissa fall af mark från kronoegendomar.
1909-04-20 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1909:105, Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående afstående eller upplåtelse i vissa fall af mark från kronoegendomar.
Dokumentets text
Statsutskottets Utlåtande N:o 105.
1
N:o 105.
Ank. till Biksd. kansli den 20 april 1909, kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående
afstående eller upplåtelse i vissa fall af mark från
kronoegendomar.
(I. A.)
I en till Riksdagen den 5 mars 1909 atiåten, till statsutskottets
förberedande behandling öfverlämnad proposition (n:o 91) har Kungl.
Maj:t under åberopande af bifogadt utdrag af statsrådsprotokollet öfver
jordbruksärenden för samma dag föreslagit Riksdagen att för tiden
intill den 15 maj 1910
dels medgifva, att, då för allmänt ändamål, för hvars tillgodoseende
enligt gällande författning enskild man, menighet eller inrättning
kan förpliktas afstå eller upplåta jord eller lägenhet, erfordras, att
staten tillhörig mark afstås eller upplåtes, Kungl. Maj:t må äga, utan
Riksdagens hörande i hvarje särskildt fall, förordna om markens afstående
eller upplåtande;
dels ock besluta:
l:o) att för mark, som sålunda afstås eller upplåtes, lösen eller
ersättning skall med nedan angifna undantag utgå efter ty i kungl.
förordningen den 14 april 1866 angående jords eller lägenhets afstående
för allmänt behof är föreskrifvet och till beloppet bestämmas, då jordområde,
som skall lösas, är obebyggdt och understiger fem hektar,
samt Kungl. Maj:t finner skäligt sådant medgifva, af tre gode män, af
hvilka Kungl. Maj:ts befallningshafvande i länet och sökanden, hvar
Bih. till Riksd. Prof. 1909. é Sami. 1 Afd, 70 Höft. (N:o 105.) 1
2
Statsutskottets. Utlåtande N:o 105.
för sig. utse en och domaren i orten den tredje, samt i annat fall af
sådan nämnd, som omförmäles i förenämnda kungl. förordning;
2:o) att i fråga om mark, som är afsedd att användas för framdragande
åt elektrisk ledning, utom hvad i nyssnämnda förordning
stadgas, jämväl föreskrifterna i lagen den 27 juni 1902. innefattande
vissa bestämmelser om elektriska anläggningar, skola lända till efterrättelse
;
3:o) att, där Kungl. Maj:t lämnat kommun, enskild person eller
bolag tillstånd att inom riket anlägga järnväg, Kungl. Maj:t ock må,
där så pröfvas lämpligt och utan afseende därå, om för järnvägens
anläggning statsbidrag åtnjutes eller icke, ej mindre medgifva, att jord,
som står under kronans omedelbara disposition eller tillhör någon af
de under bruk och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna allmänningar
eller någon åt de genom domänstyrelsens försorg utarrenderade kronoegendomar,
hvilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas
fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, upplåtes utan särskild
ersättning till kronan, än äfven tillåta vederbörande att kostnadsfritt
för anläggningen begagna sådana å kronans ägor belägna kalkoch
stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara disponibla;
4:o) att jämväl i öfrigt, då fråga allenast är om upplåtelse af
mark till begagnande för ändamål, som förut nämnts, utan att marken
afstås, det må ankomma på Kungl. Majrt att, där omständigheterna
därtill föranleda, medgifva undantag frän den under l:o) angifna
regel; samt
5:o) att hvad sålunda stadgats icke har afseende å de i 8 och
12 §§ af lagen den 31 augusti 1907 om stadsplan och tomtindelninoberörda
fall.
I detta ärende bär departementschefen efter gemensam beredning
med cheferna från landtförsvars-, civil- och ecklesiastikdepartementen
till ofvanberörda statsrådsprotokoll anfört följande.
»I anledning af Eders Kungl. Maj:ts den 31 januari 1908 till Riksdagen
aflåtna proposition och eu i ärendet väckt motion beslöt samma
års Riksdag att för tiden intill den 15 maj 1909
dels medgifva,
att, då för allmänt ändamål, för hvars tillgodoseende enligt gällande
författning enskild man, menighet eller inrättning kunde förpliktas
afstå eller upplåta jord eller lägenhet, erfordrades, att staten tillhörig
mark afstodes eller upplätes, Kungl. Majrt skulle äga, utan Riksdagens
hörande i hvarje särskildt fall, förordna om markens afstående eller
upplåtande;
Statsutskottets TJUåtande Ko 105.
3
dels och förordna:
l:o) att för mark, som sålunda afstodes eller upplätes, lösen eller
ersättning skulle med nedan angifna undantag utgå efter ty i lcungl.
förordningen den 14 april 1866 angående jords eller lägenhets afstående
för allmänt behof vore föreskrifvet, och till beloppet bestämmas, då
jordområde, som skulle lösas, vore obebyggdt och understege fem
hektar, samt Kungl. Maj:t funne skäligt sådant medgifva, af tre gode
män, af hvilka Kungl. Maj:ts befallningshafvande i länet och sökanden,
hvar för sig, skulle utse eu och domaren i orten den tredje, samt i
annat fall af sådan nämnd, som omförmäldes i förenämnda kungl. förordning
;
2:o) att i fråga om mark, som vore afsedd att användas för
framdragande af elektrisk ledning, utom hvad i nyssnämnda förordning
stadgades, jämväl föreskrifterna i lagen den 27 juni 1902, innefattande
vissa bestämmelser om elektriska anläggningar, skulle lända till efterrättelse
;
3:o) att, där Kungl. Maj:t lämnat kommun, enskild person eller
bolag tillstånd att inom riket anlägga järnväg, Kungl. Maj:t ock ägde,
där så pröfvades lämpligt och utan afseende därå, om för järnvägens
anläggning statsbidrag åtnjötes eller icke, ej mindre medgifva, att jord,
som stode under kronans omedelbara disposition, upplätes utan någon
ersättning, att jord från de under bruk och bergverk för nödigt
skogsfång upplåtna kronoallmänningar upplätes utan annan godtgörelse
än ersättning till vederbörande innehafvare för intrång i nvttjanderätten,
och att jord från de genom domänstyrelsens försorg utarrenderade
k ro n o egen d om ar,. hvilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas
fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, upplätes
utan annan ersättning än för minskning i arrendatorns brukningsomräde
under den återstående arrendetiden äfvensom för skada och
intrång, än äfven tillåta vederbörande att kostnadsfritt för anläggningen
begagna sådana å kronans ägor belägna kalk- och stenbrott jämte
grustäkter, som kunde vara disponibla;
4:o) att jämväl i öfrigt, då fråga allenast vore om upplåtelse af
mark till begagnande för ändamål, som förut nämnts, utan att marken
afstodes, det skulle ankomma på Kungl. Maj:t att, där omständigheterna
därtill föranledde, medgifva undantag från den under l:o) angifna
regel; samt
5:o) att hvad sålunda stadgats icke hade afseende å de i 8 och 12 §§
af lagen den 31 augusti 1907 om stadsplan och tomtindelning berörda fall.
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 105.
Motsvarande medgifvande synes böra utverkas äfven för tiden efter
den 15 nästkommande maj. Emellertid är härvid att märka, att till
följd af bestämmelsen i 2 kap. 3 § i lagen den 14 juni 1907 om nyttjanderätt
till fast egendom kronan icke längre kan i fråga om arrendeaftal,
å livilka nämnda lag är tillämplig, från arrendatorn återtaga
mark, som tillhör den utarrenderade egendomen, i annan ordning än
som är stadgad i fråga om jords eller lägenhets afstående för allmänt
behof; och äfven om ändring härutinnan inom den närmaste tiden
kommer till stånd, kan uppenbarligen åt en dylik ändring icke gifvas
tillbakaverkande kraft. En följd häraf är, att ordalagen under 3:o i
andra stycket af Riksdagens förenämnda beslut i viss män äro missvisande
och tarfva en omredigering. Enklast torde denna kunna
verkställas så, att det allenast medgifves Kungl. Maj:t att efterskänka
de ersättningsanspråk, som må tillkomma kronan. Någon ändring i sak
medför uppenbarligen icke en dylik omredigering. >
Utskottet, som icke haft något att erinra i anledning af förevarande
framställning, får alltså hemställa,
att Riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande
proposition.
Stockholm den 20 april 1909.
På statsutskottets vägnar:
G. BILLINGl.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTB YCKEBI-AKTIEBOLAG, 1909.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1909:131 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående afstående eller upplåtelse i vissa fall af mark från kronoegendomar. s. 1 i texten