Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående ersättning till Malmö stad för vissa delar af ''den till Malmö hospital anslagna, men till statsverket indragna tionde från jordar inom stadens område.

1909-04-20 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1909:106, Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående ersättning till Malmö stad för vissa delar af ''den till Malmö hospital anslagna, men till statsverket indragna tionde från jordar inom stadens område.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 106.

1

N:o 106.

Ank. till Riksd. Kansli den 20 April 1909 kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående

ersättning till Malmö stad för vissa delar af ''den till

Malmö hospital anslagna, men till statsverket indragna

tionde från jordar inom stadens område. (I. A.)

I en till Riksdagen den 11 mars 1909 aflåten proposition (n:o 98)

har Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver civilärenden för samma dag föreslagit Riksdagen medgifva

att såsom ersättning för den till Malmö hospital anslagna, men

till statsverket indragna prästtionde från jordar inom Malmö stads

område för åren 1893—1900 och för den kyrkotionde från dessa

jordar, hvilken till statsverket influtit för åren 1893—1899, må till

Malmö stad från det under riksstatens sjunde hufvudtitel uppförda anslag

till restitutioner utgå ett belopp af 14,034 kronor 39 öre.

Till ofvanberörda statsrådsprotokoll har departementschefen efter

gemensam beredning med chefen för finansdepartementet i ärendet

anfört följande:

»Uti en till Kungl. Maj:t ställd skrift hafva stadsfullmäktige i Malmö

och stadsförsamlingarnas i nämnda stad allmänna kyrkostämma gjort

framställning dels om beredande af ersättning åt Malmö stad för vissa

delar af den utaf jordar inom stadens område utgående tionde dels ock

om vederlag för vissa fastigheter, som förmenades tillhöra staden.

Nu tillåter jag mig underställa Eders Kungl. Maj:ts pröfning framställningen

allenast i dess förra del. Till ansökningens senare del

torde jag sedermera få återkomma.

Uti ärendet hafva åtskilliga myndigheter afgifvit infordrade underdåniga

utlåtanden; och ber jag med ledning af de till ärendet hörande

handlingar få lämna en framställning af hvad hufvudsakligen i ärendet

förekommit.

Bih. till Biksd. Prof. 1909. 4 Sami. 1 Afd. 71 Höft. (N:is 106, 107.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 106.

Genom särskilda bref den 10 oktober 1528 och den 5 juni 1529

medgaf danske konungen Fredrik I, att staden Malmö finge öfvertaga

det därstädes befintliga gråbrödraklostret med dess inkomster för att

däraf stifta ett hospital att »ther maa wphollis fattige, siwge oc saare

meniske».

Det sålunda bildade hospitalet synes redan från början hafva uppburit

tionden af Malmö stads jordar, utan att likväl kunnat utredas,

på hvad sätt eller genom hvilket beslut nämnda tionde kommit till

hospitalet.

Denna hospitalets rätt att åtnjuta tionden bekräftades af konung

Karl XII. Generalguvernören i Skåne hade nämligen gjort förfrågan,

huruvida de 69 tunnor råg och 165 tunnor korn, hvilka Malmö stads

invånare årligen gåfve af sina jordar till hospitalet därstädes, utan att

hospitalets åtkomst vore visad, skulle delas lika mellan kyrkan, hospitalet

och prästen eller om det fortfarande skulle förblifva såsom det af

ålder varit praktiseradt. Till svar härå förklarade emellertid Kungl.

Maj:t uti nådigt bref den 20 oktober 1698, att, emedan kyrkoherden

i Malmö årligen åtnjöte af kyrkan 300 daler silfvermynt i stället för

den del af tionden, som afginge till hospitalet, kunde han för sin person

icke pretendera någon vidare förmån af stadens åkrar utan, då hela

denna spannmålstionde af ålder varit förlänad till hospitalet till de

fattigas underhåll, skulle densamma oförryckt blifva därvid bibehållen,

utan att någon del däraf skulle tillfalla kyrkan.

Efter det en kommitté den 31 december 1870 afgifvit underdånigt

betänkande angående hospitalsväsendets förändrade organisation, hemställde

Kungl. Maj:t i proposition till 1876 års Riksdag, att Riksdagen

måtte besluta, att — med undantag beträffande vissa angifna donationer

samt kyrkotionden — de hospitalen tillhöriga fastigheter, frälseräntor

och andra afgälder af fast egendom äfvensom öfriga tillgångar af hvad

beskaffenhet de kunde vara skulle, i öfverensstämmelse med hvad kommitterade

föreslagit, indragas till statsverket, dock att hospitalens hemman

och lägenheter bibehölles vid sin då ägande natur enligt jordeboken.

Hvad sålunda af Kungl. Maj:t hemställts blef af Riksdagen bifallet.

I öfverensstämmelse härmed förordnade Kungl. Maj:t uti skrifvelse

till sundhetskollegium den 12 maj 1876 om indragande till statsverket

af hospitalens alla tillgångar med allenast förut nämnda undantag.

Uti förberörda kommittébetänkande hade såsom kronotionde upptagits

hela den från Malmö stad till Malmö hospital utgående tionden,

utgörande 433,65 kubikfot (113,446 hektoliter) råg och 9 7 3,35 kubikfot

(254,724 hektoliter) korn.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o lott. 3

I öfverensstämmelse härmed indrogs hela ifrågavarande tionde från

och med år 1877 till statsverket och redovisades i kronoräkenskaperna

på konto »Extra uppbörd. F. d. hospitalsfondens inkomster». Sedan

föreskrifter år 1884 meddelats om förändring i räkenskaperna för länen,

hvarigenom från nämnda konto uteslöts, bland annat, sådan till hospital

tillförene erlagd tionde, som enligt kronans jordebok fanns påförd hemman

eller lägenhet, upptogs från och med år 1880 all ifrågavarande

tionde på kontot kyrkotionde. Detta föranledde i sin ordning, att å

denna tionde, ehuru den vid indragningen betraktades såsom kronotionde,

likväl ej tillämpades vare sig nådiga kungörelsen den 5 juni

1885 angående nedsättning i de på viss jord livilande grundskatter

eller lagen den 2 december 1892 angående afskrifning af nämnda

grundskatter.

Uti förut omförmälda underdåniga framställning, hvilken inkom till

Kungl. Maj:t den 5 maj 1893, hafva nu stadsfullmäktige i Malmö och

stadsförsamlingarnas i nämnda stad allmänna kyrkostämma gemensamt,

såvidt nu är i fråga, anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärder i

syfte att staden måtte återfå de två tredjedelar utaf den åt jordar inom

stadens område, inklusive de forna liospitalsjordarna, utgående tionden,

livilka motsvarade kyrko- och prästtionden, samt att återstående tredjedelen

af samma tionde måtte fixeras i penningar i enlighet med nådiga

förordningen den 23 juli 1869 och därefter nedsättas i öfverensstämmelse

med de af Kungl. Maj:t sedermera meddelade föreskrifter..

Under åberopande af en af stadsfullmäktige föranstaltad historisk

utredning i ärendet anförde sökandena till stöd för den underdåniga

framställningen följande.

Malmö stad ägde fordom ej allenast för sina fattiga och delvis för

sina sjuka till hospitalet rätt framför andra orter utan hade äfven eu

ansenlig meddelägarrätt i samma hospital, till hvilket staden anslagit

tionden af all dess åkerjord samt magistraten och enskilda upplåtit

egendom. Men i och med sammanslagningen af flera andra hospital

med det ifrågavarande, genom lagstiftningens och statsmakternas ingripande

i liospitalsväsendet i allmänhet och detta hospitals fullkomliga

inrangerande bland andra »kronans» hospital utan hänsyn till de där

existerande säregna förhållanden, genom hospitalens öfvergång till uteslutande

vårdanstalter för sinnessjuka samt slutligen genom indragningen

till statsverket af hospitalens, och därmed äfven Malmö hospitals,

tillgångar och inkomster hade, enligt sökandenas mening, stadens rättmätiga

intressen icke blifvit behörigen beaktade.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 106.

Genom förenämnda nådiga bref den 12 maj 1876, yttra sökandena

vidare, både ingenstädes eljest kyrkotionde, som till hospital i riket ingått,

blifvit till statsverket indragen, utan fastmer återgått till församlingarna,

där dessa haft eller fått skyldighet att underhålla kyrka.

Malmö vore jämväl med all säkerhet den enda kommun i riket, hvars

prästtionde indragits till statsverket. Härtill komme, att hela tionden af

Malmö stads jordar vid tiden för ansökningen ännu uppbars under namn

af kyrkotionde, hvarför ock hvarken 1869 års prisnedsättning eller den

sedermera beslutade 30-procentsafskrifningen ifrågakommit, samt att

många städer voro helt och hållet befriade från kronotionde. Af allt

detta syntes det sökandena uppenbart, att, om förhållandet med Malmö

städs tionde varit af Kungl. Maj:t kändt vid afgifvande af den nådiga

propositionen till 1876 års Riksdag angående hospitalväsendets omorganisation,

uti hvilken fråga staden aldrig fått yttra sig, denna tionde

helt visst icke skulle blifvit till statsverket indragen utan till staden

återställts såsom dess rättmätiga tillgång till underhåll af dess kyrka

och till aflöning af dess prästerskap. Hetta så mycket mer som dåvarande

chefen för ecklesiastikdepartementet vid föredragning inför Kung].

Maj:t i statsrådet den 12 november 1875 af nämnda ärende uttryckligen

yttrade, att någon indragning till statsverket af kyrkotionde icke

då borde komma i fråga.

På grund af i ärendet erhållen nådig remiss har kammarkollegium

med eget underdånigt utlåtande den 5 oktober 1896 öfverlämnat underdåniga

yttranden afgifna af Malmö stads prästerskap den 14 juni 1893,

af magistraten därstädes den 27 juni 1893, af domkapitlet i Lund den

12 juli 1893 och af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande den 13 januari

1894.

Prästerskapet biträdde i allo de skäl, hvarpå ansökningen grundade

sig, och instämde i densamma.

Magistraten och domkapitlet anförde, att de, med hänsyn till den

utredning i ärendet, hvarom stadsfullmäktige föranstaltat och som åtföljde

den underdåniga framställningen, ansåge med rätt och billighet

öfverensstämmande, att ansökningen blefve af Kungl. Maj:t bifallen.

Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande anförde, bland annat, följande.

Såväl af förut omförmälda nådiga bref den 20 oktober 1698 som

af den omständighet, att af jorden i Malmö tionde ingick hvarken till

kyrka eller präst, syntes framgå, att den tionde, som varit till hospitalet

anslagen, innefattat såväl krono- som kyrko- och prästtionde. Vid

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 106.

a

sådant förhållande och då tionden syntes hafva varit anslagen åt hospitalet

såsom en inrättning för fattiga och sjuka, men såväl fattigvård

som sjukvård numera bestriddes af staden och icke af kronan vare sig

genom Malmö asyl eller eljest, ansåg Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

stadens anspråk på att få disponera prästtionden, för

hvilken staden i lön lämnade dess prästerskap vederlag, vara grundadt.

Likaså syntes den del af tionden, som var kronotionde, böra behandlas

såsom sådan. Hvad åter angick den egentliga kyrkofonden, hemställde

Eders Kungl. Majrts befallningshafvande, att med dispositionen däraf

måtte få anstå i afbidan på den slutliga pröfningen af den på Kungl.

Maj:ts pröfning då ännu beroende frågan om afskrifning af kyrkofonden

i Skåne med flera provinser.

Kammarkollegium framhöll, bland annat, hurusom enligt lcollegii

mening vid den jämlikt nådiga skrifvelsen den 12 maj 1876 företagna

indragningen af hospitalets tillgångar oriktigt förfarits i så måtto, att

Malmö stads tionde betraktades såsom kronotionde och i dess helhet

indrogs till statsverket, ehuru den tredjedel däraf, som måste antagas

motsvara kyrkofonden, bort i likhet med hospitalets tionde från åtskilliga

lägenheter i Lunds socken fortfarande tillfalla Malmö asyl.

Vidare erinrade kammarkollegium, att Kungl. Maj:t för de till

Malmö stad hörande församlingar, mellan hvilka förefunnes gemensam

ekonomi, genom nådig resolution den 18 april 1873 fastställt lönereglering.

Därvid stadgades, bland annat, att hvad som utöfver särskildt

nämnda tillgångar, bland hvilka ersättning för prästtionden ej förekom,

erfordrades till prästerskapets aflöning skulle uttaxeras på alla,

som utgjorde bevillning till staten efter andra artikeln i bevillningsförordningen,

i förhållande till det bevillningsbelopp af nämnda beskaffenhet,

som under nästföregående året blifvit påfördt enhvar af de betalningsskyldiga.

I samband med nämnda lönereglering väcktes förslag, att

staden för beredande af tillgång till de ökade utgifterna till prästerskapet

skulle, då någon afgift icke beräknats af stadsjorden, i stället

söka återvinna till sina kyrkor och prästerskapet den af stadens jordar

till Malmö hospital utgående kyrko- och prästtionden, men Kungl. Maj:t

förklarade, att frågan om återvinning af nämnda tionde finge bero på

särskildt utförande.

Kammarkollegium hemställde beträffande den från Malmö stads

jordar utgående tionden, hvilken enligt kollega åsikt vid indragningen

till statsverket bort behandlas, en tredjedel såsom kronotionde, en

tredjedel såsom prästtionde och en tredjedel såsom kyrkotionde, att med

dispositionen af sistnämnda andel måtte få anstå i afbidan på år 1896

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 106.

pågående utredning angående afskrifning af kyrkotionden i dess helhet,

hvaremot den . tredjedel af nämnda tionde, som utgjorde kronotionde,

borde, fixerad till penningar enligt nådiga kungörelsen den 23 juli

1869, utgå till statsverket efter stadgad nedsättning jämlikt nådiga

kungörelsen den 5 juni 1885 och lagen den 2 december 1892 samt

den återstående delen, hvilken utgjorde prästtionde, borde återgå till

Malmö stad att användas för dess ursprungliga ändamål. Därvid borde

dock de jordar, hvilka dittills varit fritagna från att utgifva tionde till

hospitalet, fortfarande åtnjuta befrielse från utgörandet af prästtionde,

hvilken tionde för den tid, nuvarande lönereglering för prästerskapet i

Malmö var gällande, borde få af församlingarna användas såsom bidrag

till prästerskapets aflöning enligt löneregleringsresolutionen.

Uti den 19 mars 1897 afgifvet, underdånigt utlåtande tillstyrkte

statskontoret bifall till kammarkollegii hemställan angående ifrågavarande

tionde.

Härefter anbefalldes genom nådig remiss Eders Ivungl. Maj:ts befallningshafvande

att lämna stadsfullmäktige och kyrkostämma i Malmö

tillfälle att, med anledning af hvad kammarkollegium och statskontoret

i ärendet anfört, yttra sig. Till åtlydnad häraf öfverlämnade Eders

Kungl. Maj:ts befallningshafvande med underdånig skrifvelse den 3

juni 1899 yttranden i ärendet afgifna, af stadsfullmäktige den 21 oktober

1898 och af kyrkostämman den 29 maj 1899.

Stadsfullmäktige, med hvilka kyrkostämman till alla delar instämde,

anförde därvid, att de, i afseende å de delar af tionden, hvilka utgjorde

kronotionde och prästtionde, icke funnit något att erinra i anledning

af hvad kammarkollegium och statskontoret härutinnan anfört utan

hemställde allenast, att staden måtte beredas rätt till prästtionden från

den tid, ifrågavarande framställning till Kungl. Maj:t ingafs.

Då, hvad angår kyrkotionden, denna varit anslagen till hospitalet

för enahanda ändamål som prästtionden och staden sedermera anvisat

andra medel till kyrkornas underhåll, syntes det stadsfullmäktige, att

jämväl stadens anspråk på kyrkotionden ägde fullgiltiga lagliga grunder.

I följd häraf vidhöll o stadsfullmäktige, att sistberörda anspråk måtte

blifva godkändt, utan afseende å den, enligt stadsfullmäktiges förmenande,

då ännu pågående utredningen angående afskrifning af kyrkotionden

i dess helhet, samt att staden, i likhet med hvad i fråga om

prästtionden begärts, måtte tillerkännas jämväl ersättning för kyrkotionden

från den tid, den underdåniga framställningen därom ingafs till

Kungl. Maj:t.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 106.

7

Kammarkollegium, som anbefallts att ånyo i ärendet afgifva underdånigt

utlåtande, afgaf dylikt utlåtande den 30 september 1904.

Däruti erinrade kollegium, att frågan om afskrifning af kyrkofonden

i dess helhet dåmera blifvit slutligen afgjord genom nådiga förordningen

den 14 oktober 1898, enligt hvilken den från viss jord inom

Skåne med flera provinser utgående kyrkotionde skulle, med visst

undantag, som ej afsåg nu föreliggande fråga, från och med år 1900

upphöra att erläggas af de tiondeskyldiga. Enligt kammarkollegii mening

borde en tredjedel, eller 37,8153 hektoliter råg och 84,908 hektoliter*3

korn, af den till statsverket indragna fonden från Malmö stads

jordar rätteligen betraktas såsom kyrkotionde och förty, så snart kyrkofonden

i allmänhet afskrefs, icke vidare utgå till statsverket.

Emellertid hade, yttrar kammarkollegium vidare, i specialräkningen

öfver kronouppbörden i Malmö stad för år 1900 under kontot kyrkotionde

debiterats hela den indragna hospitalstionden af stadens jordar

till belopp af 2,959 kronor 29 öre, och såsom balans till år 1901 krediterats

nämnda ej förfallna uppbördsbelopp. På grund af skriftväxling

mellan Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande och magistraten

angående redovisning af ifrågavarande tionde hade till 1901 års specialräkning

öfver kronouppbörden under kontot grundskatt öfverförts beberörda

tiondelösen, 2,959 kronor 29 öre, såsom hos skattskyldiga utestående,

ej förfallen uppbörd för år 1900, och hade denna uppbörd,

hvilken under år 1901 inlevererats till ränteriet, afförts å kontots kreditsida.

Däremot hade icke i öfrigt uti nämnda 1901 års specialräkning

eller i specialräkningarna för åren 1902 och 1903 vare sig såsom

grundskatt eller under annat konto debiterats eller redovisats tionde

af Malmö stads jordar, hvadan ifrågavarande indragna hospitalstionde

från och med år 1901 i sin helhet upphört att till statsverket ingå.

Vid sådant förhållande höll kammarkollegium före, att Kungl.

Maj:t torde finna stadens anspråk på ersättning för prästtionde, hvilket

anspråk inskränkts till tiden från det förevarande underdåniga framställning

till Kungl. Maj:t inkommit eller från dén 5 maj 1893, icke i

vidare mån föranleda åtgärd än såvidt detsamma afsåg åren 1893—

1900. , , ,

Vidkommande därefter stadens anspråk i afseende å den tredjedel af

ifrågavarande tionde, som motsvarade kyrkotionde, borde, på sätt kammarkollegium

förut anfört, denna tredjedel — i likhet med hospitalets

tionde från en del lägenheter i Lunds socken — icke på grund af nådiga

brefvet den 12 maj 1876 hafva till statsverket indragits, utan borde den

fortfarande hafva tillfallit Malmö asyl. Emellertid hade kyrkotionde^

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 106.

såsom stadsfullmäktige ock framhållit, varit anslagen till hospitalet för

enahanda ändamål som prästtionden, nämligen till understöd åt hospitalet

såsom en hufvudsakligen för stadskommunen afsedd vårdanstalt

för fattiga och sjuka. Efter det i senare tider denna fattig- och sjukvård

öfvertagits af staden och hospitalet blifvit förvandladt till ett

centralhospital för sinnessjuka från Skåne, Halland och Blekinge, syntes

stadens anspråk på ersättning för erlagd kyrkotionde vara lika berättigadt

som dess anspråk i afseende å prästtionden. Men äfven i

afseende å kyrkotionden hade staden inskränkt sitt anspråk till tiden

från det förevarande underdåniga framställning till Kungl. Maj:t inkom.

Jämlikt åberopade nådiga förordningen den 14 oktober 1898

skulle kyrkotionde i allmänhet från och med år 1900 upphöra att

erläggas af de tiondeskyldiga. Den kyrkotionde, som, på sätt nyss

nämnts, äfven för år 1900 kommit statsverket till godo, borde kunna

restitutionsvis till staden återgå efter därom å vederbörlig ort, inom

behörig tid gjord framställning. Med hänsyn härtill syntes det kammarkollegium

jämväl böra beredas staden ersättning för den kyrkotionde

motsvarande tredjedel af ifrågavarande för åren 1893—1899 erlagda tionde.

Slutligen erinrar kollegium, hurusom den återstående delen af ifrågavarande

tionde eller den, som utgjorts af kronotionde, hade, såsom

af utredningen framgått, bort redan på grund af föreskrifterna i nådiga

förordningen den 23 juli 1869 efter omsättning i penningar till statsverket

indragas samt därefter jämlikt nådiga kungörelsen den 5 juni

1885 och lagen den 2 december 1892 nedsättas och afskrifvas. Vid

sådant förhållande och då ifrågavarande tionde emellertid upphört att

utgå med 1901 års ingång, samt hvad staden fått i kronotionde för

mycket utgifva syntes kunna, i den mån preskription ej inträdt, restitutionsvis

till staden återgå efter därom å vederbörlig ort gjord framställning,

ansåg kammarkollegium den underdåniga framställningen i

denna del icke böra föranleda någon Kungl. Maj:ts vidare åtgärd.

Statskontoret anbefalldes därefter att ånyo yttra sig i detta ärende;

och afgaf statskontoret till åtlydnad häraf den 30 december 1905 förnyadt

underdånigt utlåtande.

Genom den i ärendet förebragta utredning ansåg statskontoret,

beträffande frågan om den i följd af nådiga brefvet den 12 maj 1876

till statsverket indragna tionden från vissa jordar inom Malmö stad,

vara ådalagdt följande.

Den tredjedel af nämnda tionde, som motsvarat prästtionde, hade

icke bort för den tid, hvartill staden begränsat sina anspråk härutinnan,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 106.

9

eller från och med den 5 maj 1893 till och med år 1900, tillfalla

statsverket utan Malmö stad.

Icke heller den tredjedel af samma tionde, som utgjort kyrkotionde,

hade, enligt statskontorets åsikt, bort till statsverket indragas

utan liksom prästtionden tillfalla staden, så länge kyrkotionde författningsenligt

skolat utgöras, det vill säga till och med år 1899, med

hvilket år kyrkotionde i allmänhet upphört att utgå.

Den återstående tredjedelen, motsvarande kronotionden, hade, yttrar

statskontoret vidare, visserligen jämlikt nådiga brefvet den 12 maj 1876

skolat till statsverket indragas, men den hade dock icke bort, på sätt

som skett, dit inflyta med fullt belopp, utan hade densamma, efter

fixering i penningar enligt nådiga kungörelsen den 23 juli 1869 angående

förändring af grundräntor och kronotionde, bort nedsättas med

30 procent enligt nådiga kungörelsen den 5 juni 1885 och det sålunda

nedsatta beloppet därefter afskrifvas enligt lagen den 2 december 1892.

Vid sådant förhållande syntes det statskontoret, att Malmö stad

vore berättigad att af ifrågavarande statsverket tillfallna tionde återbekomma

dels prästtionde för åren 1893—1900, dels kyrkotionde för

åren 1893—1899 äfvensom hvad såsom kyrkotionde influtit för tiden

efter år 1899, dels ock slutligen, i den mån preskription ej inträdt,

hvad såsom kronotionde influtit utöfver de belopp, som med iakttagande af

nådiga kungörelserna den 23 juli 1869 och den 5 juni 1885 samt lagen

den 2 december 1892 skolat erläggas. I detta sammanhang meddelar

statskontoret, att ifrågavarande tionden enligt specialräkningarna öfver

kronouppbörden i Malmö stad till Malmöhus läns ränteri levererats med

följande belopp, nämligen:

för

år

1893

med .....................

.................... kr.

2,791: 61

»

»

1894

» ....................

..................... »

2,765: 26

»

1895

» .....................

.................... )>

2,715: 16

»

1896

» .....................

..................... D

2,720: 91

»

»

1897

» ....................

..................... »

2,786: 01

»

)>

1898

» .....................

..................... »

2,873: 17

»

»

1899

» .....................

.................... »

2,919: 83

»

1900

» .....................

.................... »

2,959: 29

Statskontoret anför vidare.

Då såväl prästtionden för åren 1893—1900 som kyrkofonden för

åren 1893—1899 ingått till statsverket på grund af nådiga brefvet den

12 maj 1876, d. v. s. enligt Kungl. Maj:ts och Riksdagens gemenBih.

till Biksd. Prof. 1909. 4 Sami. 1 Afd. 71 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 106.

samma beslut,

af ersättning åt Malmö stad för nämnda tionde. Den kyrkotionde däremot,

som till statsverket influtit för tiden efter år 1899, likasom hvad

i kronotionde för mycket därifrån influtit, ansåg statskontoret kunna,

såsom oriktigt och utan stöd af gällande författningar i kronans kassa

influtet, af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Malmöhus län till

vederbörande restitueras.

Slutligen har kammarrätten den 11 juli 1907 afgifvit infordradt

underdånigt utlåtande och därvid uttalat att, på sätt kammarkollegium

och statskontoret i afgifna underdåniga utlåtanden anfört, framställningen,

i hvad den afsåg ersättning åt Malmö stad för de delar af

ifrågavarande tionde, hvilka voro att anse såsom prästtionde för åren

1893—1900 och kyrkotionde för åren 1893—1899, syntes böra vinna

bifall.

Beträffande den kyrkotionde, som influtit till statsverket för tiden

efter 1899, och den kronotionde, som kunde vara för mycket erlagd,

ansåg kammarrätten återbetalning häraf böra äga rum först sedan restitution

i vanlig ordning blifvit sökt och beviljad.

Såsom af utredningen framgår, har icke med visshet kunnat utrönas,

när och under hvilka förhållanden ifrågavarande tionde från Malmö

stads jordar, som sedan gamla tider levererats till Malmö hospital,

tillagts detsamma. Dock synes sannolikast, att stadens invånare i sammanhang

med hospitalets bildande, 1528—1529, eller kort därefter

anslagit denna tionde till hospitalet. I sådant afseende är upplysande

en i förutnämnda historiska utredning åberopad anteckning i den s. k.

Malmöbogen, utgifven af Peder Laurensen i början af år 1530, där det

heter: »yor korn thyende haffue wi skicket till ''hospitalet, fattige mennesker

till hielp oc tröst.»

Hvad angår karaktären af denna tionde, ber jag få nämna, att i

de förutvarande danska provinserna Skåne, Halland och Blekinge tionden

under den katolska tiden var delad lika mellan prästen, kyrkan

och biskopen. Vid reformationens genomförande i Danmark år 1536

blef emellertid biskopens andel indragen och förvandlad till kronotionde,

under det prästens och kyrkans andelar fortfarande utgingo till dem.

Detta förhållande förändrades icke vid provinsernas förening med Sverige.

Med hänsyn härtill och på grund jämväl af innehållet i 1698 års af mig

förut omnämnda bref bör den till hospitalet utgående tionden anses

motsvara till en tredjedel kronotionde, en tredjedel prästtionde och en

tredjedel kyrkotionde.

s. 11 Kontrollera mot PDF

StatsutsJcottets Utlåtande N:o 106.

11

Emellertid upptogs, såsom nämndt, i 1870 års kommittébetäukande

denna tionde synbarligen felaktigt i sin helhet såsom kronotionde och

blef därför i enlighet med Kungl. Maj:ts och Riksdagens beslut af 1876

helt och hållet indragen. Ifrågavarande tionde har tydligen ursprungligen

anslagits till understöd åt hospitalet såsom en hufvudsakligen för

staden afsedd vårdanstalt för fattiga och sjuka. Då efter hand denna

fattig- och sjukvård öfvertagits af staden och hospitalet blifvdt en statens

vårdanstalt för sinnessjuka utan särskild företrädesrätt för sinnessjuka

från Malmö stad, anser jag, lika med de i ärendet hörda myndigheterna,

staden äga fog för i ärendet framställda ersättningsanspråk.

På grunder, som af myndigheterna anförts, torde emellertid Riksdagens

medgifvande erfordras för att bereda staden ersättning för hvad

som motsvarar prästtionde för åren 1893—1900, eller 7,510 kronor

41 öre, och kyrkotionde för åren 1893—1899, utgörande 6,523 kronor

98 öre.

Den kyrkotionde, som till statsverket influtit för år 1900, samt

hvad i kronotionde för mycket influtit torde i vanlig ordning böra till

staden restitueras.»

Statsutskottet, till hvars förberedande behandling ifrågavarande

proposition öfverlämnats, har icke funnit anledning till erinran emot

densamma och får förty hemställa,

att Riksdagen må medgifva, att såsom ersättning

för den till Malmö hospital anslagna, men till statsverket

indragna prästtionde från jordar inom Malmö

stads område för åren 1893—1900 och för den

kyrkotionde från dessa jordar, hvilken till statsverket

influtit för åren 1893—1899, må till Malmö

stad från det under rikstatens sjunde hufvudtitel

uppförda anslag till restitutioner utgå ett belopp af

14,034 kronor 39 öre.

Stockholm den 20 april 1909.

På statsutskottets vägnar:

G. KIDLING.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1909:135 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående ersättning till Malmö stad för vissa delar af den till Malmö hospital anslagna, men a1 i texten