Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:t proposition angående efterskänkande af fordring sbelopp hos stärbhusdelägarna efter f. d. fanjunkaren J. W. Tolk

1909-04-23 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1909:119, Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:t proposition angående efterskänkande af fordring sbelopp hos stärbhusdelägarna efter f. d. fanjunkaren J. W. Tolk

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutslcottets Utlåtande N:o 119.

5

N:o 119.

Ank. till Riksd. kansli den 23 april 1909, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:t proposition angående

efterskänkande af fordring sbelopp hos stärbhusdelägarna

efter f. d. fanjunkaren J. W. Tolk

(I. A.)

I en till Riksdagen aflåten, till statsutskottet för förberedande behandling

remitterad proposition (n:o 180) af den 2 april 1909 har

Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotollet

öfver landtförsvarsärenden för samma dag föreslagit Riksdagen medgifva,

att den fordran å tvåtusenniohundratjugufem kronor, som statsverket

genom utbetalning af pension till högre belopp, än vederbort, erhållit

hos stärbhusdelägarna efter f. d. fanjunkaren i Första lifgrenadjärregementet

Johan Wilhelm Toll, må efterskänkas.

Till berörda statsrådsprotokoll har departementschefen i ärendet

anfört följande:

»Jämlikt föreskrifterna i nionde punkten af de genom nådiga cirkuläret

den 22 juni 1877 fastställda grunder för pensioneringen af

arméns befäl och underbefäl med vederlikar, sådan nämnda punkt lyder

enligt nådiga cirkuläret den 29 november 1878, skall den, som åtnjuter

lön på rikets stat, hvarmed pensionsrätt enligt omförmälda grunder icke

är förenad, eller uppbär pension från andra allmänna medel än dem,

som för arméns pensionering äro anvisade, i den för innehafd tjänst

vid landtförsvaret honom tillkommande fyllnadspensionen lida en minskning,

motsvarande två femtedelar af hvad han sålunda från annat håll

uppbär.

Vidare är genom nådig kungörelse den 31 januari 1879 förordnadt,

att den, som vid afskedstagandet innehar eller efter afskedet kommer i

besittning af annan lön på rikets stat eller pension från andra allmänna

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 119.

medel än dem, som äro till arméns pensionering anslagna, är skyldig

därom göra anmälan hos direktionen öfver arméns pensionskassa.

Med stöd af nämnda bestämmelser har direktionen öfver arméns

pensionskassa genom laga kraft vunnet beslut förklarat stärbhusdelägarna

efter den 3 maj 1907 aflidne f. d. fanjunkaren i Första lifgrenadjärregementet

Johan Wilhelm Toll, hvilken under en följd af år uppburit

lön och pension för tjänst utom landtförsvaret, utan att vidkännas minskning

i samtidigt till honom såsom f. d. sergeant af första klassen vid

nämnda regemente utgående fyllnadspension, skyldiga att ersätta statsverket

ett belopp af 2,925 kronor.

Stärbhusdelägarna, hvilka utgöras af änka och fyra barn, hafva

nu hos Eders Kungl. Maj:t anhållit att af nåd varda befriade från skyldigheten

att återbära nämnda belopp.

Af handlingarna i ärendet inhämtas hufvudsakligen följande:

Då Toll den 11 april 1885 afgick från beställningen såsom sergeant

af första klassen vid Första lifgrenadjärregementet erhöll han pension

från arméns pensionskassa med 180 kronor och fyllnadspension af statsmedel

med 330 kronor om året. Under tiden augusti 1894—december

1904 var han anställd såsom underofficer vid centralfängelset å Långholmen

och uppbar å fångvårdens stat i lön jämte åiderstillägg årligen

750 kronor. Efter erhållet afsked från sistnämnda tjänst åtnjöt han

från och med 1905 års ingång och intill sin död en årlig pension å

allmänna indragningsstaten med enahanda belopp. På grund af bestämmelserna

uti ofvannämnda nådiga kungörelse och cirkulär hade Toll

rätteligen bort hos direktionen öfver arméns pensionskassa anmäla

berörda inkomst å 750 kronor årligen och vidkännas en årlig minskning

i den honom tillförsäkrade fyllnadspensionen med två femtedelar af 750

kronor, eller 300 kronor. Någon anmälan skedde emellertid ej från

Tolls sida och något afdrag i fyllnadspensionen ägde därför ej heller rum.

Enligt direktionens beslut skulle stärbhuset nu vara skyldigt att, i

den mån preskription ej inträdt, ersätta hvad Toll sålunda för mycket

uppburit, utgörande för tiden från och med den 1 juli 1897 till och

med den 31 mars 1907 2,925 kronor.

Såsom skäl för sin underdåniga ansökning om efterskänkande af

ifrågavarande belopp hafva stärbhusdelägarna uppgifvit, att de sakna

medel att återbära ens någon del af detsamma och att deras nuvarande

årsinkomster icke äro större än som erfordras för deras nödtorftiga uppehälle.

Till stöd för dessa sina uppgifter hafva stärbhusdelägarna företett

dels den efter Toll upprättade bouppteckning, enligt hvilken brist

i boet förefunnits, dels ock de för sökandena under år 1908 utfärdade

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 119.

7

kronodebetsedlar, utvisande, att de taxerats för en sammanlagd inkomst

af 1,700 kronor.

Uti sitt öfver ansökningen den 27 januari 1909 afgifna underdåniga

yttrande har direktionen öfver arméns pensionskassa på grund af

de i ansökningen anförda och genom åberopade handlingar styrkta

ömmande omständigheter ansett sig böra förorda bifall till densamma,

synnerligast som Toll i lifstiden tillhört den kategori af lön- och pensionstagare,

som Eders Kungl. Magt med Riksdagen genom nådiga

kungörelsen den 8 juli 1908 och genom den 17 juni 1908 gjord ändring

uti lagen om pension för civila tjänstinnehafvare af den 11 oktober

1907, i hvad angår därunder lydande personer, fullständigt befriat från

afdrag å såväl militär som civil pension.

Jämväl statskontoret, som den 13 mars 1909 i ärendet afgifvit

underdånigt utlåtande, har på grund af hvad sålunda förekommit —

och under framhållande af, att den omständigheten, att stärbhusdelägarna

efter Toll underlåtit att till befrielse från boets gäld afträda detsamma

till konkurs, icke rimligtvis borde föranleda därtill, att de i nu

förevarande hänseende blefve försatta i sämre ställning, än den Toll,

därest han under sin lifstid gjort framställning om befrielse från ifrågavarande

gäld, med all sannolikhet skulle hafva kommit att intaga, —

hemställt, att Eders Kungl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra framställning

därom, att sökandena måtte varda befriade från skyldigheten att

återbära omförmälda belopp.

Det torde icke tillförlitligen kunna utrönas, huruvida någon medveten

försummelse beträffande fullgörandet af den Toll enligt ofvannänmda

nådiga kungörelse den 31 januari 1879 åliggande anmälningsskyldighet

må kunna läggas honom till last. Enligt sökandenas uppgift

skulle Toll saknat kännedom om ifrågavarande anmälningsskyldighet,

ända till dess han under någon af de allra sista månaderna af sitt lif

blifvit därom erinrad. Vid sådant förhållande och då de utaf sökandena

till stöd för deras framställning åberopade omständigheter äro af

ömmande beskaffenhet, anser jag mig böra, i likhet med direktionen

öfver arméns pensionskassa och statskontoret, tillstyrka, att statens

ifrågavarande fordran må efterskänkas.»

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 119.

På de af departementschefen i ärendet anförda skäl hemställer utskottet,

att Kungl. Maj:ts förevarande proposition må

vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 23 april 1909.

På statsutskottets vägnar:

G. BILLING.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1909.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1909:147 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj ds proposition angående efterskänkande af fordringsbelopp hos stärbhusdelägarne efter f. d. fanjunkaren J. W a1 i texten