Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under andra, tredje, fjärde, femte, sjätte, sjunde, åttonde och nionde hufvudtitlarne gjorda framställningar om anslag för beredande af extra lönetillägg för år 1909 åt en del tjänstemän och betjänte in. m.

1909-05-10 · 25 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 25 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1909:12, Utlåtande, angående Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under andra, tredje, fjärde, femte, sjätte, sjunde, åttonde och nionde hufvudtitlarne gjorda framställningar om anslag för beredande af extra lönetillägg för år 1909 åt en del tjänstemän och betjänte in. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 12.

1

N:o 12.

Ank. till Riksd. kansli den 11 maj 1909, kl. 3.30 e. m.

Utlåtande, angående Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under

andra, tredje, fjärde, femte, sjätte, sjunde, åttonde och

nionde hufvudtitlarne gjorda framställningar om anslag

för beredande af extra lönetillägg för år 1909 åt en

del tjänstemän och betjänte in. m.

(S. A.)

I den af Kungl. Maj:t till Riksdagen den 14 januari innevarande

år aflåtna propositionen angående statsverkets tillstånd och behof har

Kungl. Maj:t föreslagit, att till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet

öfver tinansärenden för den 12 i samma månad angifna

grunder, af extra lönetillägg för innevarande år åt eu del tjänstemän

år 1910 måtte anvisas såsom förslagsanslag

under

andra hufv

udtiteln

(punkt

26) ..

.. kronor

120,000

—

»

tredje

))

f

»

19) ...

»

11,000

—

»

fjärde

»

(

\

)>

Ö4) ..

))

8,110

—

)>

femte

)>

))

31) ...

y>

15,000

—

»

sjätte

)>

(

\

:»

Öl) ...

»

180,000

—

»

sjunde

(

»

44) ...

»

98,000

—

y>

åttonde

»

(

»

178) ...

»

60,000

—

»

nionde

»

/

4

79) ...

20,000

—

Till åberopade statsrådsprotokollet öfver tinansärenden den 12 januari

innevarande år har statsrådet och chefen för finansdepartementet anfört

följande:

»Sedan Kungl. Maj:t i den till nästlidet års Riksdag aflåtna nådiga

propositionen angående statsverkets tillstånd och behof äskat beviljande

af extra lönetillägg för år 1908 enligt vissa angifna grunder åt en del

tjänstemän och betjänte, anmälde Riksdagen i skrifvelse den 1 juni

samma år, att, i anledning af hvad Kung!. Maj:t under andra, tredje,

fjärde, femte, sjätte, sjunde, åttonde och nionde hufvudtitlarne föreslagit

Bih. till Biksd. Prof. 1909. 4 Sami. 1 Åfd. 12 Höft. (N:o 12.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 12.

i fråga om beviljande af anslag för beredande af extra lönetillägg för

år 1908 åt en del tjänstemän och betjänte inom de olika departementen

jämte därtill hörande ämbetsverk, kårer och stater, Riksdagen under

nämnda hufvud titlar på extra stat för år 1909 anvisat särskilda förslagsanslag

till följande belopp nämligen:

under

andra hufvudtiteln .............

........... kronor 130,000

—

tredje

» ..............

............... » 11,500

—

»

fjärde

» ..............

............. » 9,000

—

))

femte

))

» 22,200

sjätte

» ...............

............... » 440,000

—

sjunde

>i .............

.............. » 119,000

—

»

åttonde

■>• ..............

............... :» 90,000

—

nionde

» ...............

............... » 115.000

—

att utbetalas med iakttagande, att för beräknande af extra lönetillägg

skulle gälla följande grunder:

l:o) Extra lönetillägg utgår, där ej sådant fall är för handen, som

under 2:o) sägs,

till tjänsteman, hvilkens tjänstgöring är förlagd till hufvudstaden,

med 15 procent å kontant aflöning, dock icke i något fall med högre

belopp än 1,000 kronor, och

till tjänsteman, hvilkens tjänstgöring är förlagd till annan ort,

med 12 procent å kontant aflöning, dock icke i något fall till högre

belopp än 800 kronor, samt

i hvad angår betjänte, med 25 procent å kontant aflöning, om

tjänstgöringen är förlagd till hufvudstaden, men eljest med 20 procent

å sådan aflöning.

2:o) Ingår i aflöningen bostads- eller boställsförmån in natura,

skall det enligt nästföregående moment beräknade lönetillägget minskas

med ett belopp, motsvarande 10 procent af de kontanta aflöningsförmåner,

hvarå tillägget beräknats.

3:o) Från åtnjutande af extra lönetillägg undantagas, förutom

häradshöfdingarna,

a) de tjänstemän, hvilkas aflöningsförmåner af statstjänst för år

1908 uppgå till högre belopp än 8,500 kronor;

b) de tjänstinnehafvare, hvilkas inkomster af arbete, det extra

lönetillägget oberäknad^ under år 1907 af vederbörande taxeringsmyndigheter

uppskattats till högre belopp än 8,500 kronor;

c) de tjänstinnehafvare, hvilkas aflöningsförmåner vid 1901, 1902,

1903, 1901, 1905, 1906 eller 1907 årens riksdagar ny- eller omreglerats

efter andra grunder än dem, som följts vid de äldre staternas fastställande.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 12.

3

4:o) Extra lönetillägg må allenast tilläggas tjänstemän och betjänte,

hvilkas aflöning blifvit af Konung och Riksdag till siffran bestämd

eller eljest utgår efter af Riksdagen pröfvade grunder.

5:o) Extra lönetillägg beräknas endast å aflöningsförmåner, bvilka

utgå af statsmedel. Där aflöning bestrides dels af statsmedel dels ock

af andra medel, beräknas extra lönetillägg endast å den del däraf, som

utgår af statsmedel, dock att åt lärare och tjänstemän vid universiteten

extra lönetillägg må beräknas å hela det belopp, hvartill aflöningen

blifvit, på sätt i nästföregående moment sägs, bestämd att minst uppgå,

utan afseende därå att till bestridande af universitetens utgifter använda*

jämväl andra medel än statsmedel.

(bo) Extra lönetillägg beräknas å följande slag af aflöningsförmåner

:

lön;

tjänstgöringspenningar, däri inberäknadt häradsskrifvare tillkommande

tillägg till deras fasta tjänstgöringspenningar;

kontant bostads- och inkvarteringsersättning;

arfvode;

med lön likställdt lönetillägg; samt

dagaflöning vid flottan.

7:o) Extra lönetillägg till den, som af statens medel åtnjuter lön

eller arfvode för två eller flera befattningar, utgår endast för en af

dessa, nämligen för den, som medför högsta aflöningen, eller, därest

denna på mer än ett ställe är lika, för den af dem, till hvilken han

först blifvit befordrad; samt

8:o. Extra lönetillägget anses tillhöra lönen.

Angående extra lönetillägg för år 1908 åt en del tjänstemän och

betjänte utfärdades den 17 juni 1908 nådig kungörelse.

Vid nästlidet års Riksdag blefvo löneförhållandena för en hel del

kårer och stater ny- eller omreglerade för tiden från och med innevarande

år. Så är förhållandet med, bland andra, länsstyrelserna, marinförvaltningen,

kammarrätten, domänstyrelsen, landtbruksstyrelsen, landtmäteristyrelsen

och förste landtmätarna samt skogsstaten, vidare större

delen af tjänstinnehafVarna vid universiteten och Karolinska institutet

äfvensom slutligen fria konsternas akademi och musikaliska akademien

in. fl. Jämväl för kammarkollegium har af nästlidet års Riksdag ny

lön östat godkänts att under viss förutsättning träda i kraft under loppet

af innevarande år.

Ännu kvarstår emellertid en stor mängd verk och myndigheter

oreglerade.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 12.

Den af Kung!. Maj:t den 3 oktober 1902 tillsatta löneregleringskommittén

har under nästlidet år eller tiden närmast därförut afgifvit

betänkande och förslag till reglering af löneförhållandena m. m. vid de

allmänna hofrätterna, justitiekanslersämbetet, mynt- och kontroll ver ken,

kontroll- och justeringsstyrelsen, Sveriges geologiska undersökning samt

stuteriöfverstvrelsen och stuteristaten; och hafva vederbörande ämbetsverk

öfver kommitténs förslag afgifvit infordrade underdåniga utlåtanden.

För närvarande äro fångvårdsstyrelsen och fång värdsstaten jämte statens

uppfostringsanstalt å Bona äfvensom länsveterinärernas aflöningsförhållanden

föremål för kommitténs behandling; och torde kommittén därefter

närmast komma att öfvergå till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

samt öfverstvrelsen för rikets allmänna läroverk.

Åtskilliga vid äldre lönestater kvarstående ämbetsverks organisations-

och löneförhållanden hafva därjämte under senare tiden gjorts till

föremål för behandling af särskilda kommittéer eller eljest tillkallade

sakkunniga för verkställande af utredning och förslag i berörda hänseenden.

Hit höra statsdepartementen, generalpoststyrelsen, medicinalstyrelsen,

kommerskollegium, generaltullstyrelsen samt patent- och registreringsverket.

Af dessa myndigheter har emellertid ännu endast

generalpoststyrelsen slutbehandlats.

Dessutom hafva inom vederbörande departement utarbetats förslag

till nya löneregleringar för vissa ämbetsverk och myndigheter. Så

är fallet exempelvis med riks- och landsarkiven, kungl. biblioteket,

universitetsbiblioteken, vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien in. fl.

I fråga om en del af nämnda verk och myndigheter, såsom

justitiekanslersämbetet, generalpoststyrelsen, Sveriges geologiska undersökning

samt stuteriöfverstyrelsen och stuteristaten äfvensom nyssnämnda

till ecklesiastikdepartementet hörande verk och myndigheter,

torde, enligt hvad vederbörande departementschefer tillkännagifvit, förslag

till ny lönereglering redan denna dag komma att Eders Kungl.

Maj:t föreläggas. Vidkommande åter öfriga till andra departement än

finansdepartementet hörande ämbetsverk, angående hvilka, på sätt nämnts,

af löneregleringskommittén utarbetade förslag föreligga, torde, enligt

hvad mig blifvit af vederbörande departementschefer meddeladt, förslagtill

nya lönestater kunna inom en så pass nära framtid inför Eders Kungl.

Maj: t framläggas, att framställningar i dessa ämnen kunna till detta års

Riksdag afbita®. Själ!- hyser jag ock förhoppning att kunna underställa

Eders Kungl. Majrts pröfning frågan om reglering af organisations-och

löneförhållandena vid mynt- och kontrollverken samt kontroll- och

justeringsstyrelsen i så god tid, att äfven därutinnan förslag må kunna

vid nu instundande riksmöte föreläggas Riksdagen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 12.

5

Såsom af det sagda framgår, hafva visserligen under näst-lidet ålen

hel del verk och stater, bland dem flera mycket omfattande,

undergått omreglering, hvarjämte, som nämndt, inom en nära framtid

så torde kunna ske jämväl med åtskilliga andra. Icke dess mindre,

kvarstår emellertid, såsom jag redan förut framhållit, ännu en ganska stor

mängd ämbetsverk och kårer vid de äldre lönestaterna. De förhållanden,

som föranledde beviljande af extra lönetillägg för år 1908, göra sig

därför fortfarande beträffande dessa verk och kårer gällande i fullt samma

grad som näst-lidet år. Att märka är ock, att, då de extra lönetilläggen

bestämts att utgå för det löpande året, de verk eller kårer, som må

komma att vid detta års Riksdag undergå reglering, icke komma i åtnjutande

af de förbättrade löneförmåner, som må komma att tillerkännas

dem, förr än med ingången af nästa år.

Med afseende å hvad jag sålunda anfört, torde erforderliga anslagför

beredande af extra lönetillägg äfven för innevarande år böra af

Riksdagen äskas.

I fråga om de grunder, som af nästlidet års Riksdag fastställdes

för utgåendet af extra lönetillägg, anser jag mig icke för närvarande

böra föreslå någon mera genomgripande förändring. I ett par hänseenden

synas mig dock jämkningar böra äga rum.

Under den diskussion, som vid behandlingen af Kung]. Maj:ts

proposition angående de extra lönetilläggen vid nästlidet års Riksdaginom

Andra Kammaren förekom med afseende å frågan om de grunder.

Indika för dessa lönetillägg borde fastställas, framhölls, bland annat, den

oegentlighet, som vore förbunden därmed, att det extra lönetillägget — det

där i allmänhet vore afsedt att tillkomma tjänstinnohatvare, hvilkens inkomst

af statstjänst under det löpande året eller under det nästföregående

året taxerade inkomst af arbete icke öfverstege visst belopp — däremot

icke tillfölle den, hvilkens inkomst af nämnda slag läge emellan nvssberörda

inkomstmaximum och det belopp, hvartill detta, med tillägg åt

det extra lönetillägget, uppginge. Riktigheten åt denna anmärkning

synes mig icke heller kunna jäfvas. Enligt de fastställda grunderna

för det extra lönetillägget är den befattningshatvare, hvilkens inkomst åt

statstjänst under det löpande året eller under det nästföregående året

taxerade inkomst af arbete öfverskjuter 8,500 kronor, utesluten tran

det extra lönetillägget. Häraf blir eu följd att den, hvilkens ifrågavarande

inkomst pa grund al'' ett tillfälligt förordnande ä högre tjänst

eller med föranledande af ett honom tilldelad t särskildt uppdrag eller

annan dylik anledning stigit aldrig sfi litet- öfver det fastställda maximum,

8,500 kronor, t. ex. till 8,600 kronor, går helt och hållet i mistning åt

lönetillägg, medan däremot den, hvilkens ifrågavarande inkomst stannar

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 12.

vid 8,500 kronor, erhåller ett tillägg, som i bästa fall kan uppgå, för eu

tjänsteman i hufvudstaden till 1,000 kronor och för den, som har sill

tjänstgöring förlagd till annan ort, till 8,000 kronor. Det obilliga i denna

åtskillnad kan ju svårligen förnekas. Åtskilliga oegentligheter hafva ock

på grund af ifrågavarande bestämmelse uppstått i praktiken. Berörda

missförhållande synes emellertid kunna på ett enkelt sätt, utan rubbning

i grunderna för de extra lönetilläggen i öfrigt af hjälpas medelst en

sådan jämkning i de nästlidet år fastställda bestämmelserna beträffande

dessa lönetillägg, att äfven befattningshafvare, hvilkas inkomster falla

emellan det i sådant afseende bestämda maximum, 8,500 kronor, och

9,500 kronor, eller beträffande befattningshafvare, som hafva sin tjänstgöring

förlagd till annan ort än Stockholm, 9,300 kronor, må kunna

komma i åtnjutande af extra lönetillägg, dock endast med ett belopp,

som, sammanlagdt med nyssberörda inkomster, icke öfverstiger 9,500,

respektive 9,300 kronor; och anser jag mig därför höra tillstyrka, att

en sådan jämkning i berörda bestämmelser vidtages.

Jämväl i ett annat hänseende synes mig en ändring i dessa bestämmelser

påkallad.

Från åtnjutande af extra lönetillägg äro enligt samma bestämmelser

undantagna, utom de tjänstinnehafvare, hvilkas aflöningsförmåner af

statstjänst under löpande året uppgå till högre belopp än 8,500 kronor,

bland andra äfven de tjänstinnehafvare, hvilkas inkomster af arbete,

extra lönetillägg oberäknad^ af vederbörande taxeringsmyndigheter under

nästföregående året uppskattats till högre belopp än 8,500 kronor. Denna

bestämmelse, hvilken tillkommit i analogi med hvad förut i liknande

hänseende varit stadgadt med afseende å de tidigare under eu följd af

är till en del tjänstemän och betjänte utgående s. k. dyrtidstilläggen,

torde hafva härrört af den uppfattningen, att en befattningshafvare,

som varit i tillfälle att, sin statstjänst oaktadt, genom extra arbete förskaffa

sig biinkomster till sådant belopp, att hans senaste året upptaxerade

inkomst öfverstigit det i allmänhet såsom villkor för dylikt

lönetillägg fastställda inkomstmaximum, icke kunde anses vara i behof

af eller eljest böra komma i åtnjutande af sådant tillägg till sin löneinkomst.

För bibehållandet af berörda bestämmelse synas emellertid

af anledning jag strax skall nämna, numera knappast tillräckliga skäl

föreligga.

Så länge den tillfälliga löneförbättring, som i afvaktan å blifvande

löneregleringar ansetts böra tillkomma vederbörande tjänstinnehafvare,

utgick endast i form af dyrtidstillägg, Indika närmast hade till syfte

allenast att, med afseende å den inträdda betydande stegringen i lefnads
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 12.

7

kostnaderna inom landet, provisoriskt i någon män aflijälpa de svårigheter,

som särskildt de lägre aflonade statstjänarne iråkat, kunde visserligen

en dylik bestämmelse hafva sitt berättigande. I viss mån kunde

ock en sådan inskränkning, hvarom här är fråga, äga fog för sig, äfven

efter det dyrtidstilläggen utbytts mot extra lönetillägg. Visserligen

afsågs med dessa senare icke allenast hvad nyss angafs såsom det närmaste

syftet med dyrtidstilläggen, utan äfven att — på sätt ock i nästlidet

års statsverksproposition utförligt utvecklades — sedan en del

verk och stater undergått omreglering och därigenom fått sina lönevillkor

i väsentlig man förbättrade samt de grunder, som vid därefter

blifvande löneregleringar kunde antagas komma att följas, sålunda blifvit

af statsmakterna i princip fastslagna, utjämna den olikställighet i löneförmåner

mellan de reglerade och de oreglerade verken, som eljest skulle

efter de verkställda regleringarna inträda, i den mån eu sådan utjämning

genom provisoriska åtgärder läte sig med hänsyn till det för de

reglerade verken antagna aflöningssy stenget genomföras. Men då

emellertid vid tiden för framläggandet af nämnda proposition ännu

förelåg en viss åtskillnad mellan de reglerade och de oreglerade verken,

särskildt med afseende å de beträffande de förstnämnda i samband med

löneregleringarna utfärdade bestämmelser angående tjänstinnehafvarnas

dagliga tjänstgöringstid å tjänsterummet, ansåg jag mig då icke böra

föreslå någon rubbning i ifrågavarande beträffande dyrtidstilläggen

förut gällande inskränkande föreskrift. Sedan Eders Kungi. Magt, med

hänsyn jämväl till de önskemål, som i sådant afseende inom Riksdagen

framkommit, under nästlidne höst meddelat väsentligen skärpta bestämmelser

i fråga om tjänstgöringstiden å tjänsterummet äfven i fråga om de

oreglerade verken, samt med hänsyn till dessa bestämmelser — Indika

naturligen ock äro ägnade att utgöra ett synnerligen kraftigt korrektiv

mot missbruk i afseende å möjligheten för vederbörande tjänstinnehafvare

att, där sådant eljest kunde tänkas förekomma, till men för statstjänsten

åtaga sig andra, därför mer eller mindre främmande befattningar eller

uppdrag — tjänstinnehafvarna inom sistnämnda verk numera kunna

anses i afseende å sina skyldigheter i och för statstjänsten så godt som

helt och hållet likställda med sina yrkesbröder inom de reglerade verken,

synas däremot — med hänsyn jämväl till den omständigheten, att taxeringen

under nästlidet år afser 1907 års förhållanden och därför knappast

bör utöfva inverkan å rätten till extra lönetillägg för nu innevarande

är — billighet och rättvisa fordra, att den nu ifrågavarande inskränkningen

med afseende å de extra lönetilläggen, hvilken äfven i andra

afseende!! leder till obilliga konsekvenser, utgår.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 12.

Utöfver livad jag nu anfört finner jag icke anledning ifrågasätta

någon annan ändring i sak i de beträffande de extra lönetilläggen nästlidet

år bestämda grunder än den, som blir eu följd af under år 1908

verkställda löneregleringar.

Efter framställning af chefen för civildepartementet torde det,

innan jag går vidare, tillåtas mig att i detta sammanhang särskild!

yttra mig beträffande eu grupp af tjänstinnehafvare, hvilka på grund

af från och med innevarande år inträdda förändrade förhållanden kommit

i eu i viss mån förändrad ställning.

Vid 1908 års Riksdag omreglerades, som näinndt, löneförhållandena

vid länsstyrelserna. Därvid förutsattes att landträntmästartjänsterna skulle

i män af afgång indragas, hvarjemte de vid dessa befattningar kvarstående

skulle fortfarande åläggas tjänstgöringsskyldighet å landskontoren.

Med anledning häraf hafva nämnda tjänstebefattningar från och med

innevarande år blifvit försatta på öfvergångsstat med enahanda löneförmåner

som hittills; och hafva, i sammanhang med meddelande af

bestämmelser om öfverflyttningen af länsstyrelsernas kassarörelse på

riksbanken, föreskrifter meddelats beträffande ifrågavarande befattningshafvares

tjänstgöringsskyldighet.

Med afseende härå och då de vid omförmälda tjänster kvarstående

befattningshafvare komma att fortfarande i tjänsten tagas i anspråk i

ungefärligen enahanda utsträckning som hittills, om ock delvis på grund

af andra göromål än förut, bär jag, efter samråd med chefen för civildepartementet,

lika med honom, ansett skäligt, att bemälda tjänstemän

för innevarande, likasom för nästliden* år, tillerkännas extra lönetillägg

enligt samma grunder som vissa andra statens tjänstemän.

Vidare anhåller jag i detta sammanhang få uttala mig angående

en annan grupp af tjänstinnehafvare, hvilka däremot af särskild anledning

hittills icke varit i åtnjutande af extra lönetilläg men synes böra

tillerkännas eu sådan förmån. Jag syftar härvid på skeppsmätningskontrollörerna.

Dessa tjänstemän, hvilka lyda omedelbart under generaltullstyrelsen

och af hvilka för närvarande äro anställda, två i Stockholm —däraf den

ene, som, utöfver de ifrågavarande tjänstemän i allmänhet ålagda skyldigheter,

jämväl har till åliggande att tillhandagå generaltullstyrelsen

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 12.

9

med beredning- af de ärenden, som härflyta af bemälda styrelses öfverinseende

öfver skeppsmätningen i riket, och därför benämnes skeppsrnätningsöfverkontrollör

— samt en i en hvar af städerna Göteborg,

Malmö och Sundsvall, åtnjuta aflöning i form af arfvode, hvilket i

sammanhang med utfärdande af ny förordning angående mätning af

handelsfartyg, genom nådigt bref den 15 maj 1874 bestämdes till 4,000

kronor för öfverkontrollören och till 3,500 kronor för kontrollörerna.

Genom nådigt bref den 29 januari 1897 blef emellertid, uppå därom af

gen eralt ullstyrelsen gjord underdånig framställning, öfverkontrollörens

arfvode höjdt till 4,500 kronor, hvaremot kontrollörernas arfvoden alltsedan

förstnämnda år utgått med oförändrade belopp.

De till bemälde tjänstemän utgående arfvoden, likasom åtskilliga

andra af skeppsmätningen föranledda kostnader, utgingo till en början

från femte hufvudtitelns anslag »till lots- och fyrinrättningen hörande

personal». Sedan emellertid Kung!. Maj:t till 187(3 års Riksdag gjort

framställning om uppförande af ett särskildt anslag under sjunde hufvudtiteln

å 27,000 kronor till aflönande af skeppsmätningskontrollörer och

till gäldande af öfriga omförmälda kostnader, uppfördes för ändamålet

af Riksdagen under tullverkets omkostnadsstat ett förslagsanslag å nyssnämnda

belopp, från hvilket anslag, som alltjämt kvarstår bland tullverkets

utgiftsstater till oförändradt belopp, de ifrågavarande tjänstemän

tillkommande arfvoden fortfarande utgå.

Enär de arfvoden, som sålunda tillerkänts skeppsmätningskontrollörerna,

blifvit af Konung och Riksdag till siffran bestämda eller

eljest fastställts enligt af Riksdagen uttryckligen godkända grunder, bär

generaltullstyrelsen icke ansett sig kunna till ifrågavarande tjänstemän

utbetala dyrtidstillägg eller extra lönetillägg, så länge dessa särskilda

löneförmåner eljest ifrågakommit.

I särskilda underdåniga skrivelser den 9 december 1907 har nu

generaltullstyrelsen på framställning af samtliga skeppsmätningskontrollörerna,

öfverkontrollören inbegripen, i underdånighet hemställt om

förhöjning under vissa villkor af deras arfvoden, för öfverkontrollören

till <3,000 kronor och för en hvar af kontrollörerna till 5,000 kronor.

Sedan ärendet återremitterats till generaltullstyrelsen för närmare

utredning, har styrelsen i underdånig skrifvelse den 16 mars 1908.

efter samtliga skeppsmätningskontrollörernas hörande, inkommit med

den begärda utredningen.

Till stöd för ifrågavarande framställning bär af skeppsmätningskontrollörerna

hufvudsakligen åberopats, förutom den på senare tiden

inträdda allmänna stegringen i lefnadskostnaderna inom landet, att antalet

llih. till Riksd. Prof. 1909. 4 Samt. 1 Afd. 12 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 12.

fartyg, hvarmed kontrollörerna årligen liade befattning, år från år i höggrad

ökats; att det öfvervägande antalet af de mätta fartygen, hvilka

förr hufvudsakligen bestått af segelfartyg, numera utgjordes af ångfartyg,

hvilkas mätande vore betydligt mera inveckladt och tidsödande

än segelfartygens; att under de sista årtiondena ångfartygens storlek

tilltagit och deras byggnadssätt blifvit mera inveckladt, hvilket vid

mätningen orsakade stort besvär och tidsutdrägt; samt att i följd af alla

dessa förhållanden skeppsmätningskontrollörernas göromål såväl kvantitativt

som kvalitativt ökats i sådan grad, att dem nu tillkommande

arfvoden icke därför kunde anses utgöra skälig ersättning; hvarjämte

äfven framhållits, bland annat, det oegentliga däri, att skeppsmätningskontrollörerna

vore för sitt arbete vida sämre ersatta än skeppsmätare,

oaktadt desse hade ett vida mindre omfattande arbete än kontrollörerna

och af dem kontrollerades.

Af skeppsmätningsöfverkontrollören, hvilken tjänsteman, enligt hvad

utredningen i ärendet gifver vid handen, är hufvdsakligen upptagen af

förenämnda honom tillkommande åliggande såsom generaltullstyrelsens

tekniska biträde i skeppsmätningsfrågor samt af att tillhandagå skeppsmätningstjänstemän

och tullkamrar med upplysningar och råd i skeppsmätningsfrågor,

har särskilt åberopats den tekniska och allmänna utbildning,

som är för den af honom inneliafda tjänstebefattningen nödvändig,

äfvensom den omständighet, att i följd af den svenska lagstiftningens

särställning å förevarande område och de särskilda överenskommelser,

som med anledning häraf med främmande makter i fråga om skeppsmätningen

måst trättas, tillämpningen af skeppsmätningsreglerna blifvit

alltmera invecklad och af beskaffenhet att ställa allt större kraf särskild!

på innehafvare!! af skeppsmätningsöfverkontrollörens befattning.

För eo-en del har generaltullstyrelsen, med vitsordande däraf att

en väsentlig ökning i skeppsmätningskontrollörernas göromål under senare

tider inträdt, särskild! framhållit, att, sedan ångfartyg på sista årtiondena

i allt större omfattning undanträngt segelfartygen, mätningsförrättningarna

och granskningen af mätningsbevisen blifvit förenade med betydligt

mera arbete än hvad fallet varit tidigare, då hufvudsakligen segelfartygvarit

föremål för mätning, samt att det torde få anses obestridligt, att,

jämte fartygens ökade storlek och de tekniska framstegen i afseende å

fartygs byggande och inredning, äfven de på senare tider utfärdade föreskrifter

om afdrag för vissa rum in. m. gjort mätningarna och granskningsarbetena

allt mera tidsödande och svåra samt framkallat behof för

tullkamrarna och skeppsmätningstjänstemännen att oftare än förr varit

nödigt för upplysningars erhållande vånda sig- till skeppsmätningsöfver
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 12.

11

kontrollören och skeppslista ingskontrollörerna, hvarjämte den mångfald

öfverenskommelser, som ingåtts med främmande länder om ömsesidigt

erkännande af nationella mätningsliandlingar, jämväl kunde antagas i

sistnämnda hänseende verka till ökade göromål för ifrågavarande befattningshafvare

i samma mån som den internationella trafiken vuxit.

Kommerskollegium, hvars yttrande i ärendet infordrats, har jämväl

tillstyrkt den af generaltullstyrelsen föreslagna löneförhöjningen.

Af den i nu omförmälda ärende förebragta utredning synes mig

framgå, att eu löneförbättring för ifrågavarande befattningshafvare är

af förhållandena påkallad.

Enär emellertid för närvarande inom sjöförsvarsdepartementet pågå

arbeten för revision af gällande skeppsmätningsförfattningar, synes det

mig icke lämpligt att nu upptaga frågan om ett definitivt ordnande af

skeppsmätningskontrollörernas aflöningsförhållanden, utan synes härmed

böra tillsvidare anstå, till dess berörda författningsrevision vederbörligen

afslutats. Däremot synes mig billigheten fordra, att ifrågavarande

tjänstemän, hvilkas aflöningsförmåner tydligen icke numera stå i proportion

till deras arbete och ansvar, oberoende häraf beredes en tillfällig

löneförbättring. Och synes mig detta enklast och lämpligast ske på

det sätt. att dem uttryckligen tillerkännes rätt till extra lönetillägg

enligt enahanda grunder, som, på sätt föreslagits, skulle gälla beträffande

vissa andra statens tjänstemän.

Slutligen anhåller jag att i detta sammanhang fä redogöra för en af

telegrafstyrelsen gjord underdånig framställning angående beredande åt

extra lönetillägg åt vissa å telegrafverkets öfvergångsstat kvarstående

tjänstemän.

I en till civildepartementet inkommen, sedermera till finansdepartementet

öfverlämnad underdånig skrifvelse af den 28 sistlidne november

liar telegrafstyrelsen i sådant afseende anfört, att å styrelsens öfvergångsstat

kvarstode eu tjänsteman af andra samt fem tjänstemän af första

lönegraden, hvilka alla till följd af styrelsens förändrade organisation

icke kunnat beredas plats ä den nya staten.

Dessutom kvarstode å verkets öfvergångsstat i öfrig!, vid linjedistrikten

fyra bokhållare, af hvilka tre upp bore eu årlig aflöning af

2,500 kronor hvar och den tredje af 2,200 kronor, samt vid trafikdistrikten

och stationerna två kommissarier af tredje klassen och två

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 12.

kontrollörer, af hvilka de två förstnämnda åtnjöte en aflöning, den eno

af 3,600 kronor och den andre af 3,200 kronor om året, samt de två

öfriga respektive 4,000 kronor och 3,200 kronor för år räknad t.

Hvad beträffade förbemälda, å styrelsens öfvergångsstat kvarstående

tjänstemän, syntes — anför styrelsen vidare * dessa, hvilka

redan för ar 1908 tillerkänts extra lönetillägg enligt samma grunder

som vissa öfriga tjänstemän inom de centrala ämbetsverken, böra jämväl

för nu innevarande år komma i åtnjutande af sådan förmån.

Vidkommande öfriga omförmälda å öfvergångsstat kvarstående

tjänstemän, hade dessa visserligen fatt sina aflöningsförmåner reglerade

vid 1902 års Riksdag, men de aflöningar, som därvid tillerkänts dem.

vore väsentligt lägre än de, som genom 1907 års Riksdags beslut

beträffande aflöningarna till tjänstemän vid telegrafverket pröfvats skäliga.

Då dessa tjänstemäns arbetskraft toges lika mycket i anspråk soni

deras å den nya staten öfverförda kamraters, samt då de utan egen

förskyllan nödgats kvarstå å öfvergångsstaten, kunde det icke vara

annat än rättvist och billigt, att äfven nu ifrågavarande tjänstemän

erhölle ett extra lönetillägg, som i någon mån kunde utjämna skillnaden

mellan aflöningarna till dem och till deras jämnställda kamrater å den

nya staten. I det kommittébetänkande, hvilket legat till grund för

Kungl. Maj ds och Riksdagens under år 1907 fattade beslut rörande

regleringen af lönerna för telegrafverkets tjänstemän, hade också framhållits,

att förmånen af dyrtidstillägg rättvisligen borde tillkomma de

å telegrafverkets öfvergångsstat kvarstående tjänstemännen.

Nu anförda synpunkter gällde äfven en å öfvergångsstaten kvarstående

linjeingenjör vid fjärde linjedistriktet, hvilken visserligen kunnat

beredas plats å den nya staten, men hvilkens öfvergång till denna stat

skulle för honom medfört så stor ekonomisk förlust, att lian på grund

häraf ansett sig nödgad att kvarstå a den gamla staten. Förhållandet

mellan denne tjänstemans lefnads- och tjänstår vore nämligen sådant,

att han, om han öfvergått på ny stat, skulle icke blott nödgats afgå

ur telegrafverkets tjänst nio är tidigare än om han kvarstode å den

gamla staten, hvilket under dessa nio år skulle för honom medfört en

minskad inkomst af omkring 2,600 kronor för år, utan äfven vid detta

tidigare afskedstagande fått ätnöjas med en pension till belopp af

ungefär 1,370 kronor, eller väsentligt mindre än hälften af den pension,

3,000 kronor, hvartill han enligt äldre stat vore berättigad.

En del af nu ifrågavarande tjänstemän både också — förmäler

styrelsen vidare — i en af centralstyrelsen för svenska telegraftjänste- •

männens förening till telegrafstyrelsen öfverlämnad skrift gjort fram
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 12.

13

ställning- därom, att styrelsen måtte söka åt dem utverka rätt till extra

lönetillägg ej mindre för år 1908 än äfven för år 1909.

Med åberopande af hvad sålunda anförts, har telegrafstyrelsen,

under förutsättning att äfven under år 1909 ett extra lönetillägg* komme

att beredas vissa åt statens tjänstemän och betjänte, i underdånighet

hemställts, att Eders Kung!. Magt täcktes hos instundande Riksdag gorå

framställning därom, att de å telegrafverkets öfvergångsstat kvarstående

tjänstemän, som till följd af verkets omorganisation icke kunnat beredas

plats å den från och med år 1908 tillämpade staten för telegrafverket,

däribland inberäknad förenämnde linjeingenjör vid fjärde linjedistriktet,

måtte för år 1909 tillerkännas extra lönetillägg'' att i öfrigt utgå enligt

de grunder, som kunde blifva bestämda rörande sådant tillägg åt en

del andra statens tjänstemän.

Beträffande till eu början förenämnda å telegrafstyrelsens öfvergångsstat

kvarstående tjänstemän, torde få anses gifvet, att dessa, hvilka

fortfarande hafva ungefärligen enahanda tjänstgöring som före styrelsens

år 1907 verkställda omreglering och hvilkas löneförhållanden icke efter

år 1900 reglerats, redan enligt de i allmänhet af mig tillstyrkta grunder

för det extra lönetillägget blifvit därtill berättigade. Sådant lönetillägg

har ock, som nämndt, till dem utgått för år 1908.

Hvad angår öfriga ifrågavarande tjänstemän, skulle, då telegrafverket

i öfrigt år 1902 undergått omreglering, beviljande af extra lönetilllägg

åt dem innebära en afvikelse från de under nästlidet år tillämpade och

i öfverensstämmelse därmed äfven för innevarande år tilltänkta grunder

för utgående af nämnda lönetillägg. Äfven om emellertid denna omständighet,

vid det förhållande att verket under år 1907 ånyo varit

föremål för omreglering, icke i cell för sig behöfde utgöra något afgörande

hinder för ett medgifvande i omförmäldt syfte, bär det vid närmare

undersökning visat sig, att åtminstone ett par af ifrågavarande tjänstemän

skulle, därest framställningen i fråga vunne bifall, för innevarande

år erhålla högre aflöning, än ifall de blifvit öfverflvttade

å nya staten i tjänstebefattningar, som eventuellt skulle stått dem till

buds, under förutsättning att ett större antal sådana befattningar därstädes

blifvit uppfördt. Med afseende härå och då rent personliga

undantag från de i allmänhet antagna grunderna för de extra lönetilläggen

icke lämpligen böra ifrågakomma, helst måhända i dylikt fall åtskilliga

andra framställningar i liknande syfte icke skulle uteblifva, har jag,

efter samråd med chefen för civildepartementet, icke ansett mig böra

tillstyrka nu ifrågavarande framställning i sist omförmälda de],

De af 1908 års Riksdag för beredande af extra lönetillägg anvisade

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 12.

anslag uppfördes såsom förslagsanslag å extra stat under vederbörande

hufvudtitlar i 1909 års riksstat. På enahanda sätt torde de för de extra

lönetilläggen för år 1909 erforderliga anslagen böra uppföras i riksstaten

för år 1910, därvid förutsattes, att Eders Kungl. Maj:t, om anslagen

beviljas, anbefaller statskontoret att under år 1909 utbetala beloppen.

De anslag, som af nästlidet års Riksdag för ifrågavarande ändamål

beviljades, kunna, enligt livad mig blifvit i fråga om andra hufvudtitlar

än den sjunde från vederbörande departement meddeladt, samtliga på

grund af verkställda löneregleringar eller eljest med ledning af kända

förhållanden mer eller mindre sänkas.

Hvad till eu början beträffar anslaget under andra hufvudtiteln,

130.000 kronor, har, med anledning hufvudsakligen af den tillfälliga

löneförbättring, som för innevarande år tillerkänts de ordinarie och

konstituerade revisionssekreterarne, detta anslag ansetts kunna sänkas

från 130,000 kronor till 120,000 kronor. Anslagen under tredje och

fjärde hufvudtitlarna, Indika anslag i innevarande års riksstat uppförts,

det förra med 11,500 kronor och det senare med 9,000 kronor, hafva

för nästkommande år beräknats till respektive 11,000 och 8,110 kronor.

De under femte, sjätte, sjunde, åttonde och nionde hufvudtitlarna upptagna

anslagen hafva alla, på grund af verkställda, mer eller mindre

omfattande löneregleringar, ansetts kunna minskas, det å femte hufvudtiteln,

med föranledande hufvudsakligen af marinförvaltningens omreglering,

från 22,200 kronor till 15,000 kronor, det å sjätte hufvudtiteln,

i följd af löneregleringen för länsstyrelserna och den fögderiförvaltningen

beviljade tillfälliga löneförbättringen, från 440,000 kronor till

180.000 kronor, det å sjunde hufvudtiteln, hufvudsakligen på grund af

kammarrättens lönereglering, från 119,000 kronor till 98,000 kronor,

det å åttonde hufvudtiteln i anledning af de för flertalet tjänsteinnehafvare

vid universiteten och karolinska institutet äfvensom för vissa

andra institutioner verkställda löneregleringar, från 90,000 kronor till

00,000 kronor, samt slutligen det å nionde hufvudtiteln, i följd af löneregleringarna

för skogsstaten äfvensom för domänstyrelsen, landtbruksstyrelsen,

landtmäteristyrelsen och förste landtmätarna m. fl., från 115,000

kronor till 20,000 kronor.

De erforderliga anslagen hafva således nu beräknats till följande

belopp:

under andra hufvudtiteln till ......

kronor 120,000: —

1R000: —

8,110: —

tredje

fjärde

transport kronor 139,110: —

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 12.

15

under

t>

»

»

3)

femte hufvudtiteln till

sj ätte » »

sjunde » »

åttonde » »

nionde » »

transport kronor 139,110

anslagen

hvilket, då

till sammanlagdt 936,700 kronor,

424,590 kronor.

eller sålunda tillsammans till kronor

till enahanda ändamål för nästlidet

15,000:

180,000:

98,000:

60,000:

20,000:

512,110:

år uppgingo

i det hela innefattar en minskning'' af

Enligt hvad jag förut anfört, skulle de grunder, efter hvilka de

extra lönetilläggen för år 1909 borde utgå, blifva följande:

l:o) Extra lönetillägg utgår, där ej nedan annorlunda stadgas,

till tjänsteman, hvilkens tjänstgöring är förlagd till hufvudstaden,

med 15 procent å kontant aflöning, dock icke i något fall med högre

belopp än 1,000 kronor, och

till tjänsteman, hvilkens tjänstgöring är förlagd till annan ort,

med 12 procent å kontant aflöning, dock icke i något fall till högre

belopp än 800 kronor, samt,

i hvad angår betjänte, med 25 procent å kontant aflöning, om tjänstgöringen

är förlagd till hufvudstaden, men eljest med 20 procent å

sådan aflöning.

2:o) Ingår i aflöningen bostads- eller boställsförmån in natura,

skall det enligt nästföregående moment beräknade lönetillägget minskas

med; ett belopp, motsvarande 10 procent af de kontanta aflöningsförmåner,

hvarå tillägget beräknats.

3:o) Från åtnjutande af extra lönetillägg undantagas, förutom

häradshöfdingarna,

a) de tjänstemän, h vil kas aflöningsförmåner af statstjänst för innevarande

år uppgå till högre belopp än 9,500 kronor, eller, om deras

tjänstgöring är förlagd till annan ort än Stockholm, 9,300 kronor;

skolande, ifall nämnda aflöningsförmåner öfverstiga 8,500 kronor, det

extra lönetillägget i intet fall utgå med högre belopp, än som svarar

mot skillnaden mellan 9,500 kronor, eller, om tjänstemannen har sin

tjänstgöring förlagd till landsorten, 9,300 kronor, å ena, samt förenämnda

aflöningsförmåners belopp, å andra sidan,

b) de tjänstinnehafvare, hvilkas aflöningsförmåner vid 1901, 1902,

1903, 1904, 1905, 1906, 1907 eller 1908 årens Riksdagar ny-eller om
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

16 Statsutskottets Utlåtande lV:o 12.

reglerats efter andra grunder än dera, sorla loljts vid de äldre staternas

fastställande.

4:o) Extra lönetillägg må allenast tilläggas tjänstemän och betjänte,

hvilkas aflöning blifvit af Konung och Riksdag till siffran bestämd eller

eljest utgår efter Riksdagen pröfvade grunder.

5:o) Extra lönetillägg beräknas endast å aflöningsförmåner, hvilka

utgå af statsmedel. Där aflöning bestrides dels af statsmedel dels ock

af andra medel, beräknas extra lönetillägg endast å den del däraf, som

utgår ur statsmedel, dock att åt lärare och tjänstemän vid universiteten

extra lönetillägg må beräknas å hela det belopp, hvartill aflöningen

blifvit, på sätt i näst föregående moment sägs, bestämd att minst uppgå

utan afseende därå att till bestridande af universitetens utgifter användas

jämväl andra medel än statsmedel.

6:o) Extra lönetillägg beräknas å följande slag af aflöningsförmåner:

lön;

tjänstgöringspenningar, däri inberäknadt häradsskrifvare tillkommande

tillägg till deras fasta tjänstgöringspenningar;

kontant bostads- och inkvarteringsersättning;

arfvod e;

med lön likställdt lönetillägg; samt

dagaflöning vid flottan.

7:o) Extra lönetillägg till den, som af statens medel åtnjuter lön

eller arfvode för två eller flera befattningar, utgår endast för en af

dessa, nämligen för den, som medför högsta aflöningen, eller, därest

denna på mer än ett ställe är lika, för den af dem, till hvilken han

först blifvit befordrad; samt

8:o) Extra lönetillägget anses tillhöra lönen.

I likhet med hvad under år 1908 ägt rum anser utskottet att

jämväl innevarande år extra lönetillägg böra beviljas vissa statens tjänstemän

och betjänte. Hufvudsakligen på grund af de under nästlidet år

beslutade löneregleringar har Kungl. Maj:t emellertid kunnat föreslå en

betydande minskning i de af 1908 års Riksdag för nu ifrågavarande

ändamål under de olika hufvudtitlarne beviljade förlagsanslag, så att

dessa, som år 1908 uppförts till sammanlagdt 936,700 kronor, enligt

Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag uppgå till ett belopp af tillsammans

512,110 kronor.

Uti de af 1908 års Riksdag för de extra lönetilläggens utgående

fastställda grunder har Kungl. Maj:t föreslagit ändringar allenast i två

hänseenden, båda åsyftande en ökning af antalet tjänstinnehafvare, som

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 12. 17

skola komma i åtnjutande af extra lönetillägg. De af Kungl. Maj:t

föreslagna jämkningar i förut gällande bestämmelser innefatta nämligen

dels att dylikt lönetillägg skall tillkomma jämväl befattningshafvare,

hvilkas inkomster af statstjänst falla emellan 8,500 kronor och 9,500

kronor eller beträffande befattningshafvare, som hafva sin tjänstgöring

förlagd till annan ort än Stockholm 9,300 kronor, dock endast med ett

belopp, som sammanlagdt med nyssberörda inkomster icke öfverstiger

9,500 resp. 9,o00 kronor, dels ock att den inskränkande föreskriften,

hvarigenom från åtnjutande af extra lönetillägg uteslutits de tjänstinnehafvare,

hvilkas inkomster af arbete, extra lönetillägg oberäknadt, af

vederbörande taxeringsmyndigheter under nästföregående året uppskattats

till högre belopp än 8,500 kronor, skall helt och hållet utgå.

På de af departementschefen anförda skälen har utskottet ansett

sig böra förorda bifall till hvad Kungl. Maj:t i förstnämnda hänseende

föreslagit, så mycket hellre som häraf förorsakad anslagsökning torde

vara ringa med hänsyn till fåtaligheten af den grupp tjänstinnehafvare,

som genom kungl. Maj:ts förslag komme att på ett med rättvisa och billighet

öfverensstämmande sätt tillgodoses. Däremot håller utskottet före, att en sådan

inskränkning med afseende å de extra lönetilläggen, som Kungl. Maj:t

velat borttaga, fortfarande äger sitt berättigande. Ehuru, såsom departementschefen

framhållit, väsentligen skärpta bestämmelser i fråga om tjänstgöringstiden

a tjänsterummet blifvit meddelade äfven beträffande de

oreglerade verken, så torde dock fortfarande i andra afseenden förefinnas

en sådan skillnad mellan de reglerade och de oreglerade verken, att

enligt utskottets mening en inskränkning af ifrågavarande art bör bibehållas.

Med hänsyn till den af utskottet härofvan förordade jämkningen

i en annan förut gällande bestämmelse rörande grunderna för de extra

lönetilläggens utgående, anser utskottet likväl erforderligt, att nämnda

inskränkande föreskrift jämkas i motsvarande riktning, så att genom

densamma från åtnjutande af extra lönetillägg undantagas allenast de

tjänstinnehafvare, hvilkas inkomster af arbete, det extra lönetillägget

oberäknadt, år 1908 af vederbörande taxeringsmyndigheter uppskattats

till högre belopp än 9,500 kronor eller, om deras tjänstgöring är förlagd

till annan ort än Stockholm, 9,300 kronor, skolande, ifall nämnda

inkomster öfverstiga 8,500 kronor, det extra lönetillägget i intet fall

utgå med högre belopp, än som motsvarar skillnaden mellan 9,500 resp.

9,3 JO kronor å ena samt förenämnda inkomsters belopp å andra sidan.

I fråga om storleken af de extra lönetilläggen har utskottet hyst

den uppfattningen, att ifrågavarade lönetillägg böra bestämmas så, att

tjänstinnehafvare, beträffande hvilkas löneförmåner förslag framlagts för

1909 års Riksdag till ny- eller omreglering efter andra grunder än dem,

Bih. till Riksd. Prot. 1909. 4 Sami. 1 Afd. 12 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 12.

som blifvit följda vid de äldre staternas fastställande, icke i något fall

må åtnjuta det extra lönetillägg, hvarom här är fråga, till högre belopp

än att lönetillägget jämte öfriga tjänstinnehafvare tillkommande löneförmåner

af det slag, hvarå lönetillägget skall beräknas, motsvara de

enligt den föreslagna nya lönestaten honom tillkommande löneförmåner

af enahanda slag, efter afdrag af det bidrag till kostnaden för tjänstemännens

pensionering af statsmedel, som enligt gällande föreskrifter

på grund af omregleringen må åligga honom att vidkännas.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle lönetillägg beräknas å häradsskrifvare

tillkommande tillägg till deras fasta tjänstgöringspenningar.

Men då tjänstemännen inom fögderiförvaltningen af 1908 års Riksdag

beviljats tillfällig löneförbättring för innevarande år, torde icke något

ytterligare lönetillägg böra för år 1909 utgå till dessa tjänstemän.

Med hänsyn till att anslaget till extra lönetillägg torde höra utgå

såsom förslagsanslag å extra stat och då i allt fall den ändring, utskottet

föreslagit i bestämmelserna för åtnjutande af extra lönetillägg, torde inverka

högst obetydligt på anslagssumman, har utskottet icke ansett

nödvändigt verkställa exakt beräkning af de belopp, som kunna varda

för ifrågavarande ändamål erforderliga. Och får utskottet därför tillstyrka

bifall till af Kungl. Maj:t begärdt anslag.

Då utskottet i öfrigt ej haft något att erinra mot Kung]. Maj:ts

förevarande framställning, får utskottet hemställa,

att

Riksdagen

må, i anledning af hvad Kungl.

Maj:t under 2, 8, 4, 5, 6, 7, 8 och 9 hufvudtitlarne

föreslagit i fråga om beviljande af anslag för beredande

af extra lönetillägg för innevarande år åt en

del tjänstemän och betjänte inom de olika departementen

jämte därtill hörande ämbetsverk, kårer och

stater under nedannämnda hufvudtitlar på extra stat

för år 1910 anvisa särskilda förslagsanslag till följande

belopp, nämligen:

under andra hufvudtiteln kronor 120,000: —

» tredje

11,000

—

» fjärde

»

8,110

—

» femte

»

15,000

—

» sjätte

»

180,000

—

» sjunde

»

98,000

—

» åttonde

»

60,000

—

» nionde

))

20,000

—

utbetalas med

iakttagande,

att

för beräknande af

extra lönetillägg skola gälla följande grunder:

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 12.

19

l:o) Extra lönetillägg utgår där ej sådant fall

är för handen, som under 2:o sägs,

till tjänsteman, hvilkens tjänstgöring är förlagd

till hufvudstaden med .15 procent å kontant aflöning,

dock icke i något fall med högre belopp än 1,000

kronor, och

till tjänsteman, hvilkens tjänstgöring är förlagd

till annan ort, med 12 procent å kontant aflöning, dock

icke i något fall till högre belopp än S00 kronor, samt,

i hvad angår betjänte, med 25 procent å kontant

aflöning, om tjänstgöringen är förlagd till hufvudstaden,

men eljest med 20 procent å sådan aflöning.

2:o) Ingår i aflöningen bostads- eller boställsförmån

in natura, skall det enligt nästföregående moment

beräknade lönetillägget minskas med ett belopp,

motsvarande 10 procent af de kontanta aflöning^förmåner,

hvarå tillägget beräknats.

3:o) Från åtnjutande af extra lönetillägg undantagas,

förutom häradshöfdingarna,

a) de tjänstemän, livilkas aflöningsförrnåner af

statstjänst för innevarande år uppgå till högre belopp

än 9,500 kronor eller, om deras tjänstgöring är förlagd

till annan ort än Stockholm, 9,300 kronor; skolande,

ifall nämnda aflöningsförrnåner öfverstiga 8,500

kronor, det extra lönetillägget i intet fall utgå med

högre belopp, än som svarar mot skillnaden mellan

9.500 kronor eller, om tjänstemannen har sin tjänstgöring

förlagd till landsorten, 9,300 kronor, å ena, samt

förenämnda aflöningsförmåners belopp, å andra sidan,

b) de tjänstemän, livilkas inkomster af arbete,

det extra lönetillägget oberäknad t, under år 1908 af

vederbörande taxeringsmyndigheter uppskattats till

högre belopp än 9,500 kronor eller, om deras tjänstgöring

är förlagd till annan ort än Stockholm, 9,300

kronor; skolande, ifall nämnda inkomster öfverstiga

8.500 kronor, det extra lönetillägget i intet fall utgå

med högre belopp, än som svarar mot skillnaden

mellan 9,500 kronor eller, om tjänstemannen har sin

tjänstgöring förlagd till landsorten, 9,300 kronor, å

ena, samt förenämnda inkomsters belopp, å andra sidan,

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 12.

c) de tjänstinnehafvare, hvilkas aflöningsförmåner

vid 1901, 1902, 1903, 1904, 1905, 1906, 1907 eller

1908 årens Riksdagar ny- eller omreglerats efter andra

grunder än dem, som följts vid de äldre staternas

fastställande.

4:o) Extra lönetillägg må allenast tilläggas tjänstemän

och betjänte, hvilkas aflöning blifvit af Konung

och Riksdag till siffran bestämd eller eljest utgår efter

af Riksdagen pröfvade grunder.

5:o) Extra lönetillägg beraknas endast å aflöningsförmåner,

hvilka utgå af statsmedel. Där aflöning

bestrides dels af statsmedel, dels ock af andra medel,

beräknas extra lönetillägg endast å den del däraf, som

utgår af statsmedel, dock att åt lärare och tjänstemän

vid universiteten extra lönetillägg må beräknas å hela

det belopp, hvartill aflöningen blifvit, på sätt i nästföregående

moment sägs, bestämd att minst uppgå, utan

afseende därå att till bestridande af universitetens

utgifter användas jämväl andra medel än statsmedel.

6:o) Extra lönetillägg beräknas å följande slag

af aflöningsförmåner:

lön;

tjänstgöringspenningar;

kontant bostads- och inkvarteringsersättning;

arfvode;

med lön likställdt lönetillägg; samt

dagaflöning vid flottan.

7:o) Extra lönetillägg till den, som af statens

medel åtnjuter lön eller arfvode för två eller flera

befattningar, utgår endast för en af dessa, nämligen

för den, som medför högsta aflöningen, eller, därest

denna på mer än ett ställe är lika, för den af dem,

till hvilken han först blifvit befordrad; samt

8:o) Extra lönetillägget anses tillhöra lönen.

Stockholm den 10 maj 1909.

På statsutskottets vägnar:

G. BILLING.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 12.

21

Reservation

af herrar P. Olsson, I). Persson, J. Ström, JE7. A Nilson och X C.

J. Christiernson, hvilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort

hafva följande lydelse:

»I likhet med — — — — — helt och hållet utgå.

Ehuru de af Kungl. Maj:t föreslagna grunder för de extra lönetilläggens

åtnjutande sålunda i allt väsentligt öfverensstämma med de

af 1908 års Riksdag fastställda, har utskottet likväl hyst den uppfattningen,

att berörda grunder med hänsyn till den finansiella ställningen

för vinnande af besparing lämpligen böra jämkas i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med hvad nio ledamöter af Riksdagens Andra Kammare

i eu vid statsutskottets utlåtande n:o 12 under 1908 års riksdag afgifven

reservation föreslagit. I fråga om beloppen af de extra lönetilläggen

har utskottet emellertid ej velat föreslå annan ändring i förut gällande

grunder än att lönetilläggen ej få öfverstiga 700 kronor samt, om befattningshafvare

har sin tjänstgöring förlagd till annan ort än Stockholm,

500 kronor. Hvad angår antalet befattningshafvare, som böra

komma i åtnjutande af extra lönetillägg, anser utskottet, i likhet med

bemälda reservanter, välbetänkt att iakttaga eu sådan begränsning, att

tjänstemän, hvilkas inkomst af statstjänst öfverstiger 7,000 kronor, uteslutas

från förmånen af lönetillägg. Med hänsyn till hvad departementschefen

anfört till stöd för den af Kungl. Maj:t föreslagna ändringen i

förut gällande bestämmelse i detta hänseende håller utskottet likväl före,

att billighet och rättvisa kräfva eu jämkning af motsvarande innebörd

i de af utskottet härutinnan nu förordade bestämmelserna. Eu dylik

jämkning skulle föranleda, att lönetillägg tillkomme jämväl befattningshafvare,

hvilkas inkomster af statstjänst falla emellan 7,000 och 7,700

kronor, eller beträffande befattningshafvare, som hafva sin tjänstgöring

förlagd till annan ort än Stockholm, 7,500 kronor, dock endast med ett

belopp, som sammanlagdt med nyssberörda inkomster icke öfverstiger

7,700 resp. 7,500 kronor.

En sådan inskränkning med afseende å de extra lönetilläggen,

som Kungl. Maj:t velat borttaga, äger däremot enligt utskottets mening

fortfarande sitt berättigande. Ehuru, såsom departementschefen framhållit,

väsentligen skärpta bestämmelser i fråga om tjänstgöringstiden

å tjänsterummet blifvit meddelade äfven beträffande de oreglerade verken,

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 12.

så torde dock fortfarande i andra afseenden förefinnas en sådan skillnad

mellan de reglerade och de oreglerade verken, att enligt utskottets mening

inskränkning af ifrågavarande art bör bibehållas. Med hänsyn till

den af utskottet här ofvan förordade jämkningen i en annan förut gällande

bestämmelse rörande grunderna för de extra lönetilläggens utgående,

anser utskottet likväl erforderligt, att nämnda inskränkande föreskrift

jämkas i motsvarande riktning, så att genom densamma från åtnjutande

af extra lönetillägg undantagas allenast de tjänstinnehafvare,

hvilkas inkomster af arbete, det extra lönetillägget oberäknadt, år 1908

af vederbörande taxeringsmyndigheter uppskattats till högre belopp än

7,700 kronor eller, om deras tjänstgöring är förlagd till annan ort än

Stockholm, 7,500 kronor, skolande, ifall nämnda inkomster öfverstiga

7,000 kronor, det extra lönetillägget i intet fall utgå med högre belopp,

än som motsvarar skillnaden mellan 7,700 resp. 7,500 kronor å ena

samt förenämnda inkomsters belopp å andra sidan.

Då tjänstemännen inom fögderiförvaltningen beviljats tillfällig löneförbättring

för innevarande år af 1908 års Riksdag, torde vid fastställande

af grunderna för extra lönetilläggs åtnjutande följdriktigt böra uteslutas

följande under mom. 6:o) i de af Kungl. Maj:t föreslagna grunder

upptagna passus: »däri inberäknadt häradsskrifvare tillkommande tillägg

till deras fasta tjänstgöriugspenningar».

Med hänsyn till att anslaget till extra lönetillägg torde böra utgå

såsom förslagsanslag å extra stat, har utskottet icke ansett nödvändigt

verkställa exakt beräkning å de belopp, som för ifrågavarande ändamål

kunna varda erforderliga, utan endast förslagsvis angifvit vissa belopp

under hvarje hufvudtitel.

Då utskottet i öfrigt gillat de för åtnjutande af extra lönetillägg

af Kungl. Maj:t föreslagna villkor, får utskottet på grund af hvad sålunda

blifvit anfördt hemställa,

att Riksdagen må, i anledning af hvad Kungl.

Maj:t under 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 och 9 hufvudtitlarne

föreslagit i fråga om beviljande af anslag för beredande

af extra lönetillägg för innevarande år åt en

del tjänstemän och betjänte inom de olika departementen

jämte därtill hörande ämbetsverk, kårer och

stater under nedannämnda hufvudtitlar på extra stat

för år 1910 anvisa särskilda förslagsanslag till följande

belopp, nämligen:

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 12. 23

under andra hufvudtiteln kronor

80,000

—

»

tredje

)>

»

8,000

—

y>

fjärde

»

»

6,000

—

»

femte

»

10,000

—

»

sjätte

)>

»

120,000

—

»

sjunde

>)

65,000

—

»

åttonde

40,000

—

»

nionde

>''

»

15,000

—

att utbetalas med iakttagande,

att för beräknande

extra lönetillägg skola gälla följande grunder:

l:o) Extra lönetillägg utgår där ej sådant iäll

är för handen, som under 2:o sägs,

till tjänsteman, hvilkens tjänstgöring är förlagd

till hufvudstaden, med 15 procent å kontant aflöning,

dock icke i något fall med högre belopp än 700 kronor,

och

till tjänsteman, hvilkens tjänstgöring är förlagd

till annan ort, med 12 procent å kontant aflöning,

dock icke i något fall till högre belopp än 500 kronor,

samt,

i hvad angår betjänte, med 25 procent å kontant

aflöning, om tjänstgöringen är förlagd till hufvudstaden,

men eljest med 20 procent å sådan aflöning.

2:o) Ingår i aflöningen bostads- eller boställsförmån

in natura, skall det enligt nästföregående moment

beräknade lönetillägget minskas med ett belopp,

motsvarande 10 procent af de kontanta aflöningsförmåner,

hvarå tillägget beräknats.

3:o) Från åtnjutande af extra lönetillägg undantagas,

förutom häradshöfdingarna,

a) de tjänstemän, hvilkas aflöningsförmåner af

statstjänst för innevarande år uppgå till högre belopp

än 7,700 kronor eller, om deras tjänstgöring är förlagd

till annan ort än Stockholm, 7,500 kronor; skolande,

ifall nämnda aflöningsförmåner öfverstiga 7,000

kronor, det extra lönetillägget i intet fall utgå med

högre belopp, än som svarar mot skillnaden mellan

7,700 kronor eller, om tjänstemannen har sin tjänst
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 12.

göring förlagd till landsorten, 7,500 kronor, å ena, samt

förenämnda aflöningsförmåners belopp, å andra sidan,

b) de tjänstemän, hvilkas inkomster af arbete,

det extra lönetillägget oberäknadt, under år 1908 åt

vederbörande taxeringsmyndigheter uppskattats till

högre belopp än 7,700 kronor eller, om deras tjänstgöring

är förlagd till annan ort än Stockholm, 7,500

kronor; skolande, ifall nämnda inkomster öfverstiga

7,000 kronor, det extra lönetillägget i intet fall utgå

med högre belopp, än som svarar mot skillnaden

mellan 7,700 kronor eller, om tjänstemannen har sin

tjänstgöring förlagd till landsorten, 7,500 kronor, å

ena, samt förenämnda inkomsters belopp, å andra sidan,

c) de tjänstinnehafvare, hvilkas aflöningsförmåner

vid 1901, ''1902, 1903, 1904, 1905, 1906, 1907 eller

1908 årens riksdagar ny- eller omreglerats efter andra

grunder än dem, som följts vid de äldre staternas

fastställande.

4:o) Extra lönetillägg må allenast tilläggas tjänstemän

och betjänte, hvilkas aflöning blifvit af Konung

och Riksdag till siffran bestämd eller eljest utgår efter

af Riksdagen pröfvade grunder.

5:o) Extra lönetillägg beräknas endast å aflöningsförmåner,

Indika utgå af statsmedel. Där aflöning

bestrides dels af statsmedel, dels ock af andra medel,

beräknas extra lönetillägg endast å den del däraf, som

utgår af statsmedel, dock att åt lärare och tjänstemän

vid universiteten extra lönetillägg må beräknas å hela

det belopp, hvartill aflöningen blifvit, på sätt i nästföregående

moment sägs, bestämd att minst uppgå,

utan afseende därå att till bestridande af universitetens

utgifter användas jämväl andra medel än statsmedel.

G:o) Extra lönetillägg beräknas å följande slag

af aflöningsförmåner:

lön;

tjänstgöringspenningar;

kontant bostads- och inkvarteringsersättning;

arfvode;

med lön likställdt lönetillägg; samt

dagaflöning vid flottan.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 12.

25

1:6) Extra lönetillägg till den, som af statens

medel åtnjuter lön eller arfvode för två eller flera

befattningar, utgår endast för en af dessa, nämligen

för den, som medför högsta aflöningen, eller, därest

denna på mer än ett ställe är lika, för den af dem,

till hvilken han först blifvit befordrad; samt

8:o) Extra lönetillägget anses tillhöra lönen.»

Det skulle här antecknas, att herrar H. Andersson, K. Starbäck,

F. Berg och A. Ekman icke deltagit i förestående ärendes behandling

inom utskottet.

Bih. till Riksd. Prot. 1909. 4 S<tml,

1 Afd. 12 Häft.

4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1909:202 Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under andra, tredje, fjärde, femte, sjette, sjunde, åttonde och nionde hufvudtit s. 1 i texten