Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående rätt för Kungl. Maj:t att för inköp af skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark äfvensom till inlösen af ströängar å kronoparkerna i Norrland och Dalarne disponera köpeskillingarna för vissa kronoegendomar samt en väckt motion om anslag till inköp af skogbärande eller till skogsbörd duglig mark.

1909-04-27 · 18 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 16 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1909:128, Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående rätt för Kungl. Maj:t att för inköp af skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark äfvensom till inlösen af ströängar å kronoparkerna i Norrland och Dalarne disponera köpeskillingarna för vissa kronoegendomar samt en väckt motion om anslag till inköp af skogbärande eller till skogsbörd duglig mark.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 128.

1

N:o 128.

Ank. till Riksd. kansli den 27 april 1909, kl. 4 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående rätt

för Kungl. Maj:t att för inköp af skogbärande eller till

skogsbörd tjänlig mark äfvensom till inlösen af ströängar

å kronoparkerna i Norrland och Dalarne disponera köpeskillingarna

för vissa kronoegendomar samt en väckt motion

om anslag till inköp af skogbärande eller till skogsbörd

duglig mark.

(I. A. och R. A.)

I en till Riksdagen aflåten, till statsutskottet för förberedande

behandling remitterad proposition (n:r 92) af den 5 mars 1909 har

Kungl. Maj:t, under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver jordbruksärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen medgifva,

att köpeskillingarna ej mindre för de kronoegendomar samt till inköpta

skogsegendomar hörande områden, rörande hvilkas försäljning

beslut jämlikt kungl. brefven den 18 maj 1888, den 29 maj 189i och

den 23 maj 1902 af Kungl. Maj:t fattas under tiden från och med 1910

års början till och med utgången af år 1912, än äfven för sådana områden

och lägenheter, till hvilkas försäljning från de under domänstyrelsens

förvaltning ställda, staten tillhöriga skogsegendomar eller utarrenderade

jordbruksegendomar Riksdagen under sistnämnda tid på därom

särskild!; gjorda framställningar må lämna tillstånd, må af Kungl. Maj:t

disponeras för inköp af skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark

Bih. till Riksd. Prof. 1909. 4 Sami. 1 Afd. 83 Höft. (N:o 128.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 128.

äfvensom till inlösen af ströängar å kronoparkerna i Norrland och

Dalarna och följaktligen på Kungl. Majrts rekvisition från riksgäldskontoret

utbetalas.

Till ofvanberörda statsrådsprotokoll har departementschefen i

ärendet anfört följande:

»I fråga om dispositionen af de genom försäljning af mindre kronoegendomar

inflytande medel är, hvad först angår de försäljningar, som

äga ruin enligt nådiga brefvet den 29 maj 1874, eller sådana, som afse

egendomar, hvilkas arrenden icke öfverstiga 200 kronor, genom Riksdagens

i skrifvelse den 24 maj 1877 anmälda beslut stadgadt, att medlen

må, i den män tillfällen därtill yppa sig, användas till sådana inköp

af skogbärande eller till skogsodling tjänlig mark, hvilka af Eders Kungl.

Maj:t pröfvas vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunna beredas

från det till skogsväsendet anvisade reservationsanslag. Enligt nådiga

brefven den 6 juni 1879, angående försäljning af egendomar af nyssnämnda

slag, hvilka efter den 29 maj 1874 kommit under kammarkollegii

(numera domänstyrelsens) förvaltning, samt den 27 juni 1887,

angående försäljning af sådana i de norrländska länen belägna kronoegendomar,

hvilkas arrenden öfverstiga 200 kronor, men icke 500 kronor,

äga dessa stadganden tillämplighet äfven å de försäljningar, som äga

rum enligt nämnda nådiga bref. Hvad åter angår köpeskillingarna för

de egendomar, som försäljas med tillämpning af nådiga brefven den 18

maj 1888, den 29 maj 1891 och den 23 maj 1902 — afseende, det

förstnämnda sådana söder om Norrland belägna kronoegendomar, hvilkas

arrenden öfverstiga 200, men icke 400 kronor, det andra dylika egendomar,

hvilkas arrenden öfverstiga 400 kronor, men icke 500 kronor,

och det sistnämnda dels dylika egendomar, hvilka i arrende lämna mer

än 500 kronor, men icke utöfver 600 kronor, dels kronoegendom, som

ej varit för statsverkets räkning utarrenderad, men som uppenbarligen

är eller vid arrendeuppskattning finnes vara af sådan beskaffenhet, att

för densamma icke kan påräknas högre arrende än 600 kronor, dels ock

till inköpt skogsegendom hörande område, som utan olägenhet för skogsskötsel

anses kunna afyttras och uppenbarligen är eller vid arrendeuppskattning

finnes vara sådant, att för detsamma icke kan påräknas

högre arrende än 600 kronor — skola äfven dessa köpeskillingar, enligt

föreskrifter i samma nådiga bref, användas till inköp af skogbärande

eller till skogsbörd tjänlig mark, men Eders Kungl. Maj:ts dispositionsrätt

öfver nämnda köpeskillingar är likväl så till vida inskränkt, att

endast köpeskillingarna för de kronoegendomar, rörande hvilkas försäljning

beslut jämlikt sistberörda tre nådiga bref fattas under tiden till

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 128. ”

och med utgången af år 1909, tå för ändamålet åt tiders Kungl. Maj.t

disponeras. . .

I skrifvelse den 10 maj 1889 anförde nämligen Riksdagen ,1 truga

om dispositionen af köpeskillingarna för egendomar, som försåldes enligt

nådiga brefvet den 18 maj 1888, att i anseende till ämnets jämförelsevis

ej ringa vikt och då det här gällde förvärfvandet af fastigheter,

hvilkas skötsel måste blifva förenad med kostnader, Riksdagen ansett

sig böra sättas i tillfälle att bilda sig ett omdöme om sättet för inköp

af skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark, samt att, på det en

sådan pröfning periodvis måtte kunna äga rum, Riksdagen funnit sig

böra lämna Eders Kungl. Maj:t dispositionsrätt öfver de ifrågavarande

medlen för tre år i sänder. Det till utgången af år 1891 gällande

medgifvande, som af 1889 års. Riksdag på grund af det sålunda

anförda lämnades, har sedermera vid särskilda tillfällen af Riksdagen

förlängts, hvar gång för tre år i sänder och senast af 1906 åis Riksdag

för tiden till och med år 1909, i sammanhang hvarmed Riksdagen

för samma tid lämnat enahanda medgifvande i fråga om dispositionsrätten

öfver köpeskillingarna för sådana kronoegendomar samt till inköpta

skogsegendomar hörande områden, rörande hvilkas .försäljning

bestämmelser finnas meddelade i nådiga trefven den 29 maj 1891 och

den 23 maj 192.

Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 31 maj 1889 öfverlämnas årligen

till Riksdagens statsutskott uppgift ej mindre å de kronoegendomar,

hvilka under näst föregående året blifvit försålda, än äfven å de

inköp af skogbärande eller till skogsodling tjänlig mark, hvilka under

samma tid för kronans räkning ägt rum. Genom denna uppgift, hvilken

upptager pris och areal å inköpt skogsmark äfvensom de öfiiga upplysningar

rörande de ifrågavarande inköpen, hvilka kunna finnas erforderliga,

tillhandahålles Riksdagen det för verkställande af den utaf

Riksdagen antydda pröfning erforderliga material. ,

Då sålunda tiden för det af Riksdagen Eders Kungl. Maj:t lämnade

bemyndigande att disponera köpeskillingarna för försålda kronoegendomar

af i det föregående angifna slag till inköp af skogbärande eller

till skogsbörd tjänlig mark utginge med detta år har domänstyrelsen

nu i underdånig skrifvelse den 31 oktober 1908 hemställt, att ett liknande

bemyndigande måtte utverkas af Riksdagen för en ny treåisperiod

eller för tiden till och med utgången af år 1912.

I samma skrifvelse har domänstyrelsen jämväl gjort ett par andra

med nyssnämnda nära sammanhängande framställningar, för hvilka det

torde tillkomma mig att i detta sammanhang redogöra. Styrelsen hai näm
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets Utlåtande N:o 128.

ligen hemställt, dels att medel till ett belopp af 1,000,000 kronor måtte

beredas till inköp af skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark, samt

dels *tt dessa medel jämväl måtte få användas till inlösen af s. k. ströängar

å kronoparkerna i Norrland och Dalarna.

I fråga om förstnämnda framställning har styrelsen till en början

framhållit, att statens markinköp för bildande af kronoparker tagit sin

egentliga början år 1875, sedan på grund af 1874 års riksdagsbeslut

enligt nådiga brefvet den 29 maj 1874 köpeskillingarna för vissa försålda

kronohemman och lägenheter finge användas till inköp af skogbärande

eller till skogsodling tjänlig mark, men att redan förut af reservationsanslag

anvisats smärre belopp, hvarför inköpts mark för bildande

af kionoparkerna i Svältorna i Västergötland samt några andra mindre

kronoparker.

Vidare har styrelsen i detta ämne anfört hufvudsakligen följande:

Förutom nu angifna medel hade Riksdagen dessutom för samma

ändamål anvisat

för år 1899 (af skogsmedel)...................................... kronor 1,500,000: —

» » 1900 ( » )...................................... » 1,500,000: —

* » 1901 (genom extra anslag) ............................ » 1,500,000: —

» » 1907 (af skogsmedel) hvad som öfverstege

de beräknade skogsmedelsinkomsterna,

dock högst............................................... » 500,000: —

Såsom motiv för dessa anslags beviljande anfördes bland annat,

att säkrare medel ej gåfves till skogarnas räddning undan förödelse, än

att de af staten förvärfvades, äfvensom att de inkomster, som bereddes

genom försäljning af mindre kronoegendomar, snart kunde blifva uttömda.

På grund af förutnämnda anvisningar — reservationsanslag, medel

för sålda mindre kronoegendomar, skogsmedel och extra anslag — hade,

såvidt för domänstyrelsen vore kändt, till den 31 oktober 1908 under

respektive år afslutats å nedanstående sammandrag upptagna markinköp.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 128.

b

År.

Antal

ärenden.

Areal

har.

Köpe-

skilling

kronor.

År.

Antal

ärenden. :

Areal

har.

Köpe-

skilling

kronor.

1875

2

1,876: os

51,634: —

Transport

38

18,638: 57

1,222,480: 6 7

1876

8

3,728: 2 7

245,980: 63

1887

3

514: 43

22,207: 48

1877

3

1,180: 3 7

126,000: —

1888

6

5,324: 41

273,500: —

1878

3

1,198: 58

40,017: 77

1889

7

25,139: 72

328,743: 37

1879

3

267: 05

15,898: so

1890

6

9,439: 4 5

454,655: —

1880

6

4,993: 33

350,662: o 8

1891

6

3,353: c 5

104,859 : —

1881

2

296: 45

77,025 : —

1892

13

24,297: 6 9

1,215,579 : 06

1882

1

56 : 45

2,860: -

1893

16

6,564: 4 0

394,955 : —

1883

1

188:70

8,400: —

1894

9

6,207: 67

295,296 : 3 6

1884

1

411 : —

12,202: 36

1895

5

8,577 : 3 2

520,000: —

1885

-

—

—

1896

8

3,670: 5 8

283,389: 62

1886

8

4,441 : 68

291,800: 3 3

1897

5

7,174: 65

383,595 : —

Transport

38

18,638: 57

1,222,480 : 67

Transport

122

118,902: 54

5,499,260: 5 6

År.

Antal

ärenden.

Areal

har.

Köpe-

skilling

kronor.

År.

Antal

jtrenden.

Areal

har.

Köpe-

skilling

kronor.

Transport

122

118,902: 64

5,499,260: 56

Transport

319

324,513 : 5 2

20,072,252: 8 8

1898

12

36,942: 3 3

1,676,657: 76

1908 sl/io

16

8,470: 85

662,052: —

1899

24

55,204: 5 2

3,173,716: —

335

332,984: 37

20,734,304: 88

1900

18

33,184: 22

2,501,057: 8 8

1901

18

12,934: 9 3

1,361,700: 50

Härtill komme

1902

24

12,577: 64

960,939: -

Mai: t beslutade

1903

23

19,592: 59

1,778,532: —

ej afslutade

1904

16

5,894: 84

793,611 : —

markinköp......

25

2,764: 22

298,019: 12

1905

26

3,682: 6 0

347,425 : —

samt

1906

16

5,044:91

407,287: —

på Eders Kungl.

Mai:ts pröfning

1907

20

20,552: 4 o

1,572,066:18

beroende ......

2

203: 30

34,920: —

Transport

319

324,513: 62

20,072,252 : 88 |

Tillgången af hittills anvisade medel till markinköp vore följande:

I riksgäldskontoret vore den 31 oktober 1908 innestående kronor

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 128.

588,976 : 6o. Om härifrån droges de till Eders Kimgl. Maj:ts respektive

befallningshafvande ännu ej utbetalda medel för redan beslutade,

men ännu icke afslutade markinköp eller 189,359: 12 kronor, däri inbegripna

de markinköp, som då ännu berodde på Eders Kungl. Maj:ts

pröfning, skulle i Riksgäldskontoret komma

att återstå..................................... kronor 399,617 : 4 8

Härtill komme

anslag af 1907 års skogsmedel » 500,000 : —

Summa kronor 899,617 : 4 8.

För inköp af skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark funnes

således disponibla nära 900,000 : — kronor. Emellertid vore till inköp

åt Eders Kungl. Maj:t och kronan hembjudna närmare 25,000 hektar

för en fordrad köpeskilling af omkring 4 millioner kronor enligt efterföljande

specifikation länsvis:

Län

Ungefärligt

areal.

Fordrad

köpeskilling.

Stockholms .................................

600: —

120,000: —

Uppsala.......................................

1,050: —

225,000: —

Södermanlands ...........................

2,065: —

minst 577,000: —

Östergötlands"..............................

4,362 : —

„ 819,500: —

Jönköpings .................................

2 60:-

16,000: —

Kronobergs .................................

110: —

7,000: —

Kalmar.......................................

464: —

73,786: —

Gottlands....................................

610: —

65,720: —

Kristianstads ..............................

53: —

8,600: —

Malmöhus....................................

1,000: —

334,000: —

Hallands ....................................

107: —

3,000: —

Göteborgs och Bohus ..................

2,000: —

minst 47,000: —

Älfsborgs....................................

829: —

159,600: —

Skaraborgs ................................

723: —

162,114: —

Värmlands .................................

6,176 : —

347,000: —

Örebro .......................................

2,917 : —

428,500: —

Jämtlands....................................

500: —

25,000: —

Västerbottens ..............................

608: —

39,000 : —

24,234: —

minst 4,057,820 : — ‘)

x) Skall rätteligen vara 3,457,820.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 128.

7

Dessutom hade enskilda skogsägare muntligen förklarat sig önska

hembjuda kronan till inköp skogsegendomar för sammanlagdt flere millioner

kronor, hvilka anbud domänstyrelsen dock ej ansett sig kunna

mottaga.

Det vore fördelaktigt för statsverket att kunna förvärfva flertalet

af i förenämnda förteckning omförmälda områden, därest efter verkställd

värdering köpeskillingarna kunde befinnas antagliga. Tidpunkten vore

ock gynnsam för kronan att för rimligt pris inköpa skogbärande eller

till skogsbörd tjänlig mark. Till dessa skäl komme jämväl det, att det

med hänsyn till den alltför hänsynslösa afverkning eller skogssköfling,

som alltjämt försigginge å många enskildas skogar, måste ur allmän

synpunkt anses vara synnerligen lyckligt och önskvärdt, att afsevärda,

öfver hela landet fördelade områden bringades under statens ägo och

alltså äfven under rationellt och uthålligt skogsbruk.

Hvad angår domänstyrelsens hemställan rörande inlösen af ströängar

å kronoparkerna i Norrland och Dalarne, har styrelsen redan i

en° föregående skrifvelse af den 27 augusti 1908 angifvit skälen för

denna framställning. Det hade, anförde styrelsen i denna skrifvelse,

visat sig, att dikningsarbetens utförande å kronans mark försvårades

och i vissa fall omöjliggjordes genom de å sådan mark belägna ängslägenheter,

som disponerades af enskilda. Dikningspersonalen hade

därför anhållit, att domänstyrelsen måtte vidtaga åtgärd för inlösande

till kronan af ängslägenheter af ifrågavarande slag.

Inom Kopparbergs län och de norrländska länen funnes ett stort

antal å kronans mark belägna delvis starrbeväxta myrar, hvilka vid

ny byggesanläggning till större eller mindre delar insynats till slåtterlägenheter

samt därefter, äfven om de vid afvittring eller storskifte

kommit att omslutas af mark, som bibehållits i kronans ägo, tilldelats

hemman och nybyggen utan att genom bestämda ralinjer skiljas från

kronans omkringliggande mark. De enskildas fria dispositionsrätt till

dessa ängslägenheter vore olika. Inom Dalarna vore den i regel inskränkt

till viss tid, vanligen 20 år, hvarefter kronan ägde inlösa dem

efter mätismäns värdering eller på annat sätt.

Inom öfre och mellersta Norrland ägde kronan ej någon fullt motsvarande

inlösningsrätt. I fråga om Norrbottens och \ Österbottens län,

hvarest det vida öfvervägande antalet sådana ängar funnes,, vore den

enskildes rätt till ängarna begränsad genom bestämmelser i särskilda

nådiga bref, såsom nådiga brefvet till landtmäteristyrelsen den 12 juli

1878, angående de å kronoparker inom Arvidsjaurs socken belägna, hemman

och nybyggen tillhöriga ängar, nådiga brefvet till samma styrelse

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Statsutskottets Utlåtande N:o 128.

den 20 juni 1879, angående de å kronopark^- i Västerbottens läns

lappmarker belägna, hemman och nybyggen tillhöriga ängar, i hvilka

nådiga bref Kungl. Maj:t förklarat, att de flera eller färre inom kronoparks

område belägna ängslägenheter, hvilka tillhörde hemman och

skulle, utan att från kronoparken genom uppdragna rågångar

skiljas, blifva, innan de kunde mot annan mark utbytas, tillsvidare

under. hemmanet eller nybygget bibehållna, hvarjämte Kungl.

Maj:t medgifvit, att det virke, som till beliöfliga hässjor och hölador vid

dessa ängslägenheter åtginge, finge tills vidare efter anvisning af revirförvaltaren

från kronoparken hämtas.

Ifrågavarande ängslägenheter, hvilka bildade enklaver inom kronoparkerna,

omfattade i regel ej större sammanhängande myrtrakter, utan

allenast spridda starrbevuxna delar af moss- och myrmarker. Dessa

ungars betydelse för hemman och nybyggen, från hvilka de i flertalet

fall vore rätt aflägset belägna, hade förr varit större än den numera

\ o re.. Dels hade nämligen höafkastningen från dem efter hand aftagit

i följd af försummad betesfred och ständigt återkommande skördar, så

snart detta ansetts löna sig, medan endast i undantagsfall något åtgjorts

för att vidmakthålla deras produktionskraft, dels hade ock höproduktionen

å egendomarnas odlade jord efter hand ökats genom uppodling

af närmare gårdarna varande marker. Det hade därför för ängarnas

ägare eller innehafvare blifvit allt mindre lönande och mindre nödigt

att för tillgodoseende af jordbruksegendomarnas höbehof fortfarande

disponera ifrågavarande slatterlägenheter. I följd af stegrade arbetspriser

hade det ock i många fall blifvit förenadt med så betydande

kostnader att skörda och hemforsla ströängarnas gräsväxt, att det ställt

sig billigare att inköjra hö, där så kunnat ske. Gifvet vore dock, att

ägarna af . de egendomar, till hvilka ängarna hörde, ville bereda sig

största möjliga vederlag för intrång å ängarna, och att de, då fråga

uppstått om afdikning af de å kronahs mark varande sumptrakter, hvilka

delvis utgjorde ströängar, endast i undantagsfall velat medgifva, att en

slåttermyr finge genomskäras af ett dike, utan att antingen särskild

ersättning för skada och intrång lämnades eller ock ströängen af kronan

förvärfvades.

För kronan hade ifrågavarande ängslägenheter betydelse ej blott

vid afdikning af de å kronans skogar belägna sumpmarker, till hvilka

de .höide, utan ock vid upplåtande af odlingslägenheter å kronoparkerna

enligt därför gällande bestämmelser. Sådana ängar vore nämligen i

regel tjänliga för uppodling, hvarjämte de under första tiden för en

joidbrukslägenhets uppodlande, då höafkastningen från odlad mark vore

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 128.

9

så ringa, att de för en familjs uppehälle nödiga boskapsdjur ej därå

kunde vinterfödas, kunde, bibehållna såsom naturliga slåtterlägenheter,

vara till god hjälp för lägenhetens innehafvare. Endast i undantagsfall

hade hittills odlingslägenheter kunnat upplåtas, utan att därmed förenats

rätt till slåtter å vissa i lägenhetens närhet belägna slåttermyrar. Det

hade därför i ett flertal fall inträffat, att för odling tjänliga lägenheter

ej kunnat upplåtas, emedan rätt att begagna närbelägna slåtterlägenheter

ej kunnat därmed förenas. När orsaken härtill varit, att ägare

af visst hemman eller nybygge disponerat de för ifrågasatta odlingslägenheter

lämpligt belägna ängslägenheterna, hade i vissa fall de, som

sökt odlingslägenheterna, träffat aftal angående ängarna med dessas

ägare. Det hade under sådana förhållanden jämväl inträffat, att en för

odlingslägenhet nödig ströäng kostnadsfritt öfverlåtits på kronan, hvarefter

Eders Kungl. Maj:t för kronans räkning godkänt öfverlåtelsen.

Tvifvelsutan skulle förvärf af härför nödiga ströängar kunna i många

fall komma till stånd, om köp af sådana ängar finge utan större omgångar

äga rum.

Visserligen kunde jämlikt åberopade nådiga bref de af enskilda å

kronans mark i de två nordligaste länen disponerade slåtterlägenheter

af kronan förvärfvas genom byte mot annan mark. Detta vore emellertid

ett synnerligen dyrbart sätt att återföra ängarna till Eders Kungl.

Maj:ts och kronans disposition, enär härmed vore förenad en landtmäteriförrättning

— ett ägoutbyte —, som tvifvelsutan i de allra flesta

fall skulle medföra kostnader öfverstigande värdet af all den mark, som

inginge i bytet. Ett sådant ägoutbyte vore jämväl i många fall olämpligt,

emedan de byar, till hvilka ängslägenheterna hörde, i regel varit

föremål för laga skifte, hvarefter äfven hemmansklyfning eller annan

styckning af jorden kunde hafva förekommit, i följd hvaraf de hemman

och hemmansdelar, till hvilka vissa ströängar å kronans mark hörde,

kunde vara så belägna, att de ej angränsade denna mark. Om i sådana

fall kronan ville genom ägoutbyte förvärfva en ströäng, kunde hemmanet

eller hemmansdelen ej af kronan erhålla mark intill sina öfriga ägor.

Kronan syntes sålunda i regel icke böra begagna sin rätt att

tillbyta sig ströängar mot annan mark. Domänstyrelsen ville fördenskull

förorda, att å kronans mark belägna af enskilda disponerade ängar af

ifrågavarande slag finge för kronans räkning förvärfvas genom köp, då

sådant förvärf vore för främjande af odlingslägenheters bildande å

kronans mark eller för afdikning af sumpmarker därstädes eller för annat

ändamål nödigt.

Bih. till Biksd. Prot. 1909. 4 Sami. 1 Afd. 83 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 128.

I enstaka fall hade köp af sådana ängslägenheter för Eders Kungl.

Maj:ts och kronans räkning kommit till stånd, sedan Eders Kungl.

Maj:t därtill lämnat tillstånd. I sådant afseende finge domänstyrelsen

erinra, att under år 1907 inköpts två ströängar i Åsele socken för tillhopa

176 kronor samt utan ersättning förvärfvats en ströäng i Lycksele

socken och att under år 1908 utan ersättning förvärfvats en ströäng

och för 42 kronor inköpts en ängslägenhet i Lycksele socken. Ärenden

af ifrågavarande slag vore sålunda af ringa betydelse beträffande de

utgiftsbelopp, som i hvarje fall kunde förekomma. Antalet sådana

ärenden skulle däremot blifva afsevärdt stort — sannolikt uppgående

till flera hundratal — därest åtgärder för inledande af köp vidtoges i

alla de fall, då det vore för kronan önskvärdt att förvärfva sådana ströängar.

Domänstyrelsen hade fördenskull hyst betänkligheter mot att

bereda och underställa Eders Kungl. Maj ris pröfning sådana köp, hvilka

helst borde få verkställas med så få omgångar som möjligt, emedan

köpen därigenom skulle väsentligt underlättas. Ångarnas ringa värde

gjorde det ock mindre lämpligt att anordna särskilda undersökningar

för deras förvärfvande, emedan häraf skulle förorsakas kostnader, som

ej stode i rimligt förhållande till värdet. Undersökningar och underhandlingar

om köp borde fördenskull utföras af skogstjänstemän, när

de i andra ärenden komme att besöka platser, där ängar, som det vore

önskvärdt att förvärfva, vore belägna.

Af hvad som sålunda anförts hade det synts domänstyrelsen framgå,

att det för förvärf af sådana ängslägenheter, hvarom nu vore fråga,

vore lämpligast få årligen disponera visst belopp, som ej finge öfverskridas,

med rätt för styrelsen att, när styrelsen funne ett för kronan

önskvärdt dylikt förvärf kunna ske till skäligt pris, i saken besluta och

genom Eders Kungl. Maj ris befallningshafvande låta afsluta och lagfara

ett vederbörligen förberedt köpeaftal.

Under förutsättning att Eders Kungl. Maj:t skulle gilla ett sådant

förfarande, finge domänstyrelsen hemställa, att Eders Kungl. Maj:t

måtte medgifva,

att för inköp af å kronoparker belägna af enskilda disponerade

ängslägenheter i de norrländska länen och Kopparbergs län finge under

år 1909 användas ett belopp af intill 10,000 kronor af de genom försäljning

af mindre kronolägenheter inflytande medel;

att köpen skulle efter beslut af domänstyrelsen afslutas af Eders

Kungl. Maj:ts vederbörande befallningshafvande";

att ängslägenheterna, som skulle tilläggas de kronoparker, å hvilka

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 128.

11

de voro belägna, därvid skulle lämnas fria från alla gravationer och

tillträdas vid köpens af slutande, då köpeskillingarna skulle erläggas;

att kronan skulle bestrida kostnaderna för köpens lagfarande; samt

att hvad utöfver köpeskillingarna åtginge till med köpen förenade

kostnader skulle gäldas af reservationsanslaget till kronoskogarnas förvaltning

och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet.

Innan jag öfvergår till att för egen del närmare yttra mig öfver

domänstyrelsens förberörda framställningar, torde det tillåtas mig erinra,

att den 31 oktober 1908 funnos utöfver de af domänstyrelsen i skrifvelsen

af samma dag omförmälda belopp, till inköp af skogsmark disponibla

ytterligare 229,581 kronor G0 öre, utgörande hos statskontoret

innestående behållningar å äldre anslag för ändamålet, hvilket belopp

emellertid numera användts.

Vidare torde jag böra erinra, att jag till protokollet öfver jordbruksärenden

för den 12 nästlidna februari vid framläggande af förslag

till nådig proposition angående grunder för åtgärder i syfte att

åt mindre bemedlade och obemedlade bereda tillfälle att förvärfva egnahemslägenheter

från vissa kronoegendomar anförde, bland annat, att i alla de

fall, då Riksdagen på grund af framställningar från Kungl. Maj:t särskild!

medgifvit upplåtelser af lägenheter för det i nådiga skrifvelsen till domänstyrelsen

den 25 september 1896 angående vissa bestämmelser att tjäna

till efterrättelse ifråga om lägenheters upplåtande från kronans jordbruksdomäner

omförmälda ändamål, Riksdagen också tillika bemydigat Kungl.

Magt att använda inflytande köpeskillingar till inköp af skogsmark,

samt att ett generellt medgifvande i dylik riktning nu syntes böra af

Riksdagen utverkas.

Hvad därefter angår domänstyrelsens förberörda framställningar,

är jag först och främst ense med styrelsen därom, att Riksdagens medgifvande

att till inköp af skogbärande och för skogsbörd tjänlig mark

använda inflytande köpeskillingar för kronoegendomar, som afses i förberörda

nådiga bref af den 18 maj 1888, den 29 maj 1891 och den 23

maj 1902, bör inhämtas för ännu en treårsperiod. På samma gång

synes mig äfven böra utverkas förberörda medgifvande i fråga om

köpeskillingarna för försålda lägenheter.

Äfven framställningen, att de till inköp af skogsmark afsedda medlen

skulle få användas jämväl till inlösen af s. k. ströängar, synes mig

värd allt beaktande. Med stigande jordkultur blifva dessa ängar, som

icke lämpa sig för odling, allt mer betydelselösa för sina nuvarande

innehafvare, medan det å andra sidan för kronan blir förenadt med allt

Departements
chefen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Motion.

TJtskottets

yttrande.

12 Statsutskottets Utlåtande N:o 128.

större olägenheter att icke äga disponera desamma. De lägga nämligen

till följd däraf, att de för sina innehafvare endast hafva värde i sin

egenskap af gräsbärande mark samt att deras förmåga att bära gräs

minskas genom utdikning, hinder i vägen för välbehöfliga afdikningar

af kronoparkerna, på samma gång som de, på sätt domänstyrelsen framhållit,

jämväl äro till olägenhet, då fråga uppstår om upplåtelse af nya

odlingslägenheter i närheten. Ifrågavarande ängar synas alltså med det

snaraste höra återförvärfvas åt kronan. Att detta bör ske genom deras

inlösen och icke genom ägoutbyten, synes mig framgå af hvad domänstyrelsen

i detta ämne anfört. Riksdagens medgifvande i ämnet torde

således böra inhämtas.

Hvad slutligen angår domänstyrelsens förslag, att hos Riksdagen

skulle äskas ett anslag af 1,000,000 kronor att användas till inköp af

skogsmark finner jag detsamma i flere afseenden tilltalande. Då emellertid

på grund af rådande ekonomiska förhållanden det syntes vara af vikt

att under nästa år budgeten ej allt för strängt belastades med nya anslagskraf,

ansåg jag mig vid framläggande af förslag till reglering af

utgifterna för år 1910 under nionde hufvudtiteln ej böra föreslå äskande

af anslag för ändamålet. Ej heller synes mig anlitande af den utvägen

att taga det erforderliga beloppet direkt från skogsmedlen vara att förorda.

Det skulle da allenast återstå att anlita lanevägen. Äfven om jag

rent principiellt icke har något att invända emot att för ifrågavarande

ändamål använda äfven upplånade medel anser jag mig emellertid under

nuvarande förhållanden icke böra tillstyrka anlitande af denna utväg.

Jag anser mig alltså böra föreslå, att domänstyrelsens ifrågavarande

framställning icke för närvarande måtte föranleda'' någon åtgärd.»

I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft en

inom Andra Kammaren af herr C. Lindhagen väckt motion (n:o 119),

däri hemställts, att Riksdagen ville för inköp af skogbärande eller till

skogsbörd duglig mark anvisa dels på ordinarie stat 500,000 kronor

och dels af lånemedel 2,500,000 kronor.

Beträffande de skäl motionären anfört till stöd för sin framställning,

tillåter sig utskottet att hänvisa till motionen.

Beträffande Kungl. Maj:ts dispositionsrätt till köpeskillingarna för

de kronoegendomar samt till inköpta skogsegendomar hörande områden,

hvilkas försäljning äger rum jämlikt kungl. blefven den 18 maj 1888,’

den 29 maj 1891 och den 23 maj 1902, är den så till vida inskränkt,

att Riksdagens medgifvande till köpeskillingarnas användande för inköp

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 128.

13

af skogbärande och till skogsbörd tjänlig mark omfattat endast en

tidsperiod af tre år, sista gången åren 1907—1909. Förevarande

framställning afser alltså förlängning af det sålunda förut meddelade,

nu gällande bemyndigandet på ytterligare tre år eller för tiden 1910—

1912 men går i två afseenden därutöfver, nämligen dels däri, att bland

de medel, som Kungl. Maj:t skulle äga disponera på ofvan angifna sätt,

ingå äfven köpeskillingarna för sådana områden och lägenheter, till

hvilkas försäljning från de under domänstyrelsens förvaltning ställda,

staten tillhöriga skogsegendomar eller utarrenderade jordbruksegendomar

Riksdagen under sistnämnda tid på därom särskildt gjorda framställningar

kan komma att lämna tillstånd, dels ock däri, att medlen i fråga

skulle få användas jämväl till inlösen af ströängar å kronoparkerna i

Norrland och Dalarne.

Ofvan omförmälda kungl. bref den 18 maj 1888, den 29 maj

1891 och den 23 maj 1902 afse, det förstnämnda sådana söder om

Norrland belägna kronoegendomar, hvilkas arrenden öfverstiga 200,

men icke 400 kronor, det andra dylika egendomar, hvilkas arrenden

öfverstiga 400 kronor, men icke 500 kronor, och det sistnämnda dels

dylika egendomar, hvilka i arrende lämna mer än 500 kronor, men

icke utöfver 600 kronor, dels kronoegendom, som ej varit för statsverkets

räkning utarrenderad, men som uppenbarligen är eller vid

arrendeuppskattning finnes vara af sådan beskaffenhet, att för densamma

icke kan påräknas högre arrende än 600 kronor, dels ock till inköpt

skogsegendom hörande område, som utan olägenhet för skogsskötseln

anses kunna afyttras och uppenbarligen är eller vid arrendeuppskattning

finnes vara sådant, att för detsamma icke kan påräknas högre

arrende än 600 kronor.

Det bemyndigande Riksdagen sålunda för en oafbruten följd af

år t. o. m. innevarande år lämnat Kungl. Maj:t i afseende å dispositionen

af köpeskillingarna för kronan frånsåld mark af nyssnämnda

slag synes böra lämnas jämväl för tiden 1910—1912; och då i alla de

fall, då Riksdagen på grund af framställningar från Kungl. Maj:t särskildt

meagifvit upplåtelser af lägenheter för det i nådiga skrifvelsen till domänstyrelsen

den 25 september 1896 angående vissa bestämmelser att tjäna

till efterrättelse ifråga om lägenheters upplåtande från kronans jordbruksdomäner

omförmälda ändamål — att åt mindre bemedlade och obemedlade

bereda tillfälle att bilda egna jordbruk — Riksdagen också tillika

bemyndigat Kungl. Maj:t att använda inflytande köpeskillingar till inköp

af skogsmark, synes bemyndigandet lämpligen böra utsträckas att innefatta

jämväl ett generellt" medgifvande i sistberörda riktning, helst Riks
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 128.

dagen, om vid någon Serskild upplåtelse köpeskillingen skulle anses

böra disponeras på annat sätt, lärer vara oförhindrad att därom meddela

bestämmelse. Då vidare af statsrådsprotokollet framgår, att å

kronoparkerna i Norrland och Dalarne befintliga af enskilde innehafda

ströängar äro, sa länge de icke kunna disponeras af staten, till stor

olägenhet för skogsvården samt desammas förvärfvande af kronan således

är för statens skogsväsen af jämförlig betydelse med skogsförvärf, synes

slutligen i bemyndigandet böra inrymmas rätt för Kungl. Maj:t att

använda ifrågavarande försäljningsmedel äfven till inlösen af sådana

ströängar.

För inköp af skogsmark har, på sätt till förenämnda statsrådsprotokoll

meddelas, alltsedan år 1874 disponerats köpeskillingarna för

försålda mindre kronodomäner, hvilka köpeskillingar vid 1908 års slut

uPP£PnÉ?° till sammanlagdt öfver 17,000,000 kronor. Därjämte har Riksdagen

för samma ändamål anvisat dels på extra stat för år 1901 ett belopp

af 1,500,000 kronor och dels af skogsmedel vid hvardera af 1899 och

1900 årens riksdagar 1,500,000 kronor samt vid 1907 års riksdag

500,000 kronor.

Beträffande beloppen af köpeskillingarna för försålda kronoegendomar

under hvart och ett af åren 1895—1908 och den under samma

tid för kronans räkning inköpta skogsmarken samt den jämväl under

samma tid kronan till inköp hembjudna mark och för densamma begärda

pris, får utskottet meddela följande uppgift:

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 128.

15

År.

Till Riksgäldskontoret

under året

inlevererade

medel för försålda

kronoegendomar.

Sammanlagda

köpeskillingar j

för under året Under året afslutade markinköp,

af slutade I areal:

markförvärf

åt kronan.

Ungefarliga arealen

af samtliga

staten till inköp

hembjudna marker,

hvarom fråga

| under året slut|

behandlats.*)

inågor J utmark I summa

Ungefärliga beloppet

afbegärda

köpesummorna

för sålunda hembjudna

marker,

hvarom fråga

slutbehandlats

under året.2)

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

bär.

ar.

har.

ar.

bär.

ar.

Summa har.

Summa kronor.

balans \

fr. 1894)

349,254

49

1895

871,598

30

520,000

1,032

93

7,544

39

8,577

32

35,021

2,317,900

1896

959,230

52

218,389

62

237

46

3,017

12

3,254

58

7,548

—

338,200

—

1897

965,66719 1

383,595

677

78

6,496

87

7,174

65

7,589

—

490,600

—

1898

905,443 4 9

1,676,657

76

2,154

03

34,788

30

36,942

33

12,950

—

713,100

—

1899

1,256,147 7 6

3,173,716

—

5,376

72

49,827

80

55,204

52

11,724

—

1,210,800

—

1900

756,063 4 9

2,501,057

88

2,455

1 1

30,729

1 1

33,184

22

29,280

—

3,762,100

—

1901

923,357 3 6

1,361,700

50

1,630

53

11,304

40

12,934

93

27,626

—

3,748,200

—

1902

740,41395

960,939

—

907

77

11,669

87

12,577

64

24,219

—

3,515,900

—

1903

677.369de

1,778,532

—

1,355

77

18,236

82

19,592

59

35,082

—

1,793,500

—

1904

912,037

14

793,611

—

514

31

5,380

53

5,894

84

55,534

—

6,445,700

—

1905

565,233

69

354,425

—

389

1 7

3,366

92

3,756

09

75,084

—

4,809,300

—

1906

629,111

61

407,287

50

392

42

4,652

49

5,044

91

27,114

—

2,214.200

1907

783,154

5 1

1,572,066

1 8

1,062

45

19,489

95

20,552

40

34,673

—

2,449,700

__

1908

1,094,218

80

772,282

—

268

38

9,175

74

9,444

12

29,261

—

3,380,600!-

P Anbuden innehålla stundom ej uppgift om arealen af den utbjudna marken. Sådan

mark ingår ej i de här uppgifna summorna, såvida inköp ej kommit till stånd.

■j Anbuden innehålla stundom ej uppgift om den begärda köpeskillingen. Beloppet af

sådan köpesumma ingår ej i här lämnad uppgift, såvida ej köp kommit till stånd.

Enligt utskottet från domänstyrelsen meddelade uppgifter voro den

15 sistlidne februari i riksgäldskontoret innestående 453,956 kronor

60 öre, som influtit för försålda kronoegendomar. Dessa medel lära

emellertid vara disponerade att utgå till betalning för af Kungl. Maj:t

redan beslutade markinköp.

I domänstyrelsens berättelse rörande skogsväsendet för år 1905

uppgifves arealen af kronans skogar, impedimenter inberäknade, sålunda:

kronopark^" 4,524,260.14 har, hvartill kommer sammanlagdt 82,458.13

har stockfångstskogar, utbrutna åt privilegierade sågverk, hvilka skogar

emellertid skulle komma att af kronan tillträdas före år 1917; kronans

flygsandsplanteringar 1,343.39 har; kronoöfverloppsmarker 1,228,564.44

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 128.

har; skogar tillhörande kronans utarrenderade jordbruksdomäner samt ett

af tjänstinnehafvare ännu disponeradt militieboställe 158,399.0 2 har; eller

sammanlagdt 5,995,025.12 har, däraf inom Norrbottens och Västerbottens

län 4,661,864.82 bär inberäknadt 2,164,392 har impediment, hvadan

den skogbärande marken i dessa län utgör 2,497,472 har. Utom dessa

skogar stå under skogsstatens kontroll skogar, tillhörande civila och

ecklesiastika boställen samt allmänna inrättningar, till bergverkens understöd

anslagna skogar samt allmänningsskogar till en sammanlagd areal

af 1,095,526.51 har, däraf inom sistnämnda län 349,565.50 har.

Det år ofvanberörda uppgifter afse eller år 1905 utgjorde enligt

för utskottet tillgängliga statistiska uppgifter hela arealen af den skogbärande

marken i riket 21,210,165 bär, däraf inom Norrbottens och

Västerbottens län 5,674,181 bar.

Då sålunda kronan visserligen äger nära hälften (44 %) af skogarna

inom de två nordligaste länen, men däremot beträffande öfriga delar af

andet, hvarest skogsinköpen för statens räkning egentligen förekomma,

förfogar öfver en jämförelsevis ringa del af skogsmarken samt enskilda

markägare i stor utsträckning synas vara hågade att öfverlåta mark

på kronan, är det utan tvifvel af den största vikt, att skogbärande

eller till skogsbörd tjänlig mark fortfarande för statens räkning inköpes

och att tillräckliga medel finnas att tillgå för ett sådant förvärf.

Hvad då först beträffar motionärens förslag om anvisande af ett

ordinarie anslag för ifrågavarande ändamål får utskottet, under erinran

att Riksdagen förut, såsom ofvan nämnts, beviljat anslag för ändamålet,

men sedermera, på grund af förändrade ekonomiska förhållanden, funnit

sig böra undvika dessa utgifter, anföra, att utskottet, som funnit det

under alla omständigheter vara olämpligt, att anslag för sådant ändamål,

som det ifrågavarande, uppföras å ordinarie stat, ansett budgeten

vid den statsreglering, innevarande Riksdag har att behandla, vara så

ansträngd, att den ej bör ytterligare tyngas med anslag af ifrågavarande

art.

Gentemot motionärens förslag att för inköp af skogbärande eller

till skogsbörd tjänlig mark anlita lånemedel har utskottet visserligen

ställt sig tveksamt, men då tiden synes vara gynnsam för skogsinköp,

har utskottet likväl ansett sig böra tillstyrka, att medel för ändamålet

upplånas. I afseende å lånebeloppet har utskottet emellertid, då tillfyllestgörande

utredning i ämnet ej föreligger, ansett det icke tillrådligt

att biträda motionärens förslag i dess helhet, utan har utskottet i anslutning

till domänstyrelsens i ofvanberörda statsrådsprotokoll omförmälda

framställning om beredande af medel för inköp af skogbärande

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Statsutskottets Utlåtande N:o 128.

eller till skogsbörd tjänlig mark funnit det belopp, som för ändamålet

må upplånas, lämpligen böra begränsas till 1,000,000 kronor.

Med åberopande af hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande

proposition medgifva, att köpeskillingarna ej mindre

för de kronoegendomar samt till inköpta skogsegendomar

hörande områden, rörande hvilkas. försäljning

beslut jämlikt kungl. brefven den 18 maj 1888, den

29 maj 1891 och den 23 maj 1902 af Kungl. Maj:t

fattas under tiden från och med 1910 års början till

och med utgången af år 1912, än äfven för sådana

områden och lägenheter, till hvilkas försäljning från

de under domänstyrelsens förvaltning ställda, staten

tillhöriga skogsegendomar eller utarrenderade jordbruksegendomar

Riksdagen under sistnämnda tid pa

därom särskilt gjorda framställningar må lämna tillstånd,

må af Kungl Maj:t disponeras för inköp af

skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark äfvensom

till inlösen af ströängar å kronoparkerna i Norrland

och Dalarne och följaktligen på Kungl. Maj:ts

rekvisition från riksgäldskontoret utbetalas; samt

b) i anledning af herr Lindhagens ofvannämnda

motion för inköp af skogbärande eller till skogsbörd

tjänlig mark för år 1910 anvisa ett belopp af 1,000,000

kronor att utgå från riksgäldskontoret.

Stockholm den 27 april 1909.

På statsutskottets vägnar:

G. BILLING.

Bih. till Riksd. Prot. 1909. 4 Sami. 1 Afd. 83 Höft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 128.

Reservation:

vid mom. b) angående anvisande af medel för inköp af skogbärande

eller till skogsbörd tjänlig mark:

af friherre J. F. Gripenstedt;

„ herr II. Andersson.

Det skulle här antecknas, att herrar P. Sörensson, E. A. G. A.

Wijländer, C. Persson, I). Persson, F. TV. Thorsson, K. Starbäck och

F. Berg icke deltagit i förestående ärendes behandling inom utskottet.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTKYCKERI*AKTIEBOLAG, 1909.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1909:203 Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående rätt för Kungl. Maj:t att för inköp af skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark s. 5 i texten