Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen angående ytterligare anslag till restaurering af Strängnäs domkyrka.
1909-05-04 · 21 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 20 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1909:161, Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen angående ytterligare anslag till restaurering af Strängnäs domkyrka.
Dokumentets text
Statsutskottets Utlåtande N:o 161.
1
//
N:o 161.
Ank. till Riksd. kansli den 4 maj 1909 kl. 3 e. m.
Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen
angående ytterligare anslag till restaurering af Strängnäs
domkyrka.
(2 U. A.)
I en den 26 nästlidne mars till Riksdagen aflåten, till statsutskottets
förberedande behandling öfverlämnad proposition (n:o 191) har Kungl.
Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver
ecklesiastikärenden samma dag föreslagit Riksdagen att såsom ytterligare
bidrag till bestridande af kostnaderna för restaurering af Strängnäs domkyrka
på extra stat för år 1910 anvisa ett belopp af 70,000 kronor.
Departementschefens anförande i ämnet till berörda statsrådsprotokoll
är af följande hädelse:
»I statsverkspropositionen till 1905 års Riksdag föreslog Kungl. Maj:t
Riksdagen att, såsom bidrag till invändig restaurering af Strängnäs domkyrka
i hufvudsaklig öfverensstämmelse med företedda, af arkitekten F.
Lilljekvist utarbetade ritningar och med iakttagande af vissa angifna inskränkningar
i restaureringsplanen, bevilja ett anslag af 49,200 kronor.
Sedan Riksdagen bifallit denna framställning, meddelade Kungl. Maj:t
genom nådigt bref den 27 oktober 1905 närmare bestämmelser angående
restaureringsarbetets utförande. Därvid förklarades, att planen för domkyrkans
restaurering skulle tills vidare inskränkas på närmare angifvet
sätt, och föreskrefs, att arbetet skulle utföras genom en på visst sätt
sammansatt kommitté.
Bill. till Riksd. Prof. 190.9. 4 Sami. 1 Afd. 104 Raft. (N:ris 161, 16‘2.)
1
Statsutskottets Utlåtande N:o 161.
2
De i enlighet med föreskriften i berörda nådiga bref utsedda byggnadskommitteradej
hafva nu till Eders Kungl. Maj:t inkommit med en den
27 september 1908 dagtecknad skrifvelse, hvari de, under uppgift att restaureringsarbetet
påbörjats i maj 1907, vidare anfört:
Arkitekten Lilljekvist, som af kommitterade äfven utsetts att leda
arbetet, hade genast vid arbetets början framhållit svårigheten att med de
nu rådande höga arbetsprisen kunna genomföra arbetet för de priser, som
tidigare beräknats, men ansett sig ej omedelbart kunna afgifva något yttrande
om den summa, som ytterligare behöfde anskaffas, synnerligast
som det kunde hända, att vid en närmare undersökning i samband med
arbetets utförande oförutsedda svårigheter skulle möta eller upptäckter
göras, som måste förorsaka ökade kostnader. Sedan arbetena utan afbrott
fortskridit under lx/2 år, hade kommitterade kunnat komma till
visshet, med hvilket belopp restaureringsmedlen behöfde ökas för att den
ansvarsfulla uppgift, som blifvit kommitterade förelagd, skulle kunna nöjaktigt
fullbordas.
Af bifogadt kostnadsförslag å 194,000 kronor samt af den till förslaget
hörande redogörelsen för tillkomna arbeten m. m. framginge, att
den utöfver de tillgängliga medlen, 101,000 kronor, erforderliga summan
utgjorde 93,000 kronor. Vid en närmare granskning af denna senare redogörelse
syntes, att ökning genom omständigheter, som ej kunnat förutses,
utgjorde 25,410 kronor, till hvilken rubrik äfven kunde föras den till
1,800 kronor uppgående ökningen för mindre åtgärder, som under arbetets
gång framkommit, vidare att ökningen på grund af högre arbetskostnader
(för värmeledning, samtliga snickeriinredningar m. m., å hvilka anbud infordrades
år 1900) uppgått till 8,830 kronor, samt att ökning på grund
af ändring i förslaget med orgelns placering och ombyggnad vore upptagen
med 18,850 kronor.
Med afseende å sistnämnda post vore följande att erinra: Sedan kommitterade
af öfverintendentsämbetet erhållit bemyndigande att i enlighet
med det gillade förslaget nedtaga orgeln samt bortrifva läktaren och de
träafplankningar, som afskilde tornrummet från kyrkan, hvilka åtgärder
beslutits för att erhålla bättre belysning i kyrkans midtelskepp samt för
att kyrkan skulle återfå den konstnärliga helhetsverkan den en gång haft,
hade dessa första åtgärder vidtagits. Det hade då visat sig, att de vore
af beräknadt värde, hvarjämte en del intressanta murdetaljer, nischer m. m.
kommit i dagen, hvilket af anteckningar från riksantikvariens besök för
öfrigt framginge. Vid af kommitterade sedermera till öfverintendentsämbetet
gjord framställning om påbörjande af en del af de i restaureringsförslaget
upptagna åtgärderna hade ämbetet bland annat förklarat, att
3
Statsutskottets Utlåtande N:o 161.
)>då de afsedda håltagnings- och rifningsarbeten för beredande af ny plats
för orgeln äro i synnerligen hög grad stridande mot numera bland lackmän
rådande restaureringsprinciper», det vore högeligen önskvärd!,, att
kommitterade med arkitekten inginge i förnyad pröfning, .huruvida icke
orgelverket kunde så anordnas, att dessa rifningsarbeten ej behöfde vid
tagas. Arkitekten Lilljekvist hade förklarat, att han endast med stor tvekan
föreslagit denna åtgärd, tvingad därtill genom den högre kostnad orgelns
vidlyftigare ombvggnad skulle kräfva; till följd af de upprepade
afprutningar, som måst vidtagas a kostnadsförslaget, hade denna utväg
måst lämnas ur räkningen. På kominitterades uppdrag hade emellertid
arkitekten uppgjort nytt förslag till orgelns placering med undvikande af
ofvanberörda rifningsarbeten; vid ett af riksantikvariens besök hade detta
ärende för honom föredragits, och hade kommitterade af honom samt öfriga
närvarande ombud från vitterhetsakademien lifligt uppmanats att trots
de ökade kostnaderna söka föra detta sista förslag till utförande. Kommitterade,
som till fullo insåge det önskvärda i denna ändring,. men som
saknade medel till dess realiserande, finge, samtidigt med att ritningsförslaget
därtill insändes, underdånigst underställa jämväl denna fråga Kungl.
Maj:ts pröfning.
I redogörelsen för ökade utgifter funnes upptaget 3,000 kronor extra
anslag för undersökningsarbeten, innefattande uppmätningar och uppritningar
af intressanta detaljer, hvilka för utrönande af domkyrkans byggnadshistoria
vore af stort värde. Då en del af dessa detaljer endast kunde
vara åtkomliga medan restaureringsarbetet påginge, hade kommitterade,
därtill enskildt uppmanade af vitterhetsakademiens ombud, ansett sig på
sin egen risk böra utanordna ett belopp af 1,000 kronor, hvilket under
det gångna året utbetalts.
Slutligen upptoges i förslaget en post a 30,910 kronor för diverse
önskvärda”arbeten. Däraf utgjorde omkring. 10,000 kronor åtgärder, som
hufvudsakligast folie inom församlingens intresse, kostnaderna för elektrisk
belysning och elektrisk drift af orgeln, da däremot öfriga poster,
korets trenne glasmålningar och borthuggning af den utvändiga putsen
samt väggytornas fogstrykning, måste räknas som åtgärder, hvilka afsåge
att gifva den gamla domen ett mer tilltalande och värdigt utseende.
Kommitterade, som redan genom de betydliga oundgängliga ökningarna
till följd af oberäkneliga omständigheter såge sig ur stånd att med
de disponibla medlen kunna slutföra restaureringen såsom den planerats,
måste känna sig ytterligt bekymrade genom den ökade kostnaden för det
ändringsförslag, hvartill den uppmanats, liksom ock för möjligheten att
kunna genomföra öfriga önskvärda åtgärder, för hvilkas realiserande kom
-
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 161.
mitterade kände sig lifligt besjälade. Kommitterade hade för erhållande
af ytterligare medel till restaureringen i första hand hänvändt sig till
Strängnäs domkyrkas konsistorium med förfrågan, huruvida några ytterligare
besparingar å reparationsmedel kunde förefinnas samt domkyrkans
ekonomiska ställning icke skulle kunna tillåta upptagande af ytterligare
lån. Kommitterade hade jämväl på nytt hänvändt sig till Strängnäs stadsoch
landsförsamlingar samt till den enskilda offervilligheten med framställan
om bidrag. Det belopp, som härigenom kunde erhållas, komme
dock, särskildt med hänsyn till de ekonomiskt tryckta tiderna, säkerligen
endast att utgöra en mindre del af den behöfliga summan.
Med underdånig erinran såväl därom, att redan Strängnäs domkapitel
vid sin underdåniga hemställan om statsbidrag för restaureringen gjort
framställning om ett anslag af 90,000 kronor, hvilket belopp Kungl. Maj:t
emellertid då funnit skäligt inskränka till 49,200 kronor, som äfven att
den nu begärda summan, jämförd med de belopp, som vid rikets öfriga
större, med statsbidrag restaurerade domkyrkor beviljats, måste anses
mycket måttlig, såge sig kommitterade nödsakade att i underdånighet
hemställa, att Eders Kungl. Maj:t ville till Riksdagen göra framställning, att
Riksdagen, utöfver förut lämnadt anslag, måtte bevilja det för restaureringsarbetets
fortsättande och afslutning erforderliga beloppet 93,000 kronor,
med afdrag af den summa kommitterade genom de af dem vidtagna åtgärderna
kunde erhålla och om hvilka medels storlek kommitterade fortast
möjligt före den nådiga propositionens aflåtande skulle för Eders
Kungl. Maj:t redogöra. Endast i händelse af nådigt bifall till denna begäran
kunde det blifva kommitterade möjligt fullfölja sitt uppdrag att
delvis återställa samt ordna det inre af Strängnäs domkyrka, detta sällsynt
intressanta byggnadsmonument, som genom sin imponerande storhet
i förening med flärdlös enkelhet kanske utgjorde det dyrbaraste profvet
på svensk medeltidskonst. Dess olikartade och ännu behållna detaljer
utgjorde för forskaren en säregen tjusning, och de historiska minnen, som
mäktigt trädde tillmötes i denna byggnad, inom hvilken de svenska reformatorernas
tal först ljudit och där många af Sveriges ädlaste och kraftigaste
män fått sitt hvilorum, komme hvarje fosterlandsvän att önska, att
detta minnestempel snart måtte få framträda i ett värdigt skick, samtidigt
med att monumenten öfver de män, som där hvilade, konung Karl IX:s
och andras, åter måtte få komma till synes i sitt ursprungliga skick.
Vid denna skrifvelse voro fogade bland annat dels ett af arkitekten
Lilljekvist utarbetadt kostnadsförslag rörande inre restaurering af domkyrkan,
slutande å ett belopp af 194,000 kronor och angifvande tillgängliga
medel till ett belopp af 101,000 kronor, hvadan en brist förefunnes å
Statsutskottets Utdtunde N:o 161.
5
93,000 kronor, dels ock en likaledes af Lilljekvist uppgjord redogörelse
öfver ökade kostnader vid restaureringsarbetet, slutande å 95,000 kronor
med uppgift att å målningsarbetet borde kunna inbesparas 2,000 kronor.
Kommitterades skrifvelse remitterades till öfverintendentsämbetet, som
skrifvelse den 8 december 1908 anförde:
De i nådiga brefvet den 27 oktober 1905 omnämnda inskränkningar i
restaureringsplanen hade gällt uteslutande ur densamma af
anbringande utaf ett rosettfönster öfver hufvudentréen, beräknadt att
kosta................................................................................................ kr. 4,800: —
anordnande af ny skulpterad predikstol af ek, ett arbete,
som beräknats kosta.................................................................. » 7,500: —
anbringande af 3 portar af ek med järnbeslag, som antagits
kosta....................................................................................... » 3,500: —
....................... » 18,000: —
insättande af 8 dekorerade glasfönster för
Summa kronor 33,800
Då af dessa arbeten i den nu framlagda planen för restaureringens fortsättning
och afslutning allenast vore upptagna 3 st. dekorerade fönster i
koret för sammanlagdt 13,000 kronor, berodde förty det ökade anslagsbehofvet
till den allra väsentligaste delen på dels höjning af arbetsprisen
— den ursprungliga kostnadsberäkningen hade uppgjorts redan år 1900 —
dels på vidtagandet af åtskilliga förstärknings- och reparationsåtgärder,
som under arbetets gång visat sig nödvändiga, dels ock slutligen på
önskvärdheten af vissa ändringar och utvidgningar af själfva restaureringsplanen.
Vid ett restaureragsarbete af här föreliggande natur vore det hart
när omöjligt att redan från början kunna beräkna kostnaderna, då arbetena
vore af den art, att de icke kunde utlämnas på entreprenad, och i
förevarande fall, enligt föreskrift i det åberopade nådiga brefvet den 27
oktober 1905, ett sådant förfarande icke heller finge ifrågakomma, samt
då blott en ganska vidlyftig och dyrbar undersökning, som under en
längre tid skulle giort kyrkan obrukbar för sitt ändamål genom dess belamrande
med ställningar och material från uppbrytningar, nedknackningar
af puts m. m., skulle kunnat bringa i dagen alla de omständigheter och
förhållanden, som för en sådan beräkning måste förutsättas vara kända.
Man hade sålunda här i den först fastställda restaureringsplanen inskränkt
sig till afhjälpande af de mest i ögonen fallande bristerna samt till
sådana åtgärder, hvilka man ansett sig kunna beräkna utan mera ingående
undersökningar. Att restaureringsarbetena skulle kunna inskränka sig till
nämnda åtgärder hade man visserligen hoppats, men måste, å andra sidan
6
Statsutskottets Utdtande N:o 161.
med ledning af erfarenheter från andra håll äfven förutsätta, att, sedan
kyrkan väl blifvit utrymd och ställningar resta, en först då möjliggjord
noggrannare undersökning skulle komma att ådagalägga behofvet af ytterligare
åtgärder och vidlyftigare arbeten än man beräknat. Så hade ock
visat sig vara fallet.
De arbeten i det af kommitterade nu framlagda förslaget, som sålunda
måste betraktas såsom för byggnadens bestånd eller för dess användbarhet
nödvändiga, vore: korhvalfvets förankring, lagning af hvalf, golfvets omläggning
samt stagning af fönster. Utöfver hvad i remisshandlingarna
anfördes beträffande dessa åtgärder, ansåge ämbetet sig rörande omläggningen
af kyrkans golf böra meddela, att behofvet af ett fullständigt
genomförande af denna åtgärd tydligen framträdt vid resandet af ställningarna
för hvalfmålningarnas iståndsättande, då det visat sig, att de
talrika grafvarnas öfvertäckningar icke längre vore fullt pålitliga, utan
tarfvade en genomgripande ombyggnad.
De för dessa arbeten beräknade kostnaderna, hvilka syntes skäliga, vore för
1) Korhvalfvets förankring och lagning af hvalf kr. 3,650: —
2) Upprifning och omläggning af kyrkans
golf jämte öfverhvälfning af grafvar ...... » 10,810: —
3) Stagning och lagning af fönster.................. » 1,100:— 15500- _
En del af de i den ursprungliga planen ingående arbetena
hade ock visat sig vara vidlyftigare än hvad som beräknats
och sålunda medföra ökning af kostnaderna. Detta
vore förhållandet med rifningen af den gamla altaruppbyggnaden,
anordningen af Konung Carl iX:s graf samt
iståndsättandet af hvalfmålningarna och renhackning och
ilagning af pelarna m. m.
Det vore dessa sistnämnda af de egentliga restaureringsarbetena,
som hittills företrädesvis varit i gång och nu
snart torde vara genomförda på ett här i landet enastående
pietetsfullt och tilltalande sätt. Kostnaden för själfva detta
restaureringsarbete jämte erforderliga ställningar — 29,050
kronor — motsvarade ungefär den beräknade summan —
29,975 kronor — oaktadt detta arbete kommit att sträcka
sig öfver alla korets hvalf, hvilka mot förmodan befunnits
också de vara sirade med medeltida målningar. Jämväl
kostnaden för öfrig målning i kyrkan upptoges nu till i
det närmaste samma belopp som i förslaget af år 1900.
Transport kr. 15,560: —
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Utåtande N:o 161.
Transport kr. 15,560:
Då emellertid eu icke obetydlig ökning å posten målning
m. in. upptoges, berodde detta därpå, att i denna post
inginge dels en summa af 4,400 kronor för kyrkans
uppvärmning och belysning, hvilka åtgärder visat sig
nödvändiga för ett rationellt ordnande af dessa arbeten,
dels ock en summa af 3,300 kronor, utgörande arfvode
åt en på kommitterades begäran af vitterhets-, historie- och
antikvitetsakademien tillsatt specialist på området, arkitekten,
fil. lic. S. Curman, som hela tiden i detalj öfvervakat
detta särdeles vanskliga arbete.
Till denna grupp af arbeten borde ock räknas värmeledningen,
ehuru den af arkitekten Lilljekvist hänfördes till
sådana arbeten, som fördyrats på grund af ökade arbetspriser.
I den till grund för Riksdagens beslut i ämnet
liggande kostnadsberäkningen vore värmeledningen upptagen
till 20,800 kronor och i de nu framlagda beräkninningarna,
hvilka grundade sig på anbud, uppginge kostnaden
till 23,570 kronor. Härvid vore dock att märka,
att i den senare summan inginge dels en post å 920 kronor
för införande af vattenledning med aflopp till ångpannerummet,
en åtgärd, som, innan staden i öfrigt fått vattenledning,
naturligen icke kunde ingå i beräkningarna, dels
en post å 800 kronor för omklädnad af vissa värmeelement
med mantlar, hvilken åtgärd finge ur arkitektonisk synpunkt
anses synnerligen önskvärd, dels ock slutligen arfvode
för uppgörande af nytt förslag samt för en mera ingående
tillsyn vid arbetenas utförande.
Ökningen af kostnaderna för de ofvan angifna, i det
ursprungliga förslaget upptagna arbetena ställde sig sålunda:
4) Rifningen af altaruppbyggnaden, ökning ... kr. 850: —
5) Anordning af Carl IX:s graf, ökning ......... » 200: —
6) Hvalfmålningarnas iståndsättande, pelar
knippenas
rengöring och lagning, öfrig
målning, ställningar, uppvärmning och belysning
samt arfvode åt vitterhetsakademiens
kontrollant, ökning ........................... » 5,100: —
7) Värmeledningen, ökning ................................. » 2,770:— kr. 8,920
Transport kr. 24,480
8
Statsutskottets Utåtande jV:o 161.
Transport kr. 24,480
Vid infordrande af prisuppgifter hade följande arbeten
på grund af höjda arbetspriser visat sig draga högre kostnader
än som beräknats:
8) Snickeri till bänkar, korbarriär och vind
fång
ökning ...................................................... kr. 1,200: —
9) Diverse järngaller, ökning .............................. » 300: — ^ qqq
I det af kommitterade underställda förslaget inginge
äfven en del åtgärder, som icke funnes upptagna i den
ursprungliga restaureringsplanen, men hvilka öfverintendentsämbetet
ansåge berättigade och ur vissa synpunkter
önskvärda och hvilka åtgärder ämbetet därför funne sig
böra förorda till upptagande i restaureringsplanen samt till
Eders Kungl. Maj:ts nådiga gillande.
Dessa åtgärder — hvilka, där så ske kunnat, åskådliggiorts
å de till förevarande framställning hörande ritningar
— med härför beräknade kostnader, vore:
10) Rekonstruktion af en triforiegång............ kr. 350: —
11) Uppsättning af Hertig Carl Filips rustning » 175: —
12) Anbringande af en glasvägg vid Olje
qvistska
grafkoret ...................................... » 1,000: —
13) Upptagning och restaurering af två fönster
jämte glas ............................................. » 975:
14) Anbringande af 3 st. dekorerade korfönster » 13,000
15) Anordnande af elektrisk motor för orgeln » 1,750
16) Elektrisk belysning af kyrkan .................. » 8,000
17) Borthackning af utvändig puts, fogstrykning,
ställningar m. m............................... » 7,825:
kr. 33,075
Beträffande den under 14) upptagna posten å 13,000
kronor för tre glasmålade fönster hölle ämbetet före att,
för så vidt därmed afsåges de tre midtersta korfönstren med
en sammanlagd yta af omkring 66 kv. meter, denna summa
vore alldeles otillräcklig. För dessa fönster finge endast
förutsättas glasmålningar af allra högsta konstnärliga och
tekniska kvalitet, hvarför kostnaderna borde beräknas till
cirka 24,000 kronor.
Hvad anginge renhackningen af kyrkans yttre från den
i senare tiden påslagna putsen vore det utan tvifvel af
Transport kr. 59,055
Statsutskottets Utlåtande N:o 161.
9
Transport kr.
särdeles stort intresse och säkerligen mycket tilltalande att
se kyrkan i sitt ursprungliga fogstrukna skick med de nu
af putsen dolda tegelanordningarnn, men äfven den för
detta arbete afsedda summan syntes ämbetet vara väl knappt
beräknad, då det väl vore att befara, att stora partier af tegelytorna
vore starkt angripna och måste ersättas med ny sten.
I förslaget inginge vidare eu åtgärd, hvilken ämbetet
för närvarande icke ansåge sig kunna förorda till nådigt
bifall, nämligen predikstolens flyttning och detta på den
grund, att den nuvarande predikstolen vore konstruerad
och byggd för att stå emot en pelare och icke, såsom föresloges,
i mellanrummet mellan två pelare, samt att akustiken
i dess nuvarande läge vore bepröfvad och god, under
det att en flyttning måhända skulle försämra densamma.
Om den estetiska fördelen af en flyttning kunde äfven råda
olika meningar. Kostnaden vore upptagen sålunda:
18) Flyttning af predikstolen........................................................ kr.
I det af Kungl. Maj:t år 1905 gillade förslaget till
domkyrkans restaurering hade ingått borttagandet af läktaren
i väster och orgelns flyttande till korets norra sida,
och det hade varit meningen att bibi hålla det gamla orgelverket
liksom dess form. Kostnaden för härmed förknippade
arbeten hade beräknats till 11,200 kronor. För genomförandet
af detta förslag hade dock fordrats rätt våldsamma
genombrytningar af kort ts norra mur samt nedrifning
af gamla intressanta hvälfilingar, hvilka åtgärder
skulle gått stick i stäf mot numera allmänt omfattade åsikter
rörande sättet för vården af dyrbara byggnadsverk,
öfverintendentsämbetet hade därför på sin tid ansett sig
böra anmoda kommitterade att söka lösa frågan om orgelns
placerande utan att sålunda våldföra sig på den åldriga
byggnaden. Med anledning häraf både kommitterade låtit
arkitekten Lilljekvist utarbeta ett nytt förslag, hvilket nu
underställdes Eders Kungl. Maj:ts nådiga pröfning. Enligt
detta förslag skulle orgeln uppställas å en läktare i korets
norra sidoskepp, utan att några ingrepp i kyrkans murar
och hvalf skulle behöfva göras. Ur arkeologisk synpunkt
kunde icke något invändas mot detta förslag, hvilket ur
Transport kr.
Bih. till Rilcsd. Prof. 1909. 4 Samt. 1 Afd. 104 Höft.
59,055: —
300: —
59,355: —
2
10
Statsutskottets Utlåtande N:o 161.
Transport kr. 59,355
arkitektonisk synpunkt kunde sägas vara synnerligen Vekligt
funnet och vackert genomfördt.
Det gamla orgelverket, som å västra tornläktaren vore
anordnadt på djupet, måste enligt detta nya förslag utsträckas
på bredden och på höjden med anledning af läktarens
ringa djup, hvilket åter reglerades af sidoskeppets
bredd. Verket måste alltså underkastas fullständig ombyggnad
och den gamla fasaden måste ersättas med en
helt ny, som, för att dölja verket, måste göras väsentligt
högre. Orgelverkets ombyggnad och den nya fasaden droge
enligt anbud en kostnad af omkring 26,000 kronor och
ökningen af sammanlagda kostnaderna för västra läktarnas
borttagande samt den nya läktarens och orgelns anordning
blefve 18,835 kronor. Oaktadt denna betydande ökning
af kostnaden, hvilken ämbetet icke kunnat finna något antågligt
sätt att minska, ansåge sig ämbetet böra på det
varmaste förorda, att det nu företedda förslaget till orgelläktare
och orgelfasad måtte få komma till utförande i
stället för motsvarande anordning i de år 1905 gillade
ritningarna och att detsamma alltså måtte vinna Eders
Kungl. Majits nådiga gillande.
19) Borttagning af gamla orgelläktaren, ny orgelläktare,
flyttning och ändring af orgelverket samt ny orgelfasad,
ökning ............................................................................... kr. 18,835
Äfven för en annan mycket viktig del af kyrkans
inre utstyrsel hade kommitterade nu låtit utarbeta nya ritningar.
Det gällde anordnandet af altaret, där visserligen
allt fortfarande det s. k. Roggeska altarskåpet utgjorde
själfva hufvudbeståndsdelen, men där man nu önskade
uppsätta sagda skåp mot en af trä uppförd fondvägg med
en genombruten och rikt sirad bekröning i stället för den
mindre omfattande bekröning på själfva skåpet, som visades
å de år 1905 stadfästade ritningarna. Denna senare
bekröning hade hållits i samma stil som altarskåpet och
kunde för den mindre sakkunnige åskådaren låta förmoda
att den tillhörde den ursprungliga altaruppställningen. Nu
vore det emellertid ådagalagdt, att på skåpets öfre kant
icke funnes några som helst spår efter någon öfverbyggnad
Transport kr. 78,190
Statsutskottets Utlåtande N:o 161.
11
Transport kr. 78,190: —
samt att altarskåp af denna typ icke heller plägat hafva
någon dylik, önskan att frånkomma denna anordning hade
nu förenat sig med det efter den förra, från början af
1800-talet sig daterande altar uppställningens nedrifning
framträdande behofvet att söka skymma nedre delen af det
midt bakom altaret varande korfönstret för att det Roggeska
altarskåpet måtte komma att framträda så mycket
vackrare och framkallat det senaste förslaget, som i sin
formbehandling öfverensstämde med den nya orgelfasaden
och korskranket och förty bildade en enhetlig ram kring
koret, eu ram, som visserligen harmonierade med korets
inredning i öfrigt, men hvilken dock tydligt gåfve sig tillkänna
såsom barn af vår tid och sålunda icke bedroge med
något falskt stil märke.
öfverintendentsämbetet funne sig på grund af hvad
nu anförts kunna biträda kommitterades å-ikt om lämpligheten
af ändring i den fastställda restaur ''ringsplanen beträffande
altaranordningen och tilläte sig i underdånighet
förorda nådigt bifall till det härutinnan nu framlagda förslaget,
som i kostnadsberäkningen motsvarades af en ökning
utaf 3,325 kronor.
20) Altarring, altarbord samt dekorering kring det Rog
geska
altarskåpet, ökning ...................................................... kr. 3,325: —
För restaureringsföretagets ledning, kontrollering och
administrering hade i kostnadsberäkningen af år 1900 upptagits
allenast 8,000 kronor. I nådiga bref vet den 27 oktober
1905 föreskrefves, att öfverintendentsämbetet skulle utse en
kontrollant för arbetena och att ersättning för hans besök
på platsen skulle utgå af det lämnade statsbidraget, och
hade kommitterade i den nu åberopade kostnadsberäkningen
härför afsett eu summa af 1,000 kronor.
På framställning af vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens
förbemälda ombud hade kommitterade igångsatt
en fullständig uppmätning och arkeologiskt vetenskaplig
undersökning af domkyrkan. Det vore af betydande
vikt för kännedomen om vår äldre byggnadshistoria, att
sådana uppmätningar och undersökningar af våra märkligare
byggnader utfördes, om icke förr, så vid hvarje dylik_
Transport kr. 81,515: —
12
Statsutskottets Utlåtande N:o 161.
Transport kr. 81,515: —
mera omfattande reparation, då från de resta ställningarna
hvarje del af byggnaden efter hand blefve tillgänglig för
detaljstudium på nära håll. Den sålunda vidtagna åtgärden
ansåge öfverintendentsämbetet synnerligen välbetänkt, och
hade ämbetet öfvertygat sig om, att de hittills utförda
uppmätningarna och undersökningarna utförts på ett i allo
fackmässigt och vetenskapligt sätt. Resultatet af dessa arbeten
borde i form af ritningar och beskrifningar m. m.
öfverlämnas till vitterhetsakademien. Kostnaderna vore beräknade
att uppgå till 3,000 kronor, hvaremot icke något
syntes vara att erinra.
Kommith rade hade vidare föreslagit en förhöjning i
arkitektens arfvode från 8,000 kronor till 12,000 kronor.
Ämbetet ansåge, att goda skäl härtill förelåge, i det att
såväl tiden för arbetets genomförande förlängts som själfva
arbetet blifvit för arkitekten väsentligt mera omfattande än
hvad i den fastställda planen beräknades. Det föreslagna
arfvodet understege i alla händelser icke obetydligt den
summa, som för ett dylikt arbete angåfves i den bland
landets arkitekter gällande taxa, och dock inginge i beloppet
jämväl ersättning för arkitektens resor till och från
byggnadsplatsen.
Vidare funnes nu i kostnadsberäkningen upptagen en
summa af 1,200 kronor för kommitterades kassaförvaltare
och sekreterare.
Ökningen i kostnadssumman till följd af dessa nya
eller förhöjda arfvoden blefve alltså följande:
21) Ofverintendentsämbetets kontrollant ......... kr. 1,000: —
22) Undersökningsarbeten, uppmätning ........... » 3,000: —
23) Arkitektens arfvode.......................................... » 4,000: —
24) Kommitterades kassaförvaltare och sekre
terare
.................;............................................ ■ 1.800=- kr. 9,-200: -
Slutligen hade i kostnadsberäkningen upptagits en afjämningssumma
af 1,585 kronor samt en post för nedtagning
och uppsättning af lösa föremål, inklädnad af epitafier
m. m. å 700 kronor eller tillsammans
25) Diverse utgifter.......................................................................... kr. 2,285: —
Summa kronor 93,000: —
Statsutskottets Utlåtande N;o 161.
13
Pa grund af hvad öfverintendentsämbetet sålunda varit i tillfälle att
inför Eders Kungl. Maj:t anföra finge ämbetet för sin del till Eders Kungl.
Maj:ts nådiga godkännande underdånigst förorda dels de nya åtgärder,
som ofvan upptagits under punkterna 1, 2 och 3 beträffande korhvalfvets
förstärkning, golfvets omläggning och fönstrens stagning samt under punkterna
10, 11, 12, 13 och 17 vidkommande rekonstruktion af triforiegången,
uppsättning af hertig Carl Filips rustning, anbringande af en glasvägg
vid Oljeqvistska grafkoret, restaurering af två fönster samt borthuggning
af yttre puts och fogstrykning, dels ock de under punkterna 19 och 20
upptagna förslagen till ändrade anordningar af orgelläktare och orgelfasad
samt altaruppställuing. 1 detta sammanhang ville ämbetet erinra därom,
att nådig föreskrift borde meddelas att, innan de ifrågasatta glasmålningarna
och den elektriska belysningsanordningen komme till utförande, förslag
härtill borde underställas Eders Kungl. Majts nådiga bepröivande.
Den af kommitterade nu framlagda beräkningen af det nya anslagsbehofvet,
93,000 k-onor, motsvarade till större delen, enligt hvad öfverintcndentsämbetet
sökt ådagalägga, åtgärder eller anordningar, hvilka
kunde sägas vara antingen nödvändiga eller i allra högsta grad önskvärda
att komma till utförande i samband med den nu pågående restaureringen.
Men icke mindre önskvärda om ock mera fristående vore de under
punkterna 14 och 17 upptagna åtgärderna med anbringande af glasmålningar
i korfönstren och renhackning och fogstrykning af domkyrkans
yttre. Gifvetvis blefve dessa arbeten något dyrare, om de uppskötes till
längre fram efter restaureringens afslutande, än därest de blefve utförda
i sammanhang med d“nna, da ställningsmaterial funnes på platsen och
öfvadt folk vore att tillgå. Särskild hvad renhackningen anginge, vore
det af vikt för fullföljandet af domkyrkans uppmätning och undersökning
att redan år 1909 kunna äga tillgång till ställningar äfven omkring kyrkans
yttre. Då emellertid, såsom redan nämnts, dessa arbeten kunde
utföras oberoende af öfriga åtgärder och ämbetet dessutom ansåge de beräknade
kostnaderna otillräckliga, borde dessa för närvarande icke bestridas
af medel från ett eventuellt statsanslag.
De under punkterna 15 och 16 angifna elektriska motor- och belysningsanordningarna
syntes ämbetet vara af den natur, att de borde af
församlingen bekostas, och borde alltså ej heller de härför beräknade summorna
utgå från statsanslagsmedel.
Från de begärda 93,000 kronorna skulle, efter ämbetets förmenande,
alltså dragas kostnadsbeloppen för
14
Statsutskottets Utlåtande N:o 161.
14) tre dekorerade korfönster.......
17) renhackning och fogstrykning
15) elektrisk motor ..........................
16) elektrisk belysning ....................
18) flyttning af predikstolen...........
........................ kr. 13,000: —
....................... * 7,825: —
........................ » 1,750: —
........................ » 8,000: —
........................ » 300: —
Summa Kronor 30,875: —
Härefter kvarstode af det utaf kommitterade uppgifna anslagsbehofvet en
summa af 62,125 kronor, i hvilken inginge ett afjämningsbelopp af endast
2,285 kronor. I betraktande deraf att man alltjämt befunne sig midt
uppe i restaureringsarbetena, att bj^ggnaden ännu icke i sin helhet kunnat
underkastas förenämnda ytterligare undersökning samt att det faktiskt vid
hvarje nytt steg framträdt eu mängd smärre oförutsedda reparationsbehof,
funne öfverintendentsämbetet för sin del, att den sistnämnda summan
skäligen borde ökas till omkring 10,000 kronor eller, med andra ord, att
anslagsbehofvet borde beräknas uppgå till jämnt 70,000 kronor.
Hela det nu behöfliga anslagsbeloppet skulle alltså, enligt ämbetets
beräkning och sedan förenämnda 300 kronor för flyttning af predikstolen
afdragits, belöpa sig till minst 111.575 kronor, beräknade sålunda:
Församlingens anslagsbegäran med afdrag af 300 kronor ..... kr. 92,700: —
Öfverintendentsämbetets tillägg å posten för oförutsedda
utgifter ......................................................................................... » 7,875: —
ökning å posten för glasmålningar..................................... ....... > 11,000: —
Summa Kronor 111,575: —
Den under ekonomiskt gynnsamma tider påbörjade restaureringen borde
nu, såvidt öfverintendentsämbetet kunde inse — låt vara med de af ämbetet
föreslagna inskränkningar — bringas till ett lyckligt slut. Det äskade
anslaget, äfven sammanlagdt med de 49,200 kronor, som af 1905 års
Riksdag för ändamålet beviljats, vore eu ringa summa vid jämförelse med
hvad som anvisats för dylika arbeten å några af rikets Ofri ga domkyrkor,
med hvilka den i Strängnäs nog kunde mäta sig i såväl arkitektoniskt
som historiskt intresse. Oaktadt det utan allt tvifvel påhvilade staten att
vidmakthålla våra domkyrkor och oaktadt missproportionen i detta fall
mellan, å ena sidan, församlingens storlek och ekonomiska bärkraft och,
å den andra, byggnadens storlek och däraf betingade dyrhet att användas
såsom gudstjänstlokal, hade likväl församlingen redan bidragit med
större belopp än staten. Under sådana omständigheter ansåge sig öfverintendentsämbetet,
äfven om det skulle besanna sig, hvad som försports,
att man för restaureringens fortsättande åter lyckats att inom orten samla
omkring 35,000 kronor, böra framhålla önskvärdheten och billigheten af
Statsutskottets Utlåtande N:o 161.
15
att af de behöfliga 111,575 kronorna nu måite anslås statsmedel till belopp
af 70,000 kronor, på det att jämväl de af ämbetet, åtminstone tillsvidare,
till uteslutande föreslagna arbetena måtte kunna genom församlingens
försorg och med anlitande af för denna tillgängliga medel nu i
samband med det öfriga restaureringsarbetet verkställas.
Innan öfverintendentsämbetets utlåtande inkom till Eders Kung! Maj:t,
hade emellertid byggnadskommitterade i underdånig skrifvelse den 15 december
1908 afgifvit redogörelse för de penningbelopp, som genom hänvändelse
till Strängnäs domkapitel, Strängnäs stads- och landsförsamlingar
samt enskilda, för saken intresserade personer kunnat för restaureringen
anskaffas; och anförde kommitterade i sådant hänseende:
Strängnäs domkapitel hade i underdånig skrifvelse den 11
november 1908 anhållit att få till kommitténs förfogande
ställa, utom förut anvisade 10,000 kronor, ytterligare Kr. 10,000: —
Strängnäs stads- och landsförsamlingars kyrkostämma hade
den 20 november 1903 beslutat till domkyrkans resfau
rering
bevilja ett bidrag af................................................... » 15,000: —
Å utsända listor med inbjudan till tecknande af frivilliga
bidrag för domkyrkorestaureringen hade tecknats i det
närmaste....................................................................................... » 10.000: —
Kronor 35,000: —
Utaf dessa medel hade kommittén ansett, att församlingarnas bidrag
borde i första hand komma till användning för sådana ändamål som inledande
i kyrkan af elektrisk belysning med armatur därtill, anordnande
af elektrisk drift af orgeln samt öfverhufvud till fyllande af de kraf, som
omedelbart och oundgängligen sammanhängde med domkyrkans användning
såsom församlingarnas gudstjänstrum. Om man ock vågade hoppas,
att genom enskildas välvilja ännu till äfventyra några tusental kronor
skulle kunna för ändamålet sammanbringas, så framginge dock genom nu
gjorda belysning af det ekonomiska läget, att i alla händelser eu mycket
betydande skillnad förelåge emellan den summa, som genom restaureringskommitténs
bemödanden nu kunnat ytterligare anskaffas, och den summa
af 93,000 kronor, som erfordrades för att det betydelsefulla restaureringsverket
skulle kunna föras fram till afsedd fullbordan i öfverensstämmelse
med den för detsamma uppgjorda, af Kung! Maj:t i nåder godkända planen.
På grund af sålunda meddelade upplysningar anhöll kommittén, det
täcktes Eders Kungl. Maj:t till 1909 åra Riksmöte göra nådig proposition
16
Statsutskottets Utlåtande N:o 161.
därom, att en summa af 50,000 kronor måtte beviljas af offentliga medel
till fortsättande och afsilande af Strängnäs domkyrkas restaurering.
Såväl kommitterades första framställning med öfverintendentsämbetets
däröfver afgifna utlåtande som deras senare skrifvelse remitterades till
Eders" Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Södermanlands län och domkapitlet
i Strängnäs. Domkapitlet afgaf först den 23 december 1908 utlåtande
med anledning af kommitterades senare skrifvelse och tillstyrkte
därvid bifall till den däri gjorda framställningen, men framhöll tillika, att
enligt kommitterades föreliggande uppgifter det begärda statsanslaget,
50.000 kronor, syntes vara för lågt beräknadt.
Kort därefter ingåfvo kommifternde till domkapitlet en tredje underdånig
skrifvelse i ämnet, dagteeknad den 9 januari 1909, däri kommitterade,
under förmälan att de dåmera genom remiss från domkapitlet fått del
af öfverintendentsämbetets yttrande i ämnet, vidare anförde bland annat:
Kommitterade ville först till förekommande af missförstånd gifva en
förklaring till de af ämbetet lämnade uppgifterna rörande tillkomsten af
medel till restaureringen. År 1905 hade restaureringen beräknats komma
att kosta 101,000o kronor. Till dessa medel hade staten bidragit med
49,200 kronor. Återstoden eller 51,800 kronor hade erhållits af domkyrkan
(30.000) samt af värmeledningsfonden, af Oljeqvistska fonden, af restaureringsfonden
och slutligen af från enskilda inom Strängnäs pastorat
insamlade bidrag. År 1908 både kommitterade ansett sig enligt af arkitekten
Lilljekvist förebragt utredning behöfva ytterligare 93,000 kronor.
Till å«tadkommande af denna summa bidroge domkyrkan med ytterligare
10.000 och Oljeqvistska graffonden med 3,000, om annars rörande dessa båda
belopp Eders Kungl. Maj:ts nådiga tillstånd erhölles därtill, församlingarna
med 15.000 och enskilda gifvare inom och utom stiftet med 12,000 kronor.
Då kommitterade, såsom de i sin underdåniga skrifvelse den 27 september
1908 förbundit sig, ingått till Eders Kungl. Maj:t med anmälan om de
medel som insamlats, hade dessa mgifvits t>ll 35 å 40 tusen kronor. Denna
uppgift, som gifvits i förhoppning på väntade bidrag af enskilda personer,
kunde nu under ofvan giord förutsättning fastslås till 40,000 kronor. I
samma skrifvelse den 15 december 1908 hade kommitterade begärt endast
50.000 kronor i statsbidrag för restaureringens utförande. Då kommitterade
stannat vid denna siffra, både detta berott därpå, att kommitterade
i förhoppning att därigenom befordra anslagsfrågans lyckliga lösning tänkt
sig, att bortknackningen af utvändig puts m. m. skulle kunna tillsvidare
anstå, öfverintendentsämbetet hade emellertid i sin utredning visat önsk
-
Statsutskottets Utlutande N:o 161.
17
värdheten af att äfven detta arbete finge utföras i samband med pågående
inre renovering. På samma gång hade öfverintendentsämbetet med öfvertygande
bevisning framhållit behofvet af ett statsanslag å 70,000 kronor
för att restaureringen skulle kunna bringas till värdig fullbordan. Kommitterade,
som villigt erkände riktigheten af de framställningar, anmärkningar
och beräkningar, som öfverintendentsämbetet gjort, och således funne
den af kommittén i underdånig skrifvelse den 15 december 1908 begärda
summan (50,000 kronor) otillräcklig, anhölle nu på sålunda anförda grunder
i underdånighet, det täcktes Eders Kungl. Maj:t till 1909 års Riksdag
göra nådig proposition därom, att en summa af 70,000 kronor måtte beviljas
af offentliga medel till fortsättande och afslutande af Strängnäs
domkyrkas restaurering.
Med underdånigt utlåtande den 13 januari 1909 insände domkapitlet
kommitterades sistnämnda skrifvelse till Eders Kungl. Maj:t och tillstyrkte
därvid ett statsanslag af 70,000 kronor för ifrågavarande ändamål. Samma
dag afgaf domkapitlet utlåtande af enahanda innehåll med anledning af
remissen utaf kommitterades första skrifvelse jämte öfverintendentsämbetets
däröfver afgifna utlåtande.
Sedan Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande genom nådig remiss
fått mottaga äfven kommitterades skrifvelse af den 9 januari 1909, afgaf
denna myndighet den 8 februari 1909 gemensamt utlåtande öfver samtliga
framställningarna och hemställde därvid, att som för restaureringens fullbordande,
enligt hvad öfverintendentsämbetet med öfvertygande skäl påvisat,
erfordrades arbeten till beräknad kostnad af 111,575 kronor och bidrag
härtill utöfver statsmedel icke kunde åvägabringas till högre belopp än sammanlagdt
omkring 40,000 kronor, Eders Kungl. Maj:t måtte finna skäligt att
för restaureringsfrågans bringande till värdigt slut framlägga proposition
till Riksdagen om ytterligare anslag för berörda ändamål af 70,000 kronor.
Slutligen har vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien den 2 mars
1909 afgifvit infordradt underdånigt utlåtande i ärendet och därvid med
hänvisande till en af riksantikvarien utarbetad promemoria lifligt tillstyrkt,
att Eders Kungl. Maj:t täcktes af Riksdagen äska ett anslag af 70,000
kronor för fullbordande af Strängnäs .domkyrkas restaurering.
Riksantikvariens omförmälda promemoria är af följande lydelse:
»Strängnäs domkyrka är en af de största och märkligaste byggnader,
som under medeltiden uppförts i Sverige. Templets skönhet, redan förut
stor, kommer att blifva ännu större genom den nu pågående restaurationen.
Vid det besök i kyrkan, som jag nyligen hade tillfälle göra, har jag
öfvertygat mig om, att restaureringsarbetena under ledning af slottsarki
Bill.
till liiksd. Frot. ISOS. 4 Sami. 1 Afd. 104 Raft? J 3
18
Statsutskottets Utlåtande N:o 161.
tekten Fr. bil ij ekvist utförts med så stor skicklighet och pietet, som i våra
dagar kan åstadkommas. I sakens natur ligger det, att utgifterna för sådana
arbeten i allmänhet ej kunna på förhand noga beräknas, och i detta
fall hafva många omständigheter bidragit till att kostnaderna betydligt
öfverstigit hvad man ansåg vara erforderligt på den tid, då de första beräkningarna
gjordes. Det statsanslag, som nu ifrågasatts, är mycket betydande.
Men vid en närmare granskning af förhållandena finner man snart,
såsom ock af öfverintendentsämbetet redan framhållits, att den ökning af
restaureringskostnaderna, som föranledt detta anslagsbehof, till en stor del
är af den natur, att den hvarken kunnat undvikas eller vid det ursprungliga
förslagets uppgörande beräknas. De andra nu ifrågasatta arbetena
äro alla sådana, som — utan att kunna hänföras till onödig lyx — komma
att öka kyrkans skönhet.
Då öfverintendentsämbetet redan utförligt redogjort för de olika, nu
föreslagna arbetena och för de kostnader, som dessa betinga, kan jag inskränka
mig till att framhålla följande punkter, som särskildt beröra de
intressen, hvilka akademien har till uppgift att bevaka. Afknackandet af
putsen på kyrkans ytterväggar och återställandet af dessa i deras ursprungliga
skick, så vidt nu är möjligt, är i och för sig särdeles önskvärd!, och
man har stor anledning antaga, att därvid många intressanta detaljer, som
nu döljas af putsen, skola komma i dagen, och att man härigenom skall
få viktiga upplysningar rörande byggnadens historia. Det torde härvid
böra påpekas, att kostnaden för detta arbete blir afsevärdt mindre nu, än
om det skulle utföras först sedan restaureringen fullbordats; till byggnadskommitterades
förfogande står nämligen nu fritt ställnings virke, hvilket sedermera
ej blir fallet. Den föreslagna ändringen af orgelns plats är också
en särdeles välbetänkt åtgärd. Därigenom att orgeln flyttas från kyrkans
västra ända, under tornet, återfår midskeppet sin ursprungliga längd, och
dess västra del blir mycket ljusare än den i lång tid varit. Men om orgeln
uppställes vid korets norra vägg, måste detta, såsom också föreslagits,
ske på ett sådant sätt, att ej den mycket egendomliga anordningen af den
bakom denna vägg belägna, i två våningar byggda sakristian tillintetgöres.
Detta kan endast förekommas genom en ombyggnad af orgeln, så att
denna blir högre och mindre djup än den nu är. Hvalfmålningarna äro
af ett mycket högt värde och bidraga i sitt nuvarande skick väsentligt till
det storartade intryck, Strängnäs domkyrka gör på den besökande. Detta
gäller icke blott om korets nyupptäckta målningar från 1400-talet, utan
ännu mera om skeppets målningar från 1300-talet. De senare sakna motstycke
i vårt land, och de skulle i hvilket land som helst betraktas som
eu stor dyrbarhet. Jag anser mig böra särskildt framhålla det lika pietets
-
Statsutskottets Utlåtande 1V:o 161.
19
fulla som skickliga sätt, på hvilket alla dessa målningar behandlats, sedan
de befriats från den puts, som länge dolt dem. Härför hafva vi i främsta
rummet att tacka arkitekten Sigurd Curman, hvilken på uppdrag af akademien
led t detta särdeles svåra restaureringsarbete.
I det nu föreliggande förslaget ingår en post för att kyrkan måtte i
samband med nu pågående arbeten uppmätas, aftecknas och beskrifvas.
Detta är af så mycket större betydelse, som denna byggnad, ej minst genom
den omsorg, med hvilken restaureringen företagits, erbjuder konsthistorikern
ett ovanligt högt intresse.
Af alla dessa skäl vågar jag hoppas, att Kung! Maj:t måtte äska och
Riksdagen bevilja det nu sökta anslaget. Jag anser det naturligtvis i allmänhet
vara en plikt för oss att på ett värdigt sätt underhålla de byggnader
från medeltiden, som vi tagit i arf af våra fäder. Hvad en sådan
vördnadsvärd byggnad som Strängnäs domkyrka beträffar finnes det tre
särskilda skäl för staten att hjälpa. Det ena är, att största delen af det
som denna och andra domkyrkor i det dåvarande Sverige ägde indrogs
till staten vid reformationen. Det andra är, att den menighet, som nu
firar sin gudstjänst i denna kyrka, är alltför liten att ensam kunna underhålla
en så stor och dyrbar byggnad. Det tredje är, att denna menighet,
trots sin litenhet, har liksom hela stiftet visat en stor offervillighet, ej
blott när restaureringen börjades, utan också nu, då ytterligare bidrag
visat sig vara af nöden. Härtill kommer, att summan af de anslag, som
förut beviljats och nu begärts för Strängnäs domkyrkas restaurering, är
väsentligt lägre än det, som Riksdagen, hvilken alltid visat sig behjärta
sådana kraf, beviljat för de långt tidigare utförda restaureringarna af Uppsala
och Skara domkyrkor.»
Ehuru jag väl vet. att för närvarande stora kraf ställas på Riksdagenö«partem«»<«- för bestridande af utgifter utaf allehanda slag, är det utan tvekan jag nu tju/ande
upptager frågan om ytterligare anslag till restaureringen af Strängnäs
domkyrka.
Såsom Eders Kung! Maj:t torde hafva funnit af hvad jag här anfört
hafva kostnaderna för restaureringen visat sig betydligt öfverstiga hvad
som beräknades, då frågan förra gången af Kungl. Maj:t framlades för
Riksdagen. Det af Riksdagen beviljade beloppet var i och för sig knappt
tilltaget och, oaktadt bidrag utöfver statsanslaget redan då voro från domkyrkan
själf, Strängnäs stads- och landsförsamlingar samt andra håll utfästade
och äfven sedermera influtit, torde det hafva varit snart sagdt
omöjligt att för de sålunda tillgängliga medlen under eu tid af synnerli
-
20
Statsutskottets Utlåtande N:o 161.
gen stegrade pris å arbete och materialier utföra restaureringen ens i
den omfattning, den enligt den då utarbetade planen skulle komma att
få. Därtill kommer nu, att det under arbetets gång visat sig nödvändigt
att betydligt utvidga restaureringsplanen för att nå det mål, som med restaureringen
åsyftas, och icke behöfva lämna arbetet i stympadt och otillfredsställande
skick. Riksantikvarien har i sin promomoria erinrat, hurusom
det ligger i sakens natur, att utgifterna för sådana arbeten i allmänhet
ej kunna på förhand noga beräknas, och i detta fall hafva tydligen
under arbetets utförande framträdt alldeles särskilda omständigheter, hvilka
ställt restaureringsfrågan i delvis ny belysning och vållat förut icke anade
arbeten och kostnader.
Sådan Strängnäs domkyrka enligt den nu utarbetade planen skulle
komma att framträda, synes den blifva ett af våra vackraste minnesmärken
öfver svenskt arbete och svensk odling under svunna tider. Med sina
märkliga, med synnerlig pietet och konsterfarenhet åter framkallade medeltidsmålningar,
sitt imponerande inre med dess många intressanta arkitektoniska
detaljer, sina historiska minnen och icke minst sin tilltalande
exteriör torde domkyrkan efter restaureringen blifva en af vårt lands största
sevärdheter. Det har, kanske icke utan skäl, påståtts, att man i vårt land
stundom gått hårdt och pietetstlöst fram gent emot våra fåtaliga kulturhistoriska
minnesmärken. Desto större skäl synes det då vara att stödja
ett företag sådant som ifrågavarande restaurering, där man söker med
synnerligen pietetsfull hand i värdigt skick försätta ett af våra få bevarade
med eltidsmin nen.
Jag kan ej heller finna kostnaden alltför afskräckande. Svenska staten
skulle komma att på detta företag offra tillhopa 120,000 kronor.
Detta belopp synes mig- icke vara ett för högt pris för att få Strängnäs
domkyrka på ett värdigt sätt bevarad åt eftervärlden, och jag är öfvertygad
om att Sveriges Riksdag, som alltid visat öppen blick för betydelsen
af våra kulturella minnen, icke skall befinnas ovillig att i förevarande afseende
liksom vid så många andra tillfällen af liknande art lämna, utöfver
hvad Riksdagen redan offrat, det ytterligare bidrag, som är oundgängligen
nödvändigt för att föra restaureringsfrågan till eu lycklig lösning. Det
är nämligen så, att såväl domkyrkan själf som de jämförelsevis fattiga församlingar,
hvilkas gudstjänstlokal hon är, visserligen visat sig synnerligen
offervilliga och för ändamålet bidragit med förhållandevis betydliga belopp,
men att nu icke, utöfver hvad i kommitterades skrivelser blifvit
omnämndt, torde kunna från dessa håll påräknas ytterligare bidrag. Äfven
den enskilda offervilligheten torde vara i hög grad utnyttjad. Därest
det ifrågasatta statsbidraget icke erhålles, synes således restaureringsarbetet
Statsutskottets Utlåtande N:o 161.
21
komma att afstanna, hvarigenom ju det af Riksdagen redan lämnade bidraget
delvis skulle blifva förspilldt.»
På grund af hvad till stöd för framställningen i statsrådsprotokollet
anförts, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må såsom ytterligare bidrag till bestridande
af kostnaderna för restaurering af Strängnäs
domkyrka på extra stat för år 1910 anvisa ett belopp
af 70,000 kronor.
Stockholm den 4 maj 1909.
På statsutskottets vägnar:
G. BILLING.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.