Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen angående inköp för statsverkets räkning af fastigheten under n:is 50 och 51 i kvarteret Blasieholmen i Stockholm.
1909-05-07 · 22 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 18 av 22 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1909:167, Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen angående inköp för statsverkets räkning af fastigheten under n:is 50 och 51 i kvarteret Blasieholmen i Stockholm.
Dokumentets text
Statsutskottets Utlåtande N:o 167.
1
N:o 167.
Ank. till Riksd. kansli den 7 maj 1909, kl. 4 e. m.
Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen
angående inköp för statsverkets räkning af fastigheten
under n:is 50 och 51 i kvarteret Blasieholmen i Stockholm.
(2 U. A.)
I en den 26 nästlidne mars till Riksdagen afliden, till statsutskottets
förberedande behandling öfverlänmad proposition (n:o 159)
har Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet
öfver finansärenden samma dag föreslagit Riksdagen dels
att medgifva, att fastigheten under n:is 50 och 51 i kvarteret
Blasieholmen i Stockholm må för en köpeskilling af 1,100,000 kronor
för statsverkets räkning inköpas, äfvensom att till gäldande af omförmälda
köpeskilling må användas ej mindre den för fastigheten
n:o 7 i kvarteret Näckström inflytande köpeskillingen 790,000 kronor
än äfven af fonden för anordnande af lokaler åt statens ämbetsverk i
hufvudstaden ett belopp af 120,000 kronor, dels ock att på extra stat
för år 1910 anvisa återstoden af köpeskillingen eller 190,000 kronor.
Departementschefens anförande i ämnet till berörda statsrådsprotokoll
är af följande lydelse:
"Såsom jag vid underdånig föredragning den 12 sistlidne januari
af de till regleringen af riksstatens sjunde hufvudtitel hörande frågor
meddelade, hade numera aflidne bankiren Axel Burman i en till Kungl.
Maj:t ställd skrift, med förmälan, att han vore ägare till fasta egendomen
n:o 28 i kvarteret Blasieholmen inom S:t Jakobs församling här i StockBih.
till Riksd. Prof. 1909. 4 Sami. 1 Afd. 109 Höft. (No 167.) 1
2
Statsutskottets Utlåtande N:o 167.
bolin — hvilken egendom, den där numera styckats i tomterna n:is
50 och 51 i samma kvarter, är bebyggd med det vanligen s. k. förra
norska ministerhotellet — afgifvit erbjudande till Kungl. Maj:t och
kronan att inköpa berörda fastighet för en köpeskilling af 1,100,000
kronor med tillträde den 1 juli innevarande år. Med anmälan häraf
och af öfverintendentsämbetets i ämnet afgifna underdåniga utlåtande af
den 29 december 1908 och då jag för min del ansåg det gjorda anbudet
böra tagas under allvarligt öfvervägande, men icke var beredd
att framlägga definitivt förslag i frågan, inskränkte jag mig — jämte
det jag ansåg mig böra förberedelsevis yttra mig rörande sättet för
beredande af för ändamålet nödiga medel — till en hemställan, att
Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att, i afvaktan på den
nådiga proposition i ämnet, som kunde komma att till Riksdagen aflåtas,
till inköp för statsverkets räkning af förenämnda Kungl. Maj:t och
kronan erbjudna fastighet, n:is 50 och 51 i kvarteret Blasieholmen i
Stockholm, bland de extra anslagen å sjunde hufvudtiteln för är 1910
beräkna ett belopp af 190.000 kronor.
Under erinran att denna min hemställan vann Eders Kungl. Maj:ts
godkännande, får jag nu, sedan ytterligare utredning i ärendet införskaffats,
ånyo för Eders Kungl. Maj:t anmäla sagda anbud. Vid den
redogörelse för frågan, som jag för sådant ändamål nu går att lämna,
tillåter jag mig, att, ehuru jag därigenom i viss mån återupprepar hvad
jag vid förstnämnda tillfälle anförde, för fullständighetens skull något
beröra en annan fråga, nämligen den angående försäljningen af fastigheten
n:o 7 i kvarteret Näckström — gamla dramatiska teaterns fastighet
vid Kungsträdgården i Stockholm.
Sedan nästlidet års Riksdag på Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda
framställning medgifvit, att sistnämnda fastighet finge på villkor, som
Kungl. Maj:t skulle äga bestämma, försäljas samt den för fastigheten
inflytande köpeskillingen afsättas till en särskild under statskontorets
förvaltning ställd fond, afsedd att framdeles i enlighet med Kungl.
Maj:ts och Riksdagens beslut disponeras, samt med anledning häraf
öfverintendentsämbetet genom nådigt bref den 2 oktober 1908 erhållit
bemyndigande att medelst i vederbörlig ordning utfärdade kungörelser
infordra anbud å förvärfvande t af nämnda fastighet med de rättigheter och
skyldigheter, hvarmed kronan kunde äga densamma, dock att vid försäljningen
skulle undantagas vissa i densamma befintliga fasta föremål, som
ansetts böra för framtiden bevaras och öfverlämnas till nordiska museet
eller, hvad anginge en del af dem, med nyttjanderätt upplåtas till dramatiska
teaterns aktiebolag, hade öfverintendentsämbetet i underdånig skrifvelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Utlutande N:o 167.
den 8 december 1908 meddelat, att, sedan ämbetet utfärdat kungörelse i
ämnet sex särskilda, närmare beskrifna anbud till ämbetet inkommit, men
att ämbetet vid pröfning af desamma funnit sig icke kunna tillstyrka något
af desamma till antagande, bland dessa anbud återfinnes ett, som, efter beräkning
af 70 kronor kvadratfoten, slutade å 869,242 kronor 50 öre. Detta
anbud hade dock afgifvits under villkor, att statsverket samtidigt inköpte
först omförmälda fastighet eller egendomen n:r 28 i kvarteret
Blasieholmen för en köpeskilling, beräknad efter 40 kronor för kvadratfoten.
Efter det emellertid den 17 berörde december af ledamoten af
Riksdagens Andra Kammare J. M. Juhlin till finansdepartementet ingifvits
skriftligt anbud å inköp af ifrågavarande fastighet för en köpeskilling
af 790,000 kronor, deraf skulle erläggas kontant vid köpekontraktets
underskrifvande en sjättedel med, i jämnadt tal, 182,000
kronor, en månad därefter ytterligare 132,000 kronor samt ett år efter
köpekontraktets undertecknande återstoden, eller 526,000 kronor, med
skyldighet för köparen att för innestående belopp godtgöra kronan
ränta efter fyra procent för år räknadt, att betalas And det innestående
beloppets utgifvande, med köparen dock förbehållen rätt att före nu
angifven tid inbetala resterande del af köpeskillingen med ränta till
betalningsdagen, hade vidare öfverintendentsämbetet i däröfver på
nådig befallning afgifvet underdånigt yttrande anfört, att ämbetet funne
sistnämnda anbud, hvithet vore beräknad t efter ett pris af ungefär
63 kronor 60 öre för kvadratfot, vara för kronan fördelaktigt och fullt
motsvara värdet af ifrågavarande egendom.
Vid underdånig föredragning den 18 nyssnämnde december af nu
omförmälda ärende beslöt Eders Kungl. Maj:t att, med förkastande af
de till öf\''erintendentsämbetet ingifna anbuden, antaga förenämnda af
J. M. .Juhlin till finansdepartementet inlämnade anbud å berörda
fastighet n:o 7 i kvarteret Näckström, äfvensom bemyndiga chefen
för finansdepartementet att å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar upprätta
och underteckna aftal med Juhlin om försäljning af ifrågavarande
fastighet med tillträdesrätt för köparen den dag, köpekontraktet
underskrefves, mot en köpeskilling af 790,000 kronor, att betalas
i förut angifven ordning, samt i öfrigt under förbehåll och på villkor,
som, på sätt förut sagts, för fastighetens försäljning föreskrifvits i nådiga
brefvet den 2 förutgångne oktober; och blef sedan med anledning af
berörda, chefen för finansdepartementet lämnade uppdrag, kammarkollegium
anmodats att uppgöra förslag till kontrakt rörande fastighetens
försäljning i enlighet med nyssberörda af Eders Kungl. Maj:t
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 167.
föreskrifna bestämmelse!’ samt kollegium inkommit med sådant förslag,
kontrakt om fastighetens försäljning den 4 sistlidne januari med Juhlin
afslutadt.
Dessförinnan hade öfverintendentsämbetet, såsom jag redan angifvit,
inkommit med underdånigt utlåtande öfver bankiren Burmans
anbud om försäljning af fastigheten nås 50 och 51 i kvarteret Blasieholmen.
I detta utlåtande anför ämbetet, att, ehuru ämbetet för sin
del hölle före, att statsverket, som ej ägde öfverflöd på välbelägna
tomter i hufvudstaden, i allmänhet icke borde afhända sig dylika,
hade ämbetet dock vid afgifvande af sitt förberörda utlåtande angående
det af J. M. Juhlin lämnade anbudet å inköp af den gamla dramatiska
teaterns fastighet tillstyrkt dess antagande, då sagda egendom,
änskönt sitt i hög grad fördelaktiga läge vid Kungsträdgården,
hade en sådan form, att dess utnyttjande för kronans räkning genom
nybyggnad å densamma näppeligen kunde ske på ett sätt, som stode
i rimligt förhållande till tomtens dyrbarhet i och för sig. Då statsverket
emellertid genom det nu ingifna anbudet å fastigheten nås
50 och 51 i kvarteret Blasieholmen sattes i ett, såvidt ämbetet kunde
bedöma, enastående förmånligt tillfälle att kunna för ett synnerligen
moderat pris — knappa 33 kronor per kvadratfot — förvärfva
den betydande och ur olika synpunkter redan för närvarande och än
mer med hänsyn till sannolika framtida trafik- m. fl. förhållanden
särdeles värdefulla och välbelägna egendom, hvarom nu vore fråga,
ville det synas ämbetet högeligen välbetänkt att fästa afseende vid
detta erbjudande och att använda den för fastigheten n:o 7 i kvarteret
Näckström inflytande köpeskillingen att därmed betäcka en del af omkostnadssumman
för åtkomsten af ifrågavarande fastighet.
På grund af hvad sålunda anförts, hade öfverintendentsämbetet.
med förmälan vidare att ämbetet, för att gifva vid handen, till hvilka
ändamål berörda fastighet måtte kunna för kronan med fördel finna
användning, igångsatt en utredning, hvilken då ännu icke hunnit afslutas,
men att ämbetet emellertid ansett sig böra, utan afvaktan å
slutförandet af berörda utredning, hvilken ämbetet komme att, så snart
densamma afslutats, till Kungl. Maj:t öfverlämna, förberedelsevis, yttra
sig i frågan, på det lifligaste tillstyrkt, att Eders Kungl. Maj:t måtte
vidtaga åtgärder, i syfte att kronan genom godkännande af det nu
gjorda anbudet måtte förvärfva äganderätten till ifrågavarande fastighet.
Med underdånig skrifvelse den 27 nästlidne februari har öfverintendentsämbetet
— med förmälan att den enligt hvad förut nämnts
af ämbetet igångsatta utredningen rörande den nu ifrågavarande fastig
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Utlåtande N:o 167.
hetens användning, hvilken utredning varit anförtrodd åt tjänstgörande
arkitekten hos ämbetet F. Liljekvist, numera vore fullbordad — öfverlämnat
omförmälda utredning, affattad i fyra ritningsblad med åtföljande
tabell, hvarjämte ämbetet för egen del afgifvit yttrande i ärendet.
1 detta yttrande erinrar öfverintendentsämbetet, hurusom ämbetet,
som genom nådig remiss den IG december 1904 erhållit befallning att
afgifva utlåtande rörande en af musikaliska akademien i underdånig
skrifvelse den 27 oktober samma år gjord framställning om beredande
af ökadt utrymme för akademien och för det under dess inseende
ställda musikkonservatoriet, efter att från musikaliska akademien hafva
bekommit detalj erad t program beträffande akademiens lokalbehof, sökt
att utarbeta förslag till ny byggnad för akademien dels å dramatiska
teaterns numera försålda egendom i kvarteret Näckström, dels å den
jämväl till försäljning sedermera beslutade, staten tillhöriga fastighet i
kvarteret Sjöhästen inom härvarande Klara församling, dels — då den till
synes för närvarande öfvergifna frågan att till fastigheten n:o 1 i kvarteret
Lejonet förlägga ämbetsbostad åt ministern för utrikes ärendena varit
å bane — å akademiens nuvarande tomt, förstorad med största delen
af det s. k. utrikesministerhotellets tomt, dels ock å område på norra
Djurgården. Vid de ingående undersökningar, som uppgörande af dessa
förslag förutsatte, hade emellertid snart blifvit uppenbart, att de ifrågaställda
tomterna — äfven om de ännu vore tillgängliga—icke, med undantag
för den nuvarande akademitomten, tillökad på sätt nyss nämnts,
erbjöde tillräckligt utrymme och därjämte att vissa af dem läge olämpligt
med afseende å tillträde till en därå uppförd nybyggnad och dylikt
eller, hvad rörde tomt å norra Djurgården, vore, med hänsyn till
akademiens naturliga kraf på ett särdeles centralt läge, alltför aflägset
liggande.
Då nu genom inköp för statsverkets räkning af fastigheten n:o
28 i kvarteret Blasieholmen kronan, fortsätter öfverintendentsämbetet i
sitt förberörda yttrande den 27 februari 1909, skulle komma i besittning
af en tomt, hvars areal fullt motsvarade musikaliska akademiens behof
därutinnan — hvilket utgjorde cirka 3,000 kvadratmeter — och hvars
belägenhet måste för akademien anses synnerligen förmånlig, hade
öfverintendentsämbetet icke tvekat att inför Kungl. Maj:t framlägga
förslag att använda tomten ifråga till att därå uppföra en nybyggnad
för akademien. Ämbetet gjorde detta så mycket hellre — utom i stöd
af att akademien, på förfrågan af ämbetet, förklarat en dylik lösning
af akademiens byggnadsfråga vara i hvarje afseende särdeles lycklig —
som, sedan de fria konsterna samt sång- och talscenerna fått värdiga
6
Statsutskottets Utlåtande N:o 167.
och. tidsenliga lokaler sig beredda, det, så vidt ämbetet kunde finna,
måste anses billigt, att också den musikaliska konsten finge sina för
visso ytterst berättigade lokalfordringar tillgodosedda, och detta så
mycket mer i betraktande däraf, att den tomt, hvarå ett nytt hem för
undervisning i och utöfvande af musikens konst nu kunde uppföras,
till hufvudsakligaste delen förvärfvats för medel, som influtit vid försäljning
af en statsegendom, där en anstalt för en annan af de sköna
konsterna länge varit bofast.
Skulle dock den sålunda af ämbetet ifrågaställda användningen
af oftanämnda tomt pröfvas icke förtjäna afseende, hade öfverintendentsämbetet
funnit sig böra föreslå, att densamma finge afses för uppförande
af eu nybyggnad för ämbetsverk och myndigheter, som syntes
vara i behof af att för sina ändamål erhålla värdiga och lämpliga
lokaler. I sådant hänseende hölle ämbetet före, att den eventuella
nybyggnaden — eller tilläfventyrs, åtminstone till en början, den nuvarande
— lämpligen skulle kunna upplåtas åt någon enhetlig grupp
af institutioner, exempelvis de till justitieväsendet i vårt land hörande;
och hade ämbetet i anslutning härtill, på sätt den framlagda utredningen
närmare utvisade, tänkt sig, att uti byggnaden i fråga kunde
inrymmas Kungl. Maj:ts högsta domstol samt regeringsrätt och lagråd
— då de för de båda sistnämnda verken för närvarande afsedda lokaler
finge anses såsom mera provisoriska — vidare justitiedepartementet
med sina byråer, nedre justitierevisionen, justitiekanslersämbetet, krigshofrätten,
fångvårdsstyrelsen och lagberedningen; och ville ämbetet i
detta sammanhang allenast framhålla, att, äfven efter det utrymmen
beredts åt nu nämnda institutioner m. m., åtskilliga lägenheter
blefve tillöfvers, men att dessa kunde utfyllas genom inrymmande därstädes
af ämbetsverk utaf lämplig omfattning, hvilka i enskilde tillhöriga
byggnader nödgades förhyra lokaler eller ock vore alltför trångbodda,
äfvensom att visserligen afsetts att åt fångvårdsstyrelsen inreda
lokaler i det gamla riksdagshuset, men att, därest beslut skulle fattas
i den riktning, hvarom ämbetet funnit sig böra här senast hemställa,
de i sistberörda byggnad för bemälda styrelse tillämnade rum gifvetvis
kunde iordningställas för annat eller andra till förhyrda lokaler för
närvarande hänvisade ämbetsverk, eller sådana, som eljest vore i behof
af förbättrade lägenheter.
På sätt öfverintendentsämbetet omnämnt, har ämbetet hos
musikaliska akademien gjort förfrågan, huruvida, för den händelse
förslag framkomme att å omförmälda fastighet eller del däraf för aka
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Utlåtande N:o 167.
n
i
demiens behof uppföra eu nybyggnad, akademien ansåge, att fastigheten
skulle från de synpunkter, som kunde vara för akademien bestämmande,
lämpa sig för en dylik nybyggnad.
Till svar härå har akademien, med framhållande, hurusom beliofvet
af ökadt utrymme för akademien, i hvilket afseende akademien
redan år 1904 gjort framställning, ej blott kvarstode oförminskadt,
utan under de senast gångna åren ytterligare tilltagit, förklarat ämbetets
ifrågavarande förslag om nybyggnad för akademien innefatta eu
för akademien ytterst önskvärd och förmånlig lösning af akademiens
byggnadsfråga.
Efter att sålunda hafva redogjort för uppkomna planer till fastighetens
disposition, tillåter jag mig att i afseende å de å tomterna
uppförda byggnadernas beskaffenhet redogöra för innehållet i en på
öfverintendentsämbetets föranstaltande af intendenten hos ämbetet G.
Petterson upprättad promemoria rörande det s. k. förra norska ministerhotellet.
I berörda promemoria anföres hufvudsakligen följande.
Byggnaderna inom ifrågavarande egendom befunne sig efter många
års vanvård i ett ganska förfallet skick.
På de senaste 6 åren sades yttertaken icke hafva underhållits
med erforderliga lagningar och reparationer; fotrännors och stuprörs
utseende bekräftade uppgiften utan ingående undersökning.
Byggnadernas grund hade flerstädes gifvit sig för belastningen af
murbruket, och sprickor förekomma i följd häraf i ytter- och innerväggar
samt innertaken. Värst och i särdeles hög grad hade hufvudbyggnadens
fasad mot strömmen och därmed närmast sammanhängande
byggnadsdelar invändigt lidit af den eftergifvande grunden. Likaså
hade stora trapphuset rämnat helt igenom, hvarvid åtskilliga trappsteg
dels bragts ur läge, dels brustit. Så godt som samtliga rum och utrymmen
af ena eller andra slaget tarfvade genomgående reparationer,
hvilka endast kunde bringas till varaktighet genom mycket besvärliga
grundförstärkningar. Dessa vore af särskild ömtålighet vid utförandet
med hänsyn till den angränsande egendomen, Bolinderska huset, hvars
grund äfven vore opålitlig och naturligtvis känslig för grundarbeten å
den ifrågavarande egendomen.
Kakelugnarna, i hvilka tydligen sprängeldats, behöfde flerstädes
sättas om.
I sitt nuvarande skick syntes dessa åbyggnader icke hafva något
värde, om tomternas dyrbarhet toges i betraktande.
8
Statsutskottets Utlåtande N:o 167.
Tomternas utomordentligt präktiga läge och det höga värde de
hade fordrade för ekonomiskt resultat, att de fullständigt afröjdes oöh,
så fort lämpligen ske kunde, åter bebyggdes med ändamålsenliga hus,
i hvilka tomternas resurser i största möjliga utsträckning tillgodogjordes.
Om det emellertid befunnes nödvändigt att, i afvaktan på lämplig
tid för nybyggnad, för en tids bruk reparera de byggnader, som nu
funnes — under förutsättning att staten skulle inköpa egendomarna
— så vore nog en sådan reparation möjlig, ehuru den komine att draga
stora kostnader. Approximativt beräknades dessa med grundförstärkningar
till minst 130,000 kronor, livilket belopp kunde komma att
ökas, om större ändringar och tillägg skulle erfordras. Hyran för
därigenom vunna lokaler blefve naturligtvis mycket hög.
I afseende å fastighetens areal tillåter jag mig härefter meddela,
att, på sätt stadsingenjörskontorets i Stockholm bevis af januari år
1908 utvisar, innehåller af de tomter, hvaraf, enligt hvad förut nämnts,
fastigheten består, den norra tomten eller tomten n:r 50 1,160..''5
kvadratmeter å egen och fri grund samt den södra eller tomten n:r
51 1,793.7 kvadratmeter likaledes å egen och fri grund. Sedan nämnda
bevis utfärdats, har emellertid fastigheten, som enligt samma bevis
innehåller sammanlagd t 2,954 kvadratmeter, undergått en mindre reglering.
Vid sammanträde den 26 oktober 1908 hafva nämligen Stockholms
stadsfullmäktige godkänt ett mellan Stockholms stads drätselnämnds
första afdelning och ofvanbemälde Burman den 5 maj samma
år upprättadt kontrakt, hvarigenom staden försålde till Burman med
full äganderätt och för att tilläggas ifrågavarande fastighet ett densamma
angränsande område om 45 kvadratmeter för en köpeskilling
af 15,000 kronor, medan Burman till staden utan ersättning afstode
af sin fastighet en för gatuutvidgning ei’forderlig del om 16 kvadratmeter.
Efter den sålunda kontraherade regleringen, hvilken utförts i
sammanhang med vidtagen ändring i stadsplanen, innehåller alltså
ifrågavarande fastighet nära 3,000 kvadratmeter.
Såsom jag redan vid ärendets föredragning den 12 sistlidne januari
yttrade, finner jag lika med öfverintendentsämbetet synnerligen önskvärd^
att nu ifrågavarande, Kungl. Maj:t och kronan till inköp erbjudna
fastighet för statsverkets räkning förvärfvas. Statens behof af centralt
belägna och i öfrigt lämpliga byggnadsplatser är ovedersägligt. De
statsändamål, på hvilka jag här syftar, äro, såsom jag vid nyssnämnda
tillfälle jämväl framhöll, naturligen beredande af lokaler för ämbetsverk
eller därmed jämförliga statsinstitutioner. Det torde vara allmänt
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Utlåtande N:o 167. !)
kändt och erkändt, att åtskilliga af statens ämbetsverk äro inrymda i
lokaler, livilka såväl med hänsyn till bristande utrymme som ock af
rent sanitära skäl måste betecknas såsom otillfredsställande. I ett
stort antal fall är man ock nödsakad att i enskilda tillhöriga egendomar
förhyra dylika ämbetslokaler. Detta är förhållandet — om mån
frånser de myndigheter, hvilka, enligt hvad nu är afsedt, komma att
beredas tjänstelokaler å gamla riksdagshusets tomt — med, bland
annat, följande centrala myndigheter: nedre justitierevisionen, justitiekanslersämbetet,
lagberedningen, lotsstyrejsen, vattenfallsstyrelsen, riksförsäkringsanstalten,
kontroll- och justeringsstyrelsen, öfverstyrelsen för
rikets allmänna läroverk, in. fl.; och i arméförvaltningens gamla hus,
som år 1912 skall utrymmas och öfvertagas af Stockholms stad. äro för
närvarande inrymda ett flertal myndigheter och institutioner.
Att en förbättring i berörda hänseenden är af beliofvet påkallad
synes mig därför vara obestridligt, likasom ock fördelen af att statens
ämbetsverk och därmed jämförliga institutioner inrymmas inom statsverket
tillhöriga egendomar torde ligga i öppen dag.
De statsverket tillhöriga tomter, som för sådant ändamål lämpligen
kunna komma till användning, äro lätt räknade. Under sådana
förhållanden kunde det ju synas hafva varit mindre lämpligt att afyttra
f. d. dramatiska teaterns fastighet, som otvifvelaktigt uppfyllde krafvel
på ett centralt och i öfrigt lämpligt läge. Men redan på grund af
denna tomts ringa utrymme och för själfständigt bebyggande mindre
lämpliga form syntes tomten icke böra användas för nu ifrågavarande
ändamål. Härtill kom, att denna tomt hade det höga värde, att det
i hvarje fall kunde löna sig att för inflytande köpeskilling förvärfva
annan byggnadsplats.
På riktigheten af denna beräkning erhölls, synes det mig, ett
ovedersägligt bevis redan i det anbud å samma fastighet, som, enligt
hvad förut nämnts, kombinerats med byte af ifrågavarande fastighet i
kvarteret Blasieholmen. Denna fastighet har nämligen den form, den
storlek och det läge, att densamma uppfyller alla befogade anspråk
på en bekväm och i öfrigt lämplig byggnadsplats för en statens byggnad,
utan att samtidigt draga ens tillnärmelsevis det pris, som betingats
eller bör kunna betingas för öfriga omförmälda fastigheter. Skillnaden,
för kvadratfot räknadt, mellan köpeskillingen för dramatiska teaterns
fastighet och det, för hvithet ifrågavarande fastighet i kvarteret Blasieholmen
salubjudits, är så stor, att denna skillnad skulle uppgå till
1,000,000 kronor och alltså täcka eu betydlig del af kostnaderna
för de nu hembjudna tomternas fullständiga bebyggande. Under
Bill. till Riksd. Prof. 1909. 4 Sami. 1 Afd. 109 Höft. 2
10
Statsutskottets Utlåtande N:o 167.
sådana förhållanden och då. enligt hvad förut angifvits, beholvet
af nya byggnadsplatser är trängande, synes mig staten icke böra
låta förevarande tillfälle att förvärfva en dylik lämplig plats gå
sig ur händerna. Visserligen är köpeskillingen för fastigheten eller
1."lO0,000 kronor en i och för sig ganska betydande summa. I betraktande
af de i allmänhet gällande höga pris å tomter i de centrala
delarna af hufvudstaden torde dock priset för förevarande fastighet,
utgörande, på sätt öfveriutendentsämbetet framhåller, knappa -SB kronoi
per kvadratfot, kunna anses såsom ganska moderat.
I frågans nuvarande skede kan jag naturligen icke med någon
som helst bestämdhet ännu mindre i detalj yttra mig angående lämpligaste
sättet för tomternas framtida disposition. Statsverkets behof
af ämbetslokaler är, såsom förut nämnts, så stort, att äfven utöfver de
af öfverintendentsämbetet framkastade byggnadsplaner, planer, hvilka
nog'' kunna i åtskilliga hänseenden vara värda beaktande, många andra
för statsverket tillfredsställande sätt kunna tänkas för tomternas lämpliga
utnyttjande.
Huru än den slutliga dispositionen af fastigheten må ordnas, symes
det mig dock uppenbart, att dessförinnan icke böra vidtagas några
tillfälliga iståndsättningsåtgärder af det kostsamma slag, hvarom intendenten
Petterson i sin förr omförmälda promemoria alternativt talat.
Tillfälligt inrymmande i fastigheten af ett eller flera ämbetsverk eller
andra statsinstitutioner bör ske under iakttagande däraf, att omändringar
och reparationer hållas inom sådana gränser, att utgifterna
för omförmälda ändamål åtminstone icke öfverstiga kostnaderna för
förhyrande af lokaler åt vederbörande institutioner i enskilda tillhöriga
byggnader.
Angående sättet för beredande af medel för inköp af ifrågavarande
fastighet yttrade jag mig vid nyss omförmälda tillfälle den 12 januari 1909.
Jag förklarade nämligen då, att, sedan, på sätt nämnts, den förutvarande
dramatiska teaterns fastighet försålts för en köpeskilling af 790,000
kronor, öfverintendentsämbetets förslag att använda denna köpeskilling
till det ifrågasatta inköpet syntes mig välbetänkt, För gäldande af
köpesumman för den statsverket erbjudna fastigheten torde vidare,
då, som nämndt, den till inköp föreslagna fastigheten torde böra i
första hand användas för beredande af lokaler åt ämbetsverk eller
därmed jämförliga statsinstitutioner, någon del af fonden för anordnande
af lokaler för statens ämbetsverk i hufvudstaden lämpligen kunna
disponeras. Nämnda fond utvisade, enligt hvad jag från statskontoret
inhämtat, vid slutet af år 1908, approximativt beräknadt, en behållning
Statsutskottets Utlåtande N:o 167.
11
af omkring'' 1,1 lo,000 kronor. Af fonden hade emellertid enligt 1907
;ir8 Riksdags beslut disponerats ett belopp af 1,108,000 kronor för
uppförande af ny byggnad för inrymmande af ämbetsverk ä gamla
riksdagshusets tomt, däraf dock vid 1908 års slut tagits i anspråk
allenast 100,000 kronor. Afdroges återstoden af det för nyssnämnda
ändamål från fonden disponerade beloppet, 1,008,000 kronor, från förenämnda
vid 1908 års slut beräknade behållning, återstode en summa af
105.000 kronor. Då emellertid det belopp, som ytterligare erfordrades
för nybyggnaden å gamla riksdagshusets tomt, endast torde komma
att efter hand, under loppet af innevarande och därpå följande år,
varda behöflig!, torde, med hänsyn till under tiden till fonden inflytande
räntemedel, ett belopp af 120,000 kronor kunna för nu ifrågavarande
ändamål disponeras. För återstoden af den ifrågasatta köpeskillingen,
190.000 kronor, torde däremot särskilda medel böra beredas; och syntes
mig detta lämpligast kunna ske i form af ett extra anslag under
sjunde hufvudtiteln, i hvilket afseende framställning till Riksdagen
sålunda torde böra göras.
Köpeskillingen för fastigheten skall, såsom redan angifvits, erläggas
vid tillträdet den 1 juli 1909. I den mån de medel, som enligt
mitt förslag skulle användas till gäldande af köpeskillingen, icke blifva
tillgängliga förrän vid senare tidpunkt, torde erforderligt belopp kunna
förskotteras från disponibla tillgångar.»
Vid den verkställda granskningen af detta ärende har utskottet
icke kunnat komma till samma uppfattning angående det för statsverket
förmånliga i att ifrågavarande köp kommer till stånd, som den af öfverintendentsämbetet
och departementschefen uttalade. Hvad först beträffar
tomtpriset kan detta väl vid första påseende och i jämförelse med priset
ä om förmälda fastigheten n:o 7 i kvarteret Näckström synas lågt. Men
för ett rätt bedömande häraf måste tagas i betraktande, att tomterna
n:is 50 och 51 i kvarteret Blasieholmen icke lämpligen kunna bebyggas
för affärsändamål, hvilket ej oväsentligt förringar marknadsvärdet å
ifrågavarande tomter, att vidare grundförhållandena å de till inköp föreslagna
tomterna ej synas vara de bästa samt att dessa tomters läge
vid ett bebyggande kräfver i arkitektoniskt hänseende stora kostnader,
som måste tagas i betraktande vid ett bedömande af tomternas saluvärde.
Utskottet kan sålunda icke dela den uppfattningen, att ifrågavarande
köp ur ren affärssynpunkt är synnerligen förmånligt och än
mindre synes detsamma vara att förorda, då Kung!. Maj:t icke är redo
att föreslå, huru den slutliga dispositionen af fastigheten skall ordnas,
Utskottets
yttrande.
12
Statsutskottets Utlåtande N:o 167.
ett förhållande, som ställer i utsikt, att det verkliga tomtpriset vid etr
framtida bebyggande genom under åren tillkomna räntor skall komma
att högst väsentligt öfverstiga det nu föreslagna inköpspriset. Då vidare
kronan äger jordområden i hufvudstaden, som torde kunna komma under
öfvervägande, då det gäller att bereda tomtmark för blifvande byggnader
för ämbetsverk, och då i allt fall det icke torde vara lämpligt att
till byggnadsplats^- för statens ämbetsverk väljas just sådana områden,
som genom sitt läge inbjuda till särskildt höga omkostnader för arkitektonisk
utstyrsel, har utskottet härutinnan funnit ytterligare skäl att
icke biträda Kungl. Maj:ts förslag i ämnet.
Utskottet får alltså hemställa,
att Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition icke
må af Riksdagen bifallas.
Stockholm den 7 maj 1909.
På statsutskottets vägnar:
G. BIKUNG.
Statsutskottets Utlåtande. N.o 167.
13
Reservationer:
af herrar G. Billing, grefve P. 0. L. Klingspor, grefve C. 0. Taube,
E. A. G. A. Wijkunder, friherre J. G. Beck-Friis, 0. M. Ström-berg och
K. Starbäck, hvilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort
hafva följande l}rdelse:
»Det anbud, som nu gjorts statsverket att för en summa af 1,100,000
kronor inköpa fastigheten n:is 50 och Öl i kvarteret Blasieliolmen här
i staden eller det s. k. förra norska ministerhotellet, synes utskottet
värdt att taga i allvarligt beaktande. Såsom i statsrådsprotokollet
erinras och äfven torde få anses allmänt bekant, är nämligen behofret
af nya lokaler för en mängd af våra centrala ämbetsverk synnerligen
trängande, och de statens byggnader eller byggnad splatser, som hafva
den belägenhet, att de kunna för ändamålet ifrågakomma, så fåtaliga,
att en möjlighet att förvärfva ytterligare en för uppförande af eu byggnad
för ett flertal ämbetsverk så välbelägen tomtplats som den förevarande
synes böra utnyttjas, därest priset å fastigheten kan betraktas
såsom skäligt. Enligt utskottets förmenande måste detta anses vara
fallet med det nu begärda, omkring 33 kronor per kvadratfot eller 374
kronor 55 öre per kvadratmeter, och torde det kunna antagas, att den
hufvudsakliga anledningen till att högre köpesumma ej fordras är att
söka i den omständigheten, att tomterna ifråga, om än i och för sig
med afseende å belägenhet bland de förnämligaste i Stockholm, ej kunna
anses ur affärssynpunkt intaga något särskildt gynnsamt läge. I afseende
å grundens beskaffenhet har utskottet från öfverintendentsämbetet
införskaffat uppgift (Bil. A) angående verkställda grundborrningar med
tillhörande karta, af hvilka handlingar och af hvad utskottet i öfrigt
inhämtat framgår, att grunden icke kan anses mindre god än den i Stockholm
i allmänhet förekommande byggnadsgrunden. Vidare har utskottet
från öfverintendentsämbetet erhållit uppgift (Bil. B) på de servitut, som
belasta dels förevarande fastighet, i uppgiften betecknad med n:o 28,
i förhållande till det bredvid belägna s. k. Bolinderska huset, i uppgiften
14 Statsutskottets Utlåtande Nu> 167.
betecknadt med n:is 16 och 27, dels ock sistnämnda fastighet i förhållande
till förra norska ministerhotellet. Af de förstnämnda servituten lärer det
under mom. 4 omförmälda eller förbudet att bebygga den s. k. fria platsen
utanför inkörsporten å östra sidan af Bolinderska huset, ett område af
12,17 meters längd och 4,7 5 meters bredd, få anses vara det enda,
som äger någon nämnvärd betydelse. Utskottet håller dock före, att
det ej är af sådan vikt, att det bör föranleda ett afstående från ett köp,
som ur andra synpunkter kan betraktas såsom för staten fördelaktigt,
Slutligen har utskottet likaledes från öfverintendentsämbetet erhållit uppgift
å de köpeskillingar, som under de senare åren erlagts för åtskilliga
fastigheter å Norrmalm med så pass central belägenhet, att de skulle
kunna tänkas ifrågakomma vid förvärf för statens räkning af byggnadsplatser
för ämbetsverk eller därmed jämförliga institutioner. Några af
dessa pris finnas upptagna å Bil. C, och framgår af denna, hurusom
de flesta af de sålunda erlagda köpeskillingarne högst väsentligt öfverstiga
den för'' ifrågavarande fastighet begärda. Utskottet anser alltså
de öfvervägande skälen tala för det föreslagna köpet, Den enda omständighet,
som synes utskottet kunna föranleda någon tvekan, är, att
platsens framskjutna belägenhet kan medföra kraf på uppförande å densamma
af en ur arkitektonisk synpunkt betydande byggnad med dåra!
föranledda höga byggnadskostnader. Då det emellertid tillkommer Riksdagen
att vid pröfning af eventuella ritningar och kostnadsförslag tillse,
att ingen öfverflödigt dyrbar arkitektonisk utstyrsel varder å byggnaden
nedlagd, anser emellertid utskottet, att denna betänklighet icke är
af beskaffenhet att böra föranleda ett afstående från köpet ifråga.
Hvad Kungl. Maj:t föreslagit beträffande sättet för beredande af
tillgång till de för gäldande af köpeskillingen erforderliga medlen eller
användande för sådant ändamål af dels köpeskillingen för förutvarande
dramatiska teaterns fastighet, 790,000 kronor, dels ock ett belopp åt
120,000 kronor af fonden för anordnande af lokaler för statens ämbetsverk
i hufvudstaden samt beviljande af ett extra anslag å 190,000
kronor har icke gifvit utskottet anledning till erinran.
På grund af hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må
a) medgifva, att fastigheten under iris 50 och
51 i kvarteret Blasieholmen i Stockholm må för en
köpeskilling af 1,100,000 kronor lör statsverkets räkning
inköpas, äfvensom att till gäldande af omförmälda
köpeskilling må användas ej mindre den för fastigheten
Statsutskottets Utlåtande N:o 167.
15
n:o 7 i kvarteret Näckström inflytande köpeskillingen
790,000 kronor än äfven af fonden för anordnande af
lokaler åt statens ämbetsverk i hnfvndstaden ett belopp
af 120,000 kronor; samt
b) på extra stat för år 1910 under sjunde hufvudtiteln
anvisa återstoden af köpeskillingen eller 190,000
kronor.»
Det skulle bär antecknas, att herrar P. Olsson, F. W. Thorsson och
F. Berg icke deltagit i förestående ärendes behandling inom utskottet.
16
Statsutskottets Utlåtande N:o 167.
Afskrift.
Bil. A.
Undersökning af grundbotten å tomten n:o 28 i kvarteret
Blasieholmen inom Jakobs församling.
För undersökningen liar jordborrning utförts i de punkter, som .
äro angifna å medföljande ritning och hvilkas nummer återfinnas i följande
beskrifning, där jordlager och borrdjup angifvas:
N:o
1.
Fyllning
1.20
m.
Antagligen
berg
1.20
11
N:o
2.
Fyllning.....................
1.40
m.
Antagligen
berg
1.40
11
N:o
3.
Fyllning .....................
1.00
in.
Antagligen
berg
1.00
11
N:o
4.
Fyllning....................
1.15
m.
Antagligen
berg
1.15
11
N:o
5.
Fyllning .....................
2.15
in.
Antagligen
berg
2.15
11
N:o
5 a
Fyllning .............
0.95
in.
Berg
0.95
11
N:o
6.
Fyllning ..................
berg
4.30
m.
Antagligen
4.30
11
N:o
7.
Fyllning .................
0.75
in.
Graf! till antagligen
berg
0.75
11
JS’:o
8.
Fyllning ...................
1.65
m.
Antagligen
berg
1.65
11
N:o
9.
Fyllning.................
1.00
m.
Gräft till
berg
1.00
11
N:o
10.
Fyllning ...................
Berg eller
2.90
m.
• sten
2.90
11
Statsutskottets Utlåtande N:o 167.
17
N:o 11.
Fyllning och lera ..............
.............................................. 4.20 m.
Fast gräs .........................
.................................................. 0.75 „
Berg eller sten 4.95 „
N:o 12.
Fyllning .............................
............................................ 2.55 m.
Berg eller sten 2.55 „
N:o 13.
Fyllning ...............................
................................................. 1.10 m.
Gräft till berg 1.10 „
N:o 14.
Fyllning ................-r................
................................................... 1.30 in.
Grus..........................................
................................................... 0.50 „
Gräft till berg 1.80 „
N:o 15.
Fyllning ................................
................................................. 1.35 in.
Sten i botten 1.35 „
N:o 16.
Fyllning .................................
................................................... 1.75 m.
Berg eller sten 1.75 „
N:o 17.
Fyllning ................................
................................................... 1.85 in.
Sten 1.85 „
N:o 18.
Fyllning .................................
.................................................. 2.55 m.
Fast grus .........................
................................;................ 0.40 „
Antagligen berg 2.95 ,,
N:o 19.
Fyllning .................................
.................................................. 2.10 in.
Grus ......................................
.................................................. 0.50 „
Antagligen berg 2.60 „
N:o 20.
Fyllning och lera ..............
................................................... 2.45 in.
Antagligen berg 2.45 „
N:o 21.
Fyllning och lera ................
................................................... 2.60 in.
Antagligen berg 2.60 „
N:o 22.
Fyllning ..................................
................................................... 2.40 m.
Berg eller sten 2.40 „
N:o 23.
Fyllning och lera ................
.................................................. 3.45 in.
Antagligen berg 3.45 „
N:o 24.
Fyllning och lera ................
.................................................. 3.00 in.
Fast grus 0.60 „
Antagligen berg 3.60 „
N:o 25.
Fyllning .................................
.................................................. 3.40 in.
Antagligen berg 3.40 „
Bih.
till Riksd. Prof. 1909. 4 Sami.
1 Afd. 109 Häft. 3
18 Statsutskottets Utlåtande N:o 167.
N:o 26.
Fyllning och lera ...................
................................................ 3.70 in.
Antagligen berg 3.70 „
N:o 27.
Fyllning och lera ...................
................................................ 3.70 m.
Antagligen berg 3.70 „
N:o 28.
Fyllning och lera ...................
............................................... 1.20 m.
Gräft stor sten 1.20 ,,
N:o 29.
Fyllning ...................................
............................................... 1.15 m.
Antagligen sten 1.15 „
N:o 30.
Fyllning ....................................
............................................... 2.25 m.
Berg eller sten 2.25 „
N:o 31.
Stenfyllning..............................
................................................ 5.10 m.
Berg eller sten 5.10 „
N:o 32.
Stenfyllning..............................
................................................ 4.80 in.
Berg eller sten 4.80 „
N:o 33.
Fyllning ....................................
................................................ 4.90 m.
Berg eller sten 4.90 „
N:o 34.
Fyllning och sten .................
........................................... 4.95 m.
Berg eller sten 4.95 „
N:o 35.
Fyllning ................................
............................................... 1.80 in.
Antagligen sten 1.80 „
N:o 36.
Fyllning ..................................
............................................. 3.70 in.
Berg eller sten 3.70 „
N:o 37.
Fyllning ...................................
............................................... 2.20 in.
Berg eller sten 2.20 „
N:o 38.
Fyllning ..................................
............................................. 2.00 m.
Lera............................................
........................................... 1.20 „
Lerblandadt grus....................
............................................... 2.10 „
Berg eller sten 5.30 „
N:o 39.
Fyllning och lera ..................
.............................................. 4.00 m.
Fast sand och grus..............
.............................................. 1-30 „
Berg eller sten 5.30 „
N:o 40.
Fyllning och lera ..................
............................................... 3.00 in.
Sand och grus ........................
................................................ 1.20 m.
Berg eller sten 4.20 „
Statsutskottets Utlåtande N:o 167. 19
N:o 41.
Fyllning och lera ..................
................................................. 4.40 m.
Sand och grus ........................
................................................ 0.90 „
Berg eller sten 5.30 „
N:o 42.
Stenfyllning..............................
................................................. 3.25 m.
Berg eller sten 3.25 „
N:o 43.
Fyllning ....................................
................................................. 2.40 m.
Berg eller sten 2.40
Gränserna mellan de olika jordlagren äro endast ungefärliga.
Borrdjupen äro räknade från markytan, hvars höjder öfver slusströskeln
å ritningen äro utmärkta med svarta siffror.
Stockholm den 3 mars 1908.
Bennet A C:o.
Rätt afskrifvet intyga:
Gustaf Andersson. Adolf Berggren.
20
Statsutskottets Utlåtande N:o 167.
Bil. B.
P. M.
angående servitut, sou belasta n:is 16 och 27 kvarteret Blasieholmen till
förmån för n:o 28 samma kvarter, samt n:o 28 till förmån
för n:is 16 och 27.
I. Servitut, som belasta n:o 16 till förmån för n:o 28.
1) N:o 16 är, om så påfordras, skyldig uppföra afsäljning med
port i skiljelinjen emellan den till n:o 28 hörande »stallgårdstomten))
och n:o 16 (jfr 7 här nedan).
2) N:o 28 har fönsterrätt från norra eller nordvästra gafveln af
stora huset utåt gården till n:o 16.
3) N:o 28 har rätt att uppsätta byggnadsställning å den till
n:o 16 hörande plats, som begagnas till utfartsväg.
4) N:o 16 får ej uppföra byggnad på närmare afstånd än 28 fot
från gränslinjen emellan n:is 16 och 28 (f—1 å Wallströms karta).
5) N:o 16 är skyldig att i de fönster som vetta emot »Ministerhotellet»
till visst afstånd från rummens golf (7 fot) hafva mattslipadt
eller vågigt glas och ej så ljus färg å byggnaden att den är skadlig
för midtemot boendes syn.
6) N:o 16 är skyldig underhålla afloppstrummor från n:o 28 å
den tillköpta delen af n:o 16, härjämte förbud mot vanprydande byggnader
m. m.
7) N:o 16 är skyldig att i gränslinjen emellan »stallgården» och
n:o 16, där byggnad ej uppföres, uppställa och underhålla järnstaket
med grindar, som när som helst få begagnas af n:o 28, men endast
vid olyckshändelse af n:o 16, samt bekosta till följd häraf nödvändigt
ordnande af vattenlopp och stensättning (jfr 1 här ofvan).
8) N:o 16 är skyldig att i likhet med n:o 28 deltaga i underhållet
af utkörsporten från stallgården, stänga den o. s. v. (se II. 3).
9) I byggnad å den tillköpta delen af n:o 16 får ej källare eller
schweizerirörelse idkas.
Statsutskottets Utlåtande N:o 167.
21
II. Servitut, som belasta n:o 28 till förmån för n:o 16.
1) N:o 16 har rätt att uppsätta byggnadsställning å den »fria
platsen», som tillhör n:o 28 vid S. Blasieholmen.
2) N:o 16 har rätt till fri passage åt S. Blasieholmshamnen genom
»stallgårdens» utkörsport till en bredd af 8 alnar.
3) N:o 28 är skyldig att lika med n:o 16 deltaga i underhållet
af utkörsporten, stänga den o. s. v. (se I. 8).
4) N:o 28 får ej bebygga den »fria platsen» (b—c—d—e å Wallströms
karta), hvarjämte n:o 16 från södra eller sydöstra gafveln har
fönsterrätt åt den »fria platsen».
5) N:o 28 får ej å »stallgården» uppföra hus å närmare afstånd
än 20 fot från den till n:o 16 tillköpta tomten, undantagandes där
byggnad förut finnes (20 fot från f—g å AVallströms karta), hvarjämte
n:o 16 (d. v. s. tillköpta tomten) har fönsterrätt åt stallgården, dock
ej i jordvåningen på mindre höjd från marken än 8 fot.
6) N:o 16 har rätt att uppsätta byggnadsställning å stallgårdstomten.
7) N:o 16 har rätt till utsprång emot den »fria platsen» dock ei
öfver 3 V* fot.
III. Servitut, som belasta n:o 27 till förmån för n:o 28.
1) N:o 28 har under vissa villkor och förutsättningar fönsterrätt
emot gården till n:o 27. Fönsterrätten torde i händelse af nybyggnad
endast tillkomma byggnad å »nordvästra flygelbyggningens» tomt, och
fönstren å denna byggnads nedre våning skola vara försedda med sådan
inrättning (t. ex. påspikade ståltrådsgaller), att personer ej må kunna
genom fönstren begifva sig ut på gården till n:o 27 eller orenlighet
kunna därå utkastas.
2) Skyldighet för n:o 27 att hafva byggnad indragen å tomten
på visst angifvet sätt.
3) Rätt för n:o 28 att så länge nuvarande byggnader å n:o 28
kvarstå hafva takfall emot n:o 27 under vissa villkor.
Bih. till Riksd. Prof. 1909. 4 Sami. 1 Afd. 109 Höft.
4
22
Statsutskottets Utlåtande N:o 167.
Bil. C.
Fastighetens adressnummer.
Pris per
kvadratmeter.
Malmskillnadsgatan 40 och Mästersamuelsgatan 37 ...............
669
Regeringsgatan 55 och Mästersamuelsgatan 25........................
500
—
Norra Smedjegatan 11 och Brunkebergstorg 14 .....................
1,100
—
Drottninggatan 40............................................................................
622
—
Beridarebansgatan 21 .......................................................................
220
—
Drottninggatan 48 och Klarabergsgatan 46..............................
1,240
—
Hamngatan 36 ....................................................................................
313
—
Regeringsgatan 53.............................................................................
400
—
Malmskillnadsgatan 5 och Hamngatan 30 .................................
500
—
)) 38 och Smålandsgatan 42 ...........................
600
—
Hamngatan 24 ....................................................................................
400
—
Mästersamuelsgatan 38 och Malmskillnadsgatan 15 ...............
540
—
Jakobsbergsgatan 37 och Malmskillnadsgatan 19 B ...............
487
—
Drottninggatan 46 och Klarabergsgatan 25...........................
770
—
Klarabergsgatan 21 och Beridarebansgatan 23 o. 23 A ......
400
—
Mästersamuelsgatan 33 .....................................................................
314
—
Regeringsgatan 49 och Smålandsgatan 34...!.............................
700
—
Jakobsbergsgatan 38 .......................................................................
797
—
Hamngatan 38 ...................................................................................
657
—
Norra Smedjegatan 15 och 17 samt Brunkebergstorg 16,
18 och 20 ............................................................
742
Drottninggatan 42 och 44...............................................................
543
—
Hamngatan 26 ....................................................................................
645
—
Smålandsgatan 36..............................................................................
401
—
Regeringsgatan 45 och Hamngatan 22......................................
402
—
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1909.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.