Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen angående inköp för statsverkets räkning af fastigheten under n:is 50 och 51 i kvarteret Blasieholmen i Stockholm.

1909-05-07 · 22 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 18 av 22 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1909:167, Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen angående inköp för statsverkets räkning af fastigheten under n:is 50 och 51 i kvarteret Blasieholmen i Stockholm.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 167.

1

N:o 167.

Ank. till Riksd. kansli den 7 maj 1909, kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen

angående inköp för statsverkets räkning af fastigheten

under n:is 50 och 51 i kvarteret Blasieholmen i Stockholm.

(2 U. A.)

I en den 26 nästlidne mars till Riksdagen afliden, till statsutskottets

förberedande behandling öfverlänmad proposition (n:o 159)

har Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver finansärenden samma dag föreslagit Riksdagen dels

att medgifva, att fastigheten under n:is 50 och 51 i kvarteret

Blasieholmen i Stockholm må för en köpeskilling af 1,100,000 kronor

för statsverkets räkning inköpas, äfvensom att till gäldande af omförmälda

köpeskilling må användas ej mindre den för fastigheten

n:o 7 i kvarteret Näckström inflytande köpeskillingen 790,000 kronor

än äfven af fonden för anordnande af lokaler åt statens ämbetsverk i

hufvudstaden ett belopp af 120,000 kronor, dels ock att på extra stat

för år 1910 anvisa återstoden af köpeskillingen eller 190,000 kronor.

Departementschefens anförande i ämnet till berörda statsrådsprotokoll

är af följande lydelse:

"Såsom jag vid underdånig föredragning den 12 sistlidne januari

af de till regleringen af riksstatens sjunde hufvudtitel hörande frågor

meddelade, hade numera aflidne bankiren Axel Burman i en till Kungl.

Maj:t ställd skrift, med förmälan, att han vore ägare till fasta egendomen

n:o 28 i kvarteret Blasieholmen inom S:t Jakobs församling här i StockBih.

till Riksd. Prof. 1909. 4 Sami. 1 Afd. 109 Höft. (No 167.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 167.

bolin — hvilken egendom, den där numera styckats i tomterna n:is

50 och 51 i samma kvarter, är bebyggd med det vanligen s. k. förra

norska ministerhotellet — afgifvit erbjudande till Kungl. Maj:t och

kronan att inköpa berörda fastighet för en köpeskilling af 1,100,000

kronor med tillträde den 1 juli innevarande år. Med anmälan häraf

och af öfverintendentsämbetets i ämnet afgifna underdåniga utlåtande af

den 29 december 1908 och då jag för min del ansåg det gjorda anbudet

böra tagas under allvarligt öfvervägande, men icke var beredd

att framlägga definitivt förslag i frågan, inskränkte jag mig — jämte

det jag ansåg mig böra förberedelsevis yttra mig rörande sättet för

beredande af för ändamålet nödiga medel — till en hemställan, att

Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att, i afvaktan på den

nådiga proposition i ämnet, som kunde komma att till Riksdagen aflåtas,

till inköp för statsverkets räkning af förenämnda Kungl. Maj:t och

kronan erbjudna fastighet, n:is 50 och 51 i kvarteret Blasieholmen i

Stockholm, bland de extra anslagen å sjunde hufvudtiteln för är 1910

beräkna ett belopp af 190.000 kronor.

Under erinran att denna min hemställan vann Eders Kungl. Maj:ts

godkännande, får jag nu, sedan ytterligare utredning i ärendet införskaffats,

ånyo för Eders Kungl. Maj:t anmäla sagda anbud. Vid den

redogörelse för frågan, som jag för sådant ändamål nu går att lämna,

tillåter jag mig, att, ehuru jag därigenom i viss mån återupprepar hvad

jag vid förstnämnda tillfälle anförde, för fullständighetens skull något

beröra en annan fråga, nämligen den angående försäljningen af fastigheten

n:o 7 i kvarteret Näckström — gamla dramatiska teaterns fastighet

vid Kungsträdgården i Stockholm.

Sedan nästlidet års Riksdag på Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda

framställning medgifvit, att sistnämnda fastighet finge på villkor, som

Kungl. Maj:t skulle äga bestämma, försäljas samt den för fastigheten

inflytande köpeskillingen afsättas till en särskild under statskontorets

förvaltning ställd fond, afsedd att framdeles i enlighet med Kungl.

Maj:ts och Riksdagens beslut disponeras, samt med anledning häraf

öfverintendentsämbetet genom nådigt bref den 2 oktober 1908 erhållit

bemyndigande att medelst i vederbörlig ordning utfärdade kungörelser

infordra anbud å förvärfvande t af nämnda fastighet med de rättigheter och

skyldigheter, hvarmed kronan kunde äga densamma, dock att vid försäljningen

skulle undantagas vissa i densamma befintliga fasta föremål, som

ansetts böra för framtiden bevaras och öfverlämnas till nordiska museet

eller, hvad anginge en del af dem, med nyttjanderätt upplåtas till dramatiska

teaterns aktiebolag, hade öfverintendentsämbetet i underdånig skrifvelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlutande N:o 167.

den 8 december 1908 meddelat, att, sedan ämbetet utfärdat kungörelse i

ämnet sex särskilda, närmare beskrifna anbud till ämbetet inkommit, men

att ämbetet vid pröfning af desamma funnit sig icke kunna tillstyrka något

af desamma till antagande, bland dessa anbud återfinnes ett, som, efter beräkning

af 70 kronor kvadratfoten, slutade å 869,242 kronor 50 öre. Detta

anbud hade dock afgifvits under villkor, att statsverket samtidigt inköpte

först omförmälda fastighet eller egendomen n:r 28 i kvarteret

Blasieholmen för en köpeskilling, beräknad efter 40 kronor för kvadratfoten.

Efter det emellertid den 17 berörde december af ledamoten af

Riksdagens Andra Kammare J. M. Juhlin till finansdepartementet ingifvits

skriftligt anbud å inköp af ifrågavarande fastighet för en köpeskilling

af 790,000 kronor, deraf skulle erläggas kontant vid köpekontraktets

underskrifvande en sjättedel med, i jämnadt tal, 182,000

kronor, en månad därefter ytterligare 132,000 kronor samt ett år efter

köpekontraktets undertecknande återstoden, eller 526,000 kronor, med

skyldighet för köparen att för innestående belopp godtgöra kronan

ränta efter fyra procent för år räknadt, att betalas And det innestående

beloppets utgifvande, med köparen dock förbehållen rätt att före nu

angifven tid inbetala resterande del af köpeskillingen med ränta till

betalningsdagen, hade vidare öfverintendentsämbetet i däröfver på

nådig befallning afgifvet underdånigt yttrande anfört, att ämbetet funne

sistnämnda anbud, hvithet vore beräknad t efter ett pris af ungefär

63 kronor 60 öre för kvadratfot, vara för kronan fördelaktigt och fullt

motsvara värdet af ifrågavarande egendom.

Vid underdånig föredragning den 18 nyssnämnde december af nu

omförmälda ärende beslöt Eders Kungl. Maj:t att, med förkastande af

de till öf\''erintendentsämbetet ingifna anbuden, antaga förenämnda af

J. M. .Juhlin till finansdepartementet inlämnade anbud å berörda

fastighet n:o 7 i kvarteret Näckström, äfvensom bemyndiga chefen

för finansdepartementet att å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar upprätta

och underteckna aftal med Juhlin om försäljning af ifrågavarande

fastighet med tillträdesrätt för köparen den dag, köpekontraktet

underskrefves, mot en köpeskilling af 790,000 kronor, att betalas

i förut angifven ordning, samt i öfrigt under förbehåll och på villkor,

som, på sätt förut sagts, för fastighetens försäljning föreskrifvits i nådiga

brefvet den 2 förutgångne oktober; och blef sedan med anledning af

berörda, chefen för finansdepartementet lämnade uppdrag, kammarkollegium

anmodats att uppgöra förslag till kontrakt rörande fastighetens

försäljning i enlighet med nyssberörda af Eders Kungl. Maj:t

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 167.

föreskrifna bestämmelse!’ samt kollegium inkommit med sådant förslag,

kontrakt om fastighetens försäljning den 4 sistlidne januari med Juhlin

afslutadt.

Dessförinnan hade öfverintendentsämbetet, såsom jag redan angifvit,

inkommit med underdånigt utlåtande öfver bankiren Burmans

anbud om försäljning af fastigheten nås 50 och 51 i kvarteret Blasieholmen.

I detta utlåtande anför ämbetet, att, ehuru ämbetet för sin

del hölle före, att statsverket, som ej ägde öfverflöd på välbelägna

tomter i hufvudstaden, i allmänhet icke borde afhända sig dylika,

hade ämbetet dock vid afgifvande af sitt förberörda utlåtande angående

det af J. M. Juhlin lämnade anbudet å inköp af den gamla dramatiska

teaterns fastighet tillstyrkt dess antagande, då sagda egendom,

änskönt sitt i hög grad fördelaktiga läge vid Kungsträdgården,

hade en sådan form, att dess utnyttjande för kronans räkning genom

nybyggnad å densamma näppeligen kunde ske på ett sätt, som stode

i rimligt förhållande till tomtens dyrbarhet i och för sig. Då statsverket

emellertid genom det nu ingifna anbudet å fastigheten nås

50 och 51 i kvarteret Blasieholmen sattes i ett, såvidt ämbetet kunde

bedöma, enastående förmånligt tillfälle att kunna för ett synnerligen

moderat pris — knappa 33 kronor per kvadratfot — förvärfva

den betydande och ur olika synpunkter redan för närvarande och än

mer med hänsyn till sannolika framtida trafik- m. fl. förhållanden

särdeles värdefulla och välbelägna egendom, hvarom nu vore fråga,

ville det synas ämbetet högeligen välbetänkt att fästa afseende vid

detta erbjudande och att använda den för fastigheten n:o 7 i kvarteret

Näckström inflytande köpeskillingen att därmed betäcka en del af omkostnadssumman

för åtkomsten af ifrågavarande fastighet.

På grund af hvad sålunda anförts, hade öfverintendentsämbetet.

med förmälan vidare att ämbetet, för att gifva vid handen, till hvilka

ändamål berörda fastighet måtte kunna för kronan med fördel finna

användning, igångsatt en utredning, hvilken då ännu icke hunnit afslutas,

men att ämbetet emellertid ansett sig böra, utan afvaktan å

slutförandet af berörda utredning, hvilken ämbetet komme att, så snart

densamma afslutats, till Kungl. Maj:t öfverlämna, förberedelsevis, yttra

sig i frågan, på det lifligaste tillstyrkt, att Eders Kungl. Maj:t måtte

vidtaga åtgärder, i syfte att kronan genom godkännande af det nu

gjorda anbudet måtte förvärfva äganderätten till ifrågavarande fastighet.

Med underdånig skrifvelse den 27 nästlidne februari har öfverintendentsämbetet

— med förmälan att den enligt hvad förut nämnts

af ämbetet igångsatta utredningen rörande den nu ifrågavarande fastig
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 167.

hetens användning, hvilken utredning varit anförtrodd åt tjänstgörande

arkitekten hos ämbetet F. Liljekvist, numera vore fullbordad — öfverlämnat

omförmälda utredning, affattad i fyra ritningsblad med åtföljande

tabell, hvarjämte ämbetet för egen del afgifvit yttrande i ärendet.

1 detta yttrande erinrar öfverintendentsämbetet, hurusom ämbetet,

som genom nådig remiss den IG december 1904 erhållit befallning att

afgifva utlåtande rörande en af musikaliska akademien i underdånig

skrifvelse den 27 oktober samma år gjord framställning om beredande

af ökadt utrymme för akademien och för det under dess inseende

ställda musikkonservatoriet, efter att från musikaliska akademien hafva

bekommit detalj erad t program beträffande akademiens lokalbehof, sökt

att utarbeta förslag till ny byggnad för akademien dels å dramatiska

teaterns numera försålda egendom i kvarteret Näckström, dels å den

jämväl till försäljning sedermera beslutade, staten tillhöriga fastighet i

kvarteret Sjöhästen inom härvarande Klara församling, dels — då den till

synes för närvarande öfvergifna frågan att till fastigheten n:o 1 i kvarteret

Lejonet förlägga ämbetsbostad åt ministern för utrikes ärendena varit

å bane — å akademiens nuvarande tomt, förstorad med största delen

af det s. k. utrikesministerhotellets tomt, dels ock å område på norra

Djurgården. Vid de ingående undersökningar, som uppgörande af dessa

förslag förutsatte, hade emellertid snart blifvit uppenbart, att de ifrågaställda

tomterna — äfven om de ännu vore tillgängliga—icke, med undantag

för den nuvarande akademitomten, tillökad på sätt nyss nämnts,

erbjöde tillräckligt utrymme och därjämte att vissa af dem läge olämpligt

med afseende å tillträde till en därå uppförd nybyggnad och dylikt

eller, hvad rörde tomt å norra Djurgården, vore, med hänsyn till

akademiens naturliga kraf på ett särdeles centralt läge, alltför aflägset

liggande.

Då nu genom inköp för statsverkets räkning af fastigheten n:o

28 i kvarteret Blasieholmen kronan, fortsätter öfverintendentsämbetet i

sitt förberörda yttrande den 27 februari 1909, skulle komma i besittning

af en tomt, hvars areal fullt motsvarade musikaliska akademiens behof

därutinnan — hvilket utgjorde cirka 3,000 kvadratmeter — och hvars

belägenhet måste för akademien anses synnerligen förmånlig, hade

öfverintendentsämbetet icke tvekat att inför Kungl. Maj:t framlägga

förslag att använda tomten ifråga till att därå uppföra en nybyggnad

för akademien. Ämbetet gjorde detta så mycket hellre — utom i stöd

af att akademien, på förfrågan af ämbetet, förklarat en dylik lösning

af akademiens byggnadsfråga vara i hvarje afseende särdeles lycklig —

som, sedan de fria konsterna samt sång- och talscenerna fått värdiga

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 167.

och. tidsenliga lokaler sig beredda, det, så vidt ämbetet kunde finna,

måste anses billigt, att också den musikaliska konsten finge sina för

visso ytterst berättigade lokalfordringar tillgodosedda, och detta så

mycket mer i betraktande däraf, att den tomt, hvarå ett nytt hem för

undervisning i och utöfvande af musikens konst nu kunde uppföras,

till hufvudsakligaste delen förvärfvats för medel, som influtit vid försäljning

af en statsegendom, där en anstalt för en annan af de sköna

konsterna länge varit bofast.

Skulle dock den sålunda af ämbetet ifrågaställda användningen

af oftanämnda tomt pröfvas icke förtjäna afseende, hade öfverintendentsämbetet

funnit sig böra föreslå, att densamma finge afses för uppförande

af eu nybyggnad för ämbetsverk och myndigheter, som syntes

vara i behof af att för sina ändamål erhålla värdiga och lämpliga

lokaler. I sådant hänseende hölle ämbetet före, att den eventuella

nybyggnaden — eller tilläfventyrs, åtminstone till en början, den nuvarande

— lämpligen skulle kunna upplåtas åt någon enhetlig grupp

af institutioner, exempelvis de till justitieväsendet i vårt land hörande;

och hade ämbetet i anslutning härtill, på sätt den framlagda utredningen

närmare utvisade, tänkt sig, att uti byggnaden i fråga kunde

inrymmas Kungl. Maj:ts högsta domstol samt regeringsrätt och lagråd

— då de för de båda sistnämnda verken för närvarande afsedda lokaler

finge anses såsom mera provisoriska — vidare justitiedepartementet

med sina byråer, nedre justitierevisionen, justitiekanslersämbetet, krigshofrätten,

fångvårdsstyrelsen och lagberedningen; och ville ämbetet i

detta sammanhang allenast framhålla, att, äfven efter det utrymmen

beredts åt nu nämnda institutioner m. m., åtskilliga lägenheter

blefve tillöfvers, men att dessa kunde utfyllas genom inrymmande därstädes

af ämbetsverk utaf lämplig omfattning, hvilka i enskilde tillhöriga

byggnader nödgades förhyra lokaler eller ock vore alltför trångbodda,

äfvensom att visserligen afsetts att åt fångvårdsstyrelsen inreda

lokaler i det gamla riksdagshuset, men att, därest beslut skulle fattas

i den riktning, hvarom ämbetet funnit sig böra här senast hemställa,

de i sistberörda byggnad för bemälda styrelse tillämnade rum gifvetvis

kunde iordningställas för annat eller andra till förhyrda lokaler för

närvarande hänvisade ämbetsverk, eller sådana, som eljest vore i behof

af förbättrade lägenheter.

På sätt öfverintendentsämbetet omnämnt, har ämbetet hos

musikaliska akademien gjort förfrågan, huruvida, för den händelse

förslag framkomme att å omförmälda fastighet eller del däraf för aka
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 167.

n

i

demiens behof uppföra eu nybyggnad, akademien ansåge, att fastigheten

skulle från de synpunkter, som kunde vara för akademien bestämmande,

lämpa sig för en dylik nybyggnad.

Till svar härå har akademien, med framhållande, hurusom beliofvet

af ökadt utrymme för akademien, i hvilket afseende akademien

redan år 1904 gjort framställning, ej blott kvarstode oförminskadt,

utan under de senast gångna åren ytterligare tilltagit, förklarat ämbetets

ifrågavarande förslag om nybyggnad för akademien innefatta eu

för akademien ytterst önskvärd och förmånlig lösning af akademiens

byggnadsfråga.

Efter att sålunda hafva redogjort för uppkomna planer till fastighetens

disposition, tillåter jag mig att i afseende å de å tomterna

uppförda byggnadernas beskaffenhet redogöra för innehållet i en på

öfverintendentsämbetets föranstaltande af intendenten hos ämbetet G.

Petterson upprättad promemoria rörande det s. k. förra norska ministerhotellet.

I berörda promemoria anföres hufvudsakligen följande.

Byggnaderna inom ifrågavarande egendom befunne sig efter många

års vanvård i ett ganska förfallet skick.

På de senaste 6 åren sades yttertaken icke hafva underhållits

med erforderliga lagningar och reparationer; fotrännors och stuprörs

utseende bekräftade uppgiften utan ingående undersökning.

Byggnadernas grund hade flerstädes gifvit sig för belastningen af

murbruket, och sprickor förekomma i följd häraf i ytter- och innerväggar

samt innertaken. Värst och i särdeles hög grad hade hufvudbyggnadens

fasad mot strömmen och därmed närmast sammanhängande

byggnadsdelar invändigt lidit af den eftergifvande grunden. Likaså

hade stora trapphuset rämnat helt igenom, hvarvid åtskilliga trappsteg

dels bragts ur läge, dels brustit. Så godt som samtliga rum och utrymmen

af ena eller andra slaget tarfvade genomgående reparationer,

hvilka endast kunde bringas till varaktighet genom mycket besvärliga

grundförstärkningar. Dessa vore af särskild ömtålighet vid utförandet

med hänsyn till den angränsande egendomen, Bolinderska huset, hvars

grund äfven vore opålitlig och naturligtvis känslig för grundarbeten å

den ifrågavarande egendomen.

Kakelugnarna, i hvilka tydligen sprängeldats, behöfde flerstädes

sättas om.

I sitt nuvarande skick syntes dessa åbyggnader icke hafva något

värde, om tomternas dyrbarhet toges i betraktande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 167.

Tomternas utomordentligt präktiga läge och det höga värde de

hade fordrade för ekonomiskt resultat, att de fullständigt afröjdes oöh,

så fort lämpligen ske kunde, åter bebyggdes med ändamålsenliga hus,

i hvilka tomternas resurser i största möjliga utsträckning tillgodogjordes.

Om det emellertid befunnes nödvändigt att, i afvaktan på lämplig

tid för nybyggnad, för en tids bruk reparera de byggnader, som nu

funnes — under förutsättning att staten skulle inköpa egendomarna

— så vore nog en sådan reparation möjlig, ehuru den komine att draga

stora kostnader. Approximativt beräknades dessa med grundförstärkningar

till minst 130,000 kronor, livilket belopp kunde komma att

ökas, om större ändringar och tillägg skulle erfordras. Hyran för

därigenom vunna lokaler blefve naturligtvis mycket hög.

I afseende å fastighetens areal tillåter jag mig härefter meddela,

att, på sätt stadsingenjörskontorets i Stockholm bevis af januari år

1908 utvisar, innehåller af de tomter, hvaraf, enligt hvad förut nämnts,

fastigheten består, den norra tomten eller tomten n:r 50 1,160..''5

kvadratmeter å egen och fri grund samt den södra eller tomten n:r

51 1,793.7 kvadratmeter likaledes å egen och fri grund. Sedan nämnda

bevis utfärdats, har emellertid fastigheten, som enligt samma bevis

innehåller sammanlagd t 2,954 kvadratmeter, undergått en mindre reglering.

Vid sammanträde den 26 oktober 1908 hafva nämligen Stockholms

stadsfullmäktige godkänt ett mellan Stockholms stads drätselnämnds

första afdelning och ofvanbemälde Burman den 5 maj samma

år upprättadt kontrakt, hvarigenom staden försålde till Burman med

full äganderätt och för att tilläggas ifrågavarande fastighet ett densamma

angränsande område om 45 kvadratmeter för en köpeskilling

af 15,000 kronor, medan Burman till staden utan ersättning afstode

af sin fastighet en för gatuutvidgning ei’forderlig del om 16 kvadratmeter.

Efter den sålunda kontraherade regleringen, hvilken utförts i

sammanhang med vidtagen ändring i stadsplanen, innehåller alltså

ifrågavarande fastighet nära 3,000 kvadratmeter.

Såsom jag redan vid ärendets föredragning den 12 sistlidne januari

yttrade, finner jag lika med öfverintendentsämbetet synnerligen önskvärd^

att nu ifrågavarande, Kungl. Maj:t och kronan till inköp erbjudna

fastighet för statsverkets räkning förvärfvas. Statens behof af centralt

belägna och i öfrigt lämpliga byggnadsplatser är ovedersägligt. De

statsändamål, på hvilka jag här syftar, äro, såsom jag vid nyssnämnda

tillfälle jämväl framhöll, naturligen beredande af lokaler för ämbetsverk

eller därmed jämförliga statsinstitutioner. Det torde vara allmänt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 167. !)

kändt och erkändt, att åtskilliga af statens ämbetsverk äro inrymda i

lokaler, livilka såväl med hänsyn till bristande utrymme som ock af

rent sanitära skäl måste betecknas såsom otillfredsställande. I ett

stort antal fall är man ock nödsakad att i enskilda tillhöriga egendomar

förhyra dylika ämbetslokaler. Detta är förhållandet — om mån

frånser de myndigheter, hvilka, enligt hvad nu är afsedt, komma att

beredas tjänstelokaler å gamla riksdagshusets tomt — med, bland

annat, följande centrala myndigheter: nedre justitierevisionen, justitiekanslersämbetet,

lagberedningen, lotsstyrejsen, vattenfallsstyrelsen, riksförsäkringsanstalten,

kontroll- och justeringsstyrelsen, öfverstyrelsen för

rikets allmänna läroverk, in. fl.; och i arméförvaltningens gamla hus,

som år 1912 skall utrymmas och öfvertagas af Stockholms stad. äro för

närvarande inrymda ett flertal myndigheter och institutioner.

Att en förbättring i berörda hänseenden är af beliofvet påkallad

synes mig därför vara obestridligt, likasom ock fördelen af att statens

ämbetsverk och därmed jämförliga institutioner inrymmas inom statsverket

tillhöriga egendomar torde ligga i öppen dag.

De statsverket tillhöriga tomter, som för sådant ändamål lämpligen

kunna komma till användning, äro lätt räknade. Under sådana

förhållanden kunde det ju synas hafva varit mindre lämpligt att afyttra

f. d. dramatiska teaterns fastighet, som otvifvelaktigt uppfyllde krafvel

på ett centralt och i öfrigt lämpligt läge. Men redan på grund af

denna tomts ringa utrymme och för själfständigt bebyggande mindre

lämpliga form syntes tomten icke böra användas för nu ifrågavarande

ändamål. Härtill kom, att denna tomt hade det höga värde, att det

i hvarje fall kunde löna sig att för inflytande köpeskilling förvärfva

annan byggnadsplats.

På riktigheten af denna beräkning erhölls, synes det mig, ett

ovedersägligt bevis redan i det anbud å samma fastighet, som, enligt

hvad förut nämnts, kombinerats med byte af ifrågavarande fastighet i

kvarteret Blasieholmen. Denna fastighet har nämligen den form, den

storlek och det läge, att densamma uppfyller alla befogade anspråk

på en bekväm och i öfrigt lämplig byggnadsplats för en statens byggnad,

utan att samtidigt draga ens tillnärmelsevis det pris, som betingats

eller bör kunna betingas för öfriga omförmälda fastigheter. Skillnaden,

för kvadratfot räknadt, mellan köpeskillingen för dramatiska teaterns

fastighet och det, för hvithet ifrågavarande fastighet i kvarteret Blasieholmen

salubjudits, är så stor, att denna skillnad skulle uppgå till

1,000,000 kronor och alltså täcka eu betydlig del af kostnaderna

för de nu hembjudna tomternas fullständiga bebyggande. Under

Bill. till Riksd. Prof. 1909. 4 Sami. 1 Afd. 109 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 167.

sådana förhållanden och då. enligt hvad förut angifvits, beholvet

af nya byggnadsplatser är trängande, synes mig staten icke böra

låta förevarande tillfälle att förvärfva en dylik lämplig plats gå

sig ur händerna. Visserligen är köpeskillingen för fastigheten eller

1."lO0,000 kronor en i och för sig ganska betydande summa. I betraktande

af de i allmänhet gällande höga pris å tomter i de centrala

delarna af hufvudstaden torde dock priset för förevarande fastighet,

utgörande, på sätt öfveriutendentsämbetet framhåller, knappa -SB kronoi

per kvadratfot, kunna anses såsom ganska moderat.

I frågans nuvarande skede kan jag naturligen icke med någon

som helst bestämdhet ännu mindre i detalj yttra mig angående lämpligaste

sättet för tomternas framtida disposition. Statsverkets behof

af ämbetslokaler är, såsom förut nämnts, så stort, att äfven utöfver de

af öfverintendentsämbetet framkastade byggnadsplaner, planer, hvilka

nog'' kunna i åtskilliga hänseenden vara värda beaktande, många andra

för statsverket tillfredsställande sätt kunna tänkas för tomternas lämpliga

utnyttjande.

Huru än den slutliga dispositionen af fastigheten må ordnas, symes

det mig dock uppenbart, att dessförinnan icke böra vidtagas några

tillfälliga iståndsättningsåtgärder af det kostsamma slag, hvarom intendenten

Petterson i sin förr omförmälda promemoria alternativt talat.

Tillfälligt inrymmande i fastigheten af ett eller flera ämbetsverk eller

andra statsinstitutioner bör ske under iakttagande däraf, att omändringar

och reparationer hållas inom sådana gränser, att utgifterna

för omförmälda ändamål åtminstone icke öfverstiga kostnaderna för

förhyrande af lokaler åt vederbörande institutioner i enskilda tillhöriga

byggnader.

Angående sättet för beredande af medel för inköp af ifrågavarande

fastighet yttrade jag mig vid nyss omförmälda tillfälle den 12 januari 1909.

Jag förklarade nämligen då, att, sedan, på sätt nämnts, den förutvarande

dramatiska teaterns fastighet försålts för en köpeskilling af 790,000

kronor, öfverintendentsämbetets förslag att använda denna köpeskilling

till det ifrågasatta inköpet syntes mig välbetänkt, För gäldande af

köpesumman för den statsverket erbjudna fastigheten torde vidare,

då, som nämndt, den till inköp föreslagna fastigheten torde böra i

första hand användas för beredande af lokaler åt ämbetsverk eller

därmed jämförliga statsinstitutioner, någon del af fonden för anordnande

af lokaler för statens ämbetsverk i hufvudstaden lämpligen kunna

disponeras. Nämnda fond utvisade, enligt hvad jag från statskontoret

inhämtat, vid slutet af år 1908, approximativt beräknadt, en behållning

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 167.

11

af omkring'' 1,1 lo,000 kronor. Af fonden hade emellertid enligt 1907

;ir8 Riksdags beslut disponerats ett belopp af 1,108,000 kronor för

uppförande af ny byggnad för inrymmande af ämbetsverk ä gamla

riksdagshusets tomt, däraf dock vid 1908 års slut tagits i anspråk

allenast 100,000 kronor. Afdroges återstoden af det för nyssnämnda

ändamål från fonden disponerade beloppet, 1,008,000 kronor, från förenämnda

vid 1908 års slut beräknade behållning, återstode en summa af

105.000 kronor. Då emellertid det belopp, som ytterligare erfordrades

för nybyggnaden å gamla riksdagshusets tomt, endast torde komma

att efter hand, under loppet af innevarande och därpå följande år,

varda behöflig!, torde, med hänsyn till under tiden till fonden inflytande

räntemedel, ett belopp af 120,000 kronor kunna för nu ifrågavarande

ändamål disponeras. För återstoden af den ifrågasatta köpeskillingen,

190.000 kronor, torde däremot särskilda medel böra beredas; och syntes

mig detta lämpligast kunna ske i form af ett extra anslag under

sjunde hufvudtiteln, i hvilket afseende framställning till Riksdagen

sålunda torde böra göras.

Köpeskillingen för fastigheten skall, såsom redan angifvits, erläggas

vid tillträdet den 1 juli 1909. I den mån de medel, som enligt

mitt förslag skulle användas till gäldande af köpeskillingen, icke blifva

tillgängliga förrän vid senare tidpunkt, torde erforderligt belopp kunna

förskotteras från disponibla tillgångar.»

Vid den verkställda granskningen af detta ärende har utskottet

icke kunnat komma till samma uppfattning angående det för statsverket

förmånliga i att ifrågavarande köp kommer till stånd, som den af öfverintendentsämbetet

och departementschefen uttalade. Hvad först beträffar

tomtpriset kan detta väl vid första påseende och i jämförelse med priset

ä om förmälda fastigheten n:o 7 i kvarteret Näckström synas lågt. Men

för ett rätt bedömande häraf måste tagas i betraktande, att tomterna

n:is 50 och 51 i kvarteret Blasieholmen icke lämpligen kunna bebyggas

för affärsändamål, hvilket ej oväsentligt förringar marknadsvärdet å

ifrågavarande tomter, att vidare grundförhållandena å de till inköp föreslagna

tomterna ej synas vara de bästa samt att dessa tomters läge

vid ett bebyggande kräfver i arkitektoniskt hänseende stora kostnader,

som måste tagas i betraktande vid ett bedömande af tomternas saluvärde.

Utskottet kan sålunda icke dela den uppfattningen, att ifrågavarande

köp ur ren affärssynpunkt är synnerligen förmånligt och än

mindre synes detsamma vara att förorda, då Kung!. Maj:t icke är redo

att föreslå, huru den slutliga dispositionen af fastigheten skall ordnas,

Utskottets

yttrande.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 167.

ett förhållande, som ställer i utsikt, att det verkliga tomtpriset vid etr

framtida bebyggande genom under åren tillkomna räntor skall komma

att högst väsentligt öfverstiga det nu föreslagna inköpspriset. Då vidare

kronan äger jordområden i hufvudstaden, som torde kunna komma under

öfvervägande, då det gäller att bereda tomtmark för blifvande byggnader

för ämbetsverk, och då i allt fall det icke torde vara lämpligt att

till byggnadsplats^- för statens ämbetsverk väljas just sådana områden,

som genom sitt läge inbjuda till särskildt höga omkostnader för arkitektonisk

utstyrsel, har utskottet härutinnan funnit ytterligare skäl att

icke biträda Kungl. Maj:ts förslag i ämnet.

Utskottet får alltså hemställa,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition icke

må af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 7 maj 1909.

På statsutskottets vägnar:

G. BIKUNG.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande. N.o 167.

13

Reservationer:

af herrar G. Billing, grefve P. 0. L. Klingspor, grefve C. 0. Taube,

E. A. G. A. Wijkunder, friherre J. G. Beck-Friis, 0. M. Ström-berg och

K. Starbäck, hvilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort

hafva följande l}rdelse:

»Det anbud, som nu gjorts statsverket att för en summa af 1,100,000

kronor inköpa fastigheten n:is 50 och Öl i kvarteret Blasieliolmen här

i staden eller det s. k. förra norska ministerhotellet, synes utskottet

värdt att taga i allvarligt beaktande. Såsom i statsrådsprotokollet

erinras och äfven torde få anses allmänt bekant, är nämligen behofret

af nya lokaler för en mängd af våra centrala ämbetsverk synnerligen

trängande, och de statens byggnader eller byggnad splatser, som hafva

den belägenhet, att de kunna för ändamålet ifrågakomma, så fåtaliga,

att en möjlighet att förvärfva ytterligare en för uppförande af eu byggnad

för ett flertal ämbetsverk så välbelägen tomtplats som den förevarande

synes böra utnyttjas, därest priset å fastigheten kan betraktas

såsom skäligt. Enligt utskottets förmenande måste detta anses vara

fallet med det nu begärda, omkring 33 kronor per kvadratfot eller 374

kronor 55 öre per kvadratmeter, och torde det kunna antagas, att den

hufvudsakliga anledningen till att högre köpesumma ej fordras är att

söka i den omständigheten, att tomterna ifråga, om än i och för sig

med afseende å belägenhet bland de förnämligaste i Stockholm, ej kunna

anses ur affärssynpunkt intaga något särskildt gynnsamt läge. I afseende

å grundens beskaffenhet har utskottet från öfverintendentsämbetet

införskaffat uppgift (Bil. A) angående verkställda grundborrningar med

tillhörande karta, af hvilka handlingar och af hvad utskottet i öfrigt

inhämtat framgår, att grunden icke kan anses mindre god än den i Stockholm

i allmänhet förekommande byggnadsgrunden. Vidare har utskottet

från öfverintendentsämbetet erhållit uppgift (Bil. B) på de servitut, som

belasta dels förevarande fastighet, i uppgiften betecknad med n:o 28,

i förhållande till det bredvid belägna s. k. Bolinderska huset, i uppgiften

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Statsutskottets Utlåtande Nu> 167.

betecknadt med n:is 16 och 27, dels ock sistnämnda fastighet i förhållande

till förra norska ministerhotellet. Af de förstnämnda servituten lärer det

under mom. 4 omförmälda eller förbudet att bebygga den s. k. fria platsen

utanför inkörsporten å östra sidan af Bolinderska huset, ett område af

12,17 meters längd och 4,7 5 meters bredd, få anses vara det enda,

som äger någon nämnvärd betydelse. Utskottet håller dock före, att

det ej är af sådan vikt, att det bör föranleda ett afstående från ett köp,

som ur andra synpunkter kan betraktas såsom för staten fördelaktigt,

Slutligen har utskottet likaledes från öfverintendentsämbetet erhållit uppgift

å de köpeskillingar, som under de senare åren erlagts för åtskilliga

fastigheter å Norrmalm med så pass central belägenhet, att de skulle

kunna tänkas ifrågakomma vid förvärf för statens räkning af byggnadsplatser

för ämbetsverk eller därmed jämförliga institutioner. Några af

dessa pris finnas upptagna å Bil. C, och framgår af denna, hurusom

de flesta af de sålunda erlagda köpeskillingarne högst väsentligt öfverstiga

den för'' ifrågavarande fastighet begärda. Utskottet anser alltså

de öfvervägande skälen tala för det föreslagna köpet, Den enda omständighet,

som synes utskottet kunna föranleda någon tvekan, är, att

platsens framskjutna belägenhet kan medföra kraf på uppförande å densamma

af en ur arkitektonisk synpunkt betydande byggnad med dåra!

föranledda höga byggnadskostnader. Då det emellertid tillkommer Riksdagen

att vid pröfning af eventuella ritningar och kostnadsförslag tillse,

att ingen öfverflödigt dyrbar arkitektonisk utstyrsel varder å byggnaden

nedlagd, anser emellertid utskottet, att denna betänklighet icke är

af beskaffenhet att böra föranleda ett afstående från köpet ifråga.

Hvad Kungl. Maj:t föreslagit beträffande sättet för beredande af

tillgång till de för gäldande af köpeskillingen erforderliga medlen eller

användande för sådant ändamål af dels köpeskillingen för förutvarande

dramatiska teaterns fastighet, 790,000 kronor, dels ock ett belopp åt

120,000 kronor af fonden för anordnande af lokaler för statens ämbetsverk

i hufvudstaden samt beviljande af ett extra anslag å 190,000

kronor har icke gifvit utskottet anledning till erinran.

På grund af hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må

a) medgifva, att fastigheten under iris 50 och

51 i kvarteret Blasieholmen i Stockholm må för en

köpeskilling af 1,100,000 kronor lör statsverkets räkning

inköpas, äfvensom att till gäldande af omförmälda

köpeskilling må användas ej mindre den för fastigheten

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 167.

15

n:o 7 i kvarteret Näckström inflytande köpeskillingen

790,000 kronor än äfven af fonden för anordnande af

lokaler åt statens ämbetsverk i hnfvndstaden ett belopp

af 120,000 kronor; samt

b) på extra stat för år 1910 under sjunde hufvudtiteln

anvisa återstoden af köpeskillingen eller 190,000

kronor.»

Det skulle bär antecknas, att herrar P. Olsson, F. W. Thorsson och

F. Berg icke deltagit i förestående ärendes behandling inom utskottet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 167.

Afskrift.

Bil. A.

Undersökning af grundbotten å tomten n:o 28 i kvarteret

Blasieholmen inom Jakobs församling.

För undersökningen liar jordborrning utförts i de punkter, som .

äro angifna å medföljande ritning och hvilkas nummer återfinnas i följande

beskrifning, där jordlager och borrdjup angifvas:

N:o

1.

Fyllning

1.20

m.

Antagligen

berg

1.20

11

N:o

2.

Fyllning.....................

1.40

m.

Antagligen

berg

1.40

11

N:o

3.

Fyllning .....................

1.00

in.

Antagligen

berg

1.00

11

N:o

4.

Fyllning....................

1.15

m.

Antagligen

berg

1.15

11

N:o

5.

Fyllning .....................

2.15

in.

Antagligen

berg

2.15

11

N:o

5 a

Fyllning .............

0.95

in.

Berg

0.95

11

N:o

6.

Fyllning ..................

berg

4.30

m.

Antagligen

4.30

11

N:o

7.

Fyllning .................

0.75

in.

Graf! till antagligen

berg

0.75

11

JS’:o

8.

Fyllning ...................

1.65

m.

Antagligen

berg

1.65

11

N:o

9.

Fyllning.................

1.00

m.

Gräft till

berg

1.00

11

N:o

10.

Fyllning ...................

Berg eller

2.90

m.

• sten

2.90

11

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 167.

17

N:o 11.

Fyllning och lera ..............

.............................................. 4.20 m.

Fast gräs .........................

.................................................. 0.75 „

Berg eller sten 4.95 „

N:o 12.

Fyllning .............................

............................................ 2.55 m.

Berg eller sten 2.55 „

N:o 13.

Fyllning ...............................

................................................. 1.10 m.

Gräft till berg 1.10 „

N:o 14.

Fyllning ................-r................

................................................... 1.30 in.

Grus..........................................

................................................... 0.50 „

Gräft till berg 1.80 „

N:o 15.

Fyllning ................................

................................................. 1.35 in.

Sten i botten 1.35 „

N:o 16.

Fyllning .................................

................................................... 1.75 m.

Berg eller sten 1.75 „

N:o 17.

Fyllning ................................

................................................... 1.85 in.

Sten 1.85 „

N:o 18.

Fyllning .................................

.................................................. 2.55 m.

Fast grus .........................

................................;................ 0.40 „

Antagligen berg 2.95 ,,

N:o 19.

Fyllning .................................

.................................................. 2.10 in.

Grus ......................................

.................................................. 0.50 „

Antagligen berg 2.60 „

N:o 20.

Fyllning och lera ..............

................................................... 2.45 in.

Antagligen berg 2.45 „

N:o 21.

Fyllning och lera ................

................................................... 2.60 in.

Antagligen berg 2.60 „

N:o 22.

Fyllning ..................................

................................................... 2.40 m.

Berg eller sten 2.40 „

N:o 23.

Fyllning och lera ................

.................................................. 3.45 in.

Antagligen berg 3.45 „

N:o 24.

Fyllning och lera ................

.................................................. 3.00 in.

Fast grus 0.60 „

Antagligen berg 3.60 „

N:o 25.

Fyllning .................................

.................................................. 3.40 in.

Antagligen berg 3.40 „

Bih.

till Riksd. Prof. 1909. 4 Sami.

1 Afd. 109 Häft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Statsutskottets Utlåtande N:o 167.

N:o 26.

Fyllning och lera ...................

................................................ 3.70 in.

Antagligen berg 3.70 „

N:o 27.

Fyllning och lera ...................

................................................ 3.70 m.

Antagligen berg 3.70 „

N:o 28.

Fyllning och lera ...................

............................................... 1.20 m.

Gräft stor sten 1.20 ,,

N:o 29.

Fyllning ...................................

............................................... 1.15 m.

Antagligen sten 1.15 „

N:o 30.

Fyllning ....................................

............................................... 2.25 m.

Berg eller sten 2.25 „

N:o 31.

Stenfyllning..............................

................................................ 5.10 m.

Berg eller sten 5.10 „

N:o 32.

Stenfyllning..............................

................................................ 4.80 in.

Berg eller sten 4.80 „

N:o 33.

Fyllning ....................................

................................................ 4.90 m.

Berg eller sten 4.90 „

N:o 34.

Fyllning och sten .................

........................................... 4.95 m.

Berg eller sten 4.95 „

N:o 35.

Fyllning ................................

............................................... 1.80 in.

Antagligen sten 1.80 „

N:o 36.

Fyllning ..................................

............................................. 3.70 in.

Berg eller sten 3.70 „

N:o 37.

Fyllning ...................................

............................................... 2.20 in.

Berg eller sten 2.20 „

N:o 38.

Fyllning ..................................

............................................. 2.00 m.

Lera............................................

........................................... 1.20 „

Lerblandadt grus....................

............................................... 2.10 „

Berg eller sten 5.30 „

N:o 39.

Fyllning och lera ..................

.............................................. 4.00 m.

Fast sand och grus..............

.............................................. 1-30 „

Berg eller sten 5.30 „

N:o 40.

Fyllning och lera ..................

............................................... 3.00 in.

Sand och grus ........................

................................................ 1.20 m.

Berg eller sten 4.20 „

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 167. 19

N:o 41.

Fyllning och lera ..................

................................................. 4.40 m.

Sand och grus ........................

................................................ 0.90 „

Berg eller sten 5.30 „

N:o 42.

Stenfyllning..............................

................................................. 3.25 m.

Berg eller sten 3.25 „

N:o 43.

Fyllning ....................................

................................................. 2.40 m.

Berg eller sten 2.40

Gränserna mellan de olika jordlagren äro endast ungefärliga.

Borrdjupen äro räknade från markytan, hvars höjder öfver slusströskeln

å ritningen äro utmärkta med svarta siffror.

Stockholm den 3 mars 1908.

Bennet A C:o.

Rätt afskrifvet intyga:

Gustaf Andersson. Adolf Berggren.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 167.

Bil. B.

P. M.

angående servitut, sou belasta n:is 16 och 27 kvarteret Blasieholmen till

förmån för n:o 28 samma kvarter, samt n:o 28 till förmån

för n:is 16 och 27.

I. Servitut, som belasta n:o 16 till förmån för n:o 28.

1) N:o 16 är, om så påfordras, skyldig uppföra afsäljning med

port i skiljelinjen emellan den till n:o 28 hörande »stallgårdstomten))

och n:o 16 (jfr 7 här nedan).

2) N:o 28 har fönsterrätt från norra eller nordvästra gafveln af

stora huset utåt gården till n:o 16.

3) N:o 28 har rätt att uppsätta byggnadsställning å den till

n:o 16 hörande plats, som begagnas till utfartsväg.

4) N:o 16 får ej uppföra byggnad på närmare afstånd än 28 fot

från gränslinjen emellan n:is 16 och 28 (f—1 å Wallströms karta).

5) N:o 16 är skyldig att i de fönster som vetta emot »Ministerhotellet»

till visst afstånd från rummens golf (7 fot) hafva mattslipadt

eller vågigt glas och ej så ljus färg å byggnaden att den är skadlig

för midtemot boendes syn.

6) N:o 16 är skyldig underhålla afloppstrummor från n:o 28 å

den tillköpta delen af n:o 16, härjämte förbud mot vanprydande byggnader

m. m.

7) N:o 16 är skyldig att i gränslinjen emellan »stallgården» och

n:o 16, där byggnad ej uppföres, uppställa och underhålla järnstaket

med grindar, som när som helst få begagnas af n:o 28, men endast

vid olyckshändelse af n:o 16, samt bekosta till följd häraf nödvändigt

ordnande af vattenlopp och stensättning (jfr 1 här ofvan).

8) N:o 16 är skyldig att i likhet med n:o 28 deltaga i underhållet

af utkörsporten från stallgården, stänga den o. s. v. (se II. 3).

9) I byggnad å den tillköpta delen af n:o 16 får ej källare eller

schweizerirörelse idkas.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 167.

21

II. Servitut, som belasta n:o 28 till förmån för n:o 16.

1) N:o 16 har rätt att uppsätta byggnadsställning å den »fria

platsen», som tillhör n:o 28 vid S. Blasieholmen.

2) N:o 16 har rätt till fri passage åt S. Blasieholmshamnen genom

»stallgårdens» utkörsport till en bredd af 8 alnar.

3) N:o 28 är skyldig att lika med n:o 16 deltaga i underhållet

af utkörsporten, stänga den o. s. v. (se I. 8).

4) N:o 28 får ej bebygga den »fria platsen» (b—c—d—e å Wallströms

karta), hvarjämte n:o 16 från södra eller sydöstra gafveln har

fönsterrätt åt den »fria platsen».

5) N:o 28 får ej å »stallgården» uppföra hus å närmare afstånd

än 20 fot från den till n:o 16 tillköpta tomten, undantagandes där

byggnad förut finnes (20 fot från f—g å AVallströms karta), hvarjämte

n:o 16 (d. v. s. tillköpta tomten) har fönsterrätt åt stallgården, dock

ej i jordvåningen på mindre höjd från marken än 8 fot.

6) N:o 16 har rätt att uppsätta byggnadsställning å stallgårdstomten.

7) N:o 16 har rätt till utsprång emot den »fria platsen» dock ei

öfver 3 V* fot.

III. Servitut, som belasta n:o 27 till förmån för n:o 28.

1) N:o 28 har under vissa villkor och förutsättningar fönsterrätt

emot gården till n:o 27. Fönsterrätten torde i händelse af nybyggnad

endast tillkomma byggnad å »nordvästra flygelbyggningens» tomt, och

fönstren å denna byggnads nedre våning skola vara försedda med sådan

inrättning (t. ex. påspikade ståltrådsgaller), att personer ej må kunna

genom fönstren begifva sig ut på gården till n:o 27 eller orenlighet

kunna därå utkastas.

2) Skyldighet för n:o 27 att hafva byggnad indragen å tomten

på visst angifvet sätt.

3) Rätt för n:o 28 att så länge nuvarande byggnader å n:o 28

kvarstå hafva takfall emot n:o 27 under vissa villkor.

Bih. till Riksd. Prof. 1909. 4 Sami. 1 Afd. 109 Höft.

4

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 167.

Bil. C.

Fastighetens adressnummer.

Pris per

kvadratmeter.

Malmskillnadsgatan 40 och Mästersamuelsgatan 37 ...............

669

Regeringsgatan 55 och Mästersamuelsgatan 25........................

500

—

Norra Smedjegatan 11 och Brunkebergstorg 14 .....................

1,100

—

Drottninggatan 40............................................................................

622

—

Beridarebansgatan 21 .......................................................................

220

—

Drottninggatan 48 och Klarabergsgatan 46..............................

1,240

—

Hamngatan 36 ....................................................................................

313

—

Regeringsgatan 53.............................................................................

400

—

Malmskillnadsgatan 5 och Hamngatan 30 .................................

500

—

)) 38 och Smålandsgatan 42 ...........................

600

—

Hamngatan 24 ....................................................................................

400

—

Mästersamuelsgatan 38 och Malmskillnadsgatan 15 ...............

540

—

Jakobsbergsgatan 37 och Malmskillnadsgatan 19 B ...............

487

—

Drottninggatan 46 och Klarabergsgatan 25...........................

770

—

Klarabergsgatan 21 och Beridarebansgatan 23 o. 23 A ......

400

—

Mästersamuelsgatan 33 .....................................................................

314

—

Regeringsgatan 49 och Smålandsgatan 34...!.............................

700

—

Jakobsbergsgatan 38 .......................................................................

797

—

Hamngatan 38 ...................................................................................

657

—

Norra Smedjegatan 15 och 17 samt Brunkebergstorg 16,

18 och 20 ............................................................

742

Drottninggatan 42 och 44...............................................................

543

—

Hamngatan 26 ....................................................................................

645

—

Smålandsgatan 36..............................................................................

401

—

Regeringsgatan 45 och Hamngatan 22......................................

402

—

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1909.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.