Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om anslag till påbörjande af en sakkunnig undersökning af landets alla skoqar.

1909-05-10 · 5 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1909:172, Utlåtande, i anledning af väckta motioner om anslag till påbörjande af en sakkunnig undersökning af landets alla skoqar.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 172.

1

N:o 172.

Ank. till Riksd. kansli den 10 maj 1909, kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om anslag till påbörjande

af en sakkunnig undersökning af landets alla

skoqar.

(I. A.)

I en inom Andra kammaren väckt, till statsutskottets förberedande

behandling öfverlämnad motion (n:o 81) har herr Axel Schotte föreslagit,

att Riksdagen för påbörjande af en sakkunnig undersökning af landets

alla skogar i hufvudsakligt syfte som i motionen framhållits måtte för år

1910 ställa till Kungl. Maj:t förfogande ett förslagsanslag af 50,000 kronor,

med rätt för Kungl Maj:t att af tillgängliga medel förskottsvis disponera

beloppet redan under innevarande år.

Till stöd för sin framställning har motionären anfört och åberopat

följande:

»För hela vårt lands ekonomiska Rf äro våra skogars vård och förkofran

af den mest genomgripande betydelse; bibehållandet för kommande

generationer af vårt skogskapital måste vara en bland statsmakternas viktigaste

uppgifter. Trävarunäringen spelar emellertid i vår ekonomi en så

betydande roll, att det icke kan vara öfverensstämmande med klok hushållning

att icke af skogarna tillgodogöra sig hvad som vid hvarje tillfälle

kan vara möjligt utan att äfventyra skogsbrukets uthållighet och skogskapitalets

for tvär o.

Meningarna om huru den nuvarande generationen hushållar med

Sveriges skogar, huru står den årliga tillväxten i dessa skogar är och

Bill. till Riksd. Frat. 1909. 4 Sami. 1 Afd. 114 Höft. (N:o 172).

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 172.

huru stor virkesmängd därur årligen uttages äro emellertid mycket delade

bland fackmännen. Många hålla före, att skogssköfling råder i landet, att

det årliga virkesuttaget således väsentligen öfverskrider tillväxten. Andra

däremot mena, att skogskapitalet — särskildt hvad beträffar statens skogar

— icke utnyttjas i den grad, som både från ekonomisk synpunkt och för

skogens föryngring kräfves.

Under känslan af att ett rationellt och för ett uthålligt skogsbruk

skäligt tillgodogörande af landets skogstillgångar kräfver såsom underlag

en nöjaktig kännedom om skogskapitalets storlek och skogarnas beskaffenhet,

väcktes vid det gemensamma möte, som ombud för rikets skogsvårdsstyrelser

i december 1908 afhöllo här i Stockholm, motion om utrönande

af virkestillgången och tillväxten i de svenska skogarna.

I denna motion, som är intagen i häftet 1 af skogsvårdsföreningens

tidskrift år 1909, sid 44 och följ. (se Bilaga), anfördes, att frågorna om

den årliga tillväxtens storlek i våra svenska skogar och om myckenheten

af den virkesmassa, som årligen uttages ur skogarna, icke ännu blifvit

nöjaktigt besvarade. Det hade visserligen icke saknats försök till utredningar

för att besvara dessa frågor, men utredningarna hade samtliga lidit

af det felet, att de grundats på bristfällig statistik och på mer eller

mindre godtyckliga antaganden i stället för på direkta, systematiskt utförda

undersökningar. De uppnådda resultatens divergens bekräftade ett sådant

påstående. Såsom exempel på denna skiljaktighet i beräkningarna anfördes

i motionen, att 1855 års skogskommitté kom till en brist af 3,744,000

kbm., hvarmed virkeskapitalet årligen skulle minskas, att en beräkning år

1882 af J. O. af Zellén i stället uppvisade ett årligt öfverskott af tillväxt

i förhållande till uttag af 3,978,000 kbm., att 1896 års skogskommitté

kommit till det resultat, att en årlig brist af 4,980,000 kbm. uppkommer

samt att öfverjägmästaren U. Wallmo år 1905 beräknat tillväxten i landets

skogar till siffror, som efter virkeskonsumtionen år 1906 skulle gifva ett

årligt deficit af icke mindre än 18,258,000 kbm. Det skulle dock tyda på

en alltför stor sorglöshet, om verkliga förhållandet mellan produktion och

konsumtion i landets skogar allt fortfarande förblefve okänd. Skogskapitalets

utnyttjande på ett rationellt och för detsammas framtida bestånd fullt

betryggande sätt vore en af svenska folkets viktigaste ekonomiska frågor.

Erkändes detta förhållande, så folie det väl ock af sig själft, att det är en

bjudande nödvändighet att förskaffa sig full visshet om huru detta kapital

förvaltas, om man uttager den ränta detsamma ger, eller om man lägger

en del till kapitalet, med risk att denna del går förlorad, eller om man

kanske rent af är på god väg att förtära själfva kapitalet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 172.

3

Skogsvårdsstyrelsernas möte beslöt också efter ett enhälligt tillstyrkande

från det utskott, dit motionen remitterades, att till landets olika skogsvårdsstyrelser

hemställa, att de ville, hvar och eu inom sitt landstingsområde,

åtaga sig utförandet af den föreslagna undersökningen om skogarnas tillstånd,

under förutsättning att kostnaderna härför bestredes af allmänna

medel. Tillika beslöt mötet, bland annat, att utse en kommission af 6

personer för att upprätta fullständig plan för ifrågavarande undersökningsförrättnings

utförande, äfvensom kostnadsförslag.

De föreslagna undersökningarna skulle bestå däri, att skogsvårdsstyrelserna,

hvar inom sitt område, skulle åtaga sig att dels genom sammanställande

af alla under senare år sakkunnigt utförda skogsuppskattningsförrättningar

och tillväxtundersökningar, dels ock genom i stort utförda

direkta linjetaxeringar vid tillväxtundersökningar utröna skogarnas

nuvarande virkesmassa, densammas fördelning i olika skogstyper och åldersklasser

m. m., markens fördelning i fast mark, dränerad och försumpad

mark, kalmarker, mossar och berg m. m. samt att komplettera befintliga

kartor i berörda afseenden. Genom tillväxtundersökningar i så vidsträckt

omfattning skulle en tämligen god siffra för den årliga tillväxten i skogarna

erhållas. Vidare skulle genom infordrande af uppgifter, förfrågningar

och, där sådant förfaringssätt icke vore tillräckligt, genom direkta

undersökningar utrönas den totala afverkningen per år från länets skogar.

Det vid skogsvårdsstyrelsernas nyss omförmälda möte fattade beslut i förevarande

ämne har öfverallt bland dessa styrelser omfattats med stort intresse,

och den 17 februari i år komma förenämnda kommissioner att

sammanträda för att i detalj utarbeta planen för taxeringens och beräkningarnas

utförande och beräkna kostnaderna för denna plans genomförande.

Härefter torde skogsvårdsstyrelserna komma att hos Kungl. Maj:t

göra framställning om anvisande af medel för undersökningarna. Det kan

tagas för gifvet, att Kungl. Maj:t skall ställa sig välvillig till saken, äfven

om rätt betydande anslag skulle erfordras, men uppenbart torde vara, att

i hvarje fall proposition om medels anvisande kan förväntas först till 1910

års Riksdag.

Jag är emellertid lifligt öfvertygad om, att förevarande fråga är af

sådan vikt och betydelse och att den undersökning, som här afses, bör

igångsättas med så stor skyndsamhet, att möjlighet bör beredas statsmakterna

att redan i år taga frågan, åtminstone i viss del, under ompröfning.

En mera utvecklad lagstiftning till reglerande af landets hushållning med

sina skogar är trängande och det i högre grad, ju mer det kan befaras,

att skogskapitalet årligen minskas i stället för att vidmakthållas. Hvarje

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 172.

sådan lagstiftning blir emellertid mer eller mindre irrande och oviss till

sina verkningar, om tillgång ej finnes till systematiskt utförda sakkunniga

undersökningar om tillväxten och virkeskonsumtionen. Stödd på sådana

undersökningar, kan lagstiftningen också lättare anpassas efter olika

landsdelars behof. Då de ifrågasatta undersökningarna och deras bearbetande

torde taga 4 år i anspråk, synes hvarje uppskof med deras igångsättande

böra om möjligt undvikas.

Ett ytterligare skäl till undersökningarnas omedelbara företagande

är, att det under nuvarande mindre gynnsamma konjunkturer är det bästa

möjliga tillfälle att vinna nödig arbetskraft för undersökningarnas utförande,

något som kanske ej i samma grad kan påräknas om några år.

Vid skogsvårdsstyrelsernas möte uppgafs sålunda, att af nu från skogsinstitutet

utgående elever större delen icke kunde påräkna fast anställning

under den närmare framtiden. För undersökningarna beräknades approximativt

35 skogstaxatorer med hvar och en 5 å 6 handtlangare.

De undersökningar, hvarom skogsvårdsstyrelserna fattat beslut, afse

enskilda skogar. För att full öfversikt skall vinnas af landets skogskapital

och handhafvandet däraf torde undersökningarna böra utsträckas att omfatta

jämväl statens skogar öch de under statens kontroll stående skogarna.

En stor del af dessa är visserligen taxerad, och dessutom torde rörande de

norrländska skogarna utredning komma att lämnas af den nu arbetande

norrländska skogsvårdskommittén. Men gifvet är, att hela detta material

bör sammanarbetas med undersökningarna rörande de enskilda skogarna

och i vissa delar kompletteras, på det full enhetlighet måtte uppnås.

Totala kostnaden för hela den ofvan berörda undersökningen har för

de enskilda skogarna beräknats till 450,000 kronor; för erforderliga kompletterande

undersökningar af statsskogarna torde kostnaden kunna skattas till

75,000 kronor. Hela summan skulle således blifva 525,000 kronor, fördelade

på 3—4 år. Förberörda kommissions utredning af kostnadsfrågan

torde föreligga, innan Riksdagen går att fatta beslut om denna motion.

Med hänsyn till omförmälda undersökningars stora betydelse och

brådskande natur vore ett mindre anslag redan i år till undersökningarnas

igångsättande synnerligen önskvärdt. Gifvetvis borde Kungl. Maj:t fastställa

den närmare planen för undersökningen och medelsanvändningen.»

Beträffande innehållet af den af motionären åberopade, vid skogsvårdsstyrelsernas

möte i december 1908 i Stockholm väckta motion om utrönande

af virkestillgången och tillväxten i de svenska skogarna, tillåter

sig utskottet att hänvisa till den vid herr Schottes ifrågavarande motion

(n:o 81) fogade bilaga.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 172.

5

Sedermera har samme motionär — under åberopande af förestående

motion och med anmälan, att den i motionen omförmälda, af skogsvårdsstyrelserna

i länen igångsatta utredning numera afgifvits i ett »betänkande

angående plan för undersökning om virkestillgång och tillväxt in. m. i

Sveriges skogar» — i anslutning till hvad i betänkandet föreslagits, hemställt

i motionen n:o 231, att det anslag af 50,000 kronor, som motionären

i förberörda motion hemställt måtte anvisas till påbörjande af en sakkunnig

undersökning af landets alla skogar, måtte utgå till den försökstaxering i

förevarande hänseende af Värmlands län, som i åberopade betänkandet

förordats.

Utskottet, som tagit del af det i motionen n:o 231 omförmälda utskottets

betänkandet, delar motionärens uppfattning, att en undersökning af landets yttrande.

skogar skulle vara af stor betydelse för befordrande af en rationell skogsskötsel.

Emellertid har utskottet inhämtat, att numera hos Kungl. Maj:t

gjorts framställning om anvisande af medel för en sådan undersökning.

Då således frågan för närvarande är föremål för Kungl. Maj:ts pröfning

och alltså kan förväntas blifva förelagd redan nästa års Riksdag, får

utskottet hemställa,

att herr Schottes ifrågavarande motioner icke må

af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 10 maj 1909.

På statsutskottets vägnar:

G. BILLING.

Reservationer:

af herrar grefve A. F. C:son Wachtmeister, F. W. Thorsson, J. Ström

och A. C. J. Christiernson;

af friherre J. T. Grijoenstedt mot motiveringen.

Herrar H. Andersson, F. Berg och A. Ekman hafva begärdt få antecknadt,

att de icke deltagtt i förestående ärendes behandling inom utskottet.

Bill. till Riksd. Prot. 1909. 4 Sami. 1 Ajd. 114 Höft.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.