Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning af väckt motion, om statsbidrag till aflöningen af bibliotekarien vid skandinaviska afdelningen af Sainte-Gene^iéve-biblioteket i Paris.

1909-05-10 · 10 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1909:176, Utlåtande i anledning af väckt motion, om statsbidrag till aflöningen af bibliotekarien vid skandinaviska afdelningen af Sainte-Gene^iéve-biblioteket i Paris.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 176.

1

W:o 176.

Ank. till Riksd. kansli den 10 maj 1909, kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning af väckt motion, om statsbidrag till

aflöningen af bibliotekarien vid skandinaviska afdelningen

af Sainte-Gene^iéve-biblioteket i Paris.

(2 U. A.) I

I en af herr F. Berg i Stockholm m. fl. inom Andra Kammaren

väckt motion, n:o 148, som öfverlämnats till statsutskottets förberedande

behandling, har föreslagits, att Riksdagen måtte på extra stat för 1910

anvisa ett belopp af 1,600 kronor som bidrag till aflöning för 1909 och

1910 af bibliotekarien vid skandinaviska afdelningen af Sainte Geneviévebiblioteket

i Paris.

Till stöd för framställningen hafva motionärerna anfört följande:

»I en motion vid 1908 års riksdag (n:o 122) tilläto vi undertecknade

oss att hemställa om ett anslag på 1,600 kronor som bidrag till

aflöning för de två åren 1908 och 1909 af bibliotekarien vid skandinaviska

afdelningen af Sainte-Greneviéve-biblioteket i Paris.

Vi framhöllo då betydelsen för vårt land att vara andlig hufvuddelägare

i ett i Paris förlagdt omfattande bibliotek med vetenskaplig

karaktär. Utländska forskare få här nödiga upplysningar om nordiska förstå

till Riksd. Prof. 1909. 4 Samt. 1 Afd. 118 Haft. (N:o 176.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N-''0 176.

hållanden, och de inånga skandinaver, som äro bosatta eller studera i

Paris, få genom biblioteket en värdefull möjlighet att behålla känning

med hemlandets lif och litteratur.

Vi erinrade vidare, att de franska myndigheterna med särskild välvilja

omhuldat denna institution, som dock främst tjänar nordiska intressen,

upplåtit lokaler och anslagit för där anställda franska bibliotekstjänstemän

in. m. en årsbudget på c:a 8,000 francs. Äfven katalogen

— som just nu är färdigtryckt — har bekostats med franska medel.

Uppenbarligen har dock för upprättandet och fullföljandet af densamma

fordrats biträde af lämplig person från något af de nordiska länderna,

och likaledes behofves en sådan för att gå besökande landsmän och utländska

forskare till hända. De franska vederbörande torde också ha

förutsatt, att en sådan oumbärlig tjänsteman skulle finnas och att han,

då fransk lag hindrar aflöning af utlänning, skulle ersättas för sitt arbete

genom bidrag från de af biblioteket intresserade nordiska länderna. Sådant

bidrag hade också 1903—05 utgått från åttonde hufvudtitelns besparingar

till en ung norsk skriftställare, men sedan denne 1906 efterträdts af en

svensk man, fil. kand. Fr. Palmér, hvilken med utmärkta vitsord från de

franska biblioteksmännen uppehållit tjänsten, har intet bidrag från svenska

statens sida vidare lämnats.

Under debatten om denna sak i Andra Kammaren (se prot. 26 mars

1908, sid. 106 o. f.) redogjorde undertecknad Berg för anledningen hvarför

Kung]. Maj:t 1906 på hans egen föredragning icke funnit skäl bevilja

det då begärda arfvodet, men att dessa skäl sedan förlorat sin giltighet,

så att lian just därför känt det snart sagdt som en plikt att vara med

om frambärandet af motionen. Det enda, som nu kan mot den nuvarande

innehafvare!! af platsen andragas, är något saken absolut ovidkommande,

nämligen hans privata politiska skriftställeri, medan det däremot är en

nationens hederssak gentemot utlandet att stödja denna starka utpost för

svensk odling i en af världskulturens brännpunkter. Mot detta anfördes

af dåvarande vice talmannen egentligen endast, att herr Palmérs 1905

framförda politiska åsikter gjorde det för honom motbjudande att rösta

för bifall. Häremot vitsordade undertecknad Bonde, som nyligen besökt

biblioteker, den stora uppgift detsamma hade att fylla samt manade att

låta detta vara detta; och undertecknad Branting uppläste en liflig tillstyrkan

för anslaget från bibliotekarien Wåhlin i Göteborg. Vid voteringen,

som företogs framemot klockan 1/2 5 på morgonen, visade sig

emellertid flertalet af de kvarvarande dela herr Pehrsons i Törneryd me
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statm!skottets Utlåtande N-o 176.

3

ning, att befattningsinnehafvarens privata politiska åsikter i detta fall borde

tillmätas en afgörande betydelse, ty det lilla anslaget föll med 73 röster

mot 64.

I september 1908 ingick kand. Palmer, som alltjämt utan ersättning

från svenska staten uppehåller tjänsten, till ecklesiastikministern med förnyad

framställning i ärendet, då han ansåg sig vara i tillfälle att anföra

ytterligare nya skäl. Han skrifver bland annat:

»Såsom nytillkomna skäl för svenskt statsanslag må anföras, att i

denna stund samtliga de öfriga nordiska nationerna, Finland, Norge och

Danmark, bidraga till aflöning af tjänstemannen i fråga. De betänkligheter,

som i ett infordradt utlåtande uttalats mot att »Sverige skulle ensamt

bland de nordiska länderna understödja en institution, hvaraf de

öfriga i närvarande stund synas draga största gagnet», har alltså icke längre

något raison d’étre. Snarare kan man säga, att det må anses betänkligt

att låta de öfriga fattigare nordiska länderna ensamma upprätthålla en

institution, hvaraf Sverige drager största gagnet.

Att Sverige verkligen drager största gagnet af institutionen i fråga,

därom kan icke mer än en mening råda. Här må blott pekas på det

sakförhållandet, att af årets nytillkomna låntagare äro 36 °/# svenskar,

medan danskar och norrmän tillsammans ej komma upp till 32 °/0. Likaledes

är af den nytillkomna litteraturen öfver hälften svensk.» (Se bil.)

Denna ansökan remitterades från ecklesiastikdepartementet, för yttrandes

afgifvande, till öfverbibliotekarien Dahlgren, men vid tiden för statsverkspropositionens

uppgörande förelåg ännu icke något hans utlåtande,

hvadan ärendet icke kunde af Kungl. Maj:t i detta sammanhang ånyo

pröfvas.

Det synes visserligen icke uteslutet, att Kungl. Maj:t, med hänsyn

till den ytterligare styrka framställningen vunnit genom att äfven Norge

nu beslutat ‘statsanslag och till de ytterligare intyg om väl vitsordad

tjänstgöring, som nu föreligga, kan komma att, när herr Dahlgrens utlåtande

inkommit, framlägga proposition i ämnet. Men då detta i alla fall

är en förväntan, som af någon anledning kan bli gäckad, anse vi oss skyldiga

att motionsvägen sörja för att Riksdagen under alla omständigheter

blir satt i tillfälle att genom att bevilja detta lilla anslag afplana en

skuld, hvars fortsatta ignorerande ju längre tiden går synes oss bli alltmera

genant för de svenska statsmakterna.

Yi tillåta oss slutligen att, till belysning af hur herr Palmérs tjänstgöring

bedömes af hans franska förmän, anföra ett nytt intyg, afgifvet

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 176.

den 15 januari 1909 af föreståndaren för Sainte-Geneviéve-biblioteket Ch.

Kohler, hvilket i öfversättning lyder:

Sainte-Geneviéve-biblioteket.

Paris 15 januari 1909.

Undertecknad Ch. Kohler, administratör för Sainte-Geneviéve-biblioteket,

intygar, att herr F. Palmér, anställd vid nämnda biblioteks Fonds

scandinave på grund af undervisningsministerns förordnande af 4 januari

1906, sedan tre år fullgjort en regelbunden tjänstgöring, som förbinder

honom att nästan dagligen där närvara, och att han fyllt sina åligganden

med ett nit och en kompetens, hvarmed vi äro fullt tillfreds.

Herr Palmérs arbete har bestått dels i att medarbeta vid realordnandet

af biblioteket, öfversätta boktitlarna och läsa korrektur på den

under tryckning varande katalogen, och dels att underlätta begagnandet

af biblioteket för den publik, som besöker Fonds scandinave och som

synes ha uppskattat hans kompetens och bibliografiska kunskaper. Dessutom

har han genom sina hänvändelser till författare och förläggare

utöfvat en synnerligen gynnsam inverkan på själfva innehållet af den

skandinaviska boksamlingen, i det han lyckats för densamma af dem utverka

talrika och betydande gåfvor.

Jag anser alltså, att herr Palmér är både genom sin lämplighet som

fackman och genom de verkliga tjänster han gör icke blott biblioteket,

utan äfven den svenska kolonien i Paris, fullständigt värd att erhålla det

anslag, hvarom han gjort ansökan.

Ch. Kohlér.

Administratör för Sainte-Geneviéve-biblioteket.

Hvad till sist själfva summan beträffar, kunde visserligen goda skäl

föreligga att vidhålla yrkandet på ersättning för det utförda arbetet från

1908 års början — det blir ändå två års arbete utan något statsunderstöd.»

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 176.

Bilaga.

Bibliothéque

Sainte-G-eneviéve

Paris, le 14 jarl vier 1909.

Fonds Scandinave.

Statistik för året 1908.

Månad

Antal

besökare

Antal

boklån

Antal

uti äntå

volymer

Januari.............................

141

63

183

Februari ..........................

154

64

169

Mars.............................

130

59

169

April.................................

122

41

115

Maj .................................

170

63

179

Juni ...............................

90

34

122

Juli .................................

62

22

83

15—30 September..............

35

18

67

Oktober .........................

123

59

168

November........................

152

65

198

December...........................

143

57

147

Summa

1,322

545

1,600

Af den 1 januari 1909 inskrifna låntagare voro:

Svenskar ............................

.................. 179

Norrmän ..............................

.................. 136

Danskar ...........................

.................. 162

Isländare ..............................

.................. 6

Finnar .................................

.................. 43

Fransmän..............................

.................. 98

öfriga nationer ..................

.................. 33

Summa 657

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 176.

Af under

1908 nyinskrifna låntagare voro:

Svenskar ...........

Danskar

Fransmän

Norrmän ...........

Finnar.................

Isländare ...........

Öfriga nationer

40 procent

18

18 »

12

10

3,5 »

3,5 »

Nytillkomna arbeten under 1908:

Cirka 2,000 volymer och häften, hvaraf öfver hälften svenska

Paris den 14 januari 1909.

Frithiof Palmér.

Det i motionen omförmälda, af Kungl. Maj:t från öfverbibliotekarien

vid kungl. biblioteket infordrade utlåtande angående filosofie kandidaten

Palmérs under år 1908 gjorda förnyade ansökning om statsanslag för

ifrågavarande ändamål har numera till Kungl. Maj:t inkommit och är af

den lydelse, som den vid detta utlåtande bifogade bilaga A utvisar. Af detta

yttrande framgår bland annat, att öfverbibliotekarien, efter tagen del af

det af Palmer till styrkande af sin kompetens förebragta arbetsmaterial

och af hvad Palmer i öfrigt anfört, ansett sig böra vitsorda ej mindre

Palmérs kompetens till den ifrågavarande befattningen än äfven dels det

stora gagn, som den skandinaviska afdelningen af Sainte-Geneviéve-biblioteket

bereder i Paris bosatta eller vistande svenskar, dels ock den afsevärda betydelse,

som bör tillmätas afdelningen såsom representerande svensk litteratur

och svensk vetenskaplig forskning samt att öfverbibliotekarien förty

såsom sin mening uttalat att från ofvanberörda synpunkter anledning icke

kunde finnas att vägra bifall till den gjorda ansökningen.

Jämväl Kungl. Majrts minister i Paris har i afgifvet yttrande tillstyrkt

ansökningen.

Vid de sålunda upplysta förhållandena och på de af motionärerna i

öfrigt anförda skäl, anser sig utskottet böra förorda motionen.

Utskottet får alltså hemställa,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 176.

7

att Riksdagen nia pa extra stat för 1910 anvisa

ett anslag af 1,600 kronor som bidrag till aflöning

för 1909 och 1910 af bibliotekarien vid skandinaviska

afdelningen af Sainte-Geneviéve-biblioteket i Paris.

Stockholm den 10 maj 1909.

Pa statsutskottets vägnar:

G. B1LLING.

Reservationer:

af herrar G. Billing, A. T. Odelberg, E. Fränekel, grefve P. O. L.

Klingspor, friherre I. T. Gripenstedt, grefve C. O. Taube, G. Ödqvist och

C. H. Wallentin, hvilka ansett att utskottets yttrande och förslag bort

hafva följande lydelse:

»Enligt hvad utskottet inhämtat, har filosofie kandidaten Palmérs i

motionen omförmälda ansökning om statsanslag för ifrågavarande ändamål

numera varit föremål för slutlig pröfning inom regeringen, utan att emellertid

densamma ansetts böra föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd. Vid

sådant förhållande anser sig utskottet icke kunna tillstyrka Riksdagen att

i anledning af förevarande motion bevilja anslaget i fråga.

Utskottet får alltså hemställa,

att herr Bergs m. fl. ofvanberörda motion icke

må af Riksdagen bifallas»;

af herrar C. Persson och J. A. Sjö.

Det skulle här antecknas att herrar H. Andersson, F. Berg och A.

Ekman icke deltagit i förestående ärendes behandling inom utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Biblioteket.

Bilaga. A.

Till herr statsrådet och chefen för kungl. ecklesiastikd ep ar temeritet.

Sedan herr statsrådet begärt mitt yttrande angående en förnyad ansökan

af filosofie kandidaten Frithiof Palmér om beviljande af ett statsanslag

såsom bidrag till aflöning af den skandinaviske bibliotekarien vid

Sainte-Geneviéve-biblioteket i Paris, torde jag under hänvisning till tvenne

föregående utlåtanden i samma ärende af den 26 februari och 18 december

1906, nu böra inskränka mig dels till ett uttalande om sökandens

kompetens till den ifrågavarande befattningen, dels till en framställning

af det gagn, som den skandinaviska afdelningen af sagda bibliotek synes

bereda i Paris bosatta eller vistande svenskar, samt af den betydelse, som

kan tillmätas afdelningnn såsom representerande svensk litteratur och svensk

vetenskaplig forskning.

Hvad först angår sökandens kompetens, så har han nu företett ett

betyg angående vid Göteborgs högskola aflagd filosofie-kandidatexamen,

som utvisar mycket fördelaktiga vitsord i moderna språk och litteraturhistoria,

ämnen hvilka såsom förkunskaper för biblioteksverksamhet måste

tillerkännas särskild betydelse. Vidare föreligger ett intyg från chefen för

Sainte-Geneviéve-biblioteket af den 25 september 1908, i hvilket jag särskildt

fäst mig vid, att Palmér under sin treåriga anställning därstädes icke inskränkt

sig till den lagstadgade tjänstgöringen, utan för fullgörandet af

sina åligganden sett sig nödsakad att »nästan dagligen» vara närvarande i

biblioteket. Viktigast för frågans bedömande är det prof på den tryckta

katalogen, som blifvit ansökningen bilagdt. Palmér har i promemoria redogjort

för denna katalogs tillkomst och gifvit en tillfredsställande förklaring

i fråga om anledningen till de brister, som anförts beträffande förut

tryckta delar af densamma, brister som jag för min del icke tillskrifvit

honom; af mina föregående utlåtanden torde tydligt framgå, att den kritik

jag underkastat katalogarbetet gällt den del däraf, som verkställts af Palmérs

företrädare och som ensamt varit för mig tillgänglig. Det nu framlagda

tryckarket utmärker sig fördelaktigt framför de föregående. Jag har

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 176.

9

icke funnit något af vikt att däremot anmärka, och de ofullkomligheter,

som Palmér sjftlf i sin promemoria påpekat, synas mig dels vara af ringa

betydelse, dels ej kunna i arbeten af derna art helt och hållet undvikas.

Hvad angår det gagn, som Sverige och svenskar kunna draga af SainteGeneviéve-bibliotekets

skandinaviska afdelning, så vill jag ytterligare betona,

hvad jag vid flera tillfallen uttalat, att det för vårt land måste anses

synnerligen viktigt, att dess litteratur må vara rikhaltigt representerad i

ett af värhlskulturens hufvudcentra, och detta ej blott för de svenskar,

som därigenom sättas i tillfälle att underhålla sina andliga förbindelser

med moderlandet, utan äfven för de utländingar, som söka kunskap om

Sverige och svenska förhållanden. Jag vidhåller likaledes, hvad jag förut

yttrat, att det oundgängliga villkoret för att en svensk boksamling i Paris

skall göra åsyftadt gagn är, att dess vårdare skall vara förtrogen med

svenskt språk och äfven, såvidt förhållandena medgifva, med svensk litteratur

och historia.

Af de statistiska uppgifter, som förut varit för mig tillgängliga, synes

emellertid framgå, att svenskar mindre än danskar och norrmän begagnat

sig af biblioteket i fråga. Af låntagare, inskrifna den 1 december 1905,

utgjorde svenskar endast 18 procent mot norrmän 26 procent och danskar

29 procent. Häri synes sedermera en förändring ha inträdt: af de intill

juni 1906 nytillkomna låntagare hafva svenskar utgjort 38 procent; statistiken

för 1907 öfver de biblioteket besökande utvisar procenttalen: svenskar

3 %, fransmän 23, danskar 18, norrmän 11, finnar 4 och öfriga

nationer 7; under första hälften af 1908 uppgick antalet besök till 807

(uppgift om fördelning efter nationer saknas) och antalet inskrifna låntagare

till 616, hvaraf under året tillkommit 70, nämligen 25 svenskar,

16 danskar och isländare, 10 fransmän, 8 norrmän, 7 finnar och 4 af andra

nationer. På grund af här meddelade siffror synes man ej kunna jäfva

sökanden, då han yttrar: att Sverige verkligen drager största gagn af institutionen;

därom kan icke mer än en mening råda.

Angående den plats, som svensk litteratur intager i bibliotekets samlingar,

kan framhållas sökandens uppgift, att af under förra halfåret 1908

nytillkomna 1,250 volymer och häften öfver hälften eller 750 nummer

voro svenska. Att den svenska litteraturen är den i samlingen öfvervägande

framgår äfven af det bifogade katalogarket. Däri upptagna arbeten

fördelas efter språk sålunda:

Bih. till Biksd. Prot. 1909. 4 Sami. 1 Afd. 118 Käft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 176.

svenska ....................................... 124

danska.......................................... 83

norska.......................................... 14

finska .......................................... 8

andra språk .............................. 64

Summa 293

Bland de arbeten, som har räknats under rubriken »andra språk»,

förekommer ett ej ringa antal böcker, som äro tryckta i Sverige eller som

tryckta utomlands behandla svenska ämnen.

På grund af hvad ofvan anförts, får jag såsom min mening uttala,

att från de synpunkter, som af mig tagits i betraktande, anledning icke

kan finnas att vägra bifall till den gjorda ansökningen.

Stockholm den 4 mars 1909.

E. W. Dahlgren.

CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM, 19 09.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.