Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående optionsrätt vid förestående utarrendering af kronoängen Stora Oxhagen n:r 2 i Göteborgs och Bohus län.

1909-05-10 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1909:184, Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående optionsrätt vid förestående utarrendering af kronoängen Stora Oxhagen n:r 2 i Göteborgs och Bohus län.

Dokumentets text

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets Utlåtande N:o 184.

N:o 184.

Ank. till Riksd. kansli den 10 maj 1909, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående

optionsrätt vid förestående utarrendering af kronoängen

Stora Oxhagen n:r 2 i Göteborgs och Bohus län.

(I. A.)

I en till Riksdagen aflåten, till statsutskottet för förberedande

behandling remitterad proposition (n:o 223) af den 23 april 1909 har

Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver jordbruksärenden för samma dag föreslagit Riksdagen medgifva,

att, därest arrenderätten till för statsverkets räkning utarrenderade

kronoängen Stora Oxhagen n:r 2 i Rödbo socken af Göteborgs och

Bohus län för återstoden af löpande arrendeperiod öfverlåtes å ingenjören

Herman Jansa, denne jämväl må, utan hinder af gällande föreskrifter

rörande optionsrätt för arrendatorer af kronans jordbruksdomäner,

tillerkännas sådan rätt vid ifrågavarande kronoegendoms utarrendering

för den arrendeperiod, som tager sin början den 14 mars

1911.

Till ofvannämnda statsrådsprotokoll har departementschefen i

ärendet anfört följande:

»Kronoängen Stora Oxhagen n:r 2 i Rödbo socken af Göteborgs

och Bohus län är genom domänstyrelsens kontrakt den 31 januari 1890

och transportresolution den 15 december 1905 för statsverkets räkning

till den 14 mars 1911 utarrenderad till Carl Sigurd Grundell mot ett

årligt arrende af 2,300 kronor och under villkor, bland andra, att,

där arrendatorn varder i konkurs försatt, konkursboet äger, för den

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottet» Utlåtande N:o 184.

45

del af arrendetiden, som eljest skolat återstå, arrendet på viss person

öfverlåta, under villkor att anmälan därom göres hos domänstyrelsen

inom sex månader från konkursens början samt att den nye arrendatorn

af styrelsen godkännes; att, om löftesmännen för arrendet, i det

fall att arrendatorn blifvit i konkurs försatt, på grund af sin borgen

nödgats utbetala något samt därför ej af konkursboet undfått godtgörelse,

eller om konkursboet ej, sedan löftesmännen inom två månader

från konkursens början därom gjort framställning, senast två månader

därefter utfäst sig att hålla löftesmännen för deras borgen skadeslösa

och därför ställt säkerhet, då kommer att åt löftesmännen tillerkännas

den rätt att öfver arrendet förfoga, som i annan händelse

varit konkursboet förbehållen; samt att i afseende å optionsrätt för

arrendators löftesmän, om arrendet å dem öfverlåtits, skall gälla hvad

därutinnan är stadgadt i kungl. kungörelsen den 13 juli 1887 angående

förändrad lydelse af 7:de och 8:de punkterna i kungl. kungörelsen den 10

november 1882 angående förändrade grunder för förvaltningen af kronans

jordbruksdomäner, nämligen att, i händelse arrenderätten öfverlåtits å löftesmännen,

dessa må, därest arrendatorn uppfyllt de för optionsrätts åtnjutande

föreskrifna villkor, äga optionsrätt vid egendomens förnyade utarrendering,

oaktadt de då icke innehaft arrendet i så lång tid, att denna

tillsammans med återstående delen af arrendetiden uppgår till fem år.

Sedan Grundell numera blifvit försatt i konkurs, hafva löftesmännen

för arrendet, kontraktsprosten Carl G. Grundell och bruksägaren

P. Larsson i Torskog hos domänstyrelsen anhållit att, enär konkursboet

förklarat sig icke vilja hålla dem skadeslösa för den förlust de i

sin förenämnda egenskap af löftesmän lidit samt löftesmännen förty ägde

att i konkursboets ställe förfoga öfver arrenderätten till egendomen,

ifrågavarande arrende måtte få öfverlåtas på ingenjören Herman Jansa

från Trollhättan, hvilken förklarat sig villig att öfvertaga detsamma,

om han kunde få sig tillförsäkrad optionsrätt vid egendomens förnyade

utarrendering.

Löftesmännen hafva således anhållit att å Jansa måtte öfverflyttas

den optionsrätt, de ansett sig äga för den händelse de själfva öfvertagit

arrendet. Emellertid har arrendatorn icke med afseende å egendomens

häfd uppfyllt de villkor, som erfordras för åtnjutande af optionsrätt.

Uti underdånig skrifvelse den 19 nästlidna mars har domänstyrelsen

underställt detta ärende Eders Kungl. Maj:ts nådiga pröfning samt därvid

öfverlämnat yttranden i ämnet af domänintendenten i länet och af

Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande jämte öfriga till ärendet hörande

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets Utlåtande N:o 184.

handlingar, däribland instrument öfver en år 1908 å egendomen verkställd

arrende- och saluvärdering. Af sistnämnda handling inhämtas,

att uppskattningsmännen afstyrkt optionsrätt.

Domänintendenten har anfört i hufvudsak följande:

De missförhållanden, som under Grundells arrendetid varit rådande

med afseende å egendomens häfd, hade varit så stora och så allmänt

kända, att uppskattningsmännen vid förberörda under år 1908 å

egendomen hållna uppskattningsförrättning icke ansett sig kunna tillstyrka

optionsrätt för Grundell. Då emellertid Herman Jansa, som

uppgifvits vara både på grund af sin ekonomiska ställning och af andra

skäl synnerligen lämplig till kronoarrendator, förklarat sig vilja öfvertaga

arrenderätten under förutsättning, att densamma blefve honom tillförsäkrad

jämväl under den arrendeperiod, som toge sin början den 14

mars 1911, ville domänintendenten såsom sin mening uttala, att en

dylik lösning af frågan utan tvifvel vore för kronan den fördelaktigaste.

Domänintendenten förutsåge nämligen, dels att det icke komme att

lända till gagn för egendomen, att löftesmännen själfva eller genom

en brukare handhade skötseln af densamma under de två återstående

arrendeåren, dels ock att svårigheter måhända komme att förefinnas

att vid en blifvande auktion för egendomens förnyade utarrendering

finna en dugande arrendator, som kunde vara villig att betala den för

nästkommande arrendeperiod föreslagna arrendeafgiften, 1,720 kronor,

sedan egendomen under flera år varit i mindre goda händer. Då emellertid

Jansa icke i strid mot gällande bestämmelser syntes kunna erhålla

optionsrätt, ansåge sig domänintendenten icke hafva annan utväg att

föreslå än att sådan rätt måtte tillerkännas nuvarande arrendatorn,

oaktadt uppskattningsmännens afstyrkande.

Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande har förklarat sig icke

hafva något att erinra mot att nuvarande arrendatorn tillerkändes

optionsrätt till egendomen, därest domänstyrelsen ansåge hinder härför

icke möta.

För egen del har domänstyrelsen anfört följande.

Med den af domänintendenten föreslagna utvägen skulle vinnas,

att löftesmännen, om de öfvertoge arrendet för återstående arrendetiden,

skulle erhålla hembud af arrendet för nästa arrendeperiod samt att de,

efter att hafva antagit berörda hembud, kunde hos domänstyrelsen anhålla

om arrendets öfverlåtande på Jansa, hvilken anhållan styrelsen i

förevarande fall i kronans intresse icke skulle anse sig kunna afslå.

Med afseende å hvad som anmärkts mot nuvarande arrendatorns

sätt att sköta egendomen, ansåge sig emellertid styrelsen förhindrad att

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 184.

il

lämna löftesmännen optionsrätt, men då det vore för kronan fördelaktigt

att snarast möjligt få en duglig arrendator å ifrågavarande fastighet,

har styrelsen ansett sig böra förorda löftesmännens ansökning att få

öfverlåta arrenderätten på Jansa med honom tillförsäkrad optionsrätt

till egendomen vid densammas utarrendering för instundande arrendeperiod.

Af hvad i ärendet förekommit torde framgå, att det vore för

kronan förmånligt, om saken kunde ordnas så, att arrendet öfverlätes

å dansa, som vitsordats vara i allo lämplig att öfvertaga detsamma.

Härvid möter emellertid den svårigheten, att å ena sidan

Jansa för arrendets öfvertagande uppställt det villkor, att optionsrätt

beredes honom till arrendets bibehållande jämväl för nästa arrendeperiod,

medan å andra sidan villkoren, för att sådan rätt skulle kunna

i vanlig ordning medgifvas, till följd af förre arrendatorns förvållande

icke blifvit uppfyllda. Vill man genomföra den ifrågasatta

anordningen, finnes alltså icke annan utväg, än att för detta fall af

Riksdagen inhämtas särskilt medgifvande till en afvikelse från eljest

gällande regler om optionsrätt. I betraktande af hvad nyss anförts

om förmånen för kronan af att saken ordnas på föreslaget sätt anser

jag mig böra förorda en sådan åtgärd.»

På af departementschefen i ärendet anförda skäl får utskottet

hemställa,

att Kungl. Maj:ts förevarande propoposition må

vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 10 maj 1909.

På statsutskottets vägnar:

Gl. BILLING.

Departement*.

chefen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.