Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts nådiga proposition angående upplåtelse på arrende af staten tillhöriga vattenfall i Lagan vid Götaström och Fågelfors m. m. i Jönköpings län.

1909-05-10 · 20 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 20 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1909:185, Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts nådiga proposition angående upplåtelse på arrende af staten tillhöriga vattenfall i Lagan vid Götaström och Fågelfors m. m. i Jönköpings län.

Dokumentets text

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets Utlåtande N:o 185.

N:o 185.

Ank. till Riksd. kansli den 10 maj 1909, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts nådiga proposition angående

upplåtelse på arrende af staten tillhöriga vattenfall

i Lagan vid Götaström och Fågelfors m. m. i

Jönköpings län.

(I. A.)

I en till Riksdagen aflåten proposition (n:o 225) af den 23 april

1909 har Knngl. Magt under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver jordbruksärenden för samma dag föreslagit Riksdagen

medgifva, att de staten tillhöriga vattenfallen i Lagan vid Götaström och

Fågelfors i Tofteryds socken af Jönköpings län jämte för vattenfallens

tillgodogörande nödiga, å en i statsrådsprotokollet åberopad karta närmare

angifna jordområden må till Tofteryds kommun på arrende upplåtas

för den tid samt mot den arrendeafgift och på de hufvudsakliga

villkor i öfrigt, som vattenfallsstyrelsen uti ett i statsrådsprotokollet

återgifvet utlåtande föreslagit, äfvensom med rätt för kommunen att

fritt begagna de öfver kronoparken till området ledande vägar mot

skyldighet att enligt lag deltaga i deras underhåll.

Efter gemensam beredning med chefen för landtförsvarsdepartementet

har chefen för jordbruksdepartementet till berörda statsrådsprotokoll

i ämnet anfört följande:

»Uti en till Kungl. Maj:t ställd, den 18 mars 1907 ingifven skrift

har Tofteryds kommun anhållit, såvidt. nu är ifråga, att få arrendera

vattenkraften uti de staten tillhöriga vattenfallen i Lagan från och med

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 185.

49

Götaström till och med Fågelfors inom Tofteryds socken af Jönköpings

län äfvensom att vid bifall härtill få till fritt begagnande åt sig upplåtna

dels nödigt jordområde såväl för kraftstationsanläggningar med

därtill hörande byggnader och ledningar som till eventuellt behöflig

uppdämning i ån mellan Götaström och Fågelfors och till förbättring

af därstädes befintliga dammfästen, dels ock nödiga vägar till och vid

de blifvande anläggningarna, och har kommunen därvid hemställt, att

såväl arrendeafgiften som tiden för upplåtelsens bestånd måtte bestämmas

så gynnsamt som möjligt för kommunen.

Till stöd för ansökningen har kommunen framhållit, att det inom

orten bedrefves en ganska betydande småindustri, bestående särskilt i

tillverkning af enkla och billiga åkdon; att denna industri vore så

mycket betydelsefullare för orten, som dess jordbruksmöjligheter till

följd af jordmånens mindre goda beskaffenhet vore ganska begränsade;

att emellertid nämnda industri vore utsatt för en skarp konkurrens från

enahanda industri å andra orter, där tillgång till billig drifkraft funnes;

samt att det fördenskull för en fortsatt utveckling af denna industriella

verksamhet vore synnerligen önskvärd! att genom ifrågavarande vattenfalls

tillgodogörande anskaffa billig drifkraft.

Ifrågavarande vattenfall tillhöra dels kronoparken Götaström och

dels Skillingaryds skjutfält. Kronoparken bildades år 1893, då för kronans

räkning inköptes V2 mantal Båramo, afsöndrad utmark från Vi mantal

Alshult och lsV40o mantal Bohult i Tofteryds socken samt Va mantal

Södra Dufveled och utjorden Adufveled i Byarums socken. Största

delen af dessa områden ligga väster om Lagan. Fn del däraf, tillhörande

förenämnda hemmansdel i Bohult, är dock belägen öster om

ån. Då Skillingaryds skjutfält bildades år 1896, afstods sistnämnda del

af kronoparken till skjutfältet. Hela den till området hörande vattenkraften

i Lagan bibehölls emellertid till kronoparken. Själfva vattenfallet

vid Götaström har enligt upplysning i handlingarna varit obegagnadt,

sedan kronan inköpte egendomen. Enligt vattenfallskommitténs

förteckning öfver statens mera betydande vattenfall är afståndet från

fallet till Skillingaryds mötesplats och järnvägsstation 3 kilometer. Fallhöjden

är 3,3 meter och den tillgängliga vattenkraften har af kommittén

beräknats till 46 hästkrafter vid lågvattenstånd och 69 hästkrafter

vid industriellt medelvattenstånd. Vattenfallskommittén har om detta

fall särskild! anmärkt, att vid Skillingaryd bedrefves en ganska betydlig

småindustri (vagnmakeri), som möjligen i en framtid kunde behöfva

fallets vattenkraft.

Bih. till Biksd. Prof. 1909. 4 Samt. 1 Afd. 120 Höft.

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets Utlåtande N:o 185.

Domänstyr elsen

den 15 juni

idol.

Vattenfallet vid Fågelfors är beläget strax söder om kronoparken

något närmare Skillingaryd än fallet vid Grötaström samt tillhör skjutfältet.

Det förvärfvades af kronan år 1904, då för 20,000 kronor inköptes

kvarn- och såglägenheten Fågelfors under kronoskattehemmanet

Fåglabäck n:r 1, eu från °/64t mantal samma hemman afsöndrad jordplan

om 55 ar, kallad Betesveken, samt lägenheten Åäng om 3 tunnland

5 kappland, afsöndrad från V8 mantal kronoskatte Boglös n:r 1. Sedermera

har kronan jämväl förvärfvat områdena söder om lägenheten Fågelfors.

Någon oklarhet om belägenheten och omfattningen af den s. k.

Betesveken råder, men torde ej efter den utredning, som numera vunnits,

inverka på afgörandet af förevarande framställning.

Öfver framställningen har domänstyrelsen den 15 juni 1907 afgifvit

underdånigt utlåtande och därvid öfverlämnat yttranden af vederbörande

jägmästare och öfverjägmästare äfvensom af järnvägsstyrelsen. Af dessa

yttranden framgår, bland annat, följande.

Vattenfallet vid Göt aström har af jägmästaren ansetts icke under

en öfverskådlig framtid kunna finna användning för skogsväsendets

räkning; och har öfverjägmästaren i detta hänseende särskildt framhållit,

att, då kronoparken vore bevuxen uteslutande med ungskog,

vattenkraften vid fallet icke under de närmaste 60 åren komme att

tagas i anspråk för skogsväsendets räkning. Den mark, som kan ifrågakomma

för anläggning af kraftstation, utgöres enligt jägmästarens utsago

af utmagrad sandjord, därå gjorda skogsodlingar gifvit mycket

klent resultat och som kronoparken utan afsevärd olägenhet kan undvara.

Äfven öfverjägmästaren har vitsordat, att denna mark är af

ringa värde, bestående af mager, fin sand med ringa myllager. Genom

den uppdämning, som skulle blifva en följd af anläggningen, komme

enligt öfverjägmästarens antagande en del till inägorna hörande, utarrenderade

ängar utmed Lagan att sättas under vatten, hvaremot

själfva skogsmarken å kronoparken icke syntes skola komma att lida

af uppdämning, då stränderna där vore höga och i allmänhet branta.

För de industriella anläggningarna inom Skillingaryds samhälle har

öfverjägmästaren ansett det vara ett lifsvillkor att erhålla billig kraft;

och har öfverjägmästaren jämväl framhållit, att anläggningen möjligen

älven kunde blifva till gagn för de tidtals till Skillingaryd förlagda

regementena. Såväl jägmästaren som öfverjägmästaren har föreslagit

upplåtelse på 50 års tid, hvarjämte öfverjägmästaren ansett, att för det

område, som toges i anspråk för själfva anläggningen, kunde bestämmas

en afgift af 20 kronor för hektar, medan däremot den skada, som

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 185.

51

kunde tillfogas ängarna genom vattenuppdämning och som syntes icke

kunna på förhand beräknas, enligt öfverjägmästarens uppfattning lämpligen

kunde bestämmas af skiljemän.

Järnvägsstyrelsen har anfört, att ifrågavarande vattenfall hade

hvarken det läge eller den storlek, att de kunde komma i fråga för

elektrisk drift af någon del af statens järnvägar.

Med anledning af hvad sålunda förekommit hemställde domänstyrelsen,

som ansett sig icke böra yttra sig om det till landtförsvaret

hörande vattenfallet vid Fågelfors, att Tofteryds kommun måtte medgifvas

rätt att under högst 50 år arrendera vattenfallet vid Götaström

äfvensom mark för kraftstation m. m. mot årlig afgäld af 20 kronor

per hektar, med skyldighet för kommunen att ersätta vederbörande

arrendator samt kronan enligt lagen om skiljemän den 28 oktober 1887

all den skada, som kunde genom uppdämning tillfogas kronoparkens

mark. Storleken af arrendebeloppet för sjkifva vattenkraften ansåg

domänstyrelsen kunna beräknas först efter af sakkunnig skedd uppskattning

af kostnaden för fallets montering m. m.

Uti infordradt utlåtande den 1 juli 1907 har arméförvaltningen

till en början meddelat, att lägenheten Fågelfors jämte två mindre

jordområden är utarrenderad på fem år från och med den 1 januari

1907 mot en summa af 750 kronor, dock så att arrendatorn under de

två första åren i stället för kontant arrende utför vissa närmare bestämda

reparationsåtgärder, äfvensom att vid en den 26 september 1903

i sammanhang med inköp af lägenheten företagen besiktning och värdering

af densamma vattenfallet därstädes uppskattats till 12,200 kronor,

å lägenheten uppförda byggnader upptagits till 6,000 kronor och marken

ansetts äga ett värde af i medeltal 150 kronor per hektar.

För egen del tillstyrkte arméförvaltningen, att ansökningen, såvidt

den rörde förenämnda under arméförvaltningens disposition ställda lägenhet,

måtte på det sätt bifallas, att Kungl. Maj:t — under förutsättning

att kommunen träffade uppgörelse med nuvarande arrendatorn af ifrågavarande

lägenhet samt vore villig att till pris, som af arméförvaltningen

godtoges, inlösa å lägenheten uppförda byggnader — måtte medgifva

kommunen att, mot den arrendeafgift samt på de villkor i öfrigt, som

arméförvaltningen kunde finna skäligt bestämma, under en tid af högst

50 år få arrendera vattenfallet vid Fågelfors äfvensom mark för kraftstation

och nödig mark för ledningar m. m. därstädes.

Den 19 november 1907 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

yttrat sig i ärendet och därvid anfört i hufvudsak följande.

Beträffande värdet af vattenkraften i de ifrågavarande fallen inne
-

Artncförvaltningen

den 1

juli i907.

Väg- och vattenbyggnadeetyrehen

den.

19 november

1907.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets Utlåtande N:o 185.

hölle handlingarna ingen annan utredning än att, som nämnts, vattenfallet

vid Fågelfors vid en den 26 september 1903 i sammanhang med

inköp af lägenheten Fågelfors företagen värdering uppskattats till 12,200

kronor, samt att enligt vattenfallskommitténs utredning år 1903 den i

Göta strömsfallet tillgängliga industriella medelvattenmängden beräknats

till 69 hästkrafter. Efter ett pris af 200 kronor per hästkraft, hvilket

i detta fall kunde anses motsvara förhållandena, skulle efter 5 % afkastning

å vattenfallens värde en arrendeafgift af 10 kronor vara skälig

per effektiv hästkraft, som vid så kalladt industriellt lågvatten, det ville

säga under minst 9 månader af året, kunde uttagas.

Då det vore till gagn för staten och det allmänna, att vattenfallen

ifråga, hvilka dittills icke haft någon användning, blefve tillgodogjorda

i industriens tjänst, tillstyrkte väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för sin

del bifall till ansökningen på följande villkor:

l:o) att arrendetiden bestämdes till 50 år, räknadt från det vattenverksanläggningama

blifvit fullbordade och af statens kontrollant afsynade,

samt att kommunen vid arrendetidens slut tillerkändes företrädesrätt

till nytt arrende för en ytterligare period af 50 år, därest kronan

icke själf önskade begagna eller reservera vattenfallen,

2:o) att det årliga arrendet för den första perioden bestämdes till

tio kronor per effektiv hästkraft, som kunde genom vattenverksanläggningarna

uttagas vid den minsta vattenmängd, som 9 månader af året

icke underskredes,

3:o) att vattenverksanläggningarna borde vara påbörjade inom ett

år och fullbordade inom fyra år, räknadt från det laga kraftvunnet tillstånd

till desamma meddelats, såvida icke Kungl. Maj:t efter förhandenvarande

omständigheter skulle finna skäligt förlänga nämnda tid,

4:o) att kommunen skulle vara skyldig utföra vattenverksanläggningarna

i enlighet med den plan, som kunde varda godkänd, och de

föreskrifter i afseende å vattnets uppdämmande, som kunde varda gifna

vid den laga syn, hvilken på ansökan af kommunen och på dess bekostnad

borde föregå anläggningarna,

5:o) att flottled, därest sådan förefunnes å ifrågavarande sträcka af

ån, samt led för fiskens gång skulle af kommunen anordnas genom de

blifvande dammbyggnaderna i öfverensstämmelse med hvad, som kunde

komma att i behörig ordning föreskrifvas,

6:o) att vid arrendetidens slut kronan utan lösen skulle bekomma

dels sådana delar af vattenverksanläggningarna, hvilka såsom dammar,

kanaler och byggnader för vattenkraftens uttagande utöfvade inflytande

å vattendragets förändring till lopp eller läge, dels de å den arrenderade

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 185.

53

marken uppförda byggnader, som vore afsedda för den vid vattenverksanläggningarnas

drift och skötsel anställda personalen,

7:o) att kronan skulle äga rätt att vid arrendetidens slut till sig

lösa de delar af vattenkraftsanläggningarna äfvensom därtill hörande

lös egendom, maskiner, ledningar och byggnader, som icke eljest enligt

arrendekontraktets bestämmelser skulle utan lösen tillfalla staten, samt

att, om staten icke ville begagna sig af denna lösenrätt, kommunen vid

arrendets frånträdande skulle vara skyldig att från det arrenderade området

bortföra hvad kronan icke önskade öfvertaga, samt

8:o) att den till kommunens begagnande i sammanhang med

vattenkraften upplåtna marken skulle utan godtgörelse för de å densamma

under arrendetiden gjorda förbättringar vid arrendets upphörande

till staten åter afträdas.

För att åstadkomma närmare utredning angående den afgift, som

borde fordras för upplåtelsen, anbefallde Eders Kungl. Maj:t genom beslut

den 18 januari 1908 väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att låta verkställa

sådan utredning äfvensom inkomma med förnyadt utlåtande i ärendet.

Med anledning däraf har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen låtit

kaptenen vid väg- och vattenbyggnadskåren John Ekelund, i vissa hänseenden

biträdd af domänintendenten Oskar Erickson och godsägaren

grefve J. G. von Seth såsom gode män, utföra denna utredning. Resultatet

däraf har Ekelund framlagt i ett till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

ställdt skriftligt yttrande jämte en af honom från andra kartor

sammandragen karta, hvilka handlingar nämnda styrelse med eget utlåtande

af den 13 mars 1908 öfverlämnat till Eders Kungl. Maj:t.

Kaptenen Ekelund har i sitt yttrande anfört hufvudsakligen följande.

Fallen Götaström och Fågelfors vore belägna i Lagaåns öfre lopp

och sålunda af mindre betydelse, då vattenmängden i ån vid lågvatten

å denna sträcka vore jämförelsevis liten. A åns västra strand

sträckte sig kronans mark upp mot Götafors; å den östra ginge den

något längre upp efter ån. Från gränslinjen å västra stranden flöte

ån med ringa lutning och omgifven af delvis mycket lågt liggande

ängar ned mot Götaström, där den gjorde ett mindre fall, som förr

användts, men nu läge alldeles obegagnadt. För vattenfallets uttagning

använda byggnader vore till större delen raserade och i öfrigt förfallna.

Från Götaström flöte ån vidare, begränsad af höga skogbevuxna

stränder, nedom hvilka dock här och där funnes låga, tidvis vattendränkta

ängsmarker, till Fågelfors, där den åter bildade ett mindre fall,

som tillgodogjordes till kvarndrift. Dammbyggnaderna vore där likaledes

i så dåligt skick, att de näppeligen ens kunde repareras.

Väg-och vattenbyggnadsstyrelsen

den

i3 mars 1908.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets Utlåtande N:o 185.

För utrönande af fallens höjd hade afvägning- verkställts, för

hvilken tagits till utgångspunkt den sydvästra hörnstenen i kvarnbyggnaden.

Med ett antaget höjdläge af + 10,0 o meter å denna punkt

hade erhållits nedanstående höj dlägen å vattenytan i ån

nedom Fågelfors vattenfall + 9,0 6 meter

ofvan Fågelfors dammbyggnader + 10,8 2 meter

nedom Götaströms vattenfall + 12,67 meter

ofvan Götaströms dammbyggnader + 15,2 2 meter

vid gränsen af kronans mark å åns västra sida+16,34 meter.

Vid afvägningstillfället hade Ekelund* efter mätning å ett i Götaströmsdammen

befintligt skibord uppskattat den framrinnande vattenmängden

till omkring 5 kubikmeter per sekund. Denna vattenmängd

vore större än den s. k. industriella lågvattenmängden, som af vattenfallskommittén

i dess utredning år 1903 öfver staten tillhöriga vattenfall

uppgifvits till 2,1 kubikmeter per sekund, motsvarande 8 sekundliter

per kvadratkilometer. Absolut minsta framrinnande vattenmängden

hade uppgifvits till 1,4 kubikmeter per sekund.

Af ärendet bifogade handlingar framginge, att vederbörande spekulanter

på vattenfallen ämnat uttaga fallen genom tvenne anläggningar,

den ena vid Götaström och den andra vid Fågelfors. Genom

uppdämning skulle enligt förestående kunna erhållas en fallhöjd af

3,6 7 meter vid det förra stället och 3,61 meter vid det senare. Det

syntes emellertid mycket tvifvelaktigt, om en sådan anordning kunde

blifva ekonomiskt fördelaktig med hänsyn såväl till de små fallhöjderna

som till den ringa vattenmängd, på hvilken man kunde stödja beräkningarna

af vattenkraften. Däremot ställde sig frågan annorlunda, om

man toge ut bägge vattenfallen på ett ställe, hvilket äfven skulle låta

sig göra. Dammen skulle i så fall förläggas strax ofvan de nuvarande

dammbyggnaderna vid Fågelfors och byggas så hög, att den dämde

upp vattnet ända till den punkt å åns västra sida, där kronans ägor

slutade. Den tillgängliga fallhöjden skulle därigenom blifva 16,3 4—9,0 6

= 7,2 8 meter, motsvarande, efter afdrag för förluster i tubledningar och

kanaler af omkring 0,6 meter, en effektiv fallhöjd af 6,7 meter, som

vid industriell lågvattenmängd lämnade en turbinkraft af 140 effektiva

hästkrafter.

Vederbörande intressenter hade äfven vid förrättningen för Ekelund

uppgifvit, att de själfva kommit till insikt om, att det skulle

ställa sig fördelaktigare att uttaga vattenfallen på ett ställe, hvadan de

önskade ändra sin framställning därhän att endast arrendera erforderlig

mark för en eventuell kraftstationsanläggning vid Fågelfors.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 185.

55

Beträffande arrendet för vattenkraften hade detsamma af vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen föreslagits till 10 kronor per effektiv

turbinhästkraft vid industriell lågvattenmängd. Arrendets storlek borde

ju vara beroende af vattenfallets läge, möjligheterna för dess utnyttjande

m. fl. omständigheter och i detta hänseende läge ifrågavarande

vattenfall mycket väl till, belägna på endast några kilometers afstånd

från Skillingaryd, där en icke obetydlig kraft syntes genast kunna alsättas

till industri och belysning. Men man måste äfven taga hänsyn

till den omständigheten, att, äfven om bägge fallen kunde uttagas på

ett ställe, de erforderliga vattenbyggnaderna likväl skulle blifva ganska

dyra. Sålunda måste en damm byggas tvärs öfver ån, och då ån i

sin midt vore flera meter djup, måste dammen blifva öfver 10 meter

hög; komme därtill, att den skulle byggas på den fina mosand, som

funnes i hela trakten kring Skillingaryd, så vore gifvet, att kostnaderna

för dammen blefve förhållandevis stora. Själfva kraftstationsbyggnaden

skulle likaledes byggas på samma sorts mark, hvarför äfven för denna

nödiga grundförstärkningar måste göras, hvilka förorsakade afsevärda

kostnader. Det blefve därför ett för kommunen ganska stort företag

att utföra för vattenkraftens uttagning nödiga byggnader och skulle

knappast löna sig, om ej säker afsättning på förmånliga villkor funnes

lör en stor del al kraften. På grund af dessa stora anläggningskostnader,

som ju måste lörräntas och amorteras, syntes arrendet från

kronans sida för såväl vattenkraft som erforderlig mark böra sättas så

lågt som möjligt, då ju vattenfallen för närvarande för kronan hade

mycket litet värde, men det allmänna i hög grad skulle gagnas, genom

att enskilda personer nedlade penningar för fallens tillgodogörande.

Ekelund ansåge därför, att det af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

föreslagna arrendebeloppet 10 kronor per effektiv turbinhästkraft vid

industriellt lågvatten vore det högsta, som borde ifrågakomma, och då,

enligt hvad i det föregående sagts, 140 hästkrafter kunde beräknas vid

industriellt lågvatten, föresloge Ekelund, att arrendebeloppet skidle

fastställas till 1,400 kronor per år.

Det hade förut framhållits, att Lagaåns stränder å åtskilliga ställen

utefter den del, som berördes af den ifrågasatta uppdämningen, utgjordes

af ängar, som redan nu tidvis vore skadade af vatten. Bakom dessa

ängar höjde sig emellertid de skogbevuxna stränderna ganska hastigt,

så att egentligen endast de sänka ängarna komme att sättas under

vatten genom uppdämningen. Gränserna för denna, likasom för det

till kraftstationsanläggning, upplag m. m. erforderliga området, vore å

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets Utlåtande N:o 185.

omförmälda karta inlagda med röda linjer och arealen af den genom

uppdämningen skadade marken uppginge, så noga som den af kartan

med tillhörande beskrifning kunnat beräknas, till 31 hektar ängsmark

och 3,5 hektar skogsmark. För kraftstationsanläggningen föreslaget

område, 4,5 hektar, utgjordes helt och hållet af skogsmark.

Vid uppskattning af markens värde hade de för värderingen tillkallade

gode männen framhållit, att af förenämnda ängsmarker utgjordes

de mellan Fågelfors och Götaström belägna af s. k. staggängar, som

hufvudsakligen begagnades till bete, samt ängarna ofvan Götaström —

det s. k. Ådule — af sämre, sankt belägna starrängar, och åsatt samtliga

ängarna ett saluvärde af 200 kronor per hektar. Arrendet hade

ansetts böra utgå med 5 procent af saluvärdet och sålunda utgöra 10

kronor per hektar och år.

Skogsmarken bestode af medelmåttig mark och värderades till

100 kronor per hektar eller i arrende till 5 kronor per hektar och år,

hvarvid dock bemärktes, att arrendatorn borde vid tillträdet lösa å den

arrenderade marken växande skog efter af vederbörande skogstjänsteman

verkställd värdering.

Vid Fågelfors funnes, som förut nämnts, en kronan tillhörig kvarn

med tillhörande bostad och ekonomibyggnader. Dessa byggnader hade

vid värderingen åsatts följande värden:

Boningshuset af timmer, brädfodradt och försedt med

tak af tegel, innehållande 3 rum och 1 kök .......

Ladugårdsbyggnad af timmer och resvirke, täckt med

halm, i bristfälligt skick...................................................

Vedbod af resvirke, täckt med stickor..............................

Brygghusbyggnad af trä, täckt med stickor samt försedd

med inmurad järngryta ..........................................

Kvarnbyggnad i tre våningar af resvirke, täckt med

papp .....................................................;...............................

Sågbyggnad af resvirke, täckt med stickor, mycket förfallen

.......................................................X........................

Stallbyggnad af resvirke, täckt med papp, i sämre skick

kronor 2,500: —

500: —

150: —

200: —

3,000: —

ii

300

150

Summa kronor 6,800

De kronan tillhöriga inventarierna i kvarnen vore mycket slitna

och hade, med hänsyn till att hjulen vore nästan utslitna, åsatts ett

värde af ............................................................................. kronor 3,500: —.

Af förenämnda byggnader vore endast själfva kvarnhuset, sågen

och stallbyggnaden belägna nere vid vattenfallet, under det att de öfriga

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 185.

57

läge på åns östra strand och sålunda icke vore berörda af den eventuella

damm- och kraftstationsanläggningen.

Uti sitt förberörda utlåtande af den 13 mars 1908 har vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen förklarat sig icke hafva något att erinra

mot den sålunda verkställda utredningen samt framhållit, att enligt

därvid använda beräkningsgrunder det årliga arrendebeloppet skulle

komma att utgöra 1,400 kronor för vattenkraften och 350 kronor för

marken. Utöfver de af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i dess utlåtande

i ärendet den 19 november 1907 för bifall till Tofteryds kommuns

förevarande'' ansökning uppställda villkor, föreslog nu styrelsen med

stöd af den verkställda utredningen följande arrendevillkor, nämligen

att det årliga arrendet för själfva vattenkraften jämte för anläggningen

erforderligt, å omförmälda karta med röda Segränsningslinjer

angifvet markområde skulle under den första arrendeperioden bestämmas

till sammanlagdt 1,750 kronor,

att de vid Fågelfors nu befintliga, i kaptenen Ekelunds yttrande

angifna byggnader och inventarier skulle af arrendatorn vid tillträdet

lösas med sammanlagdt 10,300 kronor, samt

att arrendatorn äfvenledes skulle vid tillträdet lösa all å den arrenderande

marken växande skog efter af vederbörande skogstjänsteman

verkställd värdering.

Öfver hvad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen sålunda anfört och

hemställt har arméförvaltningen den 2 april 1908 afgifvit infordradt

utlåtande.

Häruti har arméförvaltningen anfört i hufvudsak följande.

Därest vattenfallet vid Fågelfors öfverlätes till Tofteryds kommun,

skulle ej allenast de å kraftstationsområdet uppförda, utan jämväl öfriga

till lägenheten hörande byggnader liksom ock i kvarn- och sågbyggnaderna

befintliga, kronan tillhöriga inventarier, blifva för arméförvaltningen

onyttiga, hvarför, såsom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hemställt,

skyldighet för kommunen att inlösa samtliga byggnader och

inventarier borde fästas såsom villkor för upplåtelsen. Vid i det föregående

berörda, år 1903 verkställda värdering uppskattades byggnaderna,

såsom redan nämnts, till sammanlagdt 6,000 kronor och inventarierna,

som år 1897 i inköp kostat 5,500 kronor, till 4,500 kronor eller tillhopa

10,500 kronor. Nu hade byggnader och inventarier värderats till

(6,800:--(- 3,500: —) sammanlagdt 10,300 kronor. De nu åsätta vär
dena

stode med hänsyn till företagna reparationer å byggnaderna och

förekommen slitning af inventarierna i rimligt förhållande till de år

1903 åsätta värden och godkändes af armétörvaltningen.

Bih. till Biksd. Prat. 1909. 4 Sami. 1 Afd: 720 Höft.

Arméfirvaltningen

den 2

april 1908.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets Utlåtande N:o 185.

Kungl. Majits

befallnings•

hafvande i Jönköpings

län den

Si juli 1908.

I fråga om den landtförsvaret tillöriga marken ansåge arméförvaltningen

den ifrågasatta upplåtelsen ej höra omfatta mera än hvad

för det af kommunen afsedda ändamål erfordrades, hvarefter återstoden

af marken borde tilläggas Skillingaryds skjutfält. Den af väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen föreslagna årliga arrendeafgift för mark, som

upplätes, ansåge arméförvaltningen skälig; men på grund däraf, att de

såväl för vattenkraften som för marken ifrågakommande årsafgifter

skulle fördelas mellan särskilda myndigheter, syntes det arméförvaltningen

lämpligt, att afgifterna i blifvande aftal särskildes och bestämdes

till 1,400 kronor för vattenkraften och 350 kronor för marken; och borde,

därest upplåtelsen komme till stånd, framdeles efter angifven delningsgrund

bestämmas hvad häraf skulle tillkomma den ena eller andra

myndigheten.

Någon erinran i öfrigt hade arméförvaltningen ej att göra mot

de af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för upplåtelsen i fråga föreslagna

villkor och ej heller mot den i kommunens först angifna plan

föreslagna ändringen därutinnan, att vattenfallen skulle uttagas, ej både

vid Götaström och Fågelfors, utan endast vid Fågelfors. Såsom förutsättning

för den ifrågavarande upplåtelsen ville arméförvaltningen dock

föreslå, att kommunen därest den före den 1 januari 1912 önskade

komma i besittning af vattenfallet vid Fågelfors och till denna lägenhet

hörande mark, skulle träffa öfverenskommelse med arrendatorn af lägenheten

om arrendets upphörande före sistnämnda dag och ikläda sig

skyldighet gälda det skadestånd för mistad arrenderrätt, hvartill arrendatorn

kunde vara berättigad.

På grund af hvad sålunda förekommit anbefalldes Eders Kungl.

Maj:ts befallningshafvande i Jönköpings län att i ärendet infordra yttrande

från kommunen samt att inkomma därmed äfvensom med eget

underdånigt utlåtande.

Det sålunda infordrade utlåtandet afgafs af Eders Kungl. Maj:ts

befallningshafvande den 31 juli 1908 och voro därvid fogade yttrande

från kommunen med tillhörande handlingar jämte utlåtande af kronofogden

i orten.

Under den handläggning, som sålunda kommit ärendet till del,

har detsamma i viss mån kommit i annat läge.

Såsom af kaptenen Ekelunds förenämnda utlåtande, jämfördt med

den därtill hörande kartan, framgår, utgick man vid den af nyssnämnda

tjänsteman företagna förrättningen från den förutsättningen, att själfva

kraftstationsanläggningen skulle förläggas vid Fågelfors väster om ån

å ett å kartan med röda linjer och röd påskrift utmärkt område om

tillhopa 4 hektar 50 ar. Emellertid hade sedermera upptäckts, att detta

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 185.

59

område till stor del icke tillhörde kronan, som söder om kronoparken

icke äger något område väster om den här i två och delvis liera grenar

delade åns västra gren. Endast 1 hektar 80 ar af området, hvilken del

däraf låg inom kronoparken, var sålunda kronans egendom. Det blef

således nödvändigt att ännu en gång förändra planen för anläggningen.

Man beslöt sig nu för att ordna saken så, att kommunen skulle söka

för anläggningen erhålla upplåtelse af, utom nyssnämnda 1 hektar 80 ar,

ytterligare ett område af kronoparken på åns västra sida samt dessutom

ett område på östra sidan. Båda dessa sista områden hafva af kaptenen

Ekelund utmärkts med röda pricklinjer å kartan och beräknats i anseende

till arealen omfatta, det förra 2 hektar och det senare 1 hektar

80 ar. Själfva byggnaderna skulle förläggas till sistnämnda område.

Under åberopande rörande nu angifna förhållanden af ett af kaptenen

Ekelund utfärdadt skriftligt intyg anhöll kommunen i sitt yttrande

om upplåtelse af de senast omförmälda områdena.

Tillika anhöll kommunen, att arrende och lösensummorna måtte

nedsättas.

Till stöd härför åberopades följande af ingenjören Paul Toll från

Stockholm uppgjorda:

Räntabilitetsleräkning för anläggning af elektrisk kraftstation i

Lagan vid Fågelfors med utnyttjande af de i kungl. väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

beräknade, till ett antal af 140 uppgående hästkrafterna.

Inlösen af byggnader och verk ............................................ kr. 10,300: —

Byggnadskostnad^ (däraf enbart till dammbyggnaden

'' 50,000)..................................................................................... » 89,700: —

Summa kronor 100,000: —

Driftkostnad årligen.

Ränta å 100,000 kronor å 5 procent.........

Amortering af 100,000 kronor på 50 år

Årligt arrende.................................................

Underhåll och brandförsäkringsafgifter å

byggnader....................................................

Underhåll å turbinanläggningen .............

T> å elektriska anläggningen.........

Personal för skötsel ....................................

Oljor, trassel, packningar etc.....................

Förvaltning .....................................................

kr.

5,000

—

»

2,000

—

1,750

—

300

_

140

—

»

1,400

—

»

2,460

—

»

800

—

»

600

—

Summa kronor 14,450: —

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets Utlåtande N:o 185.

Antages årlig hyra per hästkraft till.................................... kr. 100: —

så blir den årliga inkomsten 140 x 100 = ....................... » 14,000: —

Enligt ofvan blir driftkostnaden per år .............................. » 14,450: —

Häraf framgår att, för att kapitalet skulle gifva 5 procent, er

fordras en lägre anläggningskostnad.

Vidare anförde kommunen i förevarande hänseende hufvudsakligen

följande.

Af förenämnda räntabilitetsberäkning framginge, att utbyggandet

af vattenfallen, inberäknadt dammbyggnaden och inlösen af byggnaderna,

komme att belöpa sig till 100,000 kronor oberäknad! årliga arrendet

af fallen, som utgjorde räntan på ett kapital af 35,000 kronor. Hela

kapitalkostnaden kunde således beräknas till 135,000 kronor. Lades

härtill kostnaden för kraftens uppdelning och utportionering, till hvilken

kostnad hänsyn ej tagits uti kalkylen, vore det klart, att den slutliga

nyttiga energibehållningen å motoraxeln blefve relativt dyrbar. Dessutom

vore vid kalkylens uppgörande icke beräknad den årliga förlust,

som komme att drabba kommunen därigenom, att några år torde förgå,

innan all kraften hunne blifva fullt utnyttjad för industriella behof. Det

vore emellertid viktigt, att billig kraft kunde beredas den nuvarande

hemindustrien, då fara vore att den eljest icke kunde bestå i konkurrensen

och vidare utvecklas, utan komme att koncentreras i större fabriker

med däraf följande sociala missförhållanden. En omständighet,

som äfven syntes böra föranleda vissa hänsyn från statens sida, vore

att antagligen inom kort Jönköpings regemente komme att förflyttas

från Skillingaryd, hvarigenom samhällets invånare skulle komma att

beröfvas en stor del af sina hittillsvarande inkomster. Slutligen borde

erinras, att anläggningarna vid Fågelfors för närvarande befunne sig i

fallfärdigt skick, hvadan synnerligen dyrbara arbeten för deras iståndsättande

inom kort förestode, om de fortfarande skulle kunna utnyttjas.

Kronofogden har, med vitsordande af de utaf kommunen omnämnda

förhållanden, tillstyrkt bifall till kommunens ansökning i hufvudsak på

de af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagna villkor, dock med

den ändring, att den årliga arrendesumman borde nedsättas till sammanlagdt

1,500 kronor eller 1,200 kronor för vattenkraften och 300

kronor för marken; att kronan skulle, i fall af behof, vara berättigad

åtnjuta kraft från den tillämnade kraftanläggningen till samma pris

och villkor som öfriga förbrukare inom kommunen; samt att inlösningssumman

för hus och inventarier vid Fågelfors borde nedsättas från

10,300 kronor till 10,000 kronor.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 185.

61

För egen del har Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande tillstyrkt

medgifvande för kommunen att för eu tid af 50 år arrendera ifrågakomna

vattenfall äfvensom förenämnda i kommunens vttrande anerifna

• J O

jordområden. Vidare har Eders Kung]. Majrts befallningshafvande anfört

hufvudsakligen följande.

Enligt Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvandes uppfattning vore

ej något att erinra mot de af domänstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

och arméförvaltningen föreslagna villkor. Till dessa borde

ytterligare läggas den bestämmelsen, att, därest elektrisk kraft för statsverkets

räkning skulle erfordras och finnas tillgänglig vid den tillämnade

kraftstationen, dylik kraft skulle lämnas statsverket till samma

pris som öfriga förbrukare. Ej heller vore något att anmärka mot de

vid den af kaptenen Ekelund företagna förrättningen föreslagna beloppen

af arrendeafgiften, tillhopa 1,750 kronor, eller lösen för byggnaderna

vid Fågelfors, 10,300 kronor.

Domänstyrelsen har i förnyadt underdånigt utlåtande den 1 oktober

1908 funnit icke något vara att erinra mot att till den kronan tillhöriga

delen af det till plats för kraftstation med mera från början

afsedda område lades jämväl de å kartan med röda streckade linjer

utmärkta områdena. Dock borde den å området varande skogen efter

värdering af jägmästare lösas af kommunen samt kronan förbehållas

rätt till vattenkraft efter samma pris som förbrukare inom kommunen.

Beträffande arrendeafgiften kunde densamma nedsättas till 300 kronor

för marken under de första 20 åren af upplåtelsetiden.

Äfven arméförvaltningen har afgifvit förnyadt utlåtande i ärendet

den 28 januari 1909 och därvid förmält sig icke hafva något att erinra

mot de af kronofogden tillstyrkta jämkningar af förut föreslagna belopp

samt den af domänstyrelsen föreslagna tidsbegränsning i afseende å

arrendeafgiften för marken, hvilken tidsbegränsning, enligt arméförvaltningens

åsikt, borde gälla jämväl den arrendeafgift för vattenkraften,

som nu kunde komma att bestämmas, på det att arrendeafgifterna måtte

kunna, efter utgången af nämnda tid, tjugu år, ändras efter då föreliggande

förhållanden.

Arméförvaltningen vidhölle hvad den för öfrigt i sina förut afgifna

underdåniga utlåtanden anfört, därvid arméförvaltningen ville särskilt

framhålla, att kommunen, därest upplåtelsen komme till stånd

och kommunen önskade att före utgången af nu löpande arrendetid

eller den 1 januari 1912 komma i besittning af vattenfallet vid Fågelfors

och till denna lägenhet hörande mark, finge därom träffa öfverenskommelse

med arrendatorn och ikläda sig skyldighet att gälda det

Domäntlyrehen

den 1 oktober

1908.

Arméförvaltningen

den 28

januari 1909.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets Utlåtande N:o 185.

Vattenfallsstyrelsen.

skadestånd för mistad arrenderätt, hvartill han kunde vara berättigad.

Tillika biträdde arméförvaltningen det af Eders Kungl. Maj :ts befallningshafvande

föreslagna villkor i fråga om skyldighet för kommunen att

tillhandahålla statsverket för dess eventuella behof elektrisk kraft till

pris, ej öfverstigande hvad andra förbrukare af sådan kraft kunde komma

att erlägga.

Vidare har vattenfallsstyrelsen afgifvit utlåtande i ärendet den

19 februari 1909; och har styrelsen, som funnit en utarrendering af

ifrågavarande vattenfall lämplig, i öfrig! anfört hufvudsakligen följande.

I det förslag till grunder för förvaltningen af vissa kronan tillhöriga

vattenfall, hvilket inom kort torde komma att till Eders Kungl.

Maj:t öfverlämnas, hade enligt hvad styrelsen inhämtat, tiden för upplåtelse

af kronan tillhörig vattenfallslägenhet ansetts böra uppgå till i

regel 40 å 45 år, dock med Eders Kungl. Maj:t medgifven rätt att,

där särskilda omständigheter påkallade en utsträckning af arrendetiden,

förordna, att upplåtelse skulle ske för den längre tid, som i hvarje

särskildt fall kunde befinnas skälig. Vid sådant förhållande kunde det

ifrågasättas, huruvida nu ifrågavarande vattenfall borde upplåtas för

längre tid än fyrtifem år. Då emellertid, enligt hvad handlingarna i

ärendet gåfve vid handen, kostnaderna för bebyggandet kunde förväntas

uppgå till relativt högt belopp samt det måste anses vara af

icke ringa vikt för det allmänna, att den hemindustri i trakten af

Skillingaryd, för hvilkens förseende med drifkraft kommunen i främsta

rummet önskade arrendera vattenfallen, finge sitt behof af drifkraft fylldt

på jämförelsevis billiga villkor, funne sig styrelsen böra tillstyrka, att

arrendetiden bestämmes till femtio år.

För att arrendatorn redan vid aftalets ingående skulle kunna till

fullo öfverblicka sina därigenom uppkommande förpliktelser mot kronan,

borde arrendeafgiften, åtminstone såvidt anginge vattenkraften, enligt

styrelsens mening redan nu fastställas för hela upplåtelsetiden. Då kommunen

i ett blifvande arrendeaftal torde böra tillförbindas att vid

arrendetidens slut till kronan utan lösen afstå vissa å lägenheten befintliga

delar af vattenkraftsanläggningen, kunde det ifrågasättas, om ej

arrendeafgiften för vattenkraften skäligen borde ytterligare något nedsättas

under det i sådant afseende senast föreslagna belopp, 1,200 kronor.

Enligt i ärendet förebragt utredning beräknades vattenfallen vid Götaström

och Fågelfors, om hela vattenkraften tillgodogjordes genom en

anläggning å sistnämnda plats, vid industriell lågvattenmängd krama

ett kraftbelopp af 140 effektiva turbinhästkrafter. Arrendeafgiften skulle

således utgå med c:a 8 kronor 57 öre per hästkraft. För att för kom
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 185. 63

million underlätta finansieringen åt den planerade anläggningen syntes

denna afgift böra nedsättas till 7 kronor 50 öre per hästkraft och sålunda

höra utgå för vattenkraften i dess helhet med 1,050 kronor för år.

Hvad anginge öfriga föreslagna villkor för utarrenderingen ansåge

styrelsen lämpligt, att de bringades i närmare öfverensstämmelse med

förenämnda förslag till förvaltningsföreskrifter för sådana kronan tillhöriga

vattenfall, som stode under styrelsens förvaltning.

På grund af hvad sålunda anförts finge styrelsen, utan att dock

vilja uttala någon mening om, huruvida i omförmälda förslag till förvaltningsföreskrifter

intagna bestämmelser rörande utarrendering af kronan

tillhöriga vattenfall borde i oförändrad form blifva normerande för upplåtelse

af vattenfall, som vore styrelsen underlagdt, i underdånighet tillstyrka

bifall till nu ifrågavarande ansökning på följande villkor:

l:o) att den årliga arrendeafgiften för såväl vattenkraften som

det för vattenkraftsanläggningen erforderliga, å en de remitterade handlingarna

bilagd karta med röda begränsningslinjer angifna markområdet

fastställdes till sammanlagdt 1,350 kronor,

2:o) att arrendetiden bestämdes till femtio år, med rätt för kommunen

att efter arrendetidens utgång för den tid samt mot den arrendeafgift

och de villkor i öfrig!, hvilka med hänsyn till då rådande förhållanden

kunde anses skäliga, varda bibehållen vid arrendet, såvjda

icke kronan senast fem år före arrendetidens utgång underrättade kommunen,

att dylik förlängning icke af kronan medgåfves;

3:o) att de vid Fågelfors nu befintliga, i handlingarna närmare

angifna byggnader och inventarier skulle af arrendatorn vid tillträdet

inlösas med sammanlagdt tiotusen kronor;

4:o) att kommunen äfvenledes skulle vid tillträdet lösa all å den

arrenderade marken växande skog efter af vederbörande skogstjänsteman

skedd värdering;

5:o) att kommunen skulle vara skyldig att, innan vattenfallens bebyggande

finge påbörjas, till den myndighet, som kunde blifva af Kungl.

Maj:t bestämd, ingifva förslag till de anläggningar för vattenkraftens

utnyttjande, hvilka kommunen hade för afsikt att vidtaga, med rätt för

nämnda myndighet såväl att öfvervaka, att de anläggningar, som af

kommunen utfördes å vattenfallslägenheten, verkställdes på ett ändamålsenligt

och betryggande sätt och i öfverensstämmelse med godkända

ritningar, som äfven att meddela de närmare föreskrifter, som med afseende

å arbetets utförande kunde befinnas erforderliga;

6:o) att, därest kommunen vid utförande af vattenkraftsanläggningen

gjorde större afvikelse från det godkända förslaget till anläggningen

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets Utlåtande Nx> 185.

eller icke utförde denna på ett ändamålsenligt och betryggande sätt och

i enlighet med meddelade föreskrifter, arrendet skulle, om sådant å

kronans vägnar påfordrades, vara förverkadt och kronan förty vara

berättigad att uppsäga aftalet;

7:o) att arbetet med vattenkraftsanläggningens utförande skulle

vara påbörjadt inom ett år och afslutadt inom fyra år, räknadt från

det laga kraftvunnet tillstånd till densamma meddelats, såvida icke

Kungl. Magt efter förhandenvarande omständigheter skulle finna skäligt

förlänga nämnda tid, vid påföljd att kommunen, i händelse af försummelse

med afseende å byggnadsarbetets utförande, om sådant å kronans

vägnar yrkades, skulle anses hafva förverkat arrendet och kronan förty

vara berättigad att uppsäga aftalet;

8:o) att kommunen skulle vara skyldig att på egen bekostnad

uppföra och underhålla stängsel omkring vattenfallslägenheten i den

utsträckning, som af vederbörande myndighet pröfvades erforderlig;

9:o) att flottled, därest sådan förefunnes eller komme att anordnas

å ifrågavarande del af ån, samt led för fiskens gång'' skulle af kommunen

anordnas genom de blifvande dammbyggnaderna i öfverensstämmelse

med hvad därom kunde komma att i behörig ordning föreskrifvas;

10:o) att kommunen skulle vara skyldig att vid arrendetidens

utgång eller om arrendet upphörde till följd af förverkande till kronan

utan lösen afstå samtliga kommunen tillhöriga, å lägenheten^ befintliga

anordningar dels för vattnets dämning och ledande till och från kraftanläggningen,

såsom dammar, rännor, kanaler, tuber, tunnlar och turbinkammare,

dels ock för flottning och fiskens gång äfvensom hvad

till dylika anordningar hörde såsom luckor med manöveranordningar,

isgrindar o. d.;

11 ro) att det skulle åligga kommunen att, om kronan icke ville

öfvertaga de under 10:o) omförmälda anordningar, inom viss förelagd

tid bottaga dem och i öfrigt vidtaga sådana åtgärder, att vattendraget

återställdes i samma läge som före nämnda anordningars utförande,

med kronan förbehållen rätt att, om kommunen icke fullgjorde sina

åligganden i detta hänseende, låta utföra arbetet på kommunens bekostnad;

12:o) att när arrendet upphörde, kommunen skulle hembjuda kronan

till inlösen de delar af anläggningen jämte därtill hörande byggnader,

maskiner, ledningar o. d., hvilka funnes å vattenfallslägenheten och icke,

enligt hvad här förut sagts, skulle titan lösen tillfalla kronan;

13:o) att, där kronan ej, helt eller delvis, ville inlösa hvad sålunda

hembjudits, eller ej inom två månader, från det hembud gjorts, förklarat

sig därtill villig, kommunen skulle äga från lägenheten bortföra hvad

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 185.

65

kronan icke önskade öfvertaga, vid påföljd att, om detta ej skett inom

viss förelagd tid, ifrågavarande kommunen tillhöriga egendom tillfölle

kronan utan lösen, med rätt för kronan att, där kronan det hellre ville,

låta på kommunens bekostnad bortföra egendom, hvarom nu vore fråga;

14:o) att alla under 10:o) omförmälda anordningar, som komme

till utförande å vattenfallslägenheten, skulle, där ej på grund af särskilda

omständigheter medgåfves undantag, af kommunen vårdas och

underhållas, så att de under hela arrendetiden vore i fullgodt stånd,

med förpliktelse för kommunen att, om denna skyldighet eftersattes, till

kronan utgifva ersättning, när lägenheten afträddes;

15:o) att lösen, ersättning eller skadestånd, som det ålåge part att

utgifva, när arrendet upphörde, skulle, där öfverenskommelse ej kunde

träffas om löseskillingens, ersättningens eller skadeståndets belopp, bestämmas

af tre eller, om någondera parten det yrkade, af fem ojäfviga

sakkunniga skiljemän;

16:o) att i skiljenämnden parterna skulle äga insätta lika antal

ledamöter, hvarefter de sålunda utsedda skulle äga tillkalla ytterligare

en skiljeman såsom ordförande, med rätt för Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i Jönköpings län att, där någondera parten tredskades att utse

skiljeman, eller de utsedde ej kunde förena sig om valet af ordförande,

förordna om valet;

17:o) att, där part ej nöjdes med hvad de flesta skiljemännen sade,

hvad därom funnes stadgadt i 2 kap. 8 § af lagen den 14 juni 1907

om nyttjanderätt till fast egendom skulle lända till efterrättelse;

18:o) att arrendet icke finge utan kronans medgifvande af kommunen

å annan öfverlåtas;

19:o) att därest elektrisk kraft blefve erforderlig för tillgodoseende

af något kronans ändamål och sådan funnes tillgänglig vid den tillämnade

vattenkraftsanläggningen, kommunen skulle vara skyldig att tillhandahålla

kronan dylik kraft till ett pris icke öfverstigande det, som

erlades af öfriga förbrukare; samt

20:o) att, därest kommunen önskade att före utgången af nu

löpande arrendetid eller den 1 januari 1912 komma i besittning af

vattenfallet vid Fågelfors och till denna lägenhet hörande mark, kommunen

ägde att därom träffa öfverenskommelse med den nuvarande

arrendatorn, med skyldighet för kommunen att gälda det skadestånd för

mistad arrenderätt, hvartill denne kunde vara berättigad.

Under ärendets beredning inom departementet hafva slutligen

utredningar angående kronans äganderätt till vissa af ifrågavarande

Bih. till Biksd. Prot. 1909. 4 Sami. 1 Afd. 120 Höft. 9

Utredning

under hand.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets Utlåtande N:o 185.

Departements
chefen.

områden företagits dels inom landtmäteristyrelsen och dels af kommissionslandtmätaren

i Jönköpings län John Pettersson. Då af dessa utredningar

synes framgå, att all den mark, som afses i kommunens senaste

framställning, tillhör kronan, torde vidare redogörelse för dessa utredningar

icke erfordras. Af kommissionslandtmätaren Petterssons utredning

framgår, att det område öster om ån kommunen önskar förvärfva till

plats för kraftstationsafläggningen uppgår tillhopa till 1 hektar 77 ar.

En af kommunens ombud vid Petterssons förrättning gjord framställning

om utvidgning af detta område torde ej böra föranleda uppehåll med

ärendets afgörande.

Beträffande kommunens framställning om mark till nödiga vägar har

vederbörande jägmästare under hand meddelat, att till den plats, där

den ifrågasatta kraftstationen eventuellt komme att förläggas ledde två

skilda vägar från stora häradsvägen. Den ena af dessa vägar ginge

till hela sin längd af 1,100 meter öfver Götaströms kronopark, och

den andra vägen ginge till 700 meter öfver kronoparken samt till de

närmast häradsvägen belägna 200 meter öfver hemmanet Fåglabäck.

Båda vägarna vore körbara och torde vara fullt tillräckliga för kraftstationens

behof. Skulle emellertid någon utvidgning i bredden för

någondera af vägarna komma att erfordras, kunde detta väl gå för

sig utan nämndvärd olägenhet för kronoparken.

Då ifrågavarande vattenfall icke äro inom en öfverskådlig framtid

erforderliga för något statens ändamål, synes mig det bästa sättet

för deras tillgodogörande vara att utarrendera dem. Jag anser mig

således böra i hufvudsak tillstyrka bifall till förevarande ansökning.

Till stöd för densamma kan särskildt anföras, att det är en kommun,

som önskar arrendera fallen hufvudsakligen för att stödja och främja

en sedan gammalt bestående industri inom orten, hvilken eljest skulle

hafva svårt att hålla sig uppe. Hvarken mot storleken af de områden,

som ansetts behöfliga för anläggningen eller beträffande det föreslagna

sammanlagda arrendebeloppet, 1,350 kronor eller lösenbeloppet, 10,000

kronor har jag i betraktande såväl af upplåtelsens allmännyttiga ändamål,

som af hvad i ärendet upplysts angående de jämförelsevis stora kostnader,

som äro förbundna med den ifrågasatta anläggningen, något att erinra,

därvid jag dock för betryggande af såväl det med upplåtelsen afsedda

ändamål som ock kronans framtida rätt anser de af vattenfallsstyrelsen

föreslagna villkoren böra i hufvudsak lända till efterrättelse.

Beträffande fördelningen af arrendebeloppet torde det tillåtas mig

att framdeles få förelägga Eders Kungl. Maj:ts förslag.»

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 185.

67

Statsutskottet, till hvars förberedande behandling ifrågavarande

proposition öfverlämnats, får under åberopande af de af departementschefen

anförda skäl hemställa,

att Riksdagen må bifalla Kimgl. Mapts förevarande

proposition.

Stockholm den 10 maj 1900.

På statsutskottets vägnar:

G. BILLING.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1909:181 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Majds proposition angående upplåtelse på arrende af staten tillhöriga vattenfall i Lagan vid Götaström och Fågel a1 i texten