Sök i Ratio Lex

Memorial med förslag till åtskilliga stadganden att införas i det nya reglementet för riksgäldskontor et.

1909-05-10 · 58 sidor, varav 58 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 58 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1909:186, Memorial med förslag till åtskilliga stadganden att införas i det nya reglementet för riksgäldskontor et.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 186.

1

A:o 186,

Ank. till Riksd. kansli den 10 maj 1905, kl. 3 e. m.

Memorial med förslag till åtskilliga stadganden att införas i

det nya reglementet för riksgäldskontor et.

(R. A.)

Statsutskottet far härmed öfverlämna förslag till åtskilliga stadganden

i det nya reglementet för riksgäldskontoret, hvilka stadganden angå: riksgäldskon

torets föremål; riksgäldskontorets skulder; riksgäldskontorets fordringar

för utlämnade lån; med statsregleringen gemenskap ägande utgifter;

på riksgäldskontoret anvisade kreditiv; från riksgäldskontoret utgående riksdags-

och revisionskostnader, aflöningar, förvaltningsutgifter m. m.; riksgäldskontorets

inkomster och öfriga tillgångar utom lånefordringarna; redovisningen

af de till riksgäldskontoret ingående medel; styrelsen för riksgäldskontoret;

fullmäktiges sammankomster; fullmäktige tillhörande särskilda

åligganden och uppdrag; tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret;

behandlingen af frågor rörande tjänsteförsummelser m. m.; samt pensioneringen

af tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret; äfvensom aflöningsstater

för tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret, vid Riksdagens bibliotek och

vid Riksdagens hus samt pensionsstat vid riksgäldskontoret.

Utskottet vill till en början påpeka, att i fråga om vissa stadganden,

som under ofvannämnda afdelningar förekomma i det nuvarande regleBih.

till Riksd. Prof. 1909. 4 Sami. 1 Afd. 121 Raft. (N:o 186). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Memorial N:o 186.

mentet för riksgäldskontoret, förslag först framdeles kommer att af utskottet

afgifvas, nämligen angående afsättning af medel för amortering af statsskulden

(1908 års reglemente §§ 3—8), angående aflöning för justitieombudsmannen

och den hos honom anställda kansli- och vaktbetjäningen

(§§ 65 och 66) samt angående riksgäldskontorets upplåning (§ 82).

De nu föreslagna stadgandena i §§ 56—58 angående kreditiven grunda

sig på Riksdagens bifall till utskottets memorial n:o 99.

Då särskildt arvode för vården af till riksgäldskontoret aflämnadt

riksdagstryck m. fl. tryckta handlingar blifvit anvisadt att utgå endast till

nästlidet års slut, har den i nu gällande reglemente under § 62 härom

meddelade bestämmelsen funnits böra uteslutas, men föreslår utskottet i

stället införande i det nya reglementet, under § 117, af stadgande angående

riksgäldskontoret åliggande vård af nämnda tryck.

I § 67 har till följd af Riksdagens bifall till utskottets i utlåtandet

n:o 120 under d) gjorda hemställan införts bestämmelse om förhöjning

för tiden från och med år 1910 af anslaget till expenser vid justitieombudsmannens

och tryckfrihetskommitterades expedition.

I § 69 har i stället för nuvarande bestämmelsen om understöd för

utgifvande af en uppslagsbok öfver 19Ö8 års Riksdags verksamhet införts

det beslut, Riksdagen genom bifall till utskottets utlåtande n:o 39 fattat

om understöd för utgifvande af en dylik uppslagsbok rörande 1909 års

Riksdag.

Till § 80 har gjorts ett tillägg, innefattande det bemyndigande, Riksdagen

genom bifall till utskottets i utlåtandet n:o 128 under a) gjorda

hemställan lämnat Kungl. Maj:t i fråga om disposition af till riksgäldskontoret

inflytande köpeskillingar för vissa kronoegendomar.

Med anledning af de ändringar i riksdagsordningens §§ 89 och 41,

som Riksdagen nu i grundlagsenlig ordning beslutat och hvarigenom till

bankoutskottet skulle öfverflyttas statsutskottet nu tillhörande åligganden

beträffande riksgäldskontoret, har i reglementets §§ 99, 108 och 113

»statsutskottet» blifvit utbytt mot »bankoutskottet.»

I öfrigt äro de föreslagna stadgandena af enahanda innehåll som motsvarande

bestämmelser i det för riksgäldskontoret nu gällande reglementet,

och i staterna har icke företagits någon förändring.

Under förbehåll, såsom vanligt, att vid reglementets slutliga uppställning

få ändra paragrafernas nummerordning, där sådant kan erfordras,

hemställer utskottet,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 186.

3

att det nu öfverlämnade förslaget till stadganden

i reglementet för riksgäldskontor samt till aflöningsoch

pensionsstater må af Riksdagen godkännas.

Stockholm den 10 maj 1909.

På statsutskottets vägnar:

A. BILLING.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Memorial N:o 186.

Reglemente för riksgäldskontor^;.

§ l.

Riksgäldskontoret har till föremål:

a) att ombesörja likviden af svenska statens skuld, för hvilken Riksdagen

enligt § 66 regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller

Riksdagen blifvit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar

och inkomster samt hålla uppkommande, till riksgäldskontoret levererade

öfverskott och behållningar Riksdagen till hända;

d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å

riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna därtill oundgängligen erforderliga

medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som riksgäldskontoret för

öfrigt af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.

Angående riksgäldskontorets skulder.

§ 2.

De af riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke

inlösta eller eljest, jämlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna affärda obligationer,

äfvensom de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk

utgifna, böra, så till kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse

infrias.

Där preskriptionstid i afseende på någon - särskild del af riksgäldskontorets

skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda

förordnas, att i vederbörlig ordning likvideras, utan afseende å den

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 186.

5

tid, inom hvilken fordringar hos enskilda eller hos Kungl. Maj:t och kronan

skola nu eller framdeles göras gällande.

ELärförutom har Riksdagen medgifvit:

a) att till innehafvaren ställd obligation må, då därom hos fullmäktige

göres framställning, på viss namngifven person öfverlåtas för att endast i

dennes hand vara gällande samt, därest ägaren sedermera det önskar, ånyo

kunna göras gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de villkor i

afseende på behöriga anteckningar å själfva obligationen samt i kontorets

räkenskaper, som fullmäktige äga föreskrifva;

b) att fullmäktige må i riksgäldskontoret inrätta en statsskuldbok;

att fordran på grund af riksgäldskontorets obligationer af de lån, som fullmäktige

bestämma, må kunna genom obligationers inlämnande till riksgäldskontoret

förvandlas till en i statsskuldboken införd fordran; samt att

fullmäktige äga fastställa bestämmelserna rörande statsskuldbokens anordning

samt villkoren för dess begagnande;

c) att fullmäktige må, när sådant icke för riksgäldskontoret medför

olägenhet, kunna medgifva omedelbar inlösen i riksgäldskontoret af förfallna

obligationer och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse

och stadgandena i lånekontrakten böra å däruti angifna utrikes orter infrias;

för hvilket ändamål fullmäktige må träffa erforderliga öfverenskommelser med

de låneöfvertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt

d) att, då s. k. riksgäldssedlar i riksgäldskontoret till inlösen företes,

fullmäktige äga att, därest sedlarna befinnas riktiga, låta desamma med

riksgäldskontorets medel infria.

Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å riksgäldskontorets obligationer

har Riksdagen föreskrifvit, att obligationer, som komma att af

riksgäldskontoret utlämnas, böra vara försedda, då deras valör ej uppgår

till 1,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst

en, då valören utgör 1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000

kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst två samt,

då valören öfverstiger 2,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt

myntslag, med minst tre handskrifna namnteckningar.

I afseende på riksgäldskontorets skulder, om hvilka kontorets räkenskaper

och handlingar lämna fullständig upplysning, och hvilkas belopp vid

nästlidna års slut finnas summariskt uppgifna uti en vid detta reglemente fogad

bilaga, böra i öfrigt de föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående

riksdagar för riksgäldskontoret utfärdade reglementen, i de delar, samma

föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda, fortfarande tjäna till efterrättelse.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Memorial N:o 186.

Angående riksgäldskontorets fordringar för utlämnade lån.

§ 9.

Beträffande riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas

belopp kontorets böcker och räkenskaper lämna fullständig upplysning och

å hvilka, för tiden vid nästlidna års slut, en förteckning jämväl finnes detta

reglemente bifogad, skola de förbindelser, å hvilka fordringarna sig grunda,

jämte föreskrifterna uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande

tjäna till efterrättelse.

§ io.

[Riksdagen har år 1908 medgifvit, att återbetalningen af det till restaurering

af Vadstena klosterkyrka af 1898 års [Riksdag beviljade räntefria lan

från riksgäldskontoret å 16,000 kronor må af Vadstena och S:tPers församlingar

verkställas med minst en tiondel af lånebeloppet årligen senast från

och med år 1918.

§ 11.

Riksdagen har år 1908 medgifvit, att de skulder, hvari byggnadskassorna

i Uppsala, Skara och Kalmar stift den 1 maj 1909 häfta till riksgäldskontoret,

må, i den mån de icke täckas af dessa kassors tillgångar,

efter det kassornas öfriga skulder blifvit guldna, afskrifvas.

3:o. Med statsregleringen gemenskap ägande utgifter.

§ 55.

I händelse under löpande året skulle visa sig, att statskontorets inkomster

äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det riksgäldskontoret

att, sedan Kungl. Maj:t, uppå statskontorets underdåniga

anmälan, pröfvat behof vet, för dess fyllande tillhandahålla statskontoret det

belopp, Kungl. Maj:t för sådant ändamål finner för godt bestämma; dock

med förbindelse för statskontoret att, så snart dess tillgångar det medgifva,

återgälda hvad riksgäldskontoret sålunda förskjutit.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 186.

7

4:o. På riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

§ 56.

Till följd af stadgandet i regeringsformens 68 § har Riksdagen anslagit

och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma

af sju millioner fem hundra tusen kronor, för att vid infallande krig af

Konungen lyftas, sedan han statsrådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat.

Riksdagens å denna summa utfärdade förseglade anordning får

ej förr brytas eller summan af fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen

blifvit i allmänna tidningarna kungjord.

§ 57.

Den kreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande,

bör å riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under

tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då

Konungen till rikets försvar eller andra högst viktiga och angelägna ändamål,

sedan hela statsrådets tankar däröfver blifvit inhämtade, finner den

vara oundgängligen nödig, har Riksdagen fastställt till sju millioner fem

hundra tusen kronor.

§ 58.

För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst

föregående paragrafer å riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks

härtill disponibla tillgångar begagnas, och, ifall dessa icke äro tillräckliga,

de därutöfver erforderliga medlen af riksgäldskontoret upplånas mot kontorets

obligationer, ställda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller

efter föregången uppsägning; ägande fullmäktige att, med hänsikt till de

vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma

räntevillkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer;

dock får obligationernas förfallotid icke utsättas senare än fem år efter deras

utgifningsdag.

§ 59.

Till bestridande af sådana telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för

uppfyllande af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Memorial N:o 186.

medgifvit, att Kungl. Maj:t må äga att, i händelse verkets egna medel

därtill icke lämna tillgång, i riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp

af högst 150,000 kronor.

5:o. Från riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader,

aflöningar, förvaltningsntgifter in. m.

§ 60.

Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riksdagskostnader

skola, intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande

af samma genom Riksdagens statsutskott fullmäktige till efterrättelse

härvid meddelade beslut, omedelbart från riksgäldskontoret till vederbörande

utbetalas, hvarförutan sådana af Riksdag föranledda utgifter,

som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet dels redan blifvit, dels

framdeles varda af Kungl. Maj:t godkända och å statskontoret anvisade,

må, efter erhållna rekvisitioner och anställd granskning af därför aflämnade

verifikationshandbngar, statskontoret af riksgäldskontoret godtgöras.

§ 61.

Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten för vederbörligt

underhåll och tillsyn af den för Riksdagens sammankomster afsedda

fasta egendom äfvensom för de uti samma egendom befintliga inventariers

underhåll och komplettering skola utaf riksgäldskontorets medel bestridas,

i likhet med andra till så kallade kontorsexpenser vanligen hänförda utgifter.

§ 62.

Aflöning till öfvervaktmästaren och öfvermaskinisten vid Riksdagens

bus utgår enligt af Riksdagen fastställd, vid detta reglemente fogad stat.

Med afseende å tillämpningen af denna stat och villkoren för åtnjutande

af däri upptagna aflöningsförmåner äfvensom beträffande nämnda

tjänsteinnebafvares antagande, entledigande och pensionering gälla enahanda

bestämmelser, som i riksgäldskontorets reglemente äro meddelade i fråga

om vaktmästare vid detta verk.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N‘o 186. 9

§ 63.

För komplettering och utvidgning af Riksdagens bibliotek samt därmed

förenade utgifter utgår ett årligt anslag af 4,500 kronor; och skola

de af 1882 års Riksdag fastställda stadgar för Riksdagens bibliotek, med

däri vid 1894 och 1899 års riksdagar vidtagna ändringar samt instruktion

för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek tjäna till efterrättelse.

Aflöning till Riksdagens bibliotekarie samt vaktmästaren vid biblioteket

utgår enligt af Riksdagen fastställd, vid detta reglemente fogad stat.

Bibliotekarien äger, såvidt sådant utan hinder för göromålens jämna

och oafbrutna gång kan ske, att åtnjuta semester under en och en half

manad årligen å tid, som fullmäktige bestämma.

Utöfver den i staten upptagna aflöningen för vaktmästaren vid biblioteket

äga fullmäktige tilldela honom ett extra arfvode af 2 kronor 50 öre

om dagen under den tid, Riksdagen är samlad.

I öfrigt gälla med afseende å tillämpningen af staten för tjänsteinnehafvare

vid Riksdagens bibliotek och villkoren för åtnjutande af däri upptagna

aflöningsförmåner liksom ock beträffande dessa tjänsteinnehafvares

antagande, entledigande och pensionering enahanda bestämmelser, som i

riksgäldskontorets reglemente äro meddelade för tjänsteinnehafvare vid

detta verk.

Under riksdag äga fullmäktige att vid biblioteket anställa en amanuens

med arfvode af 10 kronor om dagen.

Fullmäktige äga att under de tider af året, då behof däraf förefinnes,

vid biblioteket anställa en extra vaktmästare med åtnjutande under den

tid riksdag pågår af enahanda arfvode, som är eller varder bestämdt för

vaktmästare hos Riksdagens kamrar, samt å andra tider mot den godtgörelse,

som fullmäktige pröfva skälig.

Fullmäktige äga årligen förfoga öfver ett belopp af 1,000 kronor för

beredande åt Riksdagens bibliotekarie under de tider, då sådant pröfvas

vara eriorderligt, af biträde vid katalogisering samt vissa andra i biblioteket

förekommande göromål.

§ 64.

De traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma Riksdagens

revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar,

utbetalas af riksgäldskontoret; ägande revisorerna att, utom de af dem

fastställda arfvoden till de hos dem anställda sekreterare samt kameral-,

Bih. till Riksd. Prot. 1909. 4 Sami. 1 Afd. 121 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Memorial N:o 186.

kansli- och vaktbetjäning, på riksgäldskontoret anvisa ersättning för inköp

af papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter, för annonser om revisorernas

sammanträden samt för de kostnader, som kunna föranledas af verkställda

resor.

Kostnaderna för tryckning, häftning och utdelning af revisorernas

berättelse öfver revisionen af statsverket, riksbanken och riksgäldskontoret,

äfvensom af de förklaringar, som i anledning däraf kunna varda afgifna,

böra äfven af riksgäldskontorets medel bestridas.

§ 67.

Till kostnader för justitieombudsmannens ämbetsresor bör riksgäldskontoret

uppå hans rekvisition och emot därför inom hvarje års utgång afgifvande

redogörelse förskottsvis utbetala en summa af 2,000 kronor.

Till bestridande af expenser vid justitieombudsmannens och tryckfrihetskommitténs

expedition bör för år 1909 ett belopp af 1,000 kronor,

emot behörig redogörelse, förskottsvis af riksgäldskontoret till justitieombudsmannen

utbetalas.

Riksdagen bar för tiden från och med år 191 0 till utbetalning från

riksgäldskontoret anvisat ett årligt anslag af 1,200 kronor att af justitieombudsmannen,

emot behörig redogörelse, användas till bestridande af expenser

vid justitieombudsmannens och tryckfribetskommitténs expedition.

Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens ämbetsberättelser

jämte därtill börande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars

tryckning anskaffas genom fullmäktiges försorg; dock skall den

därvid erforderliga korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande

samtliga trycknings- och häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser

och bilagor omedelbart utaf riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de

till expenser för sagda expedition beviljade anslag, hvaremot de medel,

hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning i bokhandeln, skola af

justitieombudsmannen, som härom äger foga anstalt, inför fullmäktige särskilt

redovisas.

§ 68.

Riksdagen bar år 1907 dels uppdragit åt justitieombudsmannen att

låta utarbeta och i en upplaga af 1,000 exemplar till trycket befordra en

utförlig historik öfver justitieombudsmansämbetets förvaltning under det första

seklet af detta ämbetes tillvaro, dels ock bemyndigat fullmäktige i riks
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 186.

11

gäldskontoret att till justitieombudsmannen, på dennes rekvisition och emot

framdeles skeende redovisning, förskottsvis utbetala för arbetets utförande

nödiga medel intill ett belopp af 20,000 kronor att utgå af förslagsanslaget

till riksdagskostnader.

§ 69.

Riksdagen har för utgifvande af en uppslagsbok öfver 1909 års lagtima

Riksdags verksamhet beviljat förste notarien hos Andra Kammaren

Tore Hedrén ett understöd af 1,200 kronor att af fullmäktige i riksgäldskontoret

från förslagsanslaget till riksdagskostnader utbetalas, under villkor

att 400 exemplar af boken senast den 15 augusti 1909 kostnadsfritt öfverlämnas

till riksgäldskontoret för utdelning bland Riksdagens ledamöter.

§ 70.

Såsom arfvode åtnjuter fullmäktiges ordförande 8,200 kronor, samt

hvar och en af de öfrige fullmäktige 1,600 kronor årligen; hvarförutom

fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, äger att för en resa årligen till

och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma grunder,

som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens

ledamöter.

Fullmäktiges deputerade åtnjuta härjämte särskilda årliga arfvoden,

som utgå med 5,000 kronor till förste deputeraden och med 8,000 kronor

till andre deputeraden.

§ 71.

Aflöningen för tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret utgår enligt

af Riksdagen fastställd, vid detta reglemente fogad aflöningsstat, hvilken

icke får öfverskridas.

§ 72.

Till arfvoden åt extra ordinarie tjänstemän och vaktmästare samt till

belöning för extra arbeten äga fullmäktige att använda 8,000 kronor årligen;

hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas får dock icke under

ett påföljande år användas för samma ändamål. För öfrigt äga fullmäktige

icke att tilldela tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret andra arfvoden

än de i aflöningsstaten och detta reglemente särskildt bestämda eller

medgifna.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Memorial N.o 186.

§ 73.

Såsom begrafningshjälp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade

tjänstemän och vaktbetjänte vid riksgäldskontoret och f. d. generalassistanskontoret

äga fullmäktige att under loppet af hvarje år disponera

en summa af högst 225 kronor.

§ 74.

Därest änke- och pupillkassans vid riksgäldskontoret afslutade och vederbörligen

granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa

riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de

utbetalningar, som därunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen,

inom ett belopp af högst 2,250 kronor för året, af riksgäldskontorets

medel godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma

för ett år ej behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas,

och under villkor, att delägarnes bidrag under tiden utgå utan förminskning

af deras uti det för kassan nu gällande reglemente bestämda

belopp, samt att pensionerna för änkor och barn efter ämbets- och tjänstemän

samt vaktbetjänte vid riksgäldskontoret icke få höjas utöfver en

fjärdedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delägaren senast vid

detta verk innehaft, och för tjänstemäns samt vaktbetjäntes vid f. d.

generalassistanskontoret efterlämnade änkor och barn icke utöfver fem sextondedelar

af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda kontors

tjänstemannapersonal stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad

och vederbörligen inbetald.

Angående riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar

utom lånefordringarna.

§ 75.

De till riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke,

under någon förevändning eller med hvad villkor som helst, därifrån ryckas

eller användas till andra behof, än dem Kiksdagen bestämt. Allt förordnande,

som däremot strider, vare kraftlöst (68 § regeringsformen). Och

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 186.

13

må, vid likviderande af riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan Riksdagens

särskilda samtycke, icke medgifvas.

§ 70.

Riksgäldskontoret äger att emottaga de medel, kvilka kunna inflyta

vid försäljning af kronan tillhöriga hus i städerna — hvarifrån dock undantagas

auktionsmedlen för sådana hus, som äro inköpta för kungl. flottans

i Karlskrona behof eller för allmänna magasinsinrättningens räkning — såvida

ej dessa medel blifvit af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskild! ändamål

anvisade.

§ 77.

Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande,

beslutat, bland annat, att, med undantag tills vidare för Höganäs stenkolsverk,

alla öfriga verk, som nu äro förpliktade till bergverkstiondes utgörande,

från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedan

nämnda verk angår med följande villkor och förbehåll:

a) för Tunabergs kopparverk, att dess ägare inom 1878 års slut antingen

till kronan afstår all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller

ock efter fulla värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt,

till riksgäldskontoret erlägger lösen för den del af allmänningen,

som, sedan de till skogsfång därifrån berättigade hemman och lägenheter

erhållit mot denna förmån svarande skogsmark, kan verket tillkomma;

b) för Löfås silfververk, att ägarne af detta verk före 1878 års slut

till riksgäldskontoret inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad

med 11,844 kronor 60 öre; och

c) för Dylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att ägaren af detta

verk likaledes före 1878 års utgång till riksgäldskontoret inbetalar löseskilling

för den af detta verk utgående afrad med 18,958 kronor 40 öre;

samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af

befrielsen från tionden från och med det år, under hvilket de uppfyllt de

ofvan nämnda villkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för

sådan befrielse bestämda;

så äger riksgäldskontoret att mottaga de belopp, hvilka till följd af

ofvan nämnda villkor komma att till riksgäldskontoret inbetalas.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Memorial N:o 186.

§ 78.

Om statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i riksbanken,

än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga,

äger riksgäldskontoret att i afräkning å riksgäldskontoret tillkommande

anslag eller på de återbetalningsvillkor, som af fullmäktige medgifvas,

sådana behållningar af statskontoret till förvaltning mottaga.

§ 79.

Från statskontoret äger riksgäldskontoret att, i mån af behof, under

åren 1909 och 1910 utbekomma de i hvardera årets riksstat till utgående

från riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags- och revisionskostnader

samt aflöningar, äfvensom till räntor och afbetalningär å statsskulden

efter afdrag af till riksgäldskontoret ingående rånte- och kapitalbetalningar;

börande i den likvid, som skall för det sistförfluten året i riksgäldskontoret

med statsverket upprättas, statskontoret påföras eller godtgöras

det belopp, hvarmed de till riksgäldskontoret inbetalda förenämnda

anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den summa, hvarmed berörda

utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten från riksgäldskontoret

utgått.

§ 80.

Riksdagen bar år 1877 medgifvit, att de medel, som influtit eller

därefter inflöte för försäljning, jämlikt kungl. brefvet den 29 maj 1874,

af åtskilliga mindre kronolägenheter och enligt Riksdagens skrifvelse den 11

i samma månad skulle af statskontoret levereras till riksgäldskontoret att

där särskildt bokföras, intill dess Riksdagen fattat beslut om deras användande

till inköp af skogbärande eller till skogsodling tjänlig mark, finge, i

den mån tillfällen sig yppade till inköp af dylik mark, hvilka af Kungl.

Maj:t pröfvades vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunde beredas från

de till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, för sådant ändamål af

Kungl. Maj:t disponeras.

Sedan 1888 års Riksdag ytterligare medgifvit försäljning af vissa

andra mindre kronoegendomar, dock under villkor, att de genom denna

försäljning inflytande medel skulle användas för inköp af skogbärande eller

till skogsbörd tjänlig mark, och i sammanhang därmed föreskrifvit, att äfven

dessa medel borde inlevereras till riksgäldskontoret och där bokföras

på sätt stadgadt vore angående köpeskillingarna för de kronoegendomar,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 186.

15

som såldes enligt kungl. brefvet den 29 maj 1874, har 1889 års Riksdag

medgifvit, att de sålunda, efter försäljning jämlikt kungl. brefvet den

18 maj 1888, influtna eller hädanefter inflytande medel finge för ofvan angifna

ändamål under en tid af tre år, räknadt från den 1 januari 1889,

af Kungl. Maj:t disponeras.

Riksdagen bar år 1891 medgifvit, dels, att ytterligare vissa andra

mindre kronoegendomar finge försäljas, dock under samma villkor i fråga om

försäljningsmedlens användande och med samma föreskrift angående medlens

inleverering till riksgäldskontoret och bokföring därstädes, som i nästföregående

stycke omförmälas, dels ock att ej mindre köpeskillingarna för

de kronoegendomar, rörande hvilkas försäljning beslut jämlikt kungl. brefvet

den 18 maj 1888 fattades under tiden till och med utgången af år

1S94, än äfven köpeskillingarna för de egendomar, om hvilkas försäljning

på grund af 1891 års Riksdags medgifvande beslut under nyssnämnda tid

fattades, finge för ofvan angifna ändamål af Kungl. Maj:t disponeras.

Riksdagen har vidare år 1894 medgifvit, att enahanda bestämmelser

rörande ifrågavarande köpeskillingar skulle vara gällande med afseende å

de kronoegendomar, rörande hvilkas försäljning beslut jämlikt kungl. brefven

den 18 maj 1888 och den 29 maj 1891 fattades under tiden till

och med 1897 års utgång, hvilken tid af 1897 års Riksdag utsträckts till

och med utgången af år 1900 och af 1900 års Riksdag till och med

utgången af år 1908.

År 1902 medgaf Riksdagen, dels att ytterligare vissa andra mindre

kronoegendomar samt till inköpta skogsegendomar hörande områden finge

försäljas, dock under samma villkor i fråga om försälj ningsmedlens användande

och med samma föreskrift angående medlens inleverering till riksgäldskontoret

och bokföring därstädes, som, enligt hvad här ofvan nämnts,

af Riksdagen år 1888 och 1891 meddelats, dels ock att köpeskillingarna

för de kronoegendomar samt till inköpta skogsegendomar hörande områden,

rörande hvilkas försäljning på grund af 1902 års Riksdags medgifvande

beslut fattades under tiden till och med utgången af år 1903, finge för

inköp af skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark af Kungl. Maj:t

disponeras.

Riksdagen medgaf år 1903, att Kungl. Maj:t ägde för ofvan angifna

ändamål disponera köpeskillingarna för de kronoegendomar samt till inköpta

skogsegendomar hörande områden, rörande hvilkas försäljning beslut

jämlikt kungl. bref ven den 18 maj 1888, den 29 maj 1891 och den 23

maj 1902 fattades under tiden till och med utgången af år 1906, och har

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Memorial N:o 186.

denna tid af 1906 års Riksdag utsträckts till och med utgången af år

1909.

På grund häraf åligger det riksgäldskontoret att, på Kungl. Maj:ts

rekvisition, utbetala ofvan omförmälda, till riksgäldskontoret inlevererade

försäljningsmedel.

Riksdagen har år 1909 medgifvit, att köpeskillingarna ej mindre för

de kronoegendomar samt till inköpta skogsegendomar hörande områden,

rörande hvilkas försäljning beslut jämlikt kungl. brefven den 18 maj

1888, den 29 maj 1891 och den 28 maj 1902 af Kungl. Maj:t fattas

under tiden från och med 1910 års början till och med utgången af år

1912, än äfven för sådana områden och lägenheter, till hvilkas försäljning

från de under domänstyrelsens förvaltning ställda, staten tillhöriga

skogsegendomar eller utarrenderade jordbruksegendomar Riksdagen under

sistnämnda tid på därom särskildt gjorda framställningar må lämna tillstånd,

må af Kungl. Maj:t disponeras för inköp af skogbärande eller till

skogsbörd tjänlig mark äfvensom till inlösen af ströängar å kronoparkerna

i Norrland och Dalarne och följaktligen på Kungl. Maj:ts rekvisition från

riksgäldskontoret utbetalas.

§ 81.

I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet

af de för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel,

intill dess desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel,

till den del de icke är o för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlämnas

till riksgäldskontoret; hvaremot det åligger riksgäldskontoret att sådana

mottagna medel, enligt Kungl. Maj:ts föreskrift, statskontoret uppå dess

rekvisitioner tillhandahålla.

§ 83.

Då obligationer och räntekuponger för de af riksgäldskontoret upptagna

lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid

hos riksgäldskontoret företedda, skola de medel, hvilka för infriande af

sådana obligationer och räntekuponger varit afsedda, afföras från likvidations-

och amortissementsfonderna för att användas till fyllande af riksgäldskontorets

öfriga behof.

§ 84.

De medel till belopp af 15,000,000 kronor, som af fullmäktige i

riksgäldskontoret enligt bemyndigande af 1904 års Riksdag anskaffats för

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 186.

17

beredande åt riksgäldskontoret af kassareserver i utlandet, böra i regel

hållas innestående hos utländska banker och bankirhus eller vara placerade

i främmande staters skuldförbindelser.

Riksgäl dskon torets öfriga kontanta tillgångar skola, såvidt och så

länge de icke behöfva användas för samma verk åliggande utbetalningar,

insättas i riksbanken eller hållas allmänna rörelsen till hända och göras

räntebärande genom deras utlåning på sätt, som fullmäktige i riksgäldskontoret

anse innefatta full säkerhet; ägande fullmäktige jämväl att för

sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser, som

anses kunna utan svårighet och kapitalförlust”"vid inträffande behof föryttras.

Vid utlåning skola riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek

åtnjuta företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden,

lånesummans förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande

lån skall till riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å såväl

penningställningen som säkerhetens beskaffenhet, af fullmäktige bestämmas.

§ 85.

För bestridande af riksgäldskontoret åliggande betalningar äger detta

verk att begagna ett kreditiv i riksbanken till belopp af högst eu million

fem hundra tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de

uti bankoreglementet därom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

§ 86.

Fullmäktige i riksgäldskontoret äga att på framställning af fullmäktige

i riksbanken ställa till riksbankens förfogande riksgäldskontorets skuldförbindelser

i form af skattkammarväxlar eller i annan form intill ett belopp

af 40 millioner kronor i utländskt mynt med en löpetid af högst två år

äfvensom att genom öfverenskommelse med fullmäktige i riksbanken träffa

erforderliga närmare bestämmelser, rörande skuldförbindelsernas form, belopp,

löpetid, myntslag, inlösen m. m.

§ 87.

Därest sådant för verkställigheten af riksgäldskontoret åliggande utbetalningar

finnes nödvändigt, äga fullmäktige att anskaffa därtill erforderliga

medel genom upplåning mot riksgäldskontorets skuldförbindelser eller

begagnandet af krediter på villkor, som fullmäktige äga bestämma; ägande

fullmäktige därjämte att, för beredande af tillgång till erforderlig kassaförBih.

till Riksd. Prot. 1909. 4 Sand. 1 Afd. 121 Uäft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Memorial N:o 186.

stärkning åt statskontoret, i man af behof upplåna medel mot vare sig riksgäldskon

torets skuldförbindelser eller obligationer i svenskt mynt, ställda till

inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af riksgäl dskontoret

verkställd uppsägning; varande åt fullmäktige öfverlämnadt att, med

hänsikt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden,

bestämma räntevillkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa

obligationer.

I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer

lämnar Riksdagen särskilda föreskrifter.

Angående redovisningen af de till riksgäldskontoret

ingående medel.

§ 88.

Öfver riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster

och utgifter uppgöres och afslutas för hvarje ar en fullständig

hufvudbok, hvaruti skall ingå redovisning för de fonderade statslånens

likvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken skall inom den 1 april

året näst efter det, hvilket densamma omfattar, vara afslutad samt före den

1 därpå följande juni behörigen granskad.

Riksgäldskontorets hufvudbok bör vid lämpliga tider hallas statskontoret

till hända, på det att riksgäldskontorets räkenskaper må kunna i

nödiga delar intagas i rikshufvudboken.

§ 89.

Under loppet af juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten

om riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det därmed afsedda

ändamål lämpade utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående

året genom trycket offentliggöras och med allmänna tidningarna

ntdelas.

§ 90.

I april månad hvarje år upprättas uti riksgäldskontoret likvid med

statsverket för det sist förflutna året. Af denna likvid meddelas stats
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 186.

19

kontoret tvenne exemplar, hvaraf det ena, därå fullmäktige tecknat sitt

godkännande, bör därstädes kvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit

försedt med anteckning om likvidens godkännande af statskontoret, bör

till riksgäldskontor återställas, för att såsom verifikation dess hufvudbok

biläggas.

§ 91.

De tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret, Riksdagens bibliotek och

Riksdagens hus åliggande pensionsafgifter ingå till en särskild, under fullmäktiges

förvaltning ställd fond, å hvilkens tillgodohafvande fullmäktige

äga godtskrifva skälig ränta.

Från riksgäldskontoret utgående pensioner bestridas dock fortfarande

och tills vidare af anslagsmedel.

Angående styrelsen för riksgäldskontoret.

§ 92.

Förvaltningen af riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är

utaf Riksdagen uppdragen åt sju fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag

utses i den ordning, 71 § riksdagsordningen stadgar.

Vid fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen

blifvit därtill utsedd; tillkommande fullmäktige att själfva bland sig

välja en vice ordförande att föra ordet, när hinder för ordföranden inträffar.

§ 93.

Uppkommer ledighet bland fullmäktige, inträder suppleant enligt af

Riksdagen bestämd ordning.

§ 94.

År styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt

hvad här nedan föreskrifves, äger fullmäktiges ordförande att inkalla erforderligt

antal suppleanter.

§ 95.

Fullmäktige äro förbundna att vid riksgäldskontorets förvaltning ställa

sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Memorial N:o 186.

samt öfriga rörande riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande full

mäktige doldt och förtegadt hålla, hvad vid kontorets förvaltning förefaller,

som tyst vara bör.

§ 96.

Blir fullmäktig ledamot af statsrådet eller kommer i den författning,

att han, jämlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § riksdagsordningen,

icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda

fullmäktigbefattningen och suppleant inträda i hans ställe.

§ 97.

Jämte noggrannt iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af

riksgäldskontoret och dit anslagna medel är stadgadt, åligger fullmäktige

att omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån

samt för öfrigt vidtaga alla på fullmäktige ankommande åtgärder i och för

verkställigheten af de i sådant afseende meddelade beslut samt fullmäktige

gifna uppdrag; börande fullmäktige således ej mindre, om anledning därtill

gifves, söka förebygga, att med statslån understöd! järnvägsbolags inkomster,

med åsidosättande af bolagets skyldighet att erlägga föreskrifven inbetalning

till riksgäldskontoret, användas till bestridande af andra utgifter än sådana,

som äro nödvändiga för järnvägsdriftens uppehållande, än äfven, därest

tvångsförsäljning sker af järnvägsbolags egendom, uti hvilken riksgäldskontoret

har inteckning till säkerhet för fordran, så förfara, att dylik försäljning

ej må ske till lägre pris, än att riksgäldskontorets fordran af köpeskillingen

varder betäckt.

§ 98.

Fullmäktige utse inom sig, på sätt sista punkten af § 107 innehåller,

två deputerade, en förste och en andre, hvilka det åligger att ombesörja

lånemedels indragning, verkställa de för riksgäldskontorets räkning erforderliga

utländska likvider, anordna medel till vissa af fullmäktige beslutade

eller eljest ovillkorligen bestämda utbetalningar med mera, allt i öfverensstämmelse

med de beslut och föreskrifter, som fullmäktige meddela;

ägande deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem gemensamt tillhörande

göromål. Vid hvarje sammankomst böra deputerade redogöra för

sina åtgärder under den efter fullmäktiges näst föregående sammankomst

förflutna tid.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottet» Memorial N:o 186.

21

Förste deputeraden utöfvar därjämte närmaste tillsyn öfver det sätt,

hvarpå tjänstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att fullmäktiges

beslut varda i behörig tid och ordning verkställda. Han äger att

under tiden mellan fullmäktiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter

samt att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters

besörjande bevilja tjänstemännen, äfvensom vaktbetjänte, tjänstledighet

under högst fjorton dagar, äfvensom meddela föreskrift om tjänstens uppehållande

intill fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde. Han utöfvar jämväl

beträffande vården af kontorets värdepapper det uppdrag, tjänstgöringsordningen

i sådant afseende innehåller.

Deputerade äga att hvardera under en och en half månad årligen åtnjuta

ledighet utan afdrag å arfvodet. Till den bland fullmäktige, som

af dem utses att under sådan ledighet bestrida deputerads befattning, utgår

af de till riksgäldskontoret anslagna medel särskild ersättning med

belopp, motsvarande den ledige deputeradens arfvode för ifrågavarande tid.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för

lånetransaktioner, utse ombud för bedrifvande af därvid erforderliga underhandlingar.

§ 99.

Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående

användandet af riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk,

få icke af fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande fullmäktige, för

sina åtgärder i denna egenskap, Riksdagen eller dess bankoutskott och revisorer

allena redo skyldiga samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar

ställas utan i laga ordning och till följd af Riksdagens eller dess revisorers

beslut eller, mellan riksdagar och revisioner, genom; justitieombudsmannen.

§ 100.

Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden,

för hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och

bestämda föreskrifter blifvit meddelade, äga fullmäktige att af revisorerna

begära råd och yttranden.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Memorial N:o 186.

Angående fullmäktiges sammankomster.

§ 101.

Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem

bestämmes. Därjämte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång

sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som ordföranden bestämmer.

Vid hvarje sammankomst skall protokoll föras.

§ 102.

Med undantag af de enligt § 98 åt vissa deputerade uppdragna

bestyr och åligganden böra alla fullmäktiges behandling tillhörande mål inför

fullmäktige vid deras sammankomster föredragas och få endast där afgöras.

§ 103.

Åstundar fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden

afresa, bör han sådant förut vid sammankomst eller hos ordföranden anmäla

samt då tillika uppgifva tiden för sin frånvaro.

§ 104.

År fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves,

till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda

angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje

gång tillkännagifva.

§ 105.

Vid sammankomst skola minst fem fullmäktige vara tillstädes; dock

må ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra fullmäktige, därest

de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i regeringsformen

omförmälda kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän

vikt få icke afgöras, ej heller tjänster tillsättas eller pensioner beviljas, såvida

icke minst fem fullmäktige äro närvarande.

§ 106.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro

af Konungens ombud, ifall det, utan att af fullmäktige därom vara anmodadt,

skulle vid deras sammankomst sig infinna.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statautakotteta Memorial N:o 186.

23

§ 107.

Yppas under fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarna,

böra samtliga närvarande fullmäktige till protokollet afgifva sina röster,

hvilka per capita beräknas. Därest flere skiljaktiga meningar yttras, böra

de sinsemellan närmast öfverensstämmande, såvidt möjligt är, sammanjämkas.

Då ett lika antal röster utfaller för hvardera meningen, är ordförandens

röst afgörande. Den vid sammankomst närvarande fullmäktig,

som sin röst ej särskilt afgifver eller, efter börjad öfverläggning om ett

föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då fattade beslutet biträdt.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar,

därtill någon bland fullmäktige kan utses.

§ 108.

Öfver fullmäktiges beslut i mål, som röra riksgäldskontorets tjänstemän

eller andra enskilda personer, äger den eller de, på hvilkas rätt och

bästa dessa beslut kunna inverka, att hos revisorerna eller bankoutskottet

anföra besvär, därvid klaganden dock, såvida besvären skola till pröfning

upptagas, bör inom trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade

beslutet sitt missnöje däremot hos fullmäktige skriftligen anmäla;

hvarjämte det, vid enahanda äfventyr, åligger honom att senast en månad

före revisorernas näst förestående sammankomst eller riksdagens början,

därest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär ingifva till fullmäktige,

af hvilka desamma, jämte utlåtande däröfver, till revisorerna eller

bankoutskottet öfverlämnas.

Besvär öfver fullmäktiges nyss före eller under riksdagens eller revisorernas

sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar

efter delfåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande

till bankoutskottet eller revisorerna inlämnas.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Memorial N:o 186.

Angående fullmäktige tillhörande särskilda åligganden

och uppdrag.

§ 109.

Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska kamrerarens och

kassörens anteckningsböcker jämte ombudsmannens diarium samt genomgå

och inventera de under kamrerarens och kassörens vård befintliga låne- och

säkerhets- med flere handlingar.

§ no.

En gång hvarje år böra fullmäktige anställa besiktning å Eiksdagens

hus, hvilket står under deras vård och inseende.

Dessutom har Riksdagen uppdragit åt fullmäktige att låta tillse, det

icke allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra

inventarier finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris

på de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen

utsättes, jämte tiden, då inköpet ägt rum, äfvensom att, vid

skeende kasseringar af obrukbara eller obehöfliga inventarier, desamma varda

utur inventarieförteckningen afförda, med anteckning af det pris, hvartill

desamma vid möjligen skeende försäljning blifvit föryttrade.

§ in.

Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och

lägenheter inom Riksdagens hus af fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt

begagnande ej allenast af de kommittéer och revisioner, som kunna

varda af Kungl. Maj:t sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga

lokaler inom kronans hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå,

utan äfven af allmänna ämbetsmyndigheter, som antingen af särskild anledning

icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade ämbetsrum eller

också sakna egen lokal, äfvensom för andra, allmänt gagn afseende ändamål;

ägande fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva de villkor, som

fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas

noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse

bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen och

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 186.

25

inventarierna därförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt

skick samt, om så erfordras, reparerade.

§ U2.

Fullmäktige i riksgäldskontoret äga att förvalta den jämlikt beslut

vid 1888 års riksdag bildade byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus.

Gemensamt med fullmäktige i riksbanken äga fullmäktige i riksgäldskontoret

att vidtaga de åtgärder, som erfordras för utförande af Riksdagens

beslut i fråga om nya byggnader för Riksdagen m. m. och riksbanken,

allt i öfverensstämmelse med de närmare föreskrifter, som i särskilda

skrivelser af den 11 och 12 maj 1888 samt den 6 april 1906

blifvit af Riksdagen meddelade.

§ H3.

Då revisorerna öfver stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda,

skola fullmäktige till dem afgifva berättelse om riksgäldskontorets ställning

och förvaltning under den tid, som revisorernas granskning kommer att

omfatta.

Dessutom skola fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen

afgifva och till bankoutskottet aflämna berättelse för hela den tid, som förflutit,

sedan fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.

§ 114.

Fullmäktige böra hvarje år till Riksdagens revisorers första sammanträde,

som skall äga rum i Riksdagens hus i Stockholm den 1 oktober

eller, om helgdag då inträffar, dagen därefter, utfärda kallelse genom kungörelse

i tidningar.

Därest revisor, sedan lagtima riksdag är afslutad och innan revisorerna

sammanträdt, hos fullmäktige anmäler hinder att deltaga i revisionen,

skola fullmäktige ofördröjligen inkalla den närmast i ordningen varande suppleanten.

På enahanda sätt förfares, då hinder anmäles af inkallad suppleant.

'' § H5.

Efter hvarje revisions slut skola fullmäktige föranstalta om tryckning

och utdelning med allmänna tidningarna af revisorernas öfver revisionen af

statsverket och riksgäldskontoret afgifna och fullmäktige tillställda berättelser

Bih. till Riksd. Prof. 1909. 4 Sami. 1 Afd. 131 Höft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Memorial N:o 186.

jämte därtill hörande förklaringar, hvilka handlingar äfven genom fullmäktiges

försorg böra till näst sammanträdande Riksdag och revisorer öfverlämnas.

§ 116.

Före nästkommande riksdags början böra fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens

protokoll med därtill hörande bihang under samma riksdag erforderliga

papper och, med behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade

föreskrifter, låta upprätta kontrakt angående verkställighet af såväl protokollets

som bihangets tryckning;

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af

de skrifmaterialier och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde

erfordras; samt

c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarna i Riksdagens

hus.

Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i

allmänna tidningarna, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla

och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda tryckningsmed

flere arbeten.

För öfrigt äga fullmäktige att utse någon bland riksgäldskontorets

tjänstemän, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda

och efter vederbörliga rekvisitioner utlämna de upphandlade effekterna samt

ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp,

äfvensom erforderliga reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje

kalenderårs slut upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa

af honom mottagna effekter.

§ 117.

Fullmäktige böra genom i riksgäldskontoret anställd tjänsteman emottaga,

vårda, utdela och redovisa ej mindre de från trycket utgifna riksdagsprotokoll

jämte därtill hörande bihang än äfven andra tryckta handlingar,

som till riksgäldskontoret för förvaring och framtida utdelning enligt gällande

bestämmelser aflämnas.

§ 118.

Som, enligt de af Kungl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den

27 april 1894 fastställda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanal verkets

räkenskaper skola årligen granskas utaf två revisorer, af hvilka den

ene bör utses af fullmäktige i riksgäldskontoret, så skola fullmäktige för

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 186.

27

hvarje revision välja en person att uti berörda revisionsförrättning deltaga.

Jämväl skola fullmäktige, i enlighet med den af Kungl. Maj:t för Kinda

kanals aktiebolag den 4 september 1874 fastställda bolagsordning, årligen

utse en revisor att granska detta bolags förvaltning och räkenskaper.

§ 119.

Då de bolag, som för järnvägsanläggningars utförande från riksgäldskontoret

utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kungl. Maj:t och

kronan afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kungl.

Maj:t utser, deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och

räkenskaper, samt berättelserna om dessa revisioner skola till civildepartementet

insändas, böra fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser

taga under öfvervägande, huruvida några åtgärder erfordras för

bevarande af riksgäldskontorets rätt och säkerhet för de utgifna lånens

fortsatta likviderande.

§ 120.

Uti styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör en ledamot, som

skall vara vice ordförande, utses af fullmäktige i riksgäldskontoret. Likaså

utses af fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen af hypoteksbankens

förvaltning och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet.

Dessutom böra fullmäktige utse ett ombud såväl till den allmänna ordinarie

sammankomst, som mellan hypoteksbankens delägare skall äga rum hvarje

år efter afslutad revision, som till allmän extra ordinarie sammankomst.

§ 121.

Fullmäktige i riksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i

postsparbankens styrelse.

§ 122.

Öfverinseendet öfver Riksdagens bibliotek tillkommer fullmäktige i

riksgäldskontoret; och skola fullmäktige bland sig utse en inspektor för

utöfvande af den närmaste tillsynen öfver biblioteket.

§ 123.

Gemensamt med fullmäktige i riksbanken skola riksgäldskontorets

fullmäktige:

a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kungl. Maj:t i fråga

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Memorial N:o 186.

om den ort, där Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande

eller pest eller andra lika viktiga hinder göra riksdags hållande i hufvudstaden

omöjligt eller för Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § regeringsformen)

;

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning,

i den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt,

men kamrarna icke hunnit om fördelningen däraf blifva ense (109 §

regeringsformen);

c) uti justitieombudsmansämbetet genast insätta den man, som blifvit

utsedd till efterträdare åt justitieombudsmannen, ifall denne mellan riksdagarna

afsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom

utvälja annan behörig man i stället för justitieombudsmannens utsedde

efterträdare, därest äfven han mellan riksdagarna afsäger sig förtroendet

eller i justitieombudsmansämbetet insättes eller med döden afgår (98 §

regeringsformen);

d) för framtida uppsikten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande

utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å bankens

och riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal,

än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens

räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas hvarje år,

och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill

utsedda personer kunna återväljas.

Vid fullmäktiges i banken och riksgäldskontoret gemensamma sammanträden

böra, såvidt beslut skall kunna fattas, minst fem af fullmäktige

i hvartdera verket vara tillstädes.

§ 124.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af chefen för

justitiedepartementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat,

skola tre bland fullmäktige i riksgäldskontoret vara tillstädes.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 186.

29

Angående tjänsteinnehafvare Tid riksgäldskontor.

§ 125.

Riksdagen har dels såsom villkor för åtnjutande af de i staten för

tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret upptagna aflöningsförmåner, dels

ock i öfrigt med afseende å tillämpningen af samma stat meddelat följande

bestämmelser:

l:o) Tjänsteinnehafvare skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet

eller den jämkning i åligganden, som vid en möjligen

inträdande förändrad organisation af detta verk eller eljest kan varda stadgad;

och böra de fullmakter och konstitutorial, som för tjänsteinnehafvare

utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de

nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas.

Fullmakt eller konstitutorial å annan tjänstemannabeställning i riksgäldskontoret

än sekreterarens och ombudsmannens samt kamrerarens skall

afse icke viss tjänst, utan tjänst i allmänhet inom tjänstegraden, med förbehållen

rätt för fullmäktige att anställa innehafvaren å den plats inom

graden, där det af behof vet fordras eller han finnes företrädesvis passande.

2:o) Tjänsteman skall vara skyldig att, om han förordnas till högre

befattning inom verket, densamma bestrida mot åtnjutande af de för befattningen

anslagna tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar eller

däremot svarande belopp, dock med afstående af egna tjänstgöringspenningar

och missräkningspenningar.

3:o) Med ordinarie befattning i riksgäldskontoret må icke förenas

annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat. «

Med ordinarie befattning i riksgäldskontoret må ej heller förenas vare

sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelsen för verk eller bolag,

som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag

registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag

eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst, såframt ej fullmäktige

uppå därom gjord framställning och efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag

eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen

i riksgäldskontoret, finna uppdraget eller befattningen kunna få tills vidare

mottagas och bibehållas.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Memorial N:o 186.

4:o) Tjänstemännen äga årligen, såvidt sådant utan hinder för göromålens

jämna och oafbrutna gång kan ske, hvar i sin ordning åtnjuta

semester, sekreteraren och kamreraren hvardera under en och en half månad

och de öfriga tjänstemännen enhvar under en månad.

5:o) Där förhöjning i lönen efter viss tids tjänstgöring är enligt stat

medgifven, må, ändå att den föreskrifna tiden är tilländalupen, förhöjning

ej beviljas förrän tjänsteinnehafvaren under minst fyra femtedelar af

samma tid med godt vitsord bestridt sin egen eller på grund af förordnande

annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock

att härvid icke må föras honom till last den tid han åtnjutit semester;

och må, då förhöjning i lönen beviljas, den förhöjda lönen åtnjutas från

och med månaden näst efter den, under hvilken de för förhöjningen stadgade

villkoren blifvit uppfyllda.

Därest tjänsteinnehafvare, som befordrats till tjänst i högre grad, vid

den förra befattningen på grund af intjänadt ålderstillägg uppburit lön

och tjänstgöringspenningar till högre belopp än honom vid den nya befattningen

tillkommer, äger han såsom personligt tillägg till lönen uppbära

skillnaden, intill dess aflöningen vid den nya tjänsten genom intjänande

af ålderstillägg stigit till det förut innehafva beloppet.

Med afseende å tiden för erhållande af i den nya aflöningstaten för

de särskilda tjänsterna stadgade lönetillägg bör vidare iakttagas, att löntagare

tillgodoräknas den tid, hvarunder han före nämnda stats trädande

i kraft innehaft motsvarande ordinarie tjänst inom verket, äfvensom att

förordnande, som oafbrutet fortfarit till dess den tillförordnade befordrats

till ordinarie innehafvare af den tjänst, han sålunda bestridt, eller annan

af samma grad, må anses lika med ordinarie tjänstetid.

6:o) Tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, tjänsteinnehafvaren

verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester eller vid tjänstledighet

för sjukdom varit därtill jämlikt mom. 7:o) här nedan berättigad,

men skola för den tid, han eljest varit befriad från tjänstgöring, utgå till

den, som uppehållit tjänsten.

Till kassören anslagna missräkningspenningar få af honom uppbäras

endast för den tid, han verkligen tjänstgjort i sådan egenskap eller åtnjutit

semester, men skola för den tid, han eljest icke bestridt kassörsgöromålen,

utgå till den, som i hans ställe varit förordnad därtill.

För de fall, då tjänsteinnehafvare vid ledighet är berättigad att uppbära

de för tjänsten anslagna tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar,

äga fullmäktige att anvisa erforderliga medel för att den, som

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 186.

31

under ledigheten på förordnande bestrider tjänsten, må komma i åtnjutande

åt ersättning till belopp motsvarande ifrågavarande tjänstgöringspenningar

och rnissräkningspenningar.

7:o) Blifver tjänsteinnehafvare af sjukdom hindrad att förrätta sin

tjänst, äger han under tjänstledigheten uppbära hela lönen samt dessutom,

efter fullmäktiges pröfning, under högst en månad hvarje år de för tjänsten

anslagna tjänstgöringspenningar. »-&.

8:o) Erhåller tjänsteinnehafvare efter egen ansökan tjänstledighet för

svag hälsas vardande, för enskilda angelägenheter, för tjänstgöring hos

Riksdagen eller dess revisorer eller för andra särskilda uppdrag, eller

fordras vikariat för tjänsteinnehafvare på den grund, att han i behörig

ordning afstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att

sköta sin tjänst, kunna fullmäktige besluta, att den tjänstledige skall utöfver

tjänstgöringspenningar och rnissräkningspenningar till sin vikarie afstå

så mycket af lönen, som fullmäktige pröfva för tjänstens uppehållande

nödigt.

9:o) Fullmäktige må kunna, på därom gjord framställning och efter

pröfning af förekommande omständigheter, medgifva vaktmästare ledighet

under högst femton dagar hvarje år, med rätt för honom att under tiden

uppbära alla med tjänsten förenade aflöningsförmåner. I detta fall liksom

ock då vaktmästare erhållit tjänstledighet för sjukdom eller annat laga

förfall, eller då vaktmästartjänst är ledig, äga fullmäktige, därest i anledning

häraf extra ordinarie vaktmästare förordnas för uppehållande af vaktmästartjänst,

att tilldela denne arfvode med sadant belopp, att han såsom

godtgörelse för tjänstens uppehållande kommer i åtnjutande af sammanlagdt

tre kronor om dagen.

10:o) Fullmäktige äga dels att utöfver stat för biträde vid nattbevakningen

i riksgäldskontoret låta utbetala de arfvoden, fullmäktige finna

skäliga, dels odk att anvisa nödiga medel för tillhandahållande åt vaktmästare

af lämplig uniformsbeklädnad vid tjänstgöring.

H:o) Tjänsteinnehafvare skall såsom bidrag till kostnaden för beredande

af pension erlägga pensionsafgift till årligt belopp af nedan angifna

procent å den lön, han äger uppbära. Afgiftsprocenten utgör en tiondedels

procent för hvarje helt hundratal kronor af högsta lönen för den tjänst

han innehar, dock icke i något fall mindre än tre procent. Afgiften erlägges

för hvarje månad, för hvilken lön åtnjutes, äfvensom för månad,

under hvilken, på grund af tjänstledighet eller i följd af ådömd mistning

af tjänsten för viss tid, lönen i dess helhet eller delvis ej uppbäres.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Memorial N:o 186.

Rätt att återbekomma erlagda pensionsafgifter medgifves allenast vid

öfvergång till annan statstjänst, därest med inträdet i denna tjänst är förenad

skyldighet att för beredande af pension erlägga retroaktiv afgift, dock

ej till högre belopp än det, hvartill retroaktivafgiften uppgår.

§ 126.

Vid inträffad ledighet af tjänst, som bör återbesättas, skall, efter

afdrag af hvad för tjänstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing,

hvilken uppkommer intill dess efter ansökningstidens förlopp tjänsten blifvit

i nedan stadgad ordning återbesatt, tillfalla änke- och pupillkassan vid riksgäldskontoret;

kommande nämnda kassas rätt till dylik besparing att upphöra,

så snart den nytillträdande äger åtnjuta den med tjänsten förenade lönen.

§ 127.

Innan ledig tjänst af fullmäktige återbesättes, skall sådant jämte de

med samma tjänst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken

sökande äga att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag å vanliga ställen

inom riksgäldskontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton

dagar från anslagets utfärdande; dock beror af fullmäktige att utsätta ny

ansökningstid, därest, inom den först bestämda tiden, någon till tjänstens

erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält.

§ 128.

För att kunna antagas till tjänsteman vid riksgäldskontoret fordras att

hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock

böra de tjänstemän, som anställas vid fullmäktiges kansli, hafva aflagt den

akademiska examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens kansli

eller i rättegångsverken; äfvensom den, hvilken hefordras till ombudsmannasysslan,

bör hafva fullgjort hvad författningarna föreskrifva i afseende på

dem, som i domarevärf må begagnas.

§ 129.

Vid lediga tjänsters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande

den, som fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vikten och ansva
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 186.

33

righeten af de särskilda befattningarna, finna till den lediga tjänsten mest

skicklig och passande; dock äga fullmäktige att, där de så lämpligt finna,

tillsätta lediga tjänster endast med konstitutorial; hvarvid den tjänsteman,

som sådant konstitutorial erhåller, under den tid, han tjänsten innehafver,

äger åtnjuta de lönevillkor, aflöningsstaten för tjänsten bestämmer.

Angående behandlingen af frågor rörande tjänsteförsummelser

m. m.

§ 130.

Om någon riksgäldskontorets tjänsteman vid mindre förseelser i tjänsten

ej låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit

beträdd med vårdslöshet eller försummelse i sin tjänstgöring eller ock i

allmänna lefvernet ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför

fullmäktige tillrättavisas och varnas. I händelse den, som på detta sätt

undergått första varningsgraden, ej däraf låter sig rätta, äga fullmäktige

att, med afseende å förekommande omständigheter, på längre eller kortare

tid suspendera honom från innehafvande tjänst, med förlust af hela eller

halfva lönen, hvilken under tiden må i ersättning för tjänstens förrättande

användas.

§ 131.

Därest tjänsteman, hvilken förut blifvit för tjänsteförsummelse eller

annat förhållande suspenderad, ånyo gör sig skyldig till dylik förseelse,

ankommer på fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare

suspendera honom eller helt och hållet skilja honom från hans vid

detta verk innehafvande tjänst och lön. Likaledes beror på fullmäktiges

särskilda pröfning, huruvida tjänsteman, som blifvit nödsakad till borgenärer

afträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöfva sin beställning.

§ 132.

Tjänsteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller

utom tjänsten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende

fordrar hans entledigande, har därigenom gjort sig förlustig sin innehafvande

tjänst.

Bih. till Riksd. Prof. 1909. 4 Sami. 1 Afd. 121 Hälft.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets Memorial N:o 186.

§ 133.

Om någon af vaktbetj aningen i sin tjänst varit försumlig eller eljest på

ett tadelvärdt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter,

antingen af fullmäktiges deputerade erhålla föreställning eller genast hos

fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande.

§ 134.

Innan tjänsteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från

tjänsten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit

infordras. Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjänsteman suspenderas eller för

alltid skiljes från tjänsten, bör jämte hänvisning för besvärs anförande

honom skriftligen meddelas. Tjänst, som till följd af sådant beslut blir

ledig, får, därest den afsatte tjänstemannen inom föreskrifven tid anmält sig

ämna samma beslut öfverklaga, icke återbesättas förr, än besvären blifvit af

statsutskottet eller revisorerna afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens

fullföljande försuttits; kommande dock den, som emellertid förordnas

till tjänstens bestridande, att de med densamma förenade löneförmåner

åtnjuta.

§ 135.

Extra ordinarie tjänsteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen

tillåtelse eller anmäldt laga förfall från tjänstgöring uteblifvit under trenne

efter hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig

att lämna äskadt biträde, där han blifvit anställd, anses hafva förverkat sin

rätt att i riksgäldskontoret vidare tjänstgöra. Den extra ordinarie tjänsteman

eller extra vaktmästare, som under honom uppdragen tjänstgöring sig

försumligt eller felaktigt förhållit och, efter att, på sätt i § 130 stadgas,

blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara från riksgäldskontoret

skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjänsteman eller vaktmästare,

som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare beskaffenhet,

vara från verket utesluten.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 186.

35

Angående pensioneringen af tjänsteinnehafvare vid

riksgäldskontoret.

§ 136.

Tjänsteinnehafvare skall, då han uppnått sextiofem lefnadsår och tillbragt

trettiofem år i allmän tjänst, vara förpliktad att med oafkortad lön

såsom pension från tjänsten afgå, fullmäktige likväl obetaget att låta med

afskedet anstå, därest och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna

i tjänsten på ett tillfredsställande sätt gagna riksgäldskontoret och kan

finnas villig att i tjänsten kvarstå.

§ 137.

Den tjänsteman eller vaktmästare, som efter ådagalagdt välförhållande

anhåller om afsked, är, såvida han fyllt sextio år och varit i allmän tjänst

trettiofem år, berättigad att såsom pension för lifstiden åtnjuta tre fjärdedelar

af innehafvande lön. Före uppnådda sextio lefnadsår och trettiofem

tjänstår kan af skedssökande endast i händelse af bevislig oförmögenhet till

vidare tjänstgöring erhålla pension. Pensionsbeloppet bestämmes då efter

tjänståren allena medelst afdrag å tre fjärdedelars lön af en trettiofemtedel

för hvarje bristande tjänstår.

Öfverstiga däremot tjänståren trettiofem och åldersåren sextio, ökas

det ofvan bestämda pensionsbeloppet med en trettiofemtedel för hvarje Överskjutande

tjänstår eller ock med en sextiondedel för hvarje öfverstigande

åldersår, därest detta sistnämnda beräkningssätt skulle för afskedssökanden

utfalla förmånligare.

§ 138.

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes erforderligt,

kunna fullmäktige på pensionsstat förflytta tjänsteinnehafvare, som

af sjukdom eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att vidare på ett

tillfredsställande sätt gagna riksgäldskontoret, oaktadt han sig ej om afsked

anmält. I sådant fall äga fullmäktige att efter omständigheterna tillägga

tjänsteinnehafvaren såsom pension antingen hela lönen, ehvad de föreskrifna

lefnads- och tjänståren äro uppnådda eller icke, eller ock en del af lönen,

dock ej mindre än hvad med tillämpning af bestämmelserna i nästföregående

paragraf belöper.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets Memorial N:o 186.

Aflöningsstat för tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret.

1 sekreterare och ombudsman...

1 kamrerare...........................

1 tredje gradens tjänsteman,

förste revisor .....................

d:o d:o ..............................

andra gradens tjänsteman,

kassör.................................

d:o registrator och kanslist...

d:o revisor och bokhållare ...

första gradens tjänsteman, kammarskrifvare

........................

d:o d:o ..............................

1 förste vaktmästare

1 vaktmästare

2 d:o ............

Summa

Lön

Kr.

Tjänst-

görings-

pen-

ningar

Kr.

Miss-

räk-

nings-

pen-

ningar

Kr.

Summa

Kr.

5,000

2,800

_

7,800

5,000

2,500

—

7,500

3,500

1,500

—

5,000

3,500

1,500

—

5,000

3,000

1,500

1,000

5,500

3,000

1,500

—

4,500

3,000

1,500

—

4,500

1,800

1,000

—

2,800

1,800

1,000

—

2,800

1,200

600

—

1,800

800

600

—

1,400

1,600

1,200

—

2,800

33,200

17,200

1,000

51,400

Ålderstillägg

} Efter 5 år kan lönen höjas

med 500 kr.

} Ef ter 5 år kan lönen höjas

med 500 kr. och efter 10

år med ytterligare 500 kr.

Efter 5 år kan lönen höjas

med 500 kr. och efter 10

år med ytterligare 500 kr.

}Efter 3 år kan lönen höjas

med 500 kr. och efter 6

år med ytterligare 500 kr.

fEfter 5 år kan lönen höjas

\ med 200 kr.

| Efter 5 år kan lönen höjas

> med 200 kr. och efter 10

) år med ytterligare 200 kr.

Anm. 1. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad — hvarmed äro förenade förmånerna

af nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning af högst 100

kilowatt om året — skall å hans lön afdragas 400 kronor.

Anm. 2. Den af riksgäldskontorets tjänstemän, som erhåller uppdrag att vara vice värd i Riksdagens

hus, äger att härför åtnjuta ett arfvode af högst 1,200 kronor.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutshotteis Memorial N:o 186.

Aflöningsstat för tjänsteinnehafvare vid Riksdagens bibliotek.

37

Lön

Kr.

Tjänst-

görings-

pen-

ningar

Kr.

Summa

Kr.

Ålderstillägg

Riksdagens bibliotekarie .........

4,000

1,600

5,600

{Efter 5 år kan lönen höjas med

< 500 kr. och efter 10 år med

1 ytterligare 500 kr.

1 vaktmästare................

800

600

1,400

[Efter 5 år kan lönen höjas med

< 200 kr. och efter 10 år med

{ ytterligare 200 kr.

Summa

4,800

2,200

7,000

Anm. Därest vaktmästaren i sådan egenskap åtnjuter fri bostad — hvarmed äro förenade förmånerna

af nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning af högst 100

kilowatt om året — skall å hans lön afdragas 400 kronqr.

Aflöningsstat för tjänsteinnehafvare vid Riksdagens bus.

1 öfvervaktmästare..................

Lön

Kr.

Tjänst-

görings-

pen-

ningar

Kr.

Summa

Kr.

Ålderstillägg

1,400

1,400

600

1,000

2,000

2,400

/Efter 5 år kan lönen höjas med

\ 200 kr.

/Efter 5 år kan lönen höjas med

\ 200 kr.

1 öfvermaskinist .....................

Summa

2,800

1,600

4,400

Anm. 1. Öfvervaktmästaren åtnjuter fri bostad med nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en

strömförbrukning af högst 200 kilowatt om året, äfvensom uniformsbeklädnad.

Anm. 2. öfvermaskinisten åtnjuter fri bostad med nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en

strömförbrukning af högst 100 kilowatt om året.

Anm. 3. Af de i staten för öfvermaskinisten upptagna tjänstgöringspenningarna utgöra 300 kronor

ersättning för tillsyn å de elektriska anläggningarna i riksdagshuset samt för upprättande

af statistik öfver förbrukningen af elektricitet.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets Memorial N:o 186.

Pensionsstat vid riksgäldskontoret.

Förre kassören, kommissarien Frans Christer Bolin ..............................

4,400

» notarien August Neijber ............................................................

3,000

—

» registratorn och kanslisten Jakob Peter Ferdinand Montell............

2,500

—

» bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek Pehr Edvin Stenfelt .........

4,000

—

> maskinisten vid Riksdagens hus Karl Gustaf Oskär Nilsson .........

700

—

Summa kronor

14,600

—

Anmärkning. Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvare^ frånfälle och äfven dessförinnan,

såvida de för pensionernas utgående stadgade villkor upphöra.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 186.

39

Riksgäldskontor» vid 1908 års slut utbalanserade skulder.

Reglemen
tets
-

Årtal. §.

Tiden, då förbindelserna

blifva

utfärdade.

Räntefot.

Återstående kapitalskuld den 31 december

1908.

Fonderad skuld.

Icke fonderad

skuld.

1880

1886

1887

1888

1890

38

42

40

40

39

Obligationer för 1880 års

statslåns tre emissioner å

tillsammans kr. 119,790,000,

motsvarande £St.6,600,000,

francs 166,320,000 eller

rmk 134,640,000 ............

Obligationer för 1886 års

statslån å kr. 72,000,000

eller rmk 81,000,000, hvaraf

blifvit utlämnade obligationer

å tillsammans rmk

72,614,500 ........................

Obligationer för 1887 års

statslåns sex emissioner å

tillsammans kr. 60,000,000,

hvaraf blifvit utlämnade

obligationer å.....................

Obligationer för 1888 års

statslån å kr. 26,666,666:6 7,

motsvarande rmk 30,000,000

eller £ St. 1,470,000 eller

francs 37,020,000 ............

Obligationer förl 890 års statslån

å kr. 35,555,555:66,motsvarande

rmk 40,000,000,

£ St. 1,960,000 eller francs

49,360,000 ........................

1880 d. l/4

1886 d. V,

1887 d. »•/„

1888 d. 7,

1890 d. 7,

37, X

Er. 81,130,500

£ St. 4,470,000

Frcs 112,644,000

Rmk 91,188,000

37,

Er. 59,048,000

Rmk 66,429,000

38/lS *

Er. 52,551,360

3 X

Er. 24,666,666:87

Rmk 27,750,000

£ St. 1,359,750

Frcs 34,243,500

Er. 28,905,777:77

Rmk 32,519,000

£ St. 1,593,431

Frcs 40,128,446

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets Memorial N:o 186.

Reglemen
tets
-

Årtal. §.

1894 42

1899 42

43

1900 44

1904 51

1906 58

1907 72

1908 82

Tiden, då förbindelserna

blifvit

utfärdade.

Obligationer för 1894 års statslån

å kr. 36,000,000, motsvarande

francs 50,000,000,

£ St. 1,980,000 eller rmk

40.400.000, hvaraf hälften

utlämnats...........................

Obligation er för 1899 års statslån

å kr. 72,000,000, motsvarande

francs 100,000,000,

£ St. 3,960,000 eller rmk

80.800.000, hvaraf hälften

utlämnats...........................

Obligationer för 1900 års statslån

å kr. 36,320,000, motsvarande

£ St. 2,000,000,

rmk 40,800,000 eller francs

50.400.000 ........................

Obligationer för 1904 års statslån

å kr. 36,000,000, motsvarande

francs 50,000,000,

£ St. 1,980,000 eller rmk

40.400.000 ........................

Obligationer för 1906 års statslån

å kr. 43,200,000, motsvarande

francs 60,000,000,

Jg St. 2,376,000 eller rmk

48.480.000 ........................

Obligationer för1907 års statslån

å kr. 46,800,000, motsvarande

francs 65,000,000.

£ St. 2,574,000 eller rmk

52.520.000 ........................

Obligationerförl908års statslån

å kr. 54,480,000, motsvarande

£ St. 3,000,000,

francs 75,600,000 eller rmk

61.200.000 ........................

1894 d. »/„

1899 d. «/,

1900 d. “/,

1904 d. Vs

1906 d. »/,

1907 d. V,

1908 d. *7,

Räntefot.

Återstående kapitalskuld den 31 december

1908.

Fonderad skuld.

Icke fonderad

skuld.

3 X

Kr. 18,000,000

Frcs 25,000,000

£ St. 990,000

Rmk 20,200,000

—

37, X

Kr. 34,273,440

Frcs 47,602,000

£ St. 1,885,039:4

Rmk 38,462,416

—

4 X

t. o. m.

d. 15/s

1910,

därefter

Uv.x

37* X

Kr. 36,320,000

£ St. 2,000,000

Rmk 40,800,000

Frcs 50,400,000

Kr. 36,000,000

Frcs 50,000,000

£ St. 1,980,000

Rmk. 40,400,000

—

37* X

Kr. 43,200,000

Frcs 60,000,000

£ St. 2,376,000

Rmk 48,480,000

—

f 4 %

1 t. o. m.

U V, 1915,

därefter

[ S1/, %

Kr. 46,800,000

Frcs 65,000,000

£ St. 2,574,000

Rmk 52,520,000

i

4 %

t. o. m.

ld.’7,1918,

därefter

37, %

Kr. 54,480,000

£ St. 3,000,000

Frcs 75,600,000

Rmk 61,200,000

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 186.

41

Reglemen-

tets

Tiden, då för-

Återstående kapitalskuld den 81 december

1908.

bindelsema blif-

j Vet ii teiu l.

Fonderad skuld.

Icke fonderad

skuld.

vit utfärdade.

Årtal.

§■

1866

18

Det s. k. gamla lånet, ut- görande ouppsägbara skulder

till Södertälje stads kyrka

och skepparesocieteten i

Stockholm........................

f 1798 d. •/,

11811 d.

5 X

Kr. 10,125

1866

18

Innestående fond för Göta

kanals underhållande ......

1888 d. *7lt

5 X

—

Kr. 140,889

1906

28

Af Örebro—Svartå järnvägs- aktiebolag upplagdt obliga- tionslån, för hvilket staten

i sammanhang med förvärf- vandet af Örebro—Svartå

järnväg öfvertagit betal- ningsskyldigheten ............

_

4 X

Kr. 707,000

1895

16

Kommunlån, för hvilka sta- ten i sammanhang med

Yästkustbanans förvärfvan-

de öfvertagit betalnings- skyldigheten ...

5 X

Kr. 503,462:38

1895

16

Kommunlån, för hvilka sta-

ten i sammanhang med

Västkustbanans förvärfvan-

de öfvertagit betalnings- skyldigheten

4,7 X

Kr. 94,344:10

1902

23

Innestående köpeskilling för

fastigheten n:o 1 kvarteret

Lejonet i Stockholm (f. d.

Arffnrstens palats)

A. °/

Kr. 2,250,000

1907

68

Af statskontoret till riksgälds- kontorets förvaltning öfver- lämnade kassabehållningar

Kr. 3,000,000

1890

14

Obligationer å 30,000,000

kr., hvilka utfärdats såsom

grundfond för Sveriges all-

•

männa hypoteksbank, bok- förda inom linjen med

nämnda belopp..................|

1890 d. »7,

37, X

Bih. till Riksd. Prof. 4 Sami. 1 Afd. 121 Höft.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets Memorial N:o 18S.

Reglemen
tets
-

Årtal. §

1866

1866

1866

1866

1882

1866

1866

1869

16

17

Årliga anslaget till H. M.

Konungen 300,000 r:dr

(icke kapitaliseradt)............

Ränta å Hertigens af Södermanland,

sedermera Konung

Carl XIII, hemgiftskapital,

bokfördt inom

linjen med r:mt 150,000

r:dr .................................

Fond för Hjälmare kanals och

slussverks underhållande

(utgör blott ett depositum

af fordringshandlingar)......

Dito för Strömsholms kanals

dito (dito) ........................

Dito för Södertälje kanals dito

(dito) .................................

Lappmarks ecklesiastikfonds

behållning, bokförd inom

linjen med r:mt 100,777:16

(statsutskottets utlåtande

n:o 23 vid 1869 års riksdag)

Brudgåfvovinsten (kapitalskulden

afskrifven); (statsutskottets

utlåtande n:o 15

vid 1859—60 årens riksdag)

Post-assuransfonden (ingår

bland riksgäldskontorets

öfriga tillgångar, men med

den förbindelse, som § 77

i 1869 års reglemente innehåller)

..............................

Tiden, då förbindelserna

blifvit

utfärdade.

1815 d. 9/„

1778

Räntefot.

5 X

Summa Kr.

Inom linjen balanserade skulder Kr.......... 30,250,777:16

Återstående kapitalskuld den 31 december

1908.

Fonderad skuld.

Icke fonderad

skuld.

515,375,744:44

6,705,820:48

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 186.

43

Riksgäldskontorets vid 1908 års slut utbalanserade kapitalfordringar för

utlämnade lån till vissa Ibestämda ändamål.

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1908 års

Årtal.

§•

1866

43

a) Byggnadslån.

Lån till Västerås domkyrka,

för densammas reparation

1860

28,000

28,000

1866

37

Lån till staden Umeå, för

uppförande af en byggnad

till inrymmande af gymna- stiklokal m. m. för elemen- tarläroverket därstädes......

1864

5 X

4 X

25,000

•

2,343

99

1866

37

Lån till staden Falun, för

uppförande af ett nytt läro- verkshus därstädes ............

1864

5 X

4 X

40,000

3,841

51

Transport

—

—

—

—

—

34,185

50

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets Memorial N:o 186.

Reglementets

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

belonnet.

Kapitalåterstod

vid 1908 års

Årtal.

slut.

§■

Transport

___

_

_

■

34,185

50

1866

37

Lån till staden Sala, för upp- förande af ett nytt läro-

verkshus därstädes ............

1865

5 X

4 X

12,000

—

1,094

36

1866

37

Lån till staden Halmstad,

för uppförande af ett nytt

läroverkshus därstädes ......

1866

5 X

4 X

25,000

—

4,538

01

1866

37 |

Lån till Kalmar domkapitel,

1899

7

för uppförande af en bygg-

1908

11 |

nåd till inrymmande af gym- nastiklokal m. m. för ele- mentarläroverket i Kalmar

1866

47, X

4 X

22,000>

20,835

89

1 1866

148s)

Lån till staden Vänersborg,

för uppförande af ny

byggnad för elementarläro-

verket därstädes ...............

1867-1868

5 X

4 X

40,000

9,023

99

1866

1488)

Lån till staden Västervik,

för uppförande af ny bygg- nad åt elementarläroverket

därstädes ...........................

1867-1868

5 X

4 X

20,000

4,849

64

/1866

148*))

Lån till Uppsala domkapitel,

(1908

11 )

för uppförande af ny bygg- nad för elementarläroverket

i Uppsala...........................

1867-1868

5 X

4 X

140,000

33,717

68

1866

148*)

Lån till Karlstads domka-

pitel, för uppförande af ny

byggnad för elementarläro- verket i Karlstad...............

1868

5 X

4 X

40,000

10,642

82

Transport

—

—

—

—

118,887

89

*) Sedan ifrågavarande lån, som år 1866 utbetaldes med 40,000 kronor, vid slutet af år 1899 genom amortering nedbragts

till 22,000 kronor, har, jämlikt medgifvande af 1899 års Riksdag, i utbyte mot den äldre skuldförbindelsen, ny sådan

aflämnats å berörda låneåterstod, att med därå beräknad annuitet af 47, % återbetalas.

’) Jfr § 16 mom. 3 i 1867 års reglemente.

*) Jfr § 16 mom. 4 i 1867 års reglemente.

4) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års reglemente.

6) Jfr § 26 mom. 2 i 1867 års reglemente.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 186.

45

Reglementets

Tiden, då

lånet

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

Eapitalåterstod

vid 1908 års

Årtal.

§■

utbetalts.

slut.

Transport

—

—

—

—

—

118,887

89

11866

(1908

148*)1

11 1

Lån till Skara domkapitel,

för ändring och tillbygg- nad af elementarläroverks- huset i Skara............

1868 1869

4 X

40,000

23,775

94

° 7°

1866

1481)

Lån till staden Kristianstad,

för utvidgande af elemen- tarläroverksbyggnaden där- städes ..................

1873-1875

5 X

4 X

20,000

9,446

22

1874

5

Lån till seminarium för

bildande af lärarinnor, för

inköp af byggnad åt semi- nariet .................................

1875

5 X

4 X

59,000

20,151

39

1882

17

Lån till Linköpings dom- kyrka, för fullbordande af

tornbyggnaden å kyrkan...

1883

5 X

4 X

30,000

19,055

54

1887

15

Ytterligare lån till Linkö- pings domkyrka, för betäc- kande af uppkommen brist

i den beräknade kostnaden

för tornbyggnaden å kyr- kan ....................................

1888

5 X

4 X

30,000

22,308

17

1892

17

Lån till Skara domkyrka,

för fullbordande af restau- rationsarbetet å densamma

1893

5 X

4 X

40,000

32,039

17

Transport

—

—

—

—

—

245,664

32

*) Jfr § 27 i 1869 års reglemente.

’) Jfr § 8 i 1873 års reglemente samt § 5 mom. 3 i 1875 års reglemente.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets Memorial N:o 186.

Reglementets

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1908 års

slut.

Årtal.

§•

Transport

—

—

—

—

—

245,664

32

1896

16

Lån till Hernösands dom-

kapitel, för uppförande af

Lånet

återbeta-

ny byggnad för allmänna

las med

9,500

läroverket i Östersund......

1897

årligen

under

—

15,000

—

/1898

17\

Lån till Yadstena och S:t

30 år.

\1908

10/

Pers församlingar, för full-

åter-

bördande af Yadstena klo-

senast

_

16,000

_

16,000

_

sterkyrkas restaurering ...

1898

fr. o. m.

år 1918

= 271,164: 32

med

minst

''/„ årl.

b) Tomtregleringslån.

18771)

7

Lån till staden Strömstad,

för ny tomtreglering efter

å.rs eldsvåda ............

1878

6 X

5 X

50,000

30,747

39

»

11877

81

Lån till staden Söderhamn,

\1878

6/

för ny tomtreglering efter

lR7f> års eldsvåda.............

1878-1879

6 X

5 X

200,000

_

97,773

08

11880

i3\

Lån till staden Hudiksvall,

\l 881

10/

för ny tomtreglering efter

1878 och 1879 årens elds-

1881-1882

6 X

5 X

200,000

117,139

04

1888

15

Lån till staden Luleå, för

ny tomtreglering efter 1887

års eldsvåda .....................

1889

5 X

4 X

101,)) 0

—

78,175

49

Transport

—

—

—

—

—

594,999

32

'') Se vidare § 8 i 1881 års reglemente.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 186.

47

Reglementets

Årtal.

§•

1889

17

1896

15

1902

20

i

941)

1866<

118

143

Transport

Lån till staden Umeå, för ny

tomtreglering efter 1888

års eldsvåda .....................

Lån till staden Mariestad,

för ny tomtreglering efter

1895 års eldsvåda ............

Lån till staden Åmål för

ny tomtreglering efter 1901

års eldsvåda .....................

= 920,161: 92

c) Lån till kanal- och slussanläggningar.

Lån till Kinda kanalaktiebolag,

för utsträckning af

Kinda båtled medelst kanalisering

af Stångån från sjön

Rengen till hamnen vid

Linköping...........................

= 325,431: 77

Tiden, då

lånet

utbetalts.

1890

1897

1903

Annuitet.

1865-1870

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

47,. X

5 X

4 X

37,. X

200,000

150,000

300,000

437,500

Kapitalåterstod

vid 1908 års

slut.

594,999

159,952

136,374

300,000

325,431

32

82

10

77

Transport

1,516,758

01

*) Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års reglemente;

§ 11 mom. 9 i 1867 års reglemente;

§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års reglemente;

§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 års reglemente.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets Memorial N:o 186.

Reglementets

liden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1908 års

Årtal.

§■

Transport

—

—

—

—

—

1,516,758

01

d) Lån till järnvägsanlägg- ningar.

1866

80

Lån till Ystad—Eslöfs järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Eslöf

till Ystad...........................

1864-1866

5 X

5 X

4 X

4 X

2,450,000

11,245

2,240,374

26

J1866

(1897

82\

13}

Lån till Uddevalla—Yäners- borg—Herrljunga järnvägs- aktiebolag, för anläggning

af järnväg från Herrljunga

öfver Yänersborg till Udde- valla samt för denna järn- vägs ombyggnad till nor- malspårig ...........................

J1865-1867\

2,600,0007

71

( 1898 (

1871

31

Lån till Karlskrona—Yäxjö

järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg mellan

Karlskrona och Yäxjö......

1872—1874

5X7

47, X

2,600,000

1,380,219

22

1871

31

Lån till Krylbo—Norbergs

järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg mellan

Krylbo och Norberg .........

1872-1873

6 X

5 X

406,000

100,286

71

Transport

—

—

—

—

—

5,248,883

91

*) Af ifrågavarande lån, som under åren 1865—1867 utbetaldes med sammanlagdt 3,240,000 kr. för anläggning af

järnväg från Herrljunga öfver Yänersborg till Uddevalla, återstod vid 1897 års slut i kapital och ränta sammanlagdt 2,000,000

kr., hvilket belopp jämlikt beslut af 1897 och 1898 års Riksdagar kapitaliserades och ökades med nytt låneunderstöd &

600,000 kr. för järnvägens ombyggnad till normalspårig eller sålunda till 2,600,000 kr.

*) Se § 3 af 1886 års reglemente.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 186.

49

Reglementets

Tiden, då

lånet

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

Kapitalåterstod

vid 1908 års

Årtal.

§•

utbetalts.

slut.

Transport

—

—

—

_

5,248,883

91

1871

31

Lån till Uppsala—Margrete-

hills järnvägsaktiebolag, för

anläggning af järnväg från

1

Uppsala till Gäfle med bi- banor .....................

1873

6 X

5 X

500,000

146,196

04

1871

31

Lån till Bergslagernas järn-

vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Lud-

1874-1876

57, X*)

vika till Kil........................

5 X

5,000,000

_

3,455,770

38

1876

5

Lån till Yästervik—Åtvida-

berg—Bersbo järnvägsaktie- bolag, för anläggning af

järnväg från Yästervik öfver

•

Jenny, Gamleby och Åtvida- berg till Bersbo, med bi-

bana..........................

1877-1879

5 X2)

47, x

1,865,000

_

1,526,529

33

1

1876

5

Lån till Hultsfred—Yäster-

viks järnvägsaktiebolag, för

anläggning af järnväg mel- lan Hultsfred och Jenny,

11876

\1904

prv

med bibana och sidospår...

1877-1879

5 X*)

47s X

1,750,000

—

1,475,550

16

7}

Lån för anläggning af järn- väg från Y islanda till Bolmen

(numera öfvertaget af Karls-

/

hamn—Yislanda . järnvägs- aktiebolag) ......................

1877—1878

57uX

472 X

500,0003)

487,967

59

Transport

—

—

—

—

—

12,340,897

41

l) Se § 3 af 1883 års reglemente.

2''i Se § 3 af 1883 och 1886 års reglementen.

*) Ifrågavarande lån, som under åren 1877 och 1878Tutbetaldes med 785,000 bönor, har jämlikt beslut af 1904 års

Riksdag dels genom afskrifning, dels genom afbetalning år 1905 nedbragts till ett kapitalbelopp af 500,000 bönor, hvarför

ny skuldförbindelse med ändrade amorteringsvillkor aflämnats.

Bih. till Riksd. Prof. 4 Sami. 1 Afd. 121 Haft.

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets Memorial N:o 186.

Reglementets

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1908 års

Årtal.

§•

Transport

_

_

_

12,340,897

41

1876

5

Lån till Gottlands järnvägs-

aktiebolag, för anläggning

af järnväg från Visby till

Hemse ..............................

1877—1879

5 X1)

47, X

500,000

373,241

16

11876

\1879

1 34

Lån till Södra Dalarnes järn-

vägsaktiebolag, för anlägg-

ning af järnväg från Krylbo

till Borlänge med bibana...

1879—1882

5 X1)

47, X

2,375,000

—

1,879,784

43

1876

5

Lån till Varberg—Borås järn-

vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Varberg

5 X1)

2,057,869

22

till Rnrås ........

1879—1881

47, X

2,600,000

—

1881

15

Lån till Siljans järnvägs-

aktiebolag, för anläggning

af järnväg mellan Borlänge

noll Tnsjfin

1883—1886

5 X

47* X

950,000

905,444

94

1881

15

Lån till Hvetlanda—Säfsjö

jämvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg mellan

Hvetlanda och Säfsjö.........

1883—1886

5 X

47, X

300,000

—

252,942

89

1881

15

Lån för anläggning af järn-

väg från Finspong till Nors- holm (numera öfvertaget af

Norra Östergötlands järn-

500,000

415,542

14

vägsaktiebolag) ..................

1883-1886

1 5 X

47* X

—

1

Transport

—

—

—

—

—

18,225,722

19

*) Se § 3 af 1883 och 1886 års reglementen.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 186.

51

Reglementets

Årtal. §.

1881

1881

1886

1886

1886

16

16

15

15

16

Tiden, då

lånet

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

Kapitalåterstod

vid 1908 års

utbetalts.

Deioppet.

slut.

Transport

Lån till Stockholm—Rimbo

järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg mellan

—

—

—

—

—

18,225,72 2

19

Stockholm och Rimbo ......

Lån till Kinds härads järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg mellan Bo- rås och Svenljunga (numera

öfvertaget af Borås—Alfve-

1883—1887

5 X

47» X

500,000

421,571

43

sta järnvägsaktiebolag)......

Lån för anläggning af järn- väg från Skara öfver Gös- säter till Yänern (numera

öfvertaget af Västergötland

—Göteborgs järnvägsaktie-

1884—1887

5 X

47» X

500,000

427,341

08

bolag).................................

Lån till Svartälfs järnvägs- aktiebolag, för anläggning af

järnväg mellan Karlsdal

och Grythyttehed jämte si-

1887—1889

5 X

47» X

324,000

280,494

77

dospår.................................

Lån till Halmstad—Bolmens

järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från

Halmstad till Bolmen med

1887—1890

5 X

47, X

341,000

341,000

sidospår..............................

1887-1890

5 X

47» X

824,915'')

-*—

722,865

95

Transport

—

—

—

■-

—

20,418,995

42

*) Enligt kung!, bref af d. "/» 1888 är statslånets belopp nedsatt med 85 kronor.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets Memorial N:o 186.

Reglementets

Tiden, då

lånet

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

helnnnpf

Kapitalåterstod

vid 1908 års

Årtal.

utbetalts.

slut.

§•

Transport

—

—

—

—

20,418,995

42

1886

16

Lån till Fogelsta—Yadstena

—Ödeshögs järnvägsaktie-

bolag för anläggning af järn- väg från Yadstena till Odes-

hög ............................

1888—1890

5 X

41/* X

300,000

262,887

46

1886

16

Lån till Mellersta Blekinge

järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från

Karlshamn till Gullbärna

med bibana och hamnspår

1888-1893

5 X

4% X

1,102,250 *)

—

965,903

25

1886

16

Lån till Mora—Yänerns järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Mora

strand till östra Yärmlands

järnväg jämte bibana.........

1889-1893

5 %

41/* X

1,000,000

905,339

44

1886

16

Lån för anläggning af järn-

väg från Mariestad till Gös- säter med bispår (numera

öfvertaget af Västergötland

—Göteborgs järnvägsaktie- bolag) ................................

1890-1891

5 X

47, X

305,000

281,183

44

1886

16

Lån för anläggning af järn-

väg mellan Yittsjö och Hess- leholm (numera öfvertaget

af Hessleholm—Markaryds

järnvägsaktiebolag) ............

1890-1892

5 X

47.X

404,000

390,431

87

Transport

—

—

—

—

—

23,224,740

88

'') Återstoden, 18,000 kr., af det beviljade beloppet 1,120,250 kr. har bolaget förklarat sig icke komma att lyfta.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 186.

53

Reglementets

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

belonnet.

Eapitalåterstod

vid 1908 års

Årtal.

§•

Slut.

Transport

—

—

—

—

23,224,740

88

1886

16

Lån till Skymnäs—Munkfors

järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från

Björndalsbron till Munkfors

1891—1892

5 X

47* X

90,835

82,236

51

1886

16

Lån för anläggning af järn- väg från Klippan till Rös- tånga (numera öfvertaget af

Helsingborg — Hessleholms

järn vägsak t i ebol ag'') ...

1892—1893

5 X

47. X

290,00 0

262,548

42

1891

18

Lån till Malmö—Tomelilla

järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från

Malmö till Tomelilla .........

1892—1896

5 X

4% X

1,300,000

1,220,126

65

1891

18

Lån till Norra Söderman- lands järnvägsaktiebolag,för

anläggning af järnväg från

Nyby bruk till Södertälje

med bibanor ...........

1892—1896

5 X

47* %

1,800,000

1,781,595

1891

19

Lån till Hernösand—Sol- lefteå järnvägsaktiebolag, för

anläggning af järnväg från

Hernösand till Sollefteå ...

1892—1895

5 X

47* X

2,350,000

2,168,297

63

1891

18

Lån till Norrköping—Söder- köping—Vikbolandets järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Norr- köping öfver Kummelby till

Söderköping och från Kum- melby till Arkösund .........

1893—1895

5 X

47* X

653,000

617,731

10

Transport

—

—

—

—

—

29,357,276

19

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets Memorial N:o 186.

Reglementets

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1908 års

Årtal.

§•

BUK.

»

Transport

■ ■

_

_

M.—■ ■

29,357,276

19

1891

18

Lån till Uddevalla—Lelån- gens järnvägsaktiebolag, för

anläggning af järnväg från

Uddevalla till Lelången ...

1895-1896

5 X

41/, %

1,247,000

1,170,383

02

1896

14

Lån till östra Blekinge järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Gull- bärna till Torsås ............

1897-1899

5 X

47, X

537,500

529,069

24

1896

14

Lån till Klintehamn—Roma

järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från

Klintehamn till Roma......

1897-1900

5 X

47* X

213,250*)

213,250

1896

14

Lån till Markaryd—Veinge

järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från

Markaryd till Yeinge ......

1897-1900

5 X

47* X

563,000*)

561,000

1896

14

Lån till Gottlands järnvägs- aktiebolag, för anläggning

af järnväg mellan Yest- kinde och Tingstäde .........

1899-1902

5 X

47* X

119,0003)

113,739

75

j

1896

14

Lån till Sala—Gysinge—

Gäfle järnvägsaktiebolag, för

anläggning af järnväg från

Sala öfver Gysinge till Haga- ström .................................

1899-1901

5 X

47* X

1,545,500

1,521,258

64

Transport

—

—

—

—

—

33,465,976

84

J) Enligt kungl. bref af den 16/u 1900 har statslånets från början beviljade belopp, 214,000 kr., blifvit nedsatt med 750 kr.

*) Hvaraf vid 1908 års slut återstodo ej lyftade 2,000 kr.

s) Enligt kungl. bref af den s/u 1900 har statslånets från början beviljade belopp, 120,000 kr., blifvit nedsatt med 1,000 kr.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 186.

55

Reglementets

Tiden, då

Ursprungliga

belonnet.

Kapitalåterstod

lånet

Annuitet.

Räntefot.

vid 1908 års

Årtal.

utbetalts.

S1UI.

§•

Transport

—

—

—

—

—

33,465,976

84

1896

14

Lån till östra Centralbanans

järnvägsaktiebolag, för an-

läggning af järnväg från

Linköping öfver Rimforsa

och Kisa till Yimmerby ...

1899-1902

5 X

47* X

1,710,000

—

1,710,000

—

1896

14

Lån till Slite—Roma järn-

vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Roma

till Slite..............................

1900-1902

5 X

47* X

339,000‘)

339,000

(1900

19\

Lån till Borås—Alfvesta

(1901

18/

järnvägsaktiebolag, för an-

läggning af järnväg från

Borås till Alfvesta............

1901-1908

5 X

47, X

4,795,000

—

4,692,430

36

1896

14

Lån till Falkenbergs järn-

vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Holts-

/1902)

ljunga till Limmared.........

5 X

47, X

505,000

—

499,836

37

(1905/

1896

14

Lån till Orsa—Härjeådalens

järnvägsaktiebolag, för an-

läggning af järnväg från

Orsa till Sveg ..................

1902

5 X

47s X

1,850,000*)

—

1,654,200

—

11896

\1901

14/

17j

Lån till Sköfde—Axvalls

järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från

(19021

Sköfde till Axvall ............

\1905(

5 X

47* X

363,5003)

—

363,500

—

Transport

—

—

—

—

—

42,724,943

57

*) Enligt kungl. bref af den ''*/, 1904 har statslånets från början beviljade belopp, 340,000 kr., blifvit nedsatt med

1,000 kr.

s) Hvaraf vid 1908 års slut återstodo ej lyftade kr. 195,800: —.

s) Ikiligt kungl. bref den ”/s 1905 har statslånets från början beviljade belopp, 369,000 kr., blifvit nedsatt med

5.500 kr. till 363,500 kr.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets Memorial N:o 186.

Reglementets

Tiden, då

Ursprungliga

i

Kapitalåterstod

lånet

Annuitet.

Räntefot.

vid 1908 års

utbetalts

Dröppel.

slut.

Årtal.

§•

Transport

42,724,943

57

1901

17

Lån till Enköping—Heby—

Runhällens järnvägsaktie- bolag, för anläggning af järn- väg från Enköpings hamn

•

öfver Heby till Enåker ...

1904-1905

5 X

47* X

1,028,700

—

1,028,700

—

1901

17

Lån till Norrköping—Söder-

köping—Yikbolandets järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Yal- demarsvik till Söderköping

med hamnspår till sjön

Yxningen...........................

1904

5 X

472 X

591,500

591,500

1901

17

Lån till Landskrona—Kjef-

Unge—Sjöbo järnvägsaktie- bolag, för anläggning af

järnväg från Kjeflinge till

Sjöbo med sidospår till

öfvedskloster .....................

119041

5 X

472 X

1,192,000

1,192,000

1901

17

Lån till Mellersta Söderman-

(1908J

lands järnvägsaktiebolag,

för anläggning af järnväg

från Stålboga öfver Malm- köping till Skeboqvarn......

119051

\1908j

5 X

472 X

532,500

532,500

1901

17

Lån till Tidaholms järnvägs-

aktiebolag, för anläggning

af järnväg från Tidaholm

till Yartofta .....................

1905

5 X

47.X

510,0007

340,000

1901

17

Lån till Åtvidaberg—Bjärka

—Säby järnvägsaktiebolag,

för anläggning af järnväg

från Bjärka till Åtvidaberg

1905

5 X

472 x

290,000

290,000

Transport

—

—

—

—

—

46,699,643

57

1 Hvaraf vid 1908 års slut återstodo ej lyftade kr. 170,000: —.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 186.

57

Reglementets

Tiden, då

lånet

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

Kapitalåterstod

vid 1908 års

Årtal.

utbetalts.

slut.

§•

Transport

—

—

—

46,699,643

57

1901

17

Lån till järnvägsaktiebolaget

Borgholm—Böda, för an- läggning af järnväg från

Borgholm till Böda .........

119051

5 %

41/, X

419,000

419,000

1901

17

Lån till Ruda—Finsjö—Os-

(1908)

karshamns järnvägsaktie- bolag, för anläggning af

järnväg från Oskarshamn

till Ruda........................

1906

5

47, X

483,300

483,300

(1901

17\

Lån till Orsa—Härjeådalens

(1905

17/

järnvägsaktiebolag, för full- bordande af järnvägsanlägg- ningen mellan Orsa och Sveg

1905

5 ^

47, X

2,200,0007

1,980,000

1905

9

Stockholm—Rimbo järnvägs-

aktiebolags skuld för ogul- den köpeskillingforLänna—

Norrtälje järnväg...............

1905

5 %

47, X

500,000

497,500

1906

22

Lån till Södra Ölands järn-

vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Borg-

holm till Näsby ...............

1908

5 X

472 X

951,5002)

—

634,300

—

1906

22

Lån till Lidköping—Kållands

järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från

Lidköping till Tun............

1908

5 %

47, x

367,5007

245,000

1906

22

Lån till Varberg—Ätrans

järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från

Yarberg öfver Ullared till

Ätrans station ..................

1908

5 %

472 X

1,185,0004)

790,000

Transport

_

1

_

51,748,743

57

*) Hvaraf vid 1908 års slut återstodo ej lyftade lr. 220,000.

!) D:o vid d:o d:o > 317,200.

*) D:o vid d:o d:o 122,500.

*) D:o vid d:o d:o 395,000.

Bih. till Biksd. Prof. 1909. 1 Sami. 1 Afd. 121 Haft.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets Memorial N:o 186.

Reglementets

Tiden, då

lånet

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1908 års

Årtal.

utbetalts

§•

Transport

51,748,743

57

1906

22

Lån till Skara—Timmersdala

järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från

Skara till Timmersdala......

1908

5 X

47* X

352,5001)

235,000

1906

22

Lån till Mjölby—Hästhof

mens järnvägsaktiebolag, för

anläggning af järnväg från

Mjölby till Hästholmen......

1908

5 %

47* X

800,000*)

143,500

= 50,610,485: 6 6

e) Lån för utveckling af

statens telefonväsende.

1904

20

Lån till telegrafstyrelsen ...

1904

-3)

3*7 X

1,775,000

—

1,775,000

—

1905

1906

23

T)-o d-o.........

1905

1906

-3)

—3)

37i X

33A X

4 X

2,000,000

3,500,000

_

2,000,000

3,500,000

5,000,000

5,000,000

_

21

D:o d:o...............

_

1907

24

D:o d:o............

1907

-3)

-3)

sjooo^ooo

5,000,000

_

1908

35

D:o d:o...............

1908

4 X

—

—

- 17,275,000: —

f) Lån för anskaffande af

lokaler för telegrafverkets

behof.

1907

25

Lån till telegrafstyrelsen ...

1908

-3)

4 X

3,000,0004)

—

1,863,500

—

= 1,863,500: —

Summa

_

_

—

71,265,743

57

'') Hvaraf vid 1908 års slut återstodo ej lyftade kr. 117,500.

*) D:o vid d:o d-.o > 656,500.

'') Lånet skall återbetalas inom 20 år från första lyftningsdagen

*1 Hvaraf vid 1908 års slut återstodo ej lyftade kr. 1,136,500.

CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM 19 0 0.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.