Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för tillhandahållandet vid uppförandet af fredspalatset i Haag af 80 kubikmeter svensk granit såsom qåfva frän den svenska statens sida.

1909-05-13 · 4 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1909:193, Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för tillhandahållandet vid uppförandet af fredspalatset i Haag af 80 kubikmeter svensk granit såsom qåfva frän den svenska statens sida.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 11)3.

1

N:o 193.

Ank. till Riksd. kansli den 13 maj 1909 kl. 11 f. m.

Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående anslag

för tillhandahållandet vid uppförandet af fredspalatset

i Haag af 80 kubikmeter svensk granit såsom

qåfva frän den svenska statens sida.

(1 U. A.)

I en till Riksdagen aflåten, till statsutskottet för förberedande behandling

öfverlämnad proposition (N:r 227) af den 30 april innevarande

år har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att för tillhandahållandet vid

uppförandet af fredspalatset i Haag af 80 kubikmeter svensk granit såsom

gåfva från den svenska statens sida å extra stat för år 1910 anvisa

ett belopp af 26,820 kronor med rätt för Kungl. Maj:t att under år 1909

af tillgängliga medel utanordna beloppet.

Enligt propositionen bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet ölver utrikesdepartementets

ärenden för ofvannämnda dag har t. f. chefen för utrikesdepartementet

rörande detta ämne anfört följande:

»Ministern i Bryssel och Haag har i skrifvelse den 13 sistlidne januari

hemställt, att åtgärder måtte vidtagas i syfte att ett belopp af 30,000

kronor måtte varda tillgängligt för tillhandahållandet vid uppförandet af

fredspalatset i Haag af 80 kubikmeter ljusgrå svensk granit såsom gåfva

BIL till Riksd. Prof. 1909 4 Sami. 1 Afd. 121 Raft. (iV:o 193.) 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande Ar:o 193.

från den svenska statens sida, och därvid till stöd för denna sin framställning

anfört följande.

Sedan Mr Andrew Carnegie för byggande af ett fredspalats i Haag,

afsedt att tjäna till lokal för den internationella domstolen därstädes,

skänkt en summa af IV2 miljon dollars, hade den andra fredskonferensen

i Haag vid dess session den 16 oktober 1907 enhälligt gjort följande

uttalande:

»Konferensen uttrycker den Önskan att hvarje regering, som undertecknat

konventionen i Haag, bidrager till uppbyggandet af fredspalatset

genom öfversändande i samråd med palatsets arkitekt af för dess inhemska

produktion mest karakteristiska byggnadsmaterial, utstyrsel och konstföremål,

på det att ifrågavarande palats, som är ett uttryck af hela världens

vilja och förhoppning, må äfven i sitt yttre upptaga något af alla

länder.»

Redan i skrifvelse den 1 mars 1908 hade kungl. utrikesdepartementet

vändt sig till beskickningen i Bryssel och Haag med anmodan att söka hos

byggnadskommittén för fredspalatset inhämta närmare upplysningar för

bedömande, huru ifrågavarande af fredskonferensen uttalade tanke lämpligast

skulle för Sveriges del kunna förverkligas. Frågan hade emellertid

då ännu befunnit sig på det förberedande stadium, att någon dylik upplysning

icke kunde af vederbörande lämnas.

Sedan numera åtskilliga stater i samråd med byggnadsföretagets

arkitekt bestämt det bidrag, de ämnade lämna, samt arbetet på palatsets

uppförande framskridit ganska betydligt — grunden vore lagd och källarvåningar

uppförda —, syntes tiden vara inne att för Sveriges del bestämma,

om och på hvad sätt den svenska regeringen ämnade därtill

bidraga.

Enligt hvad ministern efter samråd med ordföranden i styrelsen för

Carnegiestiftelsen, f. d. nederländske utrikesministern, ledamoten af generalstaternas

andra kammare m. m. van Karnebeck äfvensom byggnadsföretagets

arkitekt inhämtat, önskade styrelsen att, därest den svenska regeringen

skulle vilja efterkomma den af fredskonferensen uttalade önskan,

Sverige måtte lämna råmaterial till byggnadens uppförande; och hade styrelsen,

då Kolmårdsmarmor icke kunde ifrågakomma af det skäl att redan

genom två främmande regeringars försorg erforderliga kvantiteter af marmor

ställts till styrelsens förfogande, uttalat den önskan att om möjligt

erhålla ljusgrå granit såsom för svensk produktion särskilt karakteristiskt.

Byggnaden, som uppfördes af hufvudsakligen tegel i holländsk renaissancestil,

upptoge i första våningens hufvudfasad ett galleri, hvilket

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlutande N:o 193.

3

vore afsedt att utföras i granit. Fasaden upptoge utom hufvudingången

fyra fönster å hvardera sidan, och skulle ingången samt samtliga dessa

fönster inklädas i granit.

Till utförande häraf hade beräknats åtgå 80 kubikmeter, hvilket

likaledes enligt byggnadsarkitektens beräkning skulle kosta omkring 20,000

floriner, eller i svenskt mynt 30,000 kronor.

Om än måhända äfven andra förslag kunde ifrågasättas såsom lika

lämpliga för framhållande af prof på svensk industri eller konst, måste

dock det af styrelsen omfattade förslaget anses fullt värdigt, och den

plats, som vore afsedd att beredas Sveriges bidrag till fredspalatset, eller

å hufvudfasaden, fullt tillfredsställande för den nationella känslan.

För att lämna ett begrepp om byggnadsföretagets storlek kunde nämnas,

att den holländska regeringen för inköp af en tomt lämnat ett bidrag

af 700,000 floriner eller 1,050,000 kronor i svenskt mynt; palatset

omgåfves å alla sidor af en mycket stor park, och komme säkerligen, en

gång uppfördt, att fullt värdigt tjäna det ändamål, åt hvilket det var

ägnadt.

Hvad ministern i Bryssel och Haag sålunda anfört synes mig synnerligen

beaktansvärdt och synes böra föranleda en framställning till Riksdagen

i det af honom angifna syfte. Utöfver hvad han omförmält ber

jag endast att få tillägga, att enligt hvad jag under hand inhämtat, så

godt som alla civiliserade makter torde komma att bidraga med vare sig

byggnadsmaterial eller andra föremål. Att Sverige skulle undandraga sig

att för sin del genom en gåfva till fredspalatset visa sin sympati för skiljedomstanken,

torde ej böra ifrågakomma. Då härtill kommer att vederbörande

framställt en liflig önskan att från Sverige erhålla just granit,

synas mig åtgärder böra vidtagas för att tillmötesgå denna önskan.

Sedan genom ministern i Bryssel och Haag ritningar och beskrifningar

på fredspalatset införskaffats, har jag därför under hand vändt mig

till vissa svenska firmor, hvilka äga tillgång till den ljusgråa granit, hvarom

här är fråga, och hafva från dessa, sedan vissa kompletterande upplysningar

inhämtats, nu ingått svar, hvaraf framgår, att det billigaste pris,

hvarför 80 kubikmeter ljusgrå svensk granit, färdigarbetad för det afsedda

ändamålet, skulle kunna erhållas fritt levererade i Haag torde utgöra

26,820 kronor. Jag vill slutligen tillägga, att någon tull för graniten icke

kommer att erläggas vid införsel till Nederländerna, enligt hvad bemälde

minister upplyst.»

Med tillstyrkande af bifall till Kungl. Maj:ts förevarande proposition,

får utskottet hemställa,

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 193.

att Riksdagen må för tillhandahållandet vid uppförandet

af fredspalatset i Haag af 80 kubikmeter svensk

granit såsom gåfva från den svenska statens sida å extra

stat för år 1910 under tredje hufvudtiteln anvisa ett

belopp af 26,820 kronor med rätt för Kungl. Maj:t att

under år 1909 af tillgängliga medel utanordna beloppet.

Stockholm den 13 maj 1909.

På statsutskottets vägnar:

G. BILLING.

Stockholm 1909. Ktnsgl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.