Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående förvärf af ingenjören Ernst Stridsberg tillhöriga områden å Västra Malgön.

1909-05-13 · 20 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 17 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1909:199, Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående förvärf af ingenjören Ernst Stridsberg tillhöriga områden å Västra Malgön.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

JO

Statsutskottets Utlåtande N:o 199.

N:o 199.

Ankom till Riksd. kansli den 13 maj 1909 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående

förvärf af ingenjören Ernst Stridsberg tillhöriga områden

å Västra Malgön. (R. A.)

I en till Riksdagen den 26 mars 1909 aflåten proposition, n:o 173,

har Kungl. Maj:t under åberopande af ett propositionen bilagdt utdrag

af statsrådsprotokollet öfver civilärenden för samma dag föreslagit Riksdagen

att

dels . godkänna och antaga ett nämnda protokoll i aftryck bifogadt,

af ingenjören Ernst Stridsberg den 3 mars 1909 undertecknadt aftal

angående förvärf af Stridsberg tillhöriga områden å Västra Malgön,

dels ock medgifva, att den enligt nämnda aftal Stridsberg tillkommande

löseskillingen af 275,000 kronor må utbetalas af de utaf Riksdagen

enligt dess skrifvelser den 26 april 1907 och den 17 mars 1908

för anläggning af en kraftstation vid Trollhättan anvisade anslag eller,

därest och i den mån dessa icke därtill förslå, af den blifvande vinsten

å nämnda kraftstation.

Det kontrakt, som i propositionen förelagts Riksdagen till antagande,

ar af följande lydelse:

»Undertecknad Ernst Stridsberg öfverlåter och bortskiftar härigenom

till Kungl. Maj:t och kronan med full äganderätt de mig tillhöriga en

såg på Greföna n:o 3, en såg på Prästskedet n:o 9, en såg på Prästskedet

eller Fransdammen, Lilla Prästskedssågen, kallad n:o 11, Lilla

Grefsågen på Greföna n:o 5, Millomsta Landtsågen n:o 20, Malöga

Sågkvarn vid första fallet n:o 1 och en enbladig såg vid Trollhättan

eller, såsom nämnda lägenheter äfven kallas, Sågverken n:ris 3, 4 och

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande, N:o 199.

11

5 vid Trollhättan, mod undantag af den afsöndring därifrån, som omfattar

dels etthundrafemton (115) kvadratmeter, jämte all den rätt till

vatten i Göta älf och Trollhätte strömmar, som jämlikt Flundre, Väno

och Bjeidce häradsrätts den 6 juni 1905 i mål emellan Kungl. Maj:t och

kronan samt mig Stridsberg meddelade laga kraftvunna dom tillkommer

förenämnda sågverk, dels all den till sågverken hörande rätt till fiske,

hvarå allt lagfart under benämningen »kronans andel af Västra Malgön»

för Kungl. Maj:t och kronan beviljats den 4 september 1906, på följande

villkor:

§ I
I

utbyte mot hvad sålunda till Kungl. Maj:t och Kronan härigenom

bortskiftas, hvilket här nedan benämnes »Stridsbergs andel af Västra

Malgön», öfverlämnar kronan till Stridsberg med äganderätt såsom afsöndring

från den kronan tillhöriga fastigheten ett åttondedels mantal

frälse Knorren n:o 1 i Vassända—Naglums socken af Ålfsborgs län

det å bilagda karta, som försetts med påskrift af bägge kontrahenterna,

att den åberopas i detta aftal, upptagna område om tre hektar, hvilket

område här nedan benämnes »Stridsbergs andel af Knorren».

»Stridsbergs andel af Västra Malgön» öfverlämnas till kronan, fri

från alla andra inteckningar än dem, som beviljats kronan till säkerhet

för servitut.

»Stridsbergs andel af Knorren» öfverlämnas af kronan fri från alla

inteckningar för gäld.

Tillträdet sker å ömse sidor den 1 oktober 1912.

§ 2-

I öfverlåtelsen till kronan af »Stridsbergs andel af Västra Malgön»

ingå utan särskild ersättning alla därå nu befintliga turbiner, vattenintag,

dammar, tunnlar och dylika anläggningar, som utförts för vattenkraftens

tillgodogörande.

Däremot skall kronan till Stridsberg såsom lösen för de å »Stridsbergs

andel af Västra Malgön» nu befintliga byggnader och andra anläggningar

med grundläggningar betala ett belopp af tvåhundrasjuttiofemtusen

(275,000: —) kronor.

Alla i byggnaderna vid tillträdet befintliga ugnar, maskiner och

ledningar, äfven om de skulle vara att hänföra till fast egendom, ingå

dock icke i öfverlåtelsen af byggnaderna, utan äger Stridsberg att där
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 199.

ifrån borttaga desamma, dock icke på sådant sätt, att byggnaderna därigenom

onödigtvis skadas.

Borttagandet skall ske inom tre månader efter ofvan bestämda tillträdesdag.

Skulle strejk, lockout eller annan force majeure lägga binder

i vägen för borttagandet inom ofvan angifna tid, förlänges tiden för

borttagandet med så lång tid, som hinder därför af sådan anledning

förorsakats.

Skulle borttagandet icke hafva skett inom tid, som ofvan bestämts,

tillfaller hvad som då icke borttagits utan ersättning med äganderätt

kronan. Nya byggnader och anläggningar eller förändringar af de

nuvarande få icke af Stridsberg utan kronans skriftliga medgifvande

utföras.

§ 3-

Ofvanberörda löseskilling för byggnaderna (275,000 kronor) skall

af kronan till Stridsberg betalas sålunda, att kronan erlägger:

den 1 februari 1910 ....................... kronor 100,000: —

den 1 februari 1911 ........................ » 100,000: —

den 1 oktober 1912 ........................ » 57,666: 67

efter afdrag af 4 % ränta å ofvan nämnda afbetalningar från betalningsdagen

till tillträdesdagen.

Såsom villkor för de två första af afbetalningarna stadgas, att

Stridsberg till kronan öfverlämnar den 1 februari 1910 dels köpebref,

försedt med kvitto å den då verkställda afbetalningen, dels nödiga åtkomsthandlingar,

dels gravationsbevis, utvisande att »Stridsbergs andel

af Västra Malgön» icke förutom inteckningar, som beviljats kronan till

säkerhet för servitut, är besvärad med andra inteckningar än sådana,

som beviljats till säkerhet för skuldebref å tillhopa 86,000 kronor med

ränta, samt dels i Stridsbergs besittning varande handlingar och kartor

rörande sågverken n:ris 3, 4 och 5 vid Trollhättan och den 1 februari

1911 gravationsbevis, utvisande att »Stridsbergs andel af Västra Malgön»

är fri från alla andra inteckningar än sådana, som beviljats kronan till

säkerhet för servitut.

§ 4.

Det åligger ingenjör Stridsberg att från och med denna dag till

tillträdesdagen den 1 oktober 1912 hålla alla de å »Stridsbergs andel

af Västra Malgön» nu befintliga byggnader på sin bekostnad för kronans

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 199.

13

räkning försäkrade mot brandskada och explosion af ånga i Allmänna

brandförsäkringsverket för byggnader å landet eller i annan brandförsäkringsanstalt,

som af kronan godkännes, till belopp af minst

275.000 kronor. Skadas eller förstöres byggnad, äger kronan uppbära

utfallande ersättningsbelopp, med skyldighet dock att till ingenjör

Stridsberg utbetala samma belopp i den mån lian förbinder sig att

använda desamma till att åter uppföra eller återställa hvad som förstörts

eller skadats, hvartill någon skyldighet för kronan icke förefinnes.

Uppstår tvist om tolkningen eller tillämpningen af hvad i denna

paragraf bestämts, får sådan tvist icke dragas under domstols pröfning,

utan skall afgöras af tre skiljemän i enlighet med nu gällande

lag om skiljemän.

§ 5.

Den skyldighet att å »Stridsbergs andel af Västra Malgön» leverera

elektrisk energi om ettusenfemhundra (1,500) elektriska hästkrafter, som

åligger kronan jämlikt ett den 23 mars 1906 af Stridsberg undertecknadt

samt af kronan den 26 juni 1906 antaget kontrakt angående

försäljning till kronan af »kronans andel af Västra Malgön», skall i

stället för å »Stridsbergs andel af Västra Malgön» verkställas å ytterväggen

till ett af Stridsberg på hans bekostnad uppfördt transformatorhus

å lägenheten Strömsvik n:o 1 om 5,475 hektar, afsöndrad från ett

fjärdedels mantal Källstorp n:o 1 i Vassända—Naglums socken, hvilken

lägenhet här nedan benämnes Strömsvik; och åligger det sålunda kronan

att till ägaren af Strömsvik i enlighet med hvad nyss nämnts därå utan

ersättning för all framtid hela dygnet om leverera elektrisk energi om

ettusenfemhundra (1,500) elektriska hästkrafter, hvilket energibelopp

härigenom bestämmes skola levereras i form af trefasig växelström med

10.000 volt och 25 perioder.

Denna kronans leveransskyldighet inträder den 1 februari 1910,

dock hvad angår tiden intill den 1 oktober 1912 med iakttagande af

hvad i sista stycket af denna § stadgas.

I afseende å här ofvan stadgade leveransskyldighet af elektrisk

energi äger kronan icke i något fall framställa invändning om preskription.

Det elektriska energibelopp, som sålunda skall af kronan levereras

å Strömsvik, är ägaren däraf berättigad tillgodogöra sig, vare sig på

nämnda fastighet eller genom afledning därifrån för användning på

andra håll.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 199.

Stridsberg äger rätt att intill den 1 oktober 1912 tillgodogöra sig

vattenkraften vid »Stridsbergs andel af Västra Malgön» samt från den 1

februari 1910 jämväl elektrisk energi å Ström svik dock sålunda, att han

ej vid något tillfälle tillhopa äger använda större kraftbelopp än som

motsvarar 1,500 elektriska hästkrafter.

§ 6.

Olyckshändelse, naturföreteelse eller annan force majeure befriar

kronan från här ofvan bestämda leveransskyldighet af elektrisk energi,

så länge hinder för leveransskyldighetens fullgörande därigenom föranledes,

men åligger det kronan att med alla till buds stående medel

söka, så fort sig göra låter, vid äfventyr af skadeståndsskyldighet, undanrödja

sålunda uppstående hinder för leveransskyldighetens fullgörande.

Agaren af Strömsvik tillförsäkras emellertid för de 1,500 elektriska

hästkrafter, som skola till honom levereras, företrädesrätt framför alla

andra konsumenter, till hvilka elektrisk energi från Trollhätte strömmar

af kronan upplåtes, dock att, jämlikt ett af Trollhätte pappersbruks

aktiebolag den 23 mars 1906 undertecknadt och" af kronan den 26 juni

1906 antaget aftal angående försäljning till kronan af lägenheten

»kronans andel af Tröskeln» ägaren af »Bolagets andel af Tröskeln»

skall för det energibelopp af femhundrafemtio (550) elektriska hästkrafter,

som kronan enligt nämnda aftal är skyldig att till denne leverera,

i företrädesrätt likställas med ägaren af Strömsvik.

I följd häraf skola, därest i fall af force majeure kronan ej kan

leverera fullt 2,050 elektriska hästkrafter, ägaren af Strömsvik och

ägaren af »Bolagets andel af Tröskeln» vidkännas nödig minskning i

energileveransen, hvardera i förhållande till sin andel af nämnda 2,050

hästkrafter.

§

Agaren af Strömsvik tillförsäkras rätt för all framtid att utan ersättning

för ledning för användning å andra håll af elektrisk energi,

som enligt hvad ofvan bestämts skall å nämnda fastighet levereras,

framdraga ledningar öfver kronan tillhöriga under kungl. vattenfallsstyrelsens

förvaltning ställda fastigheter i Trollhättans och VassändaNaglums

socknar, så framt något afsevärdt men därigenom icke

vållas.

Kronan tillförsäkras äfven, så framt något afsevärdt men därigenom

icke vållas, sådan rätt för all framtid utan ersättning för ledning af

elektrisk energi öfver de Stridsberg tillhöriga: »Stridsbergs andel af

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 1!)!).

15

Knorren» samt fastigheterna 1U mantal kronoskatte Kiillstorp, Va mantal

kronoskatte Ladugården—Nedergården, kalladt Karlsberg, och Strömsvik

i Vassända-Naglums socken, beträffande livilka tre sistnämnda

fastigheter kronan redan tillförsäkrats sådan rätt genom förut berörda

aftal mellan kronan och Stridsberg angående försäljning till kronan af

»kronans andel af Västra Malgön».

Inteckning till säkerhet härför får ej beviljas i kronan tillhörig

fastighet, men har kronan rätt att till förmån för de kronan tillhöriga

Trollhätte strömmar och de därinvid belägna kronan tillhöriga fastigheter

inom Trollhättans och Vassända-Naglums socknar härför erhålla

servitutsinteckning i Stridsbergs alla ofvannämnda fastigheter.

§ 8.

Ägaren af Strömsvik tillförsäkras för all framtid kostnadsfritt rätt

att enligt kronans anvisning jämte andra begagna lastnings- och lossningsplats

å Göta älfs östra strand å hemmanet Stallbacka inom ett afstånd

af omkring 520 meter norr om den nuvarande järnvägsbron öfver

Göta älf samt att i enlighet med de allmänna bestämmelser, som af

kronan meddelas, begagna af kronan anlagd väg öfver kronan tillhöriga

områden af hemmanen Hjulkvarn och Stallbacka till den nuvarande

järnvägsstationen vid Trollhättan.

Inteckning till säkerhet för de ägaren af Strömsvik sålunda medgifua

förmåner får icke beviljas.

§ 9.

Ägaren af Strömsvik, 7* mantal kronoskatte Källstorp och Va mantal

kronoskatte Ladugården-Nedergården, kalladt Karlsberg, är skyldig

att för all framtid utan ersättning tåla den uppdämning, som å nämnda

fastigheter kan förorsakas till följd af anläggningar, som af kronan utföras

i och för tillgodogörande af vattenkraft vid Trollhättan eller ombyggnad

eller utvidgning af kanalen därstädes.

Kronan är berättigad att härför till förmån för de kronan tillhöriga

Trollhätte strömmar och de därinvid belägna, kronan tillhöriga

fastigheter inom Trollhättans och Vassända-Naglums socknar erhålla

servitutsinteckning i alla nämnda fastigheter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

IG

Statsutskottets Utlåtande N:o 199.

§ 10.

Såsom ägare af V4 mantal Källstorp och Strömsvik medgifver härmed

Stridsberg Kungl. Maj:t och kronan att till förmån för de Kungl.

Maj:t och kronan tillhöriga Trollhätte strömmar och de därinvid belägna

kronan tillhöriga fastigheter inom Trollhättans och VassändaNaglums

socknar rätt att kostnadsfritt å V4 mantal Källstorp och Strömsvik

genast anlägga och för all framtid begagna en väg af högst tio

meters bredd, däri inbegripet erforderliga diken, från den damm öfver

Nolströmmen, som nu är under uppförande, till det kronan tillhöriga

1 8 mantal frälse Knorren jämte rätt för kronan att i älfven utanför

nämnda fastigheter göra alla för anläggningen af nämnda väg erforderliga

utfyllningar.

Läget af nämnda väg är å bilagda karta, som försetts med påskrift

af begge kontrahenterna att den åberopas i detta aftal, utmärkt med

violett färg.

Stridsberg är icke skyldig att deltaga i kostnaderna för anläggningen

af denna väg, men berättigas han såsom ägare af »Stridsbergs

andel af Knorren», f 4 mantal Källstorp, Strömsvik och Va mantal Ladugården-Nedergården,

kalladt Karlsberg, att begagna sig af denna väg,

mot skyldighet dock, att till dess annorledes kan blifva stadgadt, deltaga

i vägens underhåll till den omfattning, hvari han begagnar sig af

densamma, hvilken underhållsskyldighet i brist af åsämjande, skall bestämmas

i enlighet med lagen den 5 juli 1907 om enskilda vägar på

landet.

Stridsberg berättigas jämväl att för de ofvannämnda honom tillhöriga

fastigheterna erhålla passage öfver vägen till och från älfven, och

skall därför, därest vägen kommer att inhägnas, i denna inhägnad göras

sådana anordningar, att transport obehindradt kan ske öfver vägen.

För de rättigheter, som sålunda tillförsäkrats kronan, äger kronan erhålla

servitutsinteckning med förmånsrätt framför hvarje penninginteckning

i V4 mantal Källstorp med Strömsvik. Däremot äger Stridsberg

icke erhålla servitutsinteckning till säkerhet för de rättigheter, som härigenom

tillförsäkras honom såsom ägare af nämnda fastigheter.

§ 11*

Alla skatter och utskylder för »Stridsbergs andel af Västra Malgön»

med därå befintliga byggnader, som belöpa på tiden intill den 1 januari

1913, skola af Stridsberg ensamt betalas.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 199.

17

Stridsberg är icke skyldig att betala några skatter och utskylder

för »Stridsbergs andel af Knorren», förrän denna fastighet blifvit lör

bevillning särskildt taxerad.

§ 12-

Alla kostnader i och för fastställande af afsöndring å »Stridsbergs

andel af Knorren» betalas ensamt af kronan, men skall Stridsberg vidkännas

alla kostnader i och för lagfart å »Stridsbergs andel af Knorren»

samt kronan alla kostnader för lagfart å »Stridsbergs andel af Västra

Malgön».

§ 13.

Enär kronan, som förut är ägare af »kronans andel af Västra

Malgön», genom detta aftal blir ägare af hela sågverken n:ris 3, 4 och

5 vid Trollhättan med allt hvad därtill hörer, med undantag endast af

de ugnar, maskiner och ledningar, som enligt hvad i § 2 härofvan

stadgats icke ingå i öfverlåtelsen af byggnaderna, kommer den i förut

berörda aftal, hvarigenom Stridsberg till kronan försålt »kronans andel

af Västra Malgön», ägaren till »Stridsbergs andel af Västra Malgön»

upplåtna servitutsrätt till ett område af 115 kvadratmeter att användas

till väg- eller upplagsplats härigenom att förfalla, och är kronan till

följd däraf icke skyldig att, på sätt i berörda aftal bestämts, utfylla och

planera sistberörda område.

Likaledes befrias kronan från den skadeståndsskyldighet, som åligger

kronan jämlikt mom. A i den af Flundre, Vane och Bjärke häradsrätt

den 6 juni 1905 i mål mellan Kungl. Maj:t och kronan samt Stridsberg

meddelade dom.

Skulle däremot under tiden intill tillträdet till följd af kronans

arbeten vållas afsevärdt hinder för driften af Stridsbergs verk å »Stridsbergs

andel af Västra Malgön», är kronan skyldig att ersätta därigenom

föranledd, styrkt skada.

Den rätt till rälsbana och kajplats, som tillförsäkrats Stridsberg

jämlikt det i mål angående uppförande af dammbyggnad i Göta älf

m. in. i Flundre, Väne och Bjärke häradsrätts dombok den 17 december

1906 intagna aftal samt den i samma häradsrätts dombok i berörda mål

den 18 december 1907 omförmälda karta, liksom ock alla öfriga dylika

rättigheter, som tilläfventyrs kunna tillkomma Stridsberg, upphöra på

grund af detta aftal genast att vara gällande.

Bill. till Eiksd. Prof. 1909. 4 Sami. 1 Afd. 130 Häft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 199.

§ 14.

Hvad angår tiden före tillträdesdagen skola följande bestämmelser

lända till efterrättelse:

a) Kronan äger att när helst kronan så påfordrar, utan ersättning

erhålla och begagna plats för brofäste till en hängbro vid den å bifogade

karta med bokstafven A utmärkta punkt samt öfver »Stridsbergs

andel af Västra Malgön» anlägga och begagna väg till nämnda bro på

sätt utvisats å berörda karta, hvilken skall förses med påskrift af kontrahenterna,

att den åberopas i detta aftal.

b) Kronan äger rätt att under juli, augusti och september månader

1909 afstånga vatten tilloppet till Stridsbergs verk från kanalen till

kronans kraftstation å Östra Malgön.

c) Stridsberg skall under nämnda månader taga vatten till turbinerna

i nya valsverket genom de kanaler, som hafva sina intag från

älfvens hnfvudfåra, samt skall, i den mån sådant är möjligt, taga vatten

samma väg jämväl till de öfriga turbiner å »Stridsbergs andel af Västra

Malgön», som nu erhålla driftvatten genom kanalen till kronans kraftstation

å Östra Malgön.

För att underlätta vattenintagningen från älffåran är kronan i den

mån sådant för ändamålet erfordras skyldig förlänga den vid sliphuset

i älfven utbyggda vattenfångaren.

d) Det åligger kronan att, i den händelse sistnämnda grupp af

turbiner trots ofvan nämnda förlängning af vattenfångaren icke kan

drifvas med vatten från intaget vid älfvens hufvudfåra, under nämnda

månader leverera elektrisk energi i form af trefasväxelström af 500 volt

och 50 perioder, dock högst tillhopa 150 elektriska hästkrafter, till den

eller de motorer, som Stridsberg i sådant fall uppställer i smedjan,

verkstaden eller gamla sliphuset å »Stridsbergs andel af Västra Malgön».

Förestående aftal upphör att vara för mig bindande, därest detsamma

icke af kronan antagits före den 1 juli 1909.

Trollhättan den 3 mars 1909.

ERNST STRIDSBERG.

Ingenjör Ernst Stridsbergs egenhändiga namnteckning bevittna:

Emil Lundmarker. K. A. Fröman.»

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 199.

1!)

I)et i ärendet åberopade statsrådsprotokollet draf följande innehåll:

»På sätt meddelades i det yttrande till statsrådsprotokollet, som

fanns bifogadt den till IDOG års riksdag aflåtna propositionen n:r 130,

hvarigenom Kungl. Maj:t föreslog Piksdagen, bland annat, att godkänna

och antaga ett med ingenjören Ernst Stridsberg ingånget aftal A angående

förvärf af Stridsberg tillkommande vattenrätt i Trollhätte strömmar

m. m., hade, under förutsättning att detta aftal komme att vinna Kungl.

Maj:ts och Piksdagens godkännande, med Stridsberg äfven uppgjorts ett med

B betecknadt aftal. Genom detta senare aftal skulle, förutom det mindre

område, som genom aftalet A i sammanhang med vattenrätten öfverlåtits

på kronan från de utmål, hvilka tillkomme Stridsbergs sågverk

n:r 3, 4 och 5 vid Trollhättan, till kronan afstås jämväl återstoden af

Stridsbergs berörda utmål. Såsom ersättning för det område, hvilket

enligt aftalet B skulle afträdas till kronan, skulle till Stridsberg öfverlämnas

3 hektar af Vs mantal Knorren. Dessutom skulle kronan enligt

värdering af gode män inlösa de å ifrågavarande område befintliga

byggnader och anläggningar m. in. med undantag af dem, som användes

för vattenkraftens tillgodogörande. Aftalet skulle upphöra att vara för Stridsberg

bindande, därest det icke af kronan antagits före den 1 juli 1907.

Vid föredragning af Riksdagens skrifvelse den 21 maj 1906, n:r

155, hvarigenom Riksdagen meddelat, bland annat, att Riksdagen godkänt

omförmälda med ingenjören Stridsberg upprättade aftal A, anbefallde

Kungl. Maj:t styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk att

inkomma med utredning, bland annat, rörande de kostnader för inlösen

af de ingenjören Stridsberg tillhöriga byggnader och anläggningar m. m.,

som skulle vara förenade med antagande af aftalet B.

Med underdånig skrifvelse den 27 november 1906 öfverlämnade

Trollhättestyrelsen berörda utredning och erinrade därvid, bland annat,

att i aftalet B föreskrefves, att lösesumman för byggnader och anläggningar

skulle bestämmas genom värdering af fem gode män, af hvilka

kronan utsåge två, säljaren två och de sålunda utsedde den femte. Med

anledning däraf hade styrelsen ansett, att den noggrannaste utredningen

rörande kostnaderna för inlösen af ifrågavarande anläggningar skulle

åstadkommas genom företagande af värdering i tull öfverensstämmelse

med hvad i aftalet föreskrifvits, och hade styrelsen därför föranstaltat

om värdering af antydt slag.

Styrelsen hade till värderingsmän utsett öfveringenjören i järnkonkontoret

J. A. Brinell och byggmästaren A. Hollander i Göteborg.

Stridsbergs värderingsmän voro ingenjören i järnkontoret W. Jansson

och ingenjören J. Pihl i Trollhättan. Till femte värderingsman hade

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 199.

af förenämnda personer utsetts disponenten för Arboga mekaniska verkstad

A. P. Artman. Värderingen verkställdes, under tiden från och med

den 20 till och med den 23 november 1906. Enligt upprättadt och af

värderingsmännen underskrifvet instrument uppskattades därvid de byggnader,

som skulle af kronan inlösas, till följande belopp nämligen:

Härdhuset.............................................

Gamla verkstaden..............................

Nya d:o .................................

Packboden .............................................

Verkmästarbostaden ...........................

Stampverket .........................................

Riktarverkstaden ................................

Nya sliphuset .....................................

Filfabriken ............................................

Nya valsverket ...................................

Utbygge för d:o....................................

Mindre byggnader inuti valsverket

Kontorsbyggnaden ..............................

Plåtboden..............................................

Materialbod och afträde....................

Bryggor..................................................

Broar.......................................................

Kolbod och afträde..............................

Ställage för linbanan...........................

............... kronor

11,700

—

............... »

24,780

—

............... )>

14,250

—

............... ))

8,900

—

............... »

8,000

i-

............... »

2,100

—

............... »

14,000

—

............... »

35,500

—

.............. )j

4,200

—

............... y>

109,200

—

............... »

2,850

—

............... »

2,180

—

............... »

8,330

—

.............. »

3,150

—

............... »

700

—

.............. »

6,200

—

............... »

900

—

.............. »

1,000

—

............. »

2,000

—

Summa kronor

259,940

—

De maskiner, för hvilka kronan skulle erlägga lösen, åsattes ett

värde af tillhopa 441,306 kronor 41 öre. Sammanlagda lösenbeloppet

skulle alltså enligt värderingsinstrumentet uppgå till 701,246 kronor

41 öre.

Enär emellertid enligt aftalet B från det af gode männen bestämda

värderingsbeloppet skulle för den värdeminskning det, som af kronan

skulle inlösas, kunde anses hafva undergått under tiden från värderingen

till afträdet, afdragas en summa motsvarande fyra procent ränta å det

af gode männen bestämda värderingsbeloppet, samt nämnda mellantid

blefve minst 4 Va år, beräknade styrelsen, att ett afdrag borde

göras å 126,224 kronor 35 öre och lösesumman alltså blifva 575,022

kronor 6 öre. Härtill borde emellertid läggas värdet af en smedja,

hvilken Stridsberg hade för afsikt att omedelbart uppföra i stället

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 109.

21

för en under september månad 1906 nedbrunnen byggnad, och hvilken

med säkerhet blefve fullt färdig, till dess en bindande värdering

eventuellt komme att äga rum. Enligt uppgjordt kostnadsförslag skulle

smedjan jämte de maskiner, som vore afsedda att däri uppställas, kosta

40,805 kronor, hvadan, då äfven i detta fall afdrag för värdeminskning

skulle ske, lösesumman för smedjan blefve 33,460 kronor 10 öre. Den

blifvande sammanlagda lösesumman, som vore att utbetala en månad

efter värderingsinstrumentets afkunnande, kunde sålunda uppskattas till

i rundt tal 608,500 kronor. En försäljning af de i köpet ingående

maskinerna med axelledningar och dylikt borde å andra sidan inbringa

minst 60,000 kronor, motsvarande halfva det beräknade värdet af de

elektriska maskinerna och skrotvärdet af öfriga maskiner med tillbehör.

Kronans utgift blefve i sådant fall 548,500 kronor.

Uti infordradt yttrande förordade Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i Ålfsborgs län, att det med Stridsberg upprättade aftalet B skulle af

staten antagas.

Vid underdånig föredragning af ärendet den 4 april 1907 yttrade

dåvarande chefen för civildepartementet.

De fördelar, som skulle vinnas genom antagande af ifrågavarande

aftal, vore, såsom jämväl styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk

påpekat, hufvudsakligen af estetisk art.

Beträffande dessa fördelar syntes böra tillses, att de stode i rimligt

förhållande till kostnaderna, samt huruvida icke staten på billigare sätt

kunde ernå desamma.

Hvad då anginge inlösen af ingenjören Stridsbergs fabriksbyggnader

m. in., skulle staten för desamma få erlägga en lösesumma af

omkring 548,500 kronor. Redan på grund af detta afsevärda belopp

syntes man böra ställa sig mycket tveksam gent emot denna inlösen.

Därtill komme, att Stridsbergs fabriker vore belägna längst upp vid fallen

och långt från den på västra stranden tillämnade nationalparken. De

syntes därför icke inverka så störande på naturscenerierna.

Genom det ifrågasatta ägoutbytet skulle ingenjören Stridsberg i

stället för nuvarande utmål på Malgön af omkring 1 hektar bekomma ett

område om 3 hektar i närheten af Stridsbergs egendom Källstorp och intill

hans där uppförda nya martinverk. Den möjligheten vore följaktligen

icke utesluten, att Stridsberg kunde vilja i en framtid gå in på det

föreslagna ägoutbytet på för staten väsentligen billigare villkor.

På grund af hvad sålunda anförts, ansåg sig departementschefen

icke böra föreslå godkännande af det med ingenjören Stridsberg upprättade,

med B betecknade aftalet.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 199.

Kungl. Maj:t fattade beslut i enlighet med den af departementschefen

uttalade åsikten, och aftalet fick alltså förfalla.

Uti underdånig skrifvelse den 17 mars 1909 har nu vattenfallsstyrelsen

meddelat, att de pågående arbetena för anläggning af kraftkanalen,

hvars mynning i älfven liksom den för kraftuttagning erforderliga regleringsdammen

är belägen tätt intill Stridsbergs anläggningar å Malgön,

visat sig i afsevärd grad besvärande för Stridsbergs fabriksdrift därstädes,

och att Stridsberg därför till styrelsen för Trollhätte kanal- och

vattenverk under hösten år 1908 aflåtit flera skrifvelser med påpekande

af de olägenheter, som åsamkas honom genom kronans anläggningar,

och med förslag att kronan ville inlösa hans utmål och byggnader å

Malgön, hvaremot han i olikhet med hvad han förut påyrkat förklarade

sig villig själf behålla alla maskiner, ugnar o. d. På detta sätt skulle

lösesumman afsevärdt nedbringas. I en skrifvelse af den 10 november

1908 har han närmare belyst de förhållanden, som föranledde hans

anbud, samt föreslagit lösesumman för byggnaderna till 300,000 kronor,

hvaremot hans utmål på Malgön skulle utbytas mot ett kronan tillhörigt

område å 78 mantal frälse Knorren beläget intill hans martinverk

å angränsande 74 mantal Källstorp n:r 1. Ett dylikt ägoutbyte

ingick jämväl i det förut åberopade B-aftalet. Såsom ytterligare medgifvande

från Stridsbergs sida innefattade hans skrifvelse efter underhandlingar

med styrelsens verkställande direktör upplåtelse af mark för

väganläggning å västra älfstranden, hvilken väg skulle åstadkomma

förbindelse mellan Trollhättans samhälle öfver den nya regleringsdarnmen

vid Malgön till kronans område å västra stranden: Sfi mantal

kronoskatte Ladugården Flundbogården n:r 3, Vs mantal frälse Knorren

n:r 1, Strömsbergs kvarn med flera lägenheter.

På grund af det sålunda framkomna njm uppslaget, som syntes

Trollhättestyrelsen tilltalande, upptogos, enligt hvad i vattenfallsstyrelsens

skrifvelse vidare anföres, åter underhandlingar, hvilka fortsatts

af vattenfallsstyrelsen och utmynnat i ett af Stridsberg den 3 mars

1909 undertecknadt aftal, hvilket är för Stridsberg bindande till den 1

juli 1909. Aftalet, hvilket torde få i aftryck såsom bilaga fogas vid

detta protokoll, är, påpekar vattenfallsstyrelsen, i tillämpliga delar affattadt

i enlighet med det förut åberopade B-aftalet, men innebär för

kronan afsevärda fördelar framför detta sistnämnda. Sålunda skulle

numera endast byggnaderna lösas och löseskillingen är på grund

häraf och efter ytterligare medgifvande från Stridsbergs sida nedbringad

till 275,000 kronor att betalas i tre terminer, dock så att

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande, N:o 199. 23

å de två afbetalningarna å hvardera 100,000 kronor, som skidle

göras den 1 februari 1910 och den 1 februari 1911, skulle beräknas

ett afdrag af 4 procent ränta från nyssnämnda dagar till tillträdesdagen

den 1 oktober 1912, då slut likviden skulle ske med 57,660

kronor 67 öre. Vidare skulle kronan få möjlighet att åstadkomma en

synnerligen önskvärd fast vägförbindelse med sina ofvan nämnda områden

å västra älfstrauden, hvilka därför lättare skulle kunna tillgodogöras

för industriella ändamål. I aftalet stadgades skyldighet för Stridsberg

att å samtliga sina å västra älfstranden belägna fastigheter tåla

uppdämning af älfvens vattenyta. Kronan befriades från den jämlikt

vederbörande häradsrätts utslag den 6 juni 1905 kronan åliggande

skyldigheten att ersätta den skada, som genom anläggning af regleringsdammen

öfver Göta älf kunde tillskyndas Stridsbergs byggnader och

anläggningar å Malgön, och blefve endast skyldig att, därest under

tiden intill tillträdet genom kronans arbeten vållades afsevärdt hinder

för driften af Stridsbergs verk å Malgön, ersätta därigenom föranledd,

styrkt skada. Till sist inrymde nu föreliggande aftal i § 14 åtskilliga

bestämmelser ägnade att högst väsentligt underlätta och nedbringa kostnaderna

för kronans arbeten vid kraftkanalsintaget och regleringsdammen.

Vattenfallsstyrelsen anför vidare.

Vöstra Malgöns frigörande genom förflyttning af Stridsbergs fabriksverksamhet

på sätt som ifrågasatts medför för kronan och det allmänna

så betydande fördelar, att desamma enligt styrelsens förmenande äro

väl värda det vederlag, som aftalet inrymmer. Dessa fördelar äro dels

af estetisk dels af reell art.

Med afseende på de förra betonar styrelsen, att, då kronan genom

vattenkraftens tillgodogörande för industriella behof beröfvar fallen en

del af deras skönhet, kronan å andra sidan bör anses hafva en viss

förpliktelse att söka bringa stränderna i sådant skick, att desamma

kunna värdigt ingå i den nationalpark, som naturvännerna hoppats

få till stånd vid Trollhättan. Tv det måste, säger styrelsen, framhållas,

att, äfven om kronan afleder en Större del af lågvattenmängden för omvandling

till elektriskt energi, så förblifva dock fallen och deras vilda

omgifningar särskildt vid normal vattenföring och därutöfver en sevärdhet

af första rang, som nog, om den vårdas och skedd vandalisering

godtgöres, fortfarande kommer att locka stora skaror af turister.

Betydelsen af dylika nationalparker bör enligt styrelsens mening

icke underskattas. Strömningen till deras förmån hade på sista tiden

i vårt land varit synnerligen lifaktig, och i Riksdagen hade vid derå

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 199.

tillfällen röster höjts för bevarande och vårdande af vissa naturscenerier.

Särskildt hade Trollhättan, den öfver hela världen bekanta

turistorten, härvidlag varit föremål för omtanke. Styrelsen påpekar

därjämte, att en liflig turisttrafik i sig innebär utom andra fördelar för

landet äfven en direkt ekonomisk vinst. Det trettiotusental turister,

som årligen besöka Trollhättan, lämna, anför styrelsen, säkerligen icke

obetydliga belopp i orten eller landet. På många ställen i utlandet

tvekar man icke att göra betydande ekonomiska uppoffringar för åstadkommande

af naturskydd. Såsom exempel anmärker styrelsen, att kraftuttagningen

i Niagarafallen genom lag begränsats uteslutande med hänsyn

till naturskönhetens bevarande, hvarigenom oerhörda kraftbelopp

och penningessummor undandragas industrien och offras på estetikens

altare.

Beträffande de praktiska fördelar, som skulle vinnas genom inlösen

af Stridsbergs byggnader och utmål å västra Malgön, framhåller styrelsen

följande.

Enligt ingånget aftal om förvärfvande af »kronans andel af västra

Malgön» (Aftal A. 1906) har kronan till Stridsberg upplåtit servitutsrätt

till ett område intill ön, hvilket kronan förbundit sig utfylla och

planera. Härför erfordras anläggning af vissa stödmurar, hvilka skulle

blifva onödiga, om Stridsbergs utmål komme i kronans hand. Härigenom

inbesparas omkring 10,000 kronor.

Anläggningen af regleringsdammen blir billigare. Ensamt därigenom

att vägen dit kan anordnas på enklare sätt, inbesparas omkring

30,000 kronor.

Genom de i aftalet, § 14, af Stridsberg gjorda medgifvandena beträffande

vattnets ledande till Stridsbergs turbiner onödiggöres anläggning

af vissa provisoriska fångdammar, hvilka annars måste utföras för

att kunna hålla Stridsbergs verk med vatten under vissa skeden af den

stora kraftkanalens genomsprängande. Besparingen i kostnad till följd

däraf kan skattas till omkring 30,000 kronor, hvarjämte större säkerhet

vinnes för att kraftkanalen skall blifva fullbordad i rätt tid. Dessutom

medför ett öfvertagande af Stridsbergs utmål åtskilliga andra besparingar

i anläggningskostnaden för kraftkanal och dammar, som dock

för närvarande icke kunna exakt angifvas.

För framtiden vinnas, enligt hvad styrelsen vidare anför, bland

annat följande fördelar, som äfvenledes representera afsevärda penningevärden.

Vid uttagning af större vattenmängd från älfven än nu beräknats,

kan kraftkanalens intag lämpligare utvidgas inåt Malgön än åt

andra sidan. Uppstår behof af ökad aftappning från Vänern, kunna

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 109.

25

de genom ön framdragna kanaler och tunnlar med fördel användas

härför, utan att kostbara anordningar behöfva göras i kraftkanalens

murar. Dessa kanaler och tunnlar kunna jämväl användas för tillfällig

kraftuttagning, exempelvis för arbetena med trafikkanalens utvidgning.

Byggnaderna kunna åtminstone delvis finna användning till förråds- och

verkstäder för nyssnämnda arbeten. Frågan om ordnande af fisktrappor

och dylikt förbi dammen löses lättast om västra Malgön kan disponeras.

Bekväm förbindelse står att erhålla till kronans fastigheter å västra stranden

öfver dammen.

Värdesättas samtliga de fördelar, som i rent ekonomiskt hänseende

vinnas för kronan, och tages därjämte hänsyn till naturskyddets i detta

fall särskild! berättigade kraf, anser sig styrelsen icke kunna finna

annat än att det föreliggande aftalet bör af kronan antagas. Ett ytterligare

skäl härför anser styrelsen ligga häruti, att Stridsberg otvifvelaktigt

haft och, därest hans fabriksverksamhet skall fortfara å västra

Malgön, kommer att få olägenheter af kronans anläggningar härintill.

Äfven om kronan icke kan juridiskt tillförbindas att lämna ersättning

härför, talar dock, enligt styrelsens mening, billigheten för att kronan

bör ingå på en uppgörelse, sedan löseskillingen nedbragts till ett så

rimligt belopp som det nu ifrågasatta. Styrelsen har därför på det

varmaste förordat antagandet af det af Stridsberg den 3 mars 1909

undertecknade aftalet.

Genom det år 1906 med ingenjören Ernst Stridsberg afslutade

aftalet A har staten förvärfva! den Stridsbergs sågverk på Malgön tillkommande

vattenrätten äfvensom i sammanhang därmed ett område af

115 kvadratmeter af utmålet till nämnda sågverk. Starka skäl tala för

att äfven återstoden af Stridsbergs berörda utmål af staten förvärfvas,

därest detta kan ske till antagligt pris.

Till följd däraf att en betydande del af Göta älfs vatten kommer

att afledas till statens stora kraftstation vid Trollhättan, hvilken väntas

blifva färdig mot slutet af innevarande år, minskas gifvetvis Trollhättefallens

sevärdhet. Det synes vid sådant förhållande icke vara mer än

skäligt, att staten, som genom kraftstationen kommer att tillskyndas stor

vinst, i någon mån söker godtgöra det störande ingreppet i det vackra

landskapet genom att, där så kan ske, återställa strändernas ursprungliga

naturskönhet. I sådant afseende skulle betydande fördelar vinnas

genom att Stridsbergs å Malgön befintliga vanprydande byggnader borttogos.

Malgön ligger invid det storartade Gullöfallet och i närheten

af Nolfallet, hvilka båda fall äfven efter tillkomsten af regleringsdammen

Bih. till Riksd. Prof. 1909. 4 Samt. 1 Åfd. 130 Höft. 4

Departementschefens

yttrande.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Utlåtande N:o 199.

mellan Malgön och västra stranden i allmänhet komma att föra tillräckligt

stor vattenmassa för att vara en sevärdhet, om den ock blir mindre

än nu. Behaget hos den storslagna landskapsbilden skulle emellertid i

hög grad ökas, om Malgön förvandlades till park, och fallens minskade

skönhet skulle åtminstone delvis därigenom ersättas. Svenska turistföreningen

har också i särskilda skrivelser framhållit vikten af, att stränderna

utmed Trollhättefallen ordnas på ett tilltalande sätt, så att Trollhättan

icke förlorar sin nuvarande betydelse som turistort.

Då Malgön är belägen strax intill Trollhättans samhälle, skulle det

jämväl för detta samhälle vara en icke oväsentlig fördel att få en park

i sin omedelbara närhet, liksom att genom fabrikernas afröjande förbindelsen

mellan samhället och västra stranden kunde anordnas på bekvämare

sätt än eljest blefve möjligt.

Kungl. Maj:t och Riksdagen hafva också förut visat sig benägna

att tillgodose Trollhättans samhälle, som ingalunda haft enbart fördelar

däraf att staten blifvit ägare af Nya Trollhätte kanalbolags egendom.

Beträffande läget af Malgön och Stridsbergs fabriker framgår detsamma

af den karta, som fanns bifogad propositionen n:r 136 till 1907

års Riksdag, och tillåter jag mig hänvisa till denna karta.

För att vinna förenämnda mål att få bort Stridsbergs fabriker från

Malgön uppgjordes år 1906 i sammanhang med aftalet A om inköp af

Stridsbergs vattenrätt m. in. jämväl ett aftal B, hvarigenom kronan

skulle mot mark på västra stranden tillbyta sig Stridsbergs återstående

del af Malgön och kunna därifrån bortflytta fabrikerna. De ersättningsbelopp,

som kronan skulle jämlikt grunderna i detta aftal betala till

Stridsberg, voro emellertid så höga, att Kungl. Maj:t icke ansåg sig

kunna godkänna aftalet.

Nu föreligger emellertid möjlighet för staten att till betydligt billigare

pris än förut förverkliga tanken å nämnda ägoutbyte. Sedan kraftstationsanläggningen

påbörjats, har nämligen Stridsberg funnit, att han

af densamma får större olägenhet än han förut tänkt sig. Genom

kraftkanalen blir hans område på Malgön afstängdt från farleden i Göta

älf, och hans transportkostnader ökas därigenom. Vidare försvåras förbindelsen

med Spikön, där han har en del byggnader, och det blir

omöjligt för honom att i närheten af de nuvarande fabrikerna på Malgön

erhålla erforderlig mark till uppförande af nya byggnader för fabriksdriftens

utvidgning.

Allt detta har gjort, att Stridsberg nu är villig att, på för staten

väsentligt fördelaktigare villkor än som innehöllos i förenämnda aftal B,

till staten öfverlämna återstoden af sitt utmål å Malgön.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 199.

27

Enligt berörda aftal B skulle kronan med belopp, som fem gode

män efter värdering bestämde, erlägga lösen såväl för de å Stridsbergs

andel af Malgön uppförda byggnader och anläggningar som äfven för

de i byggnaderna då befintliga för den däri bedrifna tillverkningen

uppförda och anskaffade agnar, maskiner och ledningar, som Stridsberg

icke ville behålla. Vid den värdering, som år 1906 ägde rum för att

utröna hvad ett antagande af aftalet B skulle kosta staten, uppskattade,

såsom förut nämnts, de tillkallade värderingsmännen byggnaderna till

259,940 kronor samt de maskiner m. m., som staten skulle inlösa, till

441,306 kronor 41 öre.

I det nu ifrågasatta aftalet föreskrifves däremot endast att staten

skall för byggnaderna och andra anläggningar betala ett belopp af

275.000 kronor. Vid jämförelse mellan denna summa och det byggnaderna

af värderingsmännen åsätta värdet, 259,940 kronor, bör bemärkas,

att den ofvan omförmälda nedbrunna smedjan numera återuppbyggts

för en kostnad af 36,670 kronor och ingår bland Stridsbergs nu befintliga

byggnader på Malgön. Lösen för byggnaderna jämlikt det nya

aftalet blir alltså omkring 20,000 kronor lägre än enligt det förut upprättade,

hvarjämte den till 441,306 kronor 41 öre beräknade lösesumman

för maskinerna m. m., hvilka Trollhättestyrelsen ansett i kronans

hand blott hafva ett värde af omkring 60,000 kronor, helt och hållet

bortfaller. Därtill kommer att Stridsberg nu förbundit sig tillåta kronan

att å de honom tillhöriga egendomarna Källstorp och Strömsvik

anlägga och för all framtid begagna en väg utmed Göta älf, genom

hvilken väg åstadkommes en behöflig förbindelse från Trollhättans samhälle

öfver den nya regleringsdammen vid Malgön till kronans områden

å västra stranden.

Enär Stridsberg i god tid före afträdet behöfver påbörja uppförande

af nya fabriker på det område, han skulle få i utbyte, och då flyttningar

af maskiner m. m. åsamka honom stora utgifter redan före tillträdesdagen,

har i aftalet stadgats, att kronan skall af lösesumman erlägga

100.000 kronor den 1 februari 1910 och likaledes 100,000 kronor den

1 februari 1911. A de sålunda förskotterade beloppen skulle emellertid

beräknas ränta efter 4 procent från nyssnämnda dagar till tillträdesdagen

den 1 oktober 1912, hvarför kronan då endast skulle utgifva ytterligar

57,666 kronor 67 öre.

Liksom jämlikt aftalet B af år 1906 skulle Stridsberg genom det

nu ifrågavarande aftalet i stället för sitt återstående omkring 1 hektar

stora utmål på Malgön erhålla 3 hektar af kronan tillhöriga, på västra

stranden belägna fastigheten Knorren. Då Malgön ligger i närheten

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Utlåtande N:o 199.

af det planlagda området vid Trollhättan, lärer dess mark betinga ett

så mycket högre pris än jord på västra stranden, att de båda områden,

som skola utbytas mot hvarandra, kunna anses hafva ungefär samma

värde. Den uppoffring, kronan skulle få vidkännas, skulle alltså bestå

i utgifvande af löseskillingen för byggnaderna, 275,000 kronor. Denna

summa bör emellertid minskas med värdet af de ekonomiska fördelar,

som aftalet skulle för kronan medföra. En del af dessa sammanhänger

med kraftstationsanläggningen och har af vattenfallsstyrelsen beräknats

medföra besparing i anläggningskostnaden uppgående till betydligt mer

än 70,000 kronor. Därtill komma åtskilliga af vattenfallsstyrelsen angifna

fördelar, som i framtiden skulle uppstå och hvilka representera

högst afsevärda penningevärden, ehuru de icke nu kunna närmare

till siffran angifvas. Beträffande den af vattenfallsstyrelsen framhållna

omständigheten, att de kanaler och tunnlar, som äro framdragna

genom Malgön, kunna användas, därest efter Vänerns reglering högvattnet

skulle aftappas hastigare än nu beräknats, tillåter jag mig meddela,

att plan till Vänerns reglering, hvarigenom Vänerns högvattenyta

skulle genom ökad aftappning blifva omkring 7 decimeter lägre än

den högsta förut iakttagna, redan uppgjorts inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

och inom kort lärer komma att af styrelsen underställas

Eders Kungl. Maj:ts pröfning.

Den summa, som genom aftalets antagande måste anses offrad för

ökande af Trollhättans naturskönhet, torde alltså blifva tämligen obetydlig.

Därjämte bör tagas i betraktande, att denna uppoffring äfven medför

andra än rent ideella fördelar. Trollhättan torde vara den af utlänningar

mest besökta turistorten i Sverige, och icke obetydliga förluster

för landet skulle uppstå, därest Trollhättan mistade sin dragningskraft

å den utländska turisttrafiken.

Af hvad sålunda anförts framgår, att aftalet för staten medför afsevärda

fördelar, och jag anser mig därför böra varmt förorda detsamma

till antagande.

Då genom det föreslagna aftalet besparingar skulle uppstå vid

kraftstationsanläggningen, lärer ersättningen till Stridsberg böra utgå af

de utaf Riksdagen enligt dess skrivelser den 20 april 1907, n:r S5, ocli

den 17 mars 1908, n:r 30, för nämnda anläggning beviljade anslagen

eller, därest dessa icke skulle helt och hållet därtill förslå, af den blifvande

vinsten å kraftstationen.))

s. 29 Kontrollera mot PDF

I

Statsutskottets Utlåtande N:o 199. 29

På grand af de skäl, som till statsrådsprotokollet i detta ärende

blifvit anförda, finner sig utskottet böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande

framställning och får alltså hemställa,

att Riksdagen må dels godkänna och antaga det

vid statsrådsprotokollet öfver civilärenden för den 20

mars 1909 i aftryck fogade, af ingenjören Ernst Stridsberg

den 3 mars 1909 undertecknade aftal angående

förvärf af Stridsberg tillhöriga områden å västra Malgön,

dels ock medgifva, att den enligt nämnda aftal Stridsberg

tillkommande löseskillingen af 275,000 kronor må

utbetalas af de utaf Riksdagen enligt dess skrivelser

den 26 april 1907 och den 17 mars 1908 för anläggning

af en kraftstation vid Trollhättan anvisade anslag

eller, därest och i den mån dessa icke därtill

förslå, af den blifvande vinsten å nämnda kraftstation.

Stockholm den 13 maj 1909.

På statsutskottets vägnar:

G. BILLING.

/

Herr A. Wiklund har begärt få antecknadt, att .han icke inom

utskottet deltagit i behandlingen af detta ärende.

Bih. till Riksd. Prof. 1909. 4 Sand. 1 Afd. 130 Häft.

5

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1909:224 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående förvärf af ingenjören Ernst Stridsberg tillhöriga områden a Västra Malgön. a1 i texten