Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående riksgäldskontorets förvaltning under den tid, som förflutit sedan ansvarsfrihet senast tillerkändes fullmäktige i nämnda kontor.

1909-02-12 · 23 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 21 av 23 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1909:20, Utlåtande angående riksgäldskontorets förvaltning under den tid, som förflutit sedan ansvarsfrihet senast tillerkändes fullmäktige i nämnda kontor.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 20.

1

N:o 20.

Ank. till Eiksd. kansli den 12 februari 1909, kl. 5 e. m.

Utlåtande angående riksgäldskontorets förvaltning under den tid,

som förflutit sedan ansvarsfrihet senast tillerkändes fullmäktige

i nämnda kontor.

(R. A.)

Sedan statsutskottet tagit kännedom om den af Riksdagens år 1908

församlade revisorer afgifna berättelsen om granskning af riksgäldskontorets

tillstånd och förvaltning samt genomläst de protokoll, som

blifvit förda hos fullmäktige i riksgäldskontor efter den 24 september

1908, med hvilken dag revisorernas protokollsgranskning slutade, till och

med den 19 januari 1909, hvilken dag fullmäktiges berättelse till Riksdagen

blifvit afgifven, får utskottet nu meddela yttrande i anledning af

berörda, sålunda verkställda granskning.

l:o).

Angående skillnaderna mellan, å ena sidan, statens ränteutgifter för

lån upptagna för statens järnvägar samt för låneunderstöd till enskilda

järnvägar och, å andra sidan, statens inkomster i behållna järnvägstrafikmedel

samt af enskilda järnvägsbolags räntelikvider.

Till fullföljande af de uppgifter, statsutskottet vid föregående riksdagar

lämnat i ofvan angifna hänseende, får utskottet nu beträffande

det senast tilländagångna året 1908 meddela följande.

Bill. till Riksd. Prof. 1909. 4 Sami. 1 Afd. 14 Höft. (N:o 20.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 20:

Vid 1908 års slut uppgingo de fonderade

statslånen till .............................................................. kronor 515,375,744: 44_

Härtill komma lån, för livilka staten i sammanhang

med inköp af järnvägar öfvertagit betalningsskyldigheten

...............................................• _ji____3,<53,586: 08..

Summa kronor 519,129,330: 5 2.

Med afseende å användningen af de sålunda uppslita medlen fördelar

sig, approximativt beräknadt, nämnda lånesumma ai i rundt tal

519 miljoner kronor på följande sätt:

upplåning för statens järnvägar ........................ kronor 348,000,000: —

„ „ låneunderstöd till enskilda järnvägsanläggningar

.................. „ 53,000,000: —

,, „ andra ändamål ........................... ,, 118,000,000^ —

Summa kronor 519,000,000: —

Å statens ofvannäinnda skuld har riksgäldskontoret under år 1908

utbetalt räntor till sammanlagdt belopp af kr. 17,193,351: 26.

I enlighet med ofvan angifna fördelning af upplåningen utgör det

belopp, som af nämnda ränteutgift belöper sig å

upplåningen för statens järnvägar.......................... kronor 11,528,489: 83..

Under år 1908 har till statskontoret levererats

behållning af trafikinkomster af statens

järnvägar med ........................................................... n__4,700,000: —

skillnad kronor 6,828-,489: 83..

Å upplåningen för låneunderstöd till enskilda järnvägsanläggningar

kommer efter samma beräkningsgrund en statens ränteutgift under

år 1908 af ................................................................. kronor 1,755,775: 96.

Under samma år har till riksgäldskontoret

inbetalts ränta å lånen till enskilda järnvägsbolag

med ..................................................................... it 1,489,245: 2 8

skillnad kronor 266,530: 6 8.

Såsom här ofvan nämnts, har järnvägsstyrelsen af trafikinkomster

från statens järnvägar år 1908 kunnat till statskontoret inleverera endast

4,700,000 kronor. Motsvarande siffror utgjorde år 1907 12,000,000

kronor och år 1906 17,300,000 kronor. Med afseende å den beklagliga

nedgång i statsjärnvägarnas trafiköfverskott, hvarom dessa siffror bära

vittne, har utskottet på framställd begäran fått från chefen för järnvägsstyrelsen

mottaga eu promemoria, hvilken synes vara af det allmänna

intresse, att den bör här meddelas. Promemorian är af följande lydelse..

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 20.

V. p. M.

.■angående nedgången i statens järnvägars trafiköfverskott och i de belopp,

gom inlevereras till statskontoret.

Bruttoinkomsterna och driftkostnaderna under åren 1906, 1907 och

1908 ställa sig sålunda, approximativt beräknadt för december 1908:

Bruttoinkomster Utgifter för drift och underhåll

1906

1907

1908

1906

1907

1908

Jan.

Febr.

Mars

April

Maj

Juni

Juli

Aug.

Sept.

Okt.

i Nov.

Deo.

4,164,556: 53

4,691,632:33

5,186,930: 96

4,885,521:73

4,607,394: 48

5,045,995: 56

5,177,656: 64

5,406,107: 55

5,314,118: 24

5,686,456:85

4,859,069: 83

5,041,842: 44

4,770,603: 05

4,604,860:89

5,487,322: 74

5,237,110: 13

5,039,386: 04

5,623,917: 34

5,727,183: 82

6,040,654: 27

5,504,388: 63

5,662,359: 25

5,184,507: 94

5,181,127: 73

4,809,752:46

4,878,348: 58

5,272,902:84

5,534,890: 86

5,079,821: 43

5,812,854: 22

5,758,516: 73

5,916,938: 63

5,654,636:26

5,738,805: 25

4,876,756:24

4,900,000: —

2,491,677: 33

3,013,836:11

3,170,855: 72

3,219,250:01

3,575,055: 95

3,577,133:01

3,415,835: 77

3,592,983: 03

3,715,201: 53

4,040,283: 36

3,730,807:43

4,107,263: 63

3,258,415: 70

3,464,685: 21

3,571,388: 73

3,780,132:14

3,768,484:05

3,938,487: 05

5,614,348:17

5,133,963: 30

4,481,786: 86

4,481,966: 67

4,305,805: 53

5,167,775: 87

4,444,474: 35

4,221,578:93

4,914,779: 84

4,680,469: 78

4,734,535: 31

4,975,668:07

5,170,940:12

4,774,629: 14

5,065,123:47

4,789,691: 68

4,674,327: 49

4,680,000: —

Summa

60,017,283: 14

64,063,421: ,83

64,234,223: 50

41,650,182:88

50,967,239:28

57,126,218: 18

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 20.

Af öfverskottet inlevererades till statskontoret följande belopp enligt

nedanstående tabell:

Öfverskott

Inlevererin

g

1906

1907

1908

1906

1907

1908

Jan.

1,672,879: 20

1,512,187: 35

365,278: 11

800,000

800,000

800,000

Febr.

1,677,796:22

1,140,175: 68

656,769: 65

900,000

—

800,000

—

800,000

—

Mars

2,016,075: 24

1,915,934: 01

358,123: —

1,000,000

—

800,000

—

400,000

—

April

1,666,271: 72

1,456,977: 99

854,421:08

1,100,000

—

800,000

—

400,000

—

i Maj f

1,032,338: 53

1,270,901: 99

345,286:12

1,200,000

—

800,000

—

200,000

_

1 Juni

1,468,862: 55

1,685,430: 29

837,186: 15

1,300,000

—

800,000

—

200,000

—

Juli i

1,761,820: 87

112,835: 65

587,576: 61

1,300,000

—

800,000

—

200,000

—

Aug. 1

1,813,124: 52

906,690: 97

1,142,309:49

1,300,000

—

800,000

—

400,000

_

i Sept.

1,598,916: 71

1,022,601: 77

589,512: 79

1,500,000

—

1,200,000

—

400,000

- -

Okt.

1,596,173: 49

1,180,392: 58

949,113: 57

2,000,000

_

1,200,000

—

400,000

—

Nov.

1,128,262: 40

878,702: 41

202,428: 75

2,000,000

1,200,000

—

—

Dec.

934,578: 81

13,351:86

220,000: -

2,900,000

2,000,000

—

500,000

—

Summa

18,367,100: 26

13,096,182: 55

7,108,005: 32

17,300,000

_

12,000,000

4,700,000

— i

350,000

-1)

350,000

-1)\

12,350,000

—

5,050,00

— |

Huru driftkostnaderna för ifrågavarande år fördela sig å personalkostnader,

egentliga driftkostnader och underhållskostnader (approximativt

beräknadt för oktober—december 1908) framgår af närslutna bilaga

(bil. A)°), hvilken utvisar dessas fördelning sålunda:

|

1906

1907

Ökning 1907

1908

Ökning 1908

Personalkostn.............

20,472,622: 63

27,347,028: 90

6,874,406: 27

30,814,497: 54

3,467,468: 64

Egentliga driftkostn. ...

10,399,985: 92

11,968,026: 26

1,568,040: 34

12,694,343: 32

726,317:06

Underhållskostn..........

10,649,450: 49

11,486,909: 32

837,458: 83

13,443,456:45

1,956,547: 13

Summa

41,522,059: 04 2)| 50,801,964: 48 2;

9,279,905:44

56,952,297: 31

6,150,332:83

'') Bidrag till pensioneringen af personalen.

'') Dessa belopp motsvara icke fullt de i årsredovisningarna upptagna belopp utgörande för

år 1906 41,650,182: 88 kronor, för år 1907 50,967,239: 28 kronor och för år 1908 cirka 57,100,000

kronor, och är detta beroende på att i denna beräkning icke lämpligen kunnat medtagas bokförda

förluster m. m.

*) Införd i slutet af detta utlåtande.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 20.

5

Den väsentliga ökningen af driftkostnaden för åren 1907 och 1908

kommer å här ofvan angifna personalkostnader utgörande resp. omkring

6,8 och 3,4 miljoner kronor. För båda åren gemensamt skulle denna ökning

alltså blifva cirka 10,200,000 kronor, hvartill kommer ökning för samma

tid för aflöning åt verkstads- och förrådsarbetare (cirka 800,000 kronor)

och banarbetare (cirka 500,000 kronor) i rundt tal 1,300,000 kronor,

hvilken aflöning i littereringsafseende hänföres under underhållskostnader.

Uti denna sammanlagda ökning 11,500,000 kronor af aflöning åt

personal har man att Unna hufvudorsaken till det minskade trafiköfverskottet.

Denna ökning i personalkostnaderna har dels sin grund uti den

ökning af personalens numerär, som i följd af trafikökning ägt rum

från år 1906 till år 1908, dels uti den år 1907 beslutade löneregleringen

för den ordinarie personalen med däraf följande reglering af äfven

den extra personalens löner.

Statens järnvägars bruttoinkomster hafva från år 1906 till år 1908

ökats från 60,000,000 till cirka 64,200,000 kronor och har personalens

numerär under samma tidsperiod ökats från 22,833 till 25,648 (se bil. B)*).

Rörande de genomförda löneregleringarna må anföras följande.

På hösten 1906 har ny lönereglering för den extra personalen

trädt i kraft och ställdes då i utsikt närmare anpassning af de då

beslutade lönerna efter blifvande högre aflöningar för den ordinarie

personalen.

Sedan vid 1907 års Riksdag löneregleringen för denna sistnämnda

personal genomförts, därvid genom Riksdagens beslut om höjning af

arfvodena för lägsta gruppen befattningshafvare in. in. beräknats uppkomma

en ökning af omkring en half miljon utöfver hvad vid bifall

till Kungl. Maj:ts förslag i ämnet skulle ifrågakomma, företogs ny lönereglering

för den extra personalen (exkl. verkstads- och förrådsarbetare)

med tillämpning från hösten 1907.

Ökningen för perioden 1906—1908 af utgifterna för aflöningen

skulle enligt approximativa beräkningar utgöra i runda tal

för ordinarie personal ....................................... kronor 8,000,000: —

för extra ordinarie personal............................. „ 2,200,000: —

för arbetare och sådana banvakter, hvilkas

aflöning i littereringsafseende hänföras under underhållskostnader

................................................................. ,, 1,300,000: —.

Att för den ordinarie personalen ökningen äfven för år 1908

uppgått till afsevärdt belopp är i viss mån att tillskrifva den af stats
*)

Införd i slutet af detta utlåtande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 20.

makterna medgifva s. k. genomgående tjänsteår,sberäkningen i fråga

om arfvodesförhöjningar, i hvilket afseende på grund af uppflyttningsskala

i treårsperioder normala förhållanden först från och med år 1910

inträda.

Här nedan lämnas en närmare redogörelse för å ena sidan de

sålunda till cirka 11,500,000 kronor uppgående verkliga kostnaderna

för aflöningsförhöjningen från 1906 till 1908 och å andra sidan i slutet

af år 1906 och början af år 1907 gjorda beräkningar rörande dessa

kostnader.

Uti järnvägsstyrelsens underdåniga skrifvelse den 24 november

1906 beräknades bland annat:

l:o) ökning på grund af under år 1906

genomförd lönereglering för extra personal.........

2:o) ökning för den i utsikt ställda löneregleringen

för den ordinarie personalen enligt af

löneregleringskommittén då lämnad uppgift.........

Af Kungl. Maj:ts Proposition, n:r 164, af den

23 april 1907 framgår, att ökningen för ordinarie

personal skulle komma att uppgå till kr. 3,823,012

minskad med skillnaden mellan

bostadskostnad för den lägre betjäningen

och då utgående hyresbidrag „ 532,800

men med ökning af dyrtidstillägg...........................

hvartill dock borde läggas af Kungl. Maj:t ej

till beloppet beräknad ökning i hyresbidraget till

samma betjäning.

Beräknas detta belopp till .............................

erhålles en kostnadsökning af .................................

Riksdagen höjde arfvodena för den lägsta

gruppen befattningshafvare, hvilken höjning

öfverslagsvis vid tillfället beräknades efter perso
nalantalet

för år 1906 till..........................................

Häraf framgår, att då Riksdagen fattade sitt

beslut förhöjningen bort beräknas belasta statens

järnvägars budget med .............................................

mot i järnvägsstyrelsens skrifvelse beräknade......

Samtidigt med beslutets fattande hade således,

oberoende af eventuell personalökning, inkomstberäkninsren

bort nedsättas med ..................

O

kronor 1,520,000: —

2,700,000: —

3,290,212: —

703.670: —

250,000: —

4,243,882: —

300,000: —

4,543,882: —

2,700,000: —

1,843,000: —

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Statsutskottets Utlåtande N:o 20.

Ökningen i personalkostnaderna för åren

1906—1908 utgör......................................................... kronor 11,500,000: —

emot beräknad kostnadsökning för

ordinarie personal i rundt tal......... kr. 4,550,000

för extra personal.............................. „ 1,520,000 M 6,070,000: —

skillnad kronor 5,430,000: —

Skillnaden redovisas sålunda:

l:o) på grund af trafikökning cirka 2,800

nya tjänster å 1,400 .................................................. kronor 3,920,000.

2:o) under år 1908 genomförd tilläggslönereglering

för den extra personalen, betingad af

den aflöningsförhöining, som tilldelats den ordinarie

personalen ....................................................... » 800,000:

3:o) den af statsmakterna (se nämnda nådiga

proposition sid. 220 och Riksdagens skrifvelse n:r

242 sid. 27) medgifna s. k. genomgående tjänst
årsberäkningen

in. m.............................—.............v>____________710,000:

Summa kronor 5,430,000: —

I afseende å de egentliga driftkostnaderna märkes ökningen

stenkolsprisen; under det enlietspriset per ton utgjorde år 1906 13

kronor 50 öre var samma pris år 1907 och 1908 resp. 14 kronor 50

öre och 14 kronor 70 öre. Stegring i sagda driftkostnader är i öfrigt

beroende på trafikökning.

Beträffande underhållskostnader må anmärkas — förutom här ofvan

berörda hit hänförliga aflöningar — förstärkningsarbeten å broar m. m.

å linjen Stockholms central—Liljeholmen till eu kostnad af omkring

625.000 kronor samt utbyte af räler och slipers till belopp af omkring

600.000 kronor.

Slutligen må beträffande öfverskottet för år 1908 erinras att

afdrag häraf måst ske med ökning af material- och kassaförlaget, hvilket

sistnämnda är betungadt genom ej oväsentliga lörskott för särskild!

Bohusbanans räkning. Stockholm den 30 januari 1909.

F. W. H. Pegelow.

2:o.

Fullmäktige hafva å sid. 10—19 af sin till Riksdagen afgifna, i

statsutskottets memorial n:o 1 intagna berättelse meddelat, hvilka då

till betalning förfallna annuitetsbelopp a de från riksgäldskontoret till

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 20.

kanal- och järnvägsanläggningars utförande samt till byggnader utgifna

lån icke vid nämnda tid blifvit af vederbörande gäldade. Enligt hvad

utskottet inhämtat, har efter berättelsens afgifvande icke inträffat annan

förändring i berörda hänseende, än att direktionen för högre lärarinneseminarium

i Stockholm erlagt förfallen annuitet å lånet för inköp af

byggnad åt seminariet samt att Markaryd—Veinge järnvägsaktiebolag

inbetalt 15,000 kronor i afräkning å förfallna räntor.

Till jämförelse mellan förhållandena under de senast förflutna åren

vill utskottet här meddela, att riksgäldskontorets fordran för förfallna,

men icke verkställda inbetalningar å utgifna lån för enskilda järnvägar,

kanal- och slussanläggningar m. m. uppgått till följande belopp (oberäknad!

upplupna s. k. öfverräntor å förfallna annuiteter), nämligen:

Vid början

af

år

1900 ...............

................ kronor

2,031,872: 33

11

11

11

1901 ................

................ 11

2,184,776: 46

11

11

11

1902 ................

................ 11

2,471,279: 06

Al

11

11

11

1903 ................

................ 11

2,593,918: 77

Al

11

11

11

1904 ...............

................ 11

2,978,329: 88

11

V

11

11

1905 ................

................ 11

2,414.023: 891)

2,044,888: 6 51)

11

11

11

11

1906 ................

................ 11

11

11

11

11

1907 ................

................ 11

2,457,777: 71

11

11

11

11

1908 ................

................ 11

3,026,926: 87

11

11

11

11

1909 ................

................

3,737,819: 78.

3:o.

Angående kostnaderna för riksdagstrycket.

(Revisionsberättelsen sid. 60—61.)

I fråga härom hafva revisorerna anfört följande:

»Af de i föregående revisionsberättelser intagna sammandrag öfver

de af riksgäldskontoret bestridda riksdagskostnader inhämtas, att kostnaden

för tryckpapper samt tryckning och häftning utgjort

Ö Jämlikt särskilda beslut af Riksdagen har dels af Vislanda—Bolmens järnvägsaktiebolags

lån ett förfallet räntebelopp af 542,356 kronor 32 öre blifvit vid 1904 års slut i riksgäldskontorets

räkenskaper fördt inom lmjen och sedermera afskrifvet, dels ock af Länna—Norrtälje järnvägs

aktiebolags lån ett förfallet rånte- och kapitalbelopp af 649,198 kronor 97 öre år 1906 afskrifvits.

Dessa afskrifningar hafva föranledt den minskning i summan af riksgäldskontorets förfallna

fordringar, som de för åren 1905 och 1906 här ofvan angifna siffrorna utvisa.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 20.

9

för

1896

års

riksdag .............................

.......... kronor

111,006: 7 1

11

1897

11

11 .............................

.......... 11

127,703: 68

11

1898

11

11 .............................

.......... 11

163,468: 86

11

1899

11

11 .............................

.......... 11

141,443: 73

11

1900

11

11 ............................

.......... 11

167,159: 5!)

11

1901

11

11 .............................

.......... V

222,582: 03

11

1902

11

11 .............................

.......... 11

224,964: 16

11

1903

11

11 .............................

.......... 11

247,520: it

11

1904

11

„ (lagtima) ...........

.......... 11

263,459: 2 5

11

1905

n

11 .............................

.......... 11

295,933: 6 5

11

1906

ii

11 ^....................

.......... 11

274,123: 94

och bär motsvarande kostnad för 1907 års riksdag

belöpt sig till ............................................... „ 385,813: 4 3.

Att dessa kostnader nästan oafbrutet stigit är ju helt naturligt

med hänsyn till den ständigt ökade omfattningen af Riksdagens verksamhet;

men den synnerligt betydande kostnadsökningen, som för år

1907 inträdt och — att döma af storleken af 1908 års riksdagstryck —

sannolikt kommer att för sistnämnda år än ytterligare stegras, har gifvit

revisorerna anledning att taga i öfvervägande, huruvida icke några

anordningar skulle kunna vidtagas, ledande till begränsning åtminstone

i någon mån af ifrågavarande kostnader för framtiden.

Det har därvid särskildt ådragit sig revisorernas uppmärksamhet

att, ehuru hvarje kommittébetänkande, som ligger till grund för någon

Kung!. Maj:ts framställning till Riksdagen, plägar utförligt refereras i

samma framställning, betänkandet likväl i regeln utdelas till hvarje

riksdagsman, oafsedt om han själ!'' anser sig för sitt arbete hafva behof

af detsamma eller ej, samt att sådan utdelning till kamrarnas ledamöter

plägar äga rum två gånger, nämligen första gången i obundet exemplar

under den riksdag, då den fråga, betänkandet afser, kommer till behandling,

samt andra gången i bundet exemplar vid nästpåföljande riksdag

tillsammans med (ifrigt riksdagstryck för sistförflutna riksmöte. Utom

det att den första utdelningen möjligen skulle kunna begränsas till de

riksdagsmän, som därom i hvarje iäll framställde begäran, hålla revisorerna

före, att den andra utdelningen i samband med riksdagstrycket

ej bör ifrågakomma; och vilja revisorerna såsom sin mening framhålla,

att kommittébetänkandena, Indika nu bilda andra afdelningen i andra

samlingen af bihanget till Riksdagens protokoll, skulle kunna utan

olägenhet alldeles uteslutas ur riksdagstrycket. 1 stället borde ifrågaBih.

till Biksd. Prof. 1909. 4 Sami. 1 Afd. 14 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 20.

varande betänkanden, hvilka gifvetvis skulle i bundna exemplar finnas

att tillgå hos Riksdagens kamrar och utskott, från förrådet i obundna

exemplar på rekvisition tillhandahållas dem, som äro berättigade att

erhålla riksdagstryck.

Genom vidtagande af sådana ändrade anordningar skulle otvifvelaktigt

upplagan af hvarje kommittébetänkande kunna ej obetydligt

minskas samt därjämte en afsevärd besparing i bindningskostnaderna

ernås. Endast bindningskostnaden för de fem band kommittébetänkanden,

som ingå i 1907 års riksdagstryck, beräknas hafva utgjort omkring

2,800 kronor, och torde motsvarande kostnader för innevarande år, då

kommittébetänkandena upptaga icke mindre än elfva band, belöpa sig

till omkring 6,000 kronor.

Utan tvifvel torde minskning i de på senare år i betänklig grad

stegrade kostnaderna för riksdagstrycket kunna åstadkommas älven

genom andra åtgärder än de af revisorerna nu berörda; exempelvis

synes det böra tagas i öfvervägande, huruvida icke genom en bättre

fördelning af arbetet mellan de olika tryckerierna, särskildt hvad tryckningen

af statsverkspropositionen beträffar, en del af kostnaderna för

tryckning å s. k. öfvertid skulle kunna besparas.

En närmare utredning är emellertid otvifvelaktigt åt nöden för

utrönande i hvad mån och på hvithet sätt lämpligast besparingar i nu

ifrågavarande afseende må kunna vinnas; och föreställa sig revisorerna,

att en sådan utredning, hvilken kräfver särskild sakkunskap, lämpligen

skulle kunna under öfverinseende af Riksdagens kanslideputerade anförtros

åt Riksdagens tryckeriexpedition.»

Vid remissen i Första Kammaren af årets statsverksproposition

hade herr G. F. Östberg ett yttrande i denna fråga, hvaruti han anförde

bland annat följande:

För tio år sedan eller år 1899 uppgingo riksdagskostnaderna i

sin helhet till 604,899 kronor 70 öre, år 1908 hade de stigit till 984,503

kronor 14 öre, således en stegring på dessa tio år af 62% procent.

De i dessa kostnader ingående utgifterna för tryckning och bindningvisade

emellertid en betydligt större stegring. Sistnämnda utgifter,

som år 1899 utgjorde 141,443 kronor 73 öre, hade nämligen år 1908

stigit till 418,067 kronor 10 öre eller till nära tre gånger så högt

belopp.

Att tryckningskostnaden, vid hvilken det största intresset knöte

sig, betydligt ökats, vore naturligt, då volymerna vuxit så mycket och

priset på allt tryck stegrats. Så omfattade riksdagsprotokollen år 1899

191 ark, men ''år 1908 351 ark, Kungl. Maj:ts propositioner år 1899

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 20.

11

306 ark, men år 1908 954 ark, bihanget i sin helhet år 1S99 1,079 ark,

men år 1908 2,528 ark.

Kostnaden för tryckning af kommittébetänkan den hade, som naturligt

vore, varit ganska växlande. År 1899 utgjorde den 4,391 kronor

17 öre, var lägst under år 1905, då den uppgick till 15,957 kronor

12 öre, och högst under år 1908, då den belöpte sig till 42,853 kronor

43 öre. Tryckningen af Riksdagens protokoll kostade år 1899 13,957

kronor 30 öre och år 1908 30,728 kronor 63 öre, tryckningen af Kungl.

Maj:ts propositioner kostade år 1899 icke mer än 19,821 kronor 8 öre,

men hade år 1908 stigit till 95,780 kronor 50 öre, bihanget i öfrig!

kostade år 1899 62,050 kronor 69 öre och år 1908 106,684 kronor 91

öre. Detta visade, att kostnaden för Kungl. propositioner blifvit 4 1/2

gånger större, under det att kostnaden för bihanget i öfrig! icke stigit

till dubbla beloppet.

Hvad som i väsentlig män fördyrade riksdagstrycket vore ersättningen

för ändringar i korrektur, förslagstrvck oeh öfvertidsarbete. Med

afseende härå har herr Östberg särskildt påpekat, att år 1908 tryckningen

af Kungl. Maj:ts propositioner kostade tillsammans 95,780 kronor 50 öre,

och att däraf kostnaden för ändringar i korrektur — det vore icke

ovanligt att Unna, att ända till tio korrekturafdrag tagits af sådana

handlingar — utgjorde 17,431 kronor 47 öre, förslagstrvck 5,685 kronor

35 öre, öfvertidsarbete 21,952 kronor 31 öre samt öfriga kostnader

50,711 kronor 37 öre. Den sista posten kunde anses representera den

normala tryckningskostnaden. Till denna komme då extra tillägg, som

i procent af sagda kostnad utgjorde för ändringar i korrektur 33,4 procent,

för förslagstrvck 11,2 procent och för öfvertidsarbete 43,3 procent,

tillhopa 88,9 procent. I afseende å bihanget i öfrigt visade motsvarande

siffror, att tillägget till hvad förut benämnts den normala tryckningskostnaden

utgjorde för ändringar i korrektur 11,3 procent, för förslagstrvck

19,6 procent och för öfvertidsersättning 27,4 procent, tillsammans

58,3 procent. För några år sedan gjordes eu erinran mot den

öfvertidsersättning, som då ifrågakom, och kostnaden därför nedbragtes

från 26,636 kronor 88 öre år 1903 till 8,034 kronor 18 öre år 1904.

Men sedan dess både kostnaden arbetat upp sig igen.

Vidare har herr Östberg påpekat, hurusom det numera rätt ofta

inträffade, att motionärer begärde få läsa korrektur på sina motioner,

och att det till och med händt, att motionär begärt att, innan motionen

aflämnats i kammaren, få deri uppsatt och korrigerad i tryckeriexpeditionen.

Så utvisade t. ex. tryckeri räk ni ngen för ett antal vid 1907 års

riksdag af samme motionär på eu gång väckta motioner :itt, medan

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 20.

den normala kostnaden utgjort 758 kronor, kostnaden för ändringar i

mångfaldiga korrektur uppgått till 325 kronor 58 öre och för öfvertid

till 225 kronor, tillsammans 550 kronor 58 öre. Eu besparing skulle

enligt hen- Ostbergs mening vinnas, om motionerna vore färdiga och

renskrifna, då de aflämnades, och om motionär själf finge vidkännas

kostnaden för ändringar i korrektur. Att, såsom inträffat med afseende

å protokollen öfver riksdagsförhandlingarna, riksdagsmän justerade sina

anföranden i korrektur, borde kunna undvikas, då det funnes tillfälle för

riksdagsmännen att vidtaga ändringar i yttrandena, då de i manuskript

finge dem utdelade för granskning.

Herr Ostberg, som framhöll att öfvertidsarbete endast i nödfall

borde anlitas och anslöt sig till statsrevisorernas mening i fråga om

inskränkning i utdelningen af kommittébetänkanden, anförde vidare, att

det icke vore riktigt, att hela kostnaden för Kungl. Maj:ts propositioner

lades på riksdagskostnaderna. De mycket stora belopp, som vid tryckning

af propositionerna kräfdes för ändringar i korrektur och förslagstryck,

tillhörde ej de kostnader, som Riksdagen borde bestrida, utan

borde desamma betalas af departementens expensmedel, hvarigenom

måhända äfven större återhållsamhet i fråga om dessa kostnader skulle

komma att iakttagas.

Det syntes äfven oegentligt, att kostnaden för tryck af kommittébetänkanden

till största delen lades på riksdagskostnaderna. Man borde

i stället låta dessa tryckningskostnader komma på kostnaden för kommittéerna,

hvarigenom man jämväl finge klart veta, hvad dessa kosta.

Utskottet har med en skrifvelse från herr Östberg fått emottaga

nedan återgifna tabeller, som af honom med biträde af föreståndaren

för Riksdagens tryckeriexpedition kanslirådet O. E. Pauli utarbetats för

belysning af förevarande fråga. Med afseende å den tabell, som utvisar

fördelningen af tryckningskostnaderna, har herr Östberg påpekat, att

denna fördelning icke alltid kunnat ske med full noggrannhet, då ej

sällan olika slags arbeten varit sammanförda, såsom då i räkning upptagits

posten »korrigering jämte öfvertid», samt att vid det besvärliga

och tidsödande arbetet med räkningarnas genomgående misstag antagligen

ej kunnat helt och hållet undvikas och att kontrollering af arbetet

ej medhunnits. Emellertid kunde tabellen sägas åtminstone approximativt

angifva, huru kostnaderna fördelat sig på olika poster under de

angifna åren.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 20.

13

Uppgift å riksdag skostnader åren 1893—1907.

År.

Riksdagsmäns

arfvoden och

resekostnader.

Aflöningar.

Trycknings- ock käftnings- kostnader.

Diverse

utgifter.

Summa.

1898....................

289.218

24

119.269

24

97,949

62

26.200

25

532.637

99

1894....................

289.664

34

122.644

41

120.973

93

27.343

04

560.625

72

1895....................

288.749

47

131.374

04

106.777

95

25.215

41

552.116

87

1896....................

288.677

39

125.048

24

111.006

71

27.581

88

552.314

22

1897....................

291.514

99

130.615

79

127.703

68

29.227

60

579.062

06

1898....................

289.826

44

131.459

86

163.468

86

31.414

03

616.169

19

1899....................

292.289

74

139.926

25

141.443

73

31.239

98

604.899

70

1900....................

291.244

—

143.567

58

167.159

59

37.259

25

639.230

42

1901....................

292.563

15

179.500

21

222.582

03

45.806

24

740.451

63

1902 ....................

293.057

17

157.705

32

224.964

16

40.743

53

716.470

18

1903....................

292.529

90

163.763

44

247.520

17

42.976

94

746.790

45

1904....................

292.744

38

159.024

33

263.459

25

39.190

69

754.418

65

1905(lagtima)....

293.272

48

176.721

15

295.933

65

80.651

43

846.578

71

1906....................

291.746

54

188.966

74

274.123

94

77,894

19

832.731

41

1907 ....................

291.323

35

195.494

42

385.813

43

84.033

34

956.664

54

1908....................

290.973

22

199.978

41

418.067

10

75.484

41

984.503

14

Tablå öfver arkantalet i riksdagstrycket åren 1898—1908.

År.

Protokoll.

Kungl.

proposi-

tioner.

Motioner.

Öfrigt

bihangs-

tryck.

Summa

ark.

I.

n.

S:a.

I.

II.

S:a.

1898 ........................

85

138

223

321

28

152

180

681

1.182

1899 ........................

69

122 !

191

306

37

158

195

578

1.079

1900 ........................

82

136

217

308

32

114

145

652

1.105

1901 ........................

84

127

211

201

23

126

149

820

1.170

1902 ........................

85

162

247

436

29

126

155

972

1.563

1903 ........................

93

175

268

460

42

132

174

920

1.554

1904 .......................

112

150

262

488

53

207

260

822

1.570

1905 ........................

98

161

259

548

38

189

227

932

1.707

1906 ........................

105

142 i

247

662

31

74

105

773

1.540

1907 ........................

118

202

320

675

50

128

178

1.360

2.213

1908 ........................

124

227 !

351

954

48

211

259

1.315

2.528

Överskjutande bråktal äro icke medtagna.

Oafsedt möjligheten af eu eller annan mindre felaktighet på grund af någon felsummering

torde förestående siffror vara tämligen exakta.

Urtima riksdagarna 1905 iiro icke i tabellen upptagna. Deras arksiffror äro: 1''rotokoUen: 18

ark; Bihamjrt: Propositioner 2(> ark, motioner 8 ark, öfrigt bihangstryck 27 ark = summa bihang

bl ark.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 20.

Uppgift å tryckningskostnader, upptagna under allmänna

År

Kommitté-

betänkanden

Riksdagens

protokoll

Kung!, propositioner

Summa

Ändringar

korrektur

i

*V

l

3

Öfvertids-

ersättning

*0

n

o

<ra

3

Kronor

ö.

Kronor ö.

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Kronor

ö.

1899

4,391

17

13,957 30

19,821

08

2,054

10

10.4

2,599

93

13.oi

1900

17,193

71

12,709 —

12,795

15

806

15

6.3

786

50

6.15

1901

23,788

43

15,764 38

27,084

99

1,906

50

7.04

4,151

25

15.4

1902

20,353

82

16,988 88

37,704

37

3,804

46

10.1

10,815

54

28.17

1903

18,482

58

24,792 7 0

46,802

74

7,096

96

15.2

14,710

98

31.4

1904

34,535

18

24,411 2 4

55,432

93

8,777

89

15.8

10,494

70

19.—

1905

15,957

12

20,862 —

49,624

84

7,140

99

14.4

9,580

67

19.3

1906

29,557

73

24,548,60

57,150

26

10,255

59

17.9

15,001

17

26.2

1907

20,540

10

28,233 30

70,087

22

11,707

89

16.84

13,268

90

18.9

1908

42,853

43

30,728 63

95,780

50

17,431

47

18.2

21,952

31

22.9

*) I räkningarna är ersättning för förslagstryck helt och hållet sammanförd

med ersättningen för korrigeringar och öfvertidsarbete. I mer eller mindre mån är så

äfven fallet åtskilliga andra år, och har, då sådan sammanföring ägt rum, alltsammans

förts under rubriken ersättning för förslagstryck.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:q %9\

15

omkostnader för Riksdagen, åren 1899—1908.

Bihanget i öfriga delar

Förslagstryck

Procent

Summa

Ändringar i

korrektur

Procent

Öfvertids-

ersättning

Procent

Förslagstryck

Kronor , ö.

Kronor

»•

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Kronor

ö.

*)--

62,050

69

2,500

20

4.0

13,967

66

22.5

5,634

559

—

4.4

72,808

70

4,659

15

6.4

13,538

13

18.6

2,623

75

1,101

—

4.1

99,788

54

3,639

51

3.6

22,636

71

22.7

9,294

50

719

30

1.9

91,654

28

3,929

53

4.3

21,360

16

23.3

9,367

87

1,052

30

2.2

101,029

30

6,133

90

6.1

26,636

88

26.3

11,316

55

1,976

50

3.6

65,372

72

5,486

42

8.4

8,034

18

12.3

9,995

50

1,153

—

2.5

87,524

66

4,360

80

5.—

13,852

30

15.8

10,047

25

*)- ~

—

75,651

03

4,524

01

6.—

8,156

65

10.78

12,330

1,894

_

2.6

133,474

90

4,652

09

3.5

11,532:90

8.6

6,858

—

CO

35

5.9

106,684191

7,602

54

7.1

18,519149

17.4

13,183

—

Not 1. Då i boktryckeriräkningama ersättning för öfvertidsarbete och korrigeringar

icke åtskilts utan sammanförts i gemensam debetpost, ha de här upptagits

under rubriken öfvertidsersättning.

Not 2. Rubriken “förslagstryck" under kolumnen “kungl. propositioner" betecknar

ej egentligt förslagstryck i samma mening, som beträffande Bihanget i öfrigt,

utan hufvudsakligen i räkningarne upptagen ersättning för många s. k. korrekturafdrag

i flera upplagor.

Procent

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 20.

Uppgift å bland Riksdagens allmänna omkostnader*) upptagna utgifter

för tryckpapper, tryckningskostnader samt häftnings- och bindningskostnader

åren 1893—1907.

År.

Tryckpapper.

Trycknings-

kostnader-

Häftning och

bindning.

Summa.

1893........................

22.775

80

55,967

05

14.938

72

93.681

57

1894........................

14.459

61

83.555

06

18.572

75

116,587

42

1895........................

18.834

65

67.158

92

16,861

58

102.855

15

1896........................

15,179

20

72.262

41

19.629

76

107,071

37

1897........................

19.271

73

84.872

25

19.361

80

123,505

781

1898.......................

35.195

67

102.060

99

21.570

05

158,826

711

1899........................

15.246

60

100.220

24

21.807

14

137,273

98

1900........................

25.336

32

115.506

56

22.042

01

162.884

89

1901........................

26.367

96

166.426

34

24.797

99

217.592

29 j

1902........................

23.585

89

166.701

35

28.526

75

218.813

99

1903........................

18,825

27

191.107

32

31.659

28

241.591

87!

1904........................

39.964

45

179.752

07

38.058

87

257,775

39!

1905 (lagtima)

81.064

96

173.968

62

33.142

99

288.176

57

1906........................

44,428

24

186.907

62

35.540

46

266.876

32

1907........................

74,651

24

252.335

52

50.778

86

377,765

62''

1908........................

84.694

47

276.177

47

46.094

69

406.966

63

*) Förutom de under »allmänna omkostnader» upptagna utgifterna för tryckning och häftning

in. m., hvarför redogörelse lämnas i förestående tabell, förekomma årligen en del på de båda

kamrarna och de olika utskotten fördelade tryckningskostnader, uppgående exempelvis år 1907

till 8,047 kronor 81 öre, hvilka afse tryckning af förteckningar öfver kamrarnas ledamöter, föredragningslistor

och dylikt.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 20.

17

*

För att belysa, i huru hög grad tryckningen af de kungl. propositionerna

fördyrades genom de extra tilläggen, har herr Östberg meddelat

nedanstående utdrag ur en räkning rörande vissa propositioner,

aflåtna till 1908 års Riksdag.

Propositionen n:o 84.

Ordinarie tryckningskostnad

Korrigering .............................

Öfvertidsersättning ................

10 gånger förslagstryck........

Propositionen n:o 85.

Ordinarie tryckningskostnad

Korrigering...............................

Öfvertidsersättning ................

4 gånger förslagstryck .....

Propositionen n:o 88.

Ordinarie tryckningskostnad

Korrigering...............................

Öfvertidsersättning ................

12 gånger förslagstryck ....

Propositionen n:o 97.

Ordinarie tryckningskostnad

Korrigering: .............................

Öfvertidsersättning* .................

Förslagstryck .........................

572: —

159: 75

172: —

527:25 859: —

376: 5 5

148: 25

158: 75

292: 50

599:50

2,504: 05

855: 40

2,400: —

706: 50

3,961: 90

1,318: 60

442:

7

50

950:

—

652:

5 0 2,045: —

1 betraktande af de betydande belopp, hvartill kostnaderna för

riksdagstrycket under de senare åren stigit, anser utskottet i likhet med

revisorerna det vara anledning taga i öfvervägande, huruvida icke för

framtiden stegringen af dessa kostnader skulle kunna i någon mån begränsas.

Af den utredning, som herr Östberg tillhandahållit utskottet, framgår,

att riksdagstrycket väsentligen fördyras genom de ersättningar, som

Bih. till Riksd. Prat. 1909. 4 Sami. 1 Afd. 14 Häft. 3

Utskottets

yttrande.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 20.

utgå för förslagstryck, ändringar i korrektur samt öfvertidsarbete. Någon

egentlig inskränkning i användandet af förslagstryck, hvaraf utskotten

numera i regel begagna sig, torde knappast kunna sättas i fråga, då

man vet i huru hög grad utskottens arbete därigenom underlättas och

en noggrannare pröfning af föreliggande förslag befordras. Uppenbart

är att ej heller ändringar i korrektur och tryckning å öfvertid kunna

undvikas, dock anser sig utskottet böra påpeka önskvärdheten af att

större sparsamhet härutinnan iakttages i den mån sådant kan ske utan

att riksdagsarbetet därigenom fördröjes. — Att, såsom hittills i åtskilliga

fall skett, Riksdagen belastas med kostnader för af motionär gjorda

ändringar i korrekturet till af honom väckt motion, synes utskottet ej

vidare böra förekomma, liksom ej heller att riksdagsmän i korrektur

justera sina anföranden i kamrarna.

Hvad angår Kungl. Maj:ts propositioner anser utskottet i likhet

med herr Östberg det vara oegentligt, att de därmed förenade utgifterna

för ändringar i korrektur och förslagstryck, utgifter som ofta stiga till

ganska stora belopp, läggas på riksdagskostnaderna. Enligt utskottets

mening måste det anses riktigare, att dylika utgifter bestridas af de å

vederbörande hufvudtitlar uppförda expensanslagen, samt att endast sättning

och slutlig tryckning af propositionerna i den för Riksdagen afsedda

upplagan jämte härför erforderligt papper betalas af anslaget till bestridande

af riksdagskostnader. Utskottet anser sig böra förorda, att Riksdagen

till Kungl. Maj:t aflåter skrifvelse i detta syfte.

I fråga om kommittébetänkandena hafva, såsom ofvan meddelats,

revisorerna för vinnande af besparing föreslagit, att sådana betänkanden

icke vidare skulle utdelas till samtliga ledamöter af Riksdagen och ej

heller intagas i riksdagstrycket. Till detta revisorernas förslag kan

utskottet dock icke ansluta sig. Det synes nämligen utskottet vara i

sin ordning, att, då till Riksdagen aflåtes en proposition, som grundar

sig på en af kommitterade verkställd utredning, ej blott denna proposition

utan äfven det kommittébetänkande, hvartill den hänför sig och

som lämnar närmare upplysning i ämnet, utdelas till alla riksdagsmännen.

Och det torde ej heller kunna bestridas, att genom kommittébetänkandenas

intagande i det samlade riksdagstrycket, som bundet tillhandahålles

såväl riksdagsmännen som offentliga bibliotek och ämbetsverk,

dessa betänkanden blifva för framtiden bättre bevarade och lättare

kunna återfinnas och anlitas, än eljest blefve fallet. Den besparing, som

genom ett antagande af revisorernas berörda förslag skulle vinnas, synes ock

vara af jämförelsevis ringa betydelse, då den med förslaget afsedda

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 20.

19

minskningen i upplagan egentligen endast torde nedbringa kostnaderna

för papper och bindning.

Utskottet, som sålunda icke anser sig hafva skäl tillstyrka någon

minskning i det antal exemplar af kommittébetänkanden, som böra afses

för Riksdagens räkning, har emellertid, i anledning af hvad i detta hänseende

påpekats af herr ustberg, funnit sig böra framhålla det oegentliga

i att riksdagskostnaderna belastas med andra utgifter för kommittébetänkanden

än de, som belöpa sig å papper till de för Riksdagen

afsedda exemplaren och dessas tryckning såsom tilläggsupplaga till

den för Kungl. Maj:t erforderliga upplagan af betänkandet. Enligt

utskottets mening böra alla öfriga kostnader för betänkandet och sålunda

jämväl hela sättningskostnaden påföras kommittén att af härför

tillgängliga medel bestridas. Jämväl i denna fråga vill utskottet tillstyrka

ett Riksdagens uttalande till Kungl. Maj:t.

På grund af det anförda får utskottet hemställa,

att Riksdagen må i skrifvelse till Kungl. Maj:t

anhålla dels med afseende å bestridande af kostnaderna

för Kungl. Maj:ts propositioner till Riksdagen, att för

framtiden utgifter för ändringar i korrektur och för

förslagstryck må bestridas af de å vederbörande hufvudtitel

uppförda anslag till expenser m. in., dels ock med

afseende å betänkanden, som afgifvas af kommittéer,

tillsatta enligt Kungl. Majrts beslut, att för framtiden

hela sättningskostnaden liksom ock alla öfriga kostnader

för sådant betänkande utom de, som belöpa sig

å papper till de för Riksdagen afsedda exemplaren

och dessas tryckning såsom tilläggsupplaga till den

för Kungl. Maj: t erforderliga upplagan af betänkandet,

må påföras kommittén att af härför tillgängliga medel

bestridas.

4:o.

Hvad i revisorernas berättelse om granskning af riksgäldskontorets

tillstånd och förvaltning blifvit anmärkt eller eljest anfördt har utskottet

funnit icke vara af beskaffenhet att från utskottets sida påkalla något

yttrande; och har utskottet funnit hvad vid läsningen af fullmäktiges

protokoll förekommit ej böra föranleda någon utskottets anmälan eller

hemställan.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 20.

5:o.

Angående ansvarsfrihet för riksgäldskontorets styrelse.

Då utskottet vid den nu verkställda granskningen af riksgäldskontorets

styrelse och förvaltning funnit fullmäktige i nämnda kontor

hafva med nit och omsorg uppfyllt sitt viktiga och ansvarsfulla kall,

tillstyrker utskottet,

att fullmäktige i riksgäldskontoret må tillerkännas

full ansvarsfrihet för alla beslut och åtgärder, som

finnas antecknade i deras protokoll från den 17 januari

1908 till och med den 19 januari 1909.

Stockholm den 12 februari 1909.

På statsutskottets vägnar:

Gr. BILLINGr.

Herr I. Wijk har begärt få antecknadt att han icke inom utskottet

deltagit i behandlingen af ofvan omförmälda ärenden.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 20.

Statens järn
Januari—december

(approximativt

Personalkostnader.

Administrativa afdelningen.

Ban „

Maskin „

Trafik „

Summa

1906

_

531,946

08

—

_

2,855,595!24

—

—

6,434,972)20

—

—

10,650,109| 11

Driftkostnader.

Administrativa afdelningen......................

Ban * „ ........................

snöskottning ..........................................

förändring af byggnader och anläggningar

i öfrigt...................................................

•Sfosfcmafdelningen:

stenkol..................................................

lok:-tjänsten i öfrigt.................................

pressenningar..........................................

vagntjänsten i öfrigt ..............................

ångfärjan................................................

TYa/ikafdelningen:

expeditions- och tryckningskostnader.........

signalering, belysning och vagnhyra .........

i öfrigt..................................................

Underhållskostnader.

-Bawafdelningen:

underhåll af underbyggnaden ..........................

„ „ öfverbyggnaden.............................

„ ,, stationer......................................

i öfrigt............................................................

åfasfctwafdelningen :

underhåll af lokomotiv och tendrar ..................

„ „ vagnar med tillbehör.....................

afskrifningskostnad för rall. materiel..................

allmänna omkostnader för verkstäder och förråd

förändringar ...................................................

Tra/i Avdelningen:

materiel och invent. underhåll och förbrukning ...

afdrag ballastmaterialhyra för maskinafdelningen

Personalkostnader

Drift

Underhålls „

369,265

532,281

225,749

—I 20,472,622 63

5,796,900

1,157,309

96,841

156,151

170,042

561,009

1,127,394

85,479

121,558

1,127,297

7,377,246

Summa

1,773,883 10

99

44

39

835,786

2,549,041

743,418

564,129

10,399,985J 92

16

2,050,251

1,675,593 34

1,240,965 84

722,392 3 5

143,134! 56

Summa!

Summa

Summa summarum

4,692,375

5,832,337

262,901

57

34

16

10,787,614

— 138,163 6 7

10,649,450

20,472,622

10,399,985

10,649,450

41,522,059

* Dessa belopp motsvara icke fullt de i årsredovisningarna upptagna belopp, utgörande för år 1906

icke lämpligen kunnat medtagas bokförda förluster m. m.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 20.

23

vägars utgifter.

för oktober—december 1908).

1907

ökning från 1906 till 1907

1908

|

■ ökning från 1907 till 1908

1

645,431

90

113,485

82

707,022

65

61,590

75

—

—

3,942,038

52

—

—

1,086,443

28

—

—

4,438,208

73

—

—

496,170

21

—

—

8,482,988

06

—

—

2,048,015

86

—

9,818,929

46

—

—

1,335,941

40

—

—

14,276,570

42

—

—

3,626,461

31

15,850,336

70

—

—

1,573,766

28

—

—

27,347,028

90

6,874,406

27

—

30,814,497

54

—

—

3,467,468

64

—

—

184,694

61

—

—

63,135

62

—

_

130,186

87

—

— 54,507

74

444,158

48

74,892

71

414,650

_

29,508

48

494,373

72

— 37,908

04

453,100

—

— 41,273

72

283,821

25

1,222,353

45

58,071

34

95,056

01

294,052

07

1,161,802

07

10,230

82

— 60,551

3S

6,829,995

32

1,033,094

73

7,514,218

30

684,222

98

1,355,886

72

198,576

78

1,371,173

Öl

15,286

29

109,249

06

12,407

47

147,593

04

38,343

98

161,030

59

4,878

63

165,826

60

4,796

01

186,164

21

8,642,325

90

16,121

90

1,265,079

51

184,010

95

9,382,821

90

— 2,153

26

740,496

00

589,491

so

28,482

65

500,414

64

— 89,077

16

1,118,686

06

- 8,708

89

1,354,957

48

236,271

42

210,474

44

1,918,652

30

124,995

44

144,769

20

164,160

36

2,019,532

48

— 46.314

08

100,880

18

11,968,026

26

1,568,040

34

12,694,343

32

““

726,317

06

1,247,739

98

411,953

96

1,742,450

494,710

02

2,495,898

81

— 53,142

91

3,342,750

—

846,851

19

887,362

93

143,944

86

791,100

— 96,262

93

602,416

91

5,233,418

63

38,287

15

541,043

06

652,230

66

6,528,530

66

49,813

75

1,295,112

03

2,445,185

66

394,934

50

2,846,215

76

401,030

10

1,810,543

02

134,949

68

2,021,667

68

211,124

66

924,618

81

— 316,347

03

1,024,171

05

99,552

24

725,065

07

2,672

72

702,343

72

— 22,721

85

182,002

63

6,087,415

19

38,868

07

255,077

94

200,699

97

6,795,098

18

18,697

34

707,682

99

_

308,820

14

_

_

45,918

BO

_

_

276,827

61

_

— 31,992

53

—

—

11,629,653

96

—

—

842,039

80

—

—

13,600,456

45

—

—

1,970,802

49

—

—

— 142,744

64

—

—

— 4,580

97

—

—

- 157,000

—

—

—

—14,255

36

—

—

11,486,909

32

—

—

837,458

83

—

—

13,443,456

45

—

—

1,956,547

13

,

27,347,028

90

__

_

6,874,406

27

_

_

30,814,497

54

_

_

3,467,468

64

—

11,968,026

26

—

—

1,568,040

34

—

—

12,694,343

32

—

—

726,317

06

—

11,486,909

32

—

—

837,458

83

—

—

13,443,456

45

—

—

1,956,547

13

—

*50,801,964

48

—

—

9,279,905

44

—

—

56,952,297

31

—

—

6,150,332

83

41,650,182.88 kronor och för år 1907 50,967,239.28 kronor; och Ur detta beroende därpå, att i denna beräkning

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 20.

Bil. B.

19 0 6

1 9

0 7

1 9

0 8

ordi-

narie

per-

sonal

extra

ordi-

narie

per-

sonal

ban- samt

verk- stads- 0.

förråds- arbetare

Summa

ordi-

narie

per-

sonal

extra

ordi-

narie

per-

sonat

b an- i

samt

verk.

stads- o.

förråds- arbetare

Summa

ordi-

narie

per-

sonal

extra

ordi-

narie

per-

sonal

ban- samt

verk- stads- 0.

förråds- arbetare

Summa

I. Styrelsen.

393

241

634

409

260

_

669

446

272

718

II. Distrikten.

D. C. exp................

36

4

—

40

36

4

—

40

41

4

—

45

Banafdelningen........

2,181

2,020

1,431

5,632

2,199

2,077

1,676

5,952

2,238

2,115

1,714

6,067

Maskin „ ........

2,839

2,503

2,875

8,217

3,210

2,764

2,984

8,958

3,584

2,869

3,090

9,543

Ångf. »Malmö»........

28

8

—

36

28

10

—

38

28

10

—

38

Trafikafdelningen ...

6,379

2,895

—

8,274

5,859

3,103

—

8,962

6,282

2,955

9,237

1

10,856

7,671

4,306

22,833

11,741

8,218

4,660

24,619

12,619

8,225

4,804

25,648

Anmärkning. Bland extra ordinarie personal å distriktens banafdelning har upptagits hela antalet extra ordinarie

banvakter, utgörande under åren 1906, 1907 och 1908 resp. 1,327, 1,324 och 1,358, oafsedt att aflöningen till en stor kontingent

af dessa, som till siffran ej kunnat hestttmmas, ingår i kostnaden för banunderliållet, dels ock antalet grindvakter uppgående

till resp. 693, 735 och 757.

STOCKHOLM, ISAAC MAKCUS'' BOKTBYCKERI-AKTIEBOLAG, 1909.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1909:13 Skrifvelse till Konungen, angående bestridande af vissa kostnader för Kungl. Maj ds propositioner och för kommittébetänkanden. a1 i texten
  2. Rskr. 1909:14 Skrifvelse till fullmäktige i riksgäldskontor et, i anledning af verkställd granskning af riksgäldskontorets förvaltning. a1 i texten