Utlåtande angående riksgäldskontorets förvaltning under den tid, som förflutit sedan ansvarsfrihet senast tillerkändes fullmäktige i nämnda kontor.
1909-02-12 · 23 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 21 av 23 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1909:20, Utlåtande angående riksgäldskontorets förvaltning under den tid, som förflutit sedan ansvarsfrihet senast tillerkändes fullmäktige i nämnda kontor.
Dokumentets text
Statsutskottets Utlåtande N:o 20.
1
N:o 20.
Ank. till Eiksd. kansli den 12 februari 1909, kl. 5 e. m.
Utlåtande angående riksgäldskontorets förvaltning under den tid,
som förflutit sedan ansvarsfrihet senast tillerkändes fullmäktige
i nämnda kontor.
(R. A.)
Sedan statsutskottet tagit kännedom om den af Riksdagens år 1908
församlade revisorer afgifna berättelsen om granskning af riksgäldskontorets
tillstånd och förvaltning samt genomläst de protokoll, som
blifvit förda hos fullmäktige i riksgäldskontor efter den 24 september
1908, med hvilken dag revisorernas protokollsgranskning slutade, till och
med den 19 januari 1909, hvilken dag fullmäktiges berättelse till Riksdagen
blifvit afgifven, får utskottet nu meddela yttrande i anledning af
berörda, sålunda verkställda granskning.
l:o).
Angående skillnaderna mellan, å ena sidan, statens ränteutgifter för
lån upptagna för statens järnvägar samt för låneunderstöd till enskilda
järnvägar och, å andra sidan, statens inkomster i behållna järnvägstrafikmedel
samt af enskilda järnvägsbolags räntelikvider.
Till fullföljande af de uppgifter, statsutskottet vid föregående riksdagar
lämnat i ofvan angifna hänseende, får utskottet nu beträffande
det senast tilländagångna året 1908 meddela följande.
Bill. till Riksd. Prof. 1909. 4 Sami. 1 Afd. 14 Höft. (N:o 20.)
1
2
Statsutskottets Utlåtande N:o 20:
Vid 1908 års slut uppgingo de fonderade
statslånen till .............................................................. kronor 515,375,744: 44_
Härtill komma lån, för livilka staten i sammanhang
med inköp af järnvägar öfvertagit betalningsskyldigheten
...............................................• _ji____3,<53,586: 08..
Summa kronor 519,129,330: 5 2.
Med afseende å användningen af de sålunda uppslita medlen fördelar
sig, approximativt beräknadt, nämnda lånesumma ai i rundt tal
519 miljoner kronor på följande sätt:
upplåning för statens järnvägar ........................ kronor 348,000,000: —
„ „ låneunderstöd till enskilda järnvägsanläggningar
.................. „ 53,000,000: —
,, „ andra ändamål ........................... ,, 118,000,000^ —
Summa kronor 519,000,000: —
Å statens ofvannäinnda skuld har riksgäldskontoret under år 1908
utbetalt räntor till sammanlagdt belopp af kr. 17,193,351: 26.
I enlighet med ofvan angifna fördelning af upplåningen utgör det
belopp, som af nämnda ränteutgift belöper sig å
upplåningen för statens järnvägar.......................... kronor 11,528,489: 83..
Under år 1908 har till statskontoret levererats
behållning af trafikinkomster af statens
järnvägar med ........................................................... n__4,700,000: —
skillnad kronor 6,828-,489: 83..
Å upplåningen för låneunderstöd till enskilda järnvägsanläggningar
kommer efter samma beräkningsgrund en statens ränteutgift under
år 1908 af ................................................................. kronor 1,755,775: 96.
Under samma år har till riksgäldskontoret
inbetalts ränta å lånen till enskilda järnvägsbolag
med ..................................................................... it 1,489,245: 2 8
skillnad kronor 266,530: 6 8.
Såsom här ofvan nämnts, har järnvägsstyrelsen af trafikinkomster
från statens järnvägar år 1908 kunnat till statskontoret inleverera endast
4,700,000 kronor. Motsvarande siffror utgjorde år 1907 12,000,000
kronor och år 1906 17,300,000 kronor. Med afseende å den beklagliga
nedgång i statsjärnvägarnas trafiköfverskott, hvarom dessa siffror bära
vittne, har utskottet på framställd begäran fått från chefen för järnvägsstyrelsen
mottaga eu promemoria, hvilken synes vara af det allmänna
intresse, att den bör här meddelas. Promemorian är af följande lydelse..
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Utlåtande N:o 20.
V. p. M.
.■angående nedgången i statens järnvägars trafiköfverskott och i de belopp,
gom inlevereras till statskontoret.
Bruttoinkomsterna och driftkostnaderna under åren 1906, 1907 och
1908 ställa sig sålunda, approximativt beräknadt för december 1908:
Bruttoinkomster Utgifter för drift och underhåll
1906
1907
1908
1906
1907
1908
Jan.
Febr.
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Aug.
Sept.
Okt.
i Nov.
Deo.
4,164,556: 53
4,691,632:33
5,186,930: 96
4,885,521:73
4,607,394: 48
5,045,995: 56
5,177,656: 64
5,406,107: 55
5,314,118: 24
5,686,456:85
4,859,069: 83
5,041,842: 44
4,770,603: 05
4,604,860:89
5,487,322: 74
5,237,110: 13
5,039,386: 04
5,623,917: 34
5,727,183: 82
6,040,654: 27
5,504,388: 63
5,662,359: 25
5,184,507: 94
5,181,127: 73
4,809,752:46
4,878,348: 58
5,272,902:84
5,534,890: 86
5,079,821: 43
5,812,854: 22
5,758,516: 73
5,916,938: 63
5,654,636:26
5,738,805: 25
4,876,756:24
4,900,000: —
2,491,677: 33
3,013,836:11
3,170,855: 72
3,219,250:01
3,575,055: 95
3,577,133:01
3,415,835: 77
3,592,983: 03
3,715,201: 53
4,040,283: 36
3,730,807:43
4,107,263: 63
3,258,415: 70
3,464,685: 21
3,571,388: 73
3,780,132:14
3,768,484:05
3,938,487: 05
5,614,348:17
5,133,963: 30
4,481,786: 86
4,481,966: 67
4,305,805: 53
5,167,775: 87
4,444,474: 35
4,221,578:93
4,914,779: 84
4,680,469: 78
4,734,535: 31
4,975,668:07
5,170,940:12
4,774,629: 14
5,065,123:47
4,789,691: 68
4,674,327: 49
4,680,000: —
Summa
60,017,283: 14
64,063,421: ,83
64,234,223: 50
41,650,182:88
50,967,239:28
57,126,218: 18
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 20.
Af öfverskottet inlevererades till statskontoret följande belopp enligt
nedanstående tabell:
Öfverskott
Inlevererin
g
1906
1907
1908
1906
1907
1908
Jan.
1,672,879: 20
1,512,187: 35
365,278: 11
800,000
800,000
800,000
Febr.
1,677,796:22
1,140,175: 68
656,769: 65
900,000
—
800,000
—
800,000
—
Mars
2,016,075: 24
1,915,934: 01
358,123: —
1,000,000
—
800,000
—
400,000
—
April
1,666,271: 72
1,456,977: 99
854,421:08
1,100,000
—
800,000
—
400,000
—
i Maj f
1,032,338: 53
1,270,901: 99
345,286:12
1,200,000
—
800,000
—
200,000
_
1 Juni
1,468,862: 55
1,685,430: 29
837,186: 15
1,300,000
—
800,000
—
200,000
—
Juli i
1,761,820: 87
112,835: 65
587,576: 61
1,300,000
—
800,000
—
200,000
—
Aug. 1
1,813,124: 52
906,690: 97
1,142,309:49
1,300,000
—
800,000
—
400,000
_
i Sept.
1,598,916: 71
1,022,601: 77
589,512: 79
1,500,000
—
1,200,000
—
400,000
- -
Okt.
1,596,173: 49
1,180,392: 58
949,113: 57
2,000,000
_
1,200,000
—
400,000
—
Nov.
1,128,262: 40
878,702: 41
202,428: 75
2,000,000
1,200,000
—
—
Dec.
934,578: 81
13,351:86
220,000: -
2,900,000
2,000,000
—
500,000
—
Summa
18,367,100: 26
13,096,182: 55
7,108,005: 32
17,300,000
_
12,000,000
4,700,000
— i
350,000
-1)
350,000
-1)\
12,350,000
—
5,050,00
— |
Huru driftkostnaderna för ifrågavarande år fördela sig å personalkostnader,
egentliga driftkostnader och underhållskostnader (approximativt
beräknadt för oktober—december 1908) framgår af närslutna bilaga
(bil. A)°), hvilken utvisar dessas fördelning sålunda:
|
1906
1907
Ökning 1907
1908
Ökning 1908
Personalkostn.............
20,472,622: 63
27,347,028: 90
6,874,406: 27
30,814,497: 54
3,467,468: 64
Egentliga driftkostn. ...
10,399,985: 92
11,968,026: 26
1,568,040: 34
12,694,343: 32
726,317:06
Underhållskostn..........
10,649,450: 49
11,486,909: 32
837,458: 83
13,443,456:45
1,956,547: 13
Summa
41,522,059: 04 2)| 50,801,964: 48 2;
9,279,905:44
56,952,297: 31
6,150,332:83
'') Bidrag till pensioneringen af personalen.
'') Dessa belopp motsvara icke fullt de i årsredovisningarna upptagna belopp utgörande för
år 1906 41,650,182: 88 kronor, för år 1907 50,967,239: 28 kronor och för år 1908 cirka 57,100,000
kronor, och är detta beroende på att i denna beräkning icke lämpligen kunnat medtagas bokförda
förluster m. m.
*) Införd i slutet af detta utlåtande.
Statsutskottets Utlåtande N:o 20.
5
Den väsentliga ökningen af driftkostnaden för åren 1907 och 1908
kommer å här ofvan angifna personalkostnader utgörande resp. omkring
6,8 och 3,4 miljoner kronor. För båda åren gemensamt skulle denna ökning
alltså blifva cirka 10,200,000 kronor, hvartill kommer ökning för samma
tid för aflöning åt verkstads- och förrådsarbetare (cirka 800,000 kronor)
och banarbetare (cirka 500,000 kronor) i rundt tal 1,300,000 kronor,
hvilken aflöning i littereringsafseende hänföres under underhållskostnader.
Uti denna sammanlagda ökning 11,500,000 kronor af aflöning åt
personal har man att Unna hufvudorsaken till det minskade trafiköfverskottet.
Denna ökning i personalkostnaderna har dels sin grund uti den
ökning af personalens numerär, som i följd af trafikökning ägt rum
från år 1906 till år 1908, dels uti den år 1907 beslutade löneregleringen
för den ordinarie personalen med däraf följande reglering af äfven
den extra personalens löner.
Statens järnvägars bruttoinkomster hafva från år 1906 till år 1908
ökats från 60,000,000 till cirka 64,200,000 kronor och har personalens
numerär under samma tidsperiod ökats från 22,833 till 25,648 (se bil. B)*).
Rörande de genomförda löneregleringarna må anföras följande.
På hösten 1906 har ny lönereglering för den extra personalen
trädt i kraft och ställdes då i utsikt närmare anpassning af de då
beslutade lönerna efter blifvande högre aflöningar för den ordinarie
personalen.
Sedan vid 1907 års Riksdag löneregleringen för denna sistnämnda
personal genomförts, därvid genom Riksdagens beslut om höjning af
arfvodena för lägsta gruppen befattningshafvare in. in. beräknats uppkomma
en ökning af omkring en half miljon utöfver hvad vid bifall
till Kungl. Maj:ts förslag i ämnet skulle ifrågakomma, företogs ny lönereglering
för den extra personalen (exkl. verkstads- och förrådsarbetare)
med tillämpning från hösten 1907.
Ökningen för perioden 1906—1908 af utgifterna för aflöningen
skulle enligt approximativa beräkningar utgöra i runda tal
för ordinarie personal ....................................... kronor 8,000,000: —
för extra ordinarie personal............................. „ 2,200,000: —
för arbetare och sådana banvakter, hvilkas
aflöning i littereringsafseende hänföras under underhållskostnader
................................................................. ,, 1,300,000: —.
Att för den ordinarie personalen ökningen äfven för år 1908
uppgått till afsevärdt belopp är i viss mån att tillskrifva den af stats
*)
Införd i slutet af detta utlåtande.
6
Statsutskottets Utlåtande N:o 20.
makterna medgifva s. k. genomgående tjänsteår,sberäkningen i fråga
om arfvodesförhöjningar, i hvilket afseende på grund af uppflyttningsskala
i treårsperioder normala förhållanden först från och med år 1910
inträda.
Här nedan lämnas en närmare redogörelse för å ena sidan de
sålunda till cirka 11,500,000 kronor uppgående verkliga kostnaderna
för aflöningsförhöjningen från 1906 till 1908 och å andra sidan i slutet
af år 1906 och början af år 1907 gjorda beräkningar rörande dessa
kostnader.
Uti järnvägsstyrelsens underdåniga skrifvelse den 24 november
1906 beräknades bland annat:
l:o) ökning på grund af under år 1906
genomförd lönereglering för extra personal.........
2:o) ökning för den i utsikt ställda löneregleringen
för den ordinarie personalen enligt af
löneregleringskommittén då lämnad uppgift.........
Af Kungl. Maj:ts Proposition, n:r 164, af den
23 april 1907 framgår, att ökningen för ordinarie
personal skulle komma att uppgå till kr. 3,823,012
minskad med skillnaden mellan
bostadskostnad för den lägre betjäningen
och då utgående hyresbidrag „ 532,800
men med ökning af dyrtidstillägg...........................
hvartill dock borde läggas af Kungl. Maj:t ej
till beloppet beräknad ökning i hyresbidraget till
samma betjäning.
Beräknas detta belopp till .............................
erhålles en kostnadsökning af .................................
Riksdagen höjde arfvodena för den lägsta
gruppen befattningshafvare, hvilken höjning
öfverslagsvis vid tillfället beräknades efter perso
nalantalet
för år 1906 till..........................................
Häraf framgår, att då Riksdagen fattade sitt
beslut förhöjningen bort beräknas belasta statens
järnvägars budget med .............................................
mot i järnvägsstyrelsens skrifvelse beräknade......
Samtidigt med beslutets fattande hade således,
oberoende af eventuell personalökning, inkomstberäkninsren
bort nedsättas med ..................
O
kronor 1,520,000: —
2,700,000: —
3,290,212: —
703.670: —
250,000: —
4,243,882: —
300,000: —
4,543,882: —
2,700,000: —
1,843,000: —
7
Statsutskottets Utlåtande N:o 20.
Ökningen i personalkostnaderna för åren
1906—1908 utgör......................................................... kronor 11,500,000: —
emot beräknad kostnadsökning för
ordinarie personal i rundt tal......... kr. 4,550,000
för extra personal.............................. „ 1,520,000 M 6,070,000: —
skillnad kronor 5,430,000: —
Skillnaden redovisas sålunda:
l:o) på grund af trafikökning cirka 2,800
nya tjänster å 1,400 .................................................. kronor 3,920,000.
2:o) under år 1908 genomförd tilläggslönereglering
för den extra personalen, betingad af
den aflöningsförhöining, som tilldelats den ordinarie
personalen ....................................................... » 800,000:
3:o) den af statsmakterna (se nämnda nådiga
proposition sid. 220 och Riksdagens skrifvelse n:r
242 sid. 27) medgifna s. k. genomgående tjänst
årsberäkningen
in. m.............................—.............v>____________710,000:
Summa kronor 5,430,000: —
I afseende å de egentliga driftkostnaderna märkes ökningen
stenkolsprisen; under det enlietspriset per ton utgjorde år 1906 13
kronor 50 öre var samma pris år 1907 och 1908 resp. 14 kronor 50
öre och 14 kronor 70 öre. Stegring i sagda driftkostnader är i öfrigt
beroende på trafikökning.
Beträffande underhållskostnader må anmärkas — förutom här ofvan
berörda hit hänförliga aflöningar — förstärkningsarbeten å broar m. m.
å linjen Stockholms central—Liljeholmen till eu kostnad af omkring
625.000 kronor samt utbyte af räler och slipers till belopp af omkring
600.000 kronor.
Slutligen må beträffande öfverskottet för år 1908 erinras att
afdrag häraf måst ske med ökning af material- och kassaförlaget, hvilket
sistnämnda är betungadt genom ej oväsentliga lörskott för särskild!
Bohusbanans räkning. Stockholm den 30 januari 1909.
F. W. H. Pegelow.
2:o.
Fullmäktige hafva å sid. 10—19 af sin till Riksdagen afgifna, i
statsutskottets memorial n:o 1 intagna berättelse meddelat, hvilka då
till betalning förfallna annuitetsbelopp a de från riksgäldskontoret till
8
Statsutskottets Utlåtande N:o 20.
kanal- och järnvägsanläggningars utförande samt till byggnader utgifna
lån icke vid nämnda tid blifvit af vederbörande gäldade. Enligt hvad
utskottet inhämtat, har efter berättelsens afgifvande icke inträffat annan
förändring i berörda hänseende, än att direktionen för högre lärarinneseminarium
i Stockholm erlagt förfallen annuitet å lånet för inköp af
byggnad åt seminariet samt att Markaryd—Veinge järnvägsaktiebolag
inbetalt 15,000 kronor i afräkning å förfallna räntor.
Till jämförelse mellan förhållandena under de senast förflutna åren
vill utskottet här meddela, att riksgäldskontorets fordran för förfallna,
men icke verkställda inbetalningar å utgifna lån för enskilda järnvägar,
kanal- och slussanläggningar m. m. uppgått till följande belopp (oberäknad!
upplupna s. k. öfverräntor å förfallna annuiteter), nämligen:
Vid början
af
år
1900 ...............
................ kronor
2,031,872: 33
11
11
11
1901 ................
................ 11
2,184,776: 46
11
11
11
1902 ................
................ 11
2,471,279: 06
Al
11
11
11
1903 ................
................ 11
2,593,918: 77
Al
11
11
11
1904 ...............
................ 11
2,978,329: 88
11
V
11
11
1905 ................
................ 11
2,414.023: 891)
2,044,888: 6 51)
11
11
11
11
1906 ................
................ 11
11
11
11
11
1907 ................
................ 11
2,457,777: 71
11
11
11
11
1908 ................
................ 11
3,026,926: 87
11
11
11
11
1909 ................
................
3,737,819: 78.
3:o.
Angående kostnaderna för riksdagstrycket.
(Revisionsberättelsen sid. 60—61.)
I fråga härom hafva revisorerna anfört följande:
»Af de i föregående revisionsberättelser intagna sammandrag öfver
de af riksgäldskontoret bestridda riksdagskostnader inhämtas, att kostnaden
för tryckpapper samt tryckning och häftning utgjort
Ö Jämlikt särskilda beslut af Riksdagen har dels af Vislanda—Bolmens järnvägsaktiebolags
lån ett förfallet räntebelopp af 542,356 kronor 32 öre blifvit vid 1904 års slut i riksgäldskontorets
räkenskaper fördt inom lmjen och sedermera afskrifvet, dels ock af Länna—Norrtälje järnvägs
aktiebolags lån ett förfallet rånte- och kapitalbelopp af 649,198 kronor 97 öre år 1906 afskrifvits.
Dessa afskrifningar hafva föranledt den minskning i summan af riksgäldskontorets förfallna
fordringar, som de för åren 1905 och 1906 här ofvan angifna siffrorna utvisa.
Statsutskottets Utlåtande N:o 20.
9
för
1896
års
riksdag .............................
.......... kronor
111,006: 7 1
11
1897
11
11 .............................
.......... 11
127,703: 68
11
1898
11
11 .............................
.......... 11
163,468: 86
11
1899
11
11 .............................
.......... 11
141,443: 73
11
1900
11
11 ............................
.......... 11
167,159: 5!)
11
1901
11
11 .............................
.......... V
222,582: 03
11
1902
11
11 .............................
.......... 11
224,964: 16
11
1903
11
11 .............................
.......... 11
247,520: it
11
1904
11
„ (lagtima) ...........
.......... 11
263,459: 2 5
11
1905
n
11 .............................
.......... 11
295,933: 6 5
11
1906
ii
11 ^....................
.......... 11
274,123: 94
och bär motsvarande kostnad för 1907 års riksdag
belöpt sig till ............................................... „ 385,813: 4 3.
Att dessa kostnader nästan oafbrutet stigit är ju helt naturligt
med hänsyn till den ständigt ökade omfattningen af Riksdagens verksamhet;
men den synnerligt betydande kostnadsökningen, som för år
1907 inträdt och — att döma af storleken af 1908 års riksdagstryck —
sannolikt kommer att för sistnämnda år än ytterligare stegras, har gifvit
revisorerna anledning att taga i öfvervägande, huruvida icke några
anordningar skulle kunna vidtagas, ledande till begränsning åtminstone
i någon mån af ifrågavarande kostnader för framtiden.
Det har därvid särskildt ådragit sig revisorernas uppmärksamhet
att, ehuru hvarje kommittébetänkande, som ligger till grund för någon
Kung!. Maj:ts framställning till Riksdagen, plägar utförligt refereras i
samma framställning, betänkandet likväl i regeln utdelas till hvarje
riksdagsman, oafsedt om han själ!'' anser sig för sitt arbete hafva behof
af detsamma eller ej, samt att sådan utdelning till kamrarnas ledamöter
plägar äga rum två gånger, nämligen första gången i obundet exemplar
under den riksdag, då den fråga, betänkandet afser, kommer till behandling,
samt andra gången i bundet exemplar vid nästpåföljande riksdag
tillsammans med (ifrigt riksdagstryck för sistförflutna riksmöte. Utom
det att den första utdelningen möjligen skulle kunna begränsas till de
riksdagsmän, som därom i hvarje iäll framställde begäran, hålla revisorerna
före, att den andra utdelningen i samband med riksdagstrycket
ej bör ifrågakomma; och vilja revisorerna såsom sin mening framhålla,
att kommittébetänkandena, Indika nu bilda andra afdelningen i andra
samlingen af bihanget till Riksdagens protokoll, skulle kunna utan
olägenhet alldeles uteslutas ur riksdagstrycket. 1 stället borde ifrågaBih.
till Biksd. Prof. 1909. 4 Sami. 1 Afd. 14 Höft. 2
10
Statsutskottets Utlåtande N:o 20.
varande betänkanden, hvilka gifvetvis skulle i bundna exemplar finnas
att tillgå hos Riksdagens kamrar och utskott, från förrådet i obundna
exemplar på rekvisition tillhandahållas dem, som äro berättigade att
erhålla riksdagstryck.
Genom vidtagande af sådana ändrade anordningar skulle otvifvelaktigt
upplagan af hvarje kommittébetänkande kunna ej obetydligt
minskas samt därjämte en afsevärd besparing i bindningskostnaderna
ernås. Endast bindningskostnaden för de fem band kommittébetänkanden,
som ingå i 1907 års riksdagstryck, beräknas hafva utgjort omkring
2,800 kronor, och torde motsvarande kostnader för innevarande år, då
kommittébetänkandena upptaga icke mindre än elfva band, belöpa sig
till omkring 6,000 kronor.
Utan tvifvel torde minskning i de på senare år i betänklig grad
stegrade kostnaderna för riksdagstrycket kunna åstadkommas älven
genom andra åtgärder än de af revisorerna nu berörda; exempelvis
synes det böra tagas i öfvervägande, huruvida icke genom en bättre
fördelning af arbetet mellan de olika tryckerierna, särskildt hvad tryckningen
af statsverkspropositionen beträffar, en del af kostnaderna för
tryckning å s. k. öfvertid skulle kunna besparas.
En närmare utredning är emellertid otvifvelaktigt åt nöden för
utrönande i hvad mån och på hvithet sätt lämpligast besparingar i nu
ifrågavarande afseende må kunna vinnas; och föreställa sig revisorerna,
att en sådan utredning, hvilken kräfver särskild sakkunskap, lämpligen
skulle kunna under öfverinseende af Riksdagens kanslideputerade anförtros
åt Riksdagens tryckeriexpedition.»
Vid remissen i Första Kammaren af årets statsverksproposition
hade herr G. F. Östberg ett yttrande i denna fråga, hvaruti han anförde
bland annat följande:
För tio år sedan eller år 1899 uppgingo riksdagskostnaderna i
sin helhet till 604,899 kronor 70 öre, år 1908 hade de stigit till 984,503
kronor 14 öre, således en stegring på dessa tio år af 62% procent.
De i dessa kostnader ingående utgifterna för tryckning och bindningvisade
emellertid en betydligt större stegring. Sistnämnda utgifter,
som år 1899 utgjorde 141,443 kronor 73 öre, hade nämligen år 1908
stigit till 418,067 kronor 10 öre eller till nära tre gånger så högt
belopp.
Att tryckningskostnaden, vid hvilken det största intresset knöte
sig, betydligt ökats, vore naturligt, då volymerna vuxit så mycket och
priset på allt tryck stegrats. Så omfattade riksdagsprotokollen år 1899
191 ark, men ''år 1908 351 ark, Kungl. Maj:ts propositioner år 1899
Statsutskottets Utlåtande N:o 20.
11
306 ark, men år 1908 954 ark, bihanget i sin helhet år 1S99 1,079 ark,
men år 1908 2,528 ark.
Kostnaden för tryckning af kommittébetänkan den hade, som naturligt
vore, varit ganska växlande. År 1899 utgjorde den 4,391 kronor
17 öre, var lägst under år 1905, då den uppgick till 15,957 kronor
12 öre, och högst under år 1908, då den belöpte sig till 42,853 kronor
43 öre. Tryckningen af Riksdagens protokoll kostade år 1899 13,957
kronor 30 öre och år 1908 30,728 kronor 63 öre, tryckningen af Kungl.
Maj:ts propositioner kostade år 1899 icke mer än 19,821 kronor 8 öre,
men hade år 1908 stigit till 95,780 kronor 50 öre, bihanget i öfrig!
kostade år 1899 62,050 kronor 69 öre och år 1908 106,684 kronor 91
öre. Detta visade, att kostnaden för Kungl. propositioner blifvit 4 1/2
gånger större, under det att kostnaden för bihanget i öfrig! icke stigit
till dubbla beloppet.
Hvad som i väsentlig män fördyrade riksdagstrycket vore ersättningen
för ändringar i korrektur, förslagstrvck oeh öfvertidsarbete. Med
afseende härå har herr Östberg särskildt påpekat, att år 1908 tryckningen
af Kungl. Maj:ts propositioner kostade tillsammans 95,780 kronor 50 öre,
och att däraf kostnaden för ändringar i korrektur — det vore icke
ovanligt att Unna, att ända till tio korrekturafdrag tagits af sådana
handlingar — utgjorde 17,431 kronor 47 öre, förslagstrvck 5,685 kronor
35 öre, öfvertidsarbete 21,952 kronor 31 öre samt öfriga kostnader
50,711 kronor 37 öre. Den sista posten kunde anses representera den
normala tryckningskostnaden. Till denna komme då extra tillägg, som
i procent af sagda kostnad utgjorde för ändringar i korrektur 33,4 procent,
för förslagstrvck 11,2 procent och för öfvertidsarbete 43,3 procent,
tillhopa 88,9 procent. I afseende å bihanget i öfrigt visade motsvarande
siffror, att tillägget till hvad förut benämnts den normala tryckningskostnaden
utgjorde för ändringar i korrektur 11,3 procent, för förslagstrvck
19,6 procent och för öfvertidsersättning 27,4 procent, tillsammans
58,3 procent. För några år sedan gjordes eu erinran mot den
öfvertidsersättning, som då ifrågakom, och kostnaden därför nedbragtes
från 26,636 kronor 88 öre år 1903 till 8,034 kronor 18 öre år 1904.
Men sedan dess både kostnaden arbetat upp sig igen.
Vidare har herr Östberg påpekat, hurusom det numera rätt ofta
inträffade, att motionärer begärde få läsa korrektur på sina motioner,
och att det till och med händt, att motionär begärt att, innan motionen
aflämnats i kammaren, få deri uppsatt och korrigerad i tryckeriexpeditionen.
Så utvisade t. ex. tryckeri räk ni ngen för ett antal vid 1907 års
riksdag af samme motionär på eu gång väckta motioner :itt, medan
12
Statsutskottets Utlåtande N:o 20.
den normala kostnaden utgjort 758 kronor, kostnaden för ändringar i
mångfaldiga korrektur uppgått till 325 kronor 58 öre och för öfvertid
till 225 kronor, tillsammans 550 kronor 58 öre. Eu besparing skulle
enligt hen- Ostbergs mening vinnas, om motionerna vore färdiga och
renskrifna, då de aflämnades, och om motionär själf finge vidkännas
kostnaden för ändringar i korrektur. Att, såsom inträffat med afseende
å protokollen öfver riksdagsförhandlingarna, riksdagsmän justerade sina
anföranden i korrektur, borde kunna undvikas, då det funnes tillfälle för
riksdagsmännen att vidtaga ändringar i yttrandena, då de i manuskript
finge dem utdelade för granskning.
Herr Ostberg, som framhöll att öfvertidsarbete endast i nödfall
borde anlitas och anslöt sig till statsrevisorernas mening i fråga om
inskränkning i utdelningen af kommittébetänkanden, anförde vidare, att
det icke vore riktigt, att hela kostnaden för Kungl. Maj:ts propositioner
lades på riksdagskostnaderna. De mycket stora belopp, som vid tryckning
af propositionerna kräfdes för ändringar i korrektur och förslagstryck,
tillhörde ej de kostnader, som Riksdagen borde bestrida, utan
borde desamma betalas af departementens expensmedel, hvarigenom
måhända äfven större återhållsamhet i fråga om dessa kostnader skulle
komma att iakttagas.
Det syntes äfven oegentligt, att kostnaden för tryck af kommittébetänkanden
till största delen lades på riksdagskostnaderna. Man borde
i stället låta dessa tryckningskostnader komma på kostnaden för kommittéerna,
hvarigenom man jämväl finge klart veta, hvad dessa kosta.
Utskottet har med en skrifvelse från herr Östberg fått emottaga
nedan återgifna tabeller, som af honom med biträde af föreståndaren
för Riksdagens tryckeriexpedition kanslirådet O. E. Pauli utarbetats för
belysning af förevarande fråga. Med afseende å den tabell, som utvisar
fördelningen af tryckningskostnaderna, har herr Östberg påpekat, att
denna fördelning icke alltid kunnat ske med full noggrannhet, då ej
sällan olika slags arbeten varit sammanförda, såsom då i räkning upptagits
posten »korrigering jämte öfvertid», samt att vid det besvärliga
och tidsödande arbetet med räkningarnas genomgående misstag antagligen
ej kunnat helt och hållet undvikas och att kontrollering af arbetet
ej medhunnits. Emellertid kunde tabellen sägas åtminstone approximativt
angifva, huru kostnaderna fördelat sig på olika poster under de
angifna åren.
Statsutskottets Utlåtande N:o 20.
13
Uppgift å riksdag skostnader åren 1893—1907.
År.
Riksdagsmäns
arfvoden och
resekostnader.
Aflöningar.
Trycknings- ock käftnings- kostnader.
Diverse
utgifter.
Summa.
1898....................
289.218
24
119.269
24
97,949
62
26.200
25
532.637
99
1894....................
289.664
34
122.644
41
120.973
93
27.343
04
560.625
72
1895....................
288.749
47
131.374
04
106.777
95
25.215
41
552.116
87
1896....................
288.677
39
125.048
24
111.006
71
27.581
88
552.314
22
1897....................
291.514
99
130.615
79
127.703
68
29.227
60
579.062
06
1898....................
289.826
44
131.459
86
163.468
86
31.414
03
616.169
19
1899....................
292.289
74
139.926
25
141.443
73
31.239
98
604.899
70
1900....................
291.244
—
143.567
58
167.159
59
37.259
25
639.230
42
1901....................
292.563
15
179.500
21
222.582
03
45.806
24
740.451
63
1902 ....................
293.057
17
157.705
32
224.964
16
40.743
53
716.470
18
1903....................
292.529
90
163.763
44
247.520
17
42.976
94
746.790
45
1904....................
292.744
38
159.024
33
263.459
25
39.190
69
754.418
65
1905(lagtima)....
293.272
48
176.721
15
295.933
65
80.651
43
846.578
71
1906....................
291.746
54
188.966
74
274.123
94
77,894
19
832.731
41
1907 ....................
291.323
35
195.494
42
385.813
43
84.033
34
956.664
54
1908....................
290.973
22
199.978
41
418.067
10
75.484
41
984.503
14
Tablå öfver arkantalet i riksdagstrycket åren 1898—1908.
År.
Protokoll.
Kungl.
proposi-
tioner.
Motioner.
Öfrigt
bihangs-
tryck.
Summa
ark.
I.
n.
S:a.
I.
II.
S:a.
1898 ........................
85
138
223
321
28
152
180
681
1.182
1899 ........................
69
122 !
191
306
37
158
195
578
1.079
1900 ........................
82
136
217
308
32
114
145
652
1.105
1901 ........................
84
127
211
201
23
126
149
820
1.170
1902 ........................
85
162
247
436
29
126
155
972
1.563
1903 ........................
93
175
268
460
42
132
174
920
1.554
1904 .......................
112
150
262
488
53
207
260
822
1.570
1905 ........................
98
161
259
548
38
189
227
932
1.707
1906 ........................
105
142 i
247
662
31
74
105
773
1.540
1907 ........................
118
202
320
675
50
128
178
1.360
2.213
1908 ........................
124
227 !
351
954
48
211
259
1.315
2.528
Överskjutande bråktal äro icke medtagna.
Oafsedt möjligheten af eu eller annan mindre felaktighet på grund af någon felsummering
torde förestående siffror vara tämligen exakta.
Urtima riksdagarna 1905 iiro icke i tabellen upptagna. Deras arksiffror äro: 1''rotokoUen: 18
ark; Bihamjrt: Propositioner 2(> ark, motioner 8 ark, öfrigt bihangstryck 27 ark = summa bihang
bl ark.
14
Statsutskottets Utlåtande N:o 20.
Uppgift å tryckningskostnader, upptagna under allmänna
År
Kommitté-
betänkanden
Riksdagens
protokoll
Kung!, propositioner
Summa
Ändringar
korrektur
i
*V
l
3
Öfvertids-
ersättning
*0
n
o
<ra
3
Kronor
ö.
Kronor ö.
Kronor
ö.
Kronor
ö.
Kronor
ö.
1899
4,391
17
13,957 30
19,821
08
2,054
10
10.4
2,599
93
13.oi
1900
17,193
71
12,709 —
12,795
15
806
15
6.3
786
50
6.15
1901
23,788
43
15,764 38
27,084
99
1,906
50
7.04
4,151
25
15.4
1902
20,353
82
16,988 88
37,704
37
3,804
46
10.1
10,815
54
28.17
1903
18,482
58
24,792 7 0
46,802
74
7,096
96
15.2
14,710
98
31.4
1904
34,535
18
24,411 2 4
55,432
93
8,777
89
15.8
10,494
70
19.—
1905
15,957
12
20,862 —
49,624
84
7,140
99
14.4
9,580
67
19.3
1906
29,557
73
24,548,60
57,150
26
10,255
59
17.9
15,001
17
26.2
1907
20,540
10
28,233 30
70,087
22
11,707
89
16.84
13,268
90
18.9
1908
42,853
43
30,728 63
95,780
50
17,431
47
18.2
21,952
31
22.9
*) I räkningarna är ersättning för förslagstryck helt och hållet sammanförd
med ersättningen för korrigeringar och öfvertidsarbete. I mer eller mindre mån är så
äfven fallet åtskilliga andra år, och har, då sådan sammanföring ägt rum, alltsammans
förts under rubriken ersättning för förslagstryck.
Statsutskottets Utlåtande N:q %9\
15
omkostnader för Riksdagen, åren 1899—1908.
Bihanget i öfriga delar
Förslagstryck
Procent
Summa
Ändringar i
korrektur
Procent
Öfvertids-
ersättning
Procent
Förslagstryck
Kronor , ö.
Kronor
»•
Kronor
ö.
Kronor
ö.
Kronor
ö.
*)--
62,050
69
2,500
20
4.0
13,967
66
22.5
5,634
559
—
4.4
72,808
70
4,659
15
6.4
13,538
13
18.6
2,623
75
1,101
—
4.1
99,788
54
3,639
51
3.6
22,636
71
22.7
9,294
50
719
30
1.9
91,654
28
3,929
53
4.3
21,360
16
23.3
9,367
87
1,052
30
2.2
101,029
30
6,133
90
6.1
26,636
88
26.3
11,316
55
1,976
50
3.6
65,372
72
5,486
42
8.4
8,034
18
12.3
9,995
50
1,153
—
2.5
87,524
66
4,360
80
5.—
13,852
30
15.8
10,047
25
*)- ~
—
75,651
03
4,524
01
6.—
8,156
65
10.78
12,330
1,894
_
2.6
133,474
90
4,652
09
3.5
11,532:90
8.6
6,858
—
CO
35
5.9
106,684191
7,602
54
7.1
18,519149
17.4
13,183
—
Not 1. Då i boktryckeriräkningama ersättning för öfvertidsarbete och korrigeringar
icke åtskilts utan sammanförts i gemensam debetpost, ha de här upptagits
under rubriken öfvertidsersättning.
Not 2. Rubriken “förslagstryck" under kolumnen “kungl. propositioner" betecknar
ej egentligt förslagstryck i samma mening, som beträffande Bihanget i öfrigt,
utan hufvudsakligen i räkningarne upptagen ersättning för många s. k. korrekturafdrag
i flera upplagor.
Procent
16
Statsutskottets Utlåtande N:o 20.
Uppgift å bland Riksdagens allmänna omkostnader*) upptagna utgifter
för tryckpapper, tryckningskostnader samt häftnings- och bindningskostnader
åren 1893—1907.
År.
Tryckpapper.
Trycknings-
kostnader-
Häftning och
bindning.
Summa.
1893........................
22.775
80
55,967
05
14.938
72
93.681
57
1894........................
14.459
61
83.555
06
18.572
75
116,587
42
1895........................
18.834
65
67.158
92
16,861
58
102.855
15
1896........................
15,179
20
72.262
41
19.629
76
107,071
37
1897........................
19.271
73
84.872
25
19.361
80
123,505
781
1898.......................
35.195
67
102.060
99
21.570
05
158,826
711
1899........................
15.246
60
100.220
24
21.807
14
137,273
98
1900........................
25.336
32
115.506
56
22.042
01
162.884
89
1901........................
26.367
96
166.426
34
24.797
99
217.592
29 j
1902........................
23.585
89
166.701
35
28.526
75
218.813
99
1903........................
18,825
27
191.107
32
31.659
28
241.591
87!
1904........................
39.964
45
179.752
07
38.058
87
257,775
39!
1905 (lagtima)
81.064
96
173.968
62
33.142
99
288.176
57
1906........................
44,428
24
186.907
62
35.540
46
266.876
32
1907........................
74,651
24
252.335
52
50.778
86
377,765
62''
1908........................
84.694
47
276.177
47
46.094
69
406.966
63
*) Förutom de under »allmänna omkostnader» upptagna utgifterna för tryckning och häftning
in. m., hvarför redogörelse lämnas i förestående tabell, förekomma årligen en del på de båda
kamrarna och de olika utskotten fördelade tryckningskostnader, uppgående exempelvis år 1907
till 8,047 kronor 81 öre, hvilka afse tryckning af förteckningar öfver kamrarnas ledamöter, föredragningslistor
och dylikt.
Statsutskottets Utlåtande N:o 20.
17
*
För att belysa, i huru hög grad tryckningen af de kungl. propositionerna
fördyrades genom de extra tilläggen, har herr Östberg meddelat
nedanstående utdrag ur en räkning rörande vissa propositioner,
aflåtna till 1908 års Riksdag.
Propositionen n:o 84.
Ordinarie tryckningskostnad
Korrigering .............................
Öfvertidsersättning ................
10 gånger förslagstryck........
Propositionen n:o 85.
Ordinarie tryckningskostnad
Korrigering...............................
Öfvertidsersättning ................
4 gånger förslagstryck .....
Propositionen n:o 88.
Ordinarie tryckningskostnad
Korrigering...............................
Öfvertidsersättning ................
12 gånger förslagstryck ....
Propositionen n:o 97.
Ordinarie tryckningskostnad
Korrigering: .............................
Öfvertidsersättning* .................
Förslagstryck .........................
572: —
159: 75
172: —
527:25 859: —
376: 5 5
148: 25
158: 75
292: 50
599:50
2,504: 05
855: 40
2,400: —
706: 50
3,961: 90
1,318: 60
442:
7
50
950:
—
652:
5 0 2,045: —
1 betraktande af de betydande belopp, hvartill kostnaderna för
riksdagstrycket under de senare åren stigit, anser utskottet i likhet med
revisorerna det vara anledning taga i öfvervägande, huruvida icke för
framtiden stegringen af dessa kostnader skulle kunna i någon mån begränsas.
Af den utredning, som herr Östberg tillhandahållit utskottet, framgår,
att riksdagstrycket väsentligen fördyras genom de ersättningar, som
Bih. till Riksd. Prat. 1909. 4 Sami. 1 Afd. 14 Häft. 3
Utskottets
yttrande.
18
Statsutskottets Utlåtande N:o 20.
utgå för förslagstryck, ändringar i korrektur samt öfvertidsarbete. Någon
egentlig inskränkning i användandet af förslagstryck, hvaraf utskotten
numera i regel begagna sig, torde knappast kunna sättas i fråga, då
man vet i huru hög grad utskottens arbete därigenom underlättas och
en noggrannare pröfning af föreliggande förslag befordras. Uppenbart
är att ej heller ändringar i korrektur och tryckning å öfvertid kunna
undvikas, dock anser sig utskottet böra påpeka önskvärdheten af att
större sparsamhet härutinnan iakttages i den mån sådant kan ske utan
att riksdagsarbetet därigenom fördröjes. — Att, såsom hittills i åtskilliga
fall skett, Riksdagen belastas med kostnader för af motionär gjorda
ändringar i korrekturet till af honom väckt motion, synes utskottet ej
vidare böra förekomma, liksom ej heller att riksdagsmän i korrektur
justera sina anföranden i kamrarna.
Hvad angår Kungl. Maj:ts propositioner anser utskottet i likhet
med herr Östberg det vara oegentligt, att de därmed förenade utgifterna
för ändringar i korrektur och förslagstryck, utgifter som ofta stiga till
ganska stora belopp, läggas på riksdagskostnaderna. Enligt utskottets
mening måste det anses riktigare, att dylika utgifter bestridas af de å
vederbörande hufvudtitlar uppförda expensanslagen, samt att endast sättning
och slutlig tryckning af propositionerna i den för Riksdagen afsedda
upplagan jämte härför erforderligt papper betalas af anslaget till bestridande
af riksdagskostnader. Utskottet anser sig böra förorda, att Riksdagen
till Kungl. Maj:t aflåter skrifvelse i detta syfte.
I fråga om kommittébetänkandena hafva, såsom ofvan meddelats,
revisorerna för vinnande af besparing föreslagit, att sådana betänkanden
icke vidare skulle utdelas till samtliga ledamöter af Riksdagen och ej
heller intagas i riksdagstrycket. Till detta revisorernas förslag kan
utskottet dock icke ansluta sig. Det synes nämligen utskottet vara i
sin ordning, att, då till Riksdagen aflåtes en proposition, som grundar
sig på en af kommitterade verkställd utredning, ej blott denna proposition
utan äfven det kommittébetänkande, hvartill den hänför sig och
som lämnar närmare upplysning i ämnet, utdelas till alla riksdagsmännen.
Och det torde ej heller kunna bestridas, att genom kommittébetänkandenas
intagande i det samlade riksdagstrycket, som bundet tillhandahålles
såväl riksdagsmännen som offentliga bibliotek och ämbetsverk,
dessa betänkanden blifva för framtiden bättre bevarade och lättare
kunna återfinnas och anlitas, än eljest blefve fallet. Den besparing, som
genom ett antagande af revisorernas berörda förslag skulle vinnas, synes ock
vara af jämförelsevis ringa betydelse, då den med förslaget afsedda
Statsutskottets Utlåtande N:o 20.
19
minskningen i upplagan egentligen endast torde nedbringa kostnaderna
för papper och bindning.
Utskottet, som sålunda icke anser sig hafva skäl tillstyrka någon
minskning i det antal exemplar af kommittébetänkanden, som böra afses
för Riksdagens räkning, har emellertid, i anledning af hvad i detta hänseende
påpekats af herr ustberg, funnit sig böra framhålla det oegentliga
i att riksdagskostnaderna belastas med andra utgifter för kommittébetänkanden
än de, som belöpa sig å papper till de för Riksdagen
afsedda exemplaren och dessas tryckning såsom tilläggsupplaga till
den för Kungl. Maj:t erforderliga upplagan af betänkandet. Enligt
utskottets mening böra alla öfriga kostnader för betänkandet och sålunda
jämväl hela sättningskostnaden påföras kommittén att af härför
tillgängliga medel bestridas. Jämväl i denna fråga vill utskottet tillstyrka
ett Riksdagens uttalande till Kungl. Maj:t.
På grund af det anförda får utskottet hemställa,
att Riksdagen må i skrifvelse till Kungl. Maj:t
anhålla dels med afseende å bestridande af kostnaderna
för Kungl. Maj:ts propositioner till Riksdagen, att för
framtiden utgifter för ändringar i korrektur och för
förslagstryck må bestridas af de å vederbörande hufvudtitel
uppförda anslag till expenser m. in., dels ock med
afseende å betänkanden, som afgifvas af kommittéer,
tillsatta enligt Kungl. Majrts beslut, att för framtiden
hela sättningskostnaden liksom ock alla öfriga kostnader
för sådant betänkande utom de, som belöpa sig
å papper till de för Riksdagen afsedda exemplaren
och dessas tryckning såsom tilläggsupplaga till den
för Kungl. Maj: t erforderliga upplagan af betänkandet,
må påföras kommittén att af härför tillgängliga medel
bestridas.
4:o.
Hvad i revisorernas berättelse om granskning af riksgäldskontorets
tillstånd och förvaltning blifvit anmärkt eller eljest anfördt har utskottet
funnit icke vara af beskaffenhet att från utskottets sida påkalla något
yttrande; och har utskottet funnit hvad vid läsningen af fullmäktiges
protokoll förekommit ej böra föranleda någon utskottets anmälan eller
hemställan.
20
Statsutskottets Utlåtande N:o 20.
5:o.
Angående ansvarsfrihet för riksgäldskontorets styrelse.
Då utskottet vid den nu verkställda granskningen af riksgäldskontorets
styrelse och förvaltning funnit fullmäktige i nämnda kontor
hafva med nit och omsorg uppfyllt sitt viktiga och ansvarsfulla kall,
tillstyrker utskottet,
att fullmäktige i riksgäldskontoret må tillerkännas
full ansvarsfrihet för alla beslut och åtgärder, som
finnas antecknade i deras protokoll från den 17 januari
1908 till och med den 19 januari 1909.
Stockholm den 12 februari 1909.
På statsutskottets vägnar:
Gr. BILLINGr.
Herr I. Wijk har begärt få antecknadt att han icke inom utskottet
deltagit i behandlingen af ofvan omförmälda ärenden.
22
Statsutskottets Utlåtande N:o 20.
Statens järn
Januari—december
(approximativt
Personalkostnader.
Administrativa afdelningen.
Ban „
Maskin „
Trafik „
Summa
1906
_
531,946
08
—
_
2,855,595!24
—
—
6,434,972)20
—
—
10,650,109| 11
Driftkostnader.
Administrativa afdelningen......................
Ban * „ ........................
snöskottning ..........................................
förändring af byggnader och anläggningar
i öfrigt...................................................
•Sfosfcmafdelningen:
stenkol..................................................
lok:-tjänsten i öfrigt.................................
pressenningar..........................................
vagntjänsten i öfrigt ..............................
ångfärjan................................................
TYa/ikafdelningen:
expeditions- och tryckningskostnader.........
signalering, belysning och vagnhyra .........
i öfrigt..................................................
Underhållskostnader.
-Bawafdelningen:
underhåll af underbyggnaden ..........................
„ „ öfverbyggnaden.............................
„ ,, stationer......................................
i öfrigt............................................................
åfasfctwafdelningen :
underhåll af lokomotiv och tendrar ..................
„ „ vagnar med tillbehör.....................
afskrifningskostnad för rall. materiel..................
allmänna omkostnader för verkstäder och förråd
förändringar ...................................................
Tra/i Avdelningen:
materiel och invent. underhåll och förbrukning ...
afdrag ballastmaterialhyra för maskinafdelningen
Personalkostnader
Drift
Underhålls „
369,265
532,281
225,749
—I 20,472,622 63
5,796,900
1,157,309
96,841
156,151
170,042
561,009
1,127,394
85,479
121,558
1,127,297
7,377,246
Summa
1,773,883 10
99
44
39
835,786
2,549,041
743,418
564,129
10,399,985J 92
16
2,050,251
1,675,593 34
1,240,965 84
722,392 3 5
143,134! 56
Summa!
Summa
Summa summarum
4,692,375
5,832,337
262,901
57
34
16
10,787,614
— 138,163 6 7
10,649,450
20,472,622
10,399,985
10,649,450
41,522,059
* Dessa belopp motsvara icke fullt de i årsredovisningarna upptagna belopp, utgörande för år 1906
icke lämpligen kunnat medtagas bokförda förluster m. m.
Statsutskottets Utlåtande N:o 20.
23
vägars utgifter.
för oktober—december 1908).
1907
ökning från 1906 till 1907
1908
|
■ ökning från 1907 till 1908
1
645,431
90
113,485
82
707,022
65
61,590
75
—
—
3,942,038
52
—
—
1,086,443
28
—
—
4,438,208
73
—
—
496,170
21
—
—
8,482,988
06
—
—
2,048,015
86
—
9,818,929
46
—
—
1,335,941
40
—
—
14,276,570
42
—
—
3,626,461
31
15,850,336
70
—
—
1,573,766
28
—
—
27,347,028
90
6,874,406
27
—
30,814,497
54
—
—
3,467,468
64
—
—
184,694
61
—
—
63,135
62
—
_
130,186
87
—
— 54,507
74
444,158
48
74,892
71
414,650
_
29,508
48
494,373
72
— 37,908
04
453,100
—
— 41,273
72
283,821
25
1,222,353
45
58,071
34
95,056
01
294,052
07
1,161,802
07
10,230
82
— 60,551
3S
6,829,995
32
1,033,094
73
7,514,218
30
684,222
98
1,355,886
72
198,576
78
1,371,173
Öl
15,286
29
109,249
06
12,407
47
147,593
04
38,343
98
161,030
59
4,878
63
165,826
60
4,796
01
186,164
21
8,642,325
90
16,121
90
1,265,079
51
184,010
95
9,382,821
90
— 2,153
26
740,496
00
589,491
so
28,482
65
500,414
64
— 89,077
16
1,118,686
06
- 8,708
89
1,354,957
48
236,271
42
210,474
44
1,918,652
30
124,995
44
144,769
20
164,160
36
2,019,532
48
— 46.314
08
100,880
18
11,968,026
26
1,568,040
34
12,694,343
32
““
726,317
06
1,247,739
98
411,953
96
1,742,450
494,710
02
2,495,898
81
— 53,142
91
3,342,750
—
846,851
19
887,362
93
143,944
86
791,100
— 96,262
93
602,416
91
5,233,418
63
38,287
15
541,043
06
652,230
66
6,528,530
66
49,813
75
1,295,112
03
2,445,185
66
394,934
50
2,846,215
76
401,030
10
1,810,543
02
134,949
68
2,021,667
68
211,124
66
924,618
81
— 316,347
03
1,024,171
05
99,552
24
725,065
07
2,672
72
702,343
72
— 22,721
85
182,002
63
6,087,415
19
38,868
07
255,077
94
200,699
97
6,795,098
18
18,697
34
707,682
99
_
308,820
14
_
_
45,918
BO
_
_
276,827
61
_
— 31,992
53
—
—
11,629,653
96
—
—
842,039
80
—
—
13,600,456
45
—
—
1,970,802
49
—
—
— 142,744
64
—
—
— 4,580
97
—
—
- 157,000
—
—
—
—14,255
36
—
—
11,486,909
32
—
—
837,458
83
—
—
13,443,456
45
—
—
1,956,547
13
,
27,347,028
90
__
_
6,874,406
27
_
_
30,814,497
54
_
_
3,467,468
64
—
11,968,026
26
—
—
1,568,040
34
—
—
12,694,343
32
—
—
726,317
06
—
11,486,909
32
—
—
837,458
83
—
—
13,443,456
45
—
—
1,956,547
13
—
*50,801,964
48
—
—
9,279,905
44
—
—
56,952,297
31
—
—
6,150,332
83
41,650,182.88 kronor och för år 1907 50,967,239.28 kronor; och Ur detta beroende därpå, att i denna beräkning
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Utlåtande N:o 20.
Bil. B.
19 0 6
1 9
0 7
1 9
0 8
ordi-
narie
per-
sonal
extra
ordi-
narie
per-
sonal
ban- samt
verk- stads- 0.
förråds- arbetare
Summa
ordi-
narie
per-
sonal
extra
ordi-
narie
per-
sonat
b an- i
samt
verk.
stads- o.
förråds- arbetare
Summa
ordi-
narie
per-
sonal
extra
ordi-
narie
per-
sonal
ban- samt
verk- stads- 0.
förråds- arbetare
Summa
I. Styrelsen.
393
241
634
409
260
_
669
446
272
718
II. Distrikten.
D. C. exp................
36
4
—
40
36
4
—
40
41
4
—
45
Banafdelningen........
2,181
2,020
1,431
5,632
2,199
2,077
1,676
5,952
2,238
2,115
1,714
6,067
Maskin „ ........
2,839
2,503
2,875
8,217
3,210
2,764
2,984
8,958
3,584
2,869
3,090
9,543
Ångf. »Malmö»........
28
8
—
36
28
10
—
38
28
10
—
38
Trafikafdelningen ...
6,379
2,895
—
8,274
5,859
3,103
—
8,962
6,282
2,955
9,237
1
10,856
7,671
4,306
22,833
11,741
8,218
4,660
24,619
12,619
8,225
4,804
25,648
Anmärkning. Bland extra ordinarie personal å distriktens banafdelning har upptagits hela antalet extra ordinarie
banvakter, utgörande under åren 1906, 1907 och 1908 resp. 1,327, 1,324 och 1,358, oafsedt att aflöningen till en stor kontingent
af dessa, som till siffran ej kunnat hestttmmas, ingår i kostnaden för banunderliållet, dels ock antalet grindvakter uppgående
till resp. 693, 735 och 757.
STOCKHOLM, ISAAC MAKCUS'' BOKTBYCKERI-AKTIEBOLAG, 1909.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1909:13 Skrifvelse till Konungen, angående bestridande af vissa kostnader för Kungl. Maj ds propositioner och för kommittébetänkanden. a1 i texten
- Rskr. 1909:14 Skrifvelse till fullmäktige i riksgäldskontor et, i anledning af verkställd granskning af riksgäldskontorets förvaltning. a1 i texten