Sök i Ratio Lex

Memorial angående afsättande af medel för amortering å statsskulden.

1909-05-13 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1909:201, Memorial angående afsättande af medel för amortering å statsskulden.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 201.

1

*C:o 201.

Ank. till Riksd. kansli den 13 mai 1909 kl. 1 e. m.

Memorial angående afsättande af medel för amortering å

statsskulden. (R- A.) I

I en till statsutskottet den 29 sistlidne mars aflåten skrifvelse hafva

fullmäktige i riksgäldskontoret gjort följande framställning:

»På sätt i 82 § af det för riksgäldskontoret nu gällande reglementet

meddelas, har Riksdagen år 1889 föreskrifvit, att, om nya statsobligationer,

i hvilka någon viss ovillkorlig återbetalning medelst årlig amortering ej

blifvit af staten utfäst, varda af fullmäktige i riksgäldskontoret utfärdade,

fullmäktige skola snarast möjligt göra framställning om anvisande af de

medel, hvilka böra årligen afsättas för skuldbeloppets amortering inom

den tid, fullmäktige anse lämplig; skolande dessa medel ingå till en för

samtliga statslånen gemensam amorteringsfond samt af fullmäktige användas

till amortering å statsskulden medelst ökad utlottning eller obligationsinköp

tid efter annan.

Samtidigt med utfärdande af denna föreskrift beslöt 1889 års Riksdag,

efter framställning af fullmäktige, att i anledning af upptagandet af

1888 års 8 procents statsräntelån anvisa ett annuitetsanslag, afsedt dels

för gäldande af ränta å detta lån, dels ock för amortering å statsskulden i

allmänhet. Sedermera har Riksdagen, på förslag af fullmäktige, fattat likBih.

till Riksd. Prof. 1909. 4 Sami. 1 Afd. 132 Haft. (N:o 201.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Memorial N:o 201.

nande beslut i anledning af statsräntelånen af år 1900, 1904, 1906 och

1907.

Vidare har Riksdagen för 1894 års statslån anvisat ett särskild! annuitetsanslag,

hvaraf först skall utgå ränta å detta lån samt återstoden

användas till amortering därå på tider och sätt, som fullmäktige finna

lämpligast, dock att hela lånet skall vara slutbetaldt inom år 1950. Detta

anslag får sålunda ej, såsom de öfriga, användas för amortering af statsskulden

i allmänhet, utan endast för amortering af det lån, i anledning

af hvars upptagande anslaget beviljats.

För hvart och ett af nämnda statslån angifvas här nedan såväl räntefoten,

som ock det af Riksdagen anvisade annuitetsanslaget i procent af

lånets ursprungliga nominella belopp äfvensom den tid, på hvilken lånet

skulle kunna med annuitetsanslaget i fråga amorteras, under förutsättning

att obligationerna inlösas till pari:

räntefot

annuitetsanslag

amorteringstid

1888

års

lån

3 %

3,32 %

79 år

1894

»

3 %

4 % under de

3,74 %

56 »

1900

»

första tio åren,

därefter 3 V, %

4 %

70 V, år

1904

>

OO

3,83 %

71 »

1906

>

>

3 7j %

4 % under de

3,83 %

71 >

1907

>

»

första åtta åren,

därefter 3 */, %

4 %o

68 7, >

| r-''I anledning af 1887 års 3,6 procents statsräntelån har däremot icke

beslutats någon afsättning för statsskuldens amortering.

På grund af ofvan omförmälda föreskrift i reglementets 82 paragraf

åligger det nu fullmäktige att i anledning af upptagandet af 1908 års

statsräntelån göra framställning om anvisande af särskilda medel för amortering

å statsskulden. Obligationerna af nämnda lån, hvilka lyda å sammanlagdt

54,480,000 kronor eller 3,000,000 pund sterling och äro daterade

den 20 juni 1908, löpa till och med den 20 juni 1918 med 4 procents

ränta och därefter med 3 1/t procents ränta. Det ligger närmast till hands

att i fråga om detta lån följa samma grundsats, som tillämpats beträffande

de därmed likartade lånen af år 1900 och 1907 och sålunda bestämma

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 201.

3

annuitetsanslaget till 1 procent af lånebeloppet. Med en sådan annuitet

skulle 1908 års lån, under förutsättning att dess obligationer inlösas till

pari, kunna slutbetalas på en tid af 70 1/J år, räknadt från lånets upptagande.

Det har dock synts fullmäktige vara anledning taga under öfvervägande,

huruvida icke nu en större årlig afsättning för statsskuldens

amortering borde beslutas än den, som i föregående liknande fall blifvit

bestämd.

De nu utelöpande svenska statslånen hafva upptagits uteslutande för

produktiva ändamål, och den egendom, staten genom de upplånta medlen

förvärfvat, gifver redan nu afsevärda inkomster samt kommer säkerligen i

framtiden att lämna än mer betydande bidrag till statsskuldens förräntning

och amortering. Med afseende härå kan det utan tvifvel väl försvaras

att för amorteringen anvisas jämförelsevis låga anslag, dock synes

det fullmäktige möta betänklighet att för 1908 års och kommande statslån

bestämma anvisningarna för detta ändamål till så låg procent af lånebeloppen,

som hittills varit vanligt. Under de senaste åren har nämligen

statsskulden ökats högst betydligt — de fonderade lånen uppgingo i runda

tal vid slutet af år 1898 till 283,7 millioner kronor, men vid slutet

af år 1908 till 515,4 millioner kronor — och man har anledning antaga,

att äfven framdeles upplåningen för statens räkning, huru önskvärd

en inskränkning af densamma än vore, dock med all säkerhet kommer att

omfatta betydande belopp. Om man sålunda fortgår på skuldsättningens

väg utan att i högre grad än hittills genom anvisning å skattemedel sörja

för skuldens amortering, är det fara värdt att budgeten i framtiden kommer

att mycket hardt betungas af den ökade statsskulden, särskildt som

det i regel dröjer lång tid, innan de anläggningar, för hvilka de upplånta

medlen användas, lämna en afkastning, som fullt motsvarar räntan å de

upptagna lånen. Omtanke om kommande tiders statshushållning synes

därför bjuda, att den nuvarande generationen mera kraftigt bidrager till

återbetalningen af statsskulden för att icke bördan af densamma skall

blifva alltför tung för våra efterkommande.

Vidare bör man taga i betraktande, att den svenska statsskulden till

allra största delen är placerad i utlandet och att antagligen äfven framdeles

upplåningen för svenska statens räkning måste till väsentlig del verkställas

i utlandet. Man får dock icke förbise, att en stor utländsk skuldsättning

kan medföra afsevärda olägenheter af såväl ekonomisk som politisk

art. Äfven detta förhållande talar för att genom ökade amorteringsanslag

söka hämma en alltför hastig tillväxt af denna skuldsättning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Memorial N:o 201.

Slutligen är det för bibehållande och stärkande af vår kredit samt

för erhållande af goda villkor vid kommande upplåning af ej rinou vikt

att a riksstaten anvisas anslag för statsskulden till sadana belopp, att de

af långifvarne kunna anses tillräckliga för skuldens amortering inom rimlig

tid.

Med hänsyn till förberörda förhållanden anse sig fullmäktige böra förorda,

. att i anledning af upptagandet af 1908 års statslån "anvisas ett

annuitetsanslag att utgå från och med innevarande år med 41/ % af

lånets ursprungliga belopp 54,480,000 kronor eller sålunda med 2,451,600

kronor. Med denna annuitet skulle ifrågavarande statslån, under förutsättning

att obligationerna inlösas till pari, blifva slutbetaldt på eu tid af

omkring 48 V2 år, räknadt från lånets upptagande.

Jämväl med afseende år 1887 års 3,6 % statslån, hvilket, såsom

ofvan nämnts, är det enda af tidigare statsräntelån, som saknar amorteringsanslag,

anse sig fullmäktige böra hemställa om anvisande af sådant

anslag. Det synes fullmäktige ej finnas skäl att i förevarande hänseende

behandla detta lån på annat sätt än andra statslån, så mycket mindre som

lånet numera till ej obetydlig del är placeradt i utlandet. Enligt fullmäktiges

mening vore det lämpligt, att med afseende å ifrågavarande

3,6 yo lån anvisa ett annuitetsanslag, beräknadt till 41/, % af det vid

innevarande års början utelöpande obligationsbeloppet 52,551,360 kronor.

Med ett på detta sätt bestämdt annuitetsanslag skulle 1887 års lån kunna

blifva slutbetaldt inom en tid af 46 år, räknadt från innevarande års

början. Då emellertid lånets slutliga belopp icke är begränsadt och då

det kan komma att visa sig fördelaktigt att äfven framdeles såsom hittills

tid efter annan försälja nya obligationer af detsamma, torde, under förutsättning

att sådan ny emission af obligationer äger rum, annuitetsanslaget

jämväl böra för hvarje följande år utgå med ytterligare 4 l/i % af det

under det sistförflutna året sålunda utlämnade obligationsbeloppet. Härigenom

komme äfven obligationerna af en dylik senare emission att blifva

infriade inom en tid af 46 ar från aret näst efter det, då emissionen

verkställdes.

Med afseende å de delar af annuitetsanslagen för statsräntelånen af år

1888, 1900, 1904, 1906 och 1907, som icke åtgå till ränta å utelöpande

obligationer af vederbörande lån, är nu i reglementets §§ 3 och 5—8

stadgadt, att de sålunda återstående beloppen skola användas till amortering

a statsskulden medelst ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter

annan. Dessa medel ingå till en -gemensam fond, som hittills benämnts

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial Nw 901.

5

»fonden för extra amortering af statsskulden». De enligt reglementets

§ 4 utgående årliga anslagen för 1894 års lån hafva däremot, i den mån

de icke behöft tagas i anspråk för räntelikvid å samma lån, bokförts särskildt

för sig och redovisats under namn af »Fonden för amortering af

af 1894 års 3 % lån». De sålunda bildade båda fonderna böra enligt

fullmäktiges mening sammanföras till en enda fond, hvilken lämpligen

torde kunna erhålla benämningen »fonden för statsskuldens amortering».

Till samma fond böra gifvetvis äfven öfverföras de medel, som i anledning

af 1887 och 1908 års statsräntelåns upptagande må komma att af

Riksdagen anslås utöfver de för förräntning af dessa lån erforderliga beloppen.

I fråga om användningen af fondens medel torde det visserligen

i många fall vara ändamålsenligast att begagna sig af det förfaringssätt,

som i sådant hänseende nu är anvisadt beträffande anslagen för de förstnämnda

fem lånen, nämligen statsskuldens amortering medelst obligationsinköp

eller ökad utlottning. Men att vidtaga dylika åtgärder samtidigt

med upptagandet af nya lån torde emellertid ofta visa sig vara ur ekonomisk

synpunkt mindre välbetänkt i betraktande af den förlust i kursskillnad

och de ökade lånekostnader, som nästan undantagslöst äro förenade med

en sådan omsättning af skuldbelopp. I anledning häraf och då det förnämsta

af de med ifrågavarande fond afsedda syftena i lika hög grad kan

vinnas, om fondens medel användas till minskning i medgifven ny upplåning,

vore det enligt fullmäktiges mening önskvärdt att dem lämnades

bemyndigande att, då omständigheterna därtill föranleda, använda fondens

medel äfven för sistnämnda ändamål.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och då det för vinnande af

bättre öfversikt synes vara lämpligt att i en paragraf sammanföra samtliga

bestämmelser rörande amortering å statsskulden i följd af de statslåns

upptagande, hvilka icke återbetalas enligt på förhand fastställd amorteringsplan,

få fullmäktige hemställa, att statsutskottet behagade föreslå

Riksdagen att, i stället för det nuvarande reglementets §§ 3, 4, 5, 6, 7

och 8, införa i det nya reglementet för riksgäldskontoret en paragraf af

följande lydelse:

Till de under riksgäldskontorets förvaltning stående likvidations- och

amortissementsfonderna skola, i anledning af upptagandet af nedannämnda

statslån, årligen utbetalas följande annuitetsanslag, nämligen:

för 1888 års lån

» 1894 » »

kr. 885,338: 33

» 672,800: —

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Memorial N:o 201

för 1900 års lån

» 1904 » »

» 1906 » »

» 1907 » »

» 1908 » »

kr. 1,452,800

» 1,880,000

» 1,656,000

» 1,872,000

» 2,451,600

samt för 1887 års 3,6 % lån ett annuitetsanslag beräknadt till 4 x/a %

af lånets vid 1909 års början utelöpande belopp, hvilket anslag, i händelse

nya obligationer af lånet komma att försäljas, skall från och med

året näst efter det, hvarunder försäljningen sker, ökas med 4 V, % af

det under det sistförflutna året försålda obligationsbeloppet.

Af ofvannämnda annuitetsanslag skall främst utgå ränta å vederbörande

lån samt återstoden öfverföras till fonden för statsskuldens amortering.

Behållningen å fonden för statsskuldens amortering skall af fullmäktige

med hänsyn till föreliggande förhållanden användas antingen till

amortering af statsskulden medelst ökad utlottning eller obligationsinköp

eller ock till minskning i den nya upplåning, hvartill fullmäktige af Riksdagen

erhållit bemyndigande. Med afseende å statsskuldens amortering skall

iakttagas, att 1894 års statslån skall vara slutbetaldt senast inom år 1950 »

Under åberopande af de skäl, som till stöd för den af fullmäktige

sålunda gjorda framställningen blifvit af dem anförda, får utskottet med

anslutning till samma framställning härmed hemställa,

att Riksdagen må besluta, att i det nya reglementet

för riksgäldskontoret skall, i stället för §§ 3—8

i det vid 1908 års riksdag utfärdade reglementet, införas

ett stadgande af följande lydelse:

Till de under riksgäldskontorets förvaltning stående

likvidations- och amortissementsfonderna skola, i

anledning af upptagandet af nedannämnda statslån, årligen

utbetalas följande annuitetsanslag, nämligen:

för 1888 års lån

» 1894 *

» 1900 » »

» 1904 » »

» 1906 » »

kronor 885,383: 33

» 672,300: —

» 1,452,800: —

» 1,380,000: —

» 1,656,000: —

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 201.

7

för 1907 » » ........................... kronor 1,872,000: —

» 1908 » » ........................... , 2,451,600: —

samt för 1887 års 3,6 procents lån ett annuitetsanslag

beräknadt till 41/i procent af lånets vid 1909 års början

utelöpande belopp, hvilket anslag, i händelse nya

obligationer af lånet komma att försäljas, skall från

och med året näst efter det, hvarunder försäljningen

sker, ökas med 4 */, procent af det under det sistförflutna

året försålda obligationsbeloppet.

Af ofvannämnda annuitetsanslag skall främst utgå

ränta å vederbörande lån samt återstoden öfverföras

till fonden för statsskuldens amortering.

Behållningen å fonden för statsskuldens amortering

skall af fullmäktige med hänsyn till föreliggande

förhållanden användas antingen till amortering af statsskulden

medelst ökad utlottning eller obligationsinköp

eller ock till minskning i den nya upplåning, hvartill

fullmäktige af Riksdagen erhållit bemyndigande. Med

afseende å statsskuldens amortering skall iakttagas, att

1894 års statslån skall vara slutbetaldt senast inom år

1950.

Stockholm den 13 maj 1909.

På statsutskottets vägnar:

G. BILLING.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.