Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan Rönninge och Järna järnvägsstationer rn. m.

1909-05-13 · 14 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1909:202, Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan Rönninge och Järna järnvägsstationer rn. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets! Utlutande N:o 202.

I

N:o 202.

Ank. till Riksd. kansli den 14 maj 1909 kl. 11 f. m.

Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående

utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan Rönninge

och Järna järnvägsstationer rn. m. (R. A.)

I en den 26 sistlidne februari till Riksdagen aflåten proposition

n:o 94 bär Kungl. Magt under åberopande af propositionen bilagdt utdrag

af statsrådsprotokollet öfver civilärenden för samma dag föreslagit

Riksdagen

att, under förbehåll af kostnadsfri upplåtelse af mark och kontant

bidrag af staden Södertälje, Södertälje kanal- och slussverks aktiebolag,

C. F. Liljewalch och ägaren af Igelsta gård enligt af dem afgifna förbindelser,

besluta dels utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan

Rönninge och Järna stationer å västra stambanan, dels banans framdragande

i ändrad sträckning från Igelsta hållplats på fast bro å segelfri

höjd öfver Södertälje kanal norr om slussen därstädes och vidare genom

staden Södertälje, dels och häraf föranledda stationsanordningars utförande,

allt för en beräknad kostnad af 5,400,000 kronor; samt

att för påbörjande af berörda anläggningar för år 1910 till utgående

från riksgäldskontoret anvisa ett belopp af 100,000 kronor, med

rätt för Kungl. Maj:t att låta förskottsvis under innevarande år af tillgängliga

medel utanordna sistnämnda belopp.

Af det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet vill utskottet,

under hänvisning till protokollets innehåll i öfrigt, här endast meddela,

hvad föredragande departementschefen för egen del i ärendet yttrat.

Detta yttrande är af följande lydelse:

Bill. till Rissel. Prof. 1909. 4 Sami. 1 Afd. 133 Höft. (N:o 202.)

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Statsutskottets Utlåtande N:o SO,9.

»Frågan om västra stambanans inledande till Stockholm har — såsom

jag redan förut antydt — varit föremål för en grundlig utredning

af 1901 års bangårdskommitté. De förslag till frågans lösning, som afsågo

anläggandet af en ny linje med afvikning från nuvarande linjen

vid Gnesta eller Saltskog, har kommittén icke ansett sig kunna förorda,

utan har kommittén uttalat, att västra stambanans nuvarande sträckning

mellan Gnesta och Stockholm borde utan större förändringar bibehållas.

Äfven järnvägsstyrelsen har biträdt denna mening.

På grund af tidigare af Kungl. Maj:t och Riksdagen fattade beslut

i fråga om utläggande af dubbelspår mellan Rönningo och Ålfsjö stationer

torde man också kunna utgå därifrån, att de förslag, som afse,

att statsbanan skulle afvika från sin nuvarande sträckning vid Saltskog

eller ännu sydligare, icke vidare böra komma i betraktande. Vid sådant

förhållande höra några betänkligheter med hänsyn till nyssnämnda förslag

icke möta mot anordnandet af det nu ifrågavarande dubbelspåret

söder om Rönninge samt ett slutgiltigt ordnande af banans sträckning

vid Södertälje och öfver kanalen därstädes.

Järnvägsstyrelsens förevarande framställning afser hufvudsakligen

anläggning dels af dubbelspår mellan Rönninge och Järna stationer å

västra stambanan, dels ock af fast järnvägsbro å segelfri höjd öfver

Södertälje kanal norr om slussen, hvarigenom stambanan kommer att

erhålla förändrad sträckning mellan Igelsta hållplats och Saltskogs station.

Detta förslag motsvarar den i förutnämnda tabell0) under n:r 1 upptagna

linjen.

Hvad dubbelspåranordningen beträffar, är densamma betingad af

den i hög grad ökade trafiken och den ytterligare trafikökning, som

emotses, då den beslutade statsbanan Järna—Norrköping blir färdig.

Till belysning af den under senare år inträffade högst afsevärda trafikökningen

hav jag från järnvägsstyrelsen erhållit följande siffror:

Antal tåg för dag ä linjen Ramlinge—Saltskog:

Enligt sommartidtabellen: Enligt vintertidtabellen:

År 1895.........

....... 22

År 1895—96.........

....... 21

» 1900.........

...... 33

j> 1900—01.........

...... 36

» 1905........

...... 43

» 1905—06.........

...... 45

» 1906.........

...... 48

» 1906—07.........

...... 47

» 1907.........

...... 52

» 1907—08 .......

..... 50

» 1908.........

...... 54

» 1908—09.........

...... 51

*) Se statsrådsprotokollet sid. 28,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 202.

3

i År-

Antal afgångna och anlända resande

vid Rönningo.

vid Saltskog oeli

Södertälje.

!

vid Jama.

1898 ..................

15,199

148,313

1

30,845

1902 ..................

42,908

206,308

36,204

1 1907 ..................

108,881

335,489

59,528

År.

" . j

Trafikinkomster för afsänd trafik

vid Rönninge.

vid Saltskog ocli

Södertälje.

vid Jama.

1

1898 ..................

5,927

137,517

35,296

I 1902 ..................

10,180

183,505

40,453

I 1907 ..................

32,622

235,964

51,521

,

Godstonkilometer för bankilometer

å linjen Rönninge—

Saltskog.

å linjen Saltskog—

Jama.

1898..............................

210,765

191,120

1902..............................

268,988

242,755

1907..............................

358,154

322,235

Antal tågmöten och tågpassager vid Rönninge, Saltskog och Jama

var år 1898 14 men är enligt nu gällande tidtabell 48, hvarjämte vid

Saltskogs station, som är utgångspunkten för Norra Södermanlands

järnväg, dagligen expedieras 8 å 10 tåg å denna järnväg.

Redan nu möta svårigheter att å ifrågavarande bansträcka med

enkelspår behörigen sköta den i och för sig betydliga trafiken, och

gifvetvis måste det inom kort och med all säkerhet, då järnvägen mellan

Järna och Norrköping blifvit färdig, visa sig hardt när omöjligt att med

nuvarande anordningar utan ständiga tågrubbningar tillgodose det alltjämt

växande trafikbehofvet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 202.

Nödvändigheten af dubbelspår mellan Rönninge och Järna synes

mig följaktligen obestridlig, hvadan jag anser mig böra förorda järnvägsstyrelsens

framställning att redan nu vidtaga åtgärder för anordnande

af dylikt spår.

I sammanhang med frågan om utläggande af dubbelspåret måste

emellertid träffas slutligt afgörande rörande järnvägens sträckning mellan

Rönninge och Saltskogs stationer.

Härvid äro utom kostnadsfrågan hufvudsakligen två omständigheter

att taga i betraktande, nämligen kanal- och järnvägstrafikens förhållande

till hvarandra samt Södertälje stads intresse af hufvudspårets framdragande

genom staden.

Banan öfvergår för närvarande å eu punkt mellan Igelsta hållplats

och Saltskogs station Södertälje kanal på svängbro med broreglarnas

underkant 12,97 meter öfver slusströskeln i Stockholm samt med

en fri seglationsvidd af 9,5 meter.

Enligt den nu gällande ordinarie vintertidtabellen, 1 oktober 1908

—1 maj 1909, kan bron under dygnet hållas öppen 9 timmar 45 minuter,

hvaraf emellertid 6 timmar 20 minuter infalla mellan klockan 10

på kvällen och klockan 6 på morgonen. Härförutom spärras kanalen

ej sällan af extra tåg. Enligt sommartidtabellen ställer sig förhållandet

än ogynnsammare för kanaltrafiken.

Samtidigt med att den tid, då bron kan hållas öppen för fartygs

genomsläppande, på grund af det växande tågantalet alltmera afknappas,

visar kanaltrafiken en fortgående stegring. I detta hänseende ber jag

få åberopa följande belysande siffror:

År.

Antal

resor genom

Södertälje kanal af

Summa resor.

Kanal- och sluss- afgifter för far- koster och varor.

Kronor.

Ångfartyg.

Segelfartyg.

Pråmar.

Timmer-

flottar.

1895.........

2,426

1,226

1,043

349

5,044

49,793

1900.........

2,738

1,581

1,451

'' 769

6,539

61,205

1903.........

3,017

1,756

1,768

280

6,821

66,609

1906.........

3,475

2,163

1,766

417

7,821

69,616

1908.........

3,090

1,143

1,900

308

6,441

64,150

Nedgången i trafiken under år 1908 är uppenbarligen beroende

på då rådande dåliga konjunkturer.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 202.

Såsom handlingarna utvisa, genomlöpes kanalen under sommarmånaderna

af i medeltal omkring 40 fartyg om dygnet. Enligt

hvad jag inhämtat, kan endast ett mindre antal af dessa fartyg

passera under svängbron, som därför måste öppnas 25 till 32 gånger

dagligen. Bron skulle, enligt den nu gällande tidtabellen och i öfrig!

fastställda bestämmelser, såsom nämndt, icke* hållas öppen fullt 10

timmar om dygnet. Genom eu del signalinrättningar lär dock numera

så ordnats, att bron kan hållas öppen något längre tid. Med

hänsyn till förhållandena i kanalen kunna emellertid i medeltal icke

mer än 4 fartyg i timmen passera genom kanalen. På grund af det

väsentliga hinder, som vållas af svängbron, är därför uppenbart, att

maximum af kanalens trafikförmåga under nuvarande förhållanden snart

är uppnådt, och redan nu åstadkommas, såsom utredningen oförtydbart

gifver vid handen, till följd af svängbron understundom svåra störningar

i kanaltrafiken. På sätt framgår af de utaf mig förut lämnade uppgifter

har antalet tåg för dag å linjen Rönninge—Saltskog ökats från 33 år

1900 till 54 år 1908, en ökning således under 8 år af nära 64 procent.

Någon anledning att antaga, det tågantalet hädanefter skall växa mindre

hastigt förefinnes säkerligen icke. Snarare torde med tillkomsten af

den nya statsbanan mellan Järna och Norrköping kunna motses än

snabbare tillökning i trafiken. Klart synes mig därför vara, att den

nuvarande svängbron inom några få år skulle blifva så upptagen för

järnvägens behof, att den endast mycket kort tid af dygnet skulle

kunna öppnas för sjötrafik. Denna trafik skulle således blifva så godt

som stängd för alla fartyg, hvilka ej kunna passera under bron.

Med sådana förhållanden för ögonen synes det mig vara nödvändigt,

att sjötrafiken genom Södertälje kanal och järnvägstrafiken inom

den närmaste framtiden göras oberoende af hvarandra på sådant sätt,

att järnvägen föres öfver kanalen på fast bro å segelfri höjd. Icke

blott ur synpunkten af kanalens intresse utan äfven med hänsyn till

järnvägstrafiksäkerheten synes en sådan anordning å ifrågavarande

hardt trafikerade linje vara att bestämdt förorda.

Det framkomna förslaget att ersätta den nuvarande svängbron med

en ny svängbro på 15 meters fri höjd öfver högvatten anser jag, lika

med järnvägsstyrelsen, innebära ett provisorium, som ingalunda är att

tillråda. Jag vill härvid erinra, att man vid frågans bedömande bör

taga hänsyn därtill, att måhända inom en icke alltför aflägsen framtid

elektrisk drift kommer att införas å våra statsbanor. Den elektriska

driften betingar kortare och tätare tåg, och på en handel sådan som

den nu ifrågavarande torde öfver hufvud taget en med elektrisk drif
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 202.

kraft ombesörjd trafik icke kunna göras beroende af en bro, som då

och då måste öppnas.

Om man således gjort klart för sig, att den nuvarande svängbron

bör ersättas med fast bro å segelfri höjd, återstår att bestämma lämpligaste

läget för den nya bron.

I sådant hänseende föreligga två särskilda förslag, afseende det

ena att förlägga bron vid nuvarande kanalöfvergången och det andra

att bygga bron norr om slussen. Enligt det förra alternativet skulle

järnvägens nuvarande sträckning hufvudsakligen bibehållas, något som

ju gifvetvis vore en fördel. Det senare alternativet åter skulle betinga

en väsentlig omläggning och däraf följande förlängning af järnvägen.

Jag vill till en början nämna, att, därest bron skulle förläggas vid

nuvarande kanalöfvergången, enligt min åsikt järnvägen bör så framdragas,

att därigenom icke förhindras genomförandet af förslaget att

genom förändrad sträckning af Södertälje kanal öka dess trafikförmåga.

På sätt framgår af den utaf den trafiktekniska kommissionen åstadkomna

utredningen, skulle emellertid vid sådant förhållande järnvägens ombyggande

med säkerhet blifva ej oväsentligt dyrare än enligt de förslag,

som eljest synas kunna ifrågakomma.

Äfven andra skäl tala emot förslaget. På grund af markens lösa

beskaffenhet såväl söder om det nuvarande broläget som i närheten af

Saltskogs station kunna nämligen, såsom af utredningen framgår, de

afsevärda bankfyllnader, som nödvändiggöras af järnvägsspårets upplyftande

till segelfri höjd, här endast med stor risk anordnas och undandraga

sig dessutom noggranna kostnadsberäkningar.

En annan omständighet, som ej helt bör förbises, är att enligt

detta förslag Södertälje stads intresse att komma i direkt beröring med

statsbanan omintetgöres, och ej nog därmed, dess trafikförhållanden

blifva väsentligen försämrade, i det förbindelsen mellan Södertälje och

Saltskog afsevärdt förlänges genom denna senare stations af bankfyllnaden

nödvändiggjorda förflyttning.

På grund af hvad sålunda förekommit, anser jag mig böra tillstyrka

förslaget att förlägga den nya fasta bron norr om Södertälje sluss.

Om jag sammanfattar de fördelar, detta förslag innebär, skulle dessa

vara, att kostnaderna blifva lägre, att förenämnda dyrbara och riskabla

bankfyllnader undvikas, att staden Södertälje kommer i en länge efterlängtad

direkt beröring med statsbanan, att trafikerandet af det nuvarande

bispåret mellan staden och Saltskog upphör, att endast en station

behöfver användas i stället för de två nuvarande, samt att statens

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottet* Utlåtande N:o 202.

järnvägar göras oberoende af en möjligen blifvande omläggning af Södertälje

kanal.

Jag tillåter mig i sammanhang härmed erinra om de förut omnämnda,

ej obetydliga uppoffringar i form af upplåtelse af mark och

kontant bidrag, som Södertälje stad med flera åtagit sig i händelse af bifall

till förslaget om brons förläggande på den af mig nu förordade

platsen.

Järnvägsstyrelsen har föreslagit, att den nya bron skall förläggas

öfver kanalen med liufvudregelns underkant 31,5 meter öfver Stockholms

slusströskel, hvarigenom skulle erhållas en segelfri höjd af omkring

26 meter öfver Mälarens vattenyta vid medelvattenstånd, en höjd,

som, med hänsyn till den af bangård skommittén i ärendet förebragta

utredning, får anses fullt tillräcklig för tillgodoseende af sjötrafikens

kraf. Jag vill här omnämna, att de af Stockholms stads drätselnämnd

tillkallade sakkunniga för pröfning af förslagen om reglering af hufvudstadens

slussfråga och upptagande af en ny farled genom Hammarbysjö

i sitt den 10 december 1007 afgifna betänkande i fråga om järnvägsbron

öfver Årstaviken utgått från och lämnat utan erinran, att

skenans öfverkant skulle högst ligga 32 meter öfver Stockholms slusströskel.

Då afståndet mellan skenans öfverkant och liufvudregelns

underkant måste beräknas till minst 1 •_> meter, skulle således genom

den nu föreslagna höjden å bron öfver Södertälje kanal önskemålet om

samma segelfria höjd på ifrågavarande broförbindelser vara tillgodosedt.

Bron är afsedd att byggas i tio spann, af hvilka ett om 60 meter

och de öfriga om tillhopa 301,5 meter, samt hvila å 10 och 14 meter

höga landfästen af sten samt 9 järnbockar. Kostnaden för bron har

beräknats till 1,250,000 kronor, hvilket belopp är inberäknadt i den

förenämnda, af järnvägsstyrelsen upptagna posten »konstarbeten 1,507,820

kronor».

Då man bestämt sig att förlägga broöfvergången norr om Södertälje

sluss, måste valet träffas mellan två alternativa linjer, Igelstalinjen

och Glasbergalinjen, i den förut omnämnda sammanställningen anmärkta

under 1) och 2).

Ur kostnadssynpunkt äro förslagen väsentligen likvärdiga. Den

trafiktekniska kommissionen hade beräknat kostnaderna för Glasbergalinjen

till något mer än 700,000 kronor högre än för Igelstalinjen.

Järnvägsstyrelsen har, såsom nämndt, väsentligt höjt kostnadsberäkningen

för Igelstalinjen, men, enligt hvad meddelats mig, har vid en

approximativ kalkyl inom styrelsen beräknats motsvarande kostnads
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 202.

ökning för Glasbergalinjen, hvadan skillnaden i anläggningskostnad

skalle blifva ungefärligen denna summa. Mot denna högre anläggningskostnad

för Glasbergalinjen svarar emellertid en omkring 30,000

kronor högre årlig driftkostnad för Igelstalinjen. Om man kapitaliserar

driftkostnaden efter eu beräknad räntefot af 4 %, skulle sålunda sammanlagda

anläggnings- och driftkapitalet för de båda linjerna ungefär

uppväga hvarandra.

Kan man följaktligen hitintills lämna kostnadsfrågan ur räkningen,

talar för Glasbergalinjen, att densamma är 1,350 meter kortare än

Igelstalinjen.

Järnvägsstyrelsen har emellertid förordat den senare linjen hufvudsakligen

af skäl, att den följer nuvarande bansträckan fram till

Igelsta hållplats, och att med hänsyn till kommunikationsbehofvet omkring

denna hållplats, som är belägen omkring 2 kilometer från den

föreslagna hållplatsen Moraberg å Glasbergalinjen, valet af denna senare

linje skulle betinga bibehållandet af den 6 kilometer långa linjen

Rönninge—Igelsta såsom bilinje för lokaltrafik. Om denna utgångspunkt

är riktig, har jag ej kunnat finna annat, än att Igelstalinjen

skulle ställa sig’ så väsentligt ekonomiskt fördelaktigare för staten, att

man nödgas se bort från den vägförlängning, som dess antagande skulle

medföra. Driftkostnaden för linjen Rönninge—Igelsta, därest denna

linje skulle efter eventuell förflyttning af stambanan till annan sträckning

bibehållas såsom sidolinje, kan nämligen, enligt upplysning från

järnvägsstyrelsen, öfverslagsvis beräknas till 46,000 kronor för år.

Detta belopp, kapitaliseradt efter 4 %, motsvarar 1,150,000 kronor,

hvarmed vid en jämförelse mellan de båda linjerna sammanlagda anläggnings-

och driftkapitalet för Glasbergalinjen bör ökas.

För att söka bilda mig ett säkrare omdöme rörande det uppgifna

kommunikationsbehofvet omkring Igelsta hållplats har jag inhämtat

närmare upplysningar i ämnet. Jag har därvid erfarit, att vid hållplatsen

i fråga, där, såsom handlingarna utvisa, för några år sedan i

medeltal försåldes allenast omkring 1,000 biljetter årligen, försålts

4,963 biljetter under år 1907 och 5,242 biljetter under år 1908. .Härtill

kommer ett betydligt antal försålda biljetter till hållplatsen jämte

persontrafiken å månadsbiljetter.

Jag har vidare inhämtat, att omkring hållplatsen ligga egendomen

Igelsta gård och åkerbrukskolonien Hall; att från Igelsta gård försålts

ett antal af 30 tomter, hvarå finnas uppförda några och tjugu hus,

hvarje hus i regel bebodt af två familjer; att vidare följande lägenheter

ligga i närheten af hållplatsen, nämligen Sofiehill med 3 sommar
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 202.

i)

villor och eu vinterbostad, Hagaberg med 3 sommarvillor, Viksängen

med 4 sommarvillor samt 2 andra sommarvillor och 5 eller G lägenheter,

belägna utmed landsvägen. Samtliga dessa egendomar och

lägenheter äfvensom Igelsta ångsåg hafva sin naturliga trafik på Igelsta

hållplats. Såsom järnvägsstyrelsen påpekat, har Liljeholmens stearinfabriks

aktiebolag inköpt ett område vid Igelstaviken i närheten af

hållplatsen i afsikt att dit förflytta sin verksamhet. Slutligen är Igelstalinjen

väsentligen bättre belägen för att upptaga trafik från östra sidan

af Halsfjärden med dess för bebyggande synnerligen gynnsamma

terräng.

I betraktande af alla dessa omständigheter har jag, lika med järnvägsstyrelsen,

funnit, att man icke kan utan att åstadkomma allt för

stora rubbningar i jord värden och andra förhållanden nedlägga trafiken

å den nuvarande linjen mellan Rönninge och Igelsta hållplats. Jag

anser mig därför hafva goda skäl att ansluta mig till järnvägsstyrelsens

förslag, att den nya linjen först vid Igelsta hållplats skall afvika

från banans nuvarande sträckning.

Järnvägsstyrelsens hemställan, att den nuvarande linjen mellan

Igelsta och Saltskog skulle, äfven sedan den nya sträckningen blifvit

färdig, bibehållas för att tagas i anspråk för vissa tåg, hvilka ej göra

uppehåll i Södertälje, synes mig vara att förorda. Kostnaden för bevakning

och underhåll af denna 2 kilometer långa linje torde enligt

uppgift kunna beräknas till 3,000 kronor om året.

Mot de af järnvägsstyrelsen gjorda kostnadsberäkningarna har jag

icke ansett mig kunna framställa någon anmärkning. Dock vill jagerinra

därom, att, såsom förut omnämnts, vissa, till 240,000 kronor

värderade områden, lxvilkä för närvarande upptagas af Södertälje station

och förbindelsespåret dit, efter den nu ifrågavarande anläggningens

utförande skulle enligt den trafiktekniska kommissionens förmenande

blifva obehöfliga och kunna försäljas. Något afdrag för nyssnämnda

belopp i kostnadsberäkningen har järnvägsstyrelsen emellertid på an-’

förda skäl icke gjort. Om också, såsom jag inhämtat, eu del af ifrågavarande

områden äfven för framtiden kan blifva behöflig för statens

järnvägar och sålunda ej bör försäljas, torde dock för återstoden en

icke så obetydlig försäljningssumma kunna påräknas. Anläggningskostnaden

skulle följaktligen komma att minskas med denna summa.

Kostnaden för anläggningarna synes lämpligen, såsom på senare

tider skett i fråga om dubbelspåranläggningar, böra utgå af lånemedel.»

Bill. till Biksd. Prof. 1909. 4 Sami. 1 Afä. 138 Häft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 202.

Genom den i statsrådsprotokollet meddelade utredningen synes det

utskottet vara till fullo ådagalagdt, att inom den närmaste tiden åtgärder

måste vidtagas såväl för anordnande af dubbelspår å bansträckan

Rönninge—Järna som ock för järnvägens framdragande öfver Södertälje

kanal på en fast bro å segelfri höjd. Trafiken å nämnda bansträcka är

redan nu så stor, att den endast med svårighet kan på tillfredsställande

sätt ombesörjas med enkelspår, och detta torde säkerligen visa sig så

godt som omöjligt, då inom få år järnvägen Järna—Nyköping—Norrköping

blifver färdig och tillför banan i fråga ytterligare trafik. Den

lågt belägna svängbro, på hvilken västra stambanan nu öfvergår Södertälje

kanal, måste redan för den nuvarande järnvägstrafiken hållas

stängd halfva dygnet eller mera och är därigenom till afsevärd olägenhet

för kanalfarten samt verkar hämmande på dess utveckling. Och med

hänsyn till den ständigt fortgående ökningen af tågantalet å ifrågavarande

bana, torde man, såsom i statsrådsprotokollet framhållits, kunna

med visshet förutse, att nämnda svängbro inom få år skulle blifva så

upptagen för järnvägens behof, att den endast en mycket kort tid af

dygnet skulle kunna öppnas för sjötrafik. I betraktande häraf och med

hänsyn äfven till trafiksäkerheten å banan kan man enligt utskottets

mening icke bortse från nödvändigheten af att järnvägstrafiken och sjöfarten

genom kanalen snart göras oberoende af hvarandra genom att

banan på segelfri höjd öfvergår kanalen på en fast bro.

Af de olika förslag, som för vinnande af detta syfte upprättats,

hafva de, som afse den nya brons förläggande vid den nuvarande kanalöfvergången

blifvit såväl af järnvägsstyrelsen som af departementschefen

afstyrkta på skäl, som synas utskottet vara väl grundade. Det af Kungl.

Maj:t nu upptagna förslaget att låta banan öfvergå kanalen norr om

Södertälje sluss är enligt utskottets mening gifvet att föredraga. Hvad

af Kungl. Maj:t föreslagits beträffande järnvägens ändrade sträckning

öster om denna broöfvergång synes utskottet däremot mindre tillfredsställande.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle banan såsom förut framgå

till Igelsta hållplats men därifrån i en stor krökning föras upp till bron

norr om slussen. Förutom de svåra krökningsförhållandena är mot

denna sträckning särskildt att anmärka den betydliga vägförlängning

af nära 3 V2 kilometer, som hufvudbanan enligt denna plan skulle erhålla.

Denna ökning i våglängden måste enligt utskottets mening så mycket

mer framkalla betänkligheter, som den träffar en af vårt lands mest

trafikerade statsbandelar, en linje som utgör förbindelsen mellan hufvudstaden

och de södra orterna samt kontinenten. Med afseende å denna

olägenhet har man, såsom af statsrådsprotokollet inhämtas, tänkt sig

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 202.

11

att jämte den föreslagna nya linjen fortfarande bibehålla den nuvarande

med svängbro öfver kanalen samt använda denna linje såväl för vissa

genomgående snälltåg som ock för en del godståg, hvilka icke behöfva

göra uppehåll vid Södertälje. Det förefaller utskottet, som om man

häruti kan se ett indirekt erkännande af att banans framdragande i den

föreslagna'' ändrade sträckningen icke kan anses utgöra en tillfredsställande

lösning af frågan.

Det finnes emellertid förslag upprättade till andra sträckningar af

järnvägen öster om broöfvergången vid Södertälje sluss, nämligen de

s. k. Glasbergalinjerna, hvilka i närheten af Rönninge station ansluta

sig till den nuvarande stambanan. Dessa linjer äro ej obetydligt kortare

än den af Kung!. Maj:t föreslagna Igelstalinjen och de framgå

utan några besvärande krökningar. Kostnaden för banans framdragande

öfver Glasberga beräknas visserligen blifva något större än för Igelstalinjen,

men å andra sidan medför sistnämnda linje eu högre driftkostnad,

och med afseende härå anses de olika förslagen vara ur kostnadssynpunkt

väsentligen likvärdiga. Det må ock framhållas, att den af

järnvägsstyrelsen för frågans utredning tillsatta trafiktekniska kommissionen

i sitt utlåtande bestämdt förordat den ena af Glasbergalinjerna

framför alla öfriga föreliggande förslag. Igelstalinjen bär dock af järnvägsstyrelsen

och departementschefen ansetts böra äga företräde hufvudsakligen

med hänsyn till kommunikationsbehofvet vid Igelsta hållplats

och de rubbningar i jordvärden och andra förhållanden, som skulle föranledas,

om icke banan bibehölles i sin sträckning till denna plats. Då

emellertid å Glasbergalinjen enligt förslaget skulle anläggas en hållplats

belägen endast omkring 2 kilometer från den nuvarande hållplatsen vid

Igelsta, förefaller det utskottet, som om berörda förhållanden icke behöfde

tillmätas alltför stor betydelse eller utgöra hinder för stambanans

framdragande i en sträckning, som för trafiken i det hela måste anses

fördelaktigare. Enligt utskottets mening äro Glasbergaförslagen väl

värda att tagas under förnyad ompröfning.

Af ofvan anförda skäl anser sig utskottet icke kunna tillstyrka det

förslag, Kungl. Maj:t nu framlagt, utan hemställer,

att Kungl. Maj:ts förevarande framställning icke

må vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 13 maj 1909.

På statsutskottets vägnar:

G. BILLING.

i

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 202.

Reservationer;

af herrar grefve C■ O. Taube och O. M. Strömberg, hvilka ansett,

att utskottet bort tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förevarande framställning;
-

af herrar grefve A. F. Wachtmeister, E. Fränekel, G. Pos, P. Olsson,

J. A. Sjö och C. G. Thor, hvilka ansett, att utskottets yttrande och

hemställan bort hafva följande lydelse:

»Mot Kungl. Maj:ts förevarande proposition synes utskottet ej något

vara att erinra i hvad framställningen afser anordnande af dubbelspår

mellan Rönninge och Järna stationer å västra stambanan. Trafiken å

denna bansträcka är redan nu så stor, att den endast med svårighet

kan på tillfredsställande sätt ombesörjas med enkelspår, och detta torde

säkerligen visa sig så godt som omöjligt, då inom få år järnvägen

Järna—Nyköping—Norrköping blifver färdig och tillför banan i fråga

ytterligare trafik. Åtgärder för vidtagande af dubbelspåranordning mellan

Rönninge och Järna synas därför icke längre kunna uppskjutas. — I

sammanhang härmed har Kungl. Maj:t funnit skäl föreslå, att banan

mellan Igelsta hållplats och Saltskogs station skulle framdragas i ändrad

sträckning för att på fast bro å segelfri höjd öfvergå Södertälje kanal

norr om slussen. Detta förslag har framkommit hufvudsakligen för att

göra järnvägstrafiken och sjöfarten genom kanalen helt och hållet oberoende

af hvarandra. Det har nämligen framhållits, hurusom den svängbro,

på hvilken järnvägen nu framgår öfver kanalen, är till stor olägenhet

för kanalfarten och'' verkar hämmande på dess utveckling. Det synes

emellertid med skäl kunna sättas i fråga, om kanalfartens tillgodoseende

verkligen är en angelägenhet af den betydelse, att den bör från statens

sida påkalla den stora uppoffring af flera miljoner kronor, som det framlagda

förslaget innebär. Så som kanalen nu är byggd — den är så

smal, att något möte mellan fartyg af vanlig storlek icke kan äga rum

i densamma — behöfver ett ångfartyg omkring 12 minuter, ett segelfartyg

med bogsering omkring 18 och utan bogsering omkring 25

minuter för att passera genom kanalen. Förslag till kanalens utvidgning

och ombyggnad har visserligen blifvit uppgjordt, men utsikterna

för att detta förslag, som går på en kostnad af mellan 4 och 5 miljoner

kronor, skall komma till utförande, anses ingalunda vara stora.

Å andra sidan lärer det icke vara tvifvel underkastadt, att inom en snar

framtid en ny stor farled mellan Mälaren och Östersjön kommer att af

Stockholms stad anordnas genom Årstaviken och Hammarbysjö, och

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 202.

13

säkerligen skall denna farled i ej ringa grad från Södertälje kanal draga

trafik, ''i synnerhet af större fartyg. Då vidare utvecklingen på sjöfartens

område mer och mor synes tendera därhän, att pråmar med bogserare

träda i stället för segelfartyg, synes det utskottet icke vara osannolikt,

att trafiken i Södertälje kanal framdeles i vida större omfattning an nu

är fallet kommer att utgöras af pråmar och mindre ångbåtar, som kunna

passera genom kanalen utan att svängbron öppnas.

Med hänsyn härtill kan utskottet icke finna det vara välbetänkt att

för kanal trafikens skull nu vidtaga den i propositionen föreslagna synnerligen

kostsamma omläggningen af järnvägen. Det kan visserligen

icke bestridas, att det äfven för järnvägstrafiken skulle vara till fördel,

om banan på en fast bro framginge öfver kanalen, men det liar dock

icke kunnat påstås, att detta ännu på. lång tid är behöfligt för trafikens

besörjande eller påkallas af hänsyn till. trafiksäkerheten. Förslaget om

den ändrade sträckningen för banan innebär å andra sidan afsevärda

olägenheter. Förutom de svåra krökningsförhållandena är härvid särskild

att märka den betydliga vägförlängning å hufvudbanan af nära

3 1 ä kilometer, som denna sträckning medför.

Med afseende härå har man äfven tänkt sig att jämte den iöreslakna

nya linjen fortfarande bibehålla den nuvarande med svängbro

öfver kanalen samt använda denna linje såväl för vissa genomgående

snälltåg som ock för en del godståg, hvilka icke behöfva göra uppehåll

vid Södertälje. Det förefaller utskottet som om man häruti kan se ett

indirekt erkännande af att banans framdragande i den föreslagna andrade

sträckningen icke kan anses utgöra en tillfredsställande lösning åt

frågan. , ,, ,

Af hvad ofvan blifvit anfördt torde framgå, att utskottet anser lamp
lio-ast

att nu anordna dubbelspår å banan i dess nuvarande sträckning

och höjdläge vid öfvergången öfver kanalen. I enlighet med ett i statsrådsprotokollet

omförmäldt förslag i detta syfte bör enligt utskottets

mening för nämnda öfvergång anläggas en ny dubbelspårig svängbro

med en spännvidd af 21 meter och en fri seglationsvidd åt 1» meter.

Genom en sådan bro skulle, såsom af bangårdskommittén i dess ar lJOo

afgifna utlåtande framhållits, för de kanalen passerande fartygen beredas

en betydligt bekvämare genomfart än hvad som för närvarande äger

rum. Det synes utskottet vara anledning antaga, att genom en sådan

anordning kanaltrafiken ännu under många år skulle kunna nöjaktigt

Ö Kostnaderna för anordnande af dubbelspår enligt ofvan angifna

förslag har för bansträckan mellan Rönninge och Saltskog beräknats

Bih. till Riksd. Prof. 1909. i Sami. 1 Afd. 133 Höft. 3

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 202.

till 1,552,000 kronor. Härtill kommer för dylik anordning å sträckan

baltskog—Järna enligt beräkning 700,000 kronor. I sin helhet skulle

anläggningen sålunda belöpa sig till 2,252,000 kronor, ett belopp som

med mer an 3 miljoner kronor understiger det af Kungl. Makt ifrågasatta

anslaget. , J ö

Utskottet får alltså hemställa,

att Kungl. Majrts förevarande framställning må

på det sätt bifallas, att Riksdagen dels beslutar utläggning

af ytterligare ett järnvägsspår mellan Rönninge

och Järna stationer å västra stambanan med

öfvergång öfver Södertälje kanal i banans nuvarande

sträckning och höjdläge men på en ny dubbelspårig

svängbro, för hvilket arbete kostnaden beräknats till

2,252,000 kronor, dels ock för påbörjande af berörda

anläggning för år 1910 till utgående från riksgäldskontoret

anvisar ett belopp af 100,000 kronor, med

rätt för Kungl. Maj:t att låta förskottsvis under innevarande

år af tillgängliga medel utanordna sistnämnda

belopp».

samt af herrar G. Odqvist

skottets motivering:.

O

och A. Ekman mot vissa delar af ut
-

. ^ulle h.ar antecknas, att herrar H. Andersson, C. Persson och

A Wiklund icke mom utskottet deltagit i behandlingen af detta ärende

ai VfifSi°mji?tt -grefTe Ph'' L'' Klin9sP0r icke närvarit vid ärendets

slutbehandling i utskottet.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1909,

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1909:226 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan Rönninge och Järna järnvägsstation s. 12 i texten