Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående vissa med afvittringen inom Västerlottens och Norrbottens läns lappmarker sammanhängande förhållanden, samt en i ämnet väckt motion.

11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1909:206, Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående vissa med afvittringen inom Västerlottens och Norrbottens läns lappmarker sammanhängande förhållanden, samt en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 206.

1

N:o 206.

Ank. till Rikäd. kansli den 17 maj 1909, kl. 11 f. m.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående

vissa med afvittringen inom Västerlottens och Norrbottens

läns lappmarker sammanhängande förhållanden,

samt en i ämnet väckt motion.

(I. A.)

I en till Riksdagen aflåten, till statsutskottet för förberedande

behandling öfverlämnad proposition (n:o 110) af den 17 mars 1909 har

Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver jordbruksärenden för samma dag föreslagit Riksdagen att i afseende

å nedannämuda, med afvittringen inom de områden af Västerbottens

och Norrbottens läns lappmarker, beträffande hvilka Kungl. Maj:ts befallningshafvande

ännu icke meddelat afvittringsutslag, sammanhängande

förhållanden besluta som följer, nämligen:

l:o) att, där afvittring åt hemman eller nybyggen så verkställes

att särskildt område i inägor utlägges åt hvarje brukningsdel, samt

därvid till vinnande af lämpligt skifte en eller flera delägare nödgas

utflytta, i afseende å sådan utflyttning hvad angående understöd af allmänna

medel till utflyttningar i följd af laga skiften är stadgadt skall

äga motsvarande tillämpning;

2:o) att, där vid afvittring ofvan odlingsgränsen till hemman eller

nybygge hörande mark efter ty särskildt stadgas måste för tillgodoBih.

till Riksd. Prot. 1909. 4 Sami. 1 Afd. 137 Höft. (Näs 206 o. 207.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottet* Utlåtande N:o 206.

seende af nomadlapparnas behof af renbete, renskiljningsplats eller flyttningsväg

för renarna afstäs mot erhållande af annat, kronan tillhörigt

område, den för dylikt fall stadgade ersättning för odling och utflyttning

skall utbetalas från anslaget till skiften och afvittringar;

3:o) att, där hemman eller nybygge helt eller delvis blifvit efter

beslut i vederbörlig ordning för ändamål, hvarom nyss är sagdt, innan

områdestilldelningen ägt rum, till statsverket inlöst, område icke skall

vid afvittringen upptagas för hemmanet, nybygget eller den inlösta

delen däraf, där sådant ej af hänsyn till enskild rätt påkallas, samt att

i afseende på allmänna utskylder och besvär, hvilande på hemman,

nybygge eller del däraf, som sålunda icke fått område för sig upptaget,

skola iakttagas de föreskrifter, Kung]. Maj:t kan komma att

meddela;

4:o) att, där å lägenhet ofvan odlingsgränsen, som blifvit utan

vederbörligt tillstånd anlagd eller för hvilken upplåtelsen meddelade

föreskrifter angående byggnads- eller odlingsskyldighet icke blifvit

behörigen fullgjorda, innehafvare verkställt sådana arbeten eller nedlagt

sådana kostnader, att han efter pröfning af Kungl. Maj:ts befallningshafvande

finnes vara förtjänt att vid lägenheten bibehållas, samt befallningshafvanden

pröfvar detta kunna tillåtas utan förnärmande af enskild

rätt och utan att nomadlapparnas intressen äfventyras, åt sådan lägenhet

må vid afvittringen i mån af tillgång utläggas särskildt område af såväl

inägor som husbehofsskog samt lägenheten till innehafvaren upplåtas

och, efter det upplåtelsebref af Kungl. Maj:ts befallningshafvande utfärdats,

i jordeboken upptagas såsom frälsetorp utan mantal;

5:o) att åt lägenhet, hvarom under 4:o) förmäles, icke må utläggas

mera husbehofsskog än åt hemman af motsvarande storlek i samma

trakt, och att dylik lägenhet icke må tillerkännas andel i samfälld husbehofsskog;

samt

6:o) att vid afvittring ofvan odlingsgränsen lämpliga områden skola,

där detta kan ske utan förnärmande af öfriga intressen, som äro på

afvittringen beroende, afsättas för att i enlighet med de bestämmelser,

Kungl. Maj: t meddelar, upplåtas till nybyggeslägenheter åt lappar, hvilka

helt eller hufvudsakligen öfvergifva nomadlifvet.

Departementschefen har till berörda statsrådsprotokoll i ärendet

anfört följande:

»Såsom jag i mitt anförande till statsrådsprotokollet den 15 maj

1908 vid förnyad anmälan af Riksdagens skrifvelse den 10 maj 1905

angående vissa ändringar i gällande föreskrifter rörande afvittringen

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 206.

3

framhållit, äro vissa af de etadgauden, hvilka påkallas af den utaf mig

vid samma tillfälle förordade omregleringen beträffande afvittringsverket,

af beskaffenhet att böra meddelas i den ordning, som i § 87 regeringsformen

föreskrifves. Nådiga propositioner till Riksdagen i dessa ämnen

hafva ock denna dag blifvit af Eders-Kungl. Maj:t beslutade. Vid föredragning

af frågan om framläggandet af den ena af dessa propositioner

har jag haft anledning erinra om nödvändigheten att själfva den

planerade nya afvittringsförfattningen utfärdas i administrativ ordning,

och i mitt berörda anförande den 15 maj 1908 bär jag lämnat en närmare

redogörelse för de principer, på hvilka denna författning synes

mig böra byggas. Vid samma tillfälle har jag ock framhållit, hurusom

för genomförandet af vissa bland de bestämmelser, hvilka innefattas i

förstberörda lagförslag eller äro afsedda att inflyta i den nya afvittringsförfattningen,

lärer blifva nödvändigt, att statsverket åtager sig

vissa uppoffringar i form af ekonomisk subvention, anslag af kronomark

eller eljest. För inhämtande af Riksdagens samtycke i dessa

hänseenden synes nådig proposition nu böra till Riksdagen aflåtas, och

får jag därför till närmare utredning af denna fråga erinra om följande.

Ett af de hufvudsakliga syftemålen med den ifrågasatta nya afvittringsförfattningen

är att närmare genomföra de förändrade principer

beträffande skogstilldelning vid afvittring, som angifvas i 1905 års riksdags

genom nådiga kungörelsen den 20 april 1906 promulgerade beslut.

Om dessa principer genomföras på det sätt, som blifvit af mig föreslaget,

så att särskildt husbehofsskogsområde såvidt möjligt utlägges åt

hvarje brukningsdel, ligger i själfva verket den frågan nära till hands,

om icke en för odlingens höjande synnerligen angelägen delning jämväl

af inägorna under vissa förutsättningar skulle kunna företagas redan i

och med områdestilldelningen vid afvittringen. x4f skäl, dem jag vid

den tidigare föredragningen af detta ärende framhållit, synes mig denna

fråga böra besvaras jakande, och jag har vid samma tillfälle i hufvudsak

angifvit, huru en dylik delning enligt min uppfattning bör verkställas

och hvilken karaktär rättsligen bör tilläggas densamma. De

sålunda ifrågasatta bestämmelserna med afseende på sättet för områdestilldelningens

verkställande innebära tydligen, äfven hvad inägorna beträffar,

en väsentlig nyhet i jämförelse med nu gällande föreskrifter i

ämnet, enligt hvilka hvarje delägare regelmässigt skall bibehållas vid

sina inägor och endast undantagsvis är skyldig att med dessa ingå i

byte med annan delägare eller med kronan. Bland annat komma att

uppstå frågor om utflyttningar och om gäldandet af de kostnader, som

däraf föranledas. Med hänsyn till beskaffenheten af ifrågavarande ägo
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 206.

delningar, sådana de blifvit af mig föreslagna, syues det härvid vara

det riktiga, att staten till täckandet af berörda kostnader bidrager i

samma mån, som enligt redan gällande bestämmelser sker i fråga om

utflyttningar i följd af laga skiften. De utgifter, som förorsakas statsverket

härigenom äfvensom genom det kostsammare sättet för områdestilldelningens

genomförande, torde blifva ganska obetydliga och i hvarje

fall icke på långt när jämförliga med de bidrag till skifteskostnaderna,

som staten redan lämnat vid laga skiften inom trakter, som varit vida

bättre lottade än de nxi ifrågavarande.

Vid tidigare föredragning af detta ärende har jag jämväl haft

tillf allé erinra hurusom vid ännu återstående afvittringsförrättningar

ofvan odlingsgränsen större omsorg än hittills bör ägnas åt lappbefolkningens

intressen. Någon fullständig lösning af lappfrågan kan visserligen

icke redan nu uppnås, men väl kunna, om afvittringen verkställes

med större förutseende än hittills, afsevärda lättnader omedelbart beredas

den nomadiserande lappbefolkningen och möjlighet hållas öppen

för framtida åtgärder af större räckvidd. Ägnades i detta hänseende

alls ingen tanke åt framtiden, så komme säkerligen framdeles störa

kostnader att åsamkas statsverket, hvilka statsmakterna nu torde hafva

i sin hand att genom ett mera framsynt reglerande af afvittringsverket

till största delen undvika. Framför allt torde, såsom jag tidigare

erinrat, mycket i nämnda syfte kunna vinnas genom föreskrifter, att

områdestilldelningen verkställes på ett sätt, som mera beaktar lappbefolkningens

intressen. Härvid kan emellertid inträffa, att vissa kostnader

blifva oundvikliga, om ändamålet helt skall stå att vinna. Det

kan nämligen visa sig nödvändigt att i den nomadiserande lappbefolkningens

intresse taga i anspråk till hemman eller nybygge hörande

mark. Ett af förstberörda lagförslag afser att för dylika fall ålägga

vederbörande ägare eller åbo förpliktelse att åtnöjas med ersättning i

annat, kronan tillhörigt område inom afvittringslaget, men dylikt tvångsutbyte

kan tydligen icke få förekomma, utan att ägaren eller åbon tillerkännes

ersättning af statsmedel för odling och husflyttning, där sådant

af jordbytet föranledes, något som jämväl beaktats i det berörda lagförslaget.

Dylik ersättning torde vara af beskaffenhet att böra utgå af

anslaget till skiften och afvittringar, och torde följaktligen Riksdagens

medgifvande till medlens utbetalande af berörda anslag nu böra inhämtas.

I vissa fall lärer det emellertid visa sig omöjligt att i nyssnämnda form

bereda vederbörande ägare eller åbo ersättning för mark, som finnes vara

för renskötseln oundgängligen erforderlig. Någon annan utväg synes då

icke stå öppen, än att den för nämnda ändamål erforderliga marken af

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 206.

5

statsverket förvärfvas antingen expropriationsvis med tillämpande af

renbeteslagen den 1 juli 1898 § 33 eller ock genom inlösen efter

frivillig öfverenskommelse. Utredning och förslag angående behofvet

af och villkoren för sådana markförvärf synas med minsta kostnader

för statsverket kunna företagas i sammanhang med afvittringen, och

genom ett sådant tillvägagångssätt vinnes ock den fördelen, att, om

inlösen kan hinna ske, innan omrädestilIdelningen ägt rum, område

icke behöfver vid afvittringen upptagas för hemman, nybygge eller

del däraf, som blifvit till statsverket inlöst, såframt ej sådant upptagande

påkallas af hänsyn till enskild rätt. De medel, som för dessa

markförvärf erfordras, synas lämpligen böra af Riksdagen äskas först

efter hand som dylika förvärf visa sig af behofvet påkallade. Då

hemman eller nybygge helt eller delvis inlöses och nedlägges för att

i renskötselns intresse disponeras, erfordras föreskrifter, huru förhållas

bör i afseende på utgörandet af därå hvilande allmänna utskylder och

besvär. Bestämmelser i detta hänseende synas lämpligen böra af

Eders Kungl. Maj:t meddelas, och torde de obetydliga belopp, hvilka

enligt sålunda meddelade föreskrifter kunna komma att utgå såsom

ersättning för dylika onera lämpligen kunna af Eders Kungl. Maj:t

förskottsvis utanordnas för att sedermera anmälas till ersättande af Riksdagen.

Hvad slutligen särskild! angår den del af lappbefolkningen,

som helt eller delvis öfvergifvit nomadlifvet, så utgör visserligen äfven

frågan om ordnandet af dess ställning ett spörsmål, hvars besvarande i

hög grad är beroende på ytterligare utredning. I detta ärende redan

förebragt material synes emellertid gifva vid handen, att utan åsidosättande

af öfriga intressen, som äro på afvittringen beroende, områden,

lämpliga till nybyggen åt dylika lappar, kunna i tillräcklig mängd

reserveras. Detta synes då ock, till undvikande af framtida besvär och

kostnad, böra ske och frågan om de sålunda afsätta områdenas disponerande

lämnas att af Eders Kungl. Maj:t framdeles, efter verkställd

utredning, pröfvas och afgöras.

I mitt förutnämnda anförande den 15 maj 1908 har jag äfven

berört frågan om de s. k. inhysingarnas ställning. Under åberopande

af hvad jag därvid anfört får jag såsom min mening framhålla, att

äfven åt inhysingslägenhet, d. v. s. lägenhet ofvan odlingsgränsen, som

blifvit utan vederbörligt tillstånd anlagd eller för hvilken vid upplåtelsen

meddelade föreskrifter angående byggnads- eller odlingsskyldighet

icke blifvit behörigen fullgjorda, vid afvittringen måtte utläggas

särskild! område af såväl inägor som husbehofsskog, såframt Kung].

Maj:ts befallningshafvande finner, att innehafvare å lägenheten verkställt

s. 6 Kontrollera mot PDF

Motion.

6 Statsutskottets Utlåtande N:o 206.

sådana arbeten eller nedlagt sådana kostnader, att han må anses förtjänt

att vid densamma bibehållas, samt befallningshafvanden pröfvar

detta kunna tillåtas utan förnärmande af enskild rätt och utan att nomadlapparnas

intressen äfventyras. Husbehofsskogsområde, som utlägges

åt inhysingslägenhet, lärer under inga förhållanden få vara större, än

som tilldelas hemman eller nybyggen af motsvarande storlek i samma

trakt, och torde dylik lägenhet icke böra tillerkännas andel i allmänning

eller samfälld husbehofsskog. Sedan område sålunda blifvit utlagdt

åt inhysingslägenhet, bör upplåtelsebref å densamma af Kungl.

Maj:ts befallningshafvande utfärdas och lägenheten sedermera i jordeboken

upptagas såsom frälsetorp utan mantal.

Såsom jag vid mitt anförande till statsrådsprotokollet den 12

sistlidne januari vid anmälan af frågan om reglering af utgifterna under

riksstatens nionde hufvudtitel hatt tillfälle erinra, komma, om de af mig

framställda förslagen till afvittringsverkets ordnande vinna bifall, äfvensom

af andra skäl, dem jag vid nyssnämnda tillfälle antydt, vissa Riksdagens

beslut. att erfordras i fråga om det ordinarie anslaget till skiften och

afvittringar, särskildt i den riktning, att anslaget förändras till förslagsanslag.

Detta utgör emellertid en fråga, till hvilken jag anhåller att i

annat sammanhang få återkomma,

I samband med nu föreliggande ärende anser jag mig slutligen

böra anmäla en underdånig skrifvelse af den 9 december 1908, hvari

kronolänsmannen K. J. Lundberg, enligt af Tärna socknemän genom

beslut å kommunalstämma lämnadt uppdrag, på anförda skäl anhållit,

att afvittringen inom socknen så skyndsamt som möjligt måtte fullbordas.

Vid bifall till de af mig framställda förslagen till afvittringsverkets

ordnande lärer denna skrifvelse icke böra föranleda någon

särskild Eders Kungl. Maj:ts åtgärd.»

1 detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en i

Andra Kammaren väckt motion (n:o 270) däri herr Carl Lindhagen

hemställt, att Riksdagen med anledning af ifrågavarande proposition ville:

l:o) dels anhålla hos Kungl. Maj:t att efter vunnen utredning

hufvudgrunderna för upplåtelser af redan upptagna inhyseslägenheter

enligt punkterna 4 och 5 i propositionen måtte underställas Riksdagen

eller, om detta ej låter sig göra, att vid dessa upplåtelser måtte tagas

hänsyn till de i motionen gjorda erinringar, dels besluta, att befallningshafvandes

utslag i detta ämne skola i hela sin vidd underställas Kungl.

Maj:ts pröfning; och

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 206.

7

2:o) anhålla hos Kungl. Maj:t att grunderna lör disposition af

uyfrygt?e8lägeuheter afsätta åt lapparna måtte underställas Riksdagen*

Beträffande de skäl motionären förebragt till stöd för sin framställning,

tillåter sig utskottet att hänvisa till motionen.

I ändamål att reglera afvittringsverket inom Västerbottens och

Norrbottens läns lappmarker i enlighet med 1905 års Riksdags beslut

i ämnet har Kungl. Magt, som enligt hvad af statsrådsprotokollet framgår

kommer att i administrativ ordning utfärda ny afvittringsförfattning,

förelagt innevarande Riksdag dels åtskilliga lagförslag i hithörande frågor

dels ock nu ifrågavarande på lagförslagen delvis beroende framställning

angående vissa med afvittringen sammanhängande förhållanden. Berörda

lagförslag, som öfverlämnats till lagutskottets förberedande behandling,

hafva åt detta utskott utan ändring tillstyrkts; och har likaså statsutskottet

för sin del funnit sig böra tillstyrka den till dess behandling

öfverlämnade propositionen, dock med jämkning i ett afseende, hvarom

nedan vidare förmäles.

Beträffande de särskilda punkterna i Kungl. Maj:ts proposition

samt herr Lindhagens motion får utskottet anföra följande.

Punkt 2:o. Ofvanberörda lagförslag omfatta, jämte andra, förslagtill

lag angående marks afstående för nomadlapparnas behof vid afvittring

ofvan odlingsgränsen, innehållande, bland annat, att där vid

afvittring ofvan odlingsgränsen inom de områden af Västerbottens och

Norrbottens läns lappmarker, beträffande hvilka Konungens befallningshafvande

ännu icke meddelat afvittringsutslag, linnes nödigt att för tillgodoseende

af nomadlapparnas behof af renbete, renskiljningsplats eller

flyttningsväg för renarna taga i anspråk till hemman eller nybygge

hörande mark, ägaren eller åbon skall vara pliktig afstå hvad för

ändamålet erfordras mot erhållande af annat, kronan tillhörigt område

inom afvittringslaget; att ägaren eller åbon skall vara berättigad att af

statsmedel undfå ersättning såväl lör odling som för utflyttning, där

sådant af jordbytet- föranledes; samt att vid ersättningens beräknande

skiftesstadgans föreskrifter i tillämpliga delar skola lända till efterrättelse.

Den ersättning, som sålunda kan komma att utgå, torde lämpligen,

såsom i propositionen afses, böra utbetalas från det i riksstaten för närvarande

såsom reservationsanslag uppförda anslaget till skiften och afvittringar,

hvilket, om detsamma, såsom utskottet i annat sammanhang

med anledning al därom af Kungl. Maj:t gjord framställning föreslår,

förändras till förslagsanslag, lärer därtill lämna tillgång.

(fukt Utta

yttrantU.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 206.

Punkterna 4:o och 5:o. Den under dessa punkter för innehafvare

af inhyseslägenheter föreslagna rätt torde af billighetsskäl och ur synpunkten

af önskvärdheten att särskildt i ifrågavarande del af landet

bibehålla befintliga småbruk böra medgifvas. Men vill utskottet

härvid framhålla, att vid pröfningen i hvarje särskildt fall, huruvida

sådan rätt må åtnjutas, synnerlig uppmärksamhet må ägnas däråt, att

rätten icke medgifves för lägenhet, som innehafves i spekulativt syfte.

I detta afseende torde hvad Kungl. Maj:t i propositionen u:o 226 angående

det under nionde hufvudtiteln uppförda anslaget till skiften och afvittringar

i fråga om statsbidrag till gäldande af kostnaderna för vissa

laga skiften i Juckasjärvi och Karesuando socknar föreslagit därom, att

sådant bidrag icke skulle utgå till bolag eller sådan enskild ägare

eller innehafvare af i skiftet ingående fastighet, hvilken icke vore

mantalsskrifven inom socknen, böra vinna beaktande. Beträlfande upplåtelser

af inhyseslägenheter enligt förevarande punkter liar motio
nären

ifrågasatt, dels att hufvudgrunden för upplåtelserna skulle underställas

Riksdagen och dels att Kung]. Maj:ts befallningshafvandes

utslag i mål af hithörande slag skulle underställas Kungl. Maj:ts

pröfning. Enligt utskottets förmenande torde emellertid ifrågavarande

ärenden icke vara af den betydenhet och omfattning, att de föreslagna

åtgärderna äro af behofvet påkallade. Beträlfande särskildt

motionärens sistberörda förslag vill utskottet erinra därom, att hvarje

särskildt Kungl. Maj:ts befallningshafvandes nyssberörda beslut kan

genom att öfverklagas dragas under Kungl. Maj:ts pröfning.

Punkt 6:o. Emot Kungl. Maj.ts förslag i denna punkt, i hvad det

afser afsättning vid afvittring af mark till nybyggeslägenheter åt lappar,

har utskottet icke något att erinra. Såvidt förslaget innehåller, att

marken skulle upplåtas i enlighet med bestämmelser, som Kungl. Magt

kommer att meddela, har utskottet däremot icke ansett sig kunna biträda

detsamma. I detta ämne har departementschefen i annat sammanhang

(prop. 108) yttrat följande:

»Sedan staten — — —, i samband med afvittringarna reserverat

mark för såväl nomadiserande som jordbrukande lappar, torde

särskilda bestämmelser böra meddelas angående de villkor, hvarpå dessa

områden skola åt dem för ena eller andra ändamålet upplåtas. Afvittringsverket

synes emellertid icke böra uppehållas af den utredning,

som härför kan befinnas erforderlig och som bland annat lärer komma

att afse de omtvistade frågorna, huruvida hufvudgrundsatserna i lagen

om lapparnas rätt till renbete i Sverige den 1 juli 1898 böra under
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 206. 9

kastas en revision och huruvida odlingsmark lämpligen bör upplåtas

jämväl åt lappar, som önska med jordbruk förena renskötsel.»

Hvad departementschefen sålunda anfört, synes gifva stöd åt den

uppfattningen, att frågan om grunderna för upplåtelse af de för lapparna

afsätta nybyggeshigenheterna står i så nära samband med de förhållanden,

som falla under renbeteslagen, att nämnda fråga bör afgöras i sammanhang

med förestående revision af berörda lag och således samtidigt med

denna ^ underställas Riksdagens pröfning. Emellertid torde för detta

ändamåls vinnande annan Riksdagens åtgärd icke nu erfordras, än att

affattningen af Riksdagens beslut rörande förevarande punkt af Kungl.

Maj.ts förslag bringas i öfverensstämmelse med ofvan angifna uppfattning.

På grund af hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

a) att Riksdagen, med anledning af Kungl.

Maj:ts ifrågavarande proposition samt herr Lindhagens

förevarande motion må i afseende å nedannämnda,

med afvittringen inom de områden af Västerbottens

och Norrbottens läns lappmarker, beträffande hvilka

Kungl. Majrts befallningshafvande ännu icke meddelat

afvittringsutslag, sammanhängande förhållanden besluta:

l:o) att, där afvittring af hemman eller nybyggen

så verkställes, att särskildt område å inägor utlägges

åt hvarje brukningsdel, samt därvid till vinnande af

lämpligt skifte en eller flera delägare nödgas utflytta,

i afseende å sådan utflyttning hvad angående understöd

af allmänna medel till utflyttningar i följd af laga

skiften är stadgadt skall äga motsvarande tillämpning;
2:o)

att, där vid afvittring ofvan odlingsgränsen

till hemman eller nybygge hörande mark efter ty särskildt

stadgas måste för tillgodoseende af nomadlapparnas

behof af renbete, renskiljningsplats eller

flyttningsväg för renarna afstås mot erhållande af

annat, kronan tillhörigt område, den för dylikt fall

stadgade ersättning för odling och utflyttning skall

utbetalas från anslaget till skiften och afvittringar;

3:o) att, där hemman eller nybygge helt eller

Bih. till Ililcsd. Prot. 1909. 4 Sami. 1 Åfd. 137 Käft. 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 206.

delvis blifvit efter beslut i vederbörlig ordning för

ändamål, hvarom nyss är sagdt, innan områdestilldelningen

ägt rum, till statsverket inlöst, område icke

skall vid afvittringen upptagas för hemmanet, nybygget

eller den inlösta delen däraf, där sådant ej af hänsyn

till enskild rätt påkallas, samt att i afseende på allmänna

utskylder och besvär, hvilande på hemman,

nybygge eller del däraf, som sålunda icke fått område

för sig upptaget, skola iakttagas de föreskrifter, Kungl.

Maj:t kan komma att meddela;

4:o) att, där å lägenhet ofvan odlingsgränsen,

som blifvit utan vederbörligt tillstånd anlagd eller för

hvilken vid upplåtelsen meddelade föreskrifter angående

byggnads- eller odlingsskyldighet icke blifvit behörigen

fullgjorda, innehafvare verkställt sådana arbeten eller

nedlagt sådana kostnader, att han efter pröfning af

Kungl. Maj:ts befallningshafvande finnes vara förtjänt

att vid lägenheten bibehållas, samt befallningshafvanden

pröfvar detta kunna tillåtas utan förnärmande af

enskild rätt och utan att nomadlapparnas intressen

äfventyras, åt sådan lägenhet må vid afvittringen i

mån af tillgång utläggas särskild! område af såväl

inägor som husbehofsskog samt lägenheten till innehafvaren

upplåtas och, efter det upplåtelsebref af Kungl.

Maj:ts befallningshafvande utfärdats, i jordeboken upptagas

såsom frälsetorp utan mantal;

5:o) att åt lägenhet, hvarom under 4:o) förmäles,

icke må utläggas mera husbehofsskog än åt hemman

af motsvarande storlek i samma trakt, och att dylik

läg-enhet icke må tillerkännas andel i samfälld husbehofsskog;

samt

6:o) att vid afvittring ofvan odlingsgränsen

lämpliga områden skola, där detta kan ske utan förnärmande

af öfriga intressen, som äro på afvittringen

beroende, afsättas för att i enlighet med bestämmelser,

som framdeles komma att meddelas, upplåtas till nybyggeslägenheter

åt lappar, livilka helt eller hufvudsakligen

öfvergifva nomadlifvet;

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottet» Utlåtande N:o 206.

11

b) att herr Lindhagens motion, såvidt den icke

genom hvad utskottet under a) föreslagit vunnit afseende,

icke må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den IT maj 1909.

På statsutskottets vägnar:

G. PIPPING.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1909:208 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående vissa med afvittringen inom Västerlottens och Norrlottens läns lappmarker sammanhäng s. 1 i texten