Sök i Ratio Lex

Memorial med förslag till åtskilliga stadganden i det nya reglementet för riksgäldskontor et.

1909-05-18 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1909:215, Memorial med förslag till åtskilliga stadganden i det nya reglementet för riksgäldskontor et.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 215.

1

JT:© 215.

Ank. till Riksd. kansli den 14 maj 1909, kl. 11 £. m.

Memorial med förslag till åtskilliga stadganden i det nya

reglementet för riksgäldskontor et.

(R. A.)

Statsutskottet får härmed öfverlämna förslag till åtskilliga stadgande!!

i det nya reglementet för riksgäldskontor, hvilka stadganden angå: riksgäldskontorets

skulder; återstående utgifter till följd af beslut vid föregående

riksdagar; samt fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag.

De föreslagna §§ 4 och 121 grunda sig på Riksdagens bifall till sammansatta

stats- och bankoutskottets hemställan i dess utlåtande, n:o 9, i anledning

af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående

konungariket Sveriges stadshypotekskassa m. m.

Till § 16 har gjorts ett tillägg innefattande det medgifvande, Riksdagen

genom bifall till statsutskottets hemställan i utlåtandet n:o 197 lämnat

i fråga om användningen af kapitalafbetalningar å de från lånefonden

för rederinäringens understödjande utgående lånen.

I öfrigt äro de föreslagna stadgandena af lika innehåll med motsvarande

stadganden i nu gällande reglemente, hvarur uteslutits §§ 14, 17,

21—23, 28, 31, 33—85, 41 och 58, hvilka innehålla uppdrag, som numera

blifvit fullgjorda.

Bih. till Biksd. Prof. 1909. 4 Sami. 1 Afd. 140 Saft. (N:o 215.) 1

(Riks?.-kontorets reglemente.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Memorial N:o 215.

Med förbehåll såsom vanligt att vid reglementets slutliga uppställning

få ändra paragrafernas nummerordning, där sådant kan erfordras, hemställer

utskottet,

att det nu öfverlämnade förslaget till stadganden

må af Riksdagen godkännas.

Stockholm den 18 maj 1909.

På statsutskottets vägnar:

G. BILLING.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 215.

3

Angående riksgäldskontorets skulder.

§ 4.

1909 års Riksdag, som i anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda

framställning för sin del antagit förordningar angående konungariket Sveriges

stadshypotekskassa och angående grunderna för stadshypoteksföreningars

bildande och verksamhet, har därvid tillika beslutat att, sedan konungariket

Sveriges hypotekskassa kommit till stånd, skola från riksgäldskontoret

till kassan såsom dess grundfond öfverlämnas 30,000,000 kronor i svenska

statens tre och en half procent obligationer med rätt för kassan att i enlighet

med de i förordningen angående konungariket Sveriges stadshypotekskassa

gifna bestämmelser disponera sagda obligationer, dock under villkor

att, om kassans grundfond genom på kassans rörelse uppkomna förluster

skulle nedgå till 26,000,000 kronor, kassan icke äger upptaga nytt lån,

med mindre Riksdagen på Kungl. Maj:ts framställning sådant medgifver.

Angående riksgäldskontoret åliggande utbetalningar.

l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar.

§ 12.

Riksdagen har år 1898 beslutat, att till odlingslånefonden må under

hvart af åren 1899—1903 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande

annuiteter å odlingslån, än äfven af riksgäldskontoret, i mån af behof och

uppå rekvisition af Kungl. Maj:t, öfverlämnas medel till så stort belopp, som

jämte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst

en million kronor årligen, samt att riksgäldskontoret skall af fonden erhålla

godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels öfverlämnande

till fonden för riksgäldskontoret förorsakas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Memorial N:o 215.

§ 13.

Riksdagen har år 1908 beslutat, att till odlingslånefonden må under

hvart af åren 1904—1908 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande

annuiteter å odlingslån, än äfven af riksgäldskontoret, i mån af behof och

uppå rekvisition af Kungl. Maj:t, öfverlämnas medel till så stort belopp,

gom jämte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande

af högst en million kronor årligen, samt att riksgäldskontoret skall af

fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels

öfverlämnande till fonden för riksgäldskontoret förorsakas.

§ 14.

Riksdagen har år 1908 medgifvit, att till odlingslånefonden må under

hvart af åren 1909—1918 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande

annuiteter å odlingslån, än äfven af riksgäldskontoret, i mån af behof och

uppå rekvisition af Kungl. Maj:t, öfverlämnas medel till så stort belopp,

som jämte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande

af högst en million kronor årligen, äfvensom beslutat, att riksgäldskontoret

skall af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda

medels öfverlämnande till fonden för riksgäldskontoret förorsakas.

§ 15f

1906 års Riksdag har, i anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda

framställning, beslutat, bland annat:

att en särskild fond å 800,000 kronor skall inrättas för befrämjande

af uppodling af jord i Norrland och Dalarna, från hvilken fond i mån af

tillgång lån må tilldelas landsting eller hushållningssällskap, som förklarat

sig villigt att utlämna låneunderstöd till mindre jordbrukare för uppodling

af till åker lämplig mark;

att inflytande räntor å de från fonden utlämnade lån må ingå till

fonden för att tillsammans med fondens öfriga tillgångar användas för det

med fonden afsedda ändamål;

att fonden skall af statskontoret förvaltas; samt

att bemyndiga riksgäldskontoret att för ändamålet under år 1907 i

mån af behof tillhandahålla statskontoret ett belopp af högst 100,000 kronor.

Vidare har Riksdagen år 1907 och 1908 bemyndigat riksgäldskontoret

att i mån af behof tillhandahålla statskontoret under år 1908 ett belopp

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial, N:o 215.

5

af högst 200,000 kronor och under år 1909 ett belopp af högst 800,000

kronor att tillföras nämnda fond.

§ 16.

1907 års Riksdag har under hufvudsakligen samma villkor och bestämmelser,

som i fråga om den redan bildade lånefonden för rederinäringens

understödjande stadgats med afseende å dess förvaltning och användning

samt rörande dispositionen af inflytande räntor och kapitalafbetalningar å

de från fonden utlämnade lån bemyndigat riksgäldskontoret att, utöfver de

till samma fond åren 1908 och 1905 anvisade belopp af tillhopa 10,000,000

kronor, i mån af behof tillhandahålla statskontoret ytterligare 5,000,000

kronor.

1909 års Riksdag har medgifvit, att de kapitalafbetalningar, som å de

från lånefonden för rederinäringens understödjande utgående lånen verkställas,

må äfven för tiden efter år 1909 intill utgången af år 1911 tilläggas

fonden.

§ 17.

1907 års Riksdag har dels bemyndigat riksgäldskontoret att för höjning

af fonden för torf industriens befrämjande, i mån af behof, tillhandahålla

statskontoret utöfver de af Riksdagen redan förut anvisade medel en

summa af högst 2,000,000 kronor, däraf under år 1907 högst 750,000

kronor, dels och medgifvit, att de kapitalafbetalningar, hvilka enligt gällande

bestämmelser skola verkställas å lån, som erhållits från fonden, må,

oafsedt om de afse lån, som beviljats af nu ifrågavarande medel, eller

lån, som utgått af fondens öfriga tillgångar, intill utgången af år 1913

tilläggas fonden.

§ 18.

1907 års Riksdag har

a) bemyndigat riksgäldskontoret att för hvart och ett af åren 1907—

1911 på rekvisition af Kungl. Maj:t till fonden för fiskerinäringens befrämjande,

i mån af behof, öfverlämna medel till så stort belopp, som

finnes erforderligt för att tillsammans med till fonden inflytande annuiteter

å utlämnade lån och andra fonden tillhöriga medel, med undantag för år

1907 af redan beviljadt statsanslag, ej mindre bestrida den i nästa punkt

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Memorial N-o 215.

omförmälda ränteutgift än äfven tillgodose ett årligt lånebehof af 750,000

kronor; och

b) beslutat, att riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse

för den ränteutgift, som genom medels öfverlämnande till fonden för riksgäldskontoret

förorsakas.

§ 19.

1907 års Riksdag har dels bemyndigat riksgäldskontoret att under

åren 1908—1909 tillhandahålla statskontoret ett belopp af högst 2,000,000

kronor för bildande af en lånefond, afseende underlättandet af inköp på

landsbygden eller å till stad hörande, men utanför det planlagda området

belägen mark af större jordområden, som kunna erhållas för billigt pris

och särskildt lämpa sig att helt och hållet eller till väsentlig del utstyckas

till egnahemslägenheter (jordförmedlingsfonden), dels beslutat, att riksgäldskontoret

skall af fondens medel erhålla godtgörelse för den ränteutgift,

som genom ofvanberörda medels öfverlämnande till fonden för riksgäldskontoret

förorsakas, dels ock medgifvit, att till fonden inflytande kapitalbetalningar

och räntor, i den mån de icke åtgå till ersättande af riksgäldskontorets

ränteutgift, må intill utgången af år 1909 tilläggas fondens

kapital.

§ 20.

I anledning af Kungl. Maj:ts proposition n:o 96 har 1908 års Riksdag

dels medgifvit, att till egnahemslånefonden må under hvart och ett af

åren 1910—1913 ingå de till statskontoret inflytande rånte- och kapitalinbetalningar

å från fonden utlämnade lån;

dels bemyndigat riksgäldskontoret att, på rekvisition i mån af behof,

till egnahemslånefonden öfverlämna ej mindre för år 1908, utöfver hvad

Riksdagens år 1904 fattade beslut angående egnahemslånefonden föranleder,

ett belopp af högst 800,000 kronor, än äfven för hvart och ett af åren

1909—1913 medel till så stort belopp, som finnes erforderligt för att tillsammans

med till fonden inflytande rånte- och kapitalinbetalningar å utlämnade

lån samt andra fonden tillhöriga medel såväl bestrida den härnedan

omförmälda ränteutgift och, under år 1909, visst närmare angifvet förvaltningsbidrag,

som ock tillgodose ett årligt lånebehof af 5 millioner kronor;

dels ock beslutat, att riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtförelse

för den ränteutgift, som genom medels öfverlämnande till fonden

gör riksgäldskontoret förorsakas.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 215.

7

§ 21.

1908 års Riksdag har dels bemyndigat riksgäldskontoret att på rekvisition

tillhandahålla styrelsen för Trollhare kanal- och vattenverk ett lånebelopp

af intill 400,000 kronor för att enligt de närmare bestämmelser, som Kungl.

Maj:t utfärdar, användas för utlämnande af byggnadslån åt personer, till

hvilka med äganderätt eller tomträtt upplåtas tomter inom det af styrelsen

i skrifvelse till Kungl. Maj:t den 12 april 1906 föreslagna egnahemsområde

vid Trollhättan, dels ock beslutat, att hvad sålunda af styrelsen för Trollhätte

kanal- och vattenverk upplånats skall jämte ränta, motsvarande den

ränteutgift, som genom ifrågavarande lån förorsakas riksgäldskontoret,

inom tjugufem år från första lyftningsdagen återgäldas medelst afbetalningar

i den mån sådant finnes lämpligt, dock att dylika afbetalningar skola

minst en månad förut hos riksgäldskontoret tillkännagifvas.

§ 22.

Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1906 års Riksdag beviljat

och ställt till Kungl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500,000

kronor, att utgå under fem år från och med år 1907 med 1,500,000

kronor årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett

af dessa år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod

disponeras, ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande af

nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa af Kungl.

Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande villkor

och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kungl. Maj:t,

som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka järnväg skall beröra, varande

det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för

möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens

användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens

granskning föranledas;

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,

skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett

kapital, som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens

utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst

så stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden,

bör utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet

lämnadt tillskott till järnvägsanläggningens utförande;

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Memorial N:o 215.

3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden

efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets

fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med

iakttagande däraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet,

som bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet

lämnadt tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman,

som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjämte en

tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning

af järnvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af

kungl. kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för afsyning

och besiktning af enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän

trafik förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till

banans öppnande för allmän trafik;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,

af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en

half för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning

därå;

b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre år,

dock icke utöfver ett år från den dag, då enligt Kungl. Maj:ts bestämmande

järnväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande

beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves,

till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetslikviderna all öfrig

ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt,

så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares

så länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande

anstånd medgifvits, blifver till staten inbetal dt;

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då enligt

Kungl. Maj:ts bestämmande järnväg senast skall vara färdig och för trafik

öppnad; och

d) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskrifven ordning

erlägges, låntagaren skall därå gälda fem procent årlig ränta, intill dess

samma belopp varder behörigen inbetaldt;

5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och

materiel äfvensom all bolagets öfriga egendom skall utgöra säkerhet för

den af staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans

utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan

fordran i den järnväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottett Utlåtande N:o 215.

9

beviljats; börande ej mindre såsom villkor för statslånets erhållande och

tillgodonjutande i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet

att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets järnväg med förmånsrätt

för samma fordran framför hvarje annan fordran hos bolaget, än ock

en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till dess inteckning med

ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för förut lyftade

andelar af lånet; hvarjämte of vanberörda sista tredjedel ej må utbekommas,

förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje annan

fordran än statens blifvit i bolagets järnväg behörigen meddelad;

6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd

ledamot i direktionen för hvarje järnvägsbolag, som innehar lån af staten,

och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning

och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor

skall bekostas af bolaget; 4

7:o) att hvarje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara

skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik,

hvilka Kungl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt

alla de villkor och kontroller, som af Kungl. Maj:t pröfvas lämpliga och

nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kungl.

Maj: t så prof var lämpligt,

dels erhålla upplåtelse af den för järnvägsanläggningen erforderliga, kronan

tillhöriga jord sålunda: att jord, som står under kronans omedelbara disposition,

upplåtes utan någon ersättning; att jord från de under bruk och

bergverk för nödigt skogsfång upplåtna kronoallmänningar upplåtes utan

annan godtgörelse än ersättning till vederbörande innehafvare för intrång i

nyttjanderätten; att jord från de genom domänstyrelsens försorg utarrenderade

kronoegendomar, hvilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas

fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, upplåtes utan

annan ersättning än för minskning i arrendatorns brukningsområde under

den återstående arrendetiden äfvensom för skada och intrång; samt att

för jord, som är till boställe eller åt enskild person, menighet eller inrättning

med åborätt eller annorledes än hvad ofvan sagts upplåten, ersättning

skall lämnas såväl för själfva marken som för skada och intrång;

skolande ersättningen i ofvannämnda fall bestämmas i den ordning, förordningen

angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof den 14

april 1866 stadgar;

Bih. till Biksd. Prof. 1909. 4 Sami. 1 Åfd. 140 Häft. 2

(Riksg.-kontorets reglemente.)

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 215.

dels ock kostnadsfritt begagna för anläggningen sådana å kronans ägor

belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara disponibla;

och åligger det fullmäktige i riksgäldskontoret att behörigen tillhandahålla

och utbetala de belopp, Kungl. Maj:t kan komma att å detta anslag

anvisa.

§ 23.

1902 års Riksdag har

a) för sin del förklarat, att hinder icke möter för försäljning

af fastigheten n:o 1 efter 1810 års nummerordning i kvarteret Lejonet i

Stockholm under villkor, dels att fastigheten inköpes för statsverkets räkning

för en köpeskilling af högst 2,250,000 kronor, hvilken köpeskilling

efter köpets afslutande, tills vidare och intill dess Riksdagen i fråga om

densammas utbetalande till säljaren annorlunda förordnar, skall för den

genom öfverenskommelsen emellan konung Gustaf III och prinsessan Sophia

Albertina den 17 mars 1783 bildade stiftelsens räkning innestå i riksgäldskontoret,

som å innestående beloppet årligen, räknadt från den dag

fastigheten till statsverkets disposition öfverlämnas, utbetalar fyra procent

ränta till den, som enligt bestämmelserna i nämnda öfverenskommelse må

vara därtill berättigad, dels att köpeskillingen må i sin helhet eller till

större eller mindre del, efter det Riksdagens medgifvande för hvarje särskild!

fall inhämtats, användas till fastighetsförvärf för omförmälda stiftelses

räkning; dels och att statsmedel icke må användas till reparation

eller underhåll af sålunda inköpt fastighet eller till andra utgifter för

densamma; samt

b) bemyndigat riksgäldskontoret att, därest den ifrågavarande

försäljningen kommer till stånd, ej mindre verkställa den i mom. aj omförmälda

årliga ränteutbetalning, utan äfven tillhandahålla erforderliga

medel till de fastighetsinköp, som enligt samma moment framdeles kunna

för stiftelsens räkning förekomma.

§ 24.

Riksdagen har år 1906

dels medgifvit, att inköp af sådana, helt eller delvis, i enskild ägo

befintliga vattenfall, som inom den närmaste framtiden anses komma att

för drift af statens järnvägar erfordras och hvilkas inköp icke utan men

för staten anses kunna uppskjutas, må af Kungl. Maj:t beslutas till ett

sammanlagdt belopp af intill 5,000,000 kronor; samt att den afkastning,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial No 215.

11

samma vattenfall kunna komma att lämna under tiden, intill dess de varda

för det med inköpet afsedda ändamålet använda, skall inlevereras till statskontoret

för att redovisas under titel extra uppbörd;

dels ock bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att i mån af

behof, enligt Kungl. Majits rekvisition, utanordna för ändamålet erforderliga

medel intill nämnda summa.

§ 25.

1907 års Riksdag har

dels bemyndigat riksgäldskontoret att tillhandahålla telegrafstyrelsen

för anskaffande af lokaler för telegrafverkets behof ett lånebelopp af 3,000,000

kronor att, i mån af behof och sedan detta för hvarje gång blifvit af

Kungl. Maj:t och Riksdagen pröfvadt, af telegrafstyrelsen i riksgäldskontoret

lyftas och jämte ränta, motsvarande den ränteutgift, som genom berörda

belopps öfverlämnande till telegrafstyrelsen förorsakas riksgäldskontoret,

inom tjugu år från första lyftningsdagen återgäldas medelst afbetalningar,

i den mån telegrafverkets medel därtill lämna tillgång, dock så att

dylika afbetalningar böra en månad förut af telegrafstyrelsen för riksgäldskontoret

tillkännagifvas;

dels af nämnda lånemedel anvisat till inköp för telegrafverkets behof

af egendomarna n:is IX och II i kvarteret Skvalperup i Malmö 350,000

kronor samt för utförande af vissa byggnadsarbeten för utvidgning af

stationslokalerna i Malmö 169,000 kronor;

dels ock medgifvit, att för telegrafverkets behof må efter Kungl. Maj:ts

pröfning och godkännande, inköpas för byggnadstomter lämpliga fastigheter

i Göteborg, Norrköping, Landskrona, Örebro och Västerås, äfvensom att

köpeskillingarna därför må utbetalas af ofvannämnda lånemedel.

§ 26.

Riksdagen har år 1908 bemyndigat riksgäldskontoret att tillhandahålla

telegrafstyrelsen för uppförande af stationsbyggnader för telegrafverkets

behof i Stockholm och i Göteborg ett lånebelopp af 1,280,000 kronor

att, i mån af behof och sedan detta för hvarje gång blifvit af Kungl.

Maj:t pröfvadt, af telegrafstyrelsen i riksgäldskontoret lyftas och jämte

ranta, motsvarande den ränteutgift, som genom berörda belopps öfverlämnande

till telegrafstyrelsen förorsakas riksgäldskontoret, inom tjugu år från

första lyftningsdagen återgäldas medelst afbetalningar, i den mån telegraf
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 215.

verkets medel därtill lämna tillgång, dock så, att dylika afbetalningar böra

en månad förut af telegrafstyrelsen för riksgäldskontoret tillkännagifvas.

§ 27.

Till påbörjandet af en statsbana från Jama station å västra stambanan

öfver Yagnhärad och Nyköping förbi Lunda till Norrköping har

1907 års Riksdag för år 1908 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret

anvisat 2,000,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition

utbetalas.

§ 28.

Till fortsättning af statsbanan från Järna öfver Yagnhärad och Nyköping

förbi Lunda till Norrköping har 1908 års Riksdag för år 1909 beviljat

och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 1,800,000

kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 29.

Till påbörjandet af en statsbana från Bastuträsks station å norra stambanan

till Skellefteå och vidare till Kallholmsfjärden har 1907 års Riksdag

för år 1908 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat 800,000

kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 3Ö.

Till fortsättning af statsbanan från Bastuträsk till Skellefteå och vidare

till Kallholmsfjärden har 1908 års Riksdag för år 1909 beviljat och till

utgående från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 1,500,000 kronor, att

enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 31.

Till fortsättning af statsbanan från Morjärv öfver Storträsk till Lappträsk

samt fullbordande af landsvägen mellan Morjärv och Lappträsk har

1908 års Riksdag för år 1909 beviljat och till utgående från riksgälds
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 215.

13

kontoret anvisat ett belopp af 1,500,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts

disposition utbetalas.

§ 32.

Till fortsättning af statsbanan från Östersund till Ströms vattudal

(Ulriksfors) jämte bispår från Ulriksfors till Strömsund har 1908 års Riksdag

för år 1909 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat

ett belopp af 8,000,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 33.

Till fortsättande af erforderliga kompletteringsarbeten å järnvägen

Gellivare—Riksgränsen har 1908 års Riksdag för år 1909 beviljat och till

utgående från riksgäldskontoret anvisat ett anslag af 1,200,000 kronor, att

enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 34.

Till afslutande af arbetet med utläggning af ytterligare ett järnvägsspår

mellan Järfva och Uppsala järnvägsstationer har 1908 års Riksdag

för år 1909 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett

belopp af 420,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 35.

I anledning af Kungl. Majrts till 1908 års Riksdag därom framställda

proposition, n:o 20, har Riksdagen

dels till anskaffande af två ångfärjor, att insättas i trafik mellan

Sverige och Tyskland, beviljat ett belopp af 4,500,000 kronor, äfvensom

bemyndigat riksgäldskontoret att i mån af behof och, efter Kungl. Maj:ts

beslut i hvarje särskildt fall, jämväl under år ] 908 tillhandahålla järnvägsstyrelsen

nämnda belopp;

dels till anläggande af ångfärjelägen i Trelleborgs hamn med tillhörande

broklaffar och spårförbindelser, rangerings- och uppställningsbangård samt

stationspaviljong beviljat ett belopp af 900,000 kronor, äfvensom bemyndigat

riksgäldskontoret att i mån af behof och, efter Kungl. Maj:ts beslut

i hvarje särskildt fall, jämväl under år 1908 tillhandahålla järnvägsstyrelsen

nämnda belopp;

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 215.

dels och bemyndigat riksgäldskontoret att efter ingången af år 1909

på rekvisition tillhandahålla Kungl. Maj:t 850,504 kronor 5 öre att användas

till godtgörelse åt rederiaktiebolaget Sverige—Tyskland för upphäfvande

af det mellan generalpoststyrelsen och nämnda bolag i oktober

1905 afslutade kontraktet angående uppehållande af sjöpostförbindelse

mellan Trelleborg och Sassnitz.

Med bifall till Kungl. Maj:ts proposition n:o 24 har 1908 års Riksdag

vidare, under förutsättning att vederbörliga beslut under samma år

fattas om anordnande af en ångfärjeförbindelse mellan Trelleborg och

Sassnitz, beslutat att, med godkännande till hufvudsakliga delar af det vid

statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 1 februari 1908 fogade förslagskontraktet

angående förvärfvande för svenska statens räkning af den

järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinenten tillhöriga järnvägen mellan Malmö

och Trelleborg, ej mindre bemyndiga riksgäldskontoret att på rekvisition

af järnvägsstyrelsen utanordna de medel, som erfordras för gäldande af hvad

för järnvägen skall kontant till dess ägare utbetalas samt för fullgörande af

räntelikvider och kapitalafbetalningar å de i järnvägen intecknade obligationslån,

än äfven för år 1909 anvisa till kompletteringsarbeten å järnvägen

84,000 kronor att utgå från riksgäldskontoret.

tf

§ 36.

v?? Med bifall till Kungl. Maj:ts därom framställda proposition (n:o 184)

har 1907 års Riksdag

1) medgifvit, att det köp, hvarigenom ledamöterna i styrelsen för Trollhätte

kanal- och vattenverk, majoren F. W. Hansen och direktören E. Frisell

enligt statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 4 april 1907 bifogadt

köpekontrakt förvärfvat egendomen */8 mantal Sjöboda n:o 1 i Västra

Tunhems socken och Väne härad af Alfsborgs län, må för Kungl. Maj:ts

och kronans räkning öfvertagas och de verificerade omkostnaderna för samma

köp af statsmedel gäldas;

2) godkänt och antagit det samma statsrådsprotokoll jämväl bifogade,

af grosshandlaren Gustaf G. E. Sandberg den 30 oktober 1906 undertecknade

köpeaftal angående landerierna Källshagen med den s. k. Hafvenströmska

lyckan och Fredrikslund med åkerlyckan Vårtäppan, belägna å

Vänersborgs stads donationsjord, med rätt för Kungl. Maj:t att i aftalet

vidtaga de formella ändringar, som kunna finnas påkallade;

3) medgifvit, att det köp, hvarigenom majoren Hansen enligt stats
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 215.

15

rådsprotokollet bilagdt köpekontrakt förvärfvat den från frälsehemmanet */

mantal Hörlycke i Gärdhems socken och Yäne härad af Älfsborgs län afsöndrade

lägenheten Holmen, må för Kungl. Maj:ts och kronans räkning

öfvertagas och de verificerade kostnaderna för samma köp af statsmedel

gäldas;

4) medgifvit, att inköp af andra fastigheter, som kunna erfordras för

statens nuvarande eller blifvande anläggningar vid Trollhättan, må af Kungl.

Maj:t beslutas till ett sammanlagdt belopp af intill 300,000 kronor; samt

5) bemyndigat riksgäldskontoret att på rekvisition, i mån af behof,

tillhandahålla Kungl. Maj:t ej mindre de medel, som erfordras för fullgörande

af likviden till majoren Hansen, direktören Frisell och grosshandlaren

Sandberg, än äfven det under mom. 4 omförmälda belopp af intill

300,000 kronor.

§ 37.

1908 års Riksdag har dels af det utaf 1907 års Riksdag för anläggande

af en kraftstation för tillgodogörande af den staten tillhöriga vattenkraften

i Trollhätte strömmar med mera samt fortsättande och fullbordande

af den för kraftstationen erforderliga kraftkanalen beviljade anslaget

å 7,750,000 kronor till utgående från riksgäldskontoret under år 1909

anvisat återstående beloppet 2,750,000 kronor,

dels och för år 1909 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret

anvisat ytterligare ett belopp af 2,800,000 kronor att, i den mån Kungl.

Maj:t pröfvar erforderligt, användas för att i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med ett af styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk framlagdt

förslag utbygga berörda kraftstation för en leveransförmåga af 76,000

elektriska hästkrafter.

§ 38.

1908 års Riksdag har för år 1909 beviljat och till utgående från

riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 1,000,000 kronor att enligt de

närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t meddelar, användas för anläggning af

ledningar, afsedda att distribuera elektrisk energi från statens kraftstationer

vid Trollhättan, samt därmed sammanhängande arbeten.

§ 39.

Med bifall till Kungl. Maj:ts proposition n:o 169 har 1908 års Riksdag

beslutat, bland annat,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Memorial N:o 215.

att godkänna och antaga tre särskilda vid statsrådsprotokollet öfver

civilärenden den 9 april 1908 fogade köpeaftal, undertecknade ett af Vargöns

aktiebolag den 8 januari, ett af Inlands pappfabriksaktiebolag den 24

februari och ett af Lilla Edets pappersbruksaktiebolag den 29 februari

1908, angående försäljning till Kungl. Maj:t och kronan af viss nämnda

bolag tillhörig egendom, jämte de statsrådsprotokollet jämväl bilagda tilllägg

till de af Inlands pappfabriksaktiebolag och Lilla Edets pappersbruksaktiebolag

undertecknade köpeaftalen;

att medgifva, att Kungl. Maj:t må i aftalen vidtaga de formella ändringar,

som kunna finnas påkallade;

samt att bemyndiga riksgäldskontoret att, på rekvisition, i mån af

behof tillhandahålla Kungl. Maj:t de medel, som erfordras för fullgörande

af likviderna enligt omförmälda köpeaftal.

§ 40.

För uppförande å det till tomt för naturhistoriska riksmuseet inköpta

området vid Djurgårds-Frescati af nya byggnader för museet har Riksdagen

år 1908 beslutat, bland annat, att ett belopp intill 990,000 kronor

skall af riksgäldskontoret förskottsvis utbetalas, på sätt Kungl. Maj:t bestämmer,

för att återgäldas i den mån ännu osålda, staten tillhöriga andelar

af kvarteren Grönlandet södra och Grönlandet norra i Stockholm äfvensom

statens byggnader i samma kvarter varda försålda och köpeskillingar

därför inflyta.

Angående fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och

uppdrag.

§ 121.

Enligt en förordning angående konungariket Sveriges stadshypotekskassa,

som 1909 års Riksdag i anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda

framställning för sin del antagit, tillkommer det fullmäktige i riksgäldskontoret

att utse dels en ledamot i hypotekskassans styrelse, hvilken ledamot

skall vara vice ordförande, dels en suppleant för vice ordföranden,

dels ock en revisor för deltagande i den årliga revisionen af nämnda styrelses

förvaltning och hypotekskassans räkenskaper.

Sthlm, Centraltr. 1909.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.