Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens andra hufvudtitef innefattande anslagen till justitiedepartementet.

1909-02-09 · 77 sidor, varav 62 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 62 av 77 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1909:3, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens andra hufvudtitef innefattande anslagen till justitiedepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

1

N:o 3.

Ank. till Riksd. kansli den 9 febr. 1909, kl. 4 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens

andra hufvudtitef innefattande anslagen till justitiedepartementet.

(l:a IT. A.)

Ordinarie anslag.

Högsta domstolen.

l:o) I den till Riksdagen den 14 januari innevarande år aflåta

propositionen angående statsverkets tillstånd och behof har Ivungl. * loj • j rådaämbeten.

under åberopande af statsrådsprotokollet öfver justitieärenden den 12 i [1.]°)

samma månad uti punkt 1 under andra hufvudtiteln föreslagit Riksdagen

dels att, under förutsättning att den särskilt aflåtna propositionen

med förslag till lag angående Kungl. Maj:ts högsta domstols tjänstgöring

på afdelningar varder af Riksdagen bifallen, höja anslaget till

högsta domstolen med löner till tre justitieråd, tillhopa 39,000 kronor,

dels ock att för åtnjutande af lön som justitieråd måtte beträffande

justitieråd, som hädanefter utnämnes, stadgas det villkor, att med

justitierådsämbete icke må förenas uppdrag såsom ordförande eller ledamot

j styrelse för bolag, verk, förening eller inrättning, som dnfver bankeller

försäkringsrörelse eller hvars verksamhet eljest har hufvudsakligen

*) Hänvisar till punkt i Kungl. Maj:ts proposition.

Bill. till Riksd. Prof. 1909. 4 Sami. 1 Afd. 3 Höft. (N:o 3.)

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

z Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

ekonomiskt syfte, ej heller befattning som tjänsteman i bolag, verk

förening eller inrättning, som ofvan sagts.

Öfver denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen afgifva utlåtande; hvilket utskottet skolat härigenom för

xtiksdagen

anmäla.

a/9a/iöningen , . Kungl. Maj:t har under punkt 2 af andra hufvudtiteln före
te

de vid Slagit Kiksdagen att

stolen anställ. . dels godkänna i statsrådsprotokollet öfver justitieärenden den 12

da vakt,nä- januari 1J09 intaget, af departementschefen tillstyrkt förslag till aflöningsfrj

staf för höSsta domstolens vaktmästare äfvensom de villkor och bestämmelser,

som af departementschefen föreslagits för åtnjutande af de i

samma stat upptagna aflöningsförmåner,

. deols förklara, ej mindre, att en hvar, som med eller efter 1910

ars ingång tillträder vaktmästarebefattning i högsta domstolen, skall

vara pliktig att underkasta sig förberörda villkor och bestämmelser, än

äfven att de förutvarande innehafvare af sådana befattningar, Indika icke

före den 1 november 1909 anmäla, att de vilja underkasta sig den nya

.iflömngsstatci] samt nämnda villkor och bestämmelser, skola varda

bibehållna vid dem dittills tillkommande aflöningsförmåner äfvensom i

den mån ej annat föranledes af bestämmelserna i gällande lag angående

civda tjänstmnehafvares rätt till pension vid den rätt till pension, som

dittills tillkommit dem;

dels ock höja anslaget till högsta domstolen med det för genomförande

af den föreslagna nya aflöningsstaten för domstolens vaktmästare

erforderliga belopp 1,200 kronor.

1. Departementschefen har i detta ärende till statrådsprotokollet anfört

följande:

högsta domstolen äro för närvarande anställda tre vaktmästare

hvilkas aflöningsförmåner jämlikt nådigt bref deD 18 mai 1878 äro

bestänka för förste vaktmästaren till lön 800 kronor och tjänstgörino-spenningar

300 kronor samt för en hvar af de bägge öfriga till lön 500

kronor och tjänstgöringspenningar 300 kronor med rätt för dessa sistnamnde

att därutöfver efter fem års tjänstgöring bekomma ett ålders1

^SS a* 100 kionor. För åtnjutande af dessa löneförmåner gälla

en igt nådig kungörelse den 12 juli 1878 enahanda bestämmelser och

villkor, som enligt samma kungörelse stadgats för vaktmästare i Knngl.

Maj:ts kansli och livilka sammanfalla med dem, som gälla för statsdepartementens

personal i öfrigt.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3. 3

Frågan om lönereglering för tjänsteman och. betjente i Kungl.

Mai:ts kansli skall visserligen under den närmaste framtiden upptagas

till behandling. Att i afvaktan härå uppskjuta regleringen af de vid

högsta domstolen anställda vaktmästarnes löneförmåner synes dock icke

vara erforderligt eller ens, sedan domstolens ledamöter fått sina anönmgsförhållanden

reglerade, fullt lämpligt. Härtill kommer, att till instundande

Riksdag, i samband med öfriga förslag rörande organisationen åt den

tilltänkta regeringsrätten, lärer komma att föreslås aflöning åt vaktmästare

därstädes i enlighet med de grunder, som kommit till tillämpning

inom de ämbetsverk, hvilkas löneförhållanden in. m. vid. senaste bada

riksdagar omreglerats. Med hänsyn till den afsedda likställigheten mellan

högsta* domstolen och regeringsrätten torde då ock vara på sin. plats,

att frågan om reglering af löneförhållandena för vaktmästarne i högsta

domstolen samtidigt upptages till behandling.

Här föreligger sålunda ett fall, då en lönereglering synes hora

och kunna ske utan löneregleringskommitténs medverkan. Hå tjänsteförhåll

andena för vaktmästarne i högsta domstolen äro i hufvudsak

likartade med dem, som gälla för vaktmästarne i de redan reglerade

ämbetsverken inom hufvudstaden, böra de förre tydligen komma i åtnjutande

af samma löneförmåner som de senare. Någon nedsättning al

deras antal kan desto mindre ifrågasättas, som göromålen efter senaste

lönereglering icke obetydligt ökats, bland annat,^ dels till följd åt flen

tid efter annan inträdda ökningen af justitierådens antal och dels

därigenom att högsta domstolen numera vissa tider tjänstgör a tre

afdelningar. . , e

De villkor och. bestämmelser, som fastställts för åtnjutande åt de

i de af Riksdagen redan godkända nya aflöningsstaterna upptagna

aflöningsförmåner, böra naturligtvis i tillämpliga delar blifva gällande

äfven för vaktmästarne i högsta domstolen, i händelse deras atiomngsförmåner

omregleras efter enahanda grunder, som i nämnda lönestater

blifvit tillämpade. Någon allmän föreskrift för vaktmästarne i högsta

domstolen att minst 6 timmar hvarje söckendag vara å tjänsterummet

tillstädes bör dock uppenbarligen icke ifrågakomma, utan synes det

lämpligen kunna öfverlåtas åt domstolen att efter eget beprisande

afgöra^ i hvad mån närvaro af vaktmästare a tjänsterummet bör pafordras

utöfver den tid af 4 timmar dagligen utom å lördagar, da domstolens

sessioner pågå. Härvid bör emellertid beaktas, att dessa vaktmästare,

jämte uppvaktningen å tjänsterummet under pågående sessionstid,

icke obetydligt tagas i anspråk för handlingars afhämtning hos

eller kringbärning till domstolens ledamöter.»

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

Utskottet har fast sin uppmärksamhet vid, att enligt Kungl. Mai ds

föreliggande förslag icke blifvit, såsom förutsättning för åtnjutande af

högre löneförmåner, meddelad föreskrift om viss tid för vaktmästarne

att yara tillstädes å ämbetsiokalen. Utskottet har emellertid funnit

detta förhållande pakalladt af det inom domstolen rådande arbetssättet.

Va utskottet icke haft något att erinra emot Kungl. Maj:ts förslag, får

utskottet hemställa, ö’

att Riksdagen må, med bifall till Kungl. Makts

förslag J

a) godkänna följande i statsrådprotokollet öfver

.1 ustitiedepartementsärenden den 12 januari 1909 intagna

aflönmgsstat för högsta domstolens vaktmästare

att tillämpas från och med år 1910:

Kronor.

1 förste vakt- mästare .....

■

Lön

Tjänst-

görings-

pennin-

gar

Orts-

tillägg

*

Summa

j

900

450

150

1,500

1 vaktmästare

700

350

150

1.200l

Efter 5 år kan

1 dito ......

700 i

350

150

i J lönen höjas med !

1,200;) 100 kr. !

;

1

Summa 3,900

cn . , ,Än!''t- Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad

samt bränsle, skall, så länge denna förmån kvarstår, ortstillägg ej till

honom utgå äfvensom a lönen afdragas 100 kronor årligen. B J

b) godkänna följande i förenämnda statsrådsprotokoll

intagna villkor och bestämmelser för åtnjutande

af de i staten upptagna aflöningsförmåner,

nämligen

att vaktmästare i högsta domstolen skall vara

underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet

eller_ jämkning i åligganden, som kan föranledas af

möjligen inträdande förändring af domstolens arbetssätt

eller eljest i allmänhet varda stadgad, samt i sådant

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3. 5

hänseende vara pliktig att, med bibehållande af den

aflöning han innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning

sköta de med befattningen förenade göromål;

att med vaktmästarebefattning i högsta domstolen

icke må förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens

eller kommuns stat;

att med sådan befattning ej heller må förenas

anställning hos verk eller bolag, som är med Kungl.

Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag

registreradt, eller annan tjänstebefattning af hvad

slag som helst, så framt ej uppå därom gjord framställning

och efter pröfning, att ifrågavarande anställning

eller tjänstebefattning ej må anses inverka

hinderligt för tjänstgöringen såsom vaktmästare i

högsta domstolen, chefen för justitiedepartementet

finner anställningen eller befattningen kunna få tillsvidare

mottagas och bibehållas;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast

för den tid, vederbörande vaktmästare verkligen tjänstgjort,

men för den tid, han varit från tjänstgöringbefriad,

skola utgå till den, som uppehållit befattningen;

att den, som af sjukdom hindras att sin befattning

förrätta, äger uppbära hela lönen jämte ortstillägget,

men att den, som undfår ledighet för svag

hälsas vårdande eller enskilda angelägenheter eller i

behörig ordning afstänges från tjänstgöring eller eljest

är lagligen förhindrad att sköta befattningen,. kan

förpliktas att under ledigheten utöfver sina tjänstgöringspenningar

afstå så mycket af lönen eller ortstillägget,

som för befattningens uppehållande erfordras

eller eljest pröfvas skäligt;

att aflöning ej må utgå till vaktmästare för tid,

hvarunder han afhållit sig från tjänstgöring utan att

hafva i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet eller

kunna styrka giltigt förfall;

att, där vaktmästare varder afstängd från tjänstgöring

eller i häkte tagen, den del af hans aflöning,

som icke pröfvas böra användas till befattningens

uppehållande, skall under tiden innehållas, savida det

ej befinnes skäligt låta honom uppbära något däraf;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

att, där förhöjning af lönen efter viss tids

fortsatt innehafvande af vaktmästarebefattning är i

staten medgifven, tidpunkten för förhöjningen bestämmes

att inträda efter fem år, under villkor att innehafvaren

under mer än fyra femtedelar af den tjänstetid,

som erfordras för att vinna nämnda förhöjning,

med godt vitsord bestridt tjänsten, samt under iakttagande,

att den högre aflöningen ej får tillträdas

förr än vid början af kalenderåret näst efter det,

hvarunder den stadgade tjänsteåldern blifvit uppnådd;

börande befattningens innehafvare därvid tillgodoräknas

den tid, som före den nya aflöningsstatens trädande

i kraft förflutit från hans tillträde till befattningen;

att likväl vaktmästare, som, då han intjänat

stadgad tid för erhållande af löneförhöjning, redan

uppnått den lefnads- och tjänsteålder, som berättigar

honom till pension, icke må samma förhöjning tillträda;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande,

entledigande eller dödsfall själfva lönen

äfvensom ortstillägget utgå till månadens slut; samt

att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå

äfvensom i fråga om rätt till pension skall gälla hvad

i särskild lag angående civila tjänstinnehafvares rätt

till pension är vid tiden för den nya lönestatens

ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare af vaktmästarebefattning,

som därefter tillträdes, vid tillträdet

till befattningen stadgadt;

c) förklara ej mindre, att en hvar, som med eller

efter 1910 års ingång tillträder vaktmästarebefattning

i högsta domstolen, skall vara pliktig att underkasta

sig förberörda villkor och bestämmelser,

än äfven att de förutvarande innehafvare af

sådana befattningar, hvilka icke före den 1 november

1909 anmäla, att de vilja underkasta sig den nya

aflöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser,

skola varda bibehållna vid dem dittills tillkommande

aflöningsförmåner äfvensom, i den mån ej annat föranledes

af bestämmelserna i gällande lag angående

civila tjänstinnehafvares rätt till pension, vid den rätt

till pension, som dittills tillkommit dem; samt

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3. 7

d) höja anslaget till högsta domstolen med det

för genomförande af den föreslagna nya aflöningsstaten

för domstolens vaktmästare erforderliga belopp

1,200 kronor.

3:o) Kungl. Maj:t har vidare under denna hufvudtitel föreslagit

Riksdagen att

dels godkänna i statsrådsprotokollet öfver justitiedepartementsärenden

den 12 januari innevarande år intaget, af departementschefen

tillstyrkt förslag till aflöningsstat för justitiekanslersämbetet äfvensom

de villkor och bestämmelser, som af departementschefen föreslagits för

åtnjutande af de i samma stat upptagna aflöningsförmåner,

dels förklara,

ej mindre, att en hvar, som med eller efter ingången af år 1910

tillträder befattning vid justitiekanslersämbetet, skall vara pliktig underkasta

sig ofvanberörda villkor och bestämmelser,

än äfven att de förutvarande innehafvare af befattningar vid

ämbetsverket, hvilka icke före den 1 november 1909 anmäla, att de

vilja underkasta sig den nya aflöningsstaten samt nämnda villkor och

bestämmelser, och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda

bibehållna vid dem dittills tillkommande aflöningsförmåner äfvensom, i

den mån ej annat föranledes af bestämmelserna i gällande lag angående

civila tjänstinnehafvares rätt till pension, vid den rätt till pension, som

dittills tillkommit dem;

dels ock höja det i riksstaten uppförda anslaget till justitiekanslersexpeditionen

från 18,800 kronor med 9,600 kronor eller sålunda till

28,400 kronor.

Rörande denna fråga har departementschefen till statradsprotokollet

anfört följande:

Den 22 maj 1908 har löneregleringskommittén afgifvit underdånigt

betänkande angående reglering af löneförhållanden m. m. vid justitiekanslersämbetet

och sedan ämbetet den 27 augusti 1908 afgifvit infordradt

underdånigt utlåtande i ärendet, får jag nu för Eders Kungl.

Maj:t framlägga förslag till ny lönestat för ifrågavarande ämbete.

Härvid må det i fråga om justitiekanslersämbetets organisation

och ämbetsuppgifter till en början tillåtas mig erinra om vissa grundlagsbestämmelser,

som afse detta ämbete.

Regeringsformen innehåller i § 27 den bestämmelsen, att Konungen

må till justitiekansler nämna en lagfaren, skicklig och oväldig man,

Ny lönestat

för justitiekanslersämbetet.

[3.]

Nuvarande

organisation

och ämbetsuppgifter.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

Instruktion.

Justitie
kanslem.

som i domarevärf varit nyttjad, och att honom, såsom Konungens

högste ombudsman, åligger förnämligast att föra eller genom de under

honom ställda fiskaler låta föra Konungens talan i mål, som röra allmän

säkerhet och kronans rätt, samt att å Konungens vägnar hafva tillsyn

öfver rättvisans handhafvande och i sådan egenskap beifra fel, som af

domare och ämbetsmän blifva begångna.

I fråga om justitiekanslerns befattning med tryckfrihetsärenden

stadgar tryckfrihetsförordningen i §§ 4 och 5, bland annat, att det

åligger justitiekanslern att, så snart förbrytelse mot nämnda förordning

blifvit hos honom anmäld af chefen för justitiedepartementet, låta genom

tillförordnad aktor vid behörig domstol åtala förbrytelsen, och att det

ankommer på justitiekanslerns ämbetsåtgärd och ansvar, att sådana mål

varda lagligen handhafda. Dessutom har han att för egen del öfva

tillbörlig uppsikt öfver tryckfrihetens lagliga bruk.

Enligt den af Kungl. Maj:t den 29 november 1878 för justitiekanslersämbetet

utfärdade, ännu gällande instruktion äger justitiekanslern

ensam beslutanderätt i de till ämbetet hörande ärenden och biträdes

vid dess förvaltande af en sekreterare och en registrator, hvarjämte

amanuenser få antagas efter behof. Vid justitiekanslersexpeditionen är

enligt stat anställd en ordinarie vaktmästare.

I afseende å justitiekanslerns ämbetsplikter stadgas i 3 § af

instruktionen följande:

Justitiekanslern är Kungl. Maj:ts högste ombudsman och skall i

denna egenskap hafva tillsyn häröfver, att alla lagar, författningar och

instruktioner varda iakttagna och efterlefda samt att hvar och en i sitt

ämbete fullgör sin skyldighet, och åligger det honom att föra eller

genom de under honom ställda fiskaler låta föra Kungl. Maj:ts talan i

mål, som röra allmän säkerhet och kronans rätt, samt beifra eller låta

beifra fel, som begås af domare och ämbetsmän.

Justitiekanslern äger att, när han finner det nödigt, öfvervara

högsta domstolens samt alla andra domstolars, kollegiers och ämbetsverks

öfverläggningar, dock utan att yttra sin mening; och skall tillgång

lämnas honom till alla domstolars, kollegiers och andra ämbetsverks

protokoll och handlingar. Alla Kungl. Maj:ts ämbetsmän böra

lämna justitiekanslern det lagliga biträde och de upplysningar, han af

dem äskar; och det är honom tillåtet att vid förklaringars och underrättelsers

infordrande förelägga ämbetsmän till och med Konungens

befallningshafvande samt underdomare viten till högst etthundra kronor,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

9 ''

hvilka, då de blifvit försutna, vederbörande hafva att på justitiekanslerns

begäran uttaga.

Alla fiskaler samt ombudsmän, som hafva lika befattning med dem

i ett eller annat afseende, åligger det att efterkomma och lyda hvad

justitiekanslern å ämbetets vägnar befaller dem; viljande Kung!. Maj:t

vid bortgifvande af sådana fiskalssysslor, som af Kungl. Maj:t tillsättas,

inhämta justitiekanslerns yttrande om hvilken af de därvid i fråga

varande kan till ett sådant ämbete vara skickligast.

Hvad angår fiskalssysslor, hvilka icke tillsättas af Kungl. Maj:t

eller af justitiekanslern, bör, innan någon utnämnes till sådan syssla,

justitiekanslerns utlåtande inhämtas af vederbörande, som bortgifva

sådana tjänster; dock gäller detta icke hofrätternas fiskaler..

Justitiekanslern tillsätter stadsfiskaler och äger rättighet att på

viss tid eller för alltid skilja från tjänsten den, som finnes hafva gjort

sig därtill skyldig. Därifrån äro dock undantagna stadsfiskalerna i

Stockholm. Justitiekanslern äger att till landsfiskalstjänsters bestridande

förordna lämpliga personer och skilja dem från förordnandet, när sådant

pröfvas skäligt, äfvensom att, där någon extra fiskals tillsättande finnes

nödigt, förordna sådan.

Till justitiekanslerns ämbetsplikter hör vidare, enligt § 4 i instruktionen:
att

på behörig ort utföra eller låta utföra de mål, Kungl. Maj:t

öfverlämnar till hans handläggning, samt de åtal mot ämbetsmän och

enskilda, som Kungl. Maj:t finner böra anställas, hvarom befallning

meddelas genom utfärdad remiss eller utdrag af det inför Kungl. Maj:t

förda protokoll; åliggande det justitiekanslern att själf föra talan i de

mål, som hos Kungl. Maj:t omedelbarligen upptagas och utföras, äfvensom

vid riksrätt, när den varder på hans begäran förordnad;

att afgifva underdåniga utlåtanden i mål och ärenden, i hvilka

Kungl. Maj:t finner lämpligt höra justitiekanslern;

att, på sätt i nådiga kungörelsen den 16 maj 1827 och skrifvelsen

den 8 december 1848 stadgas, besluta angående fullföljd af talan

i kronan rörande rättegångar;

att, på sätt i tryckfrihetsförordningen stadgas, vaka öfver tryckfrihetens

rätta bruk och åtala dem, som förbryta sig däremot;

att med uppmärksamhet följa alla oafgjorda kronobalansmål och

tillse, att kronans rätt varder behörigen iakttagen; i h vilket afseende

vederbörande myndigheter hafva att årligen inkomma till justitiekanslern

med erforderliga upplysningar;

Bill. till Rik sd. Prof. 1909. 4 Samt. 1 Afd. 3 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

att på anmälan förordna särskild åklagare i krigsrättsmål af beskaffenhet,

att deras utförande ej lämpligen kan anförtros åt väbel eller

underofficer;

att mottaga af Hans Maj:t Konungen alla ansökningar, som lämnas

i Hans Maj:ts egna händer, och ombesörja, att de varda ingifna å vederbörlig

ort;

att, när det visat sig, att någon förordning genom tidens förändring

kommit ur bruk, så att den ej vidare efterlefves, inkomma till Kungl.

Maj:t med berättelse därom och förslag till rättelse;

att granska hofrätternas, kollegiers och Konungens befallningshafvandes

årliga arbetsredogörelser, jämte de från andra ämbetsverk och

myndigheter afgifna arbetsförteckningar, hvilka Kungl. Maj:t för sådant

ändamål öfverlämnar till justitiekanslern, äfvensom de ägodelningsrättsdagböcker,

fånglistor, arbetsredogörelser från fiskaler m. m., som enligt

särskilda författningar inkomma till justitiekanslern; åliggande det

stadsfiskalerna, med undantag af dem i Stockholm, att halfårsvis insända

till justitiekanslern sina arbetsredogörelser, för förra halfåret före

den 1 augusti samma år och för senare halfåret före den 1 februari

påföljande året;

att hvarje år till Kungl. Maj:t ingifva:

a) förteckning å de af Kungl. Maj:t till justitiekanslerns handläggning

öfverlämnade äldre och nyare oafgjordå mål med uppgift för

hvart och ett om hvad därvid blifvit tillgjordt,

b) berättelse angående kronobalansmålen och hvad i afseende å

dem förekommit,

c) berättelse om granskningen af hofrätternas, kollegiers och

Konungens befallningshafvandes arbetsredogörelser, och

d) särskild förteckning öfver alla de af justitiekanslern under föregående

året handlagda mai och ärenden af olika slag; samt slutligen

att jämväl i de fall, som ej finnas särskildt nämnda i instruktionen,

ställa sig till efterrättelse hvad i lag och författningar med afseende å

justitiekanslerns befattning och i öfrigt finnes föreskrifvet eller framdeles

kan vara stadgadt.

1 sistnämnda hänseende har af kommittén särskildt erinrats, bland

annat,

att enligt instruktionen för kammarrätten den 14 november 1879

åtal för fel och försummelser i afseende å uppbörden, förvaltningen och

redovisningen samt kontrollen och tillsynen beträffande medel och persedlar,

för hvilka redogörelse ingår till kammarrättens revisionsafdel
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3. 11

ning, skola, då de afse rikets hofrätter eller kollegier, statskontoret,

armé- eller marinförvaltningen, af kammarrätten öfverlämnas till justitie
kanslersämbetets

handläggning, och

att enligt 30 kap. 7 § rättegångsbalken, sådan denna § lyder

enligt lag den 14 juni 1901, i brottmål, som fullföljts i hofrätt eller

blifvit dess pröfning underställdt, allmän åklagare ej äger i annat hänseende

än såvidt angår ansvars- eller ersättningsskyldighet för honom

själf söka ändring i hofrättens utslag, där han ej tillika är målsägande,

men att, därest justitiekanslern, på framställning af åklagaren eller eljest,

finner sådana omständigheter vara för handen, att talan mot hofrättens

utslag bör fullföljas, justitiekanslern äger därom förordna.

Jag tillåter mig i detta sammanhang fästa uppmärksamheten därå, att

i den förnyade instruktion för kammarrätten, som utfärdats den 23 december

1908, intagits en föreskrift af enahanda innehåll, som ofvan angifvits.

Beträffande den justitiekanslern åliggande skyldigheten att granska

inkommande arbetsredogörelser, fånglistor m. in. bär af kommittén meddelats

följande närmare upplysningar.

Granskningen af arbetsredogörelserna från rikets kollegier eller i

deras ställe inrättade verk (arméförvaltningen, marinförvaltningen, kammarkollegium,

statskontoret, kommerskollegium och kammarrätten) afser

att följa och öfvervaka arbetets gång hos dessa ämbetsmyndigheter, för

hvilket ändamål tabell årligen upprättas öfver de hos dem afgjorda och

balanserade målen under senaste tioårsperiod. Särskilt tillses, att malens

afgörande icke oskäligen uppskjutes; och pläga uppkommande anmärkningar

rörande oafgjorda äldre mål under hand delgifvas vederbörande

för rättelses vinnande. o . i

Granskningen åt arbetsredogörelserna tran rikets hoträtter och

krigshofrätten bär liknande ändamål, och upprättas rörande hofrätterna

årligen, förutom motsvarande tabeller öfver afgjorda och balanserade

mål under senast förflutna tio år, jämväl särskilda tabeller, utvisande

arbetets gång under det år, arbetsredogörelserna omfatta.

Vidkommande de från öfverståthållarämbetet och Konungens befallningshafvande

inkommande arbetsredogörelserna alser deras granskning

äfvenledes att följa och öfvervaka arbetets gång hos dessa myndigheter.

Till möjliggörande dåra!’ upprättas inom justitiekanslersexpeditionen,

bland annat, dels särskilda sammandrag af samtliga arbetsredogörelserna

för jämförande af den olika arbetsmängden hos ifrågavarande myndigheter

icke allenast det år, arbetsredogörelserna afse, utan älven senaste

fc ro årsperiod, och dels en tabell utvisande tiden, da de balanserade

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

målen inkommit-, och i hvad man balansen under det år, arbetsredogörelser

na omfatta, ökats eller minskats hos ifrågavarande myndigheter.

Nu omförmälda granskning plägar vanligen föranleda till aflåtande! åt

ett flertal skrivelser, hvarigenom de äldre balanserade målens afgörande

påskyndas.

Kungl. Maj:t har hittills öfverlämnat till justitiekanslern för granskning

arbetsredogörelser från lotsstyrelsen och domänstyrelsen. Granskningen

af dessa arbetsredogörelser och af landtmäteristyrelsens arbetsledogörelse,

hvilken, jämlikt föreskrift i styrelsens instruktion, insändes

till justitiekanslern, åsyftar likaledes att tillse, att arbetet hos dessa

myndigheter behörigen bedrifves.

bran ad\okatfiskaleina hos rikets hofrätter, kammarkollegium, kammarrätten

och marinförvaltningen samt från landtmäterifiskalen, landsfiskaler

äfvensom samtliga stadsfiskaler, utom de i Stockholm, inkomma

äfven arbetsredogörelser, hvilkas granskning bär till syftemål att följa

och öfvervaka nämnda fiskalers verksamhet. Då de af hofrätternas

advokatfiskal afgifna arbetsredogörelser redovisa samtliga af dem anställda

åtal, blir justitiekanslern sålunda i tillfälle att bilda sig ett omdöme

om domares och andra med dem likställda tjänstemäns förvaltning

i allmänhet. Stadsfiskalernas arbetsredogörelser lämna i viss mån

eu öfversikt öfver rättsskipningen i brottmål inom städerna.

\ id giansknmgen af de, jämlikt nådiga kungörelsen deri 9 november

190 G angående fångförteckningar och rapporter från fängelserna

och tvångsarbetsanstalterna i riket, till justitiekanslern inkommande fånglistorna

tillses hufvudsakligen, att de afkunnade utslagen och meddelade

straffbesluten äro lagligen grundade, samt att de ådönida straffen blifva

ratt verkställda. Denna granskning, som äfvenledes lämnar tillfälle att

följa rättsskipningen i brottmål inom landet, föranleder åtskillig skriftväxling

och undei stundom anställande af atal. Sedan några år tillbaka

iipptagas i de från militärhäktena inkommande fånglistorna äfven de

fångar, som af befälhafvare ålagts disciplinär bestraffning. Därigenom

hafva dessa listors omfång och arbetet med deras granskning

betydligt ökats. ‘ *

Den inom justitiekanslersexpeditionen skeende granskning af äox»- delningsrätt-ers dagböcker afser tillsyn däröfver, att handläggningen0af

ägostyckningar, laga skiften, hemmansklyfningar och vissa andra landtmäteriförrättningar

icke af ägodelningsrätterna eller domhafvandena

^skäligen fördröjes, samt att inkomna handlingar varda till vederbörande

mom föreskrifven tid återställda.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3. ld

Granskningen af de från öfverståthållarämbetet och Konungens

befallningshafvande inkommande förteckningar öfver ej slutbehandlade

ärenden angående verkställighet af domstols utslag, hvarigenom frihetsstraff

ådömts icke häktade personer, afser att tillse, att utslagen i ratt

tid af vederbörande under- och öfverdomstolar afsandts till oiverstathållarämbetet

eller Konungens befallningshafvande, äfvensom att sistnämnda

myndigheter vidtaga åtgärder för utslagens bringande till verkställighet.

I fråga om den justitiekanslern åliggande tillsynen öfver rättvisans

handhafvande och öfver lagars och författningars efterlefnad ar slutligen

att märka, att denna tillsyn utöfvas, bland annat, genom arliga

inspektionsresor. Dessa resor vara fem eller sex veckor hvarje ar och

omfatta i regel tre län årligen. Under resorna forrattas inspektion samt

granskas diarier och handlingar hos läns- och stiftsstyrelser rådhusrätter

och magistrater, häradsrätter och domhafvande a landet, krigsrätter,

lands- och stadsfiskaler samt vid fängelser och häkten.

Sekreteraren vid justitiekanslersämbetet åligger enligt instruktionen.

att biträda vid utarbetandet af de från Kungl. Maj:t till justitiekanslern

remitterade ärenden samt uppsätta de skrivelser, som daral

föranledas, äfvensom memorial i såväl dessa som andra ärenden, hvilka

det tillkommer justitiekanslern att anmäla hos Kungl. Maj :t; _

att uppsätta de förteckningar och berättelser, hvilka enligt instruktionen

böra årligen ingifvas till Kungl. Maj:t;

att författa afgående bref och skrivelser i öfnga ärenden, som

förekomma hos justitiekanslern;

att ansvara för arkivet, registraturets ordnande och inbindning,

registers författande, där sådant er!ordras, med mera dylikt,

att hålla noggrann reda och förteckning på alla hos justitiekanslern

anhängiga, ännu oafgjorda ärenden och vid hvarje manads slut afiämna

uppgift på de infordrade svar och upplysningar, som uteblifvit, äfvensom

att anmäla, där sådana handlingar, hvilka böra insändas till justitiekanslern,

icke inkommit inom behörig tid; .

att ombesörja rekvisition från statskontoret åt de till justitiekanslern

och hans expedition utgående löner och arfvoden m. m.;

att kontrasignera afgående memorial, bref och expeditioner; sam

att mellan amanuenserna fördela de göromål, som böra verkställas

af dem.

Sekreterare*.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

Registrator^.

Registrator]! tillhör hufvudsakligen:

att föra de hos justitiekanslern brukliga diarier äfvensom särskild

lista eller matrikel öfver lands- och stadsfiskalerna i riket, däri anteckning

bör ske angående meddelad tjänstledighet och dylikt;

att ombesörja expeditionen af afgående bref och skrivelser;

att såsom antagen redogörare uppbära och utdela löner och

ar i voden, besörja uppköp för expeditionens räkning m. m. samt efter

hvarje ars slut anämna redogörelse dels för löner och arfvoden, dels för

expensmedlen;

att föra saköreslängd öfver de af justitiekanslern ålagda viten; samt

att biträda vid granskningen af fånglistor, arbetsförtecknmgar,

redogörelser, dagböcker m. m.

Amanuenserna biträda vid granskning af fånglistor, arbetsredogorelser

och dylikt samt deltaga i öfrigt i förekommande göromål efter

vederbörande förmäns föreskrifter.

omfattning. .. , yPPty''s.ning rörande antalet ärenden, som till justitiekanslers
ambetet

inkommit under en del år från den tidpunkt, då nuvarande

aflomngsförmaner fastställdes för justitiekanslern och den vid hans expedition

anställda ordinarie personal, har kommittén meddelat de uppgifter,

som innefattas i följande tabeller;

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

15

!

1

År.

|

!

Kung!

Maj ds

remisser.

Från

Hans Maj:t

Konungen

öfverläm- nade sup*

plikmål.

Krono*

mål.

Angifvelser

och anmälan- den af myn- digheter och

enskilda för

åtal samt in- om justitie- kanslersäm- betet gjorda

anmärk- ningar.

Ärenden!

rörande i

lands- och

städs- fiskaler.

Fram- ställnin- gar om

fullföl- jande af

under- dåniga

besvär i

brott- mål.

Jfriga af

justitie- ianslers- ämbetet

hand- lagda

ärenden.

l

Summa.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

1876 ...........

32

17

56

81

74

260

1877 ............

28

—

22

62

78

~

78

268

i 1878 ...........

25

_

19

*6

62

82

244

i 1883 ...........

29

24

46

80

126

305

1888 ...........

41

97

34

112

133

—

119

536

1893 ............

44

106

22

73

167

—

100

512 1

1898 ...........

60

j 108

37

75

197

I —

107

584

1903 ............

61

171

35

113

213

47

129

769

1904 ............

82

169

16

118

193

61

138

777

i 1905 ............

64

152

j 21

106

187

48

125

703

i 1906 ............

134

189

26

90

202

48

149

838

1907 ............

92

119

1 25

140

225

49

173

[ 823

I förestående tabell under 1 och 4 upptagna mål hafva

föranledt åtal till följande antal.

'' 1

|

Tryck-

frihets*

åtal.

Annat

åtal.

Summa.

Tryck-

frihets-

åtal.

Annat

åtal.

Summa.!

Är 1«7K ........

6

6

År 1898 .............

3

8

n

. 1877 .............

3

•)36

39

> 1903............

1

7

8

* .............

6

6

» 1901..............

2

12

14

» 1883 .............

4

8

12

» 1905 ............

4

2

6

* \ ftfiK ..........

18

11

29

» 1906 ...............

12

6

18

» 1893 ...............

8

5

13

» 1907 ............

4

8

12

*) Den höga siffran beror därpå, att dåvarande sundhetskollegium till åtal an

mälde ett större antal apotekare.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

Aflöning*.

förhållanden.

För justitiekanslersämbetet gäller för närvarande följande lönestat:

Lön.

Tjänst-

görings-

penningar

Summa.

Justitiekanslern ..................

6,000

_

2.000

8,000

Sekreteraren ..................

3,000

1,500

_

4,500

Efter 5 år kan lönen hö- 1 jas med 500 kronor och

Registratorn .....................

1,800

_

1,200

—

3,000

—

1 efter 10 år med ytter- '' ägare 500 kronor.

1 vaktmästare ...................

Till amanuenser, vikariatser-

500

300

—

soo

—

(Efter 5 år kan lönen hö- t jas med 100 kronor.

sättning, renskrifning m. m.

__

!

—

2,500

_

Summa kronor

—

j

-|

18,800

1

Beloppet af den justitiekanslern nu tillkommande aflöning bestämdes

vid 18 <6 års riksdag. Kungl. Maj:t hade föreslagit 9,000

kronor. Dåvarande chefen för justitiedepartementet hade i detta hänseende

erinrat, att den till justitiekanslern då utgående lön utgjorde

7,000 kronor, men att, sedan Kungl. Maj:t beslutat för de äldsta revisioiissekreterarna

och hofrättsråden föreslå en aflöning, uppgående till

lika stort belopp, hänsynen till förhållandet mellan dessa sistnämnda

befattningar och justitiekanslerns ämbete syntes göra en förhöjning i

justitiekanslerns löneförmåner nödvändig, äfven om densamma icke eljest

påkallades däraf att lefnadsomkostnaderna i hög grad stegrats sedan

den då utgående lönen bestämdes.

I skrifvelse den 11 maj 1876 anförde emellertid Riksdagen, att,

då de med justitiekanslerns ämbete förenade göromål, om än viktiga,

ej kunde anses vara af synnerligen ansträngande beskaffenhet, den af

Kungl. Maj:t ifrågasatta tillökningen i aflöning syntes vara högre än

nödvändigheten kräfde. Genom aflöningens förhöjning till 8,000 kronor,

eller enahanda belopp, hvartill densamma under år 1875 med då utgående

dyrtidstillägg uppgått, syntes det Riksdagen, att alla billiga anspråk

kunde anses uppfyllda.

Enligt nådiga kungörelsen den 19 maj 1876 angående villkoren

för åtnjutande af de från 1877 års början fastställda nya löneförmåner

för,, bland andra, justitiekanslern och rikets samtliga hofrätter utgå justitiekanslerns

löneförmåner med iakttagande i tillämpliga delar af enahanda

bestämmelser och villkor, som för hofrätternas ämbetsmän blifvit

godkända.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

17

Aflöningarna för justitiekanslersämbetets öfriga personal bestämdes

vid 1878 års riksdag. Riksdagens beslut i detta hänseende skilde sig

från Kungl. Maj:ts förslag däruti, att detta förslag för sekreteraren

upptog- lönen 500 kronor högre och att begynnelseaflonmgen till registrator

var i Kungl. Maj:ts förslag annorlunda fördelad, nämligen i

lön 2,000 och tjänstgöringspenuingar 1,000 kronor.

I nådiga kungörelsen den 12 juli 1878 angående villkoren for åtnjutande

af de från 1879 års början fastställda nya löneförmånerna för

statsdepartementens, utom utrikesdepartementets, afdelmngar åt Kungl.

Makts kansli äfvensom för justitiekanslersexpeditioneu m. ti. ioreskrels,

att för åtnjutande af de nya löneförmånerna inom justitiekanslersexpeditionen

skulle gälla i tillämpliga delar hvad som stadgades for de

nämnda departementen.

Inkomst af sportler förekommer inom justitiekanslersexpeditioneu sPortUr.

för registratorn, dock endast i obetydlig mån. Enligt kommittén meddelad

uppgift skall under åren 1903-1907 lösen för■ afskrift® och

diariebevis efter afdrag för rensknfmngskostnader hafva for registi atorn

medfört en inkomst af 15 å 25 kronor årligen.

Vid 1898 års riksdag väcktes inom Första Kammaren motion darom, Tiggare /«- att Riksdagen ville besluta, att den lön af 8,000 kronor, som justitie- afUningen

ombudsmannen åtnjuter, skulle frän och med år 1899 utgåett''U

12,000 kronor höjdt belopp, samt, for den händelse Riksdagen skulle

anse $ 97 i regeringsformen därtill föranleda, att justitiekansler^ lon

från samma tid skulle utgå med 9,000 kronor och hans tjänstgönngspenningar

med 3,000 kronor. _ . , ,,

Det åsyftade stadgandet i § 97 uti regeringsformen innehåller, att

Riksdagens justitieombudsman skall, så länge lian innehar ämbetet, i

alla afseende^ anses lika med Konungens justitiekansler.

1 Andra Kammaren väcktes vid samma riksmöte en motion innefattande,

bland annat, förslag därom, att justitieombudsmans- och justitiekanslersbefattningama

skulle från och med 1899 års ingång aflonas

med 10,000 kronor årligen. . D<1 , ^

Motionären i Första Kammaren framhöll i sm motion, att Riksdagen

i allmänhet vid bestämmandet af justitieombudsmannens lön latit sig

ledas af orden i § 97 af regeringsformen, att nämnda ämbetsmän »skall

i alla afseenden anses lika med Konungens justitiekansler», och alltså

fastställt lönen till likhet med den sistnämndes. Så skedde redan vid

1809_1810 årens Riksdag, hvarvid statsutskottet, sedan konstitutions
Bih.

till Riksd. Prof. 1909. 4 Sami. 1 Afd. 3 Höft. 3

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anslag till

ökadt arbets

biträde åt

justitiekanslerså''mbetet.

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

utskottet afböjt att därom utlåta sig, yttrade, att det »trott sig icke böra

eller kunna föreslå mindre lönevillkor för justitieombudsmannen än hvad

justitiekanslern åtnjuter».

Motionären i Andra kammaren afsåg ock med sitt förslag närmast

justitieombudsmannen, men — såsom i motionen uttalas — »alldenstund

justitieombudsmannen och justitiekanslern enligt grundlagen skola vara

likställda», fick förslaget gälla båda dessa tjänstebefattningar.

I det utlåtande i ämnet, som statsutskottet afgaf vid 1898 års

riksdag vitsordade _ utskottet, att med föranledande af det nämnda

stadgandet i § 97 i regeringsformen redan från det nya statsskickets

början aflömngen for justitieombudsmannen och justitiekanslern varit

bestämd till enahanda belopp.

Utskottet ansåg sig emellertid ej hafva skäl att tillstyrka förhöjning

af justitieombudsmannens aflöning och vid sådant förhållande fann utskottet

ej heller anledning förorda den ökning af justitiekanslerns aflöning, som

i sammanhang med den ifrågasatta löneförhöjningen för justitieombudsmannen

föreslagits endast på den grund, att dessa ämbetsmän enligt

grundlagens stadgande skulle anses i allo lika.

I anledning af det förslag, som föranledde lagen den 14 juni 1901

om ändring i vissa delar af rättegångsbalken och då det syntes vara att

förutse, att den uppgift, som enligt samma lag skulle tillkomma justitiekanslern,

komme att för honom medföra behof af ökadt arbetsbiträde,

anbefalldes justitiekanslersämbetet att afgifva underdånigt utlåtande

angående det belopp,, som kunde anses erforderligt för beredande af

sådant ökadt arbetsbiträde.

. Den 4 januari 1901 afgafs det infordrade utlåtandet. Däri anfördes,

att i den^ då befintliga lagbyrån undersökningar gjorts rörande de

under femårsperioden 1891—1895 i högsta domstolen afgjorda brottmål,

1 iVi r underdåniga besvär fullföljts af allmän åklagare, och att dessa

mai befunnits utgöra i medeltal omkring 97 om året. Justitiekanslersämbetet

hade låtit genomgå de å nedre justitierevisionens registrators
kontor

förda diarier öfver besvärs- och ansökningsmål för åren 1896_1900

och hade därvid befunnits, att antalet mål af ifrågavarande beskaffenhet

af allmän åklagare fullföljts hos Kungl. Maj:t, under sistnämnda

femårsperiod utgjort i medeltal omkring 95 om året.

Äfven om, såsom i motiven till omförmälda lag förutsattes skola

ske, antydan meddelades åklagarna, att hemställan hos justitiekanslern

om talans fullföljande borde ske endast i sådant fall, där det med

hänsyn till yppad ny bevisning eller af annan särskild orsak vore

angeläget, att talan fullföljdes, antog dock justitiekanslersämbetet, att

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3. 1"

antalet fall, då dylik hemställan blefve gjord hos justitiekanslern,

åtminstone det första året efter lagens trädande i kraft komme att närma

sio- sistnämnda medeltalssiffra, 95. Däremot ansåg ämbetet sannolikt,

att antalet därefter blefve förminskadt. Huru stor denna minskning

kunde blifva, läte sig emellertid ej förutse; att antalet skulle minskas

med mera än hälften, vågade ämbetet ej antaga. . . ..

För att kunna bedöma, huruvida ett mål borde fullföljas i högsta

instans, erfordrades, bland annat, en noggrann granskning af underdomstolens

ofta vidlyftiga protokoll, de till hofrätten mgifna skrifterna och

ofri o-a handlingar i målet. En sådan granskning _ af handlingarna uti

ifrågavarande mål kunde ej medhinnas af justitiekanslern spalt utan

åsidosättande af öfriga honom åliggande göromål. Det ansågs darior

blifva nödvändigt att i justitiekanslersexpeditionen anstalta en särskild

tjänsteman, hvilken skulle hafva att verkställa denna granskning och att

därefter inför justitiekanslern föredraga målen i de delar, som erfordrades

för bedömande af frågan, huruvida målen borde fullföljas eller icke,

äfvensom att biträda vid författande af underdåniga besvär i de mal,

som befunnos böra dragas under högsta domstolens profning.

Till én dylik befattning i justitiekanslersexpeditionen syntes det

önskvärdt att erhålla en person, som tjänstgjort i hofrätt såsom fiskal

och därunder förvärfva! vana vid brottmåls inläsande och föredragning.

De ordinarie hofrättstjänstemännen vore emedlertid därvid ej att påräkna

För att förmå någon af de extra ordinarie tjänstemännen, hvilka

tjänsto-jort såsom fiskaler, att mottaga förordnande i justitiekanslersexpeditionen,

ansågs det blifva af nöden att erbjuda honom något högre

löneförmåner än dem, han åtnjöte i hofrätten, och att inskränka förordnandet

till viss kortare tid, ett hälft eller ett helt år, etter hvars förlopp

han kunde återgå till sin tjänstgöring i hofrätten. Under förmälan

att de extra ordinarie hofrättstjänstemän, hvilka sålunda kunde komma

i Mera, uppbure aflöning intill ett belopp af 3,500 kronor om året,

ansåg° justitiekansler sämbetet, att, på det en till den ifrågasätta tjansto-örino-én

fullt kvalificerad person skulle med säkerhet kunna paraknas,

ett belopp af 4,000 kronor för det första året borde ställas till justitie
kanslerns

förfogande. . . , ,

Till det nämnda beloppet borde emellertid laggas ett mindre belopp

till bestridande af ökade renskrifningskostnader och skälig ersättning

till den i justitiekanslersexpeditionen anställde amanuens, som åt

justitiekanslern förordnades att fullfölja de mål, i hvilka klagan funnes

böra äga rum. Detta belopp ansågs tills vidare kunna bestammas till

500 kronor om året.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Amanuens
arfvoden.

Benskrif
ningskostnad.

20 Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

Vid ärendets föredragning inför Kungl. Maj:t den 11 januari 1901

åberopade dåvarande chefen för justitiedepartementet hvad justitiekanslersämbetet

anfört; och då, innan nödig erfarenhet vunnits angående

omfattningen af de göromål, som på föreslaget sätt skulle tilldelas

justitiekanslersämbetet, något ordinarie anslag ej syntes böra ifrågasättas,

hemställde departementschefen, att Kungi. Maj:t måtte föreslå

Riksdagen att, under förutsättning att propositionen med förslag till

lag angående ändring i vissa delar af rättegångsbalken blefve af Riksdagen

bifallen, till ökadt arbetsbiträde åt justitiekanslersämbetet anvisa

på extra stat för år 1902 ett belopp af 4,500 kronor.

Efter det framställning i sådant hänseende gjorts vid 1901 års

riksmöte, meddelade Riksdagen i skrifvelse den 29 maj samma år, att,

då de af Kungl. Maj:t föreslagna ändringar i rättegångsbalken, som

skulle ålägga justitiekanslersämbetet det angifna ökade arbetet, bifallits

af Riksdagen, denna ansett däraf följa, att i någon mån ökade arbetskrafter

borde ställas till nämnda ämbetes förfogande. Med hänsyn till

antalet af de mål, som, enligt hvad de gjorda beräkningarna gåfve vid

handen, sannolikt komme att af sådan anledning blifva föremål för

ämbetets pröfning, syntes det Riksdagen emellertid, att det ökade arbetsbiträdet

kunde vinnas för mindre kostnad för statsverket än den Kungl.

Maj:t ifrågasatt, och höll Riksdagen före, att ett belopp af 3,500 kronor

skulle därtill visa sig fullt tillräckligt. Framställningen hade därför på

det sätt bifallits, att Riksdagen till ökadt arbetsbiträde åt justitiekanslersämbetet

på extra stat för år 1902 anvisat ett anslag af 3,500 kronor.

Samma belopp har på enahanda sätt anvisats för ett hvart af

åren 1903—1909.

. Enligt kommittén meddelad uppgift hafva för år 1907 de vid

justitiekanslersexpeditionen anställda amanuenser fått uppbära:

en amanuens i arfvode 100 kronor i månaden samt

en gratifikation af 250 kronor, tillhopa ................................. kronor 1 450

en amanuens i arfvode 75 kronor i månaden samt

en gratifikation af 160 kronor, tillhopa ................................. y, \ 0G0

de amanuenser, som biträdt med föredragning af besvärsmål,

sammanlagdt ................................................................. 2 400

Vid justitiekanslersämbetet finnes icke något ständigt biträde för

ombesörjande af skrifgöromal och dylika sysslor. Renskrifningen verkställdes

där tillförne af amanuenser, men sedan göromålen väsentligen

ökats, har en renskrifverska från en af Stockholms renskrifningsbyråer

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

21

vidtalats att, mot en ersättning af 30 kronor i månaden, hvarjesöndag

två timmar uppehålla sig i ämbetets lokal for att verkställa före

kommande renskrifmng. Vissa dagar är hon icke under dessa tva timmar

helt och hållet sysselsatt med skrifning för ämbetets rakning och

är då oförhindrad använda tiden till renskrifmng för sm byras rakning.

Ibland inträffar åter, att så mycket renskrifmngsarbete hopax wg

det icke medhinnes på de två timmarna, i hvilket fall rensknfnmgs

byrån anlitas mot särskild godtgörelse.

Kommittén har i sitt betänkande, efter en jämförande framställning lersämbetets

rörande förhållandet mellan justitiekansler* och justitieombudsmannen

i afseende å deras ämbetsutöfnmg, härefter ofvergatt till en redogo e ^ oktober

för vissa till kommittén öfverlämnade handlingar. .

Härvid märkes till eu början justitiekanslersambetets underdåniga

utlåtande den 25 oktober 1902, afgifvet med anledning af nadiga cirkuläret

den 25 oktober 1901, hvarigenom ämbetsverk och myndigheter

anbefallts att hvar för sin förvaltningsgren inkomma med utredning,

huruvida, under angifven förutsättning, för tiden efter ar 190- andrmgar

i vederbörande lönestater kunde anses hora aga rum, därvid tillika

borde komma under öfvervägande, huruvida genom förenklingar i orvaltningen

tillfälle kunde beredas till indragning åt tjänster, som genom

de förändrade anordningarna kunde undvaras. ,

Uti detta utlåtande har erinrats, att justitiekansler^ och de hos

honom anställda ordinarie tjänstemän icke tillagts ratt till semester oc

att de därför måste för erhållande af ledighet lika lång tid, som andr

tjänstemän åtnjuta semester, afstå från sina tjänstgormgspennmgai

under ledighet stiden. „ , • ,i.

Under åberopande af lefnadskostnadernas stegring, pape a

tandet jämväl, att göromålen i justitiekanslersexpeditionen väsentligen

ökats. Aren 1871—1875 utgjorde de till justitiekansler!! för underdånigt

utlåtandes afgifvande inkomna kungl. remisser i medeltal omkring -1,

under åren 1897—1901 däremot 50 om aret. flinga diarieförda mai

utgjorde åren 1871—1875 i medeltal omkring 276, men aren 1897

1901 omkring 422 om året. Därtill komme från Hans Maj:t Konungen

till justitiekansler!! öfverlämnade supplikärenden till ett antal åt omkring

120 om året. Rörande dessa sistnämnda ärendens antal under

åren" 1871-1875 kunde uppgift ej lämnas enär de då ej diariefördes

Beträffande de brottmål, som enligt lagen den 14 juni 1901 ej

finne fullföljas till högsta domstolen utan justitiekanslerns forordnan ,

upjgifves i''utlåtande^ att från och med 1902 års början till den 1

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

oktober samma år från allmänna åklagare inkommit framställningar om

underdånig talans fullföljande i 39 besvärsmål; i 14 af dessa hade

justitiekanslern förordnat om talans fullföljande.

Vidkommande själfva löneregleringen anföres i utlåtandet, att det

Vs oskäligt, att, såsom i Riksdagen jämväl varit ifrågasatt,

justitiekanslern i aflöningshänseende blefve likställd med ledamöterna i

högsta domstolen. Löneförmånerna för sekreteraren, registratorn och

vaktmästaren vid justitiekanslersexpeditionen syntes böra bestämmas i

öfverensstämmelse med hvad motsvarande tjänstemän och betjänte i

andra. statens ämbetsverk kunde varda vid allmän lönereglering tillagdt,

hvarvid jämväl frågan om rätt till semester utan afdrag å tjänstgöringspenningarna

för bemälde sekreterare och registrator ansågs böra komma

under öfvervägande. I sammanhang därmed erinras, att Kungl. Maj:t

genom nådigt bref den 9 februari 1858, med afseende å vikten och

mångfalden af de ärenden, som förekomme till sekreterarens behandling,

förklarat honom vara expeditionssekreterare i Kungl. Maj:ts kansli.

Beträffande det i staten för justitiekanslersexpeditionen upptagna

belopp af 2,500 kronor till amanuenser in. m. upplystes, att detta belopp

de senaste åren fördelats mellan två amanuenser och en extra vaktmästare.

Beloppet ansågs böra i icke oväsentlig mån ökas med afseende

å den betydliga tillökning i arbetet inom expeditionen, som ägt

rum, sedan beloppet först fastställdes, äfvensom å nödvändigheten att

för arbetets behöriga gång minst 2 amanuenser samtidigt funnes för

tjänstgöring tillgängliga, samt med hänsyn därjämte till de stegrade

lefnadskostnaderna.

Med det a extra stat från 1902 års början anvisade belopp å

3,500. kionor hade aflönats en nyantag-en amanuens, som inläst och för

justitiekanslern föredragit de besvärsmål, i hvilka allmänna åklagare

gjort hemställan om underdånig talans fullföljande hos Kungl. Maj:t.

Dessa mål .både, såsom redan nämnts, från årets början till den 1

oktober utgjort 39 stycken, och ehuru åtskilliga af dem varit af ganska

vidlyftig beskaffenhet, hade de dock icke fullt upptagit den nyantagne

amanuensens tid. I det ofvan omnämnda underdåniga utlåtandet den

4 januari 1901 både justitiekanslersämbetet framhållit, att för ifrågavarande

besvärsmål inläsande och föredragning erfordrades en särskildt

för denna tjänstgöring kvalificerad amanuens. De därför i utlåtandet

anförda skäl kvarstode fortfarande. Däremot ansågs det af Riksdagen

för 1902 och 1903 a extra stat anvisade beloppet å 3,500 kronor om

året ej behöfva helt och hållet tagas i anspråk för den nyantagne

amanuensens aflönande, beroende därpå, att ifrågavarande besvärsmåls

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3. 28

antal åtminstone dittills icke hindrat honom att ägna sig äfven åt annan

tjänstgöring, ett förhållande, som sannolikt icke heller i den närmaste

framtiden komme att förändras.

Då emellertid det i ordinarie staten till amanuenser m. m. upptagna

belopp ansågs otillräckligt och behöfva icke obetydligt höjas,

syntes det justitiekanslersämbetet, att det å extra stat uppförda anslaget

å 3,500 kronor borde öfverföras på ordinarie stat och läggas till det

redan befintliga anslaget å 2,500 kronor. Genom denna anordning

skulle nödiga medel finnas att tillgå ej mindre till aflönande af den för

ofvannämnda besvärsmåls beredande och föredragning anställde amanuens,

hvilken då jämväl kunde biträda med andra göromål inom expeditionen,

än äfven till erforderlig förbättring af öfriga i justitiekanslersexpeditionen

tjänstgörande amanuensers aflöningsvillkor.

Enär, efter det de hos justitiekanslern anställda ordinarie tjänstemännens

antal vid föregående lönereglering inskränkts till två, göromålen

i justitiekanslersexpeditionen väsentligen ökats, ansågs uppenbart,

att någon ytterligare indragning af tjänster inom expeditionen ej kunde

äga rum.

Till kommittén hade vidare öfverlämnats en från justitiekanslersämbetet

till chefen för justitiedepartementet den 12 oktober 1907 aflåten

skrifvelse angående, bland annat, reglering af justitiekanslerns löneförmåner.

Vid denna skrifvelse var fogad afskrift af en däri åberopad

promemoria, som justitiekanslern aflämnat till justitiedepartementet.

I skrifvelsen framhåller justitiekanslern, att hans löneförmåner

understiga många honom underställda ämbetsmäns, däribland nära nog

samtliga underdomares på landet. Då allmänheten vore benägen att

bedöma ett ämbetes betydelse efter den aflöning, som bestås dess innehafvare,

kunde det i längden blifva svårt för justitiekanslern att med

nuvarande löneförmåner uppehålla den auktoritet och det inflytande på

underlydande, som enligt författningarna skola tillkomma honom.

I promemorian erinras om det skäl, på grund hvaraf Riksdagen

år 1876 satte justitiekanslerns aflöning till det nuvarande beloppet,

8,000 kronor, i stället för de af Kungl. Maj:t föreslagna 9,000. Detta

skäl hade förlorat sin giltighet. Justitiekanslerns göromål hade nämligen

ökats till den grad, att om dem numera ej kunde sägas, att de

icke äro af synnerligen ansträngande beskaffenhet.. De af justitiekanslern

handlagda ärendena utgjorde under femårsperioden 1871—1875

i medeltal, de i »allmänna diariet» upptagna 276,4 och de i »kungl.

Justitickanslersämbetets

skrifvelse den

12 oktober

1907 jämte en

promemoria.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

remissdiariet» 21,8. För perioden 1901—1905 gestaltade sig däremot

medeltalssiffrorna sålunda:

allmänna diariet.......... 466,8

kungl. remissdiariet.........55,8

supplikdiariet...........157,o

besvärsdiariet...........50,5

Till målen i allmänna diariet hörde de rättegångar, i kvilka justitiekanslern

hade att bevaka kronans rätt. Bland dem hade särskilt de

s. k. vattenmålen ökats. På senare åren hade nämligen de i enskild

ägo befintliga vattenfallen börjat begagnas och bebyggas; de allmänna

ombuden vid vattensynerna erlade i regel vad mot underrättens utslag;

med anledning däraf komme jämlikt 1827 års förordning vattenmålen

nästan utan undantag under justitiekanslerns pröfning. I dessa mål,

likasom i allmänhet i kronans öfriga rättegångar, gällde det att iakttaga

och bevaka viktiga allmänna intressen, och målen vore både vidlyftiga

och svåra samt toge mycken tid i anspråk.

De ärenden, hvilka från de särskilda statsdepartementen remitterades

till justitiekansler, för utlåtandes afgifvande, hade mer än fördubblats.

I dessa ärenden framställdes rätt ofta till justitiekansler

spörsmål, för hvilkas besvarande fordrades mycket arbete och eftertanke

samt ej sällan åstadkommande af ytterligare utredning. Koncepten till

dessa underdåniga utlåtanden uppsattes äfven egenhändigt af justitiekansler,

enär hjälp därtill i allmänhet ej kunde påräknas af sekreteraren,

hvilken vore sysselsatt med granskning af arbetsredogörelserna från de

centrala ämbetsverken och Konungens befallningshafvande, fånglistor

och mera dylikt.

I supplikdiariet intoges de ärenden, hvilka af Hans Maj :t Konungen

öfverlämnades till justitiekansler. Dessa ärenden, hvilka tillförne voro

fåtaliga och då ej diariefördes, vore visserligen i regeln ej af synnerligen

svår eller vidlyftig beskaffenhet, men de toge dock tid, enär

supplikanterna ofta hänvisades att personligen söka justitiekansler, som

då tillhandaginge dem med råd och upplysningar samt skriftväxling i

deras angelägenheter.

Från och med år 1902 hade justitiekansler ålagts pröfva, huruvida

allmän åklagare borde hos Kungl. Maj:t fullfölja talan i brottmål.

Dessa mål, i hvilka justitiekansler emellertid hade att påräkna hjälp

af en för ändamålet anställd amanuens, hade äfven bidragit att öka

göromålen.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3. 25

Med hänsyn därtill att justitiekanslern icke vore tillförsäkrad rätt till

semester, och i följd häraf nödgades att, för erhållande af motsvarande

frihet från göromålen, begära tjänstledighet, hvarvid han ginge miste

om sina tjänstgöringspenningar, kunde man således säga, att hans löneförmåner

i verkligheten icke uppginge ens till 8,000 kronor.

I promemorian uttalas ock, att ingen annan ämbetsman i motsvarande

ämbetsställning är så lågt aflönad som justitiekanslern. Med

hänsyn såväl därtill som till de ökade göromålen och de stegrade lefnadskostnaderna

måste en reglering af justitiekanslerns löneförmåner anses

af behofvet påkallad. Och på grund af hans ämbetsställning samt hans

viktiga och numera mycket omfattande göromål syntes det kunna ifråga-- sättas, huruvida han icke borde i aflöningshänseende likställas med

justitieråd.

I sitt ifrågavarande betänkande har löneregleringskommittén, hvad angående

först angår frågan om justitiekanslerns ämbetsverksamhet, icke ifråga- granskning af

satt annan förändring i de härutinnan nu gällande bestämmelser, än arige}*™*°

att kommittén på anförda skäl hemställt om utredning, huruvida ej

äfven andra ämbetsverk än de, från hvilka nu arbetsredogörelser ellei

arbetsförteckningar öfverlämnas till justitiekanslern för granskning, må

böra åläggas att till justitiekanslersäm betet aflämna antingen dylika

redogörelser eller förteckningar eller åtminstone kortfattade relationer

angående balanserade mål.

O

Nämnda framställning anmäldes af mig för Eders Kungl. Maj:t Dep^^nU''

den 27 november 1908, och tillåter jag mig erinra, att Eders Kungl. Mapt

i anledning häraf täcktes förordna, att utredning i det af kommittén

angifna hänseende skall genom de särskilda departementens försorg

verkställas, hvarefter det skulle ankomma på vederbörande departementschefer

att hvar för sitt departement anmäla detta ärende till den

åtgärd, hvartill den blifvande utredningen kan gifva anledning.

I sammanhang härmed har kommittén jämväl i ett annat hänseende ang&ende

uttryckt ett särskildt önskemål. Under erinran om sina i delen I åt revision af

kommitténs betänkanden gjorda uttalanden i fråga om behofvet åt eu

revision af gällande instruktionsbestämmelser för centrala ämbetsverk i

syfte att åstadkomma förenkling och önskvärd likformighet, särskildt i

hvad angår disciplinär domsrätt och forum för till domstol hänskjuta

mål rörande tjänsteförseelser, anför kommittén, att intill dess en sådan

revision kan ''anses böra vidtagas, det enligt kommitténs åsikt skulle

Bih. till Riksd. Prof. 1909. 4 Sami. 1 Afd. 3 Höft. 4

opaginerad Kontrollera mot PDF

-jb Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

vala synnerligen lämpligt, om, då till vederbörande statsdepartement

Iran ämbetsverk eller myndighet inkommer instruktionsförslag, hvari

nnas upptagna bestämmelser uti ofvan särskildt angifna afseenden,

förslaget före dess pröfning hos Kungl. Maj:t blefve remitteradt till

utlåtande af justitiekanslern i berörda delar. Han borde ju nämligen

anses särskild* sakkunnig härutinnan, allrahelst som det redan är honom

palagdt såsom Konungens högste ombudsman att hafva tillsyn däröfver

att alla instruktioner varda iakttagna och efterlefda.

DepSZntS- „ •• Jag'' delar kommitténs uppfattning rörande önskvärdheten af en

allmän revision af de för de centrala ämbetsverken gällande instruktioner

till vinnande af nödig likformighet i de af kommittén angifna

hanseenden, och torde åtgärder för åstadkommande af en dylik revision

snarast möjligt hora vidtagas. I afvaktan härpå synes emellertid

lämplig* att, i enlighet med kommitténs förslag, före utfärdandet af

nya eller andrake instruktioner, däri fråga är om disciplinär domsrätt

eller forum i mai rörande tjänsteförseelser, justitiekansler^ utlåtande i

c*elar mf°rdras. _ Genom särskilda ämbetsskrifvelser den 10 december

08 hav jag ock bringat kommitténs ifrågavarande önskemål till öfrig-a

departementschefers kännedom.

Förslag till

ny lönestat.

„ Härefter öfvergår kommittén till frågan om de aflöningsförmåner

a stat, som hora tillkomma den ordinarie personalen vid justitiekanslersambetet,

jämte vissa därmed sammanhängande frågor.

Justitiekanslern

s

aflöning.

0 . de a’af,_ som numera ställas och än vidare må böra ställas

pa mnehatvaren af justitiekanslersbefattningen, har det synts kommittén

som om vid nu förestående lönereglering aflöningen till justitiekanslern

bor sattas lika med hvad som anses skäligt för generaldirektörer i

normalgrad Och enär aflöningen för dessa blifvit vid löneregleringar

som al Riksdagen beslutats åren 1907 och 1908, bestämd till 11,000

kronor, daraf 7,000 i lön, 3,000 i tjänstgöringspenningar och 1,000 i

ortstillagg, har kommittén ansett sig böra för justitiekanslern föreslå

enahanda aflöning, på lika sätt fördelad.

Den öfriga

ordinarie

personalen vid

justitiekanslersämbetet.

Hvad angar den öfriga ordinarie personalen vid justitiekanslersambetet,

har kommittén ej tänkt sig indragning af någon ordinarie

tjänst därstädes. Men kommittén har härvid såsom sin bestämda

uppfattning uttalat, att, därest aflöningen för sekreteraren och för

registratorn varder förhöjd, på sätt och med de villkor kommittén före
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Statsutskottets Utlåtande N:o 3:

slår, och därest såsom eu förutsättning därför jämväl stadgas den normalarbetstid

å tjänsterummet, som är afsedd för flertalet centrala ämbetsverk,

af bemälda sekreterare och registrator må kunna förväntas en

väsentligt ökad arbetsprodukt och i följd däraf behofvet af amanuenser

väsentligen förminskas.

Med erinran att enligt gällande instruktion det åligger sekreteraren

att biträda vid utarbetandet af de från Kungl. Maj:t till justitiekanslern

remitterade ärenden samt uppsätta de skrivelser, som däraf föranledas,

äfvensom memorial i såväl dessa som andra ärenden, hvilka det tillkommer

justitiekanslern att anmäla bos Kungl. Maj:t, bar kommittén

uti ifrågavarande afseende framhållit, att, huru än, af en eller annan

anledning, arbetet hittills ansetts böra fördelas mellan tjänstemännen vid

justitiekanslersexpeditionen, efter skedd lönereglering arbetet synes böra

så ordnas, att justitiekanslern må erhålla kraftigt och värdefullt biträde

af sekreteraren vid de utrednings- och uppsättningsgöromål, som föranledas

af de från Kungl. Maj:t till justitiekanslern remitterade ärenden.

Och då enligt den för statskontoret den 18 oktober 1907 utfärdade

instruktion sekreteraren i nämnda verk kan åläggas föredragningsskyldigbet,

bar det synts kommittén, att i en blifvande ny instruktion lör

justitiekanslersämbetet en föreskrift bör intagas, på grund hvaraf sekreteraren

må kunna åläggas att öfvertaga den föredragning inför justitiekanslern

af brottmål, hvilken kräfves för bedömande, huruvida talan

må böra fullföljas mot hofrätts utslag. Därigenom skulle inbesparas

arfvode till en för sådan föredragning anställd särskild amanuens.

I samma instruktion bör enligt kommitténs åsikt äfven beträffande

registrator^ gifvas uttryck åt krafvet på ökad tjänstgöringsskyldighet.

Till jämförelse i detta hänseende har kommittén erinrat om gällande

bestämmelser för vissa andra myndigheter såsom, bland annat, att i

instruktionen för försäkringsinspektionen den 31 december 1903 tinnes

stadgadt, att registrator! bos nämnda myndighet åligger, utöfver särskild!

angifna göromål beträffande diarieföring, bearbetning af statistiskt

material m. in., förrätta de göromål, hvilka inspektionen kan finna

lämpligt att uppdraga åt honom.

Då sekreteraren, registrator! och vaktmästaren vid justitiekanslersämbetet,

hvilka å nu gällande stat åtnjuta enahanda aflöningar, som vid

1870-talets löneregleringar fastställdes för vederbörande normalgrader

vid centrala ämbetsverk, vid nu förestående lönereglering enligt kommitténs

åsikt böra bibehållas i motsvarande normalgrader, sådana de

blifvit vid 1907 års riksdag fastställda för statskontoret och arméförvaltningen

samt vid 1908 ars riksdag för vissa andra ämbetsverk, bär

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Utlåtande N:o 3-

kommittén beträffande ifrågavarande befattningar föreslagit följande

aflöningar nämligen:

för sekreteraren lön 3,600 kronor, tjänstgöringspenningar 1,800

kronor, ortstillägg ^ 400 kronor, tillhopa 5,800 kronor, hvartill skulle

kunna komma två ålderstillägg till lönen, hvardera å 500 kronor, efter

respektive 5 och 10 år;

för registratorn lön 2,200 kronor, tjänstgöringspenningar 1,500

kronor, ortstillägg 300 kronor, tillhopa 4,000 kronor, hvartill skulle

kunna komma tre ålderstillägg till lönen, hvart och ett å 500 kronor,

efter respektive 5, 10 och 15 år;

samt för vaktmästaren lön 700 kronor, tjänstgöringspenningar 350

kronor, ortstillägg 150 kronor, tillhopa 1,200 kronor, hvartill efter 5 år

skulle kunna komma ett ålderstillägg till lönen å 100 kronor.

Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjöte fri bostad samt bränsle,

skulle, så länge denna förmån kvarstode, ortstillägg ej utgå till honom

äfvensom å lönen afdragas 100 kronor årligen.

flrud?nnnya -.o,1 öfvei''ensstämmelse med de beslut, som fattats af 1907 års Riksdag

a/iönings- 1 fråga om ny aflöningsstat för statskontoret och angående organisation

staten. af arméns centrala förvaltningsmyndighet samt af 1908 års Riksdag

vid antagande af nya aflöningsstater för vissa andra ämbetsverk, har

kommittén vidare hemställt, att såsom förutsättning för den blifvande

nya aflöningsstaten måtte uppställas, att samtliga ordinarie tjänstinnehafvare

vid justitiekanslersämbetet skola, i den mån ej undantag kunna

anses ° höra stadgas eller för särskilda fall efter pröfning medgifvas,

vara å tjänsterummet tillstädes minst 6 timmar hvarje söckendag.

Avmor’'' • -i . ^ut^£cn har kommittén ansett vid den blifvande nya staten böra

i tillämpliga delar fastas enahanda aflöningsvillkor, som vid 1907 års

riksdag antogos för statskontoret. I sådant hänseende skulle ock justitiekanslern

samt sekreteraren och registratorn hos ämbetet få komma i

åtnjutande af den semesterförmån, som tillkommer tjänstemän inom

motsvarande lönegrader i statskontoret in. fl. ämbetsverk.

I afseende å anslaget till amanuenser, vikariatsersättning, renski-ifning

m. m. har kommittén erinrat, bland annat, om vissa af chefen

för finansdepartementet till statsrådsprotokollet den 13 mars 1908 gjorda

uttalanden i fråga om reglering af löneförhållandena m. m. vid kammarkollegium.

Anslag till

amanuenser,

vikariatsersättning

t

renskrifning

m. m.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3. 29

Chefen för finansdepartementet erinrade därvid, att rörande

grunderna för aflöningen till de mera fast anställda amanuenserna inom

de centrala ämbetsverken han utförligt uttalat sig vid föiedragnmgen

den 15 mars 1907 af frågan om ny lönereglering för statskontoret.

Han hade därvid utgått från den uppfattning, att, under förutsättning

af en tjänstgöring af den omfattning, löneregleringskommittén syntes

hafva förutsatt såsom den normala0), minimiarfvodet för amanuens i

centralt ämbetsverk under vanliga förhållanden i allmänhet icke kunde

beräknas lägre än 1,200 å 1,500 kronor för år räknadt med eventuell

förhöjning i mån af visad flit och duglighet till 2,000 kronor om aret.

I anseende härtill och med hänsyn till de arfvodesbelopp, som

redan då utgick till amanuenserna i kammarkollegium, ansåg departementschefen

det belopp, som vid kammarkollegii nya organisation erfordrades

för aflöning åt amanuenser, icke böra beräknas lägre an

kommittén föreslagit, motsvarande i medeltal 1,800 kronor för dein hvar.

Departementschefen erinrade jämväl, att vid berörda tillfälle den 1

mars 1907 han i sammanhang med behandlingen af hithörande spörsmål

uttalat den mening, att fast anställd amanuens i centralt ämbetsverk

äfven borde tillerkännas rätt att vid sjukdom, ej öfverskridande, viss

tid, samt vid förordnande å ordinarie tjänst under den ordinarie mnehafvarens

semester eller tjänstledighet såsom regel bibehålla en del åt

amanuensarfvodet, hvilken lämpligen syntes böra bestammas till tva

tredjedelar, äfvensom att dylik amanuens borde beredas tillfälle att, i

den mån förhållandena inom vederbörande ämbetsverk sådant tilläte,

årligen erhålla någon tids ledighet, förslagsvis beräknad till 2 a 3

veckor, utan skyldighet att afstå någon del af arfvodet. Departementschefen

hade därjämte vid samma tillfälle såsom önskvärdt framhållit,

att, då amanuens med fast arfvode för sjukdom eller eljest åtnjöte

ledighet eller förordnades att uppehålla ordinarie befattning, annan

extra ordinarie tjänsteman, där lämplig sådan funnes att tillgå, förordnades

att bestrida amanuensbefattningen mot den aflöning, hvilken

inom verket ansåges böra utgöra begynnelsearfvode för sådan befattning,

som vore i fråga. Detta hade, enligt hvad departementschefen tillkännagaf,

tillämpats vid beräknandet af det belopp, som vid den mya

organisationen af kammarkollegium skulle erfordras för tillgodoseende

af nyssberörda ändamål. . .. , ...

Den ståndpunkt, chefen för finansdepartementet i förenamnda hänseenden

intagit i fråga om statskontoret och kammarkollegium, har han *)

*) fyra timmars arbete hvarje söckendag, förekommande hemarbete inberäknadt.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

vidhållit vid afgifvande af förslag angående reglering af löneförhållandena

m. m. vid kammarrätten.

Beträffande ifrågavarande anslag har kommittén vidare anfört

följande.

Såsom redan blifvit uttalad!, hade kommittén den uppfattningen,

att, därest aflöningarna för sekreteraren och registratorn vid iustitiekanslersexpeditionen

blefve förhöjda, på sätt och med de villkor kommittén

föreslagit, och därest såsom en förutsättning därför jämväl

stadgades den normalarbetstid å tjänsterummet, som är afsedd för flertalet

centrala ämbetsverk, af bemälda sekreterare och registrator kunde

förväntas en väsentligt ökad arbetsprodukt och i följd däraf behofvet

af amanuenser väsentligen förminskas.

Kommittén hade jämväl uttryckt den mening, att i den nya instruktion,

som efter löneregleringen torde komma att utfärdas för

justitiekanslersämbetet, en föreskrift syntes böra intagas, på grund

hvaraf sekreteraren kunde åläggas att öfvertaga den föredragning inför

justitiekansler!! af brottmål, hvilken kräfves för bedömande, huruvida

talan må böra fullföljas mot hofrätts utslag.

Godkändes: kommitténs uppfattning i nu antydda hänseenden,

maste antalet amanuenser vid justitiekanslersexpeditionen med all säkerhet

kunna begränsas till två.

Visserligen mötte svårighet att nu afgöra, huruvida under ofvanberörda

förutsättningar städse kunde för två amanuenser förefinnas

sysselsättning till den omfattning, att arfvode borde till hvar och en

af dem utgå i öfverensstämmelse med hvad redan blifvit och än vidare

kunde blifva bestämdt för normal tjänstgöring vid centrala ämbetsverk

och statsdepartement. Men då kommittén ansåge sig böra utgå

från det antagandet, att göromålen för de biträdande tjänstemännen,

ordinarie och extra, vid justitiekanslersexpeditionen komme att ökas såväl

beträffande granskningen af arbetsredogörelser m. m. från vederbörande

ämbetsverk och myndigheter som och beträffande utrednings- och uppsättningsarbeten,

särskild! i följd af kungl. remisser, hade kommittén

funnit sig höra vid beräknandet af det anslag, hvarifrån arfvoden till

amanuenser vid justitiekanslersexpeditionen skola utgå, ställa beräkningen

i sistnämnda hänseende efter de grunder, som chefen för finansdepartementet

följt beträffande kammarkollegium och kammarrätten.

Kommittén hade därför i sin kalkyl upptagit arfvoden för två amanuenser

vid justitiekanslersexpeditionen efter ett medeltal af 1,800 kronor

för hvar.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

31

Med erinran att kommittén i sitt förslag till aflöningsvillkor för

den ordinarie personalen vid justitiekanslersämbetet utgått från den

förutsättning, att justi ti ekanslern samt hos honom anställda sekreterare

och registrator böra få komma i åtnjutande af den semesterförmån, som

tillkommer tjänstemän inom motsvarande lönegrader i statskontoret

m. fl. ämbetsverk, samt att justitiekanslern och sekreteraren sålunda

skulle få åtnjuta semester hvardera under en och en half månad samt

registratorn under en månad, har kommittén framhållit, att för dessa

semesterledigheter likasom för den tid, beräknad till 1 Va månad årligen,

då justitiekanslern befinner sig på inspektionsresor, erfordras vikariatsersättningar,

motsvarande de vederbörande tjänstemän tillkommande

tjänstgöringspenningar. I detta hänseende har af kommittén beräknats

ett sammanlagdt belopp af 1,100 kronor. Då vidare vid afgifvandet af

de för 1908 års Riksdag framlagda förslagen till reglering af löneförhållanden

m. m. vid kammarkollegium och kammarrätten, för uppehållande

af amanuensbefattning under sjukdom och semester samt då

amanuens förordnats att bestrida ordinarie tjänst under innehafvares

semester eller tjänstledighet, beräknats omkring 450 kronor för hvarje

amanuens, har kommittén ansett, att med tillämpning häraf skulle i

sådant hänseende vid justitiekanslersexpeditionen kunna beräknas 900

kronor.

Under framhållande att vid justitiekanslersexpeditionen, såsom

förut är nämdt, icke erfordras något fast anställdt biträde för renskrifning,

har kommittén med ledning af erhållna uppgifter för renskrifning

för justitiekanslersämbetets räkning beräknat ett belopp per år af 500

kronor.

Slutligen har, i betraktande däraf att vid justitiekanslersämbetet

finnes allenast en ordinarie vaktmästare, ansetts böra till gratifikation

åt extra vaktmästare beräknas ett belopp af 300 kronor.

På grund häraf har kommittén hemställt, att i blifvande stat lör

justitiekanslersämbetet måtte uppföras ett anslag af 6,400 kronor till

amanuenser, vikariatsersättningar, renskrifning m. m.

Kommittén afslutar sitt betänkande med en jämförelse mellan den

för justitiekanslersämbetet nu gällande lönestaten samt den af kommittén

föreslagna. Om, framhåller kommittén, till slutsiffran å den nu

Vikariats
ersättning.

Renskrif
ningskostnad.

Extra vaktmästare.

Jämförelse

med nu gällande

lönestat.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

Justitie
kanslers
ämbetet.

gällande staten........................................................................ kronor 18,800: —

lägges dels det belopp af................................................... „ 3,500: —

som alltifrån år 1902 på extra stat utgått till ökadt

arbetsbiträde åt justitiekanslersämbetet,

dels ock utbetaldt dyrtidstillägg för år 1907............... „ 80:_

skulle alltså anslagsbeloppen på ordinarie och extra

stat för år utgöra tillhopa ................................................ kronor 22,380:_.

Då afsedt vore, att vid tillämpning af kommitténs förslag hittillsvarande

anslag till justitiekanslersämbetet på extra stat ej vidare skulle

utgå, skulle den af kommittén föreslagna statens slutsumma, 28,400

kronor, med allenast 6,020 kronor komma att öfverstiga summan af

ofvanstående särskilda anslagsbelopp på ordinarie och extra stat.

Vid denna beräkning hade emellertid ej hänsyn tagits till ålderstillägg,

hvilka fortfarande såsom hittills skulle utgå af andra hufvudtitelns

gemensamma anslag till ålderstillägg.

I detta hänseende har kommittén emellertid erinrat, att ålderstill1

äggen till sekreteraren och vaktmästaren vid justitiekanslersämbetet

skulle blifva desamma som hittills, men att registratorn såsom tjänsteman

i första normalgraden skulle enligt den nya staten erhålla efter

femton år ett ytterligare (tredje) ålderstillägg.

I sitt öfver kommitténs förslag afgifna utlåtande har justitiekanslern,

med förmälan att han såsom ledamot af kommittén deltagit i alla dess

beslut utom i fråga om bestämmandet af egna löneförmåner, i sistnämnda

hänseende åberopat hvad han anfört i underdåniga utlåtandet den 25 oktober

1902 och i skrifvelsen till chefen för justitiedepartementet den 12 oktober

1907 jämte den därvid fogade promemoria. Visserligen hade senaste

Riksdag fastställt justitieombudsmannens löneförmåner till 11,000 kronor

eller 2,000 kronor mindre än hvad justitieråden åtnjuta. Härvid borde

dock uppmärksammas, att för justitieråden redan fastställts och för

justitiekanslern af kommittén föreslagits den föreskrift, att de ej finge

emottaga vissa uppdrag, såsom exempelvis ordförande- eller ledamotskap

i bolagsstyrelser, under det att Riksdagen icke uppställt någon

motsvarande föreskrift för justitieombudsmannen, hvilken således vore

oförhindrad innehafva dylika, i allmänhet inbringande uppdrag.

I sammanhang härmed har justitiekanslern, med åberopande af

97 § regeringsformen, hemställt, att när på grund af senaste Riksdags

beslut justitieombudsmannens löneförmåner från och med den 1 januari

1909 utgå med det förhöjda beloppet 11,000 kronor, men det måste

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

anses inkonstitutionel^, att Kungl. Maj:ts förtroendeman, justitiekansler,

är i något hänseende sämre ställd än Riksdagens förtroendeman, justitieombudsmannen,

samt redan från det nya statsskickets början aflöningen

till dessa båda ämbetsmän varit bestämd till enahanda belopp, framställning

måtte göras hos Riksdagen att till lönefyllnad för justitiekansleren

för år 1909 på extra stat anvisa ett belopp af 3,000 kronor.

Slutligen har justitiekansler meddelat, att hos ämbetet anställde

sekreteraren Ernst'' Gustaf Fredrik Björklund, hvilken är född den 14

mars 1846, och registrator! Johan Oskar Theodor von Engeström,

hvilken är född den 20 december 1844, båda förklarat, att de, som icke

vilja afstå från sin rätt att med pension afgå vid uppnådda 65 lefnadsår,

hafva för afsikt att icke ingå på den af kommittén föreslagna nya

lönestaten. Då kommitténs förslag således icke torde kunna, hvad dessa

två tjänstemän angår, genomföras förr än respektive 1911 och 1910,

har justitiekansleren hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

medgifva, att justitiekansleren skall äga att under denna öfvergångstid

till upphållande af göromålen hos justitiekanslersämbetet använda det

belopp, hvarmed dessa tjänstemäns aflöningsförmåner enligt den nya

staten öfverskjuta deras nuvarande löneförmåner.

Mot hvad kommittén, utan meningsskiljaktighet, sålunda hemställt Dej>a^™nU''

i fråga om aflöningsförhållandena m. m. vid justitiekanslersämbetet

i inner jag i hufvudsak ingenting att erinra, utan biträder i allt väsentligt

kommitténs förslag.

Att, såsom af justitiekanslern ifrågasatts, i aflöningshänseende likställa

honom med justitieråd synes mig desto mindre böra ifrågakomma,

som senaste Riksdag, med afslag å väckt motion om justitieombudsmannens

likställande i nämnda hänseende med justitieråd,

bestämt* dennes aflöning till 11,000 kronor, och någon anledning icke

torde föreligga att nu afvika från den hittills tillämpade likställigheten

mellan justitiekanslern och justitieombudsmannen i afseende å

löneförmåner. Väl är sant, att vid den sålunda beslutade höjningen af

justitieombudsmannens aflöning icke fästats något sådant villkor rörande

förbud att emottaga vissa uppdrag, som lastställts lör justitieråden och

af kommittén föreslagits jämväl för justitiekanslern, men denna olikhet

i villkoren för löneförmånernas åtnjutande lärer icke innefatta giltigt

skål att för justitiekanslern föreslå högre aflöning.

Hvad angår kommitténs förslag att i en blifvande ny instruktion

för justitiekanslersämbetet en föreskrift bör intagas, på grund hvaraf

sekreteraren må kunna aläggas att öfvertaga den föiedragning inföi

justitiekanslern, som föranledes af lagen den 14 juni 1901 angående

Bill. till Riksd. Prot. 1909. 4 Sami. 1 Afd. 3 Höft. ä

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

ändring i vissa delar af rättegångsbalken, finner jag nämnda förslag

icke gifva anledning '' till annan erinran, än att en dylik anordning

naturligtvis icke bör utgöra hinder för justitiekanslern att i särskilda

fäll uppdraga åt någon amanuens att i sekreterarens ställe fullgöra

sådan föredragning. Ärenden af detta slag kräfva ju alltid skyndsam

handläggning. Den tid, som för målens beredande till föredragningstår

till buds, är ofta synnerligen knapp. Särskild! om flera dylika

mål samtidigt inkomma eller fråga är om mål af vidlyftigare eller eljest

af mer invecklad beskaffenhet, synes det mig därför antagligt, att det

stundom kan blifva erforderligt att anlita särskild föredragande, hvilken

kan mera odeladt ägna sig åt arbetet att till föredragning bereda ifrågavarande

mål. Någon höjning af anslaget till amanuenser m. m. utöfver

hvad kommittén hemställt har jag emellertid icke af denna anledning

ansett mig böra föreslå.

Mot den af kommittén för beviljande af de föreslagna nya aflöningsförmånerna

angifna förutsättning, att samtliga ordinarie tjänstinneliafvare

skola, i den mån ej undantag kunna anses böra stadgas eller

för särskilda fall efter pröfning medgifvas, vara å tjänsterummet tillstädes

minst 6 timmar hvarje söckendag, har jag, hvad angår sekreteraren

och registrator^, ingen anmärkning att framställa. Jag erinrar härvid,

att enligt Eders Kungl. Maj:ts den 23 oktober 1908 meddelade beslut den

dagliga arbetstiden å tjänsterummet för dessa liksom för flertalet andra

tjänstemän, tillhörande ämbetsverk med ännu oreglerade aflöningsförhållanden,

från och med den 1 november samma år utgör 5 timmar,

iledan i sammanhang med sistberörda ärende hade jag anledning att

underställa Eders Kungl. Maj:ts pröfning frågan, huruvida justitiekanslern

bör i förevarande afseende fullt likställas med öfriga ordinarie tjänstinnebafvare

i justitiekanslersämbetet. Jag erinrade därvid, att med

hänsyn till arten af justitiekanslerns ämbetsverksamhet honom åliggande

arbete i tjänsten, äfven där så icke af sakens natur påkallas, ofta nog

torde med större fördel kunna utföras utom tjänsterummet. Meddelades

föreskrift om viss daglig arbetstid å tjänsterummet jämväl för justitiekanslern,

borde det icke anses ligga utom hans befogenhet ätt efter

sitt beprisande för egen del inskränka nämnda arbetstid. I hvarje

fall syntes det emellertid lämpligt, att nämnda föreskrift, i hvad

justitiekanslern anginge, erhölle sådan affattning, att dennes befogenhet

härutinnan uttryckligen erkändes. Jag hemställde därför, att för justitiekanslern

den dagliga arbetstiden å tjänsterummet skulle vara densamma

som för sekreteraren och registratorn, i den mån ej justitiekanslern funne

honom åliggande arbete kunna med större fördel utföras utom tjänste
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

35

rummet; och tillåter jag mig erinra, att Kung! Mapts beslut innefattade

bifall till nämnda hemställan, i öfverensstämmelse hvarmed föreskrift i

angifna hänseende meddelats i nådigt bref till justitiekanslersambetet

ofvannämnda den 23 oktober.

Af enahanda skäl, som till stöd för nyssberörda undantagsbestämmelse

af mig åberopats, anser jag liknande föreskrift höra meddelas i

en blifvande ny instruktion för justitiekansler sämbetet och att således,

hvad justitiekansler!! angår, skyldighet att minst 6 timmar hvarje söckendag

vara å tjänsterummet tillstädes icke bör stadgas såsom en ovillkorlig

förutsättning för åtnjutande af de nu föreslagna höjda aflömngs
förmånerna.

. n „ , » , ...,

Slutligen tillåter jag mig att i afseende a den af kommittén an
o-ifna

kostnadsberäkningen påpeka, att, enligt hvad jag inhämtat, tor

år 1908 till justitiekansler!! och öfrig vid justitiekanslersämbetet anstalta

personal utbetalts extra lönetillägg till belopp af sammanlagd t 1,800

kronor Under förutsättning att extra lönetillägg tor ar 190J kommer

att beviljas efter i hufvudsak enahanda grunder som under nästföregående

år, skulle alltså det belopp, hvarmed den af kommittén föreslagna

lönestaten öfverstiger summan af de för närvarande för justitiekanslersämbetet

å ordinarie och extra stat utgående anslagsbelopp icke uppgå

till mera än 4,300 kronor.

För att härefter öfvergå till de särskilda framställningar, justitiekanslern

gjort uti sitt öfver kommitténs betänkande afgifna utlåtande,

har jag visserligen ansett mig böra biträda kommitténs förslag, enligt

hvilket i den blifvande nya aflöningsstaten för justitiekanslersambetet

justitiekansler^ aflöning upptagits till samma belopp, som af senaste

Riksdag bestämts för justitieombudsmannen. Dåra! följer emellertid icke,

att jag jämväl anser mig böra biträda justitiekanslerns hemställan om utverkande

åt honom af ett särskildt lönetillägg för innevarande ar, motsvarande

skillnaden mellan hans och justitieombudsmannens nuvarande

aflöningsförmåner. Jag medgifver villigt, att olikheten i afseende a

aflöningsförmåner för detta år innebär eu oegentlighet, men jag kan ej

finna, att denna oegentlighet är af annat slag eller större an den, som

till följd af löneregleringarnas endast successiva framskridande gor sig

"äflande äfven å andra områden. T händelse justitiekansler^ jämväl för

år 1909 kommer i åtnjutande af extra lönetillägg efter samma grunder

som under år 1908, skulle för öfrigt skillnaden mellan hans och justitieombudsmannens

aflöning åtminstone delvis utjämnas.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets Utlåtande Ko 3.

Hvad slutligen angår justitiekansler^ förslag, att i händelse

nuvarande innehafvare af sekreterare- och registratorsbefattnino-arna

vid justitiekanslersämbetet, såsom de uppgift vara sin afsikt, icke ingå

pa den blifvande nya aflöningsstaten, justitiekanslern skulle äga att

under den sålunda uppkommande öfvergångstiden till uppehållande af

goromålen hos ämbetet använda det belopp, hvarmed dessa tjänstemäns

m ömngslöimaner enligt den nya staten öfverskjuta deras nuvarande

löneförmåner, så synes det mig lämpligare, att dessa öfverskottsmedel i

manlig eldning tillgodoföra^ andra hufvudtitelns allmänna besparingar,

hvarefter det må bero på lvungl. Majrts pröfning i hvarje särkildt fall,

,eller.1 hvad man motsvarande belopp må för angifna''ändamål ställas

till justitiekanslersämbetets förfogande.

tjuder åberopande af hvad jag sålunda anfört, tillåter jag mig

framlägga följande förslag till aflöningsstat för justitiekanslersämbetet,

att tillämpas från och med år 1910:

r o n o r.

Lön-

Tjänst-

görings-

penniu.

gar.

Orts-

tillägg.

Summa.

Justitiekanslern.....

7,000

3,000

1,000

11,000

Sekreteraren.......

3,600

1,800

400

5,800

Registrator!]........

2,200

1,500

300

4,000j

Vaktmästaren.......

Till amanuenser, vikariats- ersättningar, renskrifning

in. m...........

700

350

150

1,200

6,400|

Summa

—

—

- !

28,000;

! {Efteroårkanlönenhöjas.

med 500. kronor och

efter 10 år med ytterligare

500 kronor.

| j Efter 5 år kan lönen höjas

500 kronor.

Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge

denna iörmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå äfvensom å lönen afdragas 100 kronor årligen.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

37

För åtnjutande af de sålunda föreslagna atiöningsförmånerna torde,

i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad kommittén hemställt, hora

stadgas föli ande villkor och bestämmelser nämligen:

att innehafvare af ordinarie befattning vid justi tiekanslersambetet

skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller

jämkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande förandrad organisation

af ämbetsverket eller eljest i allmänhet kan varda stadgad,

samt i sådant hänseende vara pliktig att, med bibehållande af den tjanstegrad

och den aflöning han innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning

sköta de med befattningen förenade göromål;

att med ordinarie befattning vid justitiekanslersämbetet icke ma

förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning i nämnda ämbetsverk ej hel er ma

förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för

verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj forsedt eller blifvit

såsom aktiebolag registreradt, eller befattning såsom tjänstemän i sadant

verk eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst,

såframt ej, hvad angår justitiekansler^ Kungl. Maj:t och, hvad angar

innehafvare af annan befattning, justitiekansler!! uppå därom gjord framställning

och efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning

ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen i ämbetsverket,

finner uppdraget eller befattningen kunna få tills vidare mottagas och

bibehållas; v

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings

innehafvare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men

för den tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till

den, som uppehållit befattningen; . „ . ... ....

att den, som af sjukdom hindras att sm befattning förrätta, ager

uppbära hela lönen jämte ortstillägget, men att den, som undfår ledighet

för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring-hos

Riksdagen,'' dess utskott eller revisorer _ eller andra särskilda uppdrag

eller i behörig ordning afstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen

förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten

utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket al lönen eller

ortstillägget, som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest

P10f''aattS aflöning ej må utgå till tjänsteman eller vaktmästare för tid,

hvarunder han afhåilit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig

ordning erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltig! ioriall;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

att, därest tjänsteman eller vaktmästare varder afstängd från tjänstgöring

eller i häkte tagen, den del åt hans aflöning, som icke pröfvas

hora användas till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas,

såvida det ej befinnes skäligt låta honom uppbära något deraf;

att vid sjukdomsförfall eller när det erfordras för beredande af semester,

registrator!! skall vara skyldig att, om han förordnas att uppeld*3''

sekreterarbefattningen, densamma, mot åtnjutande i förstnämnda

tall af de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar, men i senare

fallet af däremot svarande belopp i stället för egna tjänstgöringspenningar,

bestrida, dock ej längre än sammanlagdt tre månader under ett

och samma kalenderår;

att, därest förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande

af befattning är i staten medgifven, tidpunkten för första förhöjningen

bestämmes att inträda efter fem år, under villkor att innebafvaren

under mer än fyra femtedelar af den tjänstetid, som erfordras för att

vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt sin egen eller, på

grund af förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort annat offentlig1:

uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till last den tid han

åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om sådan äger rum, efter

ytterligare fem år, på samma villkor, samt för tredje förhöjningen,

därest sådan kan ske, efter än ytterligare fem år, äfvenledes på samma

villkor, under iakttagande, hvad hvar och en af omförmälda löneförhöjningar

angår, att den högre aflöningen ej för tillträdas förr än vid

början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjänsteåldern

blifvit uppnådd; börande löntagare därvid tillgodoräknas den tid,

som före den nya aflöningsstatens trädande i kraft förflutit från hans

tillträde till befattningen;

att likväl löntagare, som, då lian intjänat stadgad tid för erhållande

af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder, som berättigar

honom till pension, icke må samma förhöjning tillträda;

• att. tjänstemännen äga årligen, när sådant utan hinder för göromålens

behöriga gång kan ske, åtnjuta semester, justitiekauslern och

sekreteraren hvardera under en och en half månad samt registratorn

under en månad;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande

eller dödsfall själfva lönen äfvensom ortstillägget uto-å till

månadens slut; ö

att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i fråga

om lätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila

tjänstinnehafvares rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3. S9

ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare af befattning, som därefter

tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgadt; samt

att den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig

underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande af eller

minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning ellm

utgå för bestyr i sammanhang därmed.

Vidare torde, jämväl i öfverensstämmelse med kommitténs förslag,

föreskrift böra meddelas dels därom att enhvar, som med eller efter

1910 års ingång tillträder befattning i justitiekanslersämbetet, skall

vara skyldig att underkasta sig nu omförmälda villkor och bestämmelser,

dels ock därom att de förutvarande innehafvare af befattningar

vid ämbetsverket, Indika icke före den 1 november 1909 anmäla, att

de vilja underkasta sig den nya aflöningsstaten samt nämnda villkor

och bestämmelser, och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola

vara bibehållna vid dem dittills tillkommande aflöningsförmåner äfvensom,

i den mån ej annat föranledes af bestämmelserna i förenämnda

lag, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit dem.»

Emot hvad Kungl. Maj:t i detta ärende föreslagit har utskottet

icke haft något att erinra.

Hvad beträffar frågan om den tid, ordinarie tjänsteinnehafvare

skola vara skyldiga att vara tillstädes å tjänsterummet har departementschefen

till ofvannämnda statsrådsprotokoll i fråga om justitieka,nslerens

dagliga arbetstid uttalat den mening, att lör denne ämbetsman icke bör,

såsom ovillkorlig förutsättning för åtnjutande af de höjda aflöningsförmånerna,

stadgas skyldighet att minst 6 timmar hvarje söckendag vara

å tjänsterummet tillstädes. Utskottet anser emellertid, att, i öfverensstämmelse

med hvad vid de under senaste åren beslutade löneregleringar

iakttagits, en allmän bestämmelse om vistelse å tjänsterummet bör uppställas

såsom förutsättning för Riksdagens godkännande åt den nu föreslagna

aflöningsstaten. Med den uppfattning i afseende å ifrågavarande

bestämmelses innebörd, som af Riksdagen uttalats, torde en sådan ^ bestämmelse

icke lägga hinder i vägen för justitiekanslern att vara frånvarande

från tjänsterummet i den män han finner honom åliggande arbete

kunna med större fördel utföras utom detsamma.

Utskottet får sålunda hemställa,

att Riksdagen må

a) godkänna följande aflöningsstat för justitiekanslersärnbetet

att tillämpas från och med år 1910:

Utskotttia yttrande.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

Justitiekansler!!............j 7,000

Registratorn

Vaktmästaren...............

Till amanuenser, vikariatsersättningar,

renskrifning

m. m. ...

K r

> n o r.

Lön.

, 3 S

! 3j&

3 Cs

© i

3- : 73

» =

c: a

p -j

•*CJQ

tf}

09 P

09

! 7,000

3,000

1,000 11,000

3,600

1,800

f

400 5,800 |

! f

2,200

o

o

300 1,000

700

350

I

150 l,200i j

I 1

-

— j 6,4001

Summa

---— „ uujao

med 500 kronor och

, efter 10 år med ytterlig

i gare 500 kronor.

''Etter 5 år kan lönen liöj as

med 500 kronor, efter

10 år med ytterligare

500 kronor och efter 15

år med än ytterligare’

500 kronor.

5f ter 5 år kan lönen höj as1

med 100 kronor. j

- 28,400

Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad

samt bränsle, skall, så länge denna förmån kvarstår, ortstillägg ej till

honom utgå äfvensom å lönen afdragas 100 kronor årligen.

b) besluta, att under ofvanstående aflöningsstat

skall införas följande bestämmelse:

»Denna lönestat träder i kraft den 1 januari

1910 under förutsättning att Kungl. Maj:t dessförinnan

meddelar föreskrift därom, att samtliga ordinarie

tjänstinnehafvare skola, i den mån ej undantag kunna

anses böra stadgas eller för särskilda fall efter pröfning

medgifvas, vara å tjänsterummet tillstädes minst

0 timmar hvarje söckendag.»

c) , godkänna följande villkor och bestämmelser

för åtnjutande af de i staten upptagna aflöningsförmåner,

nämligen:

att innehafvare af ordinarie befattning vid justitiekanslersämbetet

skall vara underkastad den vidsträcktare

tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden,

som vid en möjligen inträdande förändrad organisation

af ämbetsverket eller eljest i allmänhet kan

varda stadgad, samt i sådant hänseende vara pliktig

att, med bibehållande af den tjänstegrad och den af
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3. 41

löning lian innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning

sköta de med befattningen förenade göromål;

att med ordinarie befattning- vid justitiekanslersämbetet

icke må förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens

eller kommuns stat; ... , .. ,

att med ordinarie befattning i nämnda ämbetsverk

ej heller må förenas vare sig uppdrag såsom

ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag,

som är med Kungl. Maj:ts oktroj törsedt eller bill vit

såsom aktiebolag'' registreradt, eller befattning såsom

tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning

af hvad slag som helst, såframt ej, livad

angår justitiekanslern, Kungl. Maj:t och, hvad angar

innehafvare af annan befattning, justitiekanslern uppå

därom gjord framställning och etter pröfning, att

ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej ma

anses inverka hinderligt för tjänstgöringen i ämbetsverket,

finner uppdraget eller befattningen kunna ta

tills vidare mottagas och bibehållas;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast

för den tid, befattnings innehafvare verkligen tjänstgjort

eller åtnjutit semester, men för den tid, han

eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till

den, som uppehållit befattningen;

att den, som af sjukdom hindras att sm befattning

förrätta, äger uppbära hela lönen Jämte ortstilllägget,

men att den, som undfår ledighet för svaghälsas

vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring

hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra

särskilda uppdrag eller i behörig ordning afstänges

från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad

att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten

utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så

mycket af lönen eller ortstillägget, som för befattningens

uppehållande erfordras eller eljest pröfvas

skäligt;

att aflöning ej må utgå till tjänsteman ellei

vaktmästare för tid," hvarunder han afhållit sig från

tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig, ordning erhållit''tjänstledighet

eller kunna styrka giltigt förfall;

Bih. till Riksd. Prof. 1909. 4 Sami. 1 Afd. 3 Käft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

att, därest tjänsteman eller vaktmästare varder

afstånga från tjänstgöring eller i häkte tagen, den

del åt hans aflöning, som icke pröfvas böra användas

till befattningens uppehållande, skall under tiden innehallas,

savida det ej befinnes skäligt låta honom uppbära

något dåra!''; 1

att vid sjukdomsförfall eller när det erfordras

för beredande af semester, registratorn skall vara skyldig

att, om han förordnas att uppehålla sekreterarbefattningen,

densamma, mot åtnjutande i förstnämnda

fall af de lör befattningen anslagna tjänstgöringspenningai,

men i senare fallet af däremot svarande

belopp i stället för egna tjänstgöringspenningar, bestrida,

dock ej längre än sammanlagdt tre månader

under ett och samma kalenderår;

att,, därest förhöjning af lönen efter viss tids

fortsatt innehafvande af befattning är i staten medgifven,

tidpunkten för första förhöjningen bestämmes

att inträda efter fem år, under villkor att innehafvare!!

under mer än fyra femtedelar af den tjänstetid, som

erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med cr0dt

vitsord bestämdt sin egen eller, på grund af förordnande,

annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt

uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till

last den tid han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen,

om sådan äger rum, efter ytterligare fem

ar, på samma villkor, samt för tredje förhöjningen,

därest sådan kan ske, efter än ytterligare fem år, äfvenledes

på samma villkor, under iakttagande, hvad hvar

och eu af omförmälda löneförhöjningar angår, att den

högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid början

a.f kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade

tjänsteåldern blifvit uppnådd; börande löntagare därvid

tillgodoräknas den tid, som före den nya aflöningsstatens

flödande i kraft förflutit från hans tillträde

till befattningen:

_ likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad

tid för erhållande af löneförhöjning, redan uppnått

den Iefnads- och tjänsteålder, som berättigar honom

till pension, icke må samma förhöjning tillträda;

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

43

att tjänstemännen äga årligen, när sådant utan

hinder för göromålens behöriga gång kan ske, åtnjuta

semester, justitiekanslern och sekreteraren hvardera

under en och en half månad samt registratorn under

en månad;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande,

entledigande eller dödsfall själfva lönen äfvensom

ortstillägget utgå till månadens slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå

äfvensom i fråga om rätt till pension skall gälla hvad

i särskild lag angående civila tjänstinnehafvares rätt

till pension är vid tiden för den nya lönestatens ikraftträdande

eller, såvidt angår innehafvare af befattning,

som därefter tillträdes, vid tillträdet till befattningen

stadgadt; samt

att den, som tillträder den nya aflöningsstaten,

skall vara skyldig underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts

bestämmande, upphörande af eller minskning i extra

inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller

utgå för bestyr i sammanhang därmed.

d) förklara,

ej mindre, att enhvar, som med eller efter ingången

af år 1910 tillträder befattning vid justitiekanslersämbetet,

skall vara pliktig underkasta sig

ofvanberörda villkor och bestämmelser,

än äfven att de förutvarande innehafvare af befattningar

vid ämbetsverket, hvilka icke före den 1

november 1909 anmäla, att de vilja underkasta sig

den nya aflöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser,

och som icke lagligen kunna därtill förbindas,

skola varda bibehållna vid dem dittills tillkommande

aflöningsförmåner äfvensom, i den mån ej

annat föranledes af bestämmelserna i förenämnda lag,

vid den rätt till pension, som dittills tillkommit dem;

e) höja det i riksstaten uppförda anslaget

till justitiekanslersexpeditionen från 18,800 kronor med

9,600 kronor eller sålunda till 28,400 kronor.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets Utlåtande N.-o 3,

Höjning af

anslaget till

Svea hofrätt

med därunder

lydande

justitiestat.

[4-]

Höjning af

anslaget tUl

Göta hofrätt

med därunder

lydande

justitiestat.

[5.]

Höjning af

anslaget till

hofrätten

öfver Skåne

och Blekinge

med därunder

lydande

justitiestat.

[6-]

Svea hofrätt med därunder lydande justitiestat.

4:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdag-en att i afvaktan på den

proposition angående ny lönereglering för rikets kofrätter, som Kungl.

Maj:t må komma att till Riksdagen aflåta, i det för Svea hofrätt med

därunder lydande justitiestat uppförda ordinarie anslag måtte beräknas

en förhöjning af 89,050 kronor och anslaget i dess helhet sålunda beräknas

till 787,837 kronor.

Öfver denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen afgifva utlåtande; hvilket utskottet skolat härigenom för Riksdagen
anmäla.

Göta hofrätt med därunder lydande justitiestat.

5:o) Kungl. Maj:t bär vidare föreslagit Riksdagen att i afvaktan

på den proposition angående ny lönereglering för rikets hofrätter, som

Kungl. Maj:t må komma att till Riksdagen aflåta, i det för Göta hofrätt

med därunder lydande justitiestat uppförda ordinarie anslag måtte

beräknas eu förhöjning af 45,850 kronor och anslaget i dess helhet

sålunda beräknas till 528,763 kronor.

Öfver denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen afgifva utlåtande; hvilketj utskottet skolat härigenom för Riksdagen
anmäla.

Hofrätten öfver Skåne och Blekinge med därunder lydande justitiestat.

6:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att i afvaktan

på den proposition angående ny lönereglering för rikets hofrätter, som

Kungl. Maj:t må komma att till Riksdagen aflåta, i det för hofrätten

öfver Skåne och Blekinge med därunder lydande justitiestat uppförda

ordinarie anslag måtte beräknas en förhöjning af 16,250 kronor och

anslaget i dess helhet sålunda beräknas till 227,463 kronor.

Utskottet kommer att framdeles under riksdagen yttra sig öfver

denna framställning; hvilket utskottet skolat härigenom för Riksdagen

anmäla.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nx> 3.

45

Öfriga ordinarie anslag.

7:o) Beträffande öfriga ordinarie anslag, som för innevarande ar

finnas 4 andra hufvudtitelu uppförda, har Kung . Magt icke föreslagit

någon annan ändring, än att förslagsanslaget till

expenser, ved m. m, nu utgörande 112,004 kronor, mitte för jamnande

af hufvudtitelns slutsumma höjas med 86 kronor eller sålunda till 11 ,

kronor.

Utskottet hemställer,

Ang. öfriga

ordinarie

anslag.

[7-]

att samtliga å andra liufvudtiteln uppförda ordinarie

anslag, som här ofvan icke blifvit omformalda,

må för år 1910 fastställas till samma belopp, som i

innevarande års riksstat, dock att i anslaget till skrilmaterialer

och expenser, ved in. m. må fa goras den

jämkning, som till jämnande af hufvudtitelns slutsumma

kan erfordras.

Extra anslag.

S-o) Kungl. Mai it liar vidare under denna hufvudtitel föreslagit

J ö ...... • _ j_j_ j___^ oflo+nQ TM*rmnsitimlön |^8 J

Riksdagen att, under förutsättning att den särskilt aftaga propositionen

med förslag till lag angående Kungl. Maj :ts högsta domstols tjans
göling

på Utdelningar varder af Riksdagen bifallen, för beredande af

aflöning till tre nya justitieråd för tiden från och med den 1 april 1909

till årets slut å extra stat för år 1910 anvisa ett belopp af 29,250 kronor.

Öfver denna framställning kommer utskottet att framdeles uudei

riksdagen afgifva utlåtande; hvilket utskottet skolat härigenom for Riksdagen
anmäla.

9:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att for lort^

uppehållande af lagberedningens verksamhet å extra stat for år 1910 [g/j

anvma^ett A5^0Kammaren väckt till statsutskottet hänvisad

motion n:o 120, har lierr C. Lindhagen hemställt, att Riksdagen ville,

med beaktande af i motionen åberopade synpunkter, bevilja det under

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets Utlåtande N.-o 3.

andra hufvudtiteln i statsverkspropositionen begärda anslag till nya lagberedningen

men afslå anslaget till en särskild processkommission.

Öfver denna motion kommer utskottet att i sammanhang med

iragan om beviljande af anslag till en processkommission yttra sig; och

iar utskottet nu, i anledning af hvad Kung! Maj:t föreslagit, tillstyrka

att Riksdagen må, i enlighet med hvad under en

följd af år ägt rum, för fortsatt uppehållande af lagberedningens

verksamhet å extra stat för år 1910 anvisa

ett belopp af 50,000 kronor.

procLskom-''1 , . ^O.o) Kungl. Maj:t. har uti punkt 10:o) af denna hufvudtitel före
.

glt Rlksdägen att till bestridande af kostnaderna för en processkom[10.

] mission, afsedd att verkställa omarbetning äf rättegångsbalken och därtill

korande författningar, på extra stat för år 1910 bevilja 50,000 kronor.

För detta ärendes behandling kommer utskottet att"sammanträda

\l!ec ,.lag''ut^k?„ttet; °ch koinmer det sammansatta utskottet “att framdeles

häröfver afgifva utlåtande, hvilket utskottet skolat härmed för Riksdagen

anmäla.

“™nT‘ ll:o) Med tillstyrkande af bifall till Kung! Maj:te uti punkt ll:o)

J af denna hufvudtitel gjorda framställning hemställer utskottet,

att Riksdagen må för bestridande af de utaf

tillämpning af lagen om straffregister föranledda kostnader

for amanuenser, renskrifning m. in. vid justitiedepartementets

afdelning af Kung!. Majts kansli å

extra stat for år 1910 anvisa ett belopp af 5,000 kronor.

T?-1 ,q12:0) ]£UrgL nIaj:t nliar under denna hufvudtitel vidare föreslagit

Riksdagen att för aflönande af en andre ledamot å justitiedepartementets

afdelnmg for lagärenden a extra stat för år 1910 anvisa ett belopp af

lingar daraf 2’500 kronor skola anses såsom tjänstgöringspen
dePart<!ment,

0hefeI1 Sber0I”*de St“‘SrM''-

»Jrån och med innevarande år är å justitiedepartementets afdelning

for lagärenden tillsvidare förordnad en andre ledamot, för hvars

Arfvode åt

en andre

ledamot å

justitiedepartementets

afdelning för

lagärenden.

[12.]

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3. 47

aflönande senaste Riksdag å extra stat lör år 1909 anvisat ett belopp

af 7,500 kronor. I fråga om åtnjutande af denna aflöning, däraf 2,500

kronor anses motsvara tjänstgöringspenningar, gäller enligt Riksdagens

beslut hvad för byråchefen för lagärenden är i enahanda afseende

stadgadt. Den nye" ledamoten å departementets lagafdelning är sålunda

skyldig att, så länge förordnandet fortfar, frånträda den lön, han innehar

å annat ämbetsverks stat.»

Då, enligt hvad departementschefen vidare meddelat, detta anslagär

behöfligt jämväl för år 1910, hemställer utskottet,

att Riksdagen må för aflönande af en andre

ledamot å justitiedepartementets afdelning för lagärenden

anvisa ett belopp af 7,500 kronor, däraf 2,500

kronor skola anses såsom tjänstgöringspenningar;

13:o) Uti punkt 13 af denna lxufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att för beredande af tillfällig löneförbättring åt ordinarie

och konstituerade revisionssekreterare med åt enhvar af 8 ordinarie

revisionssekreterare 1,100 kronor och åt enhvar af 6 konstituerade revisionssekreterare

1,700 kronor, af hvilka belopp 500 kronor skola anses

såsom tjänstgöringspenningar, å extra stat för år 1910 anvisa ett belopp

af 19,000 kronor.

Rörande denna fråga har departementschefen till statsrådsprotokollet-

yttrat följande:

»Vid föredragning inför Eders Kungl. Maj:t den 13 januari 1908

af frågor angående regleringen af andra hufvudtitelns stat erinrade jagbeträffande

nedre justitierevisionen, bland annat, att frågan om reglering

af löneförhållandena för nedre revisionens ämbets- och tjänstemän ännu

icke kunnat af löneregleringskommittén upptagas till behandling, beroende

därpå, att denna fråga på det närmaste sammanhängde med

frågan om inrättande af den tilltänkta regeringsrätten och de förändringar

i afseende å högsta domstolens sammansättning och arbetsmaterial,

som däraf tilläfventyrs kunde föranledas. Innan sistnämnda

frågor vunnnit sin lösning, kunde därför någon slutlig reglering åt

löneförhållandena i nedre revisionen icke lämpligen ifrågasättas. Af

särskilda skäl ansåg jag emellertid, hvad revisionssekreterare anginge,

oundgängligen nödvändigt, att i afvaktan på den blifvande slutliga

löneregleringen en tillfällig sådan af väsentlig art ofördröjligen blefve

vidtagen.

Aflöning 8- tillägg ät ordi•

narie och konstituerade

revisionssekreterare.

[13.]

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

AJlöningstillägg

åt tre

amanuenser

i nedre revisionen.

[14.]

Beträffande de skäl, hvarpå denna min uppfattning grundades,

tillåter jag mig hänvisa till mitt anförande till statsrådsprotokollet ofvanberörda

den 13 januari.

Med anledning af den framställning om beredande af tillfällig

löneförbättring åt ordinarie och konstituerade revisionssekreterare, som

på grund häraf gjordes till Riksdagen, anvisade sedermera Riksdagen

å extra stat för år 1909 ett belopp af 19,000 kronor. Häraf afsågs att

bereda tillfällig ökning i aflöningen för nämnda år åt enhvar af 8

ordinarie revisionssekreterare med 1,100 kronor och åt enhvar af 6

konstituerade revisionssekreterare med 1,700 kronor. Af dessa belopp

skulle 500 kronor anses såsom tjänstgöringspenningar.

Därest de till vidare grundlagsenlig behandling hvilande förslagen

om inrättande af en regeringsrätt och ett lagråd jämte öfriga

därmed sammanhängande författningsförslag varda under instundande

riksdag slutligen godkända, bortfaller det hinder, som hittills mött för

en definitiv reglering af löneförhållandena vid nedre justitierevisionen,

och torde frågan härom snarast möjligt därefter böra öfverlämnas till

löneregleringskommitténs behandling.

Klart ar emellertid, ätt af\ en i ^ * \ nnsammaste fall forsla^^ till 11 \~

lönestat för nedre revisionen icke kan komma att framläggas tidigare

än till 1910 års Riksdag och sålunda träda i kraft först med 1911 års

ingång. Häraf framgår, att enahanda belopp, som anvisats för beredande

af tillfällig löneförbättring åt ordinarie och konstituerade revisionssekreterare

under år 1909, erfordras jämväl för år 1910.»

Utskottet, som ansett sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, hemställer alltså,

att Riksdagen må för beredande af tillfällig löneförbättring

åt ordinarie och konstituerade revisionssekreterare

med åt enhvar af 8 ordinarie revisionssekreterare

1,100 kronor och åt enhvar af 6 konstituerade

revisionssekreterare 1,700 kronor, af hvilka

belopp 500 kronor skola anses såsom tjänstgöringspenningar,

å extra stat för år 1910 anvisa ett belopp

af 19,000 kronor.

14:o) Kung!. Maj:t har under denna hufvudtitel vidare föreslagit

Riksdagen att för beredande af tillfällig förhöjning af de i aflöningsstaten

för nedre justitierevisionen till enhvar af tre amanuenser upptagna

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

tjänstgöringspenningar, 1,500 kronor, till 1,800 kronor å extra stat för

år 1910 anvisa ett belopp af 900 kronor.

Beträffande denna framställning har departementschefen till åberopade

statsrådsprotokollet anfört följande:

»Till senaste Riksdag gjordes af Eders Kungl. Maj:t framställning

om tillfällig förhöjning af de i aflöningsstaten för nedre justitierevisionen

till enhvar af tre amanuenser upptagna tjänstgöringspenningar,

1,500 kronor, till 2,100 kronor.

Ifrågavarande amanuenser äga tjänstgöringsskyldighet som protokollssekreterare.

Pa grund af en under år 1905 dem meddelad löneförhöjning

hafva de ansetts icke kunna komma i åtnjutande af dyrtids
tillägg

eller extra lönetillägg. . . .

Riksdagen ansåg emellertid dessa tre amanuensers tjänstgöringsskyldighet

icke vara" af den art, att densamma borde föranleda den

sålunda föreslagna allönings förhöj ningen, detta så mycket mindre, som

flere af de såsom tillförordnade protokollssekreterare tjänstgörande amanuenserna,

efter hvad Riksdagen inhämtat, samtidigt innehade annan

ordinarie statstjänst. Emellertid syntes någon förhöjning med hänsyn

till den å alla områden inträffade allmänna prisstegringen böra ske, och

ansåg Riksdagen densamma lämpligen böra bestämmas till 300 kronor

för hvarje här ifrågavarande amanuens. På grund häraf anvisade Riksdagen

för beredande af tillfällig förhöjning af dessa amanuensers tjänsto-öringspenningar

till 1,800 kronor pa extra stat föi ar 1909 ett belopp

af 900 kronor.»

Då de skäl, som föranledt nämnda löneförhöjning, fortfarande äga

lika giltighet, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må för beredande af tillfällig förhöjning

af de i aflöningsstaten för nedre justitierevisiönen

till enhvar af tre amanuenser upptagna tjänstgöringspenningar,

1,500 kronor, till 1,800 kronor å

extra stat för år 1910 anvisa ett belopp af 900 kronor.

15:o) Kungl. Maj:t har under denna hufvudtitel vidare föreslagit

Riksdagen att till aflönande af dels 6 tillförordnade revisionssekreterare,

däraf 3 från och med den 1 april 1909, dels ock 6 amanuenser

i nedre justitierevisionen, däraf 3 likaledes från och med den 1 april

1909, å extra stat för år 1910 anvisa ett belopp af 78,075 kronor,

med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis af tillgängliga medel utbetala

hvad enligt ofvan angifna grunder häraf belöper för år 1909.

Bih till Riksd. Prof. 1909. 4 Sami. 1 Åfd. 3 Häft.

Förstärkning

af nedre justitierevisionens

arbetskrafter.

[15.]

7

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

_ Ofvei denna framställning'' kommer utskottet att framdeles under

Riksdagen afgifva utlåtande; hvilket utskottet skolat härigenom för

Riksdagen

anmäla.

reritioneru re- 16:o) Med tillstyrkande af bifall till Kungl. Maj:ts uti punkt 16

a*™*™- åt denna hufvudtitel gjorda framställning, hemställer utskottet,

att Riksdagen må till aflönande af ett biträde å

nedre justitierevisionens registratorskontor å extra stat

för år 1910 anvisa ett belopp af 2,700 kronor.

''iLnTsvca .'' 17:o) Kungl. Maj:t har vidare under denna hufvudtitel föreslagit

reträtt. Riksdagen att för fortsatt uppehållande från den 1 september 1909 af

[17.] en extra division i Svea hofrätt för behandling af instämda och vädjade

mål å extra stat för år 1910 anvisa ett belopp af 32,700 kronor

med rätt för Kungl. Maj:t att under år 1909 förskottsvis af tillgängliga

medel utanordna hvad af nämnda belopp belöper på tiden från

den 1 september till årets slut.

I detta ärende har departementschefen till statsrådsprotokollet anfört

följande:

»Vid Svea hofrätt har, såsom bekant, alltsedan den 1 september

1904 en extra division varit i verksamhet, hvilken uteslutande handlägger

vädjade och instämda mål.

För fortsatt uppehållande af denna division från den 1 september

1908 beviljade senaste Riksdag å extra stat ett belopp af 32,700 kronor.

Häraf afsågos 25,000 kronor till arfvoden åt fem adjungerade ledamöter

med 5,000 kronor åt dem hvar samt 5,000 kronor åt två personer, hvilka

kunde blifva af hofrätten förordnade att å den extra divisionen tjänstgöra

i egenskap af notarier, därvid för hvardera beräknades ett arfvode

af 2,100 kronor jämte renskrifningspenningar 400 kronor. Af återstående

beloppet afsågos 2,400 kronor till gratifikationer åt extra ordinarie

tjänstemän samt 300 kronor till erforderligt vaktmästarebiträde.

I sitt den 16 juli 1908 afgifna underdåniga betänkande angående

reglering af löneförhållanden in. m. vid rikets hofrätter har lönereglermgskommittén

utan meningsskiljaktighet funnit ifrågavarande division

fortfarande vara för hofrätten behöflig, men å andra sidan ansett något

bestämdt omdöme ännu icke kunna uttalas, huruvida detta behof kan

antagas blifva så stadigvarande, att divisionen bör uppföras å ordinarie

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

51

stat. Till denna fråga anhåller jag att framdeles få närmare återkomma

i sammanhang med redogörelse för kommitténs ifrågavarande betänkande

i öfrigt. Redan nu vill jag emellertid hafva uttalat, att jag ansluter

mig till kommitténs uppfattning såväl angående den fortsatta behöfligheten

af denna division som att medel till uppehållande af densammas

verksamhet fortfarande såsom hittills böra äskas å extra stat.

Hvad angår det belopp, som för nämnda ändamål må anses erforderligt,

kunde väl i fråga om tiden efter den 1 januari 1910, då ny

lönestat för hofrätten kan antagas hafva trädt i kraft, någon .jämkning

ifrågasättas i nuvarande anslagshelopp. Särskilt gäller detta i fråga om

aflöningen till uppehållande af notarietjänstgöringen å divisionen. Då

det emellertid synes ovisst, om någon förändring i afseende å denna

tjänstgöring, i öfverensstämmelse med hvad kommittén i fråga om notarietjänstgöringen

å liofrättens ordinarie divisioner föreslagit, lämpligen

kan genomföras redan rid nämnda tidpunkt och i allt fall den jämkning

i anslagsbeloppet, som möjligen skulle kunna ifrågakomma, endast,

kunde blifva af mindre väsentlig betydelse, anser jag ifrågavarande

anslag böra för nästkommande arbetsår i dess helhet eller för tiden till

den 1 september 1910 uppföras till oförändradt belopp.»

Utskottet, som ej haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, hemställer,

att Riksdagen må för fortsatt uppehållande

från den 1 september 1909 af en extra division i

Svea hofrätt för behandling af instämda och vädjade

mål å extra stat för år 1910 anvisa ett belopp

af 32,700 kronor med rätt för Kungl. Maj:t

att under år 1909 förskottsvis af tillgängliga medel

utanordna hvad af nämnda belopp belöper på

tiden från den 1 september till årets slut.

18:o) Uti punkt 18 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att till arfvoden åt krigshofrättens ordförande och

militära ledamöter å extra stat för år 1910 anvisa ett belopp af 3,250

kronor.

Rörande detta ärende har departementschefen till statsrådsprotokollet

anfört följande:

»Sedan nästlidna Riksdag afslagit Kungl. Maj:ts proposition med

förslag till ny strafflag för krigsmakten m. m. under uttalande, bland

annat, att det, för vinnande af ett tillfredsställande resultat, enligt Riks
-

Krigt
hofrätten.

[18.]

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

Nybyggnader

m. m. vid

länsfängelsct

i Växjö.

[19.]

dagens uppfattning, vore nödvändigt, att arbetet med reformering af

krigslagstiftningen i främsta rummet inriktades på genomförande af

en mera betryggande domstolsorganisation och på ett öfverseende af

de stadganden, som därmed stå i samband, bar frågan om en reform

af den militära domstolsorganisationen och den militära rättegångsordningen

upptagits till behandling inom justitiedepartementet.

Arbetet härmed har emellertid ännu icke fortskridit så långt, att

förslag i ämnet kan föreläggas instundande Riksdag.

Vid sådant förhållande torde till arfvoden åt krigsliofrättens ordförande

och militära ledamöter böra äskas enahanda belopp, som för

innevarande och flera föregående år därtill anslagits.»

Med tillstyrkande af bifall till Kungl. Maj:ts förevarande framställning,

hemställer utskottet,

att Riksdagen må till arfvoden åt krigsliofrättens

ordförande och militära ledamöter å extra stat för år

1910 anvisa ett belopp af 3,250 kronor.

19:o) Under denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t vidare föreslagit

Riksdagen medgifva att till nybyggnader m. m. vid länsfängelset i Växjö,

i hufvudsaklig öfverensstämmelse med uppgjorda ritningar, måtte af köpeskillingen

för det försålda centralfängelset i Göteborg få användas ett

belopp af 114,000 kronor med rätt för Kungl. Maj:t att af tillgängliga

medel förskottsvis utanordna hvad häraf redan före köpeskillingens erläggande

kan befinnas erforderligt.

Rörande denna framställning, har departementschefen till åberopade

statsrådsprotokollet anfört följande:

»Sedan med hänsyn till det år efter år minskade antalet kvinnliga

gemensamhetsfångar, som förvaras å centralfängelset i Göteborg, jämte

anstaltens ur fångvård ssynpunkt olämpliga läge fråga uppkommit om

indragning och försäljning af nämnda fängelse, inkom fångvårdsstyrelsen

i underdånig skrifvelse den 10 mars 1908 med förslag i nämnda hänseende,

därvid styrelsen till nådig pröfning öfverlämnade ett under

förutsättning åt Kungl. Maj:ts bifall ingånget köpeaftal rörande försäljning

af fängelset i fråga till Göteborgs stad.

Efter det infordrade underdåniga utlåtanden i ärendet afgifvits

af öfverintendentsämbetet beträffande det öfverenskomna försäljningspriset,

af Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Göteborgs och Bohus län

samt af justitiekanslersämbetet, i hvad angår kronans rätt till den tomt,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutslcottets Utlåtande N:o 3. 53

hvarå fängelsebyggnaderna äro belägna, anmälde jag detta ärende inföi

Eders Kungl. Maj:t den 2 oktober 1908.

Jag anförde därvid, bland annat, följande:

»Enligt hvad af den i ärendet förebragta utredning framgår, tillkom

denna, å tomten n:o 22 i Göteborgs stads 12:te rote vid Gullbeigsbrogatan

belägna anstalt ursprungligen, efter förordnande år 1735, såsom

ett staden Göteborgs rasp- och spinnhus för »vanartiga och okynmga

människor och lättingar så af man- som kvinnokönet». Under tidernas

lopp öfvergåck anstalten till att blifva en kronans korrektionsinrättning.

Sedan anstalten enligt nådigt bref den 20 november 1866 under benämningen

»straffängelse» tagits i bruk uteslutande för kvinnor, dömda ti

straffarbete, hade densamma, som då ägde plats för 100 fångar i gemensamma

sofsalar och var försedd med sex dagceller, under en följd åt

år full användning, i det att medeltalet fångar vissa år uppgick till

95 och ännu år 1890 utgjorde 75. Vx 10f,_ „

Till följd af cellstraffets vidsträcktare användning enligt 1892 ars

verkställighetslag började gemensamhetsfångarnas antal därefter ganska

hastigt minskas. Då nattceller under år 1895 vid fängelset inrattades,

ansågs af sådan anledning möjligt att inskränka dessas antal till 60.

Snart visade det sig, att äfven detta antal var mer än tillräckligt, såsom

framgår af följande af fångvårdsstyrelsen meddelade uppgift öfver medeltalet

fångar vid anstalten under nedannämnda år nämligen:

år 1897 ........................................................................ 44

>, !898........................................................................ f9

» ........................................................................ lo

„ I9»»........................................................................ .

„ ............................................................................

„ ........................................................................ 25

„ 1903........................................................................ l\

» ............................................................................

„ 1905..........................................................................

- 1906........................................................................

Efter hvad jag inhämtat, utgör antalet fångar för närvarande 18.

Att för detta ringa fångantal upprätthålla en särskild anstalt kan,

såsom fångvårdsstyrelsen framhåller, icke vara förenligt med god hushållning;

och har fångvårdsstyrelsen i afseende härå särskild! papekat,

att aflöningarna åt de vid fängelset anställda befattnmgsliafvandra,

med inberäkning af beklädnadsersättning, vedanslag och hyresersättning,

uppgå till ej mindre än 8,900 kronor, oafsedt ålderstillägg. Härtill

opaginerad Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

kommer, att fängelset ligger mklämdt invid en samling fabriksanläggQlngfn

aS omedelbara grannskap af lätt insedda skäl är olämplig,

afskildt hafva upprepade eldsvådetillbud förekommit i fabriksbyggnader

hvilka gränsa alldeles intill fängelsets område. ’

• , ..^ed ^ledning af dessa förhållanden har fångvårdsstyrelsen ansett

sig hora ingå i förhandlingar i ändamål att afyttra fängelseanläggming-en.

Härvid har måst särskilt tagas i betraktande, att den tomt, som°för

anlaggnmgen disponeras, enligt hvad af utredningen framgår, är belägen

a jord, som af kronan donerats till Göteborgs stad. °

Då, 1 fö^d bäraf uppenbarligen allenast till staden en öfverlåtelse

af fangelseanlaggnmgen på förmånliga villkor kan ske, har fångvårdsstyrelsen

hänvändt sig till stadens drätselkammare med framställning i

amnet. Efter genom sakkunniga verkställd besiktning och värdering

af de till fängelset hörande byggnader och områden, därvid hänsyn

.agits, bland annat, därtill att fångvården allenast innehar dispositionsratten

till tomten har mellan styrelsen och drätselkammaren ingåtts

''inA"Skn ''i| Sei! bilagdt, af stadsfullmäktige i Göteborg den 26 mars

1J07 godkandt köpekontrakt, hvarigenom styrelsen förklarat sio- till

staden öfverlåta den kronan tillkommande rätt till ifrågavarande tomt

samt aganderatten till de därå uppförda byggnader. Köpeskillingen

ar enligt vardermgsmännens förslag bestämd till 134,000 kronor och

ska 1 erläggas vid tillträdet, som sker å af Kung]. Mai:t bestämd dag,

dock senast den 1 januari 1910. Angående tiden för tillträdet skall

drätselkammaren erhålla underrättelse minst tre månader förut. Slutlio-en

ar ofveren skommet, att kontraktet är ogiltigt, därest det ei af Kung!

Alapt godkannes före 1908 års utgång.»

, 3?fd,erifrai1 fångvårdsstyrelsen i sin berörda skrifvelse tillika

framställt förslag till vissa nybyggnader in. in. vid länsfängelset i Växio

i syfte, bland annat, att därstädes inrymma de kvinnliga gemensamhetsfangarna,

till hvilken fråga jag anhöll att framdeles få återkomma,

hemställde jag att da den föreslagna försäljningen syntes för statsverket

förmånlig, omformälda mellan fångvårdsstyrelsen och drätselkammaren

i Göteborg ingångna köpeaftal, hvarigenom till staden öfverlatits

den kronan nu tillkommande besittningsrätt till ifrågavarande, ostridigt

a stadens donationsjord belägna tomt samt äganderätten till de

dåra uppförda byggnader måtte af Eders Kungl. Maj:t godkännas,

k t , mnda framställning blef af Eders Kungl. Maj:t bifallen och anbefalldes

i sammanhang härmed fångvårdsstyrelsen att i behörig- tid inkomma

med förslag angående tiden, då afträdet till staden lämpligen

kunde ske. V idare bemyndigades styrelsen att, i afvaktan på slutlig prof
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

55

mng af förslaget om nybyggnader in. in. vid länsfängelset i Växjö

för inrymmande därstädes af de kvinnliga gemensamhetsfångarna,

vidtaga på styrelsen ankommande åtgärder, som för nämnda fångars

öfverflyttning till annan fångvårdsanstalt kunde tillsvidare erfordras,

äfvensom att i sammanhang med köparens tillträde af ifrågavarande

egendom mottaga den betingade köpeskillingen att af styrelsen tillsvidare

förvaltas och utan sammanblandning med öfriga af styrelsen omhänderkafda

medel under särskildt konto i räkenskaperna redovisas.

Jag anhåller nu att i sammanhang med frågan om användningen

af nämnda köpeskilling få för Eders Kungl. Maj:t ånyo anmäla den af

fångvårdsstyrelsen väckta frågan om nybyggnader m. in. vid länsfängelset

i Växjö.

I afseende å denna fråga har styrelsen uti sin omförmälda skrifvelse

den 10 mars 1908 framhållit, att anordningar för inrymmande af

kvinnliga gemensamhetsfångar icke finnas vidtagna vid någon annan

straffanstalt än vid eentralfängelset i Göteborg. Att utan särskilda

. åtgärder intaga dem vid ett vanligt cellfängelse, där de kunde användas

till handräckning m. in., läte icke sig göra, såvidt äfven manliga

fångar förvarades i samma fängelse. Och måste dessutom, i betraktande

af den långa tid de kvinnliga gemensamhetsfångarna, af hvilka

de flesta vore dömda till straffarbete på lifstiden, hade att tillbringa

inom fängelset, tillfälle för dem vara beredt att under dagarna arbeta

.äfven utom cellerna och cellkorridorerna i ljusa och luftiga lokaler.

Till längre tids straffarbete dömda kvinnor aftjäna för närvarande

celltiden uti länsfängelserna i Stockholm och i Växjö, mellan hvilka

de fördelas, allteftersom de tillhöra landets norra eller södra delar.

Genom att förändra bestämmelserna i fråga om de län, från hvilka

kvinnorna sålunda skola förpassas till det ena eller andra fängelset, kan

fångvårdsstyrelsen reglera tillströmningen. Enligt hvad styrelsen meddelat,

hafva under de två sista åren vid årssluten förvarats i nämnda

fängelser: år 1906 i Stockholm 59 och i Växjö 40, år 1907 i Stockholm

48 och i Växjö 50 kvinnliga fångar enligt hvad följande tabell närmare

utvisar:

Stockholms länsfängelse

Växjö länsfängelse

År

Straff-

fångar

Fån- L,. i Ra"n-

gelse- n, 0S J ?a Summa

■ 1 i Rann-

Straff- j * , Bötes- sak-

fä""ar ; ångar i fänSar i

Summa

1906......

52

4 — 3 59

39 ! 1 i — 1'' —

40

1907......

46

1 1 — 48

49 '' — ! — '' 1

50

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

I bägge fängelserna förvaras äfven manliga fångar. I Stockholms

länsfängelse har den värsta olägenheten häraf kunnat afhjälpas därigenom,

att redan vid fängelsets uppförande därinom anbragts mellanväggar

och skjutdörrar, som tudela fängelsekorridorerna; och det skulle

således synas möjligt att, med bibehållande af manliga fångar i ena

fängeisehalfvan, inrymma de kvinnliga gemensamhetsfångarna tillika

med de kvinnliga cellfångarna i den andra halfvan. Äfven om på detta

sätt fullständigt afskiljande kunde ske inom själfva fängelsebyggnaden,

vore dock, framhåller styrelsen, ej lika lätt att förekomma, att ej härutom

de kvinnliga gemensamhetsfångarna, som måste syssla på gårdarna,

i administrationslokaler etc., kunde blifva föremål för de manliga

fångarnas bespejande. Olämpligheten häraf inses lätt. Då härtill

kommer, att å den trånga tomten någon passande arbetslokal för de

kvinnliga gemensamhetsfångarna knappast kan åstadkommas, har styrelsen

icke ausett sig böra föreslå åtgärder till deras intagande vid

nämnda fängelse. Härtill bidrager ock, att, ehuru fängelset har 112

celler, i följd af folkökningen inom samhällena omkring hufvudstaden

redan nu icke finnes plats för de manliga fångar, som enligt gällande

bestämmelser böra i Stockholms länsfängelse aftjena straffarbete eller

urbota fängelse. Att genom ditsändande af de kvinnliga gemensamhetsfångarna

än ytterligare inkräkta på utrymmet vore tydligen icke välbetänkt.

Däremot vore ju synnerligen lämpligt att kunna vid nämnda

fängelse bereda plats för de dithörande, till fängelse- eller kortare tids

straffarbete dömda manliga fångarna genom att bortflytta de till längre

tids straffarbete dömda kvinnorna.

Det har länge för styrelsen varit ett önskemål att vinna ett för

kvinnliga gemensamhets- och eellfångar anpassadt fängelse, där manliga

fångar alls icke förvaras. Styrelsen har ansett detta kunna ske genom

att från sådana fångar utrymma ett lämpligt länsfängelse. Men detta

kan i fråga om rannsaknings- och bötesfångar icke ske på annat sätt,

än att för deras förvarande uppföres ett särskildt häkte på platsen.

Växjö länsfängelse, med 90 celler, äger en stor och jämförelsevis

fritt belägen tomt, där lämpligen kunde uppföras en mindre cellbyggnad

för länets rannsaknings- och bötesfångar äfvensom nödiga tillbyggnader

i öfrigt och sålunda önskemålet uppnås, att hufvudfängelset må kunna

användas uteslutande för kvinnor. Någon afsevärd tillökning i de kvinnliga

gemensämhetsfångarnas antal anser styrelsen icke vara att motse.

Antalet till straffarbete och till urbota fängelse dömda fångar af

mankön bär vid Växjöfängelset vid slutet af nedannämnda år utgjort

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

57

år 1901

n

n

ii

ii

ii

ii

1902

1903

1904

1905

1906

1907

40.

28.

26.

11.

4.

14.

O

O.

Under de första af de i tabellen angifna åren visar sig siffran jämförelsevis

hög, enligt hvad styrelsen framhåller, beroende däraf att

ifrågavarande fängelse då användes såsom reserv för en del andra och

mottog sådana manliga fångar, som icke i dem hade plats. Efter det

sedermera kvinnofångar börjat i Växjöfängelset sammanföras, hafva

allenast från det egna länet manliga fångar där intagits. Antalet af

dessa framgår af de senare siffrorna i tabellen. Någon svårighet anser

styrelsen icke möta att för de få fångarna af nämnda kategori finna

plats annorstädes.

Antalet rannsaknings- och bötesfångar utgjorde vid slutet af

år

11

11

11

11

V

11

1901

1902

1903

1904

1905

1906

1907

män kvinnor

10 —

7 —

2 —

9 —

8 —

8 —

I betraktande af dessa siffor skulle det synas nog att för dessa

rannlsaknings- och bötesfångars hysande uppföra en byggnad om ett tiotal

celler. Men en annan beräkning visar, att högsta antalet rannsakningsfångar

så nyligen som år 1906 uppgått till 9 och bötesfångarna

till 6. Häraf torde framgå, att åtminstone 15 celler erfordras. Då

emellertid för en jämförelsevis ringa ökning i kostnaden cellantalet vid

nybyggnad kan höjas genom anbringande af ytterligare en våning, har

styrelsen funnit detta höra ske för att tillgodose framtida behof och i

regel bereda utrymme äfven för länets urbota fängelsefångar.

Enligt skrifvelsen bilagda ritningar och förslag vore afsikten att

invid'' fängelsets ena gafvel, i förbindelse med detsamma, förlägga en

ekonomibyggnad, inrymmande, jämte beliöfligt antal nattceller för gemensamhetsfångarna,

på nedra botten arbetssalar för dessa fångar och eu

Bih. till Riksd. Prof. 1909. 4 Sami 1 Afd. 3 Höft. 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58 Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

trappa upp en stor skolsal, som äfven kunde vid högtidligare tillal

en användas såsom kyrksal. Redan'' under nuvarande förhållanden

meddelas skolundervisning åt de många unga kvinnor, som äro i Växjöfangelset

intagna, hvilket de behöfva för att ej förlora sitt mått af

ändlig spänstighet. Äfven om ej gemensamhetsfångarna skulle till

platsen förflyttas, vore åstadkommande af lämplig skollokal af nöden

tor att kunna åt undervisningen gifva önsklig omfattning. Intill denna

ekonomibyggnad men utan annat samband därmed än det, som ur bevaknings-

och bekvämlighetssynpunkt är behöfligt, är enligt förslaget

det nya bötes- och rannsakningshäktet förlagdt. Byggnaden, som skulle

uppföras i jämnhöjd med det äldre fängelset, innehåller i bottenvåningen

och två öfvervåningar 25 celler jämte mottagningsrum, vaktrum och

badrum.

samtliga till längre tids straffarbete dömda kvinnor

skulle i fängelset kunna sammanföras och Stockholms länsfängelse frigöras

för att i stället mottaga det hastigt tillväxande antalet af fångar

från det egna länet.

Enligt kostnadsberäkning af styrelsens biträdande arkitekt betingas:

för ekonomihuset och liäktesbyggnaden tillhopa . . 92,000 kronor

för hägnad af sten och promenadgårdar ...... 12,000

för materialbod och latrinbod............. A000 ”

för ändrings- och reparationsarbeten i det gamla

fängelset.................... . . . 6,000 „

Summa 114,000 kronor

I afseende å den ekonomiska sidan af saken har styrelsen vidare

framhållit, att den tillökning i bevakningsstyrka, som vid länsfängelset i

Växjö blefve nödvändig i följd af den föreslagna utvidgningen, torde

kunna inskränkas till två vaktkvinnor med aflöning för båda tillsammans

af 1,600 kronor. Härtill skulle för de nuvarande två vaktkvinnorna

komma höjning i aflöning till enahanda belopp som för vaktkvinna vid

central fangyårdsanstalt eller med 100 kronor för hvardera. Redan

oafsedt den ifrågasatta förändringen af fängelset har, enligt hvad styrelsen

meddelat, visat sig behof af en assistent därstädes, men äfven

°mjajÖn^n^en ^ ^eime’ 2,100 kronor, inräknas, visar sig i jämförelse

med de nuvarande aflöningarna vid central fängelset i Göteborg en afsevärd

årlig minskning i lönekostnaderna.

I sammanhang härmed har styrelsen upplyst, att af den vid

centralfangelset i Göteborg för närvarande anställda personal direktören

Carl Wallgren förklarat sig på vissa villkor villig mottaga annan tjänst

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

59

inom fångvården, hvarjämte styrelsen erinrat, att till predikanten vid

fängelset "enligt nu gällande stat icke utgår särskildt arfvode, då nämligen

predikanten vid centralfängelset i Härianda är pliktig att i nämnda

egenskap tjänstgöra utan särskild ersättning, att förordnandet för läkaren

vid fängelset upphör med dess indragning samt att den fåtaliga bevakningen

därstädes torde vid nämnda tid kunna annorstädes placeras.

Hvad angår kostnaderna för nu föreslagna byggnadsarbeten, bär

styrelsen ansett desamma lämpligen kunna bestridas ur köpeskillingen

för centralfängelset i Göteborg, därvid styrelsen emellertid hemställt,

att för ändamålet erforderligt belopp måtte af statsmedel förskotteras.

Med erinran att, då köpeskillingen för centralfängelset i Göteborg

utgör 134,000 kronor, följaktligen ej blott nu föreslagna byggnadsarbeten

kunna därmed bestridas, utan därutöfver ett öfverskott skulle

uppstå af 20,000 kronor, bar fångvårdsstyrelsen slutligen föreslagit, att

sistnämnda belopp måtte ställas till Eders Ivungl. Maj:ts förfogande för att

användas för det fångvårdens ändamål, som finnes lämpligt, exempelvis

till anordnande af vaktkonstapelbostäder, hvaraf synnerligt behof förefinnes,

såsom i Växjö eller vid fängelset å Härianda.

Öfverintendentsämbetet, hvars yttrande infordrats öfver de Eders

Ivungl. Maj:ts pröfning underställda ritnings- och kostnadsförslagen till

nybyggnader och förändringar vid länsfängelset i Växjö, har ej funnit

något att häremot erinra.

Med hänsyn till hvad fångvårdsstyrelsen sålunda anfört, anser jag

mig böra biträda styrelsens förslag om nybyggnader m. m. vid länsfängelset

i Växjö för inrymmande därstädes af kvinnliga gemensamhetsoch

cellfångar.»

Med tillstyrkande af bifall till hvad Kung]. Maj:t i detta ärende

föreslagit får utskottet hemställa,

att Riksdagen må medgifva, att till nybyggnader

m. m. vid länsfängelset i Växjö, i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med uppgjorda ritningar, må af köpeskillingen

för det försålda centralfängelset i Göteborg

få användas ett belopp af 114,000 kronor, med rätt

för Ivungl. Maj:t att af tillgängliga medel förskottsvis

utanordna hvad häraf redan före köpeskillingens erläggande

kan befinnas erforderligt.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

utbyte af mark 20:o) Vidare liar Kungd. Maj:t under denna liufvudtitel föreslagit

7l2Jåo9i R.lksdagen. atti med godkännande af utaf stadsfullmäktige i Härnösand

Härnösand.-; gjoidt erbjudande af utbyte af mark mellan fångvården och staden, medstad

för ut. gifva ej mindre att den af staden härvid fordrade mellangift, 6 885

fZSZSLZ» kfonor 63 öre, må bestridas af köpeskillingen för centralfängelset i

därstädes Höte borg, an äfven att återstående delen af det, i händelse af bifall till

r2o”l förslaSet om användande af viss del af samma köpeskilling till nybyggnader

m. m. vid länsfängelset i Växjö, uppkommande öfverskott måtte

ställas till Kungl. Maj ds förfogande för att i män af behof användas

för fångvårdens räkning till anordnande af bostadslägenheter för vaktbetjänte.

Vid föredragning al detta ärende yttrade departementschefen till

ofvannämnda statsrådsprotokoll följande:

»Fångvårdsstyrelsen har i underdånig skrifvelse den 11 september

1908 angående anslag till fångvården för år 1910 anfört, bland annat,

följande:

I underdånig skrifvelse den 29 oktober 1907 med förslag till stater

å fångvårdens förslagsanslag för år 1908 anmälde styrelsen, att fängelset

i Härnösand haft stor olägenhet däraf, att utsikt linnes in i fängelset

och öfver dess gårdar från det till den utvidgade fängelsetomten gränsande,

högt belägna så kallade G ådeåtorget, hvilket äges af staden,

och att styrelsen därför, för att kunna freda fängelset från sådan

olägenhet, öfverenskommit med staden om förhyrande af närmaste delen

af detta torg.

Da emellertid fara förelåg-, att staden, som är stadd i utvidgning

åt ifrågavarande håll, skulle med uppsägning af berörda aftal försälja

eller föi annat ändamål upplåta platsen, har styrelsen sedermera föranlåtits

genom fängelsedirektören göra förfrågan hos staden om villkoren

för markens förvärfvande åt fångvården, och har som svar härå till

styrelsen öfverlämnats utdrag af Härnösands stadsfullmäktiges protokoll

den 19 december 1907 med tillhörande af C. J. Kruuse år 1907 författad

karta.

Enligt detta protokoll, som jämte tillhörande karta bifogats styrelsens

skrifvelse den 11 september 1908, erbjuda stadsfullmäktige utbyte

al mark mellan styrelsen och staden på följande villkor, nämligen

att staden till långvården med full äganderätt afstår de emellan

nya landsvägen i väster, hospitalets tomt i söder och fängelsets tomt

i öster belägna delarna af Folkparken och Gådeåtorget, utgörande, den

förra 4,376 kvadratmeter och den senare 1,132,5 kvadratmeter, sedan

från den sistnämnda delen undantagits ett mindre, i dess norra hörn

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

61

beläget område, på sätt funnes utmärkt a omförmälda karta, mot det att

fångvården till staden dels med full äganderätt öfverlämnar af fängelset

tillhöriga tomten n:o 7 ett å samma karta betecknadt område i tomtens

nordvästra hörn af 55 kvadratmeters areal, dels ock erlägger en kontant

mellangift, beräknad att utgöra 1 krona 25 öre föi kvadratmetern

af hela ofvånnämnda, af staden till fångvården afträdda område, hvarjämte

stadsfullmäktige beslutat, att de skulle vara af det sålunda gjorda anbudet

bundna intill utgången af år 1909, därest det icke dessförinnan

af styrelsen förkastades.

Då den erbjudna arealen af Gådeåtorget och den i styrelsens

underdåniga skrifvelse den 29 oktober 1907 jämväl afsedda mark, som

här benämnes Folkparken, utg''ör tillsammans o,o08,5 kvadratmetei,

skulle alltså statsverket hafva att erlägga en kontant mellangift af

6,885 kronor 63 öre förutom af tomten n:o 7 berörda 55 kvadratmeter,

som för fångvården icke äro af något egentligt värde.

Med framhållande att den mark, som fängelset enligt berörda anbud

skulle förvärfva, är just den för dess nödiga isolerande mest behöfliga,

samt att den, då fängelset icke har någon af sina vaktkonstaplar

boende a platsen, äfven kan ekonomiskt utnyttjas som byggnadstomt

för vaktbetjäntsbostäder, har styrelsen, med hänsyn jämväl därtill att

den fordrade mellangiften af 1 krona 25 öre per kvadratmeter, enligt

hvad styrelsen inhämtat, måste anses billig, tillstyrkt anbudets antagande

såsom för fångvården förmånligt samt förty hemställt, att af Rikodagen

måtte å extra stat för 1910 äskas det för ifrågavarande utbyte af mark

mellan fångvården och staden såsom mellangift erforderliga beloppet

6,885 kronor 63 öre.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Västernorrlands län, hvars

utlåtande i ärendet infordrats, har, med anmälan att besvär emot stadsfullmäktiges

beslut icke inom laga tid anförts, tillstyrkt godkännande

af ifrågavarande förslag till jordbyte, hvilket enligt Kungl. Maj:ts befallningsliafvandes

mening är för statsverket fördelaktigt.

Med hänsyn till hvad myndigheterna sålunda anfört, finner äfven

jag stadsfullmäktiges ifrågavarande anbud böra godkännas. Hvad angår

''den af stadsfullmäktige fordrade mellangiften, synes mig nämnda kostnad

lämpligen kunna bestridas ur det öfverskott å köpeskillingen för

central fängelset i Göteborg, som skulle uppstå, i händelse förslaget om

användande däraf af erforderligt belopp till nybyggnader^ m. m. vid

länsfängelset i Växjö varder af Riksdagen godkändt. Återstående delen

af samma öfverskott torde i så fall böra ställas till Kungl. Maj.ts

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

disposition för att i män af behof användas för fångvårdens räkning

förslagsvis till anordnande af bostadslägenheter åt vaktbetjänte.»

Med tillstyrkande af bifall till hvad Kungl. Maj:t i''detta ärende

föreslagit, hemställer utskottet,

att Riksdagen må med godkännande af utaf

stadsfullmäktige i Härnösand gjordt erbjudande af utbyte

af mark mellan fångvården och staden, medgifva ej

mindre att den af staden härvid fordrade mellangift, 6,885

kronor 63 öre, må bestridas af köpeskillingen för

centralfängelset i Göteborg, än äfven att återstående

delen af det, i händelse af bifall till förslaget om användande

af viss del af samma köpeskilling till nybyggnader

in. m. vid länsfängelset i Växjö, uppkommande

öfverskott måtte ställas till Kungl. Maj:ts

förfogande för att i mån af behof användas för fångvårdens

räkning till anordnande af bostadslägenheter

för vaktbetjänte.

Angående

anslag till

uppförande af

bostadshus för

saktkonstaplar

vid centralfäng

elsel

<5 Härianda.

[21. \

-1;°) Uti punkt 21:o) af denna hufvudtitel bär Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att till uppförande vid centralfängelset å Härianda af

fem bostadshus för vakt-konstaplar, hvartdera afsedt för fyra familjer

å extra stat för år 1910 anvisa ett belopp .af 150,000 kronor.

1 denna fråga yttrade departementschefen till åberopade statsråds-*

protokollet:

»Uti underdånig skrifvelse den 12 december 1902 med förslag, bland

annat, till uppförande af det nuvarande centralfängelset å Härianda

framhöll fångvårdsstyrelsen, att å de af styrelsens biträdande arkitekt

uPPgj°rda ritningar till ifrågavarande fängelse äfven upptagits en särskild

bostadsbyggnad för vaktbetjänte därstädes, men att för den kostnadssumma

af 700,000 kronor, inom hvilken styrelsen ansett sig böra

inskränka sitt förslag, bostäder åt andra vaktkonstapiar än de ogifta,

h vilka finge bo i fängelsets vaktrum, icke kunde vinnas. För sådana

bostäder funnes emellertid god plats på den vidsträckta tomten, där en

vaktkonstapelsbyggnad lämpligen kunde förläggas nordost om fängelset;

och skulle den besparing i hyresersättningar, som vunnes genom

bostädernas uppförande, antagligen nära motsvara byggnadskostnaden,

, för bostäder åt nio vaktbetjänte af styrelsen beräknades till

65,000 kronor.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

63

Uti sin ofvanberörda underdåniga skrifvelse den 11 september 1908

har styrelsen ånyo upptagit frågan om anordnande af bostadshus för

vaktkonstaplar vid ifrågavarande fängelse.

Styrelsen framhåller häri, att saknaden af dylika bostäder under

alla förhållanden måste för en straffanstalt af Iiärlandafängelsets storlek

vara en afsevärd olägenhet. Men denna är här så mycket större,

emedan fängelset är ensligt beläget, på så långt afstånd från bebyggd

del af Göteborgs stad, att vaktkonstaplarna, som äro hänvisade dit för

hyrande af bostäder, icke kunna erhålla sådana närmare fängelset än i

allmänhet 15 minuters väg eller ännu längre därifrån. Det ligger i

öppen dag, att detta icke blott skall vara till skada för konstaplarnas

tjänstgöring, utan äfven kan innebära fara för säkerheten vid fängelset.

Sedan nu erfarenhet å platsen vunnits, har styrelsen låtit genom

sin biträdande arkitekt uppgöra förslag till det nämnda behofvets afhjälpande.

Härvid förelåg till beaktande en framställning i saken från

konstaplarna sjkifva, hvari de uttalat som önskemål att få bostäderna

fördelade med fyra i hvarje hus och, om möjligt, med två rum och kök

i hvarje bostad. Det senare målet har emellertid synts styrelsen icke

kunna fullständigt realiseras, emedan man därigenom skulle komma upp

till en byggnadskostnad, som allt för mycket öfverstege kapitalvärdet

af de i brist på bostäder utgående hyresersättningarna. Biträdande arkitekten

har därför föreslagit den utväg att utvidga tamburen till en

direkt belyst och med eldstad försedd entré eller hall af ett mindre

rums storlek och nytta. Härigenom skulle, under förutsättning att på

en gång uppfördes fem hus, hvart och ett för fyra familjer, kostnaden

för hvarje hus kunna nedbringas till 30,000 kronor eller samma belopp,

som motsvarande antal sammanbyggda lägenheter skulle betinga. Hela

antalet lägenheter skulle vid sådan anordning uppgå till 20 och totalbyggnadskostnaden

till 150,000 kronor.

Beträffande det sålunda ifrågasatta anordnandet på en gång af 20

lägenheter har styrelsen erinrat, att fängelsets nuvarande vaktkonstapelsantal,

hvari dock enligt upprepade framställningar af dess direktör

någon ökning lärer erfordras, utgör 24. Dessutom finnas vid fängelset

anställda ledare och undervisare i arbetet, åt hvilka vore önskligt mot

bostäder utbyta de hyresersättningar, de nu betinga sig. Antalet åt

vaktkonstaplarna och arbetsundervisarna vid fängelset nu utgående

hyresersättningar utgör för de förre 24 och för de senare 2 eller således

tillsammans 26. Beloppet af sådau ersättning har visserligen Hittills

begränsats till 250 kronor för år, men torde vid de stigande hyresprisen

i Göteborg snart vara uppe till omkring 300 kronor eller för 20

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

Utskottets

yttrande.

ersättningar till 6,000 kronor för år, motsvarande, efter 4 procent,

räntan å den för 20 bostadslägenheter här beräknade byggnadskostnad^.

Det ifrågasatta förslaget, som i sig är afsedt att fylla ett oafvisligt

behof, skulle alltså, enligt styrelsens åsikt, icke heller i ekonomiskt

afseende ställa sig alltför ofördelaktigt.

Med öfverlämnande af de af biträdande arkitekten upprättade ritningar

jämte kostnadsförslag har fångvårdsstyrelsen hemställt, att hos

Riksdagen måtte för ofvannämnda ändamål å extra stat för år 1910 äskas

ett anslag af 150,000 kronor.

Ofverintendentsämbetet, som hörts i ärendet, har i afgifvet underdånigt

utlåtande anmält, att ämbetet icke funnit annat att för sin del

i ärendet anföra, än att det otvifvelaktigt skulle varit ur olika synpunkter

att föredraga, därest åt de i hvarje byggnad inrymda fyra särskilda

lägenheter kunnat beredas skilda ingångar, men att, då däraf

föranledda ändrade anordningar skulle i högst väsentlig mån orsaka

höjning i den beräknade och af ämbetet utan erinran lämnade arbetskostnaden,

ämbetet ansett sig blott höra omnämna förhållandet.

Lika med fångvårdsstyrelsen anser jag anordnande af vaktkonstapelsbostäder

vid ifrågavarande fängelse vara af behofvet påkalladt.

Med hänsyn till antalet där anställda vaktkonstaplar, hvilka, enligt

uppgift} samtliga äro gifta, kan förslaget icke heller anses gå längre,

än af omständigheterna för närvarande påkallas. Det erforderliga beloppet

är visserligen af afsevärd storlek, men den verkliga kostnaden

reduceras ju väsentligen genom den besparing i afseende å nu utgående

hvresersättningar, som förslagets godkännande skulle medföra.»

Behofvet af ifrågavarande bostadshus synes utskottet vara ådagalagdt.

I afseende å kostnadsberäkningen är att märka, att i slutsumman,

30,000 kronor för hvarje hus, ingår kostnad för vatten- och afloppsledningar,

planeringsarbeten, gångar, staket m. m. Detta oaktadt synes

nämnda belopp vara väl högt för bostadshus af den beskaffenhet, hvarom

nu är fråga. En granskning af kostnadsförslaget har också gifvit vid

handen, att vissa poster skulle kunna i någon mån nedbringas. Då

utskottet emellertid icke är i tillfälle att närmare angifva de belopp,

med hvilka kostnaderna böra minskas, tinner utskottet sig icke kunna

föreslå någon viss nedsättning i den af Kungl. Maj:t föreslagna anslagssumman

men antager, att begränsning å densamma må kunna äga rum,

och hemställer, under uttalande häraf,

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

65

att Riksdagen må till uppförande vid centralfängelset

å Härianda af fem bostadshus för vaktkonstaplar,

hvardera afsedt för fyra familjer, å extra

stat för år 1910 anvisa ett belopp af 150,000 kronor.

22:6) Uti punkt 22 under denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att på extra stat för år 1910 bevilja till aflöningar

åt tjänstemän och betjänte vid statens uppfostringsanstalt å Bona ett

förslagsanslag högst 26,250 kronor, samt till kost och beklädnad åt de

vid anstalten intagna elever in. m. ett förslagsanslag af 45,400 kronor.

Rörande detta ärende har departementschefen till statsrådsprotokollet

anfört följande.

»Senaste Riksdag beviljade på extra stat för år 1909:

till aflöningar åt tjänstemän och betjänte vid statens uppfostringsanstalt

å Bona ett förslagsanslag högst 26,250 kronor och

till kost och beklädnad åt de vid anstalten intagna elever m. m.

ett förslagsanslag af 45,400 kronor.

Uti underdånig skrifvelse den 5 november 1908 har styrelsen för

uppfostringsanstalten hemställt, att samma anslag måtte af instundande

riksdag äskas för år 1910, därvid styrelsen emellertid, med åberopande

af sin i underdånig skrifvelse den 19 oktober 1907 gjorda framställning

om ny lönestat för anstalten, framhållit önskvärdheten af förbättrade

löneförmåner för anstaltens tjänstemän och betjänte.

I sammanhang härmed har styrelsen erinrat, att i anslaget till

aflöningar åt tjänstemän och betjänte ingå 1,800 kronor, afsedda till

ålderstillägg för direktör och afdelningsbefälhafvare, hvilka tillerkänts

rätt att för ålderstillägg tillgodoräkna sig tjänsteår i annan likartad

befattning. Af det sålunda till ålderstillägg beräknade beloppet hafva

hittills endast utgått 1,000 kronor till nuvarande innehafvaren af direktörstjänsten.

Återstående 800 kronor lära, framhåller styrelsen, efter all

sannolikhet icke komma att under år 1910 i sin helhet behöfva tagas

i anspråk för ålderstillägg åt två afdelningsbefälhafvare, utan torde

jämväl vara att tillgå för beredande af ålderstillägg åt de öfriga vid

anstalten nu anställda befattningshafvande, som enligt gällande lönestat

med 1910 års ingång skulle vara berättigade att komma i åtnjutande

af ett första ålderstillägg, nämligen

landtbruksinspektoren .................................................... kronor 200: —

husmodern ....................................................................... „ 50: —

och 2 förmän å 75 kronor hvardera.................................. „ 150^—

eller tillhopa kronor 4ÖÖ: —.

Bih, till Rikad. Prof. 1309. 4 Sami. 1 Afd. 3 Häft.

Statens

uppfostringsanstalt

å

Bona.

[22.]

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66 Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

Med hänsyn härtill har styrelsen funnit någon ökning af löneanslagets

belopp icke vara behöflig för beredande af tillgång till de ålderstillägg,

som med 1910 års ingång kunna ifrågakomma.»

Departementchefen har slutligen meddelat, att Kungl. Maj:t den

30 oktober 1908 uppdragit åt löneregleringskommittén att i sammanhang

med frågorna om reglering af löneförhållanden m. m. vid fångvårdsstaten

jämväl till behandling upptaga motsvarande frågor beträffande

statens uppfostringsanstalt å Bona.

I anslutning till Kungl. Maj:ts förevarande framställning hemställer

utskottet,

att Riksdagen må på extra stat för år 1910

bevilja

a) till aflöningar åt tjänstemän och betjänte vid

statens uppfostringsanstalt å Bona ett förslagsanslag

högst 26,250 kronor, samt

b) till kost och beklädnad åt de vid anstalten

intagna elever in. m. ett förslagsanslag af 45,400 kronor.

Hest
stipendier.

[23.]

23:o) I öfverenstämmelse med Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning

hemställer utskottet

att Riksdagen må till resestipendier åt ordinarie

domare eller dem, som vid domstolarna bereda sig för

domarekallet, på extra stat för år 1910 anvisa ett

belopp af 6,000 kronor.

Statskontorets

förskott.

[24.]

24:o) Uti punkt 24 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att till täckande af nedan omförmälda af statskontoret

förskottsvis bestridda utgifter, 126,021 kronor 48 öre, å extra stat

för år 1910 anvisa i jämnt krontal 126,022 kronor.

Rörande denna framställning har departementschefen till statsrådsprotokollet

yttrat följande:

»Jämlikt föreskrifter i särskilda nådiga bref bär statskontoret under

förskottstitel utbetalt följande belopp:

arfvode m. in. till kommitterade för utarbetande af

förslag till åtgärder för beredande af lättnad i

Riksdagens arbete.................kronor 3,653:54.

kostnader för en statistisk utredning i rösträttsfrågan „ 6,759: 5 8.

transport kronor 10,413: 12.

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

transport kronor

kostnader för kommittén för verkställande al revision

af expropriationslagstiftningen m. m....... „

kostnader för kommittén för revision af skiftesstadgan

och därmed sammanhängande författningar . . „

kostnader för kommittén för utarbetande af förslag

till ny lagstiftning angående jordägares rätt

öfver vattnet å hans grund och till de förändrade

bestämmelser i andra delar af lagstiftningen,

som häraf föranledas............... it

kostnader för kommittén för utarbetande af förslag

till ny lagstiftning angående jords torrläggning

m. .................... • • it

kostnader för kommittén för verkställande af revision

af lagen om aktiebolag m. m.......... • »

kostnader för biträde inom justitiedepartementet vid

behandling af förslag till ny lag om aktiebolag

m. ...................... ii

kostnader för kommittén för revision al gällande

konkurslagstiftning................ n

kostnader för kommitterade för utarbetande af förslag

till föreskrifter angående registerföring af fastighet

i stad m. .................. n

ersättning för föredragning i högsta domstolen åt

upprättadt förslag till lag, innefattande särskilda

bestämmelser om arrende af viss jord å landet

inom Norrland och Dalarna........... • »

kostnader för biträde inom justitiedepartementet vid

behandling af frågor angående förändrade bestämmelser

om tillsättande af prästerliga tjänster

m. in......................._ • n

kostnader för biträde i justitiedepartementet vid

fortsatt behandling af vissa frågor angående

fiskerilagstiftningen........._....... »

kostnader för utredning af frågan om inrättande af

en administrativ högsta domstol . ....... „

kostnader för utarbetande af förslag till lag om

dödande af bortkomna handlingar ....... ,,

kostnader för anskaffande af afskrifter al vissa i ___

transport kronor

10,413: 12.

4,213: 20.

19,536: —

11,510: 07.

28,323: 32.

11,679: 39.

1,333: 34.

11,938: 30.

4,451: —

150: —

6,156: 48.

893: 29.

6,113: 97.

1,350: —

118,061: 48.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets Utlåtande N.v 3.

transport kronor 118,061: 48.

Svea hofrätt befintliga renoverade protokoll för

Ofvan-Siljans domsaga.............. v 2,000:

kostnader för anskaffande af blanketter till tomträtts
böcker

för häradsrätternas behof........ M 060:

Dessutom bar statskontoret, sedan fiskarena

Hans Johansson och Martin Johansson i Hamburgsund

uti en till statskontoret ingifven skrift —

under åberopande af därvid fogad, vederbörligen

bestyrkt afskrift af Kungl. Maj:ts dom den 13

november 1907, hvarigenom Kungl. Maj:t och kronan

förpliktats att till bemälde personer utgifva ett

belopp af 5,000 kronor såsom ersättning för den

förlust och de olägenheter, som dem tillskyndats

genom en för Kungl. Maj:ts och kronans räkning

företagen upprensning af det s. k. Hornösund i

Bohuslän, — anhållit om utbekommande af, bland

annat, nämnda belopp, den 10 januari 1908 under

förskottstitel anordnat samma belopp........ ^ 5,000:_

kronor 126,021:4 8.

Med anmälan härom har statskontoret anhållit, att ersättning

måtte beredas statskontoret för de sålunda förskjutna beloppen.»

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må till täckande af omförmälda

af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter, 126,021

kronor 48 öre, å extra stat för år 1910 anvisa i jämnt

krontal 126,022 kronor.

Jorärtqitlrä.

[25.]

25:o) 1 enlighet med Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning,

hemställer utskottet,

att Riksdagen må af det för inrättande af ett jordregister

beviljade reservationsanslag å 750,000 kronor

på extra stat för år 1910 anvisa 150,000 kronor.

"*7Ma™"'' 26:o) Vidare har Kungl. Maj:t under denna hufvudtitel föreslagit

Riksdagen att, till beredande, i enlighet med i statsrådsprotokollet öfver

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

69

finansärenden den 12 januari 1909 angifna grunder, af extra lönetillägg

för år 1909 åt vissa tjänstemän och betjänte i justitiedepartementets

afdelning af Kungl. Maj:ts kansli samt ‘i de till justitiedepartementet

hörande ämbetsverk och kårer, å extra stat för år 1910 anvisa såsom

förslagsanslag ett belopp af 120,000 kronor.

Öfver denna framställning kommer utskottet att framdeles afgifva

utlåtande, hvilket utskottet härmed skolat för Riksdagen

anmäla.

27:o) Vidare har Kungl. Maj:t under denna liufvudtitel föreslagit afefoww»- Riksdagen att för beredande åt uppfostran åt minderåriga förbrytare af derSrigahvinnkvinnligt

kön, hvilka enligt domstols förordnande skola insättas i all- uga förbryta.™.

män uppfostringsanstalt, på extra stat för år 1910 anvisa dels såsom [27.]

ersättning för hyra, ved, inventarier in. m. samt såsom bidrag till aflöning

åt föreståndarinnor och biträden vid sådan anstalt ett belopp af

6,500 kronor, dels ock till godtgörande af de vid anstalten mottagna

elevers bespisning, beklädnad, undervisning, läkar- och sjukvård m. m.

äfvensom till utrustning vid elevs utskrifning ett förslagsanslag å 6,000

kronor.

Rörande denna fråga har föredraganden, statsrådet, till statsrådsprotokollet

yttrat följande.

»Efter det diakonissanstalten i Stockholm erbjudit sig att pa vissa

villkor å den af anstalten inköpta egendomen Viebäck i Västra härad

af Jönköpings län från och med den 1 januari 190 ( tillsvidare och

intill två år efter skedd uppsägning till uppfostran mottaga högst tolf

minderåriga förbrytare af kvinnligt kön, erkände Kungl. Maj:t genom

nådigt bref den 16 juni 1906, med stöd af 1 § i lagen den 27 juni

1902 angående verkställighet af domstols förordnande om tvångsuppfostran,

diakonissanstaltens skyddshem å Viebäck såsom allmän uppfostringsanstalt,

afsedd att med 1907 års ingång mottaga minderåriga

kvinnliga förbrytare, som enligt domstols förordnande skola insättas i

allmän uppfostringsanstalt. I sammanhang härmed fann Kungl. Maj:t,

med godkännande af diakonissanstaltens gjorda erbjudande och de härför

af anstalten uppställda villkor, godt förordna, bland annat, att diakonissanstalten

skulle vara berättigad att såsom ersättning för de utgifter,

skyddshemmet på grund af det gjorda erbjudandet fiDge vidkännas, af

statsmedel uppbära:

a) i hyra årligen 1,000 kronor,

b) för vedbrand, inventarier, telefon in. m. årligen 300 kronor,

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

c) såsom bidrag till lön åt anstaltens föreståndarinna årligen

800 kronor,

d) för bespisning, beklädnad, undervisning, läkare- och sjukvård

m. m. för hvarje vid anstalten jämlikt ofvannämnda lag mottagen elev

en afgift för hvarje dag af 1 krona samt

e) för elevernas utrustning vid deras utskrifning från anstalten

100 kronor för hvarje afgående elev.

Uti underdånig skrifvelse den 15 oktober 1907 anmälde härefter

diakonissanstalten, att å skyddshemmet å Viebäck dåmera voro intagna

nio minderåriga förbrytare af kvinnligt kön, hvadan sålunda det antal

elever, för hvilket hemmet å Viebäck vore afsedt, i en snar framtid

torde blifva fylldt. I sammanhang härmed erbjöd sig »nstalten att, för

den händelse upprättande af ytterligare ett skyddshem å Viebäck ansåges

lämpligt, åtaga sig detta uppdrag, och åberopade anstalten med

afseende härå en vid skrifvelsen fogad, af anstaltens föreståndare hofpredikanten

Ernst Lönegren i ämnet upprättad promemoria.

Enligt denna promemoria skulle det nya skyddshemmet, likaledes

beräknadt för tolf elever, förläggas på ett afstånd af omkring en half

kilometer från det förra hemmet samt stå under samma öfverledning

som det sistnämnda. Då för ändamålet nybyggnad måste ske och

byggnaden till det nya hemmet, hvari skulle inredas såväl samlingssal,

arbetssalar, matsal, kök, rum för föreståndarinna och biträden m. m.

som nödigt antal sofrum, af Indika minst sex borde vara isolerade, af

försiktighetsskäl borde uppföras af tegel, kunde icke lokalhyran beräknas

så lågt som vid det nuvarande hemmet, utan måste hänsyn tagas till

kostnaden för amortering af det byggnadslån, diakonissanstalten, om

nybyggnad skulle ske, nödgades upptaga, Likaledes måste, särskild!

vid tanken på de svårare elevernas öfvervakande och fostran, antalet

vårdarinnor beräknas större än förut, i följd hvaraf kostnaderna äfven

i denna del ökades. Vid uppgörande af förslag till ekonomiskt aftal

rörande det nya hemmet ansågos därför diakonissanstaltens kostnader

böra beräknas sålunda:

hyra ................................................................................... kronor 2,500: —

ved, telefon, inventarier .................................................. „ 300: —

bidrag till föreståndarinnans lön och underhåll .......... ,, 800: —

bidrag till ett biträdes lön och underhåll ................... „ 800: —

dagkostnad för hvarje elev ............................................ „ 1: —

Sammanfördes kostnaderna för det äldre hemmet och det föreslagna

nya, komme dessa sålunda att uppgå till sammanlagdt 6,500

kronor jämte dagkostnad. Vid en ny uppgörelse på nu angifna grunder

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

borde de nu gällande bestämmelserna i aftalet. mellan staten och diakonissanstalten

fortfarande äga bestånd endast med nödiga förändringar till

följd af kostnadernas ökning.

Sedan Kungl. Maj:t med stöd af diakonissanstaltens sålunda gjorda

erbjudande till Riksdagen gjort framställning om beviljande af medel

för beredande af uppfostran åt minderåriga kvinnliga förbrytare, anmälde

Riksdagen i skrifvelse den 1 juni 1908, att Riksdagen, som ansett

diakonissanstaltens omförmäld a förslag innebära en ur såväl ekonomisk

som andra synpunkter synnerligen ändamålsenlig lösning af föreliggande

fråga, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts framställning, för beredande af

uppfostran åt minderåriga förbrytare af kvinnligt kön, hvilka enligt domstols

förordnande skola insättas i allmän uppfostringsanstalt, på extra

stat för år 1909 anvisat dels ett belopp af 6,500 kronor att utgå såsom

ersättning för hyra, ved, inventarier m. m. samt såsom bidrag till

aflöning åt föreståndarinnor och biträden vid sådan anstalt, dels ock ett

förslagsanslag å 6,000 kronor till godtgörande af de vid anstalten mottagna0

elevers bespisning, beklädnad, undervisning, läkar- och sjukvård

in. m. äfvensom till utrustning vid eldvs utskrifning.

Vid underdånig anmälan af Riksdagens berörda skrit velse den 17

juni 1908 godkände Eders Kungl. Maj:t diakonissanstaltens ifrågavarande

erbjudande. I sammanhang härmed fann Eders Kungl. Maj:t godt stadga,

att diakonissanstalten skall vara berättigad att från och med den

dag efter den 1 januari 1909, då byggnaden till det nya hemmet, uppförd

i enlighet med diakonissanstaltens erbjudande och sedan den af Kungl.

Maj:ts befallningshafvande i Jönköpings län efter verkställd afsyning

godkänts, är färdig att för ändamålet tagas i bruk, såsom ersättning

för de utgifter, anstalten får vidkännas på grund af sitt ifrågavarande

åtagande, af statsmedel uppbära:

a) i hyra årligen .............................................................. kronor 3,500: —

b) för ved, inventarier, telefon in. in. årligen.............. ,, 600: —

c) såsom bidrag till aflöning åt föreståndarinnor och

biträden årligen......................................................... v 2,400:

— sistberörda belopp, till den del detsamma öfverskjuter det såsom

bidrag till lön åt föreståndarinna vid skyddshemmet nu utgående belopp

eller 800 kronor, endast för såvidt och i den mån särskild föreståndarinna

vid det njra hemmet jämte biträde då är vid skyddshemmet

anställd — äfvensom ersättning för dagkostnad för hvarje elev samt

för elevernas utrustning vid deras utskrifning från skyddshemmet enligt

de i nådiga brefvet den 16 juni 1906 angifna grunder;

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

samt att hvad i öfrigt finnes i sistberörda nådiga bref föreskrifvet

angående skyddshemmet å Viebäck skall äfven efter det nu omförmälda

utvidgning kommit till stånd, fortfarande gälla.

Den nybyggnad, hvilken diakonissanstalten sålunda åtagit sig att

uppföra, lär, efter hvad jag inhämtat, under årets lopp blifva färdig

att för ändamålet tagas i bruk. Samma anslag, som för beredande af

tvångsuppfostran åt minderåriga förbrytare af kvinnligt kön beviljats

för år 1909, torde följaktligen böra äskas jämväl för år 1910.

I sammanhang härmed anser jag mig böra fästa Eders Kung!.

Maj:ts uppmärksamhet å vissa uttalanden i den öfver skyddshemmets

verksamhet under år 1907 af diakoniss-sällskapets styrelse afgifna redogörelse.

Styrelsen framhåller däri, att erfarenheten under året i hög grad

bestyrkt hvad i föregående berättelse yttrats om de allvarsamma olägenheter,

som följa af den högst olika ståndpunkt i viktiga hänseenden,

hvarpå eleverna befinna sig. I hög grad oegentligt hade det förefallit

att tå mottaga ett flertal elever, hvilkas föregående lif så tydligt som

möjligt talade mot deras intagande i tvångsuppfostringsanstalt till stort

men för de öfriga eleverna och för arbetet i dess helhet, och samtidigt

äga kännedom om, att i fängelserna hamnat ett icke ringa antal, som

åt allt att döma bort få njuta förmånen af tvångsuppfostran. Att en

skärpt kontroll i detta grund väsentliga stycke vore af nöden, om ej den

så förtjänstfulla lagen skulle göras mer eller mindre illusorisk, syntes

styrelsen uppenbart.

Hvad styrelsen sålunda anfört, finner jag i hög grad beaktansvärdt,

men torde ännu någon tids erfarenhet höra afvaktas, innan vidare

åtgärd vidtages i anledning af det sålunda påpekade missförhållandet.))

Med tillstyrkande af bifall till hvad Kungl. Maj:t i detta ärende

föreslagit, hemställer utskottet,

att Riksdagen må för beredande af uppfostran

åt minderåriga förbrytare af kvinnligt kön, hvilka

enligt domstols förordnande skola insättas i allmän

uppfostringsanstalt, på extra stat för år 1910 anvisa

a) såsom ersättning för hyra, ved, inventarier

m. in. samt såsom bidrag till aflöning åt föreståndarinnor

och biträden vid sådan anstalt ett belopp af

6,500 kronor samt

b) till godtgörande af de vid anstalten mottagna

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

elevers bespisning, beklädnad, undervisning, läkar- och

sjukvård m. m. äfvensom till utrustning vid elevs utskrifning

ett förslagsanslag å 6,000 kronor.

Stockholm den 9 februari 1909.

På statsutskottets vägnar:

G. BILLING.

Bih. till hlikså. Prof. 1909. 4 Sami. 1 Afd. 3 Höft.

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslag under

S:ai

1909 års riksstat

anslår:

Anvisning

kontant.

Kronor.

Ö.

17,000

1-

46,300

—

8,000

j -

275,700

18,800

_

161,000

_

698,787

—

482,913

—

211,213

—

11,100

_

55,000

2,249,100

|

84.000

—

16,200

18,000 !

_ !

165.000

— 1

112,004

4,500

_|

2,000 |

4,636,617

—

Justitie*

Departementschefen .................................................

Departementets afdelning af Kungl. Majrts kansli

Departementschefens ombud för tillsyn öfver skrifters allmängörande, för
rlogsta

domstolen. Nuvarande belopp..........................................

Ökas med ..............................................................

Justitiekanslersexpeditionen

Ökas med ........................

Nedre justitierevisionen ..."...............i.....................................

Svea hofrätt med därunder lydande justitiestat. Nuvarande belopp

Okas med ............................................................................ r

Göta hofrätt med därunder lydande justitiestat.

Ökas med ....................................

Nuvarande belopp.

Nuvarande belopp

Ökas med ..

Krigshofrätten

Fångvårdsstyrelsen ................................................................

Fångars vård och underhåll:

Bestämdt anslag....................................................................

Förslagsanslag .............................................................

Ålderstillägg för en del vid fångvårdsstyrelsen och fångvården anställda

*) Af Kungl. Maj:t föreslaget belopp, hvaröfver utskottet framdeles kommer att afgifva särskildt yttrande.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

Litt. A.

riksstatens Andra hufvudtite!

75

departementet.

slagsanslag ..

275,700

*) 40,200

_

18,800

9,600

—

Nuvarande belopp

698,787

*) 89,050

.

482,913

*) 45,850

—

211,213

*) 16,250

—

........................................................................................................ 63,000: —

................................................................................ 758,900: —

................................................................................ 1,288,000: — 2,046,900: —

ämbets- och tjänstemän, förslagsanslag.................................... 99,200: —

........................................................................................................ 40,000: —

nya strafflagens införande frångångna bötesandelar, förslagsanslag................

i Bern, förslagsanslag ............................................................................................

Summa

j Förslag till blif-

vande riksstat:

Anvisning i

kontant.

Kronor.

ö.

17,000

_

46,300

—

8,000

—

315,900

—

28,400

_

161,000

—

787,837

—

528,763

—

227,463

_

11,100

—

55,000

2,249,100

j

84.000

—

16,200

—

18.000

—

165,000

—

112,004

—

4,500

—

2,000

4,837,567

—

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

Bil. litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens

Andra hufvudtitel.

Justitiedepartementet.

Till beredande af aflöning till tre nya justitieråd för tiden från och

med den 1 april 1909 till årets slut..............................................

Kronor.

*) 29,250

ö.

» fortsatt uppehållande af lagberedningens verksamhet ................

50,000

—

» bestridande af kostnaderna för en processkommission ................

*) 50,000

—

» bestridande af de utaf tillämpning af lagen om straffregister

föranledda kostnader för amanuenser, renskrifning m. m. vid

justitiedepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli ............

5,000

» aflönande af en andra ledamot å justitiedepartementets afdel- ning för lagärenden ..........................................................................

7,500

» beredande af tillfällig löneförbättring åt ordinarie och konstitue- rade revisionssekreterare....................................................................

19,000

» beredande af tillfällig förhöjning af de i aflöningsstaten för

nedre justitierevisionen till en hvar af tre amanuenser upptagna

tjänstgöringspenningar........................................................................

» aflönande af sex tillförordnade revisionssekreterare och sex

amanuenser i nedre justitierevisionen ............................................

900

*) 78,075

» aflönande af ett biträde å nedre justitierevisionens registrators- kontor..................................................................................................

2,700

» fortsatt uppehållande från den 1 september 1909 af en extra

division i Svea hofrätt.......................................................................

32,700

» arfvoden åt krigshofrättens ordförande och militära ledamöter

3,250

—

» uppförande vid centralfängelset å Härianda af fem bostadshus

för vaktkonstaplar ............................................................................

150,000

_l

» aflöningar åt tjänstemän och betjänte vid statens uppfostrings- anstalt å Bona, förslagsanslag, högst ............................................

26,250

J

» kost och beklädnad åt de vid statens uppfostringsanstalt å Bona

intagna elever m. m.........................................................................

45,400

» resestipendier åt ordinarie domare eller dem, som vid domstolarna

bereda sig för domarekallet ............................................................

6,000

» täckande af utaf statskontoret utbetalta förskott ........................

126.022

—

» inrättande af ett jordregister, reservationsanslag...........................

150,000

-

transport

782,047

—

*) Af Kung], Maj:t föreslaget belopp, hvaröfver utskottet framdeles kommer att afgifva

särskild! yttrande.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

77

Kronor.

ö. j

transport

782,047

—

Till beredande af extra lönetillägg för år 1909 åt vissa tjänstemän

och betjänte hos justitiedepartementet och underlydande verk,

förslagsanslag......................................................................................

*) 120,000

» beredande af uppfostran å allmän uppfostringsanstalt åt minder- åriga förbrytare af kvinnligt kön, såsom ersättning för hyra,

ved, inventarier m. m. samt såsom bidrag till aflöning åt före- ståndarinnor och biträden vid sådan anstalt ...............................

6.500

» godtgörande af de å allmän uppfostringsanstalt för minderåriga

förbrytare af kvinnligt kön mottagna elevers bespisning, bekläd- nad, undervisning, läkar- och sjukvård m. m. äfvensom till ut- rustning vid elevs utskrifning, förslagsanslag ................................

6,000

Summa] 914,547 | —

*) Af Kung]. Maj:t föreslaget belopp, hvaröfver utskottet framdeles kommer att afgifva

särskild! yttrande.

Bill. till Riksd. Prat. 1909. 4 Sami. 1 Afd. 3 Håft.

11

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.