Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maf.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag dels för undersökning rörande inrättande af farled mellan sjöarna Uddjaure och Storafvan, dels ock för upprensning af det s. k. Väckholmssundet.

1909-02-26 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1909:36, Utlåtande, i anledning af Kungl. Maf.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag dels för undersökning rörande inrättande af farled mellan sjöarna Uddjaure och Storafvan, dels ock för upprensning af det s. k. Väckholmssundet.

Dokumentets text

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 36.

13

N:o 36.

Ant. till Riksd. kansli den 26 febr. 1909, kl. 12 midd.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maf.ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar om anslag dels för undersökning

rörande inrättande af farled mellan sjöarna

Uddjaure och Storafvan, dels ock för upprensning af

det s. k. Väckholmssundet.

(R. A.)

l:o.

Kungl. Maj:t har i statsverkspropositionen under sjätte hufvudtiteln

föreslagit Riksdagen att för undersökning och _ uppgörande af

arbetsplan för inrättande af farled mellan sjöarna Uddjaure och Storafvan

äfvensom genom sistnämnda sjö på extra stat för år 1910 anvisa

ett belopp af 10,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att af tillgängliga

medel redan under innevarande år utanordna beloppet.

I detta ärende har föredragande departementschefen anfört följande:

»Detta ärende sammanhänger med frågan om inlandsbanans framdragande

genom denna trakt.

Den först definitivt undersökta sträckningen genom Sorsele, Arjepluog

och nedre delen af Jokkmokks socken var från Gubbträsk framdragen

öfver Kasker mellan sjöarna Uddjaure och Storafvan, vidare

förbi Plassakårtje öfver Naustajokk till Kadnejaure.

Undersökning

rörande inrättande

af

farled mellan

sjöarna Uddjaure

och

Storafvan.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 86.

Emellertid framhölls af öfverjägmästarna i Skellefteå och Umeå

distrikt äfvensom af flera jägmästare i de till nämnda distrikt hörande

revir, att inlandsbanan i den sålunda undersökta sträckningen skulle få

ett alltför västligt läge och komma att ligga för nära barrskogsgränsen,

samt att det därför ur skogshandteringens synpunkt vore fördelaktigt,

om linjen från gränsen mellan Stensele och Sorsele socknar framdroges

längs en östligare sträckning förbi Afvaviken vid Storafvans södra ända

öfver Kikkejaure och Jäknajaure till Ivadnejaure å ofvannämnda linje.

Sträckningen af de båda linjerna framgår tydligare af en karta,

som . finnes fogad vid den till 1907 års Riksdag aflåtna nådiga propositionen,

n:r 162, angående anslag för ytterligare undersökningar rörande

inlandsbanan m. m.

Till stöd för den östligare linjens företräde hade anförts, att, enär

de flottbara vattendragen i dessa trakter i allmänhet framrunne från

nordväst mot sydost, skulle ifrågavarande del af banan med en sådan

östligare sträckning enligt nämnda skogsstatstjänstemäns åsikt komma

att, behärska en skogsareal af omkring 534,000 hektar i stället för

327,000 hektar med den västligare sträckningen öfver Kasker äfvensom

komma att skära de större vattendragen på ställen, som vore lämpligare

för uppsamling af virke.

I skrifvelse den 9 april 1907 anförde järnvägsstyrelsen beträffande

denna. fråga, att styrelsen ansåge sig hafva anledning antaga, att den

definitivt uppstakade linjen öfver Kasker vore den i tekniskt afseende

fördelaktigaste, och att en linje, framdragen förbi Afvaviken, Kikkejaure

och Jäknajaure till Kadnejaure å förutnämnda linje, komme att blifva

icke oväsentligt längre än linjen öfver Kasker samt erhålla ofördelaktigare

lutnings- och krökningsförhållanden än denna, hvarigenom den

skulle blifva mindre lämplig för större malmtrafik. Då det emellertid

vore outredt, huruvida banan borde afses för hufvudsakligen malmtransport

eller för öfvervägande transport af skogsprodukter, och det

syntes uppenbart, att sträckningen förbi Afvaviken ur skogshandteringens

synpunkt vore att föredraga framför sträckningen öfver Kasker,

ansåg järnvägsstyrelsen önskligt, att, innan banans läge uti ifrågavarande

trakter blefve fastslaget, definitiv undersökning af en sträckning

förbi Afvaviken verkställdes för utrönande af möjligheten att

erhålla ett sådant östligt läge för banan, som tillfredsställde skogshandteringens

kraf, på samma gång som banans lämplighet för eventuell

större malmtransport icke allt för mycket äfventyrades.

Sedermera har järnvägsstyrelsen med underdånig skrifvelse den

5 november 1907 öfverlämnat af förste aktuarien och föreståndaren för

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 36.

15

styrelsens statistiska kontor, filosofie doktorn Karl Key-Åberg verkställd

ekonomisk-statistisk utredning rörande ifrågasatta sträckningar af inlandsbanan

genom Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län

jämte trafikberäkning för hela bandelen Orsa—Gellivare.

Denna af Key-Åberg utförda undersökning har gifvit vid handen,

att det ur skogshandteringens synpunkt vore af synnerlig vikt, att

Hornafvans sjösystem sattes i direkt kommunikation med inlandsbanan.

Innan jag redogör för de af Key-Åberg i sådant afseende ifrågasatta

alternativ, ber jag få nämna, att sjökedjan Hornafvan—Uddjaure

—Storafvan, som utgör ett led i Skellefteälfvens flodsystem, ©infattar

en areal af 666 kvadratkilometer. Den öfverstå af dessa sjöar, Hornafvan,

ligger 425 meter öfver hafvet och är mycket djup, den mellersta

och den nedersta ligga respektive 419,2 och 418,6 meter öfver hafvet

och äro jämförelsevis grunda. Uddjaure och Storafvan, som sinsemellan

förbindas af de s. k. Kaskerströmmarna, förenas med Hornafvan genom

de s. k. Arjepluogsströmmarna. Genom de trånga och strida

Kaskerströmmarna kunna endast framföras smärre ångbåtar, under det

Arjepluogsströmmarna icke ens medgifva framkomst af pråmar. Emellertid

bedrifves å sjökedjan ångbåtstrafik på så sätt, att en ångare

underhåller förbindelsen mellan Storafvans sydspets, den s. k. Afvaviken,

och Skeut, Arjepluogs uthamn, en annan ångare mellan Arjepluog

och Jäckvik i Hornafvans nordända.

Key-Åberg har, såsom nämnts, ansett det vara af synnerlig vikt, att

Hornafvans sjösystem sättes i direkt kommunikation med inlandsbanan;

och har han därvid ifrågasatt två alternativ, antingen att, om

banan framdrages öfver Kasker, den då direkt eller, medelst stickspår,

indirekt skulle beröra Lulepotten, som genom sjön Kakel står i

trafikabel förbindelse med Hornafvan, eller ock, om banan framdroges

förbi Afvaviken, att Arjepluog- och Kaskerströmmarna kanaliseras,

därvid en enda sammanhängande segelled skulle åstadkommas mellan

Afvaviken och Hornafvans västra ända. Den direkta kommunikationen

mellan inlandsbanan och Hornafvan har Key-Åberg tillmätt så stor betydelse,

att, ehuruväl han förordat en östligare sträckning förbi Afvaviken

såsom ur skogshandteringens synpunkt öfverlägsen linjen öfver

Kasker, han dock ansett sistnämnda linje, vederbörligen förbunden med

Lulepotten, vara att föredraga framför sträckningen förbi Afvaviken,

för den händelse icke förberörda kanaliseringsprojekt skulle komma till

utförande.

Jag tillåter mig här erinra, att Eders Kungl. Maj:t genom nådigt

bref den 31 december 1907 anbefallt järnvägsstyrelsen att definitivt

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 36.

undersöka, bland andra järnvägssträckningar, dels en alternativ sträckning

berörande Lulepotten dels och en i förhållande till den redan utstakade

linjen ur skogshandteringens synpunkt lämpligare, mera östligt

gående linje från någon punkt söder om Gubbträsk och vidare öfver

Gubbträsk—Afvaviken—Kikkejaure—Jäknajaure—Kadnejaure. I sammanhang

härmed bemyndigades järnvägsstyrelsen att för dessa och

andra ändamål använda, utöfver hvad af till undersökningar rörande

inlandsbanan förut beviljade anslag tagits i bruk, ett belopp af högst

83,000 kronor, som 19Ö7 års Riksdag anvisat för verkställande af

ytterligare undersökningar rörande inlandsbanan m. m.

Beträffande det af Key-Åberg omnämnda kanaliseringsprojektet ber

jag få nämna, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen redan genom nådigt

bref den 31 oktober 1896 erhållit befallning att föranstalta om

uppgörande af plan till inrättande af farled mellan Uddjaure och Hornafvan;

och enligt nådigt bref den 6 september 1901 anbefalldes styrelsen

att låta verkställa undersökning för upprättande af alternativ

plan till sådan farled.

I sin förutnämnda underdåniga skrifvelse af den 5 november 1907

har järnvägsstyrelsen meddelat, att, enligt hvad styrelsen inhämtat,

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen å sin tid uppdragit åt dåvarande majoren,

numera öfversten i väg- och vattenbyggnadskåren Fr. Wijnbladh

att utföra nämnda arbeten, och skulle därvid utarbetas 2 alternativa

arbetsplaner för anläggningen, afseende den ena farled för fartyg med

6 meters bredd, 36 meters längd och 2 meters djupgående, den andra

farled för fartyg med ''4,5 meters bredd, 22,5 meters längd och 1,5 meters

djupgående. Då emellertid, enligt hvad öfversten Wijnbladh i ett till

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen den 31 augusti 1901 afgifvet yttrande

anfört, farleden i Kaskerströmmarna mellan Storafvan och Uddjaure ej är

upprensad till större djup, än att den nätt och jämnt kan ^passeras af

fartyg med 4,5 meters bredd och 1,5 meters djupgående, och då, enligt

hvad öfversten Wijnbladh vidare framhållit, jämväl en del ställen i

såväl Storafvan som Uddjaure ej äro trafikabla för större fartyg än de

nu nämnda, har järnvägsstyrelsen — under erinran, hurusom genom inlandsbanans

sträckning förbi Afvaviken trafiken mellan Storafvan och

Uddjaure torde komma att blifva väsentligen större än som varit att påräkna,

innan det ifrågasatts att genom en inlandsbana beröra sjösystemet i

fråga — uttalat önskvärdheten af att ifrågavarande plan för kanalisering

blefve i så måtto kompletterad, att den komme att afse inrättande af

farled med de större af de här ofvan angifna alternativa dimensionerna

icke endast mellan Hornafvan och Uddjaure utan äfven mellan sistnämnda

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 36.

17

sjö och Storafvan ända fram till sådan plats vid södra sidan af denna

sjö, där lämplig förbindelse kan erhållas med inlandsbanan i den ifrågasatta

sträckningen öster om Afvaviken.

Med anledning af detta järnvägsstyrelsens uttalande öfverlämnades

genom nådig remiss den 27 februari 1908 förenämnda skrifvelse till

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för att tagas i öfvervägande vid uppgörande

af förenämnda planer till inrättande af farled mellan sjöarna

Uddjaure och Hornafvan.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har nu i underdånig skrivelse

den 6 juli 1908 meddelat, att fullständiga arbetsplaner till inrättande

af farled mellan sjöarna Hornafvan och Uddjaure redan blifvit upprättade

enligt de båda i järnvägsstyrelsens skrifvelse omförmälda alternativ.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förklarar tillika, att en komplettering

af det föreliggande farledsförslaget, på sätt järnvägsstyrelsen

''ifrågasatt, synes väg- och vattenbyggnadsstyrelsen vara mycket naturlig

och under alla omständigheter förr eller senare böra komma till

utförande samt möjligen äfven vara af betydelse för inlandsbanan.

Emellertid torde, säger väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, något bidrag

till undersökningskostnaderna hvarken i form af, såsom vanligt är,

kostnadsfri handtlangning eller på annat sätt i förevarande fall vara

att påräkna från kommuner eller enskilda, hvadan statsverket ensamt

torde få vidkännas dessa kostnader, hvilka icke på förhand kunna närmelsevis

uppskattas, men säkerligen komma att uppgå till minst 10,000

kronor, då handtlangningskostnaden däri inbegripes.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anför vidare.

Det årliga anslaget till undersökningar af mindre hamnar och farleder

samt till upprättande af planer till anläggning eller ombyggnad

af broar uppgår endast till 10,000 kronor; och skulle således, därest

kostnaden för ifrågavarande undersökning skulle bestridas af medel ur

nu nämnda anslag, för året intet återstå för understödjande af de merendels

talrika framställningar om statsbidrag, hvilka årligen till styrelsen

inkomma. Om statsbidraget fördelades på flera år med viss del

hvarje år, skulle anslaget ifråga ändock blifva till väsentlig del redan

på förhand disponeradt.

Väg- och vattenbyggnadstyrelsen föreslår därför, att Eders Kungl.

Maj:t ville till undersökning och upprättande af arbetsplan för farled

jämväl med det större djupet 2,3 meter från Uddjaure till Storafvan

samt genom sistnämnda sjö fram till sådan plats vid dess södra ända,

där lämplig förbindelse kan erhållas med inlandsbanan, därest denna

Bih. till Riksd. Blot. 1909. 4 Sami. 1 Afä. 22 HUft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 36.

.skulle komma att framdragas öster om Afvaviken, anvisa särskilda medel

till ett belopp af förslagsvis 10,000 kronor.

Såsom Eders Kungl. Maj:t behagade finna af den redogörelse jag

nu lämnat, torde det för bedömande af frågan om inlandsbanans lämpligaste

sträckning genom ifrågavarande trakt vara af vikt, att en undersökning

verkställes rörande möjligheten att inrätta farled för mera

djupgående fartyg äfven mellan sjöarna Uddjaure och Storafvan samt

genom denna sjö till lämplig förbindelsepunkt med inlandsbanan, eu

undersökning, som ju under alla förhållanden skulle hafva sin betydelse.

Då emellertid kostnaderna för eu sådan undersökning, hvartill något

bidrag från kommuner eller enskilda icke torde vara att förvänta, synas

komma att uppgå till ett afsevärdt belopp, enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

beräkning till minst 10,000 kronor, lärer det icke böra

ifrågasättas att därtill använda det af Riksdagen för hvarje år anvisade

anslag till undersökningar af mindre hamnar och farleder m. m., utan

torde särskilda medel böra anslås. Närmast till hands skulle ju då

ligga att för ändamålet taga i anspråk de af Riksdagen för undersökningar

och utredningar angående inlandsbanan beviljade anslag. Emellertid

hafva vederbörande i järnvägsstyrelsen på förfrågan meddelat,

att dessa anslag icke lämna tillgång härtill. Den 1 december 1908

utgjorde nämligen behållningen å dessa anslag 86,756 kronor 92 öre.

Af detta belopp äro afsedda 34,400 kronor för utredningar angående

elektrisk drift, 500 kronor för ekonomiska utredningar, 35,300 kronor

för utredande — genom såväl okulära linjeundersökningar och undersökningar

om elektrisk drift som ekonomiska utredningar — huruvida

för de västra delarna af Värmlands, Kopparbergs och Jämtlands län

samt delar af Bohuslän och Dalsland behofvet af kommunikationer

skulle kunna tillgodoses genom anläggande af bibanor, samt återstoden

för öfriga linjeundersökningar äfvensom byråarbeten.

Jag anser därför, att anslag för ändamålet bör äskas af Riksdagen.

Beloppet torde kunna bestämmas till 10,000 kronor. Skulle detta icke

förslå, lärer återstoden kunna anvisas från anslaget till undersökningar

af mindre hamnar och farleder m. m.»

Till sist anför departementschefen, att det vore angeläget, att ifrågavarande

arbete kunde verkställas redan under innevarande år.

På grund af hvad sålunda blifvit till statsrådsprotokollet anfördt,

får utskottet hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj ris förslag,

må för undersökning och uppgörande af arbets
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 36.

19

plan för inrättande af farled mellan sjöarna Uddjaure

och Storafvan äfvensom genom sistnämnda sjö på

extra stat för år 1910 anvisa ett belopp af 10,000 kronor,

med rätt för Kungl. Maj:t att af tillgängliga medel

redan under innevarande år utanordna beloppet.

2:o.

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning har Riksdagen

för upprensning af det s. k. Väckholmssundet beviljat ett anslag

af 250,000 kronor och däraf på extra stat anvisat för år 1908

ett belopp af 100,000 kronor och för år 1909 ett belopp af 75,000 kronor.

Kungl. Maj:t har nu föreslagit Riksdagen att af nämnda anslag

på extra stat för år 1910 anvisa återstående 75,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till denna Kungl. Maj :ts

framställning, må af det för upprensning af det s. k.

Väckholmssundet beviljade anslaget å 250,000 kronor

på extra stat för år 1910 anvisa återstående 75,000

kronor.

Stockholm den 26 februari 1909.

Upprensning

af det s. k.

Väckholmesundet.

På statsutskottets vägnar:

G. BILLING.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1909:54 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag dels för undersökning rörande inrättande af fa a1 i texten