Sök i Ratio Lex

Statsutskottets Utlåtande N:o 4

1909-02-09 · 39 sidor, varav 37 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 37 av 39 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1909:4, Statsutskottets Utlåtande N:o 4

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

1

N:o 4.

Ankom till Riksd. kansli d. 9 febr. 1909 kl. 6 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens

tredje hufvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet.

Ordinarie anslag.

l:o) Kungl. Maj:t har under punkt l:o) af denna hufvudtitel föreslagit

Riksdagen att å utrikesdepartementets stat må uppföras dels ytterligare

en förste sekreterare med lön 2,500 kronor jämte två åld erstil lägg,

hvartdera å 500 kronor, efter 5 och 10 år, samt tjänstgöringspenningar,

1,500 kronor, dels ytterligare en andre sekreterare i högre lönegraden

med lön 1,800 kronor och tjänstgöringspenningar 1,200 kronor.

Departementschefen har beträffande denna framställning anfört

följande:

»När jag inför Eders Kungl. Maj:t framlade förslaget till den sedan

den 1 oktober 1906 gällande nya organisationen af utrikesdepartementet,

häntydde jag på möjligheten af att den nya personalen skulle komma att

visa sig för fåtalig för de genom omorganisationen högst betydligt ökade

göromålens nöjaktiga handläggning, och att därför en ökning af arbetskrafterna

skulle blifva af behofvet påkallad.

Erfarenheten från de tvenne år, under hvilka den nya organisationen

varit i verksamhet, har ock gifvit vid handen den nuvarande personalens

otillräcklighet för göromålens bestridande. I trots af unionens upplösning

har utrikesdepartementets arbetsbörda i en påfallande grad ökats. Detta

*) Hänvisar till punkt i Kungl. Maj:ts proposition.

Bill. till Riksd. Prot. 1909. 4 Sami. 1 Afd. 4 Höft. (N:o 4.)

Utrikes
departe
mentet.

[1]*)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

framgår med all önskvärd tydlighet af utrikesdepartementets arbetsförteckning

för år 1907, jämförd med de föregående åren, såsom nedanstående

tabell utvisar.

Inkommande skrifvelser:

1891.

1896.

1901.

1902.

1903.

1904.

1905.

1906.

1907.

Från Kungl, Majrts beskickningar . .

2,721

2,821

3,730

3,885

4,079

4,179

4,256

4,404

5,135

> konsulerna..........

1,902

2,166

3,500

3,355

3,750

3,797

4,437

4,667

6,158

» publika verk.........

1,336

1,465

2,143

2,365

2,306

2,580

2,005

1,714

2,363

> främmande makters beskick- ningar och konsulat i Stock- holm ............

1,137

1,307

1,677

1,766

1,746

1,753

1,872

1,874

1,969

> enskilda personer.......

226

351

680

718

760

787

911

990

1,756

Snb titulo majestatis........

42

45

53

54

41

46

131

92

93

Summa

7,364

8,155

11,783

12,143

12,682

13,142

13,612

13,741

17,474

Afgående skrifvelser:

Till Kungl. Maj:ts beskickningar . .

1,337

1,485

2,871

2,561

2,810

2,835

2,633

2,911

3,660

> konsulerna..........

689

873

1,652

1,514

1,527

1,547

1,607

2,237

2,796

> publika verk.........

2,779

2,917

4,949

5,469

5,284

5,067

4,157

4,011

3,508

» främmande makters beskicknin- gar och konsulat i Stockholm

794

855

1,178

1,260

1,283

1,167

1,268

1,048

1,143

» enskilda personer.......

169

255

686

632

701

752

694

874.

2,051

Pressen..............

—

—

—

—

—

—

—

—

1,187

Snb titulo majestatis........

48

43

82

55

39

47

154

87

169

Summa

5,816

6,428

ll,4is| 11,491

11,644

11,415 10,513| H,168

14,514

Att här icke är fråga om någon af den under öfvergångsåret pågående

nyorganisationen framkallad, öfvergående stegring framgår af 1908

års siffror, hvilka om än ej fullt definitiva oförtydbart peka i samma

riktning.

En orsak till ökningen utgör den genom den nya organisationen

vidtagna öfverflyttningen af vissa ärenden till utrikesdepartementet från

kommerskollegium. En annan orsak är att söka i Sveriges under de senaste

åren stegrade kommersiella och industriella utveckling och de därigenom

ökade anspråk, som af det praktiska lifvets män ställts och ställas

på såväl utrikesdepartementets som beskickningarnas och konsulatens verksamhet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

3

En icke obetydlig del af arbetsbördans stegring betingas ock af den

allt större utsträckning, som departementets förbindelser med pressen tagit

under de senare åren. En allt lifligare förbindelse mellan regeringsmyndigheter

och press är öfverallt i världen ett utmärkande drag för de

senare årens utveckling, och icke minst gäller detta det utrikespolitiska

området. Också anses öfverallt ett tillfredsställande ordnande af denna

sida af ett modernt utrikesdepartements verksamhet utgöra en mycket

viktig del af dess tidsenliga och praktiska organisation.

De uppgifter, som föreligga utrikesdepartementet med hänsyn till

pressen, äro ock i själfva verket synnerligen omfattande och betydelsefulla.

Det gäller först och främst att med oaflåtlig uppmärksamhet och i största

möjliga utsträckning följa den in- och utländska pressens meddelanden

och uttalanden i alla frågor, som för vården af de angelägenheter, som äro

departementet anförtrodda, kunna anses vara af intresse, och att på ett

snabbt och effektivt sätt vara redo med de upplysningar eller beriktiganden,

hvartill förhållandena kunna gifva anledning. Det gäller ock att på begäran

tillhandagå den in- och utländska pressens män med upplysningar

angående utrikesdepartementets verksamhet på olika områden, liksom ock

angående aktuella frågor af olika slag med hänsyn till vårt förhållande till

utlandet — allt i den mån naturligen dylika upplysningar kunna och böra

gifvas. Det gäller slutligen att äfven utan direkt föranledning från pressens

sida snabbt och i lämplig form bringa meddelanden af antydt slag till

dess kännedom. På här ifrågavarande område har arbetet hittills utförts,

allt efter meddelandenas art, på departementets olika afdelningar under

kabinettssekreterarens ledning och öfverinseende, i viktigare och mera

grannlaga fall naturligtvis af kabinettssekreteraren eller departementschefen

själf.

Det är emellertid en själfklar sak, att den ofvan påpekade utvidgning

af våra intressen i och förbindelser med utlandet, som blifvit en följd

af de senaste årens utveckling särskildt på det kommersiella området, måste

medföra och äfven medfört motsvarande ökning i utrikesdepartementets

arbete att, på sätt ofvan antydts, hålla sig i kontakt med pressföreteelserna

hemma och i utlandet. På samma gång har äfven den betydliga stegring

i departementets öfriga göromål, hvarom jag ofvan talat, för de olika afdelningarna

ytterligare ökat svårigheterna att på ett tillfredsställande sätt

handhafva utrikesdepartementets förbindelser med pressen.

En omordning af de hittills varande förhållandena på detta område

synes mig därför högeligen önskvärd. Först och främst vore det, enligt

min mening, en stor fördel om pressens män, i stället för att i olika frågor

hänvända sig till olika afdelningar eller att, äfven när det gäller spörsmål

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

af jämförelsevis underordnad betydelse, nödgas upptaga departementschefens

eller kabinettssekreterarens tid, för erhållande af önskade upplysningar,

i den utsträckning sådana kunna ges, hade till sitt förfogande en bestämd

person, förtrogen med de inom departementet pågående arbeten, af de olika

afdelningarna underrättad om hvad som borde bringas till allmän kännedom

och tillika i möjligaste mån underkunnig om pressens förhållanden

och arbetssätt. Äfvenledes synes det mig särdeles lämpligt, att de från

departementet utgående meddelanden, med de undantag likvisst, som härnedan

skola angifvas, utgå från en härför särskildt organiserad personal,

som lättare än flera hufvudsakligen af andra arbeten upptagna afdelningar

kunde i sin verksamhet anpassa sig efter pressens önskningar i afseende

på tiden och sättet för nyhetsmaterialets delgifvande. Slutligen synes det

mig vara en själfklar sak, att en särskild afdelning, som skulle stå i en

oaflåtlig förbindelse med pressen och dess män, lättare än nu sker skulle

kunna i nödig utsträckning följa pressföreteelserna här hemma och i utlandet

samt snabbt och effektivt kunna vara redo med erforderliga upplysningar

eller beriktiganden.

Jag anser mig böra särskildt påpeka, att den information, som för

närvarande genom utrikesdepartementet utgår till pressen, framför allt till

den fackliga, i kommersiella och tekniska frågor, enligt min åsikt icke bör

falla inom området för en dylik pressafdelnings verksamhet. Enligt gällande

instruktion åligger det handelsafdelningen att bearbeta inkommande kommersiella

upplysningar och sörja för deras offentliggörande, och för att

fylla denna del af sin uppgift utsänder afdelningen en mängd meddelanden

till tidningar och tidskrifter. Bearbetandet och publicerandet af dylika

upplysningar af kommersiell och teknisk art synas mig emellertid kräfva

helt andra insikter af rent teknisk art och framför allt helt andra förbindelser

med ledande kretsar inom vår handels- och industrivärld än som

annat än rent undantagsvis kunna förutsättas hos dem, som från andra

synpunkter kunna anses lämpliga och skickliga att i öfrigt handhafva utrikesdepartementets

förbindelser med pressen. Då för öfrigt de inom departementet

för närvarande vidtagna anordningar för kommersiella och

tekniska upplysningars meddelande till allmän kännedom, såvidt jag känner,

fungerat på ett tillfredsställande sätt, finner jag mig sakna anledning att

däri förorda någon förändring.

För att vinna en utredning, på hvad sätt ordnandet af förbindelsen

mellan utrikesdepartementet samt den in- och utländska pressen lämpligast

kunde ske, har jag anmodat generaldirektören m. m. herr Lagerheim att

efter öfverläggning med några sakkunnige inkomma med yttrande, och har

denne den 24 nästlidne december afgifvit förslag i ärendet. I hufvudsaklig

O O o

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

5

öfverensstämmelse med detta förslag anser jag, att en pressafdelning bör

inom utrikesdepartementet upprättas, hvilken i första hand skulle tillhandagå

den såväl in- som utländska pressens män, som ^använda sig till

departementet, med begärda upplysningar — i den mån sådana kunna

lämnas och det icke är frågan om upplysningar i kommersiella och tekniska

frågor — rörande departementets verksamhet på olika områden,

aktuella utrikespolitiska frågor, under handläggning varande mål o. s. v.

För underlättande af pressafdelningens arbeten härvidlag skulle till densamma

äfven från andra afdelningar, såvidt möjligt på förhand, lämnas

upplysningar, i viktigare fall vederbörligen affattade meddelanden, i ären

den, som° kunde väntas blifva föremål för något allmännare intresse.

I viktigare ärenden, särskildt af politisk natur, skulle vederbörande pressmän

naturligtvis liksom hittills i allmänhet hänvisas till kabinettssekreteraren

eller departementschefen sjelf. Afdelningen skulle vidare i den utsträckning

nyss angifvits ombesörja de från departementet utgående meddelandena

till pressen. Den skulle slutligen sofra, ordna och fördela det

till utrikesdepartementet inkommande material af tidningsurklipp och byrå

telegram samt ombesörja läsningen och excerperingen af de af departementet

''hållna tidningar, i den mån ej dylikt af särskilda skäl vore åt annan

tjänsteman uppdraget.

En pressafdelning kan emellertid icke inom departementet organiseras

utan en ökning af dess arbetskrafter. Så viktiga äro dock de intressen,

som Sverige har att tillvarataga i sitt förhållande till främmande statar

och folk, och så pass stor betydelse äger därvid en upplyst, val underrättad

och under känsla af ansvar handlande svensk press, att den jämförelsevis

ringa utgift inrättandet af en pressafdelning, bland annat afsedd att främja

ett°sådant syfte, medför, måste anses vara synnerligen väl använd.

Jag anser mig till sist böra framhålla, att inrättandet af en pressafdelnin<?

inom utrikesdepartementet äfven skulle bidraga därtill, att kabinettssekreteraren

tillfördes ett välbehöfligt biträde vid utförandet af hans

ämbetsåligganden. Det synes mig nämligen både möjligt och lämpligt,

att den nya afdelningen biträder honom med ombesörjandet åt meddelande

till beskickningar och konsulat, af upplysningar i politiska frågor m. in.,

äfvensom i öfrig! där med hänsyn till arten af de på afdelningen förekommande

arbeten och därför erforderliga kvalifikationer så lämpligen

kan ske. Till dylika göromål höra t. ex. studiet och bearbetandet af pa

det utrikespolitiska området utkommande litteratur i den utsträckning,

sådant kan vara af betydelse för departementets arbeten.

Jag öfvergår nu till de åtgärder, som synas mig böra vid tagas _ för

uppnående af de önskemål, som ofvan uppställts. Det synes mig möjligt

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

Utskottets

yttrande.

att åtminstone tills vidare och till dess ytterligare erfarenhet på området

vunnits, tillgodose båda de ofvan angifna krafven genom inrättandet inom

departementet af en ny afdelning under kabinettssekreterarens ledning med

hufvudsaklig uppgift att handhafva departementets förbindelser med pressen.

A afdelningen borde anställas en förste sekreterare med lön af 4,000 kronor

samt en andre sekreterare, hvilken torde böra erhålla aflöning såsom andre

sekreterare i högre lönegraden, eller 3,000 kronor. Till afdelningens handläggning

skulle föras dels pressärendena på det sätt ofvan antydts, dels

ock den äfvenledes förut omhandlade del af det politiska informationsväsendet,

hvarjämte dess förste sekreterare skulle äfven i öfrigt tillhandagå

kabinettssekreteraren med upplysningar och biträde i den mån sådant

lämpligen kan ske.

Såsom jag ofvan antydningsvis gifvit vid handen, anser jag de nu

föreslagna åtgärderna för upprättande af en pressafdelning i utrikesdepartementet

i så måtto endast af provisorisk natur, att skapandet af en särskild

chefsbefattning för pressafdelningen inom kort torde blifva en nödvändighet.

Jag är nämligen lifligt öfvertygad om, att pressafdelningens

verksamhet förr eller senare kommer att nå en sådan utveckling, att ledningen

af densamma måste anförtros åt en ämbetsman, som helt kan ägna

sin tid och sitt arbete åt dess skötsel.

Under alla förhållanden torde emellertid de nu föreslagna förste och

andre^ sekreterarebefattningarna böra bibehållas, hvadan jag ej tvekar att

föreslå, att de för deras aflöning bestämda belopp uppföras bland ordinarie

anslag.

Då emellertid det synes vara af betydelse, att den nya anordningen

träder i kraft snarast möjligt, och att förordnande gifves, motsvarande

de ifrågasatta nya befattningarna, redan från den 1 juli innevarande

år, torde ett extra anslag för tiden 1 juli—31 december 1909

böra begäras.»

Upprättandet af en pressafdelning inom utrikesdepartementet torde

utan tvifvel vara en tidsenlig och välbetänkt åtgärd. De härför af departementschefen

framlagda skälen liksom ock de gjorda uttalandena om behöfligheten

af ökadt biträde åt kabinettssekreteraren synas utskottet vara

beaktansvärda. Utskottet håller likväl före, att det för den närmaste tiden

vore tillräckligt att för ändamålet å ordinarie stat anställa endast en tjänsteman,

nämligen en förste sekreterare. Det för en andre sekreterares

aflöning afsedda beloppet, 3,000 kronor, synes däremot böra anvisas å extra

stat att vara att tillgå för anlitande, då så erfordras, af tillfälligt biträde

i arbetet af personer, som kunna vara därtill kvalificerade. Utskottet

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

7

finner eu sådan anordning vara så mycket lämpligare, som de olika departementena

inom Kungl. Maj:ts kansli snart nog torde blifva föremål för

lönereglering, hvarvid en ingående pröfning lärer komma att ägnas åt

icke blott löneförhållandena utan äfven tjänstebefattningars behöflighet och

ändamålsenliga anordnande, och vid sådant förhållande den största varsamhet

torde böra iakttagas vid fråga om att redan förut tillskapa nya ordinarie

tjänster.

Emot anvisande å extra stat af motsvarande anslag till en förste

sekreterare och till arbetsbiträde jämväl för senare halfåret 1909 har utskottet

intet att erinra. Till denna fråga torde utskottet emellertid få återkomma

vid omnämnande af anslagsyrkandena å extra stat.

Utskottet hemställer sålunda,

att Riksdagen må å utrikesdepartementets stat

uppföra ytterligare en förste sekreterare med lön 2,500

kronor jämte två ålderstillägg, hvartdera å 500 kronor,

efter 5 och 10 år, samt tjänstgör inge penningar, 1,500

kronor.

Vid bifall härtill kommer anslaget till utrikesdepartementet, nu

74,550 kronor, att höjas med 4,000 kronor till 78,550 kronor.

2:o) Kungl. Maj:t har vidare under denna hufvudtitel föreslagit BeskickninRiksdagen

dels att å staten för beskickningar och konsulat må uppförasgar

lön för en vicekonsul i Archangel och S:t Petersburg med 10,000 kro- r2 n

nor, hvaraf 3,600 kronor i egentlig lön, 2,000 kronor i hyresbidrag och

4,400 kronor i ortstillägg; dels ock att vicekonsulns i Riga aflöning må

höjas med 3,600 kronor till 10,800 kronor, hvaraf 3,600 kronor i egentlig

lön, 3,000 kronor i hyresbidrag och 4,200 kronor i ortstillägg.

Beträffande denna framställning har departementschefen till statsrådsprotokollet

anfört följande:

»Vid underdånig föredragning den 13 januari 1908 af regleringen

af utgifterna under tredje hufvudtiteln för år 1909 framhöll jag, att särskilt

hvad angår konsulatväsendet, hvilket i främsta rummet är afsedt att

tillgodotaga våra handels- och sjöfartsförbindelser och därför måste noggrant

anpassa sig efter dessa, man städse måste söka iakttaga såväl när nya

poster behöfva upprättas eller redan befintliga ytterligare utvecklas, som

äfven när poster, som på grund af förändrade förhållanden blifva öfverflödiga,

böra indragas.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

Vicekonsulsbefattning

i

Archangel

och S:t

Petersburg.

Ehuruväl en förbättring i löneförmånerna särskildt för en eller annan

af de lägre aflönade konsulsposterna synes önskvärd, samt ett utvidgande

af redan befintliga befattningar synes erforderligt, har jag dock i

afvaktan på ytterligare utredning icke för afsikt att framlägga något mera

omfattande förslag i sådant syfte, utan inskränker mig till sådana fall, där

nya förhållanden eller andra omständigheter synas mig ovillkorligen påbjuda

en förändring.

Jag anser det sålunda vara min skyldighet att, då det visat sig

omöjligt att i Archangel erhålla lämplig person för skötande af Sveriges

konsulära intressen, föreslå upprättandet af ett lönadt vicekonsulat därstädes.

Generalkonsuln i S:t Petersburg har under nästförflutna år upprepade

gånger såväl muntligen som skriftligen under hand gjort framställningar

i sådant syfte och bär i en den 19 nästlidne december dagtecknad

skrifvelse sammanfattat sina önskemål och därvid föreslagit inrättande af

ett aflönadt vicekonsulat i Archangel med en aflöning af 10,000 kronor

och ett bidrag till hyrande af kontorslokal af 1,200 kronor, med skyldighet

för innehafvaren däraf att under den tid, då navigationen i Archangel

icke pågår, tjänstgöra vid generalkonsulatet i S:t Petersburg.

Såsom skäl för denna sin anhållan har generalkonsuln anfört, att

det visat sig alldeles omöjligt att för vicekonsulatets skötande erhålla i

Archangel en därtill fullt lämplig person. Sådana funnes visserligen, men

kunde ej, då de vore strängt anlitade af sina egna affärer under den korta,

men lifliga navigationsperioden, åtaga sig några bigöromål. De däremot,

som icke dro^e sig för det arbete och besvär, som skötandet af ett vicekonsulat

medförde, kunde ej — såvidt generalkonsuln haft tillfälle se —

anses för arbetet lämpliga. Enligt hans mening kunde därför frågan lösas

endast på ett sätt, nämligen genom upprättande af ett lönadt vicekonsulat.

Konsulatet i Archangel, hvilket är olönadt och hvars distrikt omfattar

staden och guvernementet Archangel, samtliga hamnar vid Norra Ishafvet

däri inbegripna, har stått obesatt alltsedan unionsupplösningen, och

det har icke, trots en vidlyftig skriftväxling och trots att generalkonsuln

i S:t Petersburg Hagelin personligen företagit en resa till platsen för att

införskaffa upplysningar, visat sig möjligt att erhålla anvisning på lämplig

person att såsom olönad konsul tillvarataga Sveriges intressen. Dessa äro

emellertid så betydande, att upprättandet af ett lönadt vicekonsulat därstädes

synes vara af förlållandena påkalladt. Den svenska sjöfarten på

Hvita hafvets hamnar, som år 1898 utgjorde 14,081 tons, hade år 1906

stigit till 49,428 tons. Under 1907 nedgick denna visserligen något, näm
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4. 9

ligen till 45,007 tons, men, enligt hvad t. f. konsuln framhåller, kan det

säkerligen fastslås, att svenska redare med uppmärksamhet följa den i guvernementet

Archangel pågående utvecklingen och att de svenska sjöfartsintressena

på distriktet äro i stadigt stigande.

Af stor vikt för den svenska trävaruindustrien är äfven att kunna

noga följa med den ryska trävaruexporten från Archangel, och detta torde

endast fullt effektivt kunna ske genom en lönad konsulatämbetsman därstädes.

Alltsedan unionsupplösningen har den aflönade norske generalkonsuln

förestått svenska konsulatet i Archangel. Äfven om göromålen af denne

skötts på ett mycket tillfredsställande sätt, torde det af flera skäl vara

önskvärd! att icke härmed fortfara. Bland annat äro exempelvis Sverige

och Norge konkurrenter med afseende å afsättning af maskiner och förnödenheter

för trävaruindustrien.

Om således förhållandena synas göra det nödvändigt, att en aflönad

konsulattjänsteman utskickas till Archangel, torde emellertid den omständigheten,

att sjöfarten dit endast är öppen 4 till 5 månader årligen, föranleda

därtill, att han endast under sagda tid behöfver vistas i Archangel.

I betraktande af den stora arbetsbörda, som hvilar på generalkonsulatet i

S:t Petersburg, torde det vara synnerligen önskvärd!, att han under resten

af året tjänstgör därstädes. Vid ifrågavarande generalkonsulat, som har

som distrikt hela det europeiska och asiatiska Ryssland, har arbetet under

de senare åren tilltagit i synnerligen hög grad. Om man betänker, att

Rysslands import af svenska varor år 1905 var 43A miljoner, år 1906 6 ,2

miljoner och år 1907 llV4 miljoner rubel, och att generalkonsulatet har

ledningen öfver konsulatärendena för hela Ryssland och har att besvara

alla till detsamma inkomna förfrågningar rörande den ryska marknaden,

torde klart inses, att förhållandena nu äro helt olika mot år 1906, då den

nya organisationen för konsulatväsendet genomfördes. Den nyöppnade reguljära

ångbåtslinjen Stockkholin—Riga äfvensom den stora framgång, som

den svenska afdelningen på den konstindustriella utställningen i S:t Petersburg

rönt, torde äfven bidraga till att öka våra handelsförbindelser med Ryssland*

och därmed arbetet vid generalkonsulatet. Till detsammas ökande

lär äfven komma att bidraga en ifrågasatt konsulär representation för Sibirien

med upprättande af flera olönade vicekonsulat. för närvarande finnes

vid gencralkonsulatet utom generalkonsuln endast en kanslist anställd,

hvarjämte en attaché nu tjänstgör där. Af egna medel aflönar dessutom

generalkonsuln ett biträde, men trots detta förhållande, hvilket ju inga

binda kan väntas ständigt fortfara, har arbetsbördan visat sig väl stor.

Om nu en lönad vicekonsul anställdes, som under sommarmånaderna skötte

Bill. till Riksd. Prof. 1909. 4 Sami. 1 Afd. 4 ljuft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

Vice
Jconsulatet
Riga.

konsulatärendena i Archangel och under vintern tjänstgjorde vid generalkonsulatet,

vunnes därmed en afsevärd ökning i arbetskrafterna, hvarjämte

det äfven bör tagas i betraktande, att en vicekonsul, som i flera år stannar

på sin plats, betydligt mer kommer in i de egenartade förhållandena i

Ryssland och dess språk än en attaché, som under sin utbildningstid i regel

endast stannar något år på hvarje ort. För den kommersiella informationen

är det äfven af stor vikt, att vederbörande tjänstemän hafva tillfälle

till umgänge med personer på orten, men för en attaché med sitt

ganska obetydliga arfvode blir detta naturligtvis i väsentlig män svårare än

för en vicekonsul. Hvad beträffar löneförmånerna för den ifrågasatta vicekonsuln,

torde de i betraktande af de dyra lefnadsförhållandena i S:t Petersburg

och Archangel ej kunna sättas lägre än till 10,000 kronor, uppdelade

i lön 3,600 kronor, hyresbidrag 2.000 kronor och ortstil lägg 4,400

kronor, hvartill torde böra komma ett belopp af 1,200 kronor för hållande

af kanslilokal i Archangel, då lokal uppenbarligen måste hyras för hela

året och ej endast för sommarmånaderna. Då den nu föreslagna vicekonsulsbefattningen

i det väsentligaste är af samma natur som de befattningar,

för hvilka ersättning för kanslilokal beredts af förslagsanslaget bidrag

till vissa vicekonsulers aflönande, torde nämnda beloppp af 1,200 kronor

böra utgå från sistnämnda anslag. Som emellertid det för detta anslag i

staten uppförda belopp under föregående år icke fullt tagits i anspråk, anser

jag, att någon förhöjning af detsamma icke behöfver ifrågakomma.

Därest Eders Kungl. Maj:t och Riksdagen komma att medgifva upptagandet

i 1910 års utrikesbudget af aflöning för den nu ifrågasatta vicevicekonsulsbefattningen,

har jag, då det är af stor vikt, att befattningen

kommer till stånd så snart som möjligt, för afsikt att hos Eders Kungl.

Maj:t hemställa, att densamma matte få tillsättas redan under innevarande

år från seglationstidens början i mediet af maj, samt att aflöningen till

innehafvaren för detta år må få utanordnas af tredje hufvudtitelns besparingar.

■ I skrifvelse den 30 sistlidne september har ministern i S:t Petersburg

anfört följande:

Vicekonsuln i Riga, konsul Fredholm, hade till ministern inkommit

med en skrifvelse, hvari han hemställde, att därvarande vicekonsulat måtte

förändras till konsulat och i samband därmed lönen höjas. Såsom stöd

för sin framställning anförde Fredholm med angifvande af siffror:

att ämbetsgöromålen numera stegrats så betydligt, att de fyra till

fem gånger öfverstege det antal, som år 1906 uppgifvits till konsulatkommittén;
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

11

att vicekonsulatets hjälp allt oftare toges i anspråk af talrika handelsresande

;

att de svenska fabrikernas filialer i Riga årligen ökades; samt

att konsulatets intervention hos hamn- och tullmyndigheter samt

befraktare till följd af den ökade samfärdseln med Sverige alltmera

begärdes.

Beträffande löneförmånerna hemställde Fredholm, att desamma måtte

utgå i likhet med de för konsuln i Moskva anslagna.

Om till de af Fredholm anförda skälen för att i Riga återupprätta

det 1906 indragna konsulatet lades, att den sannolikt inom kort tid ordnade

regelbundna sjöförbindelsen mellan Stockholm och Riga troligen i

hägst väsentlig grad komme att öka konsulatgöromålen och postens betydelse,

samt att Sverige vore det enda europeiska land, som i Rysslands

förnämsta hamnstad vid Östersjön företräddes af endast vicekonsul, så syntes

ministern grundad anledning föreligga att snarast återupprätta ett lönadt

konsulat i Riga.

Hvad anginge de af Fredholm föreslagna lönevillkoren, förefölle de

ministern väl höga, men en icke oväsentlig höjning af nuvarande lönevillkor

torde dock vara fullt berättigad, synnerligast som den åt nuvarande

vicekonsuln anvisade lönen, efter ministerns förmenande, redan från början

blifvit satt alldeles för låg. Därjämte hade lefnadsomkostnaderna i

Riga, om än icke i samma grad som i hufvudstaden och Moskva, under

de senare åren betydligt stegrats.

På grund af hvad ofvan anförts hemställde ministern:

att nuvarande lönade vicekonsulat i Riga måtte ombildas till ett

lönadt konsulat;

att under detta konsulat såsom distrikt måtte läggas guvemementen

Livland och Kurland; samt

att lönevillkoren för konsuln måtte bestämmas till 12,000 kronor.

I samma ärende har generalkonsuln i S:t Petersburg i skrifvelse den

4 sistlidne november anfört i hufvudsak följande:

Från vicekonsuln i Riga, konsul Fredholm, hade generalkonsuln

mottagit en skrifvelse, i hvilken Fredholm föresloge, att det nuvarande

vicekonsulatct i Riga skulle förändras till ett lönadt konsulat därstädes

med distrikt omfattande Kurland och Livland och med de löneförmåner,

som vore anslagna för konsulatet i Moskva. Hvad Fredholm anfört till

stöd för sitt förslag, att vicekonsulatet i Riga skulle förvandlas till konsulat,

hade icke öfvertygat generalkonsuln om lämpligheten af en sådan

åtgärd. Den omständigheten, att arbetet å vicekonsulatet i Riga ökats,

syntes generalkonsuln icke vara af beskaffenhet att föranleda en ändring

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

af konsulatorganisationen i Ryssland. Det torde väl nämligen få anses

som en regel, från hvilken endast i utomordentliga fall undantag borde

göras, att en konsulär posts rang bestämdes enbart af den plats den

intog i konsulatorganisationen i ett viss land. Generalkonsuln vore

därför icke ense med Fredholm däruti, att konsulatgöromålen i Riga

öfverstege ramen af ett vicekonsulats verksamhet. Generalkonsuln kunde

icke heller biträda de öfriga skäl, Fredholm anfört för upprättandet af

ett nytt konsulsdistrikt i Ryssland, helst som inga olägenheter af den

nuvarande organisationen kommit till synes. Någon sådan enhet bildade

icke Östersjöprovinserna, att upprättandet af ett särskilt konsulsdistrikt

skulle motiveras däraf. Vicekonsulernas i Libau, Windau och Pernau

verksamhet torde icke behöfva mera kontroll än de flesta andra vicekonsulers;

de hade, såvidt generalkonsuln erfarit, hittills alltid på ett

tillfresställande sätt tillvaratagit svenska sjöfarandes intressen, och arbetet

för beredande af afsättning af svenska varor inom det jämförelsevis obetydliga

område, som skulle komma att utgöra det föreslagna nya konsulsdistriktet,

torde icke motivera en sådan åtgärd som den föreslagna.

Hvad Fredholm anfört angående de förmenta olägenheterna af att

Sverige enligt uppgift vore det enda europeiska land, som i Riga hade

allenast vicekonsulat, syntes generalkonsuln icke heller vara af så stor betydelse,

som Fredholm gjort gällande.

Generalkonsuln ansåge sig därför icke kunna förorda Fredholms

förslag om vicekonsulatets i Riga förändring till konsulat. Däremot funne

generalkonsuln hans hemställan om höjning af den lön han åtnjöte, åtminstone

i viss utsträckning, värd att ''beaktas. Lefnadsomkostnaderna i

Riga vore emellertid lägre än i Moskva och det kunde icke gärna komma

\ fråga, att löneförmånerna på dessa orter kunde sättas till samma belopp.

Ett belopp på 6,000 rubel i Riga — däri inbegripet det belopp af 1,200

kronor, som utginge med anledning af att ingen konsul funnes på platsen

torde motsvara den lön, som åtnjötes af konsuln i Moskva, och borde

vara nog.

Vicekonsuln i Riga uppbär en aflöning af 7,200 kronor, däraf 3,600

kronor i lön, 1,500 kronor i hyresbidrag och 2,100 kronor i ortstillägg,

hvartill kommer det ofvannämnda beloppet, 1,200 kronor, som utgår meTd

anledning däraf, att olönadt konsulat ej på platsen upprättats. °

Ehuru det icke kan förnekas, att vicekonsulatets i Riga betydelse i

hög grad stigit sedan 1906, och att den öppnade direkta ångbåt slinjen

Stockholm—Riga än ytterligare torde komma att höja dess vikt, anser

jag dock icke skäl föreligga att redan nu förändra den år 1906 införda

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

13

konsulära organisationen för Ryssland. Det kan säkerligen hafva stor betydelse

att åtminstone ännu några år bibehålla den anordning, enligt

hvilken samtliga Östersjöprovinser lyda direkt under generalkonsulatet i

S:t Petersburg, hvars nuvarande innehafvare med sin stora kännedom om

förhållandena i Ryssland kan lämna visekonsulerna på de olika platserna

många nyttiga råd och upplysningar. Beträffande den omständigheten, att

Svenge skulle vara det enda europeiska land, som vore representerad! i

Rio-a^af en vicekonsul, bör erinras därom, att den nuvarande innehafvaren,

Fredholm, personligen erhållit konsuls titel och sålunda icke har någon

lägre ställning än sina kolleger på platsen.

A andra sidan kan det ej nekas, att den nu öppnade regelbundna

ångbåtsförbindelsen gifvit vicekonsulatet en större betydelse, och att det

därför kan synas skäligt att i betraktande häraf öka vicekonsulns löneförmåner,

i synnerhet som säkerligen lefnadskostnaderna under de senaste

åren stigit i betydande grad. Enligt hvad jag inhämtat, utgjorde sålunda

hyran för kansli och vicekonsulns privatbostad år 1907 1,200 rubel och

ökades under 1908 till 1,600 rubel, hvarjämte värden låtit förstå, att den

under 1910 skulle komma att uppgå till 2,000 rubel. Äfven priserna på

lifsmedel hafva stigit i afsevärd grad. Så uppgifver vicekonsuln, att, ehuru

han och hans familj lefvat mycket indraget, han redan under första hälften

af 1908 utgifvit samtliga för befattningen anslagna löneförmåner för året.

Både ministern och generalkonsuln i S:t Petersburg hafva hemställt, att

löneförmånerna måtte ökas till omkring 12,000 kronor, däri inbegripet det

anslag på 1,200 kronor, som vicekonsuln uppbär med anledning däraf att

olönadt konsulat ej är å platsen upprättadt, och finner jag, med stöd

häraf och med åberopande af hvad jag ofvan anfört, det önskvärdt, att

en dylik ökning äger rum, hvilket skulle innebära en ökning i vicekonsulns

löneförmåner af 3,600 kronor i allt. Åt dessa 3,600 kronor torde

1,500 kronor böra tillföras hyresbidraget och 2,100 kronor ort stil lägget. j>

I sammanhang med Kurigl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet

till behandling förehaft en inom Andra Kammaren af herr S. Palme väckt

motion (n:o 139), däri hemställts, att Riksdagen ville besluta om följande

förändring i nu gällande aflöningsstat för beskickningar och konsulat:

Ryssland.

Riga.

Lön. Hyresbidrag. Ortstillägg. Summa kronor.

. . . 3,600 3,000 4,200 10,800;

Motion.

Konsul . .

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

Utskottets

yttrande.

samt föreskrifva, att konsuln i Riga fortfarande må äga uppbära 1,200

kronor for bestridande af kostnader för kanslihuset.

Beträffande de skäl, som motionären anfört till stöd för sitt förslag,

tillåter sig utskottet hänvisa till motionen.

Att anställandet af en lönad vicekonsul i Archangel och S:t Petersburg

skulle vara af stor betydelse särskilt för den svenska sjöfarten på

Hvita hafvets hamnar, synes utskottet vara ådagalagdt. Beträffande denne

vicekonsuls uppehållsort, har utskottet, som visserligen icke haft något att

erinra emot att han, på sätt i statsrådsprotokollet antydes, under vintermånaderna

kommer att tjänstgöra vid generalkonsulatet i S:t Petersburg

emellertid velat framhålla, att det torde vara af vikt, att vicekonsulns

vistelse i Archangel icke inskränkes till sjäifva seglationstiden utan utsträckes

till så lång tid därutöfver, som erfordras for att han må kunna

blifva tillräckligt, förtrogen med förhållandena å platsen.

Angående vicekonsulatet i Riga synas skäl föreligga att höja de

med denna befattning förenade löneförmåner på sätt Kung!. Maj:t föreslagit,

men torde det, särskildt i betraktande af hvad departementschefen och

generalkonsuln i S:t Petersburg i frågan anfört, icke åtminstone för närvarande

vara af behofvet påkalladt att, såsom af ofvannämnda motionär

föreslagits, förändra befattningen till konsulat.

Utskottet får sålunda hemställa,

att Riksdagen må med bifall till Kungl Maj:ts

förslag

a) å staten för beskickningar och konsulat uppföra

lön för en vicekonsul i Archangel och S:t Petersburg

med 10,000 kronor, hvaraf 3,600 kronor i egentlig lön,

2,0(10 kronor i hyresbidrag och 4,400 i kronor i ortstillägg;

samt

b) likaledes med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med afslag å herr Palmes ofvannämnda motion höja

vicekonsulns i Riga aflöning med 3,600 kronor till 10,800

kronor, hvaraf 3,6o0 kronor i egentlig lön, 3,000 kronor

i hyresbidrag och 4,200 kronor i ortstillägg.

Vid bifall till dessa framställningar kommer anslaget till beskickningar

och konsulat, nu uppgående till 873,600 kronor, att höias med

13,600 kronor till 887,200 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

15

3:o) Under denna hufvudtitel har Kung]. Maj:t vidare föreslagit Vikariats
Riksdagen

_ _ Venskrifi''

dels att, i stället för det i nu gällande stat uppförda anslaget vika- ning, tillriatsersättning,

renskrifning, tillfälliga biträden m. in. 14,000 kronor, m& träden^m.

uppföras ett anslag vikariatsersättning, extra biträden m. m. å 9,200 xanslivaktkronor

; mästare, ren
dels

att, i stället för det i nu gällande stat uppförda anslaget kansli- kostnader

vaktmästare, renskrifningskostnader och andra utgifter vid beskickningar och

och konsulat, 23,500 kronor, må uppföras ett anslag kanslivaktmästare och

andra utgifter vid beskickningar och konsulat å 17.000 kronor. skickningar

dels ock att, i stället för det i nu gällande stat uppförda förslags-och k°nsulatanslaget

skrifmaterialier, expenser, ved, ljus in. in. 98,507 kronor, må fiau™atexuppföras

ett förslagsanslag skrifmaterialier, expenser, renskrifning, ved, ljus, pensel ved,

m. in. å 120,064 kronor. ^“s m''

Rörande detta ärende har departementschefen till statsrådsprotokollet

anfört följande:

»Det i riksstaten för 1907 uppförda ordinarie anslag, 14,000 kronor,

för vikariatsersättning, renskrifning, tillfälliga biträden m. m., hvilket

anslag bibehållits oförändradt i 1908 och 1909 års riksstater, bestämdes

till sitt belopp på grund af följande beräkning:

arfvode åt utrikesdepartementets juridiska ombud .... 600 kronor

biträden för räkenskapsföring och sifferrevision inom utrikesdepartementet

.........•........ 2,000 »

arfvoden till renskrifverskor i utrikesdepartementet .... 8,150 »

vikariatsersättning till tjänstemän inom departementet . . . 3,250 »

tillhopa 14,000 kronor

De till arfvoden för renskrifning beräknade belopp hafva visat sig

otillräckliga. Med den betydande ökning af utrikesdepartementets göromål,

som under de senare åren ägt rum, har det varit nödvändigt att

utom ordinarie renskrifverskor anlita ytterligare skrifbiträde, och med den

kända ökningen af lofnadskostnaderna i Stockholm hafva arfvodena till renskrifverskorna

måst höjas. Ett bestämdt behof har gjort sig gällande att

redan med utrikesdepartementets nuvarande omfattning fast anställa ännu

en renskrifverska, kunnig jämväl i stenografi. Därest det af mig framställda

förslag om inrättande af en pressafdelning inom departementet vinner

Eders Kungl. Maj:ts och Riksdagens bifall, kommer säkerligen behofvct

af ytterligare en ny renskrifverska att göra sig gällande. Kostnaderna för

renskrift äro helt naturligt omöjliga att på förhand noggrant bestämma.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

De borde därför icke utgå från ett fast anslag, utan från ett anslag af

sådan natur, att detsamma i händelse af behof kunde öfverskridas. Renskrifningskostnaderna

i utrikesdepartementet torde därför lämpligen böra

öfverflyttas till förslagsanslaget skrifmaterialer, expenser, ved, ljus m. m.

Jämväl det belopp, 2,000 kronor, som beräknats för de biträden för

räkenskapsföring och siiferrevision i utrikesdepartementet, hvilka med stöd

af utrikesdepartementets instruktion finnas där anställda, har visat sig för

knappt. På grund såväl af det ökade arbete, som kräfves af dessa biträden,

som ock af den allmänna förhöjningen af löner och arfvoden,

hvilka under de sista åren ägt rum, hafva de till bemälda biträden utbetalda

belopp måst ökas. För att tillgodose de kraf, som under en längre

tid framåt kunna uppstå, torde för detta ändamål böra beräknas 3,000

kronor om året.

Äfven för andra ändamål vore högeligen önskvärd!, att tillfälle funnes

att använda extra biträden i utrikesdepartementet. Frågor om ordensutmärkelser

och de ofta ganska invecklade ceremoni- och etikettsfrågor,

som ingå i utrikesdepartementets arbete, tillhöra jämlikt gällande instruktion

departementets personal- och räkenskapsafdelning. Då emellertid

chefen för afdelningen mest är upptagen af handläggning af kamerala frågor

och andra mål och ärenden af större vikt, hafva de ofvannämnda frågorna

i allmänhet öfverlämnats till förste sekreteraren på afdelningen eller

under dennes semester samt under tider af stor brådska till en andre

sekreterare. Till följd af de ombyten, som äga rum icke blott af andre

sekreterare utan äfven af förste sekreterare på afdelningarna, uppstår i

fråga om dessa ärendens behandling en brist på kontinuitet, som förorsakat

ej ringa olägenhet. Till stor fördel skulle därför vara att vid handläggningen

af sistomförmälda ärenden kunna erhålla biträde af någon lämplig,

på ett mera fast sätt vid utrikesdepartementet fästad person. Härför,

äfvensom för annat eventuellt särskild! biträde vid departement, torde böra

beräknas 2,000 kronor om året. De nu omförmälda biträdena i utrikesdepartementet

torde icke böra benämnas tillfälliga biträden utan snarare

extra biträden.

Det under nu ifrågavarande anslag beräknade belopp för vikariatsersättningar

i utrikesdepartementet skulle, därest mitt ofvan framställda förslag

om inrättande af en ny förste och en ny andre sekreterarebefattning i departementet

vinner bifall, behöfva ökas med hvad som erfordras i vikariatsersättning

under semester för bemälda båda tjänstemän eller kronor 337: so,

i afrundadt tal 350 kronor.

För bestämmande af det belopp, till hvilket i 1910 års budget det

nu ifrågavarande anslaget, hvars benämning torde böra ändras till vikariats
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

17

ersättning, extra biträden in. in. bör upptagas, torde sålunda följande beräkning

kunna läggas till grund:

arfvode åt utrikesdepartementet juridiska ombud..... 600 kronor

biträden för räkenskapsföring och sifferrevision samt andra

extra biträden inom departementet......... 5,000 »

vikariatsersättning under semester för tjänstemän inom utrikesdepartementet

............. . . . 3,600 »

tillhopa 9,200 kronor.

Af anslaget kanslivaktmästare, renskrifningskostnader och andra utgifter

vid beskickningar och konsulat, 23,500 kronor, torde på det af mig

härofvan beträffande utgifterna för renskrift i utrikesdepartementet'' anförda

skid, renskrifningskostnaderna böra öfverflyttas till förslagsanslaget skrifmaterialier,

expenser, ved, ljus m. in. Berörda kostnader uppginge under

år 1907 till 6,450 kronor och under år 1908 till ett något högre belopp.

Den del af anslaget, som skulle öfverflyttas, torde därför lämpligen kunna

bestämmas till 6,500 kronor. Under förutsättning af bifall till denna öfverflyttning

skulle det förstnämnda anslaget, hvars benämning borde ändlös

till kanslivaktmästare och andra utgifter vid beskickningar och konsulat,

komma att nedsättas till 17,000 kronor.

På sätt jag ofvan hemställt, skulle till förslagsanslaget skrifmaterialier,

expenser, ved, ljus m. m. öfverflyttas renskrifningskostnaderna såväl

i utrikesdepartementet som vid beskickningarna och konsulaten. Anslagets

benämning borde till följd däraf ändras på så sätt, att ordet renskrifning

jämväl däri förekomme. Hvad angår utrikesdepartementets renskrifningskostnader,

så uppgingo dessa under år 1907 till 10,700 kronor och under

1908 till något högre belopp. I betraktande af den ökning i samma utgifter,

som, enligt hvad jag förut omförmält, under den närmaste tiden

måste inträda, och för att möta ökade utgifter under några år framåt

torde likväl icke läigre belopp än 15,000 kronor i 1910 års budget böra

för ändamålet beräknas. Genom öfverflyttningen till nu omhandlade förslagsanslag

jämväl af renskrifningskostnaderna vid beskickningar och konsulat,

beräknade till 6,500 kronor, skulle anslaget komma att ökas med

tillhopa 21,500 kronor. Anslaget utgör i 1909 års budget 98,507 kronor

och skulle sålunda komma att i 1910 års budget utgöra 120,007 kronor

eller, för jämnande af hufvudtitelns slutsumma, 120,064 kronor.

Bill. till Riksd. Prat. IB09. 4 Samt. 1 Afd. 4 Häft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

Utskottets

yttrande.

Vid beräkning af det föreslagna anslaget till vikariatsersättning,

extra biträden in. m. å 9,200 kronor har departemertschefen beräknat

vikariatsersättning under semester för tjänstemän inom departementet till

3,600 kronor, däribland vikariatsersättning åt en ny förste och en ny andre

sekreterare till sammantaget 337 kronor 50 öre, i afrundadt tal 350 kronor.

Då för vikariatsersättning under en andre sekreterares semester erfordras

100 kronor, lärer vid bifall till hvad utskottet under punkt 1 här ofvan

hemställt, vikariatsersättning för en föreslagen ny andre sekreterare icke

ifrågakomma, i följd hvaraf beloppet å ifrågavarande anslag å 9,200 kronor

kan nedsättas till 9,100 kronor.

Utskottet, som i öfrigt icke har något att erinra emot Kungl. Maj:ts

framställning i ärendet, hemställer sålunda,

att Riksdagen må

a) i stället för det i nu gällande stat uppförda

anslaget vikariatsersättning, renskrifning, tillfälliga biträden

m. m., 14,000 kronor, uppföra ett anslag vikariatsersättning,

extra biträden in. in. å 9,100 kronor:

b) i stället för det i nu gällande stat uppförda

anslaget kanslivaktmästare, renskrifningskostnader och

andra utgifter vid beskickningar och konsulat, 23,500

kronor, uppföra ett anslag kanslivaktmästare och andra

utgifter vid beskickningar och konsulat å 17,000 kronor;

c) i stället för det i nu gällande stat uppförda

förslagsanslaget skrifmaterialier, expenser, ved, ljus in. in.,

98,507 kronor, uppföra ett förslagsanslag skrifmaterialier,

expenser, renskrifning, ved, ljus in. in. å 120,064 kronor.

Vid bifall härtill komma förenämnda anslag att höjas med 10,157

kronor.

Remliga 4:o) Kungl. Maj:t har vidare under denna hufvudtitel föreslagit Riks
u

gijter. c|ageil; att anslaget till hemliga utgifter, nu uppgående till 40,000 kronor,

Lb-J måtte höjas med lika belopp eller 40,000 kronor till 80,000 kronor.

Departementschefen har i detta ärende till åberopade statsrådsprotokollet

anfört följande:

»Det i 1908 års riksstat för hemliga utgifter uppförda anslag af

40,000 kronor har visat sig otillräckligt. De under nämnda år bestridda

utgifter af förevarande art, hvilka blifvit af Eders Majestät godkända,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

hafva uppgått till 50,000 kronor. Framställning torde därför böra ske

om gäldande genom på extra stat för 1910 beviljade medel af det belopp,

10.000 kronor, hvarmed utgifterna således öfverstigit anslaget.

Men äfven för innevarande och kommande år torde ett årligt belopp

af 40,000 kronor, hvilket för ifrågavarande utgifter är upptaget jämväl

i 1909 års riksstat, blifva otillräckligt. Enligt den beräkning angående

hemliga utgifter, som blifvit af Eders Maj:t gillad, skulle föi ändamålet

erfordras, att det årliga anslaget höjdes till det dubbla beloppet^eller till

80.000 kronor. Jag erinrar att från och med den 1 oktober 1906, då den

nya organisationen af utrikesdepartementet, diplomatien och^ konsulatväsendet

trädde i kraft, vid föredragning af ärenden rörande ifrågavarande

utgifter icke, såsom förut skett, ministern för utrikes ärendena allena

utan äfven statsministern och en annan af statsrådets ledamöter äro närvftrfliidc*
Det

förhöjda beloppet torde böra utgå redan från den 1 juli innevarande

år, och'' skulle således på extra stat för 1910 af Riksdagen äskas

ett anslag, motsvarande hälften af ökningen för hela året, eller 20,000

kronor att redan under år 1909 utanordnas.»

Då för hemliga utgifter under år 1908 åtgått 50,000 kronor, synes

det utskottet lämpligt att beräkna utgifterna till samma belopp jämväl för

åren 1909 och 1910. I anledning af Kungl. Maj:ts framställningar under

denna punkt och under punkt 16 här nedan torde Riksdagen sålunda höra

dels anvisa 10,000 kronor, hvarmed anslaget för år 1908 öfverskridits,

dels bevilja ett anslag å 10,000 kronor såsom tillökning till 1909 års anslag,

dels ock höja anslaget å ordinarie stat med samma belopp, eller till

50.000 kronor.

Då under denna punkt endast är fråga om anslag å ordinarie stat,

hemställer utskottet,

att Riksdagen må höja anslaget till hemliga utgifter,

nu 40,000^ kronor, med 10,0u0 kronor till 50,000

kronor.

Vid bifall till hvad utskottet beträffande de ordinarie anslagen under

denna hufvudtitel föreslagit, kommer dessa anslags slutsumma, nu

1,377,107 kronor, att ökas med 37,857 kronor till 1,414,964 kronor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

Öfriga ordinarie anslag.

Öfriga ordinarie

anslag.

5:o) Beträffande öfriga ordinarie anslag, som finnas i nu gällande

riksstat uppförda å denna hufvudtitel, har Kungl. Magt icke föreslarit

någon förändring. °

I anledning häraf hemställer utskottet,

att samtliga de ordinarie anslag under denna hufv

udtitel, i afseende a hvilka utskottet icke här ofvan

framställt särskilda förslag, må i riksstaten uppföras till

oförändrade belopp; dock att anslaget till skrifmaterialier,

expenser, renskrifning, ved, ljus m. in. må få till

beloppet jämkas i den mån, som för jämnande af hufvudtitelns

slutsumma kan finnas erforderligt.

'' O

Extra anslag.

Sveriges

traktater.

[7-]

6:o) Till fortsatt utgifvande af Sveriges traktater har Kuno-]. Makt

jämväl för år 1910 äskat ett extra anslag af 4,500 kronor; och får utskottet,

under hänvisning till hvad departementschefen till statsrådsprotokollet

öfver utrikesärenden den 12 januari innevarande år anfört angående

detta ärende, hemställa,

att Riksdagen må till fortsatt utgifvande af Sveriges

traktater för år 1910 på extra stat bevilja ett

anslag af 4,500 kronor.

neliahkiijé- 0 , ,7:o) tillstyrkande af bifall till hvad Kungl. Maj:t under punkt

domstolens ° denna hufvudtitel föreslagit, hemställer utskottet,

byrå i Haag.

att Riksdagen må, i likhet med föregående år, till

bestridande af Sveriges andel i kostnaderna under innevarande

år för den internationella skiljedomstolens byra

i Haag å extra stat för år 1910 anvisa ett belopp af

2,500 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

21

8:o) Med tillstyrkande af bifall till hvad Kungl. Maj:t under punkt 9

af tredje hufvudtiteln föreslagit, hemställer utskottet byrån i. Bern

C9 1

att Riksdagen må såsom bidrag till den internatio- L

mila fredsbyrån i Bern å extra stat för år 1910 anvisa

ett belopp ''af 750 kronor.

9:o) Med anledning af hvad Kungl. Maj it uti punkt 10 under tredje

hufvudtiteln föreslagit, får utskottet hemställa, ''för mistade

konsulataf
att

Riksdagen må, i likhet med hvad under föregående

år ägt rum, såsom extra anslag för år 1910 till L

■personliga godtgörelser för mistade konsulatafgifter bevilja

11,000 kronor.

10:o) Då utskottet icke haft något att erinra mot hvad Kungl.

Maj:t uti punkt 11 af denna hulvudtitel föreslagit, får utskottet hemställa, [H J

att Riksdagen må såsom extra anslag för år 1910

till personliga lönetillägg åt generalkonsulerna Danielsson

och Améen bevilja 5,500 kronor.

1 l:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts under punkterna 1 och 12 Arfvode^

af denna hufvudtitel gjorda framställningar och, med hänvisning till hvad{%™tJZ*e i

under punkt 1 här ofvan anförts, får utskottet hemställa, «trikesde
1

partementet

m. m.

att Riksdagen må på extra stat för år 1910 [12.1

a) såsom arfvode för senare halfåret 1909 för en

förste sekreterare i utrikesdepartementet bevilja ett belopp

af 2,000 kronor med rätt för Kungl. Maj:t att under år

1909 af tillgängliga medel utanordna beloppet,

b) till förstärkande af arbetskrafterna inom departementet

bevilja ett belopp af 4,500 kronor med rätt

för Kungl. Maj:t att för detta ändamål under år 1909

af tillgängliga medel utanordna 1,500 kronor.

12:0) Kungl. Maj:t har under denna hufvudtitel vidare föreslagit Lönetillägg

a extra stat för år 1910 må uppföras 8,000 kronor såsom

lönetillägg

under de villkor, som

Riksdagen att

för ministerresidenten i Buenos Aires att af denne uppbäras BuenosAirrs

för ort,stillägg gälla, med 4.000 kronor under år [13.]''

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

1909 och 4,000 kronor under år 1910, med rätt för Kungl. Maj:t att under

år 1909 af tillgängliga, medel utanordna 4,000 kronor.

Beträffande denna fråga har departementschefen till åberopade statsrådsprotokollet

anfört följande:

»På grund af 19Ö8 års Riksdags beslut ökades löneförmånerna för

ministerresidenten i Buenos Aires till 36,000 kronor, hvaraf 6,700 kronor

i egentlig lön, 8,400 kronor i hyresbidrag och 21,000 kronor i ortstillägg.

Ministerresidenten Gyldén, hvilken i sin framställning anfört 40,000 kronor

såsom det lägsta tänkbara belopp, med hvilket han, som saknade enskild

förmögenhet, kunde existera som Sveriges representant i Buenos Aires,

inlämnade vid mottagande af underrättelse om Riksdagens beslut sin

afskedsansökan och föredrog sålunda att återgå till sin med 5,260—5,360

kronor aflönade kaptensbefattning vid flottan framför att kvarstanna i

Buenos Aires med en lön af 36,000 kronor. Då emellertid Gyldén städse

skött sin befattning på ett i allo förtjänstfullt sätt, och då dessutom af

personer, som hafva affärsförbindelser med Argentina och som haft tillfälle

på nära håll följa hans verksamhet för främjande af våra handelsförbindelser

med Argentina, uttalats det varmaste erkännande af hans verksamhet

liksom äfven lifliga förhoppningar, att han måtte kvarstanna på platsen,

gjorde jag hos honom förnyad framställning om hans kvarstannande tillsvidare,

och låt han äfven förmå sig härtill, sedan jag ställt i utsikt att, i

betraktande af de upplysningar, jag erhållit angående de för närvarande

synnerligen uppdrifna lefnadskostnaderna i Buenos Aires, förelägga 1909

års Riksdag en proposition om tilldelande åt honom af ett dyrtidstilläo-g

uppgående till 4,000 kronor årligen att utgå från och med år 1909.

Sedan ministerresidenten Gyldén anmodats inkomma med viss utredning,

har han bland annat anfört:

40,000 kronor utgjorde ett minimum för ett något så när värdigt

uppträdande för eu diplomatisk representant i Buenos Aires ty äfven med

denna summa, som för öfrigt med fulla 10,000 kronor understege, hvad

hans belgiska kollega ansåge vara nödvändigt, för att på ett tillfredsställande

sätt representera sitt land och som denne med godt hopp om

framgång begärt af sin regering, kunde det icke blifva fråga om någon

större representation eller ett deltagande i sällskapslifvet. Af det öfverslag

öfver hans utgifter, som han föregående år framlagt och som influtit

i förra propositionen, framginge tydligen, att intet blefve öfrigt för representation

eller nöjen. Under det nu förflutna året hade det dessutom

visat, sig, att han ej i någon af de där upptagna posterna kunnat göra

några inskränkningar, utan fastmera fått sätta till, oaktadt den strängaste

sparsamhet. Att han ej från första början förcslagat, en väsentligen hösrrc

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

23

lön, berodde på, att han funnit det orimligt att begära mer än en dubbling

af lönen, huru föga den än ursprungligen var baserad på rådande förhållanden

och lefnadsomständigheter på platsen. Dyrheten på platsen vore

eu orsak till den omständigheten, att ingen minister blefve länge kvar,

utan gjorde allt för att komma därifrån och oftast vore glad att få eu

mindre viktig post blott för att komma till ett land, där lefnadskostnaderna

voro mindre.

I den till grund för föregående års proposition liggande framställning

från ministerresidenten har denne, efter att hafva lämnat eu redogörelse

öfver lefnadsförhållandena i Buenos Aires, anfört, att det visserligen icke

kunde förnekas, att prisen för närvarande voro ytterligt uppskrufvade, och

att en reaktion förr eller senare måste inträffa, men att dels priserna aldrig

torde gå ned i någon mera nämnvärd grad och dels inga anledningar förelåge

just nu, att reaktionen skulle inträffa inom den närmaste fiamtiden.

Denna förmodan äger, enligt hvad jag erfarit, sin fulla riktighet. 1 Argentina

sjunker penningvärdet alltjämt, och att prisfall skulle inträda i eu

nära framtid, är föga tänkbart. De sedan några år enormt höjda lefnadskostnaderna

i Buenos Aires hafva också haft till följd, att ett flertal utländska

representanter hos sina respektive regeringar anhållit om löneförhöjning.

Resultatet häraf har t. ex. för den engelske ministern vant,

att han, som vid sitt tillträde af platsen i januari 1907 erhöll en förhöjning

från 3,000 till 4,000 pund sterling, året därpå erhållit eu ytterligare

ökning af 800 pund, hvadan hans löneförmåner i svenskt myntslag uppgå

till omkring 86,400 kronor. Äfven de franska, belgiska och holländska

ministrarna hafva gjort, framställningar om löneförhöjningar.

Skulle ministerresidenten Gyldén nu afgå, torde man med säkerhet

kunna antaga, att, äfven om en lämplig efterträdare skulle kunna förefinnas,

som vore villig åtaga sig befattningen med nu utgående löneförmåner, denne

med all sannolikhet, sedan lian satt sig närmare in i förhållandena på

platsen, komine att afgå, därest ej någon löneförbättring beviljades honom.

Frånsedt att det ovillkorligen måste verka menligt för statens intressen,

att innehafvarna af befattningen otta skifta, torde äfven böra tagas i be

traktande, att, om ombyte af ministerresident ofta äger rum, staten

kommer att åtskilliga gånger få utbetala ekiperingspenningar, hvilkas

sammanlagda belopp torde kunna antagas komma att öfverstiga hvad

staten genom beviljande af ett dyrtidati Hägg af 4,000 kronor komine att utgifva.

Såsom jag ofvan anfört, torde det kunna anses uteslutet, att de dyra,

lefnadsförhållandena i Buenos Aires komma att inom den närmaste framtiden

minskas, hvarför en lön af 36,000 kronor icke med äfven mycke6t

måttliga anspråk under nuvarande förhållanden kan anses tillräcklig. A

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

andra sidan synes det dock mest ändamålsenligt att, för den händelse

priserna mot förmodan verkligen skulle komma att sjunka i Argentina,

icke bland ordinarie anslag uppföra en eventuell ökning af ministerresidentens

löneförmåner.»

Vittrande8 c *J°S 1908 års. Riksdag gjorde Kungl. Maj:t framställning om höjande

åt löneförmånerna för ministerresidenten i Buenos Aires med 21,000'' kronor

till 42,000 kronor, hvaraf 6,600 kronor i egentlig lön, 11,400 kronor

i hyresbidrag och 24,000 kronor i ortstillägg. Denna Kungl. Maj:ts framställning

blef på det sätt af Riksdagen bifallen, att Riksdagen höjde nämnda

ministerresidents löneförmåner med 15,000 kronor till 36,000 kronor, hvaraf

6,600 kronor i egentlig lön, 8,400 kronor i hyresbidrag och 21,000 kronor

i ortstillägg. Att Riksdagen skulle frångå detta efter en ingående

Pröfning af frågan fattade beslut, anser sig utskottet icke kunna tillstyrka,

helst nya på frågans bedömande inverkande omständigheter icke synas utskottet

hafva tillkommit. Utskottet finner sig alltså icke kunna förorda

förslaget om beviljande af ytterligare löneförhöjning för ifrågavarande

ämbetsman, utan hemställer,

att Kung]. Maj:ts ifrågavarande framställning icke

må af Riksdagen bifallas.

Arfvode till 13:o) Med anledning af hvad Kungl. Maj:t under punkt 14 af

^sekreterare denna hufvudtitel föreslagit, för utskottet hemställa,

vid beskick
ToJno^och

0 Riksdagen må, i likhet med hvad under näst
Peking.

föregående år ägt rum, å extra stat för år 1910 till

[14.] arfvode för en legationssekreterare vid beskickningen i

Tokio och Peking bevilja 7,500 kronor att med en tolftedel

månatligen till honom utbetalas.

Arfvode till _ 14:o) Uti punkt 15 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit

kanslist vid Riksdagen att å extra stat för år 1910 till arfvode för en andre kanslist

generalkon- vid gencralkonsulatet i London anvisa 3,600 kronor.

SLondon. Vid detta ärendes föredragning har departementschefen till åberopade

| statsrådsprotokollet anfört följande:

»I skrivelse den 4 nästlidne december har generalkonsuln i London

gjort framställning om upprättande af en ny kanslistbefattning vid generalkonsulatet

äfvensom om höjande af vicekonsulns och den redan befintlig

kanslistens löneförmåner samt därvid anfört:

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

25

I det uttalande beträffande omorganisationen af konsulatväsendet

inom Londons distrikt, som han insändt i december månad 1905 och som

funnes aftryckt i bihanget till senaste diplomat- och konsulatkommittés betänkande

sid. 189 —193. hade generalkonsuln tillåtit sig hemställa, att å hufvudstationen

skulle, förutom generalkonsul och vicekonsul, anställas tvenne

lönade fasta tjänstemän, nämligen en förste och en andre sekreterare.

Enlio-t den ordning, som i berörda afseende sedermera infördes och

fortfarande gällde, voro emellertid därvarande fasta personal inskränkt till

i det hela blott tvenne tjänstemän, nämligen generalkonsul, vicekonsul och

kanslist. Med hänsyn till tjänstemän af sistnämnda kategori vore dessutom

att anmärka, att dessa förutsatts endast skola äga mera begränsad

teknisk eller praktisk utbildning och i regel ej anses behöriga att ifrågakomma

vid befordring till högre befattningar inom konsulatväsendet.

Under den tid, som förflutit sedan nämnda ordning vardt tillämpad,

hade det befunnits, att de krafter, som sålunda ställts till generalkonsulatets

förfogande, icke varit tillräckliga för handläggningen af där förekommande

ärenden, hvilka åter visat si sv ståndigt vara stadda i tillväxt.

Visserligen hade hjälp härvid bragts till väga därigenom, att tid efter

annan till tjänstgöring beordrats attachéer, men då dessa tjänstemän vanligen

efter kortare vistelse förflyttats till andra orter, och hvarje ny attaché

kraft handledning för att varda förtrogen med arbetssätt och lokala

förhållanden, kunde det näppeligen sägas, att genom denna anordning erforderligt

biträde lämnats den fasta personalen, för hvilken tjänstgöringen

därför blifvit synnerligen ansträngande — något, som i sin ordning haft

till följd, att i många fall behöflig tid icke funnits för tillfredsställande

behandling af föreliggande mål.

Under dessa omständigheter ifrågasatte generalkonsuln ånyo, huruvida

icke hans i förenämnda uttalande afgifna förslag till organisation

af generalkonsulatet i London skulle kunna vinna bifall, och följaktligen

där anställas en fjärde aflönad fast tjänsteman. Då likväl benämningen

sekreterare icke kommit att användas i afseende å befattning inom konsulattjänsten,

torde förhållandena skola medföra, att den omförmälde nye

tjänstemannen också kallades kanslist, hvarigenom generalkonsulatets lönade

fästa personal skulle komma att för framtiden utgöras af generalkonsul,

vicekonsul samt en förste och en andre kanslist. Härvid ville generalkonsuln

framhålla, att det enligt hans förmenande vore lämpligt att för

befattningarna såväl såsom förste som andre kanslist för framtiden fordrades

samma kompetens som för inträde i konsulatkarrieren öfverhufvud,

och att sålunda kanslistbefattningarna upphörde att ställas i eu särskild

Bih. till Rikad. /‘rot. 1909. 4 Sand. 1 Afd. 4 Iläft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

klass, enär nämligen eljest allvarsam svårighet befarades skola }7ppas att

få dylik plats på tillfredsställande sätt besatt.

Vidare ville generalkonsuln betona, att de löneförmåner, som å nuvarande

stat anslagits till såväl vicekonsul som kanslist vid generalkonsulatet,

icke kunde sägas motsvara dessa tjänstemäns rimliga lefnadsanspråk.

Det kunde vara möjligt att inom viss annan nations konsulatväsende liknande

befattningar icke förenats med högre arfvoden, men det borde därvid

icke förbises, att sådan nation till äfventyrs kunde vid förefallande

behof finna män med tillräcklig förmögenhet att tillåta dem lämna lönefrågan

åsido vid inträde å konsulsbanan, medan däremot hos oss denna

lefnadsväg i allmänhet valdes med hufvudsaklig tanke på att vederbörande

där måtte kunna förvärfva nödig utkomst.

Tidigare hade de underordnade befattningarna vid generalkonsulatet

\arit

ej mindre lefnadskostnaderna i England höjts, än äfven de fordringar vuxit,

som man funnit sig böra ställa på konsulattjänstemännens kompetens och

arbete. Och det torde nog få gälla såsom allmän erfarenhet, att våra

konsulattjänstemän svårligen funne tillfälle att öka sina inkomster genom

utförande af enskilda uppdrag, äfven under förutsättning att sådan utvä°- kunde anlitas, utan att författningarna öfverträddes.

I väsentlig anslutning till hvad generalkonsuln i sitt förut berörda

uttalande anfört, hemställde han därför, att personalen vid generalkonsulatet

i London för framtiden komme att vid sidan af generalkonsuln utgöras

af:

Vicekonsul med lön af 10,000 kronor

förste kanslist s » » 6,000 »

andre » » » » 4,500 »

o Generalkonsuln underläte härvid icke anmärka, att han funnit sig böra

föreslå förste kanslistens lön till samma belopp som under vår konsulatgemenskap

med Norge tillförsäkrades kanslisten vid svensk-norska generalkonsulatet

därstädes.

Hvad generalkonsuln sålunda anfört rörande önskvärdheten att öka

vicekonsulns och den redan befintliga kanslistens löneförmåner äger säkerligen

berättigande. Lefnadsvillkoren i London hafva under de senare åren

stigit i så oerhörd grad, att de 1906 bestämda lönerna säkerligen ej kunna

anses tillräckliga. Jag har med anledning däraf anmodat generalkonsuln

att inkomma med en detaljerad redogörelse för hyrornas storlek, pris å

lifsmedel och öfriga omständigheter, som kunna anses göra en löneförhöjning

önskvärd. Innan denna utredning äfvensom andra upplysningar jag sökt

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande j\T:o 4.

27

inhämta föreligga, anser jag mig emellertid icke böra hos Eders Kungl.

Maj:t göra framställning om en löneförhöjning vare sig vid ifrågavarande

generalkonsulat eller vid en del andra konsulat, där äfven någon ökning

af löneförmånerna kan synas önskvärd. Under sådana förhållanden har

jag ej heller ansett mig nu böra föreslå inrättande på ordinarie stat af en

andre kanslistbefattning.

Å andra sidan måste erkännas, att generalkonsulatets arbetsbörda

för närvarande är så stor, att det synes oundgängligen nödvändigt, att för

att detsamma fortfarande skall väl fylla sin uppgift ökad arbetskraft tillföres.

Arbetet fortgår'' från tidigt på morgonen till sent ut på kvällen,

och för tjänstemännen blifver ingen tid öfrig att utom kanslilokalen sätta

sig närmare in i engelska språket och engelska förhållanden, något som

torde kunna anses vara för dem synnerligen önskvärdt. Ett par af de

där anställda tjänstemännens hälsa har också lidit verkligt men af det

forcerade arbetet. För att intill dess förhållandena kunnat blifva definitivt

ordnade skaffa nödig arbetskraft åt generalkonsulatet, torde det därför få

anses af förhållandena påkalladt att vid detsamma anställa en kanslist med

ett arfvode på extra stat, motsvarande det, som tillkommer den nu anställda

kanslisten eller 3,600 kronor för år.

Utskottet, som ej funnit något att erinra mot ifrågavarande framställning,

hemställer alltså,

att Riksdagen må å extra stat för år 1910 till

arfvode för en andre kanslist vid generalkonsulatet i

London anvisa 3,600 kronor.

15:o) I anledning af Kungl. Maj:ts under punkterna 6 och 16 af

denna hufvudtitel gjorda framställningar får utskottet, med åberopande af

hvad utskottet under punkt 6:o här ofvan anfört, hemställa,

att Riksdagen må å extra stat för 1910 bevilja

a) 10,000 kronor till gäldande af det belopp, hvarmed

de hemliga utgifterna under 1908 öfverstigit det

därför anvisade anslag samt

b) 10,000 kronor ytterligare anslag till hemliga

utgifter under år 1909,

tillhopa 20,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t

att under år 19o9 af tillgängliga medel utanordna ifrågavarande

belopp.

Hemliga

utgifter.

[16.]

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

ffrrSdfö?skott • ^:°) Kungl. Maj:t har vidare under denna bufvudtitel föreslagit

till inköp af Riksdagen att till gäldande af det af statskontoret förskjutna belopp för

SS? item inköp af beskiekningshus i Paris bevilja ett anslag af 200'',000 kronor samt

“wdäraf å extra stat för år 1910 anvisa ett belopp af 25,000 kronor.

^ Rörande detta ärende har departementschefen till åberopade stats
rådsprotokollet

anfört följande.

»I nådig proposition den 31 mars 1900 äskade Kungl. Maj:t Riksdagens

medgifvande, att till inköp för svenska statens räkning af beskickningshus

i Paris måtte få användas — jämte vissa belopp af Sveriges

andel i konsulskassans behållning samt af de från kronans egendom i

Konstantinopel influtna, i Sveriges riksbank deponerade hyresmedlen — af

statsverkets disponibla medel, att af statskontoret förskjutas, ett belopp af

200,000 kronor, under villkor att ränta efter 3 procent och amortering å

det utaf statskontoret förskjutna beloppet äfvensom de årliga kostnaderna

för husets underhåll, onera m. m., i den mån förenämnda utgifter icke

betäcktes genom visst afdrag å ministerlönen i Paris, skulle bestridas af

öfverskottet å hyrorna från kronans egendom i Konstantinopel.

I sitt den 8 maj 1900 afgifna utlåtande öfver denna Kungl. Maj:ts

framställning anförde Riksdagens statsutskott, bland annat, hvad beträffar

förslaget att såsom förskott af statskontoret erhålla 200,000 kronor, hvilket

belopp därefter skulle genom de årliga öfverskotten från kronans fastighet

i Konstantinopel amorteras och enligt Kungl. Maj:ts förslag delvis förräntas,

att denna amortering syntes vara mindre lämplig. Enklast torde enligt

utskottets mening hafva varit, om såsom direkt statsanslag kunnat anvisas

nämnda inköpssumma, hvilken icke kunde gäldas af konsulskassans besparingar

eller kapitaliserade hyresmedel från fastigheten i Konstantinopel.

Då emellertid förslag i sådant afseende icke förelåge, och utskottet alltså

icke kunde därom göra hemställan, hölle utskottet före, att i saken borde

så förfaras, att statskontoret af tillgängliga medel skulle förskjuta beloppet,

som därefter af Kungl. Maj:t för en kommande Riksdag skulle anmälas till

ersättande; och hemställde utskottet, att Kungl. Maj:ts förevarande framställning

måtte på så sätt bifallas, att Riksdagen skulle medgifva, att till

inköp för svenska statens räkning af beskiekningshus i Paris måtte få användas

förutom de af Kungl. Maj:t föreslagna belopp af Sveriges andel

i konsulskassans behållning och af de från kronans egendom i Konstantinopel

influtna, i Sveriges riksbank deponerade hyresmedlen — af statsverkets

disponibla medel, att af statskontoret förskjutas och af Kungl.

Maj:t hos Riksdagen till ersättande anmälas, ett belopp af 200,000 kronor,

under villkor att hyla till visst högre belopp än det af Kungl. Maj:t före
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

29

slakna skulle af de Förenade Rikenas minister i Paris till det svenska

P1''

statsverket erläggas.

Denna utskottets hemställan blef af Första Kammaren bifallen.

Under öfverläggningen om ärendet i Andra Kammaren anfördes

betänkligheter rörande statsutskottets konstitutionella befogenhet att framställa

det förslag, som innefattades i utskottets hemställan; och beslöt

kammaren på grund häraf att bifalla Kungl. Maj:ts proposition i ärendet

allenast med den ändring, att ministerns hyra för husets begagnande bestämdes

till det af statsutskottet föreslagna högre belopp.

På hemställan af statsutskottet biträdde sedermera Första Kammaren

det beslut, som Andra Kammaren i frågan fattat; och hade Riksdagen sålunda

bifallit Kungl. Maj:ts nådiga proposition om husköpet allenast med

ändring beträffande den hyra till svenska statsverket, som ministern i Paris

skulle erlägga. . . „ Tr , . .

Detta Riksdagens beslut, i hvad det skilde sig från Kungl. Maj:ts

framställning i ärendet, blef af Kungl. Maj:t den 25 maj 1900 godkändt.

Vid underdånig föredragning den 16 december 1901 redogjorde dåvarande

ministern för utrikes ärendena dels för de af inköpet af beskicknino-shuset

föranledda utgifter, bestående i själfva köpeskillingen, reparationskostnader,

onera in. m. samt ränta å det af statskontoret förskjutna

belopp till den 31 december 1901, dels ock för de till bestridande af

nämnda utgifter befintliga tillgångar, hvilken redogörelse utvisade en brist

af omkring 12,000 kronor att gäldas af öfverskotten från kronans egendom

i Konstantinopel. .

Af dessa öfverskottsmedel beräknades den disponibla behållningen

vid 1901 års utgång, sedan därifrån dragits nyssnämnda återstående kostnader

i anledning af inköpet af beskickningshus i Paris, till omkring 13,000

kronor. Då detta belopp ansågs behöfva oafkortadt bibehållas till mötande

af en förestående grundlig reparation af beskickningshuset och öfriga å kronans

egendom i Konstantinopel befintliga byggnader, så ansåg ministern

för utrikes ärendena, att tillgång skulle komma att saknas till amortering

af det i och för husköpet i Paris af statskontoret förskjutna belopp, och

att en sådan alltså för det dåvarande icke kunde äga rum; och beslöt

Kungl. Maj:t, i enlighet med ministerns hemställan, endast att ränta efter

3 procent skulle å det af statskontoret förskjutna belopp erläggas till 1901

års utgång. „ , .

Sedermera har Kungl. Maj:t genom nådiga beslut hvarje år iörordnat,

att ränta å det af statskontoret förskjutna belopp, 200,000 kronor, skulle

för det löpande året erläggas, hvaremot någon amortering af beloppet icke

kunnat äga ruin. Fonden har nämligen genom af Kungl. Maj:t beslutade

opaginerad Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

utgifter såväl för fastigheten i Konstantinopel som för beskickningshusen

1 i-arij’ °. ^ri9tiania äfvensom för andra ändamål varit så strängt

anlitad, _ att den icke ansetts kunna ytterligare förminskas genom nåo-on

amortering af statskontorets förskott. ° 5

Såsom af den ofvan lämnade redogörelsen för behandlingen i Riksd*en

fraj?a£ ora mköPet af beskickningshus i Paris framgår, blef statsutskottets

af Forsta Kammaren bifallna hemställan visserligen af Andra

Kammaren afslagen, men skedde detta afslag icke på grund af att kammaren

ogillade själfva innehållet af hemställan, utan på den grund att

konstitutionella betänkligheter framställdes mot statsutskottets befogenhet

att framlägga densamma. Vid sådant förhållande föreställer lag mt, att

Riksdagen icke skall hafva något emot att på extra stat bevilja erforderliga

medel till ersättande af det af statskontoret förskjutna beloppet. Fn ytterligare

anledning till en framställning till Riksdagen i detta ärende finner

.pig i det uttalande, som Riksdagens nyligen församlade revisorer i deras

berättelse angående verkställd granskning af statsverkets tillstånd, styrelse

oeh förvaltning 1907 gjort rörande återbetalning till statskontoret af förevarande

förskott.

För undvikande att alltför mycket betunga ett enda års budget anser

jag att summan bör fördelas med lika belopp på flera år, i hvilket afseende

en period af åtta år med 25,000 kronor hvarje år torde vara lämplig »

Med tillstyrkande af bifall till hvad Kungl. Maj:t i detta ärende förslagit,

hemställer utskottet,

att Riksdagen må till gäldande af det af statskontoi

et förskjutna belopp för inköp af beskickningshus

i Paris bevilja ett anslag af 200,000 kronor samt däraf

å extra stat för år 1910 anvisa ett belopp af 25,000

kronor.

Förent i ■ , Under Punkt 18 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t före
kontoret

un~s ao^ Riksdagen att til] ersättande af vissa i statsrådsprotokollet omfördaZrta

TF mälda’ ‘tf cs„tatosk°ntoret förskottsvis bestridda utgifter, uppgående tillsamskott.

mans tl11 56,185 kronor 53 öre, å extra stat för år 1910 anvisa ett motri8.

1 fvarande belopp, som för afrundande af hufvudtitelns slutsumma syntes

böra uppföras med 56,186 kronor.

Departementschefen kar beträffande denna fråga till statsrådsprotokollet

anfört, hurusom statskontoret i fyra särskilda underdåniga skrivelser

den 30 november 1908 till ersättande anmält följande af statskontoret

förskjutna medel:

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

31

l:o) jämlikt nådiga brefvet den 28 september 1906

för expektansarfvoden till vissa diplomat- och konsulattjänstemän

intill den 1 november 1908 .......

2:o) jämlikt nådiga brefven den 14 juni och den

18 oktober 1907 samt den 24 januari, den 9 april, den

22 maj, den 31 juli och den 28 augusti 1908 för intill

den 1 november 1908 utbetalade kostnader för utarbetande

af ny konsulatförordning m. m.........

3:o) jämlikt nådiga brefvet den 3 juli 1908 för

bestridande af resekostnader för den svenska interparlamentariska

skiljedomsgruppens ombud vid en interparlamentarisk

skiljedomskonferens i Berlin under september

1908 ....................

kronor 35,666: 65

16,518: 88

3,000: —

samt

4:o) jämlikt nådiga brefvet den 18 september 1908

för godtgörelse till landshöfdingen K. H. L. Hammarskjöld

för deltagande i underhandlingar angående grunderna

för ett eventuellt skiljedomsförfarande i tvistefrågan

rörande sjögränsen mellan Sverige och Norge . . » 1,000: —

Summa kronor 56,185: 53

Med anledning af Kungl. Maj:ts förevarande förslag och under

iakttagande af regeln om anslags utförande i jämnt krontal, hemställer

utskottet

att Riksdagen må, till täckande af omförmälda

utaf statskontoret förskottsvis bestridda utgifter, å extra

stat för år 1910 anvisa ett belopp af 56,186 kronor.

18:o) Vidare har Kungl. Maj:t under denna hufvudtitel föreslagit

Riksdagen att till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet öfver

finansärenden denna dag angifria grunder, af extra lönetillägg för innevarande

år åt tjänstemän och betjänte i utrikesdepartementets afdelning

af Kungl. Maj:ts kansli å extra stat för år 1910 anvisa såsom förslagsanslag

ett belopp af 11,000 kronor.

öfver denna framställning kommer utskottet att framdeles afgifva

utlåtande, hvilket utskottet härmed skolat för Riksdagen

Extra lönetillägg

för

tjänstemän

och betjänte

i utrikesdepartementet.

[19.]

anmäla.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

flotta Jude^ 19:0) Uti två ^kalydande motioner, väckta den ena (n:o 20) inom

i Sverige af Första Kammaren af herr P. A. H. Cavalli m. fl., den andra (n:o 77)

fran&ar-^°m Andra Kammaren af herr C. C:son Bonde m. fl., har föreslagits, att

lamentsmed- Riksdagen måtte besluta anslå ett belopp af 10,000 kronor att under

lemmar, innevarande år utgå och mot redovisningsskyldighet ställas till den Svenska

Interparlamentariska Skiljedomsgruppens förfogande, för att användas

till bestridande af de med ett besök i Sverige utaf franska parlamentsmedlemmar

förenade kostnader.

Till stöd för sitt förslag hafva motionärerna anfört följande:

»På grund af en till den svenska Riksdagen utaf den franska parlamentariska

skiljedomsgruppen utfärdad inbjudning aflade trettio svenska

riksdagsman, hälften från hvardera kammaren, år 1904 ett besök uti Frankrike

och blefvo därstädes einottagna med den hjärtligaste gästfrihet. Den

svenska interparlamentariska skiljedomsgruppen har nu ansett tiden vara

inne att till de franska värdarne rikta en inbjudning till ett återbesök i

vårt land under innevarande år. För att emellertid på ett någorlunda

värdigt sätt kunna emottaga dessa franska gäster, för den händelse de äro

villiga att antaga inbjudningen, äro en del kostnader oundvikliga, och med

hänsyn till den störa betydelse besök af detta slag obestridligen måste

tillmätas, hafva vi ansett lämpligt, att för ändamålet i viss mån statsunderstöd

lämnas.»

Då ofvannämnda motioner innefatta förslag om medels anslående för

innevarande år, men den statsreglering, som nu till behandling föreligger,

afser år 1910, finner utskottet motionärernas förslag icke kunna till någon

Riksdagens åtgärd föranleda, utan hemställer,

att herrar Cavallis m. fl. och friherre Bondes in. fl.

ifrågavarande motioner må af Riksdagen lämnas utan

afseende.

Bidrag till 20:o) Uti en inom Riksdagens Andra Kammare väckt motion (n:o 124)

förMerpar- hafva herrar E. Beckman m. fl. föreslagit, att Riksdagen måtte såsom bilamentari-

drag till bestridande af kostnaderna för Interparlamentariska förbundets

detsiyråoc''hhyvk och generalsekretariat för innevarande år anslå ett belopp af 750

general- kronor.

sekt etanol. Till stöd för denna framställning anföres i motionen följande:

»Det Interparlamentariska förbundet beslöt vid konferensen i Berlin

17—19 september förlidet år inrättande af ett fast sekretariat med en

aflönad generalsekreterare såsom föreståndare för den interparlamentariska

byrån (för närvarande förlagd till Bern). Det har nämligen visat sig, att

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

33

den stora omfattning förbandet numera vunnit och det mångsidiga arbete,

som kräfves redan för dess fastare organisation, men framför allt för

framgången af dess sträfvanden för skiljedomssaken och vissa folkrättsliga

spörsmåls praktiska lösning, med oafvislig nödvändighet betinga anställande

af en generalsekreterare, som uteslutande ägnar sig åt förbundets tjänst.

Han får således icke åtaga sig annan aflönad befattning, hvarjämte reglementet

särskilt föreskritvit, att han icke får vara medlem af något parlament.

Det ligger i sakens natur, att den nya organisationen med aflönad

sekreterare och väsentligt utvidgad byrå måste draga ganska dryga kostnader.

Konferensen i Berlin uttalade den förväntan, att dessa kostnader

skola bestridas genom årliga bidrag från de olika ländernas parlament

(resp. regeringar). Och vid interparlamentariska rådets sammanträde i

Bryssel i början af denna månad meddelades, att redan bidrag, växlande

i storlek mellan 7,500 francs och 1,000 francs, utlofvats från några länder,

bland andra från Norge.

Emellertid har det ansetts af synnerlig vikt, att sekretariatet och den

nya organisationen måtte kunna träda i verksamhet redan under innevarande

år. För att möjliggöra detta har en internationell kommitté provisoriskt

garanterat kostnaderna under den förhoppning att de interparlamentariska

grupperna inom de olika riksförsamlingarna skola söka snarast möjligt utverka

bidrag, genom hvilka byrån och sekretariatet ställas på en i ekonomiskt

afseende tryggad grund.

Starka skäl tala för att icke Sverige saknas bland de länder, som

lämna bidrag, eller dröjer med dess beviljande så länge att tilläfventyrs

ett flertal, kanske afla till förbundet anslutna interparlamentariska grupper

kunnat anmäla, att deras anhållan om bidrag bifallits. Ehuru således icke

ännu någon fast budget för den ifrågavarande institutionen kunnat uppgöras

— sannolikt torde utgifterna komma att närma sig femtiotusen francs

— tillåta vi oss att redan nu vördsamt hemställa om ett bidrag, som lämpligen

torde bestämmas till 1,000 francs eller 750 kronor.

Det må nämnas, att konferensen i Berlin samtidigt med beslutet om

generalsekretariatet valde en verkställande kommitté bestående af fem personer

(en representant från hvartdera af länderna: England, Tyskland,

Schweiz, Holland och Sverige), med uppdrag, bland annat, att uppgöra

arbetsordning för byrån och sekreteraren, samt att för framtiden närmare

öfva den närmaste tillsynen öfver deras verksamhet.»

Då ofvannämnda motion innefattar förslag om medels anslående för

innevarande år, men den statsreglering, som nu till behandling föreligger,

Bill. till Riksd. Prot. 1999. 4 Sami. 1 Afd. 4 Höft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

Lönetillökning

få

pastorn vit

svenska fö 1

samlingen

i Paris.

[20.]

afser år 1910, finner utskottet motionärernas förslag icke kunna till nåo-on

Riksdagens åtgärd föranleda, utan hemställer,

att herrar Beckmans m. fl. ifrågavarande motion

må af Riksdagen lämnas utan afseende.

21:o) Under punkt 20 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t före!

Riksdagen, att af hyresinkomsterna från kronans fastighet i Kon
•-stantinopel

måtte år 1910 för svenska kyrkan i Paris få användas 1,169

kronor att utgå såsom lönetillökning för pastorn.

Departementschefen har beträffande detta ämne till statsrådsprotokollet

anfört följande:

»Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

medgaf 1908 års Riksdag, att af hyresinkomsterna från kronans fastighet

i Konstantinopel finge, år 1909 för svenska kyrkan i Paris användas 1,169

kronor att utgå som lönetillökning för pastorn.

Alltsedan år 1893 har af berörda hyresinkomster hvarje år användts

ett visst belopp till lönetillökning åt pastor vid svenska församlingen i

Paris. Denna lönetillökning har från och med år 1900 utgått med det

ofvannämnda för 1909 medgifna beloppet af 1,169 kronor, motsvarande

1,625 francs.

Församlingen har nu genom dess kyrkoråd framhållit det fortfarande

behofvet af ifrågavarande anslag för åstadkommande af nödig jämvikt i

kyrkans budget samt anhållit, att Eders Kungl. Maj:t måtte jämväl i den

nådiga propositionen till 1909 års Riksdag upptaga detsamma; och har

Eders Kungl. Maj:ts minister i Paris förordat nådigt bifall till den underdåniga

ansökningen.»

Med tillstyrkande af bifall till denna framställning hemställer utskottet,

att Riksdagen må medgifva att af hyresinkomsterna

från kronans fastighet i Konstantinopel må år 1910 för

svenska kyrkan i Paris få användas 1,169 kronor att

utgå såsom lönetillökning för pastorn.

Stockholm den 9 februari 1909.

På statsutskottets vägnar:

G. BILLING.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

35

Reservationer:

vid punkt 2:o (angående beskickningar och konsulat):

af herrar K. Starbäck och F. Berg som ansett, att utskottets yttrande

och förslag bort hafva följande lydelse:

»Då det af den förebragta utredningen ej klart framgår vare sig att

aflöningen till vice konsuln i Archangel bör ställas så högt, som af Kungl.

Maj:t föreslås, ej heller att generalkonsulns i S:t Petersburg arbetsbörda

är så stor, att den behöfver en särskild lindring, och då vidare ej blott

Rigas ökade handelsomsättning öfver hufvud taget, utan äfven den reguliära

förbindelsen mellan Stockholm och denna Rysslands största östersjöhamn

alldeles särskildt gör ett konsulat därstädes synnerligen behöflig!, hemställer

utskottet,

att Riksdagen, med anledning af Kungl. Maj:ts

föreliggande förslag och herr Palmes ofvanämnda motion,

må å staten för beskickningar och konsulat uppföra:

a) lön för en vice konsul i Archangel och S:t

Petersburg med 7,000 kronor, hvaraf 2,300 kronor i

egentlig lön, 1,400 kronor i hyresbidrag och 3,300 kronor

i ortstillägg; samt

b) lön för en konsul i Riga med 10,800 kronor,

hvaraf 3,600 kronor i egentlig lön, 3,000 kronor i hyresbidrag

och 4,200 kronor i ortstillägg, med rättighet

för konsuln i Riga att fortfarande dessutom uppbära

1,200 kronor för bestridande af kostnader för kanslilokal.

vid punkt 4:o (angående hemliga utgifter):

af herrar A. G. L. Billing, A. T. Odelberg, grefve A. F. Wachtmeister,

E. Fränekel, grefve P. O. L. Klingspor, friherre C. IT- Falkenberg,

friherre J. T. Gripenstedt, P. Paulson, 1. II ijk, P. Sörensson, grefve

C. O. Taube, och E. A. G. A. Wijkander, hvilka ansett att utskottet bort

hemställa,

att Riksdagen måtte höja anslaget till hemliga

utgifter, nu uppgående till 40,000 kronor, med lika

belopp, eller 40,000 kronor, till 80,000 kronor.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

\ id bifall härtill samt till hvad utskottet beträffande de ordinarie

anslagen under denna hufvudtitel i öfrigt föreslagit, kommer dessa anslags

slutsumma, nu 1,377,107 kronor, att ökas med 67,857 kronor till 1,444,964

kronor.

vid punkt 12:o (angående lönetillägg för ministerresidenten i BuenosAires):
af

herr A. G. L. Billing, som yrkat, att utskottet måtte hemställa,

att Riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

måtte å extra stat för år 1910 uppföra 8,000 kronor

såsom lönetillägg för ministerresidenten i Buenos Aires

att af denne uppbäras under de villkor, som för ortstillägg

gälla, med 4,000 kronor under år 1909 och

4,000 kronor under år 1910, med rätt för Kungl. Maj:t

att under år 1909 af tillgängliga medel utanordna 4,000

kronor;

vid punkt 15:o (angående hemliga utgifter):

af herrar A. G. L. Billing, A. T. Odelberg, grefve A. F. Wachtmeister,

E. Fränekel, grefve P. O. L. Kling spor, ''friherre C. H. Falkenberg,

friherre J. T. Gripenstedt, P. Paulson, I. Wijk, P. Sörens son, grefve

C. O. Taube och E. A. G. A. Wijkander, hvilka ansett, att utskottet bort

hemställa,

att Riksdagen må å extra stat för 1910 bevilja

a) 10,000 kronor till gäldande af det belopp, hvarmed

de hemliga utgifterna under 1908 öfverstigit det

därför anvisade anslag, samt

b) 20,000 kronor ytterligare anslag till hemliga

utgifter under år 1909,

tillhopa 30,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t

att under år 1909 af tillgängliga medel utanordna

ifrågavarande belopp;

vid punkt 19:o (angående anslag för emottagande i Sverige af inbjudna

franska parlamentsmedlemmar):

af herrar grefve P. O. L. Kling spor, G. Odqvist, D. Persson, F. W.

Thorsson, A. Wiklund, K. Starbäck, F. Berg och A. Ekman, hvilka ansett

att utskottet bort hemställa,

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

37

att Riksdagen må å extra stat för år 1910 anvisa

ett belopp af 10,000 kronor att mot redovisningsskyldighet

ställas till den Svenska Parlamentariska

Skiljedomsgruppens förfogande för att användas till

bestridande af de med ett tillämnadt besök i Sverige

under år 1909 af franska parlamentsmedlemmar förenade

kostnader, med rätt för Kungl. Maj:t att under

innevarande år af tillgängliga medel utanordna beloppet.

Vid punkt 20:o (angående bidrag till kostnaderna för interparlamentariska

förbundets byrå och generalsekretariat:

af herrar F. W. Thorsson, A. Wiklund, K. Stcirbäclc, F. Berg och

A. Ekman, som ansett, att utskottet bort hemställa,

att Riksdagen må å extra stat för år 1910 anvisa

ett belopp af 750 kronor såsom bidrag till bestridande

af kostnaderna för interparlamentariska förbundets byrå

och generalsekretariat för innevarande år, med rätt för

Kungl. Maj:t att under år 1909 förskottsvis af tillgängliga

medel utanordna beloppet.

Det skulle här antecknas, att herr S. O. Nyländer icke deltagit i

förestående hufvudtitels behandling inom utskottet.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

Summa

Bil. litt. A.

Tabell öfver ordinarie anslagen under ribsstatens Tredje hufvudtitel.

1909 års riksstat

Förslag till blif-

anslär:

vande riksstat:

Anvisning i

Anvisning

i

kontant.

kontant.

Kronor.

Öre.

Utrikesdepartementet.

Kronor.

Öre.

24,000

—

Departementschefen, ministern för utrikes ärendena . . .

24,000

74,550

—

Utrikesdepartementet. Nuvarande belopp .... 74,550: —

ökas med........... 4 000-

78,550

—

873,600

—

Beskickningar och konsulat. Nuvarande belopp 873,600: —

Ökas med................. 13,600:

887,200

—

5,000

Alderstillägg, förslagsanslag..........

5,000

—

5,000

Bidrag till vissa vice konsulers aflönande, förslagsanslag . .

5,000

—

45,000

Ersättning till olönade konsuler och vicekonsuler, förslags-

anslag .............

45,000

—

27,000

—

Diplomat- och konsulsaspiranter...........

27,000

—

18,000

Militär- och marinattachéer.........

18,000

—

36,000

Handelsattachéer, reservationsanslag.........

36,000

—

15,000

Ekiperingspenningar, förslagsanslag..........

15,000

—

40,000

—

Rese- och flyttningsersättning, inspektioner, tillfälliga upp-

drag, förslagsanslag.............

40,000

—

14,000

Vikariatsersättning, renskrifning, tillfälliga biträden m. in.

Nuvarande belopp............. 14 000--

Minskas, under titel: vikariatsersättning, extra bi-

träden m. m., med........... 4,900--

9,100

23,500

—

Kanslivaktmästare, renskrifningskostnader och andra utgifter

vid beskickningar och konsulat. Nuvarande belopp 23,500: —

Minskas, under titel: kanslivaktmästare och andra

utgifter vid beskickningar och konsulat, med . 6,500: —

17,000

_

98,507

—

Skrifmaterialier, expenser, ved, ljus m.m. förslagsanslag. Nu-

varande belopp.............. 98,507:

Okas, under titel: skrifmaterialier, expenser, ren-

skrifning, ved, ljus m. m., med...... 21,557: —

120,064

—

35,000

—

Godtgörelse af kostnader för sjöfolk och nödställda svenska

undersåtar in. m., förslagsanslag...........

35,000

—

40,000

—

Hemliga utgifter. Nuvarande belopp..... 40,000: —

Okas med...........“...• . . 10,000: —

50,000

_

2,950

Svenska kyrkan i Paris.......

2,950

_

1,377,107

—

Summa

1,414,864

—

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

39

Bil. litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens Tredje hufvudtitel.

Kronor.

Öre.

4,500

—

2,500

750

11,000

—

5,500

—

2,000

4,500

—

7,500

—

3,600

—

10,000

10,000

—

25,000

56,186

—

* 11,000

—

154,036

—

Utrikesdepartementet.

Till fortsatt utgifvande af Sveriges traktater.....•

» bestridande af Sveriges andel i kostnaderna under år

1909 för den internationella skiljedomstolens byrå i

Haag.....................

Bidrag till den internationella fredsbyrån i Bern • • • •

Till personliga godtgörelser för mistade konsulatafgifter .

» personligt lönetillägg åt generalkonsulerna D. Danielsson

i London och M. Améen i Hamburg.....

, arfvode för senare halfåret 1909 för en förste sekreterare

i utrikesdepartementet...........

» förstärkande af arbetskrafterna inom departementet .

» arfvode för en legationssekreterare vid beskickningen

i Tokio och Peking...............

» arfvode för en andre kanslist vid generalkonsulatet i

London .............. /••••*

» gäldande af det belopp, hvarmed de hemliga utgifterna

under år 1908 öfverstiga det därför anvisade anslag

» hemliga utgifter, ytterligare anslag......• •

» gäldande af det af statskontoret förskjutna belopp för

inköp af beskickningshus i Paris.........

» täckande af utaf statskontoret utbetalda förskott . .

> beredande af extra lönetillägg för år 19ö9 åt tjänstemän

och betjänte i utrikesdepartementet, förslagsanslag

....................

Summa

* Af Kungl. Maj:t föreslaget belopp, hvaröfver utskottet framdeles kommer att afgifva särskildt

yttrande.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.