Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion angående inrättande af pr of skolor för utbildande af lärlingar samt anslag för detta ändamål.

1909-03-09 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1909:44, Utlåtande, i anledning af väckt motion angående inrättande af pr of skolor för utbildande af lärlingar samt anslag för detta ändamål.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 44.

Utskottets

yttrande.

N:o 44.

Ank. till Eiksd. kansli den 9 mars 1909, kl. 4 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion angående inrättande af

pr of skolor för utbildande af lärlingar samt anslag för

detta ändamål.

I en inom Andra Kammaren af herr J. G. H. G:son Cr af oord väckt,

till statsutskottets förberedande behandling remitterad motion (n:o 46) har

föreslagits, att Riksdagen måtte besluta att ingå till Kung!. Maj:t med

begäran om inrättande under enhetlig, sakkunnig ledning af ett antal »statens

profskolor för utbildande af lärlingar» under åren 1910—1913 och att

för detta ändamål anvisa ett förslagsanslag af 275,000 kronor med rättighet

för Kungl. Maj:t att under 1909 af tillgängliga medel disponera 50,000

kronor.

Beträffande de af motionären till stöd för förslaget anförda skäl tilllåter

sig utskottet hänvisa till motionen.

Frågan om upprättande af skolor för utbildande af lärlingar står för

närvarande på dagordningen i alla kulturländer men dess lösande i praktisk

riktning erbjuder synnerligen stora svårigheter, icke minst ur ekonomisk

synpunkt, på samma gång som genom detsamma stora fördelar vore

att vinna för det allmänna.

Med afseende på utbildandet af lärlingar för den mindre industrien

och handtverkerierna eller de s. k. yrkesskolorna, till hvilka tanken vanligen

i första rummet går, då fråga är om »lärlingar», hafva under det

sista årtiondet landets största städer, särskilt Stockholm och Göteborg,

anordnat utredningar, som i form af tryckta kommittébetänkanden föreligga,

och lifliga diskussioner emellan de närmast intresserade inom yrkena

hafva däraf föranledts. Såvidt utskottet har sig bekant, hafva dock de

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 44.

5

framkomna förslagen inom kommunalrepresentationerna ännu icke kommit

till slutlig behandling, om ock sådan torde vara nära förestående. För

denna viktiga grupp af lärlingar vore den af motionären föreslagna skolformen

ej direkt afsedd.

Den undervisning, som med bidrag af staten nu lämnas den lärlingsklass,

som motionären i första rummet sökt tillgodose, meddelas i de tekniska

söndags- och aftonskolorna och i lägre tekniska skolor, som i stort

antal äro fördelade öfver vårt land och som begagnas af ett stort antal

elever. De kurser, som denna undervisning omfattar, inbegripa ur teoretisk

synpunkt fullt det kunskapssnitt, som motionären tänkt sig, och äro i

allmänhet förlagda till sådana tider, att de med fördel kunna bevistas

såväl af de ynglingar af arbetsklassen, hvilka vilja ägna sig åt den mindre

industrien och handtverkerierna, som af dem, hvilka ägna sig åt storindustrien.

De hafva emellertid, såsom motionären framhåller, rent teoretisk

karaktär, så till vida, att de väl meddela kunskap och bibringa färdighet,

som för det praktiska arbetet äro af betydelse eller rent af oundgängliga,

såsom ritning, modellering o. d., men ej i regel äro förbundna med verkstäder,

där direkt handarbete af liknande art som i det praktiska lifvet

kan utföras. Emellertid är sedan två år tillbaka en af Kungl. Maj:t tillsatt

kommitté sysselsatt med utredning om lämpligaste sättet för den lägre

tekniska undervisningens ordnande, och enligt uppgift omfattar kommitténs

uppdrag äfven samtliga ofvannämnda lägre tekniska skolor.

Slutligen har på olika sätt inom landet väckts förslag om en mera

praktisk riktning för såväl den lägre som den högre folkskolebildningen,

och den af Kungl. Maj:t tillsatta kommittén för seminarieundervisningens

ordnande har erhållit uppdrag att yttra sig öfver denna fråga, som onekligen

står i nära beröring med den egentliga lärlingsundervisningen.

De af motionären omförmälda lärlingsskolorna i de stora kulturländerna

äro dels yrkesskolor i egentlig mening — särskild! de franska écoles

municipales —, dels skolor för storindustriens arbetare, upprättade af

bolag och enskilda, särskildt af de stora järnvägarnes styrelser. Öfver

hufvud torde kunna sägas, att ingenstädes dylika skolor äro inrättade af

staten, utan att kommuner och enskilde varit initiativtagare och staten på

sin höjd i vissa länder ekonomiskt understöd! företagen.

Mönstret för de föreslagna profskolorna har motionären funnit i de

stora utländska järnvägsbolagens skolor för utbildande af yrkesskickliga

arbetare, och han anför mycket riktigt, att motiven för dessa läroanstalters

upprättande varit »bristen på skolade förmän, svårigheten att finna duktiga

Bill. Il Riksd. Prot. 1909. 4 Sami. 1 Afd. 27 Häft. 2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 44.

basar och försummelsen hos de flesta järnvägskompanierna att ej hafva ett

ordnadt system för rekrytering af duktigt folk, passande för dessa platser.

I första rummet torde i dessa skolor intagits söner till den vid de respektive

järnvägarna anställda personalen. I regel hafva dessa undervisningsanstalter

varit af enskild natur och ej stått öppen för den stora allmänhetens

barn. Äfven om filantropiska syften varit med dem i någon mån

förbundna, har hufvudafsikten varit befordrandet af de enskilda företagens

ekonomiska utveckling, och något led uti statens allmänna undervisningsväsende

hafva de ingenstädes utgjort.

Huruvida skolor af den sistnämnda typen skulle passa för förhållandena

i vårt land och lämpligen kunna upprättas vid större verkstäder —

enskilda eller statens — samt därigenom, på samma gång de underlätta

rekrytering af goda arbetare, lämna en värdefull insats i vårt skolväsen,

har utskottet ej anledning att i detta sammanhang uttala sig om och

torde i alla händelser den af motionären lämnade utredningen af denna

fråga ej vara tillräcklig för vidtagande af en sådan åtgärd. Att åter,

såsom motionären föreslagit, upprätta ett antal under en särskild statsinstitution

stående profskolor af angifven typ har utskottet icke anledning

att förorda — så mycket mindre som utredning af de till lärlingsundervisningen

hörande frågorna, enligt hvad utskottet ofvan omnämnt, på flera

sätt är under arbete och det med all sannolikhet ej kan dröja länge innan

resultatet häraf varder framlagdt.

Utskottet hemställer alltså,

att herr Crafoords förevarande motion icke må af

Riksdagen bifallas.

Stockholm den 9 mars 1909.

På statsutskottets vägnar:

G. BILLING.

Det skulle här antecknas, att herrar H. Andersson, C. Persson, D.

Persson och K. Starbäck icke deltagit i förestående ärendes behandling

inom utskottet.

Stockholm, Victor Pettersons A.-B. tr., 1909

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.