Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning af Kungl, Maj:ts proposition till Riksdagen angående statsbidrag till upprättande ock underhållande af en handelshögskola i Stockholm.

1909-03-16 · 20 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 20 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1909:46, Utlåtande i anledning af Kungl, Maj:ts proposition till Riksdagen angående statsbidrag till upprättande ock underhållande af en handelshögskola i Stockholm.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 46.

1

N:o 46.

Anb. till Riksd. kansli den 16 mars 1909, kl. 5 e. m.

Utlåtande i anledning af Kungl, Maj:ts proposition till Riksdagen

angående statsbidrag till upprättande ock underhållande

af en handelshögskola i Stockholm.

(2. U. A.)

I en den 19 nästlidne februari till Riksdagen afbiten, till statsutskottets

förberedande behandling öfverlämnad proposition (n:o 51) har

Kungl. Magt under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver finansärenden samma dag föreslagit Riksdagen att, under

förutsättning att en handelshögskola varder genom handelshögskoleföreningens

i Stockholm försorg under innevarande år därstädes upprättad

i hufvudsaklig öfverensstämmelse med den på föreningens föranstaltande

utarbetade, i statsrådsprotokollet närmare omförmälda plan,

såsom bidrag till upprättande och underhållande af samma skola på extra

stat för år 1910 anvisa att anslag af 30,000 kronor, att till nämnda

förenings styrelse utbetalas med hälften under höstterminen år 1909

och återstående hälften under vårterminen år 1910, under villkor dels

att föreningens stadgar äfvensom grundstadgar för högskolan varda,

innan någon del af anslaget utbetalas, efter därom gjord framställning

af Kungl. Maj:t fastställda, dels ock att Kungl. Maj:t tillerkännes rätt

att utse ej mindre ordförande i högskolans styrelse än äfven en revisor

för deltagande i granskningen af såväl högskolans förvaltning och räkenskaper

som ock föreningens egna räkenskaper.

Departementschefens anförande i ämnet till berörda statsrådsprotokoll

är af följande lydelse:

»Vid underdånig föredragning den 12 nästlidne januari af de till

regleringen af riksstatens sjunde hufvudtitcl hörande frågor anmälde jag

jämväl eu af den i syfte att verka för upprättandet och utvecklingen

af en handelshögskola i Stockholm bildade handelshögskoleföreningen

Bih. till Riksd, Prof. 1909. 4 Sami. 1 Afd, 29 Höft. (N:o 46.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 46.

Rektor

Munthes och

läroverksrådet

Nordfelts

reseberättelse.

därstädes gjord underdånig framställning om beredande af statsunderstöd

för upprättande och underhållande af en sådan skola.

Enär emellertid ärendet då ännu icke undergått slutlig beredning,

inskränkte jag mig vid nämnda tillfälle till en hemställan, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att, i afvaktan på den nådiga

proposition i ämnet, som kunde komma att till Riksdagen aflåtas, bland

de extra ordinarie anslagen under sjunde hufvudtiteln såsom bidrag till

upprättande och underhållande af en handelshögskola i Stockholm beräkna

ett belopp af 30,000 kronor, att under vissa villkor utbetalas till nämnda

förening.

Sedan ärendet numera undergått erforderlig beredning, anhåller

jag att ånyo få inför Eders Kungl. Maj:t anmäla ärendet.

Såsom jag redan vid förberörda tillfälle, den 12 nästlidne januari,

omförmälde, har bankdirektören K. A. Wallenberg i en under år 1903

till dåvarande statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet ingiiVen,

sedermera till finansdepartementet öfverlämnad skrift anmält, att han,

såsom grundplåt för åstadkommande af en handelshögskola i Stockholm,

hos Stockholms enskilda banks notariatafdelning nedsatt ett belopp af

100,000 kronor, räntelöpande från den 1 januari samma år.

Sedan med anledning häraf kommerskollegium afgifvit infordradt

underdånigt utlåtande i fråga om de förberedande åtgärder, som kunde

ifrågakomma för upprättandet af en handelshögskola i Stockholm, uppdrog,

såsom jag vid samma tillfälle vidare erinrade, Kungl. Maj:t enligt

nådigt beslut den 12 maj 1905 åt rektorn vid grosshandelssocietetens

i Stockholm handelsskola Frans Schartaus praktiska handelsinstitut

A. W:son Munthe och läroverksrådet A. Nordfelt att under åren 1905

och 1906, efter en af dem uppgjord, af chefen för finansdepartementet

godkänd plan i Europa och Nordamerikas Förenta stater studera de

nyaste och bäst ansedda högre läroanstalter för meddelande af handelsund

ervisning samt att därefter till Kungl. Maj:t afgifva redogörelse för

iakttagelserna under resan med afseende å med densamma åsyftadt ändamål,

åtföljd af förslag till plan för en handelshögskola i Stockholm,

utarbetadt i den omfattning, att på detsamma kunde grundas eu —

åtminstone approximativ — kostnadsberäkning rörande ett dylikt läroverks

inrättande och underhåll.

Efter fullgjord t uppdrag öfverlämnad e, enligt hvad jag ock omförmälde,

de sålunda utsedda sakkunnige med underdånig skrifvelse den

26 februari 1907 redogörelse för de af dem i omförmälda syfte företagna

resor jämte förslag till plan för en handelshögskola i Stockholm.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 46.

3

För det hufvudsakliga innehållet af de sakkunniges berörda berättelse

och förslag anhåller jag att nu i korthet få redogöra.

Med erinran att under senare tider läroanstalter för meddelande

af högre liandelsundervisning upprättats i de flesta mera betydande länder

i Europa äfvensom i Nordamerikas Förenta stater och i Japan, samt att

frågan om upprättande af dylika läroanstalter i de flesta öfriga kulturländer

stode på dagordningen, hafva de sakkunnige till en början meddelat,

att de på grund af förenämnda dem meddelade uppdrag under

åren 1905 och 1906 besökt och studerat sådana anstalter i Belgien, England,

Frankrike, Holland, Italien, Schweiz, Tyskland, Ungern och Österrike

äfvensom Nordamerikas Förenta stater.

Med förmälan vidare, att de i främmande länder hittills upprättade

läroanstalter af ifrågavarande slag vore på grund af de olika förutsättningar,

hvarunder desamma tillkommit, växlande ekonomiska och lokala

förhållanden in. m., tämligen olika organiserade, i det att somliga vore

ordnade såsom ett slags kommersiella fakulteter i omedelbar förbindelse

med universiteten, andra såsom ett slags fortsättningsskolor å lägre läroanstalter

för liandelsundervisning och i viss förbindelse med dessa eller

såsom särskilda afdelningar vid tekniska högskolor, andra öfvervägande

såsom statsvetenskapliga fakulteter, afsedda att meddela utbildning såväl

för handelsyrket som för vissa administrativa tjänstemannabefattningar,

andra åter såsom fristående och rena handelshögskolor i mera egentlig

mening, samt att enligt gängse uppfattning inom fackkretsar med handelshögskolor

som regel vore att förstå sådana läroanstalter, som uppställde

aflagd studentexamen eller motsvarande kunskaper såsom inträdesfordran

och omfattade en högre kurs i liandelsundervisning af i allmänhet minst

två år, hafva de sakkunnige därefter dels lämnat en mera detaljerad

redogörelse för vissa af dem besökta handelshögskolor, Indika på grund

af sin organisation ansetts mera typiska eller eljest ansetts vara af särskilt

intresse för bedömande af frågan om upprättande af en handelshögskola

i Stockholm, nämligen handelshögskolorna i Antwerpen, Bryssel,

Filadelfia, Köln och Leipzig, dels äfven meddelat en mera kortfattad redogörelse

för öfriga af dem besolda högskolor.

Med framhållande af vikten däraf, att, därest vårt land med sina i

jämförelse med åtskilliga af de större kulturländerna begränsade resurser

skulle äga utsikt att med framgång deltaga i den allt skarpare konkurrensen

på världsmarknaden, tillfälle bereddes våra köpmän att erhålla

den bästa möjliga utbildning samt att, sedan numera och särskilt under

det sista decenniet inom en mängd främmande länder handelshögskolor

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 46.

för meddelande af en högre kommersiell utbildning inrättats och andra

liknande institutioner vore under förberedelse, jämväl inom vårt land en

dylik läroanstalt så snart som möjligt komme till stånd, hafva, i fråga

om organisationen däraf, de sakkunnige såsom sin mening uttalat, att,

då en läroanstalt af ifrågavarande slag syntes böra inrättas framför allt

med hänsyn till de praktiska, och speciellt handelns, intressen, med

afseende å Indika behofvet af en dylik anstalt här företrädesvis framträda

en blifvande handelshögskola hos oss borde erhålla karaktären af

en såvidt möjligt ren handelshögskola, organiserad fristående och utan

samband med andra, för nu ifrågavarande syfte mer eller mindre främmande

ändamål. Det syntes nämligen — yttra de sakkunnige härutinnan

— obestridligt, att en handelshögskola, som från början organiserades

såsom sådan, med uteslutande hänsyn till dess speciella syfte och

obunden af andra institutioner, borde bättre och fullständigare kunna fylla

sin uppgift, än en sådan, som förbundes med en redan bestående högskoleinstitution

af annan art och med andra syften, t. ex. ett allmänt

universitet eller en teknisk högskola. Tv den fördel, som kunde synas

ligga däri, att i dylikt fall en del vid moderinstitutionen redan verksamma

goda lärarkrafter skulle komma handelshögskolan till godo, vore

dock i själfva verket af ganska tvifvelaktig betydelse, enär dessa lärarkrafters

undervisning i regel fortfarande i första rummet bestämdes af

den gamla institutionens syfte och icke apterades efter de kommersiella

studenternas speciella behof, hvadan dessa senare sålunda finge besöka

kanske ett flertal föreläsningar, som visserligen kunde vara i hög grad

värdefulla och förträffliga, men som dock icke vore utarbetade med

hänsyn till handelshögskolans speciella uppgift, t. ex. juridiska föreläsningar,

egentligen afsedda för blifvande jurister, eller teknologiska

föreläsningar, närmast afsedda för blifvande ingenjörer. Där återigen

handelshögskolan vore fullt själfständig, kunde gifvetvis hela undervisningen

anpassas efter den blifvande köpmannens speciella kraf och hvarje

ämne behandlas just från den synpunkt, som vore för honom den viktigaste.

Härmed vore naturligtvis alls icke sagdt, att icke en handelshögskola,

om tillfälle därtill funnes och behof förelåge, med stor fördel

kunde använda lärarkrafter från andra institutioner, försåvidt de kunde

•vid undervisningen anpassa sig efter handelshögskolans syften.

De sakkunnige hafva i detta sammanhang jämväl antydt, att möjligen

framdeles jämväl konsulattjänstemännens utbildning, därest denna

funnes böra ombildas i mera praktisk riktning, kunde åt den nya hög
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 46.

5

skolan anförtros. Därjämte vore det, erinra de sakkunnige, sannolikt,

att, äfven om den tilltänkta handelshögskolan organiserades direkt och

uteslutande med hänsyn till sitt speciella ändamål, åtskilliga ämbetsverk

och förvaltningsgrenar skulle Unna med sin fördel förenligt att anställa

från högskolan utexaminerade elever å platser, där insikter å förevarande

område vore af betydelse.

Beträffande möjligheten att till vårt land öfverflytta de former för

handelshögskoleidéns förverkligande, som i andra länder kommit till uttryck,

hafva de sakkunnige betonat, att, om än utan tvifvel därutinnan för oss

vore mycket att tillvarataga, ingen af de utländska läroanstalter, hvilka

de sakkunnige under sin studieresa haft tillfälle besöka, lämpade sig

för direkt efterbildning hos oss, bland annat af den anledning, att den

föregående undervisning, en handelshögskola hos oss hade att bygga på, i

åtskilliga afseenden skilde sig från motsvarande undervisning i andra

länder, men att af de främmande handelshögskolor, hvilkas organisation

företrädesvis syntes vara för våra förhållanden af intresse och af hvilka

därföre vore mest att lära, vore de tyska, och att bland dessa i all synnerhet

borde framhållas handelshögskolan i Köln.

Efter att härefter hafva yttrat sig rörande de inträdesfordringar,

som borde vid eu blifvande svensk handelshögskola ifrågakomma, äfvensom

rörande normalkursens längd, undervisningsämnen m. m., hafva

de sakkunnige framlagt förslag till allmän läroplan och för slutexamens

afläggande vid högskolan afsedd normalplan, h varjämte uttalanden gjorts

angående de metoder, som vid undervisningen borde följas, examina,

sättet för tillsättande af högskolans styrelse och lärarna vid skolan, lärjungeafgifter

m. m.

I fråga särskild! om lärjungarnas afgifter hafva de sakkunnige

tänkt sig en inskrifningsafgift, 25 kronor, en terminsafgift, för höstterminen

100 kronor och för vårterminen 125 kronor, samt en examensafgift,

25 kronor. För tvåårig kurs skulle således kostnaden komma att

utgöra 250 kronor, för år räknadt, därvid till jämförelse erinrats, att

årsafgiften vid Frans Schartaus handelsinstitut utgjorde 225 kronor och

vid Göteborgs handelsinstitut 280 å 320 kronor. För mindre bemedlade

syntes afgiften lämpligen kunna bestämmas till 50 kronor för hvarje termin.

Med beräknande att kostnaden för den första uppsättningen för

högskolan af nödiga inventarier, anskaffande af bibliotek och öfrig

materiel m. m. komme att uppgå till omkring 30,000 kronor, hafva de

sakkunnige slutligen anställt en ungefärlig beräkning af de årliga utgifterna

för hög-skolan och därvid kommit till det resultat, att dessa

kostnader kunde anslås till vid pass 88,000 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 46.

Handelshögskoleföreninge,

i Stockholm.

n Innan de sakkunnige afgifvit sitt yttrande, liade emellertid, såsom

jag redan vid den förberedande föredragningen af ärendet den 12 sistlidne

januari omförmälde, i början af år 1906 en inbjudan riktats till

intresserade att bilda en kandelskögskoleförening med syfte att verka

för upprättandet och utvecklingen af en handelshögskola i Stockholm.

Denna inbjudan hörsammades af ett stort antal köpmän, industriidkare

och andra för saken intresserade icke blott inom Stockholm utan äfven

och i stor omfattning inom öfriga delar af landet, och den 18 maj

samma år konstituerades handelshögskoleföreningen i Stockholm. Föreningen

satte såsom närmaste målet för sin verksamhet att förena alla

de krafter, som redan intresserade sig för en handelshögskola i Stockholm,

väcka ytterligare intresse för densamma och samla medel för att

påskynda skolans tillkomst samt trygga dess bestånd. I dessa sträfvanden

hade också föreningen rönt en storartad framgång. Redan vid

utgången af föreningens första verksamhetsår den 30 juni 1907 kunde

de för handelshögskolan samlade medlen anslås till omkring 900,000

kronor, och vid slutet af det andra räkenskapsåret fanns för ändamålet

disponibelt ett belopp af omkring 1,500,000 kronor.

I en till Kung!. Maj:t ingifven skrift har nu, som nämndt, styrelsen

för nämnda förening, som låtit utarbeta förslag till en i åtskilliga afseenden

mera detaljerad plan än den förut omförmälda för en handelshögskola

i Stockholm, gjort framställning om beredande af statsunderstöd

för en sådan skola, inrättad i hufvudsaklig öfverensstämmelse med

vissa i skriften närmare angifna grunder.

I sin berörda skrift framhåller styrelsen till en början, hurusom

behofvet af grundliga utbildningsanstalter för den högre köpmannautbildningen

och särskild! för dem, som skulle såsom ledare träda i

spetsen för större affärsföretag eller i öfrigt bekläda mera ansvarsfulla

poster inom affärslifvet, numera vore allmänt erkändt. Det vore visserligen

endast den praktiska verksamheten — anför styrelsen — som i

sista hand förmådde skapa de skickliga och erfarna affärsmän, livilka

mäktade allsidigt tillvarataga ett lands tillgångar. Men för att rätt

öfverblicka sitt arbetsfält och för att med tillräcklig sakkännedom

kunna organisera sin verksamhet, behöfde en affärsman i mera framskjuten

ställning en ganska omfattande teoretisk förutbildning. Denna

förberedande utbildning finge icke stanna vid språkkännedom, ett elementärt

studium af de ekonomiska företeelserna, nödtorftig kännedom om

bokföringens principer samt i öfrigt de kunskaper och färdigheter, hvilka

hufvudsakligen bibringades i våra hittillsvarande handelsläroverk. För att

deltaga i ledningen af större affärsföretag behöfdes att på egen hand kunna

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 46.

7

studera sig in i det ekonomiska lifvets lagar och att med kritisk blick

följa dess växlingar samt att grundligt förstå olika affärsföretags organisation

och arbetsmetoder. En större affärsverksamhet vore icke begränsad

till det egna landet, utan stode i ständig förbindelse med världsmarknaden,

och följaktligen måste ledningen känna väl till dennas läge

samt vara i stånd att med sakkunskap bedöma dess företeelser. De

undervisningsanstalter, i hvilka de teoretiska förutsättningarna för en

sådan verksamhet närmast vore att söka, måste alltså anläggas med

särskild tanke på dessa behof. Medvetandet härom hade framkallat

krafvet på särskilda högskolor för den högre köpmannautbildningen.

Det sällspordt lifliga intresse, hvarmed från alla delar af landet

frågan om en handelshögskolas upprättande i Stockholm omfattats af

just de samhällsmedlemmar, för hvilka denna institution närmast skulle

vara af praktiskt gagn, vittnade om, huru djupt det behof vore kändt och

erkändt, hvilket handelshögskolan vore ämnad att af hjälpa. Tydligt vore

emellertid, att en handelshögskolas betydelse, därest den verkligen blefve

i stånd att i någon män motsvara sitt ändamål, ingalunda vore inskränkt

till en enda samhällsklass. Ju mera de, som skulle intaga de högre

och ledande posterna inom det praktiska lifvet, hos oss blefve såväl

teoretiskt som praktiskt på bästa sätt utbildade för sitt betydelsefulla

kall, desto större skulle utsikterna vara för ett allsidigt tillvaratagande

och utvecklande af vårt lands stora naturliga tillgångar, till varaktigt

gagn för alla samhällsmedlemmar och således till fromma för staten i

det hela och speciellt för statens ökade behof af inkomstkällor. Den

uppgift, som handelshögskolan hade att fylla, komme följaktligen att

vara af särdeles vidsträckt betydelse för hela vårt land.

Behofvet af eu svensk handelshögskola eller motsvarande bildningsanstalt

hade ock under senare tider blifvit från många håll

vitsordadt. Sålunda hade redan den af Kungl. Maj:t år 1898 tillsatta

kommittén för afgifvande af utlåtande och förslag rörande åtgärder

för sjöfartsnäringens och den utrikes handelns höjande, med betonande

särskildt af vikten af handelsståndets höjande i socialt hänseende,

framhållit nödvändigheten af, att äfven i vårt land åtgärder vidtoges

för den högre handelsbildningens främjande utöfver den undervisning,

som lämnades i handelsskolorna och handelsinstituten. Äfven hade

den kommitté, som af Kungl. Maj:t tillsatts för afgifvande af förslag

till ordnande af den högre tekniska undervisningen i riket, i sitt den

27 maj 1908 aflåtna underdåniga betänkande mycket starkt betonat

vikten af en fördjupad merkantil bildning för speciellt industriledare.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 46.

Utom det gagn, som man sålunda hade anledning att af en handelshögskola

vänta för dess egentliga uppgifter — framhåller föreningens

styrelse vidare — skulle en institution af detta slag otvifvelaktigt genom

sin inom skilda ämnen meddelade undervisning blifva af väsentlig betydelse

äfven för andra viktiga verksamhetsgrenar än den direkta affärsledningen.

I sådant afseende har styrelsen erinrat, hurusom, då Riksdagen

år 1902 i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhöll om utredning rörande

behofvet af yrkesmässigt utbildade, legitimerade revisorer, hade i sammanhang

därmed antydts, att för ett sådant ändamåls vinnande något slags

öfverbyggnad på de redan befintliga, af staten understödda och kontrollerade

handelsskolorna skulle blifva nödvändig. Äfven en sådan uppgift

kunde en inom landet upprättad handelshögskola tjäna. Vidare hade

den af Kungl. Maj:t tillsatta kommittén rörande ny organisation af utrikesdepartementet,

diplomatien och konsulatväsendet i sitt betänkande

af den 23 mars 1906 framhållit betydelsen af en högre merkantil utbildningsanstalt

för blifvande diplomater och konsulattjänstemän. Kommittén

hade till och med föreslagit genomgången handelshögskolekurs

såsom ett af kompetensvillkoren för inträde å de diplomatiska och

konsulära banorna.

Den omständigheten, att ett jämförelsevis stort antal svenskar för

närvarande måste vid de utländska handelshögskolorna söka sin utbildning,

vore jämväl synnerligen talande för behofvet af en högre svensk

undervisningsanstalt i merkantila ämnen.

Efter att härefter hafva erinrat om den lifliga rörelse, som under

senare tider förekommit i åtskilliga främmande länder för upprättande

af handelshögskolor eller därmed jämförliga läroanstalter samt om de förberedande

åtgärder, som för åstadkommande af en dylik anstalt inom

vårt land vidtagits, har styrelsen i sistberorda hänseende vidare meddelat,

att, sedan under loppet af år 1908 Stockholms stadsfullmäktige till handelshögskoleföreningen

öfverlämnat de till utdelning disponibla medlen af

den s. k. Forsgrénska donationen, eller ett belopp af 475,000 kronor,

samt härigenom och genom de öfriga bidrag, föreningen erhållit,

utsikter öppnats därtill, att högskolans ekonomiska förutsättningar inom

en jämförelsevis snar framtid skulle vara fullt tryggade, styrelsen träffat

aftal med lektorn vid högre realläroverket å Östermalm i Stockholm, professorn

C. J. H. Hallendorff om biträde med utarbetande af fullständig

plan för handelshögskolan äfvensom med dennas anordnande snarast

möjligt. Sedan professorn Hallendorff, hvilken för ändamålet besökt

åtskilliga motsvarande institutioner i Tyskland och Belgien, för föreningens

styrelse framlagt en promemoria rörande handelshögskolans organisation,

hade styrelsen — då i det förberedande stadium, hvari frågan

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 46.

9

befunne sig, det icke läte sig göra att i detalj fastslå en sådan organisation

— i hufvudsaklig anslutning till berörda promemoria enats om följande

hufvudgrunder för högskolans blifvande organisation och arbetssätt.

Enär högskolans uppgift borde vara att bibringa blifvande köpmän

och affärsledare den teoretiska utbildning, som erfordrades för att gorå

dem förtrogna med det ekonomiska lifvets lagar samt med handelsverksamhetens

former och ställning inom samhällslifvet, skulle i främsta

rummet undervisning meddelas i ämnen, som därvidlag vore af direkt

betydelse, i all synnerhet nationalekonomi med statistik samt handelsvetenskap

och ekonomisk geografi. Af dessa skulle nationalekonomien åsyfta

att gifva ingående kännedom om det ekonomiska arbetets villkor och

förutsättningar öfver hufvud taget med hänsyn speciellt till de praktiska

behof, för indika handelshögskolans elever skulle utbildas. Handelsvetenskapen,

som kunde sägas vara ett fullständigt nytt undervisningsämne,

åsyftade att göra de studerande förtrogna med handelsverksamhetens

anordning i realiteten och komme att omfatta dels studium af

de särskilda handelsinrättningarnas teknik, hvarvid synnerlig uppmärksamhet

skulle ägnas åt handelsbokföringen och handelstekniken, dels ock

studium af den egentliga bytesverksamheten, af kreditanstalter, transportvillkor

och dylikt. Den ekonomiska geografien åsyftade att gifva ingående

kännedom om de naturliga resurser, som framför allt vårt land

men äfven viktigare främmande länder ägde, samt följaktligen också

om möjligheterna och villkoren för sådana resursers tillgodogörande.

Jämte dessa hufvudämnen skulle omfattande kurser gifvas i de delar af

rättsvetenskapen, som för blifvande affärsmän ägde den största direkta

betydelsen, nämligen handels-, växel-, sjö- och näringsrätt samt internationell

privaträtt. Föreläsningar komme äfven att anordnas i handelshistoria,

folkrätt och samhällslära, hvarjämte noggrann omsorg skulle

ägnas åt den praktiska utbildningen i de moderna språken, däribland

äfven ryska språket.

Undervisningen vid högskolan skulle i främsta rummet stå öppen

för de vid högskolan inskrifna studenterna. Dessa skulle mot erläggande

af eu terminsafgift af 125 kronor (för utlänningar dubbla beloppet) äga

fritt tillträde till alla af högskolan anordnade föreläsningskurser och

öfningar. Dessutom skulle i mån af utrymme lämnas tillfälle för andra

intresserade personer att mot lämplig afgift bevista enstaka kurser, hvarförutom

afsikten vore att vid högskolan anordna serier af afgiftsfria

föreläsningar i ekonomiska ämnen af vidsträcktare intresse.

Hvad studietiden beträffade, borde denna icke onödigtvis inkräkta

på tiden för elevens praktiska utbildning. I allmänhet syntes dock icke

Bill. till Riksd. Prof. 1909. 4 Sami. 1 Afd. 29 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 46.

någon olägenhet möta att efter afskräde elementära studier anslå ett

par år för fortsatt teoretisk utbildning; och skulle för öfrigt den teoretiska

utbildningen lämna några verkliga resultat, kunde för densamma

icke heller beräknas kortare tid än i genomsnitt två år.

Vid inträdet i handelshögskolan borde emellertid lärjungen äga

sådant mått af teoretisk allmänbildning, att lian utan svårighet kunde

följa skolans föreläsningskurser och deltaga i dess öfningar. Därför

borde såsom inträdesvillkor fordras antingen aflagd studentexamen eller

ock afgångsexamen från vare sig under statens inspektion stående högre

handelsläroverk eller tekniskt elementarläroverk. Möjlighet borde dock

linnas att efter särskild pröfning i hvarje fall meddela inskrifningsrätt

äfven åt den, som saknade dessa formella förutsättningar men i stället

ägde andra betryggande förutsättningar för godt studieresultat.

För att göra undervisningen så effektiv som möjligt borde föreläsningarna

vid högskolan förenas med praktiska öfningar, under b vilka

eleverna finge under lärarnas ledning kritiskt behandla problem inom

de särskilda ämnenas räckvidd. För öfrigt borde omsorg ägnas åt eu

liflig personlig förbindelse mellan lärare och elever till befordran af

ömsesidigt tankeutbyte.

Eleverna vid högskolan skulle äga rätt att vid skolan aflägga

examen äfvensom att erhålla diplom till styrkande af ådagalagda insikter,

men det borde äfven medgifvas eleverna att efter vederbörande lärares

pröfning utan afläggande af examen erhålla formligt vitsord om ådagalagda

kunskaper i enstaka ämnen.

Läsåret vid högskolan skulle i det väsentligaste sammanfalla med

läsåret vid rikets universitet. För beredande åt högskolans lärjungar

af tillfälle att under ferierna utbilda sig i praktiskt afseende kunde det

möjligen ifrågasättas att förlägga tidpunkten för terminernas början och

afslutning något annorlunda än vid universiteten, dock utan att inkräkta

på den årliga undervisningstidens längd.

För att högskolan verkligen skulle kunna motsvara de å densamma

ställda förväntningarna, borde för de viktigaste ämnena förvärfvas de

bästa vetenskapliga krafter. I liufvudämnena nationalekonomi med statistik,

handelsvetenskap och ekonomisk geografi skulle sålunda af de

ordinarie lärarna kräfvas professors kompetens, hvadan också deras

titel borde blifva professor. Dessa professorer skulle blifva chefer en

hvar för sin institution. Till biträde att vårda institutionernas samlingar

af undervisningsmateriel och böcker skulle bland eleverna utses

en amanuens med arfvode till mindre belopp. För undervisningen i

handelsvetenskap skulle redan från början anställas en biträdande lärare,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 46.

11

en assistent, med särskilt uppdrag att undervisa i bland annat bokföring.

I mån af handelshögskolans fortsatta utveckling behöfde äfven

andra dylika assistentbefattningar inrättas, närmast för nationalekonomi.

Hvad professorernas löner beträffade, måste dessa sättas så pass

höga, att goda krafter, villiga att helt ägna sig åt handelshögskolan,

förvärfvades; och då högskolan af sina professorer måste kräfva en

vidsträcktare undervisningsverksamhet än staten fordrade af statsuniversitetens

professorer, syntes det vara skäligt, att högskolan aflönade

sina professorer något högre än staten. Professor vid universitet vore

skyldig att meddela undervisning fyra timmar i veckan, för högskolans

professorer åter syntes en undervisning af i medeltal ungefär sju timmar

i veckan kunna beräknas, hvarjämte någon minskning i undervisningsskyldigheten

under examensperioderna icke torde ifrågakomma. Vid

sådant förhållande syntes en förhöjning med 1,000 kronor utöfver

hvad professor i första lönegraden vid rikets universitet (7,500 kronor)

åtnjöte vara berättigad.

Undervisningen i rättsvetenskap syntes tills vidare kunna uppehållas

medels tillförordnade lärare, för hvilket ändamål möjligen kunde

förväntas medverkan från några af de framstående vetenskapsmän och

praktiserande jurister, som hade sin verksamhet förlagd till hufvudstaden.

Såsom arfvoden för denna undervisnings- och examinationsverksamhet

beräknades förslagsvis 6,000 kronor årligen.

För undervisning i de främmande språken borde, såvidt möjligt,

infödda språklärare med lektors titel anskaffas. Dessa borde i regel få

enahanda ställning och aflöning som universitetslektorer, d. v. s. vara

skyldiga att undervisa sex timmar i veckan mot ett årligt arfvode af

3,000 kronor samt att därutöfver lämna enskild undervisning. För

lektorn i ryska språket, af hvilken säkerligen vidsträcktare offentlig

undervisningsverksamhet komme att kräfvas än af de öfriga lektorerna,

syntes aflöningen icke kunna sättas lägre än 4,000 kronor.

För reseunderstöd åt lärarna vid högskolan borde förslagsvis anslås

ett belopp af 3,000 kronor årligen.

Högskolan borde vidare utrustas med ett rikhaltigt bibliotek under

tillsyn af bibliotekarie med en aflöning af 3,000 kronor för år. Det

årliga anslaget för inköp och bindning af böcker, anskaffande af annan

undervisningsmateriel, för af undervisningen föranledda tryckningskostnader

och dylikt kunde beräknas till 5,000 kronor.

Ansvaret för skolans ledning och förvaltning komme närmast att

åligga skolans rektor, hvilken till sitt förfogande borde hafva ett skrifbiträde

(eu redogörare) med skyldighet att biträda vid förandet af proto
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Statsutskottets Utlåtande N:o 46.

koll och matrikel, vårda arkivet, mottaga elevafgifter och inflytande

medel, verkställa utbetalningar samt däröfver föra böcker. I godtgörelse

härför borde till en början lämnas 2,000r kronor om året. Rektorn, som

vid sidan af sitt förvaltningsuppdrag skulle hafva en undervisningsskyldighet

af fyra timmar i veckan, borde åtnjuta en lön af 10,000 kronor

om året.

Då vården af högskolans fonder komme att tillhöra handelshögskoleföreningen,

borde denna genom sin styrelse äga afgörande inflytande

vid högskolans ledning. Emellertid borde en särskild högskolestyrelse

upprättas, i hvilken en ledamot borde utses af Ivungl. Magt,

tre ledamöter insättas af handelshögskoleföreningens styrelse samt högskolans

rektor vara själfskrifven ledamot.

I fråga om tillsättande af professorer vid högskolan kunde dessa

utses antingen efter kallelse eller ock efter ansökning i hufvudsakligen

enahanda ordning som gällde beträffande statsuniversitetens professurer.

Assistenter och lektorer samt tillförordnade lärare borde utses af högskolans

styrelse.

Organiserad på nu angifna sätt, borde högskolan kunna begynna

sin verksamhet med höstterminen 1909; och föreningens styrelse hade

också, redan börjat vidtaga åtgärder för att till nämnda tidpunkt anställa

lämpliga lärare.

Hvad beträffade omkostnaderna för skolans organisation, hade

styrelsen enligt uppgjordt, ansökningen bilagdt förslag till utgiftsstat beräknat

dessa till sammanlagdt 88,300 kronor om året. Härtill komme utgifter

för lokaler, bränsle, belysning, rengöring in. m., hvilka utgifter icke

kunde sättas lägre än till 22,700 kronor för år. Totalkostnaden skulle

alltså utgöra omkring 111,000 kronor årligen, hvarjämte åtgärder syntes

böra vidtagas för pensionering af högskolans lärarpersonal. Under det

första året af högskolans verksamhet sjmtes emellertid vissa af de

beräknade anslagen icke behöfva utgå med deras fulla belopp. Därigenom

syntes besparingar kunna göras, uppgående till sammanlagdt

omkring 10,000 kronor. Dessa besparingar komme dock att fullt uppvägas

genom de stora fordringarna på uppsättning af materiel in. m.

under den första organisationstiden.

Beträffande högskoleföreningens inkomster kunde vid utgången af

nu löpande räkenskapsår för högskolan påräknas ett kapital af 1,500,000

kronor, som efter en räntefot af 4 V* procent kunde beräknas lämna

en årlig inkomst af i rundt tal 67,500 kronor. Med antagande att hvardera

af de båda första arbetsåren ett trettiotal studenter, motsvarande

ungefärligen det antal svenskar, som för närvarande plägade besöka lik
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 46.

13

ilande utländska institutioner, skulle inskrifvas vid högskolan, uppginge

terminsafgifterna för läsåret 1909—1910 till 7,500 kronor och för

läsåret 1910—1911 till 15,000 kronor. Summan af tillgängliga medel

skulle alltså för högskolans båda första arbetsår uppgå till respektive

75,000 kronor och 82,500 kronor.

Ehuru det vore att hoppas, att det intresse, som från den svenska

affärsvärldens sida visats handelshögskolan, alltjämt skulle fortfara,

vore det likväl själfklart, att en undervisningsanstalt af denna omfattning

svårligen kunde till sin existens fullt tryggas utan bidrag från det

allmännas sida.

Från Stockholms stads sida hade, såsom redan nämnts, lämnats

ett synnerligen kraftigt understöd; och det vore handelshögskoleföreningens

förhoppning att af staden jämväl erhålla ett tomtområde, tillräckligt

för en byggnad för handelshögskolan och afsedt att så småningom

ersätta de tillfälliga lokaler, som till en början måste användas.

För fyllande af det återstående beliofvet har styrelsen, med åberopande

af hvad i ärendet anförts, hos Kungl. Maj:t nu, som nämndt,

gjort underdånig framställning om beviljande för ändamålet af anslag

af allmänna medel; och har styrelsen i sådant afseende hemställt, att

Eders Kungl. Maj:t täcktes till nu samlade Riksdag göra framställning

om ett årligt anslag af 30,000 kronor, att från och med senare hälften

af år 1909 utgå till föreningen i och för upprättande och underhållande

af en handelshögskola i hufvudstaden, under förutsättning att denna

under hösten år 1909 började sin verksamhet i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med de af styrelsen angifna grunder.

Genom nådig remiss den 14 mars 1907 anbefalldes kommerskollegium

att i anledning af förbemälda sakkunniges förslag afgifva underdånigt

utlåtande. Kollegium lämnade tillfälle åt handelshögskoleföreningen

i Stockholm, handel skamrarna i riket, Sveriges allmänna handelsförening,

Sveriges allmänna exportförening samt styrelserna för vissa

handelsinstitut att yttra sig.

Genom nådig remiss den 17 november 1908 anbefalldes vidare

kommerskollegium att afgifva underdånigt utlåtande jämväl öfver styrelsens

för han delshögskoleföreningen nyss omförmälda framställning;

och har kollegium, som i ett sammanhang till behandling upptagit

ifrågavarande båda remisser, den 4 sistlidne december afgifvit underdånigt

utlåtande i ämnet. I sitt berörda utlåtande, hvarmed tillika öfverlämnats

de till kollegium från åtskilliga af nyssnämnda inrättningar och föreningar

inkomna yttranden i ärendet, har kollegium anfört hufvudsakligen

följande.

Kommers.

kollega

utlåtande

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 46.

Bekofvet af eu handelshögskola i vårt land hade gjort sig alltmera

kännbart inom affärsvärlden. Orsakerna härtill syntes vara, bland

andra, följande.

För att i den ständigt växande internationella samfärdseln kunna

framgångsrikt upptaga täflan med de utländska köpmännen, som vid

sina handelshögskolor hade tillfälle att skaffa sig en gedigen och mångsidig

utbildning, borde det beredas möjlighet för Sveriges köpmannakår

att här i landet erhålla motsvarande utbildning. Men ännu viktigare

vore, att det i vårt land funnes god tillgång på personer, som efter en

grundlig både teoretisk och praktisk utbildning kunde ställas i spetsen

för och äfven ^organisera större affärsföretag. I och med inrättandet

af en handelshögskola skulle utsikterna att kunna erhålla sådana personer

i afsevärd mån ökas. Genom en handelshögskolas verksamhet och dess

inflytande på andra handelsundervisningsanstalter skulle köpmannautbildningen

i öfrigt, som hos oss i jämförelse med förhållandena i andra

länder icke kunde i allmänhet anses vara tillfredsställande, i stort sedt

höjas. Att detta kunde blifva af stor betydelse för landet i dess helhet

med de rika möjligheter till ekonomisk utveckling, som här funnes, vore

tydligt, då en bättre handel sundervisning gifvetvis utöfvade ett gagnande

inflytande på köpmännens verksamhet.

Af särskildt dessa skäl måste enligt kollegii mening inrättandet

af en handelshögskola betraktas såsom en så betydelsefull allmän angelägenhet,

att staten borde träda emellan och, därest så erfordrades,

äfven med ekonomiskt understöd befordra saken.

Genom ett synnerligen energiskt och målmedvetet arbete hade

handelshögskoleföreningen lyckats att på en kort tid få samladt ett

afsevärdt kapital. Och Stockholms stads fullmäktige hade visat sitt intresse

genom att för ändamålet anslå den första utdelningen af räntemedlen

från Forsgrénska fonden, 475,000 kronor. Förhoppning syntes äfven

finnas, att Stockholms stad skulle ytterligare stödja saken, inberäknadt

nyssnämnda summa äfvensom förut omförmälda i00,000 kronor, syntes,

enligt hvad liandelshögskoleföreningens styrelse i sin förenämnda framställning

närmare omförmält, det för ändamålet disponibla kapitalet den

1 juli 1909 komma att uppgå till minst 1,500,000 kronor, hvilket efter

4V2 % ränta lämnade en årlig inkomst af i jämnadt tal 67,500 kronor.

De inkomster, som ytterligare tillkomme, vore hufvudsakligen terminsafgifterna,

som antagits uppgå första läsåret till 7,500 kronor och det

andra till 15,000 kronor. Summan af inkomsterna skulle alltså utgöra

de båda första läsåren respektive 75,000 kronor och 82,500 kronor.

Ä andra sidan hade de årliga kostnaderna för handelshögskolan

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 46.

15

efter fullbordad, nu planlagd organisation beräknats blifva omkring

111.000 kronor, jämte möjligen erforderliga utgifter för lärarepersonalens

pensionering. Skillnaden mellan inkomster och utgifter syntes därför

blifva närmare 30,000 kronor. Under de första läsåren kunde visserligen,

såsom det i framställningen påpekats, göras en inbesparing af omkring

10.000 kronor årligen i anslaget till aflöningar m. m., men denna inbesparing

uppvägdes till fullo af de stora utgifter för anskaffandet af

materiel in. m., som under den första organisationstiden blefve nödvändiga.

Såsom förut antydts, hade liandelshögskoleidén i Sverige omfattats

med ett sådant intresse, att man nu vore nära dess förverkligande. Men

för att handelshögskolan skulle kunna komma till stånd inom den närmaste

tiden med en så omfattande organisation, att redan från början

goda förhoppningar funnes om ett verkligt fruktbringande resultat al

verksamheten, syntes det kollegium erforderligt, att staten gåfve ett

kraftigt ekonomiskt stöd.

Beträffande anslagets storlek hade kollegium ingen anledning att

föreslå ett lägre belopp än det nu begärda.

För'' det statsanslag, som kunde komma att utgå, syntes böra bestämmas

villkor i nedannämnda hänseenden.

Af handlingarna i ärendet inhämtades, att man val inom handelshögskoleföreningen

varit betänkt på att söka nådig fastställelse å föreningens

stadgar, men att detta ännu icke skett. Som handelshögskolans

verksamhet syntes komma att blifva nära förbunden med kandelshögskoleföreningen,

borde Kungl. Maj:t hafva stadfäst föreningens stadgar

före anslagets utbetalande.

Såsom handlingarna jämväl utvisade, hade styrelsen för liandelshögskoleföreningen

vid föreningens konstituerande sammanträde erhållit

i uppdrag att utarbeta grundstadgar för handelshögskolan. Något förslag

till sådana stadgar syntes ännu icke föreligga. Kungl. Maj:t hade

fastställt statuter för Göteborgs högskola och grundstadgar för Stockholms

högskola. Det syntes vara nödvändigt, att jämväl grund stadgar

för Stockholms handelshögskola af Kungl. Maj:t stadfästades, innan

någon del af anslaget finge lyftas.

I likhet med hvad förhållandet vore vid nyss omförmälda högskolor,

borde det därjämte tillkomma Kungl. Maj: t att utse ej mindre

ordförande i den styrelse för handelshögskolan, som enligt de blifvande

grundstadgarna skulle komma att tillsättas, än äfven en revisor att deltaga

i granskningen af högskolans förvaltning och räkenskaper. Enär

föreningen syntes fortfarande skola förvalta de till högskolan skänkta

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 46.

fonderna, komme emellertid, såvidt nu kunde bedömas, tyngdpunkten

af den ekonomiska förvaltningen att vara förlagd till handelshögskoleföreningen.

Den af Kungl. Maj:t utsedde revisorn borde därför jämväl

deltaga i revisionen af föreningens räkenskaper.

Under förutsättning att statsbidraget beviljades, syntes det därjämte

böra åläggas. styrelsen för handelshögskolan att efter läsåret

1909—1910 till Kungl. Maj:t inlämna redogörelse för verksamheten

under detta läsår.

Kollegium har vidare, beträffande högskoleföreningens förslag till

organisationsplan för högskolan, anfört, att kollegium, som i ärendet

rådgjort med professorn Hallendorff, funnit anledning att därutinnan

yttra sig allenast i följande hänseenden.

Terminsafgiften, som föreslagits till 125 kronor, skulle medföra

fritt tillträde till alla af högskolan enligt dessa program anordnade

föreläsningskurser och öfningar. Enligt hvad professorn Hallendorff upplyst,

skulle äfven sådan undervisning, som vid andra högskolor vore

förenad med afgift, vid handelshögskolan vara afgiftsfri. På grund

häraf kunde icke med skäl anmärkning göras mot terminsafgiftens

storlek. Dock ansåge kollegium sig i detta sammanhang böra framhålla

önskvärdheten däraf, att styrelsen för högskolan, i den mån skolans

ekonomi det medgåfve, sökte bereda ett antal däraf förtjänta och i behof

varande lärjungar tillgång till friplats eller plats med nedsatt afgift.

Såsom inträdesvillkor hade ifrågasatts hufvudsakligen aflagd studentexamen

eller afgångsexamen från under statens inspektion stående högre

liandelsläroverk eller afgångsexamen från tekniskt elementarläroverk.

Kollegium hade intet annat att däremot erinra, än att det borde

uttryckligen angifvas, att afgångsexamen från tekniska högskolan eller

Chalmers tekniska läroanstalt äfven berättigade till inträde, hvaremot

det kunde ifrågasättas, huruvida andra kurser vid nyssnämnda handelsläroverk

än tvååriga eller ettåriga för lärjungar med studentkunskaper

borde lämna tillträde till högskolan. De lärjungar vid dylika läroverk,

som ej genomgått någondera af sistnämnda kurser, hade nämligen i

allmänhet afgångsbetyg endast från 6:2 vid de allmänna läroverken

och syntes därför, enligt kollegii uppfattning, ej äga tillräcklig teoretisk

underbyggnad för att kunna med verklig nytta begagna sig af undervisningen

vid högskolan. Skulle dock i något fall anses lämpligt att

bevilja inträde för sådan elev, skulle styrelsen för högskolan enligt förslaget

därtill äga möjlighet.

På grund af hvad sålunda anförts, har kollegium hemställt, att

Eders Kungl. Magt täcktes vidtaga åtgärd för att bereda handelshög
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 46. 17

skoleföreningen i Stockholm för eu i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med de af föreningens styrelse angifna grunder därstädes upprättad

handelshögskola ett anslag för läsåret 1909—1910 af 30,000 kronor,

att till föreningen utbetalas efter uppfyllandet af de i sådant afseende

föreslagna villkor med ena hälften under höstterminen år 1909 och den

återstående hälften under vårterminen år 1910.

Upprättandet af en läroanstalt för meddelande af högre handelsundervisning,

en handelshögskola, inom vårt land, är, såsom jag redan

vid förberedande anmälan den 12 nästlidne januari af nu förevarande

ärende tillät mig framhålla, uppenbarligen ett önskemål af synnerligen

stor betydelse.

Den moderna utvecklingen med sin alltmera fullkomnade teknik,

lifligare samfärdsel samt i mångt och mycket vida mera komplicerade förhållanden

än hvad tidigare varit fallet klöfver naturligen, särskild! hos

dem, som blifva kallade att intaga en mera ledande ställning inom

affärslifvet, långt mera omfattande och djupgående insikter än tillförne.

Denna utveckling har ock, såsom af det anförda framgår, i en mängd

främmande länder framkallat inrättandet af läroanstalter för meddelande

af högre handel sundervisning, s. k. handelshögskolor.

Behofvet af en sådan institution har äfven inom vårt land under

senare tiden allt starkare framträdt. Den mera elementära undervisning,

som meddelas vid våra lägre handelsläroverk och handelsinstitut, är

nämligen numera uppenbarligen i många tall icke tillräcklig. Allt flera

äro de unge män, som begifva sig till utlandet för att vid där befintliga

handelshögskolor söka förvärfva den högre utbildning å hithörande

områden, som vårt eget land ännu icke har att erbjuda. Tydligt är

emellertid, att tillfälle att på sådant sätt inhämta de eftersträfvade kunskaperna

endast står ett jämförelsevis ringa fåtal till buds, samt att en

handelshögskola, upprättad inom vårt eget land och organiserad direkt

med hänsyn till våra egna behof och förhållanden, därutinnan skulle

erhålla en helt annan ställning och betydelse.

Upprättandet af en handelshögskola inom landet skulle emellertid

säkerligen .icke blott vara ägnad att befordra spridandet af en högre

bildning bland handelns och de därmed närbesläktade yrkenas målsmän

och såmedelst varda till gagn för främjande af därmed omedelbart

förknippade intressen utan ock, såsom jämväl i den nu föreliggande

framställningen framhållits, indirekt komma att verka i hög grad stärkande

och höjande på landets ekonomiska kultur i allmänhet och därigenom

öka våra möjligheter att i detta hänseende bättre än hittills bestå i den

i våra dagar ålit skarpare täflan med andra nationer.

Bih. till Riksd. Prot. 1909. 4 Sand. 1 Afd. 29 Höft.

Departements
chefens
anförande.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 46.

Att insikten om vikten af handelshögskoleidéns snara förverkligande

förefinnes inom vidsträckta kretsar i vårt land, därom vittnar ock den

lifliga anslutning, handelshögskoleföreningen vunnit, och de betydande

belopp, som af enskilda inrättningar och personer för ändamålet tillskjutits.

De medel, som af föreningen disponeras, representera, sedan

Stockholms stad därtill anslagit ett belopp af närmare en half miljon

kronor, den aktningsbjudande summan af omkring 1,500,000 kronor.

Föreningen har ock, såsom af det anförda framgår, för afsikt att låta

högskolan redan under innevarande års höst börja sin verksamhet.

Rörande sättet för skolans organisation och verksamhet kunna

naturligen, särskild t i fråga om detaljerna, många olika synpunkter och

önskemål göra sig gällande. I allt väsentligt synes mig emellertid,

såvidt sådant på förhand, innan skolan någon tid varit i verksamhet,

kan bedömas, den plan, högskoleföreningen med ledning af de förberedande

utredningar, som förut omförmälts, låtit uppgöra, god och ändamålsenlig.

Gifvet är, att det måste anses såsom ett önskemål, att skolan

redan från början erhåller en så fullständig och fast organisation, att

densamma må kunna på ett tillfredsställande sätt fylla sin uppgift.

Därest detta skall i hufvudsaklig öfverensstämmelse med den uppgjorda

planen, hvilken, som nämndt, synes i allt väsentligt uppfylla befogade

anspråk i sådant afseende, kunna inom den närmaste tiden äga rum, är

det emellertid, enligt hvad af den föreliggande ansökningen framgår,

trots det ganska betydande kapital, som för ändamålet står till föreningens

förfogande, tydligen erforderligt, att staten lämnar anstalten

sitt stöd för täckande af en del af de betydande utgifter, som med den

omförmälda planens realiserande äro förenade.

I betraktande häraf samt med afseende icke blott å de speciella

statsintressen, hvilka, på sätt i ärendet framhållits, kunna tänkas genom

tillkomsten af en handelshögskola inom landet varda i större eller mindre

män främjade, utan äfven, och framför allt, med hänsyn till den förut

påpekade stora betydelsen för landets kultur i allmänhet af upprättandet

af en dylik läroanstalt inom våra egna landamären, synas mig ock

synnerligen goda skäl tala för en dylik mellankomst från statens sida.

Mot det i sådant afseende föreslagna beloppet, hvilket gifvetvis

betingas af den för högskolans organisation och verksamhet uppgjorda

planen med däraf föranledda kostnader, har jag, då dessa icke synas

mig för högt beräknade, för min del icke funnit anledning till erinran.

Hvad beträffar de af kommerskollegium föreslagna villkoren för

anslagets utbetalande, synas mig dessa äga fog för sig. Då i enlighet

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 46.

19

därmed grundstadgarna för högskolan skulle fastställas af Kungl. Maj:t,

torde i sammanhang därmed böra beaktas, bland annat, de af kommerskollegium

framställda erinringarna i fråga om inträdesvillkoren till högskolan

och elevernas afgifter till skolan.

Lämpligt synes mig ock vara, att, på sätt kollegium ifrågasatt,

handelshögskoleföreningens styrelse, därest det begärda understödet beviljas,

ålägges att till Eders Kung!. Ma:jt afgifva redogörelse för högskolans

verksamhet under det läsår, understödet afser.»

Inrättandet af en handelshögskola inom vårt land har sedan länge

inom handels- och industrikretsar utgjort ett önskemål, genom hvars

ernående man förväntar, att de blifvande affärsmännen skola kunna

erhålla en fackutbildning af den art, att den i sin mån skall bidraga

till att göra dem dugliga att uppträda i handelskonkurrensen på världsmarknaden

och dymedelst jämväl komma att gagna landets ekonomiska

ställning i dess helhet, llå detta önskemål numera, tack vare den storartade

offervillighet för ändamålet, som visats af enskilda personer och

Stockholms stad, synes inom en snar framtid kunna förverkligas, därest

jämväl staten lämnar bidrag till bestridande af högskolans driftkostnader,

har utskottet, som delar den rådande uppfattningen om den betydelsefulla

roll för vårt näringslif, som en i rätt riktning organiserad och

bedrifven undervisning af ifrågavarande art kan komma att spela, ansett,

att Riksdagen icke bör underlåta att genom anslag till lämpligt belopp

understödja den planerade högskolan. Beträffande den årliga driftkostnaden

för densamma, beräknas denna till 111,000 kronor; och då den

förening, som är afsedd att handhafva högskolans ekonomi, disponerar

öfver inkomster, som för de två närmaste läsåren torde komma att

uppgå till respektive 75,000 och 82,500 kronor, skulle alltså det erforderliga

statsbidraget för den närmaste tiden uppgå till omkring 30,000

kronor. I ofvanberörda utgiftssumma, 111,000 kronor, ingå bl. a. löner

till lärarepersonalen med följande belopp, nämligen: till rektor 10,000

kronor, till professor 8,500 kronor, till biträdande lärare i rättsvetenskap

6,000 kronor och till lektor i främmande lefvande språk 3,000 å 4,000

kronor.. Visserligen hafva de sålunda beräknade lönerna synts utskottet

ganska höga, men har emellertid utskottet icke ansett, att denna omständighet

bör föranleda till någon nedsättning af statsanslaget, och

detta så mycket mindre, som den öfvervägande delen af högskolans

utgifter skulle komma att bestridas af enskilda medel. Vid sådant förhållande

och då utskottet icke i öfrigt funnit anledning till erinran emot

Utskottets

yttrande.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:a 46.

den gjorda kostnadsberäkningen, biträder utskottet förslaget hvad det

afser det begärda anslagets belopp.

Vidkommande de i statsrådsprotokollet omförmälda stadgar för

högskolan har utskottet endast ansett sig böra framhålla önskvärdheten

af att, såsom äfven af kommerskollegium uttalats, bestämmelse införes

därom, att ett visst antal friplatser för studerande skola vid högskolan

finnas.

På grund af hvad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, under förutsättning att en

handelshögskola varder genom handelshögskoleföreningens

i Stockholm försorg under innevarande år därstädes

upprättad i hufvudsaklig öfverensstämmelse med

den på föreningens föranstaltande utarbetade, i statsrådsprotokollet

öfver finansärenden den 19 februari

1909 närmare omförmälda plan, såsom bidrag till upprättande

och underhållande af samma skola på extra

stat för år 1910 anvisa ett anslag af 30,000^kronor,

att till nämnda förenings styrelse iitbetalashnedHiälften

under höstterminen år 1909 och återstående hälften under

vårterminen år 1910, under villkor, dels att föreningens

stadgar äfvensom grundstadgar för högskolan varda,

innan någon del af anslaget utbetalas, efter därom

gjord framställning af Kungl. Maj:t fastställda, dels

ock att Kungl. Maj:t tillerkännes rätt att utse ej

mindre ordförande i högskolans styrelse än äfven en

revisor för deltagande i granskningen af såväl högskolans

förvaltning och räkenskaper som ock föreningens

egna räkenskaper.

Stockholm den 16 mars 1909.

På statsutskottets vägnar:

G. BILLING.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1909.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1909:112 Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen angående statsbidrag till upprättande och underhållande af en handelshögskola i s. 12 i texten