Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under rilcsstatens fjärde hufvudiitel, omfattande anslagen till landtförsvarsdepartementet.

1909-03-12 · 51 sidor, varav 47 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 47 av 51 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1909:5, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under rilcsstatens fjärde hufvudiitel, omfattande anslagen till landtförsvarsdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

1

N:o 5.

Ank. till Eiksd. kansli den 12 mars 1909, kl. 3 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under rilcsstatens

fjärde hufvudiitel, omfattande anslagen till landtförsvarsdepartementet.

(l;a U. A.)

Ordinarie anslag.

Generalstaben.

l:o) I den till Riksdagen den 14 januari innevarande år aflåtna

propositionen angående statsverkets tillstånd ocli behof har, under åberopande

af det propositionen bilagda statsrådsprotokollet öfver landtförsvarsärenden

den 12 i samma månad, Kungl. Maj:t under fjärde

hufvudtitelu i punkten 1 föreslagit Riksdagen att, med godkännande åt

det vid ofvan angifna statsrådsprotokoll fogade förslag till stat tor

generalstaben samt af däri omförmälda villkor och bestämmelser för

åtnjutande af de föreslagna aflöningsförmånerna för innehafvare al civil

beställning med lön på stat vid generalstaben, minska detta anslag, nu

353,390 kronor, med 31,875 kronor till 321,515 kronor, samt att uppföra

anslaget i riksstaten under titel: Dg ener alstab ens fast anställda pei^sonab.

Beträffande utredningen i ämnet tillåter sig utskottet att hänvisa

till statsrådsprotokollet sid. 4—30.

Emot Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag till stat för generalstaben

bär utskottet icke haft annat att erinra, än att utskottet funnit mindre

*) Hänvisar till punkt i Kungl. Mnj:ts proposition.

Bill. till Bilcsd. Brott 1909. 4 Sami. 1 Afd. 5 Höft. (N:o 5).

General
staben.

[l.]C)

Utskottets

yttrande.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

lämpligt, att, såsom Kungl. Maj:t föreslagit, en särskild aflöningstyp

skulle lastställas för krigsarkivarien; utan synes denna tjänsteman böra

i aflöningshänseende likställas med andra gradens tjänstemän i arméförvaltningen

enligt den år 1907 beslutade aflöningsstaten. Krigsarkivarien

s löneförmåner torde sålunda böra bestämmas till 5,800 kronor,

hvaraf 3,600 kronor skola utgöra egentlig lön, 1,800 kronor tjänstgöringspenningar

och 400 kronor ortstillägg, med rätt till två ålderstillägg,

hvartdera å 500 kronor. I sådant fall skulle det anslag, hvarom

nu är fråga, nedsättas med 200 kronor. Vid bifall till hvad utskottet

i detta afseende föreslår skulle visserligen på grund af gällande föreskrifter

i afseende å pensionering af arméns befäl och underbefäl med

vederlikar pensionen för krigsarkivarien, hvars lön för närvarande utgår

med 4,000 kronor och enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle ökas till 4,500

kronor, komma att nedbringas icke blott under hvad sistnämnda lönebelopp

föranleder, utan äfven under den pension, hvartill nuvarande

aflöning berättigar. Utskottet bär dock icke velat låta denna synpunkt

vara afgörande vid löneförmånernas fastställande, utan håller fastmera

före, att utväg framdeles må kunna beredas för pensionens bestämmande

till iämpligt belopp.

Hvad beträffar den dagliga arbetstiden å tjänsterummet för generalstabens

civila personal har departementschefen uttalat, att de af Kungl.

Maj:t i detta hänseende meddelade bestämmelser borde bringas till fullständig

öfverensstämmelse med de föreskrifter, som i sådant afseende

gälla för arméförvaltningens personal, dock med den afvikelse, som

betingas däraf, att professorns verksamhet under viss del af sommarmånaderna

är förlagd till annan ort än Stockholm. Med den uppfattning

i afseende å sistberörda föreskrifters innebörd, som af Riksdagen

uttalats, torde dessa emellertid icke förhindra, att professorns verksamhet,

efter vederbörligt tillstånd, under viss del af året förlägges till annan

ort än Stockholm. Utskottet anser fördenskull, att motsvarande villkor

i afseende å viss daglig arbetstid å tjänsterummet, som Riksdagen förbundit

med de nya lönebestämmelserna för arméförvaltningens personal,

nii böra stadgas med hänsyn till innehafvarne af civil beställning med

lön på stat vid generalstaben.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet, som funnit

den af Kungl. Maj:t föreslagna uppdelningen af det nuvarande anslaget

till generalstaben i två särskilda anslag lända till ordning och reda

samt i sammanhang härmed velat uttala, att äfven öfriga å ifrågavarande

hufvudtitel föreslagna uppdelningar af anslag synas vara af

förhållandena påkallade, hemställa,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

3

att Riksdagen må

a) godkänna följande aflöningsstat för generalstabens

fast anställda personal att tillämpas från och

med år 1910:

Kronor.

Kronor.

Summa

kronor.

6,000

2,190

800

730

—

9,720

—

—

9,720

—

4,500

1,825

800

730

—

7,855

—

—

15,710

—

4,000

1,825

800

730

—

7,355

—

—

80,905

—

3,400

1,460

800

730

—

6,390

—

—

121,410

—

1,500

1,095

800

730

—

4,125

—

—

37,125

—

300,315

_

5,900

1,200

-

7,100

—

-| 7,100

| 300,315

—

A. Militärstaten.

Chefen för staben uppbär lön på generalitetsstaten.

Öfveradjutanter.

1 öfverste, lön..................

dagaflöning å 6 kronor i 365 dagar......

lönetillägg för 2 tjänstebästar å 400 kronor . .

furageersättning å 1 krona om dagen för hvarje häst

1 ..........................

1 öfverstelöjtnant, lön...............

dagaflöning å 5 kronor i 365 dagar......

lönetillägg för 2 tjänstehästar å 400 kronor . .

furageersättning å 1 krona om dagen för hvarje häst

2 d:o

1 major, lön.......• ■ •........

dagaflöning å 5 kronor i 365 dagar.....

lönetillägg för 2 tjänstehästar å 400 kronor .

furageersättning å 1 krona om dagen för hvarje häst

11 d:o

Stabsadjutanter.

1 kapten af 1. klassen, lön...........

dagaflöning ä 4 kronor i 365 dagar.....

lönetillägg för 2 tjänstehästar å 400 kronor .

furageersättning å 1 krona om dagen för hvarje häst

19 d:o ...........

1 löjtnant af 1. klassen, lön .

dagaflöning å 3 kronor i 365 dagar.....

lönetillägg för 2 tjänstehästar å 400 kronor .

9 d:o

B. Civilstaten.

1 professor, lön...................

tjänstgöringspenningar.............

Efter fem år kan lönen höjas med 600 kronor.

Transport

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Kronor.

Kronor.

Summa

kronor.

Transport

—

—

7,100

—

300,315

—

1 krigsarkivarie, lön.................

3,600

—

tjänstgöringspenningar.............

1,800

—

ortstillägg...................

400

—

5,800

_

Efter fem år kan lönen höjas med 500 kronor och

efter tio år med ytterligare 500 kronor.

1 bibliotekarie, arfvode...............

—

—

1,500

—

1 aktuarie, d:o ...............

—

—

1,500

—

1 förste vaktmästare, lön..............

900

—

tjänstgöringspenningar.............

450

—

ortstillägg...................

150

—

1,500

_

1 vaktmästare, lön.................

700

_

tjänstgöringspenningar.............

350

—

ortstillägg...................

150

—

1,200

_

Efter fem år kan lönen höjas med 100 kronor.

—

—

2,400

—

21,000

—

Summa kronor

—

—

—

321,315

—

Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge

denna förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå, hvarjämte å lönen afdragas 100

kronor årligen.

b) besluta, att under ofvanstående aflöningsstat

skall införas följande bestämmelse:

»Denna lönestat träder i kraft den 1 januari 1910

under förutsättning att Kungl. Maj:t dessförinnan

meddelar föreskrift därom, att samtliga ordinarie civila

tjänsteinnehafvare med lön på stat vid generalstaben

skola, i den mån ej undantag kunna anses böra stadgas

eller för särskilda fall efter pröfning medgifvas, vara

å tjänsterummet tillstädes minst 6 timmar hvarje

söckendag.»

c) godkänna följande villkor och bestämmelser

för åtnjutande af de i staten upptagna aflöningsförmånerna

för innehafvare af civil beställning med lön

på stat vid generalstaben, nämligen:

att innehafvare af ordinarie civil beställning vid

generalstaben skall vara underkastad den vidsträcktare

tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden,

som vid en möjligen inträdande förändrad organisa
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

tion af generalstaben eller dess särskilda afdelningar

eller eljest i allmänhet kan varda stadgad eller anbefalld,

samt i sådant hänseende, äfvensom därest vissa

generalstaben tillhörande göromål öfverflyttas till annat

ämbetsverk, vara pliktig att, med bibehållande af den

tjänsteställning och den aflöning han innehar, efter

ny eller förändrad arbetsordning sköta de med befattningen

förenade göromål eller, efter Eders Kungl.

Maj:ts förordnande, tjänstgöra i det verk, till hvilket

göromålen öfverlämnas;

att med ordinarie civil beställning vid generalstaben

icke må förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens

eller kommuns stat;

att med ordinarie civil beställning vid generalstaben

ej heller må förenas vare sig uppdrag såsom ordförande

eller ledamot i styrelse för verk eller bolag,

som är med Eders Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller

blifvit såsom aktiebolag registrerad t, eller befattning

såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan

tjänstebefattning af hvad slag som helst, såframt ej,

hvad angår professorn, Eders Kungl. Maj:t och, hvad

angår innehafvare af annan befattning, chefen för

generalstaben, uppå därom gjord framställning, och

efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning

ej må anses inverka hederligt för tjänstgöringen

vid generalstaben, finner uppdraget eller

befattningen kunna få tillsvidare mottagas och bibehållas;
att

tjänsteman är skyldig att tjänstgöra å den

särskilda ''befattning, där han, till befordrande af arbetets

oafbrutna gång, befmnes vara lämplig och behöflig;

att innehafvare af ordinarie civil beställning vid

generalstaben, som af sjukdom hindras att förrätta

sin tjänst, äger uppbära hela lönen, jämte ortstillägget,

men att den, som undfår ledighet för svag hälsas

vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag

eller i behörig ordning afstänges från tjänsto-öring

eller eljest är lagligen förhindrad att sköta

beställningen, kan förpliktas att under ledigheten utöfver

sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket af

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

lönen eller ortstillägget, som för beställningens uppehållande

erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att aflöning ej må utgå till tjänsteman eller betjänt

för tid, hvarunder han afhållit sig från tjänstgöring

utan att hafva i vederbörlig ordning erhållit

tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänsteman eller betjänt varder afstängd

från tjänstgöring eller i häkte tagen, den del af hans

aflöning, som icke af chefen för generalstaben pröfvas

böra användas till befattningens uppehållande, skall

under tiden innehållas, såvida ej nämnda chef finner

skäligt låta honom uppbära något däraf;

att, därest förhöjning af lön eller arfvode efter

viss tids fortsatt innehafvande af beställning är i staten

medgifven, tidpunkten för första förhöjningen bestämmes

att inträda efter fem år, under villkor att

innehafvaren under mer än fyra femtedelar af den

tjänstetid, som erfordras för att vinna nämnda förhöjning,

med godt vitsord bestridt sin egen eller, på

grund af förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort

annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke

må föras professorn eller krigsarkivarien till last åtnjuten

tjänstledighet under högst sex veckor om året,

och för andra förhöjningen, i det fall den kan ske,

efter ytterligare fem år, på samma villkor, under

iakttagande, hvad hvar och en af omförmälda löneförhöjningar

angår, att den högre aflöningen ej får

tillträdas förrän vid början af kalenderåret näst efter

det, hvarunder den stadgade tjänsteåldern blifvit uppnådd;

börande löntagare därvid tillgodoräknas den

tid, som före den nya aflöningsstatens trädande i kraft

förflutit från hans tillträde till befattningen;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad

tid för erhållande af löneförhöjning, redan uppnått

den lefnads- och tjänsteålder, som berättigar honom

till pension, icke må samma förhöjning tillträda;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande,

entledigande eller dödsfall själfva lönen äfvensom

ortstillägget utgå till månadens slut; samt

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

7

att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå

äfvensom i fråga om rätt till pension skall gälla hvad

i sådant afseende är vid tiden för den nya lönestatens

ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare af beställning,

som därefter tillträdes, vid tillträdet till

befattningen stadgadt;

d) förklara

ej mindre att enhvar, som med eller efter 1910

års ingång tillträder civil beställning vid generalstaben,

skall vara pliktig att underkasta sig nu omförmälda

villkor och bestämmelser;

än äfven att de förutvarande innehafvarna af

dylika beställningar, hvilka icke före den 1 november

1909 anmäla, att de vilja underkasta sig den nya aflöningsstaten

samt nämnda villkor och bestämmelser,

och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola

varda bibehållna vid dem dittills tillkommande aflöningsförmåner,

äfvensom vid den rätt till pension,

som dittills må hafva tillkommit dem; samt

e) minska anslaget till generalstaben från 353,390

kronor till 321,315 kronor eller således med 32,075

kronor och uppföra anslaget i riksstaten under titel:

Dgeneralstabens fast anställda personal.»

Generalstabens öfningar, expenser m. m.

2:o) I anledning af Kungl. Maj:ts under punkt 2 af fjärde hufvud- sta®eenn3erb?fkn

titeln gjorda framställning får utskottet, under åberopande af hvad i gar, expenser

ämnet under punkt l:o här ofvan anförts, hemställa, m- “•

F [2.]

att Riksdagen må i riksstaten uppföra ett nytt

ordinarie anslag å 78,175 kronor, benämndt: Dgeneralstabens

öfningar, expenser in. ra., reservationsanslagD.

Kommendantsstaten.

3:o) Under punkt 3 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t före- Kommenslagit

Riksdagen att, med fastställande af det vid aberopade statsrads- rg

protokollet fogade förslag till ny stat för kommendantsstaten, öka detta L

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

anslag, nu 27,245 kronor, med, i iämnadt krontal, 3,083 kronor till

30,328 kronor.

Utredning i ärendet återfinnes å sid. 31—37 i statsrådsprotokollet.

Emot förevarande framställning har utskottet icke funnit anledning

till erinran. Genom sammanslagning af auditörstjänsterna vid de till

Boden förlagda truppförbanden kommer visserligen icke någon besparing

att vinnas, men torde förhållandena på platsen utgöra en tillräcklig

förklaring till att någon reducering i detta fall icke kunnat åstadkommas.

Utskottet hemställer sålunda,

att Riksdagen må med fastställande af ny stat

för kommendantsstaten (bil. 3 till statsrådsprotokollet)

öka anslaget till kommendantsstaten, nu 27,245 kronor,

med, i jämnadt krontal, 3,083 kronor till 30,328

kronor.

Aflöning och rekrytering m. m.

Aflöning och 4:o) XJti punkt 4 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit

remytm.ins Riksdagen att, med godkännande af de vid åberopade statsrådsproto[4.

] kollet fogade förslag till nya stater för truppförband af infanteriet,

kavalleriet, artilleriet och trängen samt för fast anställda officerare och

underofficerare med vederlikar samt betjänte vid fortifikationen och för

den fast anställda manskapsstyrkan vid Bodens ingenjörkår, höja anslaget

till aflöning och rekryteriug in. m., nu 17,954,400 kronor, med 66,768

kronor till 18,021,168 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 38—63 i statsrådsprotokollet.

utskottets Då expensmedlen utbrutits från ifrågavarande anslag och med

yttrande. 425,800 kronor uppförts såsom ett särskildt anslag under benämning

»hyra, expenser m. m. vid truppförbanden» är anslagsökningen för

ifrågavarande ändamål i själfva verket 66,768 kronor + 125,800 kronor,

eller tillsammans 192,568 kronor. Af denna ökning äro 100,000 kronor

afsedda till den föreslagna aflöningsförbättringen för den till Bodens

trupper hörande personal. Såsom de förnämsta skälen till denna aflöningsförbättring

hafva åberopats de dryga skatterna vid Boden och de dyra

lefnadskostnaderna därstädes. Att lägga skattebeloppen till grund för

bedömande af aflöningsbehofvet synes dock icke lämpligt, då dessa

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

9

belopp skifta och å andra orter kunna vara fullt lika höga som vid

Boden. Sistnämnda förhållande torde göra sig gällande äfven i fråga

om lefnadskostnaderna. Om än utskottet sålunda finner de andragna

skälen för den ifrågavarande löneförbättringen i vissa afseenden kunna

gifva anledning till erinran, anser dock utskottet, i likhet med departementschefen,

de säregna förhållanden, som äro rådande vid Boden, i sin

helhet vara sådana, att ett undantag i fråga om aflöningen för dit förlagd

personal kan anses motiveradt, i synnerhet som härigenom skulle vinnas en

välbehöflig lättnad i att hålla officers- och underofficerskårerna fulltaliga,

hvilket redan börjat möta svårigheter. Då utskottet alltså finner, att

ortstillägg å lönen bör beredas denna personal, kan utskottet emellertid

icke dela den uppfattning, att detta tillägg bör utgå efter beräkning

af aflöningen i hvarje särskild lönegrad, helst det s. k. passagesystemet

numera börjat vinna tillämpning, åtminstone hvad regementsofficerarna

beträffar, hvarigenom för dessa vistelsen i Boden i regeln icke torde

blifva alltför långvarig. Utskottet håller däremot före, att, på sätt vid

senaste löneregleringar för tjänstemannakårer, exempelvis för personalen

vid statens järnvägar år 1907 och för landsstaten år 1908, ägt rum,

ortstillägget bör bestämmas till vissa gifna belopp, som synas böra upptagas

till 300 kronor för officerare och deras vederlikar samt till 200

kronor för underofficerare och deras vederlikar. Enligt denna beräkningsgrund

skulle, på sätt bilagda tabell litt. C utvisar, summan af

aflöningstilläggen för personal tillhörande Bodens trupper utgöra 55,900

kronor, hvilket belopp, som i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag bör

upptagas såsom förslagsanslag, torde kunna nedsättas till i jämnadt tal

55,000 kronor.

I öfrigt har utskottet icke något att erinra emot hvad Kungl. Maj:t

under denna punkt föreslagit; och då Kungl. Maj:t beräknat nyssnämnda

aflöningstillägg till ett sammanlagdt belopp af 100,000 kronor, torde

sålunda förevarande anslag i sin helhet böra uppföras till 45,000 kronor

lägre belopp än hvad Kungl. Maj:t föreslagit, eller till 17,976,168

kronor.

Utskottet hemställer sålunda,

att Riksdagen må, med godkännande af det vid

statsrådsprotokollet öfver landtförsvarsärenden den 12

januari 1909 fogade förslag till nya stater för truppförband

af infanteriet, kavalleriet, artilleriet och trängen

samt för fast anställda officerare och underofficerare

med vederlikar samt betjänte vid fortifikationen och

Bih. till, Riksd. Prof. 1909. t Sami. 1 A fä. 5 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Hyra, expenser

m. m. vid

truppförbanden.

[5.]

Intendentur
kåren.

[6.]

för den fast anställda manskapsstyrkan vid Bodens

ingenjörkår (bil. 5—53 vid nämnda protokoll), höja

anslaget till aflöning och rekrytering m. m., nu 17,954,400

kronor, med 21,768 kronor till 17,976,168 kronor.

Hyra, expenser m. m. vid truppförbanden.

5:o) Kungl. Maj:t har under punkt 5 af fjärde hufvudtiteln föreslagit

Riksdagen att i riksstaten uppföra ett nytt ordinarie anslag å

125.800. kronor under titel: »hyra, expenser m. m. vid truppförbanden,

reservationsanslag».

Enligt hvad i statsrådsprotokollet (sid. 63) meddelas hafva för år

1910 liksom för år 1909 kostnaderna för hyra, eldning och belysning

samt städning vid militärbefälhafvarens på Gottland expedition och

expeditionerna vid 17 infanteriregementen, hvilkas nya kaserner antagas

först senare blifva färdiga till inflyttning, beräknas till 17,800 kronor.

Lägges härtill det belopp, som af arméförvaltningens civila departement

ansetts erforderligt till bestridande af kostnaderna för skrifmaterialier,

blanketter m. m. eller 108,000 kronor, erhålles en summa af 125,800

kronor, hvilken ansetts böra utbrytas från sistnämnda anslag och uppföras

i riksstaten såsom ett särskildt anslag af reservationsanslags natur.

Utskottet, som ej haft något att erinra emot hvad Kungl. Maj:t i

denna punkt föreslagit, hemställer,

att Riksdagen må i riksstaten uppföra ett nytt

ordinarie anslag å 125,800 kronor under titel: »hyra,

expenser in. m. vid truppförbanden, reservationsanslag».

Intendenturkåren.

6:o) Uti punkt 6 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att, med godkännande af det vid statsrådsprotokollet fogade

förslag till stat för intendenturkåren öka detta anslag, nu 663,442 kronor,

med 10,050 kronor till 673,492 kronor.

Utredning i ärendet återfinnes å sid. 64—67 i statsrådsprotokollet.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

11

På grund af hvad i ärendet förekommit hemställer utskottet,

att Riksdagen må med godkännande af det vid

statsrådsprotokollet öfver 4ndtförsvarsärenden den

12 januari 1909 fogade förslag till stat för intendenturkåren

(bil. n:o 56 vid nämnda protokoll), öka detta

anslag, nu 663,442 kronor, med 10,050 kronor till

673,492 kronor.

Landstormen.

7:o) Med tillstyrkande af bifall till hvad Kungl. Maj:t uti punkt

7 af denna hufvudtitel föreslagit, får utskottet — under hänvisning till

den utredning i ärendet, som återfinnes å sid. 67—71 i statsrådsprotokollet

— hemställa,

att Riksdagen må höja anslaget till landstormen,

nu 145,215 kronor, med 37,210 kronor till 182,425

kronor.

Remontering och skoning m. m.

8:o) Med anledning af hvad Kungl. Maj:t under punkt 8 af denna

hufvudtitel föreslagit, får utskottet — under hänvisning till den utredning

i ärendet, som återfinnes å sid. 71—75 i statsrådsprotokollet —

hemställa,

att Riksdagen må minska anslaget till remontering

och skoning m. in., nu 1,229,616 kronor, med

97,137 kronor till 1,132,479 kronor samt att upptaga

detsamma i riksstaten under titel: »remontering m. m.»

Lega af hästar för kavalleriets, artilleriets, mgenjörtrisppernas och

trängens exercis.

9:o) Med tillstyrkande af bifall till hvad Kungl. Maj:t under punkt

9 af denna hufvudtitel föreslagit, får utskottet — under hänvisning till

den utredning i ärendet, som återfinnes å sid. 75—79 i statsrådsprotokollet

— hemställa,

att Riksdagen må minska anslaget till lega af

hästar för kavalleriets, artilleriets, ingenjörtruppernas

Landstormen.

[7-]

Remontering

och skoning

m. m.

[8.]

Lega af hästar

förkvalloriets,

artilleriets,

ingenjörtruppernas

och

trängens

exercis.

[9-]

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Artilleriskjut
skolor.

[10.]

Garnisonssjukhusen

i

Stockholm

och å Karlsborg.

[11.]

och trängens exercis, nu 781,290 kronor, med 136,434

kronor till 644,856 kronor samt i riksstaten uppföra

detsamma under titel: ''»lega af hästar för artilleriets,

ingenjörtruppernas och trängens exercis, reservationsanslag».

Artilleriskjutskolor.

10:o) Då utskottet icke haft något att erinra emot hvad Kungl.

Maj .t under punkt 10 af denna hufvudtitel föreslagit, får utskottet —

under hänvisning till hvad departementschefen till statsrådsprotokollet

för landtförsvarsärenden den 12 januari innevarande år, sid. 79—81, i

ämnet anfört — hemställa,

att Riksdagen må, med godkännande af de i omförmälda

statsrådsprotokoll angifna grunder för organisationen

af artilleriskjutskolorna, i riksstaten för år

1910 uppföra anslaget till artilleriskjutskolor med ett

till 27,000 kronor jämkadt belopp.

Garnisonssjukhusen i Stockholm och å Karlsborg.

11 :o) Kungl. Maj:t har under punkt 11 af denna hufvudtitel föreslagit

Riksdagen att, med godkännande af förenämnda statsrådsprotokoll

bifogadt förslag till stat för garnisonssjukhuset i Stockholm, i riksstaten

för år 1910 uppföra detta anslag med oförändradt belorm eller

88,200 kronor. 11

Beträffande utredningen i ärendet tillåter sig utskottet att hänvisa

till hvad statsrådsprotokollet sid. 82—88 innehåller.

Med tillstyrkande af bifall till Kungl. Maj:ts förevarande framställning

hemställer utskottet,

att Riksdagen må, med godkännande af statsrådsprotokollet

öfver landtförsvarsärenden den 12

januari 1909 bifogadt förslag till stat för garnisonssjukhuset

i Stockholm (bil. n:o 60 vid nämnda protokoll),

i riksstaten för år 1910 uppföra anslaget till

garnisonssjukhusen i Stockholm och å Karlsborg med

oförändradt belopp eller 88,200 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

In

O

Arméns fält- och fälttjänstöfningar.

12:o) Kungl. Maj:t har under punkt 12 af denna hufvudtitel föreslagit

Riksdagen att öka anslaget till arméns fält- och fälttjänstöfningar,

nu 460,000 kronor, med 40,000 kronor till 500,000 kronor.

Utredning i ärendet återfinnes å sid. 88—90 i statsrådsprotokollet.

Af den lämnade redogörelsen framgår, att vid 1907 års slut å

ifrågavarande anslag skulle funnits en reservation om 201,526 kronor

27 öre. Enligt hvad utskottet inhämtat voro emellertid de vid årsskiftet

ännu oguldna kostnaderna för 1907 års fälttjänstöfningar högst

betydliga, så att i själfva verket något större öfverskott icke förefanns

till 1908. Det har vidare upplysts, att fälttjänstöfningarna för att blifva

tillräckligt instruktiva måste skilda år anordnas under helt olika förhållanden

och i olika trakter af landet. Det lär därför vara nödvändigt

att under ett eller annat år söka vinna någon besparing å anslaget

för att ett senare år kunna anordna öfningar efter en plan, som

måhända erfordrar större kostnad. Den besparing, som förefanns å

ifrågavarande anslag vid 1908 års slut, torde jämte de medel, som för

ändamålet anvisats för år 1909, helt och hållet behöfva tagas i anspråk

innevarande år, under hvilket omfattande fälttjänstöfningar lära komma

att anställas i Norrland.

På grund häraf och med hänsyn till hvad departementschefen till

statsrådsprotokollet anfört anser utskottet, att en höjning bör ske uti

detta för arméns utbildning och krigs duglighet synnerligen viktiga

anslag. Utskottet hemställer sålunda,

att Riksdagen må öka anslaget till arméns fältoch

fälttjänstöfningar, nu 460,000 kronor, med 40,000

kronor till 500,000 kronor.

De värnpliktigas aflöning, inskrifning och redovisning m. m.

13:o) Uti punkt 13 af fjärde hufvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att öka förslagsanslaget till de värnpliktigas aflöning,

inskrifning och redovisning m. in., nu 2,519,637 kronor, med 67,508

kronor till 2,587,145 kronor.

Arméns fältoch

fälttjänstöfningar.

[12.]

Utskottets

yttrande.

Do värnpliktigas

aflöning,

inskrifning

och redovisning

m. m.

[13.]

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Utskottets

yttrande.

Vid föredragning i statsrådet af detta ärende yttrade departementschefen

följande:

»Enligt § 52 mom. 2 b värnpliktslagen hafva de värnpliktiga,

som inskrifvits år 1907 eller därförut och tilldelats rytteriet, fältartilleriet

samt fältingenjör- och fälttelegraftrnpperna, haft skyldighet

att fullgöra allenast en repetitionsöfning, men enligt § 27 mom. 1 b)

samma lag hafva de värnpliktiga af nämnda kategori, hvilka inskrifvits

år 1908 eller därefter, att fullgöra två repetitionsöfningar. I anledning

häraf komma två årsklasser värnpliktiga vid nämnda truppslag att vara

i tjänstgöring under repetitionsöfningarna år 1910, under det att förut

endast en årsklass vid samma truppslag varit i tjänstgöring under berörda

öfningar. Antalet tjänstgöringsdagar af värnpliktiga kommer på

grund häraf att för år 1910 ökas i jämförelse med antalet under innevarande

år, hvilket förhållande föranleder ökade utgifter under förevarande

anslag beträffande såväl penningbidraget till de värnpliktiga

som kostnaderna för deras transport till och ifrån öfningsplatserna.

Äfven under de anslag, från hvilka de värnpliktigas underhåll,

beklädnad, sjukvård och kasernering bekostas, komma ökade utgifter

att i följd häraf uppstå.

Öfver nu ifrågavarande anslag med hänsyn till omförmälda förhållande

uppgjord beräkning (bil. 62) utvisar, att detsamma skulle behöfva

höjas till 2,587,145 kronor.»

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom

Andra Kammaren väckt, till utskottet öfverlämnad motion (n:o 72),

däri herr A. C. Gunnarsson föreslagit, att Riksdagen ville besluta, att

dagaflöningen till de värnpliktiga såväl under rekryt- som repetitionsöfningarna

måtte bestämmas till 50 öre per man och dag samt att den

förhöjda dagaflöningen måtte vinna tillämpning från och med nästkommande

år 1910.

Beträffande de skäl, som motionären anfört till stöd för sin berörda

framställning, tillåter sig utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet finner icke med anledning af hvad i motionen anförts

och hemställts skäl att frångå sin vid flere föregående riksdagar, senast

år 1905, uttalade och med Riksdagens beslut år 1901 öfverensstämmande

uppfattning, i enlighet hvarmed i liknande syfte väckta motioner

förut afstyrkts samt ej heller af Riksdagen bifallits.

Under åberopande häraf samt af hvad tillförene af utskottet i

detta ämne anförts får utskottet, som ej haft något att erinra mot

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt gjorda framställning, hemställa,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

15

a) att herr Gunnarssons ofvanberörda motion icke

må af Riksdagen bifallas; samt

b) att Riksdagen må öka anslaget till de värnpliktigas

aflöning, inskrifning och redovisning ro. ro.,

nu 2,519,637 kronor, med 67,508 kronor till 2,587,145

kronor.

Arméns vapen, ammunition och skjutöfningar samt artilleriets öfningar

och materiel.

14:o) Uti punkt 14 af denna lmfvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att, med godkännande af de vid statsrådsprotokollet

fogade förslag till stater för ammunitionsfabriken och Åkers krutbruk,

i riksstaten för år 1910 uppföra ifrågavarande anslag med oförändradt

belopp eller 2,708,850 kronor.

Utredning i ärendet återfinnes å sid. 91—93 i statsrådsprotokollet.

Under erinran att Riksdagen icke käft tillfälle att yttra sig i fråga

om de i statsrådsprotokollet omnämnda, af Kungl. Maj:t förut beslutade

arfvodesförhöjningarna för vissa befattningsinnehafvare vid ammunitionsfabriken

och Åkers krutbruk, får utskottet meddela, att beträffande de

nu ifrågasatta arfvodesförhöjningarna, hvilka icke föranledt någon ökning

af anslaget i dess helhet, utskottet icke velat motsätta sig hvad Kungl.

Maj:t föreslagit; och hemställer utskottet alltså,

att Riksdagen må, med godkännande af de vid

statsrådsprotokollet öfver landtförsvarsärenden den 12

januari 1909 fogade förslag till stater för ammunitionsfabriken

och Åkers krutbruk (bil. n:is 63 och 64

vid nämnda protokoll) i riksstaten för år 1910 uppföra

anslaget till arméns vapen, ammunition och skjutöfningar

samt artilleriets öfningar och materiel med

oförändradt belopp eller 2,708,850 kronor.

Arméns byggnader, mötesfält och kommendantskapsutgifter samt fortifikationens

öfningar och materiel.

15:o) Kungl. Maj:t har under punkt 15 af denna hufvudtitel föreslagit

Riksdagen att höja anslaget till arméns byggnader, mötesfält och

kommendantskapsutgifter samt fortifikationens öfningar och materiel,

nu 920,000 kronor, med 80,000 kronor till 1,000,000 kronor.

Den i ärendet förebragta utredningen återfinnes å sid. 93—99 i

statsrådsprotokollet.

Arméns vapen,

ammunition

och skjutöfningar

samt

artilleriets

öfningar och

materiel.

[14.]

Arméns byggnader,

mötesfält

och kommendantskapsutgifter

samt fortifikationens

öfningar

och

materiel.

[15.]

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Utskottets

yttrande.

Arméns mathållning.

[16.]

Furagering af

arméns hästar.

[17.]

Anslaget är fördeladt på följande titlar:

Tit. I.

Tit. II.

Tit. III.

Tit. IV.

Landtförsvarets under arméförvaltningens

fortifikationsdepartements vård

ock uppsikt ställda fastigheter ............ kronor 867,000

Kommendantskapsutgifter.......................... » 40,000

Fortifikationens öfningar ........................... » 52,000

Fortifikationens materiel.............................. » 41,000

Summa kronor 1,000,000

Den under Tit. II upptagna förhöjningen af den vid kommendantskapet

i Boden anställda polispersonalens arfvoden afser lönebelopp,

hvilka icke äro upptagna å fastställd stat. Då det torde vara af vikt,

att fullt kompetenta personer kunna vinnas för ifrågavarande befattningar,

bär utskottet icke velat framställa någon erinran emot hvad

Kungl. Maj:t i nämnda afseende föreslagit! På grund häraf och då

utskottet ansett sig böra biträda äfven öfriga under förevarande punkt

gjorda framställningar får utskottet hemställa,

att Riksdagen må böja anslaget till arméns byggnader,

mötesfält och kommendantskapsutgifter samt fortifikationens

öfningar och materiel, nu 920,000 kronor,

med 80,000 kronor till 1,000,000 kronor.

Arméns mathållning.

16:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning och

under hänvisning till hvad statsrådsprotokollet sid. 99 i ärendet innehåller,

hemställer utskottet,

att Riksdagen må öka anslaget till arméns mathållning,

nu 7,224,084 kronor, med 135,321 kronor

till 7,359,405 kronor.

Furagering af arméns hästar.

17:o) Kungl. Maj:t har under punkt 17 af denna hufvudtitel föreslagit

Riksdagen att höja anslaget till furagering af arméns hästar, nu

2,910,093 kronor, med 52,102 kronor till 2,962,195 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

IT

Med hänvisning till hvad i statsrådsprotokollet sid. 100 anföres i

ämnet, hemställer utskottet,

att Riksdagen må höja anslaget till furagering af

arméns hästar, nu 2,910,093 kronor, med 52,102 kronor

till 2,962,195 kronor.

Arméns munderingsutrustning.

18:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning och Arméns mun

med åberopande af hvad statsrådsprotokollet sid. 100 i ämnet innehåller retning"

får utskottet hemställa, [18 ]

att Riksdagen må höja anslaget till arméns mundering

sutrustning, nu 4,298,983 kronor, med 79,441

kronor till 4,378,424 kronor.

Arméns diverse intendentur- och sjukvårdsbehof.

19:o) Med anledning af Kungl Maj:ts därom gjorda framställning Arméns

och under hänvisning till hvad till statsrådsprotokollet sid. 101 i ämnet Mentor-1 och

anförts, får utskottet hemställa, sjukvårds
behof.

att Riksdagen må minska anslaget till arméns [1^.]

diverse intendentur- och sjukvårdsbehof, nu 995,568

kronor, med 234,839 kronor till 760,729 kronor samt

att i riksstaten uppföra detsamma under titel: Darméns

diverse intendentur behof».

Arméns kasernutredning samt ved, ljus och vatten.

20:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning hemställer

utskottet,

att Riksdagen må öka anslaget till arméns kasernutredning

samt ved, ljus och vatten, nu 1,547,039 kronor,

med 23,769 kronor till 1,570,808 kronor.

Bill. till lliksd. Prot. 1909. 4 Sami. 1 Afd. 5 Häft.

Arméns

kasernutredning

samt ved

ljus och

vatten.

[20.]

a

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Arméns sjukoch

veterinärvård

samt

hofbeslag

m. m.

[21.]

Ersättning

för rustning

och rotering.

[22.]

Alderstillägg,

Motion.

Utskottets

yttrande.

Arméns sjuk- och veterinärvård samt hofbeslag m. m.

21 ro) Uti punkt 21 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att i riksstaten uppföra ett nytt reservationsanslag, benämndt

»arméns sjuk- och veterinärvård samt hofbeslag m. m.» å

362,250 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet tillåter sig utskottet att hänvisa

till statsrådsprotokollet sid. 102 och 103.

På grund af hvad i ärendet blifvit anfördt får utskottet hemställa,

att Riksdagen må i riksstaten uppföra ett nytt

reservationsanslag, benämndt Darméns sjuk- och veterinärvård

samt hofbeslag m. m.» å 362,250 kronor.

Ersättning för rustning och rotering.

22:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning hemställer

utskottet,

att Riksdagen må minska anslaget till ersättning

för rustning och rotering, nu 1,000,000 kronor, med

50,000 kronor till 950,000 kronor.

23:o) I en inom Andra Kammaren väckt motion n:o 25 har herr

R. Johansson i Jönköping, med hvilken herr S. Palme m. fl. instämt,

hemställt, att Riksdagen ville besluta, att tygunderofficerarne vid artilleriets

tygstater skola äga rätt till ett ålderstillägg å 500 kronor efter

5 års väl vitsordad tjänst, och för sådant ändamål höja förslagsanslaget

till ålderstillägg å fjärde hufvudtiteln från 81,400 till 83,900 kronor.

Hvad beträffar de skäl, motionären åberopat till stöd för sin framställning,

tillåter sig utskottet att hänvisa till själfva motionen.

De å artilleriets tygstater uppförda tygunderofficerarna åtnjuta

samma löneförmåner som styckjunkare, med hvilka de äfven i öfrigt

äro likställda. Att i lönehänseende gifva tygunderofficerarna en för
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

19

månligare ställning än styckjunkarne synes icke af förhållandena påkalladt,

helst den jämförelse motionären velat göra mellan tygunderofficers samt

tygverkmästares och hesiktningsrustmästares kompetens och tjänstgöring

icke synes vara fullt riktig. Af gällande instruktion rörande artilleriförråden

framgår, att en tygverkmästare skall innehafva erforderlig

fackkunskap och en besiktningsrustmästare erforderlig yrkesskicklighet,

förutsättningar, som icke kräfvas af en tygunderofficer. Rörande tygunderofficerens

skyldigheter innehåller visserligen berörda instruktion

bland annat, att denne skall genom att uppmärksamt följa de olika

arbetena söka förvärfva den kännedom och sakkunskap, som erfordras

för fullgörandet af tygverkmästares åligganden, samt att han äfven

skall i möjligaste mån söka förvärfva sig kännedom om tygförvaltares

åligganden, på det han må kunna vid behof upprätthålla dennes tjänst.

Den omständighet, att en tygunderofficer sålunda kan vid vissa tillfällen

komma att uppehålla en tygverkmästares eller en tygförvaltares

tjänst, synes dock ingalunda behöfva föranleda därtill, att tygunderofficerens

löneförmåner höjas och likställas med besiktningsrustmästarens.

Hvad beträffar det af motionären åberopade förhållandet, att tygunderofficer

i pensionshänseende är sämre ställd än tygverkmästaie och

likställd med tygskrifvare och tyghandtverkare, anser utskottet, att

denna omständighet icke kan motivera en höjning af tygunderofficerens

löneförmåner. Utskottet vill i detta afseende erinra, att Riksdagen år

1907 på framställning af Kungl. Maj:t medgaf, att tygunderofficers

pensionsålder finge höjas från 50 till 60 år. Vid framläggande af nyssberörda

förslag åberopade dåvarande statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet

ett yttrande i ämnet af generalfälttygmästare^

däri denne bland annat anför, att då någon militär tjänstgöring med

större fordringar å kroppslig vigör och uthållighet ej förekomme för

tygunderofficerarna, funnes ur sådan synpukt intet hinder för att höja

dessas pensionsålder till 60 år samt att billigheten därför syntes fordra,

att de komme i åtnjutande af den fördel, som i vissa fall ansåges förenad

med ett förlängdt kvarstående i tjänst. Någon höjning af beloppet

af tygunderofficers pension sattes icke i fråga i samband med nyssnämnda

framställning. .

På nu anförda skäl finner utskottet förevarande motion icke böra

af Riksdagen bifallas och hemställer alltså,

att Riksdagen må, med afslag å herr Johanssons

ofvannämnda motion, å riksstatens fjärde liufvudtitel

uppföra ordinarie anslaget till ålderstillägg med oförändradt

belopp, 81,400 kronor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Öfriga ordinarie

anslag.

Nya eldhandvapen.

[23.]

Mobiliseringsammunition

för eldhandvapen.

[24.]

Öfriga ordinarie anslag.

.24:o) Beträffande öfriga i nu gällande riksstat under fjärde hufvudtiteln

upptagna ordinarie anslag har någon förändring icke ifrågasatts;

och får utskottet hemställa,

att samtliga de ordinarie anslag under fjärde

hufvudtiteln, i afseende å hvilka utskottet icke här

ofvan framställt förslag, må i riksstaten för år 1910

upptagas till oförändrade belopp; dock att anslaget

till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för

departementet må få till beloppet jämkas i den mån,

som för jämnande af hufvudtitelns slutsumma kan

finnas erforderligt.

O

Extra anslag.

Artilleribehof.

Nya eidhandvapen.

25:o) Med tillstyrkande af bifall till hvad Kungl. Maj:t under

punkt 23 af denna hufvudtitel föreslagit, hemställer utskottet,

att Riksdagen må för fortsatt anskaffning af nya eldliandvapen

för armén af det utaf 1903 års Riksdag

beviljade beloppet, 3,570,000 kronor, å extra stat

för år 1910 anvisa ytterligare 800,000 kronor.

Mobiliseringsammunition för eldhandvapen.

26:o) Med anledning _ af hvad Kungl. Maj:t under punkt 24 af

denna hufvudtitel föreslagit och under hänvisning till hvad statsrådsprotokollet

öfver landtförsvarsärenden den 12 januari 1909 sid. 105_107

i ämnet innehåller, hemställer utskottet,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

21

att Riksdagen må för fortsatt anskaffning af

mobilisering sammunition för eldhandvapen samt uppförande

af behof liga förrädslokaler därför bevilja

3,000,000 kronor och däraf på extra stat för år 1910

anvisa 1,000,000 kronor.

Ny fäitartillerimateriei.

27:o) Uti punkt 25 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att för anskaffning af ny fäitartillerimateriei bevilja

3.000. 000 kronor och däraf för år 1910 å extra stat anvisa 800,000

kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 107—113 i statsrådsprotokollet.

Beträffande kostnaderna för anskaffande af ny fäitartillerimateriei

får utskottet erinra, att Riksdagen år 1900 för detta ändamål beviljade

12.000. 000 kronor. Därutöfver har i 1901 års förslag till härordning

beräknats till materiel för artilleriet i dess helhet 14,000,000 kronor.

Häraf hafva redan beviljats för anskaffning af ny fäitartillerimateriei

och af materiel för positionsartilleriet tillsammans 6,485,000 kronor;

och återstå alltså af det beräknade beloppet ännu icke beviljade

7,515,000 kronor. Enligt hvad i statsrådsprotokollet meddelas, synes

emellertid återstående anslagsbehofvet kunna något nedbringas under

sistnämnda belopp.

Det nu ifrågavarande anslagets beviljande är ett steg mot förverkligandet

af det år 1901 förutsatta införandet af haubitser i fältartilleriets

beväpning; och då den i ämnet förebragta utredningen gifvit utskottet

den öfvertygelsen, att tiden nu är inne att påbörja anskaffandet af fälthaubitsmaterielen,

hemställer utskottet,

att Riksdagen må för anskaffning af ny fäitartillerimateriei

bevilja 3,000,000 kronor och däraf för

år 1910 å extra stat anvisa 800,000 kronor.

Artilleri- och fortifikationsbehof.

Bodens fästning.

28:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

och under hänvisning till hvad statsrådsprotokollet sid. 113 och 114 i

ärendet innehåller, får utskottet hemställa,

Ny fäitartillerimateriei.

[25.]

Utskottets

yttrande.

Bodens fästning.

[26.]

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

StatsutsJcottets Utlåtande N:o 5.

att Riksdagen må utaf det till fullbordande af

befästningsarbetena vid Boden beviljade beloppet,

7,134,500 kronor, å extra stat för år 1910 anvisa

1,400,000 kronor.

Fortiflkationsbehof.

Nya byggnader för armén.

Nya byggna- 29m) Uti punkt 27 af denna hufvudtitel bar Kungl. Maj:t företrméår

slagit Riksdagen dels att utaf det af 1906 års Riksdag till uppförande

[27.] kasernetablissemang för femton infanteriregementen beviljade an
slaget,

21,744,000 kronor, å extra stat för år 1910 anvisa ytterligare

2,000,000 kronor, dels att utöfver förut beviljade men ej anvisade

852.000 kronor till uppförande af mässbyggnader för underofficerare

och manskap vid vissa truppförband bevilja ytterligare 59,000 kronor

samt af den sammanlagda summan häraf, 911,000 kronor, å extra stat

för år 1910 anvisa 545,000 kronor, dels att för uppförande af lokaler

för krigshögskolan m. m. likaledes å extra stat för år 1910 anvisa

300.000 kronor.

Utredningen i detta ärende återfinnes på sid. 114—121 i statsrådsprotokollet.

L9°8^ärs^Rike- Uti skrifvelse den 1 juni 1908 (n:o 4) anförde Riksdagen i fråga

skrifvelse. om anvisande af medel för nya kasernetablissemang för femton infanteriregementen

följande:

»Att vid byggandet af kasernetablissemang för de femton infanteriregementen,

hvilka ännu icke erhållit dylika, de erfarenheter, som vunnits

vid de hittills uppförda kasernerna, så vidt möjligt böra komma till beaktande,

är uppenbart. Eders Kungl. Maj:t har också i anledning af framställningar

från arméns kasernbyggnadsnämnd och andra myndigheter

m. fl. vid uppförandet af de återstående etablissemangen ifrågasatt åtskilliga

afvikelser från nuvarande kaserntyper.

Enligt de af kasernbyggnadsnämnden uppgjorda beräkningarna skulle

till följd af dessa afvikelser samt ökade arbets- och materialpriser ifrågavarande

femton etablissemang komma att draga en kostnad af sammanlagdt

33,165,000 kronor, hvadan, då Riksdagen för ändamålet beviljat

ett anslag å 21,744,000 kronor, ytterligare skulle erfordras ett anslag

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

23

å 11,421,000 kronor. I här ifrågavarande proposition begäres dock

endast anvisande af 850,000 kronor af det redan beviljade anslaget.

Riksdagen har visserligen icke kunnat i detalj granska de uppgjorda

ritningarna och kostnadsförslagen, men har i alla händelser med hänsyn

särskildt till den i utsikt ställda synnerligen stora kostnadsökningen,

hvilken Riksdagen icke kan utan vidare godkänna, ansett sig böra framställa

vissa erinringar mot de i statsrådsprotokollet gjorda uttalandena.

I den af departementschefen uttalade åsikten att de nya kasernetablissemangen

böra blifva ändamålsenliga samt anordnade och uppförda

på ett fullt tillfredsställande sätt, så att i framtiden kostnaderna

för underhålls- och nybyggnadsarbeten komma att i möjligaste mån

begränsas — en åsikt, som uttalades redan af 1901 års granskningsnämnd

— instämmer Riksdagen till fullo, men däremot kan Riksdagen

icke obetingadt gilla den af kasernbyggnadsnämnden uttalade meningen,

att »det här ej gällde att bygga på det sätt, som för närvarande vore

ekonomiskt fördelaktigast, utan att man borde gorå sina beräkningar

för längre tid framåt». Riksdagen vill häremot särskildt framhålla, att

äfven själfva byggnadskostnaderna böra i möjligaste mån begränsas,

dock att behörig hänsyn tages till de framtida underhållskostnaderna,

på samma gång som jämväl, såsom departementschefen yttrat, möjligheten

till utvidgning för tillgodoseende af kommande kraf pa ökadt

utrymme ej lämnas ur sikte.

De ifrågasatta förändrade anordningarna vid de nya kasernetablissemangen

synas i vissa delar vara väl grundade, men har Riksdagen hyst

betänkligheter mot hvad i andra afseenden föreslagits.

Bland annat förefaller det, som om fordringarna på bekvämlighet

i många fall ställts alltför höga, såsom t. ex. då kasernbyggnadsnämnden

förordar att så långt som möjligt införa användningen af vattenklosetter,

med eller utan septisk tank — något som väl knappast torde

betingas enbart af de sanitära krafven.

I fråga om kasernbyggnadernas uppförande yttrar departementschefen,

att det icke torde vara lämpligt att fastslå några bestämda föreskrifter,

då den myndighet, arméns kasernbyggnadsnämnd, som hade

ifrågavarande arbete åt sig anförtrodt, borde lämna garantier för att

anläggningen och utförandet af arbetet komme att handhafvas på ändamålsenligt

och fullt sakkunnigt sätt. Nämndens verksamhet regleras af

den af Eders Kungl. Maj:t för densamma den 14 juli 1907 fastställda

instruktion, hvilken upprättats i öfverensstämmelse med de af särskilda

sakkunniga uppgjorda och af nästlidet års Riksdag gillade förslag.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Då Riksdagen nu går att uttala sin mening rörande de olika förslag,

som i statsrådsprotokollet beröras, vill Riksdagen redan från början

anmärka, att Riksdagen i allmänhet kommer att ansluta sig till hvad de

särskild! tillkallade sakkunnige i sitt utlåtande af den 13 sistlidne februari

anfört.

Hvad först beträffar frågan om behofvet af en kaserngärd instämmer

Riksdagen i den af de sakkunnige uttalade åsikten att en lämpligkaserngård

i allmänhet bör eftersträfvas, ehuru det i enstaka fall af

ekonomiska skäl kan blifva nödvändigt att afstå från en sådan. Anmärkas

bör dock, att något behof att lägga alla de kring kaserngården

grupperade byggnaderna i samma horisontalplan icke bör förefinnas.

I fråga om planläggningen yttrade redan 1901 års granskningsnämnd.

»I detta hänseende torde bland annat böra beaktas, att vid

bestämmandet af själfva byggnadsplanen inom det blifvande etablissemangets

område noggrann hänsyn tages till markens beskaffenhet, samt

att i öfrigt byggnaderna så förläggas, att man undviker dyrbara grundläggnings-

och terrasseringsarbeten».

\ ^kommande manskap skasernerna anser Riksdagen i likhet med de

sakkunnige, att hvarje kasern i allmänhet bör uppföras för en bataljon,’

och att endast särskilda förhållanden på byggnadsplatsen eller andra

tungt vägande skäl böra kunna föranleda till afvikelse från denna princip.

Då fyravåningskaserner måste anses vara billigast i uppförande och de

tre trapporna icke torde kunna påvisas medföra någon afsevärd olägenhet

för ungt folk i värnpliktsåldern, synes denna typ i allmänhet böra

bibehållas. Därest lokala eller andra förhållanden nödvändiggöra en

annan byggnadstyp, synes en sådan kunna utarbetas, rymmande en

bataljon i likhet med den af 1901 års granskningsnämnd alternativt

förordade trevåningskasernen. Departementschefen har beträffande den

sistnämnda anfört, att den visserligen tillfredsställde stora fordringar,

men visade sig enligt gjorda beräkningar ganska dyr att utföra. Emellertid

torde det ingalunda vara omöjligt att åstadkomma en ny, billigare

tyP_ till sådan kasern. Under alla förhållanden synas tre stycken trevåningskaserner,

rymmande hvardera fyra kompanier, böra kunna uppföras

för mindre kostnad än de af kasernbyggnadsnämnden föreslagna

fyra trevåningskasernerna med plats för tre kompanier i hvarje. Genom

sistnämnda anordning nödvändiggöres härjämte en splittring af bataljonsförbanden,

något som af flera skäl icke synes lämpligt.

Om det i en framtid skulle blifva fråga om en ökning af batajonernas

antal vid ett regemente till fyra, förefaller det i alla afseenden enklare att

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

25

uppföra en ny kasern för en bataljon än att, såsom synes vara afsedt,

påbygga en våning å fyra kaserner i bvilket fall man härjämte skulle

blifva nödsakad att återgå till den klandrade fyravåningskaserntypen.

Hvad angår frågan om antalet manskapslogement för kompani hafva

de sakkunniga ansett det vara tillräckligt att, därest manskapets uppdelning

under tiden mellan repetitionsöfningarna fortfarande komme att

ske efter de olika skolorna, såsom hittills ägt rum, för hvarje kompani

afse endast fem logement.

Då det emellertid lärer afses att för framtiden äfven mellan repetitionsöfningarna

ordna förläggningen kompanivis, har Riksdagen ansett

logementenas antal böra ökas till sex för kompani.

Förslaget om inrättandet af torkrum och större tvättrum har Riksdagen

funnit välbetänkt.

Beträffande underofficerarnas inkvartering är uppenbart, att, då lägenheterna

för fanjunkarna numera beräknas till tre rum och kök och

för sergeanterna af l:a klass till två rum och kök i stället för förut

två respektive ett rum och kök, man icke för samma kostnad och på

samma sätt som förut kan bereda inkvartering åt samtliga underofficerare.

Man har då, såvida man fortfarande vill bereda samtliga underofficerare

inkvartering in natura, att välja mellan att antingen utöka batalj

onskasernernas flyglar, så att erforderligt antal bostäder där kunna

inredas, eller att, såsom departementschefen förordar och äfven de sakkunnige

anse fördelaktigt, oaktadt denna anordning på grund af kostnaden

ej af dem tillstyrkes, bereda endast fanjunkarna och de ogifta

sergeanterna (sergeanterna af 2:a klass), hvilkas närvaro i kasernen med

hänsyn till disciplinen måste anses oeftergiflig, bostäder i manskapskasernerna

och förlägga de öfriga underofficerarna i särskilda byggnader.

Det senare sättet synes ur flera synpunkter fördelaktigt, men kommer

utan tvifvel, såsom framhållits, att medföra högre kostnader, än

om underofficersbostäderna förläggas i med manskapskasernerna sammanbyggda

flyglar. Om emellertid en billigare typ än den för Riksdagen

framlagda kan utarbetas, har Riksdagen icke velat motsätta sig

uppförandet af särskilda bostäder för de underofficerare, som icke enligt

hvad här ofvan framhållits under alla förhållanden böra hafva sina bostäder

i kasernerna.

Med hänsyn till kostnaderna skulle det möjligen kunna ifrågasättas,

huruvida det icke skulle låta sig göra att åtminstone på vissa platser

bereda bostäder inom kasernetablissemanget för endast en del af underofficerarna

och tilldela do öfriga kontant inkvarteringsersättning. Härom

vill Riksdagen dock icke göra något bestämdt uttalande, då detta synes

Bill. till Riksd. Prof. 1909. 4 Sami. 1 Af<l. 5 Haft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

vara en fråga, som i första hand bör öfverlämnas till de militära myndigheternas

bepröfvande.

Då 1901 års granskningsnämnd föreslog arv estlokalernas förläggning

till jordvåningen i kanslihuset, var det till stor del på grund däraf,

att utrymmet i jordvåningen ej ansågs tillräckligt utnyttjadt och att besparing

beräknas uppstå genom att på detta sätt använda jordvåningen.

Af hygieniska skäl har emellertid en sådan anordning icke i

något fall ansetts böra ske vid de hittills uppförda etablissemangen, utan

hafva arrestlokalerna i stället blifvit förlagda till kanslihusets bottenvåning.

Då på grund häraf den afsedda besparingen endast delvis vunnits och

vissa olägenheter måste anses förenade med arresternas belägenhet i

kanslihuset, har Riksdagen icke velat motsätta sig, att särskilda arrestbyggnader

uppföras, förutsatt dock att kostnaderna till följd häraf icke

afsevärdt ökas och att byggnaderna så placeras, att utsträckning af

vakttjänsten ej nödvändiggöres.

Hvad departementschefen i öfriga delar anfört rörande de af kasernbyggnadsnämnden

uppgjorda olika förslagen till kasernetablissemang

för ett infanteriregemente har icke gifvit Riksdagen anledning till särskilt

yttrande, utan får Riksdagen i dessa afseenden hänvisa till de

sakkunnigas omförmälda utlåtande.

Riksdagen vill ytterligare endast framhålla önskvärdheten däraf, att

icke alltför skilda byggnadstyper komma till utförande, i synnerhet

som de hittills i allmänhet enligt en gemensam typ uppförda etablissemangen

icke gifvit anledning till anmärkning annat än beträffande

mindre detaljer.

Hvad beträffar den af departementschefen med hänsyn till de af honom

förordade förändrade anordningarna och det ökade antalet lokaler approximativt

angifna kostnadsökningen för ifrågavarande femton kasernetablissemang

har Riksdagen, som icke vill bestrida, att någon ökning af

kostnaderna är nödvändig, dock velat uttala, att det angifna beloppet,

11,421,000 kronor, synes alltför rundligt tilltaget. Såsom ett stöd för

denna åsikt får Riksdagen anföra, att, såsom framgår af de sakkunniges

utlåtande, kasernbyggnadsnämnden beräknat vissa kostnader för ett

kasernetablissemang i Uppsala till ett afsevärdt högre belopp än det,

hvartill samma kostnader uppgått vid de under år 1907 kontraherade

norrländska etablissemangen. Riksdagen hyser den bestämda åsikten,

att genom en sakkunnig arbetsledning och förståndiga anordningar

kostnadsökningen kan afsevärdt inskränkas, och vill Riksdagen särskild!

framhålla, att kasernbyggnadsarbetena böra vara fullbordade inom den

beräknade tiden, så att åtminstone icke ytterligare administrationskostnader

må uppkomma.»

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5. 27

Utskottet, som är förvissadt om att hvad Riksdagen sålunda uttalat

kommer att vinna tillbörligt beaktande, hyser den förhoppningen,

att kasernbyggnadsarbetena, hvilkas påbörjande beklagligen fördröjts

långt utöfver den därför ursprungligen beräknade tiden, komma att

bedrifvas med all den kraft, som erfordras för att några större olägenheter

af nämnda dröjsmål icke må uppkomma.

Äf departementschefens framställning i ärendet framgår, att de

hittills för ifrågavarande ändamål anvisade medlen äro tillräckliga^ för

bestridande af de utgifter, som kunna erfordras till 1910 års utgång,

samt att afsikten med det nu äskade anslaget endast är att genom

medels afsättande fördela återstående utgifterna på skilda statsreglering.

Vid sådant förhållande och då detta anslag icke är erforderligt0

för år 1910, anser utskottet, att anslaget för nämnda år lämpligen

bör kunna begränsas till 1,000,000 kronor, utan att därigenom dröjsmål

med byggnadsarbetet på något sätt föranledes.

Mot hvad Kungl. Maj:t föreslagit beträffande anslaget till uppförande

af mässbyggnader för underofficerare och manskap vid vissa

truppförband har utskottet icke haft något att erinra.

Utskottet hemställer sålunda,

a) att Riksdagen må utaf det af 1906 års Riksdag

till uppförande af kasernetablissemang för femton

infanteriregementen beviljade anslaget, 21,744,000

kronor, å extra stat för 1910 anvisa ytterligare

1,000,000 kronor; samt

b) utöfver förut beviljade men ej anvisade

852,000 kronor till uppförande af mässbyggnader för

underofficerare och manskap vid vissa truppförband bevilja

ytterligare 59,000 kronor samt af den sammanlagda

summan häraf, 911,000 kronor, å extra stat

för år 1910 anvisa 545,000 kronor.

Öfver den af Kungl. Maj:t gjorda framställningen om anslag för

uppförande af lokaler för krigshögskolan m. in. kommer utskottet att

framdeles afgifva yttrande; hvilket utskottet

c) härigenom skolat för Riksdagen anmäla.

Utskottets

yttrande.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Yattenlednin;

i Boden.

[28.]

Ordnande af

landstormsförråd.

[29.]

Nya unif-ormer

för armén.

[30.]

Vattenledning i Boden.

30:o) Kung!. Maj:t tiar uti punkt 28 af denna hufvudtitel föreslagit

Riksdagen att för anläggning af en vattenledning i Boden å

extra stat för år 1910 anvisa 370,000 kronor.

På grund af hvad till stöd för framställningen blifvit anfördt i

statsrådsprotokollet, sid. 122—128, hemställer utskottet,

att Riksdagen må för anläggning af en vattenledning

i Boden å extra stat för år 1910 anvisa

370,000 kronor.

Intendenturbehof.

Ordnande af landstormsförråd.

31:o)_ Med tillstyrkande af bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda

framställning samt med åberopande af hvad i statsrådsprotokollet sid.

129 och 130 tinnes i ämnet anfördt, hemställer utskottet,

att Riksdagen må till ordnande af landstormsförrdd

å extra stat för år 1910 anvisa 150,000

kronor.

Nya uniformer för armén.

32:o) Kungl. Maj:t bär under punkt 30 af denna hufvudtitel föreslagit

Riksdagen att af det för anskaffning af nya uniformer för armén

beviljade anslag, 6,000,000 kronor, å extra stat för år 1910 anvisa en

sjättedel eller 1,000,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet tillåter sig utskottet att hänvisa

till hvad statsrådsprotokollet sid. 130 och 131 innehåller.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

29

De förändringar i afseende å den nya uniformen, som på sista

tiden blifvit vidtagna, hafva åsyftat att göra den enklare, mera fältmässig

ock billigare. Såsom departementschefen också antydt, torde

man därför kunna vara förvissad om, att de mindre ändringar uti modellen,

som efter anställda försök ytterligare vidtagas, allenast komma

att afse höjandet af uniformens ändamålsenlighet utan att därigenom

anskaffnings- och underhållskostnaderna ökas. Utskottet, som i likhet

med departementschefen anser det vara af vikt, att anskaffningen af

uniformer får oafbrutet efter den utstakade planen fortgå, hemställer

alltså,

att Riksdagen må af det för anskaffning af nya

uniformer för armén beviljade anslag, 6,000,000 kronor,

å extra stat för år 1910 anvisa en sjättedel

eller 1,000,000 kronor.

Diverse anslag.

Det frivilliga skytteväsendets befrämjande.

33:o) Kungl. Maj:t har under punkt 31 af denna hufvudtitel föreslagit

Riksdagen att till det frivilliga skytteväsendets befrämjande såsom

extra anslag för år 1910 bevilja 880,000 kronor, med rätt för

Kungl. Maj:t att under följande år använda hvad af anslaget kan under

år 1910 besparas.

Utredning i ärendet återfinnes å sid. 131—144 i statsrådsprotokollet.

Med hänsyn till den frivilliga skytterörelsens betydelse har utskottet

icke velat motsätta sig en ökning af ifrågavarande anslag äfven för

nästkommande år, men anser, att ökningen skäligen bör kunna bestämmas

till samma belopp, 50,000 kronor, hvarmed anslaget länder de

senare åren i allmänhet blifvit förhöjdt, så att anslaget höjes från

800,000 kronor till 850,000 kronor. Den afsedda riksskyttetäflingen,

som beräknats draga eu kostnad af 30,000 kronor, därest den kommer

att äga rum, bör enligt utskottets uppfattning, i likhet med hvad år

1906 var fallet, bestridas af det vanliga årsanslaget, och någon särskild

förhöjning af anslaget torde icke för detta ändamål böra göras. För
-

Utskottets

yttrande.

Det frivilliga

skytteväsendets

befrämjande.

[31-]

Utskottets

yttrande.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Motion ang.

ny instruktion

för de med

statsmedel

understödda

frivilliga

skytteföreningarna.

Utskottets

yttrande.

delningen af anslaget torde böra öfverlämnas till Kungi. Maj:t. Utskottet

anser sig emellertid i afseende å den i statsrådsprotokollet

intagna tablån öfver den tillämnade användningen af anslaget under år

1910 böra uttala, att ammunitionsbidraget, som hittills utgått med tre

kronor 25 öre för hvarje skjdt, icke synes, såsom arméförvaltningens

civila departement föreslagit och af departementschefen lämnats utan

anmärkning, behöfva höjas till tre kronor 50 öre för hvarje skytt, eu

åtgärd, som skulle föranleda eu ökning af utgiftsberäkningen om 24,7 50

kronor.

På grund af hvad sålunda anförts hemställer utskottet,

att Riksdagen må till det frivilliga skytteväsendets

befrämjande såsom extra anslag för år 1910 bevilja

850,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att under

följande år använda hvad af anslaget kan under år

1910 besparas.

34:o) I en inom Andra Kammaren väckt, till statsutskottet remitterad

motion (n:o 135) har herr Oscar Bogren med flera föreslagit, att

Riksdagen måtte i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t

behagade utfärda förnyad instruktion för med statsmedel understödda

frivilliga skytteföreningar, i hvilken instruktion bland annat snille bestämmas,

dels att till instruktör för sådan skytteförening förordnas

kompetent militär ur armén och dels att statsbidrag till förening uteslutande

må användas till ammunition, förbrukningsartiklar och gevär

samt att detta bidrag under ämbetsmannaansvar af instruktören på sätt

Kungl. Maj:t bestämmer redovisas.

Beträffande de till stöd för framställningen förebragta skäl tillåter

sig utskottet att hänvisa till motionen.

Att på sätt motionärerna föreslagit kompetenta militärer blefve

anställda såsom instruktörer för med statsmedel understödda frivilliga

skytteföreningar skulle måhända i vissa afseenden vara fördelaktigt.

Utskottet befarar dock, att föreskrifter af den art motionärerna i detta

liksom ock i andra hänseenden föreslagit kunde i många fall komma

att för de enskilda medlemmarna kännas såsom ett tvång och därigenom

betaga dem lusten och hågen för deltagande i skjutöfningar samt framkalla

afbräck i den frivilliga skytterörelsen, hvarför utskottet anser sig

böra hemställa,

att herr Bogrens m. fl. förevarande motion icke

må af Riksdagen bifallas.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

31

Befrämjande af det frivilliga sjukvårdsväsendet i krig.

35:o) Med tillstyrkande af bifall till hvad Kungl. Maj:t under Befrämjande

punkt 32 af denna hufvudtitel föreslagit och under åberopande af hvad ^ga^ukvlldästatsrådsprotokollet

sid. 145 och 146 i denna fråga innehåller, får ut- väsendet i

skottet hemställa, _ _ 1

att Riksdagen må till befrämjande af det frivilliga

sjukvårdsväsendet i krig å extra stat för år 1910 anvisa

10,000 kronor.

Tillfällig löneförbättring åt fortifikationskassören och redogöraren samt

fortifikationskassörerna och förrådsförvaltarna vid fortifikationen.

36:o) Med anledning af hvad Kungl. Maj:t under punkt 33 af Tillfälliglönedenna

hufvudtitel föreslagit och under hänvisning till hvad statsrådsprotokollet

sid. 146 och 147 i ärendet innehåller, hemställer utskottet, kassören och

redogöraren

m. fl. vid forti
att

Riksdagen må för beredande af tillfällig löne- fikationen.

förbättring åt fortifikationskassören och redogöraren samt [33.]

fortifikationskassörerna och förrådsförvaltarna vid fortifikationen

å extra stat för år 19i0 bevilja ett anslag

af 12,450 kronor.

Extra lönetillägg för en del tjänstemän och betjänte.

37:o) Uti punkt 34 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t före- Extra lönetmslagit

Riksdagen att till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet

öfver finansärenden för den 12 januari 1909 angifna grunder, och betjänte.

af extra lönetillägg för innevarande år åt en del af den personal, [34.]

som åtnjuter aflöning från fjärde hufvudtitelns medel, å extra stat för

år 1910 såsom förslagsanslag anvisa ett belopp af 8,110 kronor.

öfver denna framställning kommer utskottet att framdeles afgifva

yttrande, hvilket utskottet skolat härmed för Riksdagen

anmäla.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Aflöningstillägg

för

personal, tillhörande

Bodens

trupper.

[35.]

Utskottets

yttrande.

Dagaflöningstillägg

åt indelt

manskap.

[36.]

Aflöningstillägg för personal, tillhörande Bodens trupper.

38:o) Kungl. Maj:t har under punkt 35 af denna hufvudtitel föreslagit

Riksdagen att för beredande af aflöningstillägg under år 1909

för personal, tillhörande Bodens trupper, å extra stat för år 1910 anvisa

såsom förslagsanslag ett belopp af 80,000 kronor.

Vid detta ärendes föredragning har departementschefen till åberopade

statsrådsprotokollet anfört följande:

»Under titeln »aflöning och rekrytering in. m.» har jag redogjort

för de särskilda förhållanden, hvilka synas mig påkalla beviljandet af

ett särskildt aflöningstillägg för personal, tillhörande Bodens trupper,

äfvensom för de grunder, enligt hvilka jag anser sådant tillägg böra

utgå. Enligt verkställd beräkning skulle för ändamålet under år 1909

erfordras ett belopp af 89,850 kronor, men då det är sannolikt, att

en del af den personal, som i beräkningen upptagits, icke kommer

att under hela året vara förlagd till Boden, har jag ansett det vara

tillfyllest, att för ändamålet äskas ett belopp af,'' förslagsvis, 80,000

kronor.»

Vid behandling af Kungl. Maj:ts ofvan under punkt 4:o) omnämnda

framställning om höjning af anslaget till aflöning och rekrytering m. m.

har utskottet uttalat sig för beredande af aflöningstillägg under år 1910

för personal tillhörande Bodens trupper, men då utskottet icke finner

tvingande skäl föreligga att redan under innevarande år företaga dylik

aflöningsförhöjning, anser sig utskottet icke kunna förorda Kungl.

Maj:ts härom gjorda framställning, utan hemställer,

att Kungl. Maj:ts förevarande framställning icke

må vinna Riksdagens bifall.

Dagaflöningstillägg åt indelt manskap.

39:o) Under punkt 36 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit,

att Riksdagen måtte för utbetalande af tillägg till dagaflöning

åt indelt manskap med 2 kronor till korpral, vicekorpral och menig beställningsman

samt 2 kronor 10 öre till annan menig för tjänstgöring

i egenskap af underbefäl, instruktör eller beställningsman vid skolor

och öfningar utom vanliga repetitionsöfningar å extra stat för år 1910

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5. 33

anvisa såsom förslagsanslag ett, jämväl för afrundande af hufvudtitelns

slutsumma, till 241,419 kronor jämkadt belopp.

Under erinran att utskottet bär ofvan under punkt 24:o gjort hemställan

om rätt till jämkning i anslaget till skrifmaterialier och expenser,

ved m. m. för jämnande af hufvudtitelns slutsumma, får utskottet,

under iakttagande af regeln att anslag böra utföras i jämnt tiotal kronor,

hemställa,

att Riksdagen må för utbetalande af tillägg till

dagaflöning åt indelt manskap med 2 kronor till

korpral, vicekorpral och menig beställningsman samt

2 kronor 10 öre till annan menig för tjänstgöring

i egenskap af underbefäl, instruktör eller beställningsman

vid skolor och öfningar utom vanliga repetitionsöfningar

å extra stat för år 1910 anvisa såsom förslagsanslag

241,410 kronor.

Täckande af brist i ansiaget till arméförvaltningen.

40:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning, får

utskottet — under åbei-opande af hvad till statsrådsprotokollet sid. 150

och 151 i ämnet blifvit anfördt — hemställa,

att Riksdagen må för täckande af brist i 1906 och,

1907 års anslag till arméfarv ältning en å extra stat för

år 1910 anvisa ett belopp af i jämnadt krontal 12,692

kronor.

Ersättning för förskott.

41:o) Under punkt 38 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att till täckande af vissa utaf arméförvaltningen och

statskontoret utgifna förskott på extra stat för år 1910 anvisa, i jämnadt

tal, ett belopp af 50,621 kronor.

Departementschefen har till statsrådsprotokollet meddelat, att arméförvaltningen

å civila departementet uti skrifvelse till Kungl. Maj:t den

Bill. till Riksd. Viol. 1909. 4 Samt. I Afl. tf Wift. 5

Tackande af

brist i anslaget

till arméförvaltningen.

[37.]

Ersättning för

förskott.

[38.]

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets Utlåtande N:ö 5.

22 september 1908 till ersättande anmält följande förskottsvis bestridda

utgifter, nämligen

till sakkunniga för omarbetande af gällande nådiga förordning angående

inskrifning och redovisning af värnpliktige samt deras tjänstgöring

m. m., enligt nådiga brefven den 19 januari 1906 och den 15

februari 1907 ....................................................''............. kronor 160: —

till sakkunniga för verkställande af utredning i fråga

om uppkofnmen brist i extra anslag till nya

byggnader för armén, enligt nådiga brefven den

31 maj och dén 23 augusti 1907 samt den 18

januari och den 6 mars 1908.................................... » 4,929: 70

till kommittén för granskning af förslag rörande

försvarsväsendets stärkande m. m., enligt nådiga

brefvet den 28 september 1907............................... » 4,152: 12

för undersökningar rörande Uppförande af Vaxholms

grenadjärregementes kasernetablissemang m. m.,

enligt nådiga brefven den 12 april, den 3 maj,

den 6 september, den 1 november och den 6

december 1907 samt den 7 februari och den 3

april 1908 .............. » 15,449: 66

till sakkunniga för utredning i fråga om volontäroch

underbefälsrekryteringen vid armén m. m.,

enligt nådiga brefven den 15 februari och den

12 juli 1907 ...... ...............:....................... »

till sakkunniga för utarbetande af förslag i fråga om

regementspastorsinstitutionen m. m., enligt nådiga

brefven den 15 februari 1907 samt den 15 maj,

den 3 juli och den 31 juli 1908 ...........................»

till sakkunniga för verkställande af utredning och

utarbetande af förslag i fråga om försäkring af

flottans och kustartilleriets stammanskap under

öfningar i fredstid, enligt nådiga brefven den 12

juli och den 16 augusti 1907 .................................... »

för utarbetande af förslag till förbättrad pensionering

af indelt manskap vid armén och flottan, enligt

nådiga brefven den 8 november och den 21

december 1907 samt den 22 maj 1908.................. »

Transport kronor

1,486: 43

6,532: 34

1,866: 37

2,273: 25

36,849: 87

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5-

35

Transport

till sakkunniga för biträde vid utarbetande af skjutinstruktioner

m. m., enligt nådiga brefven den

13 december 1907 samt den 13 mars och 3 juli

1908 ...............................................................................

till sakkunniga för utredning af frågan rörande förtidspensionering,

enligt nådigt bref den 21 februari

1908 .....................................................................................

till dåvarande majoren grefve Th. Rudenschöld och

arkitekten E. Josephson för utarbetande af förslag

till nya lokaler för krigshögskolan m. in., enligt

nådigt bref den 31 januari 1908

till dåvarande generalmajoren m. m. G. Uggla in. fl.

för afgifvet yttrande öfver förslag och ritningar

till kasernetablissemang för ett fältinfanteriregemente

m. m., enligt nådigt bref den 13 mars 1908

kropor 36,849: 87

6,225: 09

3,418: 30

2,000: —

1,190: 90

eller tillsammans kronor 49,684: 16

Vidare har departementschefen till åberopade statsrådsprotokollet

anfört följande:

»Därjämte har statskontoret till ersättande anmält ett förskjutet belopp

af 936 kronor 51 öre, utgörande resekostnads- och traktamentsersättning

åt ordförande och ledamöter i de nämnder, som enligt lagen

den 2 december 1892, angående lindring i rustnings- och roteringsbesvären,

under år 1908 verkställt utredning om värdet å nämnda besvär.

.

I detta sammanhang anser jag mig böra erinra, att Eders Kungl.

Maj:t genom nådigt beslut den 11 december nästlidet år tillsatte en

kommission för att enligt särskild samma dag utfärdad instruktion

verkställa undersökning af vissa förhållanden inom rikets försvarsväsende

m. m. Jämte det Eders Kungl. Maj:t i samma beslut meddelade

bestämmelser om den godtgörelse, som skulle utgå. till kommissionens

medlemmar, samt om gäldandet af de kostnader i öfrigt, som

blefve förenade med kommissionens verksamhet, anbefalldes arméförvaltningens

civila departement att förskottsvis bestrida alla dessa

utgifter, till hvilka medel icke funnos för Eders Kungl. Maj:t tillgängliga.

Framställningar från arméförvaltningens nämnda departement om

ersättande af dylika förskott äro alltså att årligen motse under den

tid af högst fem år, kommissionens verksamhet kommer att fortgå.»

Slutligen anmärkte departementschefen, att ersättning för ofvan

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets Utlåtande N:o &

angifva förskott, tillhopa (49,684: 16 + 936:51 =) 50,620 kronor 67 öre,

icke kunde beredas från anslag* under fjärde kufvudtiteln.

Med anledning häraf hemställer utskottet,

att Riksdagen må till täckande af ifrågavarande

förskott på extra stat för år 1910 anvisa, i jämnadt

tal, ett belopp af 50,621 kronor.

Personligt lönetillägg.

ärligt''extra 42;°) Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (n:r 162) har

arfvode åt mu- herr K. Starbäck föreslagit Riksdagen att på extra stat under fjärde

c.A.ciementz. udtiteln bevilja ett årligt extra arfvode åt musikdirektören vid kungl.

Hälsinge regemente Carl Anders Clementz å 1,300 kronor att från den

1 januari 1910 utgå, så länge Clementz fullgör den musikfanjunkaret]ärtsten

åliggande tjänstgöring och till dess han till musikfanjunkare

befordrats eller tilläfventyrs på annat sätt vunnit motsvarande iöneförmåner.

Till stöd för framställningen anföres i motionen följande:

»Vid Hälsinge regemente anställdes den 20 januari 1892 såsom

musikdirektör Carl Anders Clementz, född den 7 januari 1866, hvilken

den 10 april 1891 erhållit musikdirektörs namn, heder och värdighet.

Där\ id upprättades ett kontrakt med honom, hvarigenom han tillförsäkrades

ett årligt arfvode af 1,700 kronor, mot det att han, i afseende

a regementets musikkår, dess utbildning m. m. åtog sig ungefär de

skyldigheter, som sedan genom kungl. bref den 27 oktober 1905 blifvit

ålagda musikfanjunkaren vid ett regemente.

Musikdirektör Clementz erhöll senare (den 27 juni 1894) beställning

såsom fältmusikant för att få en militär ställning inom musikkåren

hvilket ansågs ur disciplinär synpunkt hafva en viss betydelse.

Vid detta tillfälle gjordes emellertid ett tillägg till hans kontrakt,

hvarigenom det honom tillförsäkrade årliga arfvodet, 1,700 kronor,

sänktes till 1,300 kronor på grund af det tillskott af 420 kronor, som

han skulle erhålla i egenskap af fältmusikant.

Från »fältmusikant» har Clementz sedan i likhet med öfriga musikunderofficerare,

fått öivcrgå till i ny stat uppförd »musiksergeants»

bestallning och bär. han liksom de öfriga musiksergeanterna äfven

erhållit fullmakt på sin beställning.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

37

Det belopp om 1,300 kronor, som han den 17 juni 1894 vid öfvergången

till fältmusikantbeställning fått sig tillförsäkradt såsom tilllskott

till de i staten upptagna löneförmånerna fick han emellertid äfven efter

öfvergång till musiksergeantsbeställning behålla och ett nytt tillägg till

kontraktet gjordes därom den 20 september 1904.

I egenskap af musikdirektör har han alltså i aflöning åtnjutit:

Arfvode ............................................................................

Lön som musiksergeant af lista klassen ...............

Dagaflöning å 1,50 kr. i omkring 60 dagar .........

D:o » 0,75 » )) » 305 » .........

Tillkommer inkvarterings- och servisbidrag med

. kronor

1,300

—

900

—

»

90

—

»

228

75

kronor

2,518

75

»

180

—

kronor

2,698

75

Af detta belopp bestreds arfvodet 1,300 kronor från regementets

musikkassa.

Sedan emellertid, på grund af departementsskrifvelse den 19 april

1907 musikkassan den 31 december samma år inlevererats till statsverket,

har kontraktet med Clementz måst uppsägas och arfvodet har

från och med den 1 januari 1908 icke kunnat utbetalas.

Musikdirektör Clementz har sålunda i ett slag sett sina aflöningsförmåner

reduceras till nära hälften. Hans inkomster, som förut knappt

räckte till familjens underhåll, hafva nu blifvit otillräckliga och trots

ihärdigt arbete både å hans och hans hustrus sida hopa sig alltmer

ekonomiska bekymmer.

En till Kungl. Maj:t ingifven underdånig framställning om att

Clementz måtte såsom gratifikation tilldelas ett årligt belopp om 1,300

kronor har icke vunnit Kungl. Maj:ts nådiga bifall.

Några utsikter för Clementz att vid regementet blifva befordrad

till musikfanjunkare finnes ej ännu på länge, enär nuvarande innehafvaren

af denna befattning, som i denna egenskap utnämndes den

6 november 1902, ej blifver pensionsberättigad förr än den 1 oktober

1913 och därefter kan få kvarstå ännu tre år.

Så vidt känd! är, hafva samtliga musikdirektörer inom armén haft

tillfälle öfvergå till musikfanjunkarebeställningen med undantag af

musikdirektörerna vid Dalregementet och Värmlands regemente, där

musikfanjunkarebeställningarna, i likhet med förhållandet vid Hälsinge

regemente, voro besatta redan innan omorganisationen af musikkårerna

fastställdes genom kungl. brefvet den 27 oktober 1905.

s. 38 Kontrollera mot PDF

Utskottets yttrande.

38 Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Dessa musikdirektörer vid Dalregementet och Värmlands regemente,

livilka ej hade fått fullmakt på sina beställningar, åtnjuta, utom sina

enligt kontrakt tillförsäkrade arfvoden, inkomsten af respektive hvar

och en en musiksergeantslön å staten, som för detta ändamål hålles

vakant.

Hade Clementz ej erhållit fullmakt på sin musiksergeantsbeställning,

hade han stått i samma ställning som dessa.

En brist på förutseende, som man ej kan lägga vare sig honom

eller någon annan till last, har blifvit honom dyr.

Musikdirektör Clementz fullgör fortfarande den tjänstgöring, som

ålegat honom såsom musikdirektör, och hvilken tjänstgöring i sammanhang

med omorganisationen skolat öfverflyttas på musikfanjunkaren.

Då Clementz öfvergått till anställning på stat och således högre

löneförmåner än de i staten upptagna icke kunna honom tillerkännas,

kan visserligen icke någon rättsgrund åberopas till stöd för det ifrågasatta

extra arfvodet. Utskottet finner dock, med hänsyn till de omständigheter,

som i detta fall föreligga, billighetsskäl tala för någon

godtgörelse för förlusten af det i motionen omnämnda arfvodet; och

synes denna godtgörelse böra utgå i form af årligt lönetillägg under

den tid, som ännu återstår, intill dess Clementz kan varda befordrad

till musikfanjunkare. Lönetillägget anser utskottet böra motsvara dels

skillnaden emellan eu musiksergeants af första klassen och en musikfanjunkares

fasta lön samt dels skillnaden emellan nämnda befattningshafvares

dagaflöningar. Dagaflöningarnas belopp kan visserligen ej

exakt beräknas, enär dessa äro beroende på tjänstgöring, men torde

böra upptagas till det högsta möjliga belopp, hvartill de kunna uppgå,

sålunda för tjänstgöring under 365 dagar. Skillnaden emellan lönebeloppen

utgör 300 kronor och skillnaden emellan dagaflöningarna enligt

nyss angifna beräkning 182 kronor 50 öre; och skulle sålunda

lönetillägget böra utgöra 482 kronor 50 öre, därest icke något afdrag

föranledes af att dagaflöning för viss tid möjligen icke kommer att

utgå. Sistnämnda belopp torde vid anslags beviljande böra i jämnadt

tal utföras med 483 kronor.

Då emellertid innevarande års Riksdags åtgöranden beträffande den

extra staten icke sträcka sig längre än till bestämmande af anslagen

å densamma för år 1910, får utskottet hemställa,

att Riksdagen med anledning af herr Starbäcks

ifrågavarande motion må på extra stat för år 1910 be
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

39

vilja ett anslag af 483 kronor att användas för beredande

enligt ofvanstående beräkning af personligt

lönetillägg åt musikdirektören vid Hälsinge regemente

Carl Anders Clementz under år 1910, så länge han

bestrider musiksergeantsbeställning vid regementet.

Stockholm den 12 mars 1909.

På statsutskottets vägnar:

G. BILLING.

Reservationer

vid punkt 4:o (angående aflöning och rekrytering m. m.);

af herrar P. Olsson, F. W. Thorsson, A. Wiklund, J. A. Sjö, K.

Starbäck, F. Berg, C. H. Wallentin, E. A. Nilson, A. C. J- Christiernson

hvilka ansett att utskottets yttrande och förslag bort hafva följande

lydelse:

»Då expensmedlen-----i fråga om lefnadskostnaderna.

Ett bifall till Kungl. Maj:ts framställning i denna del skulle, synes

det utskottet, medföra betänkliga och vidtgående konsekvenser, hvarför

utskottet ansett sig icke kunna förorda bifall till framställningen.

I öfrigt har utskottet icke något att erinra emot hvad Kungl. Maj:t

under denna punkt föreslagit; och då Kungl. Maj:t beräknat nyssnämnda

aflöningstillägg till ett sammanlagdt belopp af 100,000 kronor, torde

sålunda det af Kungl. Maj:t föreslagna anslaget böra minskas med

nämnda belopp och upptagas till 17,921,168 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen må, med godkännande af det vid

stadsrådsprotokollet öfver landtförsvarsärenden den 12

januari 1909 fogade förslag till nya stater för truppförband

af infanteriet, kavalleriet, artilleriet och trängen

samt för fast anställda officerare och underofficerare

med vederlikar samt betjänte vid fortifikationen och

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

för den fast anställda manskapsstyrkan vid Bodens

ingenjörkår (bil. 5—53 vid nämnda protokoll), minska

anslaget till aflöning och rekrytering m. in.; nu

17,954,400 kronor, med 33,232 kronor till 17,921,168

kronor.

vid punkt 27:o (angående anslag till ny fältartillerimateriell),

af herrar P. Olsson, F. W. Thorsson, A. Wiklund. J. A. Sjö, K.

Starbäck, F. Berg, C. H. Wallentin, M. E. Svallingson, E. A. Nilson och

A. C. J. Christiernson, hvilka ansett, att utskottet bort hemställa,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag icke må

af Riksdagen bifallas.

vid punkt 33:o (angående det frivilliga skytteväsendets befrämjande):

af herrar F. W. Thorsson och A. C. J. Christiernson, hvilka ansett

att utskottet bort hemställa,

att Riksdagen må till det frivilliga skytteväsendets

befrämjande såsom extra anslag för år 1910 bevilja

800,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att under

följande år använda hvad af anslaget kan under år

1910 besparas.

Det skulle här antecknas, att herrar H. Andersson, S. O. Nyländer,

D. Persson och A. Ekman icke deltagit i förestående hufvudtitels

behandling inom utskottet.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

41

Bil. C.

Kostnadsberäkning

öfver aflöningstillägg för personal, tillhörande Bodens

trupper år 1910.

a) Kommendantskap et.

1 kommendant.........................

1 statschef, kapten.......................

1 fästningsintendent, fältintendent................

1 förvaltare ..........................

b) Norrbottens regemente.

1 öfverste ...........................

1 öfverstelöjtnant, 2 majorer och 1 regementsläkare å 300 kronor

13 kaptener och 1 regementsintendent (intendent) . . å 300 »

20 löjtnanter och 2 bataljonsläkare.........å 300 »

10 underlöjtnanter.................å 300 »

14 fanjunkare och musikfanjunkare samt 1 förrådsförvaltare (förval
tare)

å 200 kronor . . • .................

34 sergeanter och musiksergeanter, 1 regementstrumslagare samt

1 gevärshandtverkare å 200 kronor............

c) Norrlands artilleriregemente, del af.

1 major............................

5 kaptener och 1 bataljonsläkare..........a 300 kronor

6 löjtnanter och 1 regementsintendent(underintendent) å 300 »

3 underlöjtnanter.................å 300 »

4 styckjunkare och 1 förrådsförvaltare (förvaltare) . . å 200 »

12 sergeanter och musiksergeanter å 200 kronor.........

d) Boden—Karlsborgs artilleriregemente, del af.

1 öfverstelöjtnant, 1 major och 1 regementsläkare å 300 kronor

5 kaptener och 1 regementsintendent (intendent)) . å 300 »

7 löjtnanter ä 300 kronor....................

5 underlöjtnanter.................å 300 kronor

Transport

Bill. till Riksd. Prof. 1909. 4 Sami. 1 Afd. G Haft.

Kronor.

Summa

kronor.

300

300

—

300

—

200

—

1,100

—

300

1,200

-

4'',200

—

6,600

—

3,000

—

3,000

—

7,200

—

25,500

_

300

1,800

—

2,100

—

900

—

1,000

—

2,400

—

8,500

—

900

1,800

-

2,100

-

1,500

—

—

0,300

35,100 |—|

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Kronor.

Summa

kronor.

Transport

6,300

—

35,100

—

8 styckjunkare och musikstyckjunkare samt 1 förrådsförvaltare (för- valtare) å 200 kronor .........

1,800

_

17 sergeanter och musiksergeanter å 200 kronor.........

3,400

—

11,500

__

e) Boclens ingenjörhår.

1 major.............

300

—

2 kaptener, 1 bataljonsläkare och 1 regementsintendent (intendent)

å 300 kronor ........

1,200

8 löjtnanter och 1 fortifikationskassör å 300 kronor.......

2,700

—

i underlöjtnanter å 300 kronor . . .

1,200

—

3 fanjunkare och 1 förrådsförvaltare (förvaltare) å 200 kronor . .

800

—

9 sergeanter och mnsiksergeanter, 1 gevärshandtverkare och 2 tyg- handtverkare å 200 kronor.....

2.400

_

8,600

f) Ty g staten.

1 tygförvaltare.....

300

—

2 tygskrifvare och tyghandtverkare å 200 kronor . .

400

—

700

_

Summa kronor

-

55,900

—

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen under

1909 års riksstat

anslår:

Trpt

Anvisning

kontant.

Kronor.

Ö.

17,000

61,450

12,969

275,800

156,035

353,390

—

16,200

27,245

—

17,954,400

—

663,442

—

82,909

42,600

1,088,307

21,450

81,400

—

20,854,597

—

Landtförsvars
-

Aflöning och expenser samt

Departementschefen ..............................................................................................

Departementet.....................................................................................................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för departementet, förslaqsanslaq.

Arméförvaltningen.................................................................................................

Generalitetsstaten .................................................................................................

Generalstaben. Nuvarande belopp .................................................................

Minskas, under titel: Generalstabens fast anställda personal, med...........

Generalstabens öfningar, expenser m. m., reservationsanslag .........................

Artilleristaben .......................................................................................................

Kommendantsstaten. Nuvarande belopp............................................................

Ökas med.........................................................................................................

Aflöning och rekrytering m. m.

Ökas med ..............................

Hyra, expenser m. m. vid truppförbanden, reservationsanslag

Intendenturkåren. Nuvarande belopp.........................................

Ökas med..........................................................

Nuvarande belopp.....

Ökad aflöning för de till tjänståldern äldsta bataljonsläkarna och bataljons
Stipendier

för fältläkarkåren och veterinärstaten................................................

Inkvarteringskostnader, förslagsanslag................................................................

Inkvarteringens ordnande i Stockholm, reservationsanslag................................

Alderstillägg, förslagsanslag ................................................................................

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

45

IÄtt. A.

riksstatens Fjärde hufvudtitel.

Förslag till blif- vande riksstat:

Anvisning i

kontant.

departementet.

Kronor.

Ö.

inkvarterings- och resekostnad.

17,000

—

61,450

—

12,969

—

275,800

—

....................................

................ 353,390: —

156,035

~

.......................................................................................... 32,075: —

321,315

—

78,175

—

......................................................................27,245'':"—

16,200

—

........................................... 3,083: —

...................................................... 17,954,400: —

30,328

—

............................................................................................. 21,768: —

17,976,168

—

.......................................i................. 663,442: —

125,800

i

............................................................................................. 10,050: —

673,492

—

voterinärerna, förslagsanslag ............................................................................

82,909

42,600

—

1,088,307

—

21,450

—

81,400

—

Trpt

21,061,398

—

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

1909 års riks- stat anslår:

Anvisning

i

kontant.

Kronor.

ö.

20,854,597

—

120,000

—

145,215

—

16,774

_

195,000

—

7,000

—

15,000

—

2,000

1,229,616

781,290

—

91,555

42,000

—

60,000

—

27,025

—

130,165

130,000

—

6,350

—

23,853,587|

—

Trpt

Trpt

Arméns personal öfver stat, förslagsanslag .........................................................

Landstormen, reservationsanslag. Nuvarande belopp..........................................

Ökas med ........................................................................................................

Ersättning åt vissa löntagare i följd af arméns omorganisation, förslagsanslag,

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ...............................................

Resestipendier åt artilleri- och ingenjörofficerare, reservationsanslag...............

Resestipendier åt officerare och intendenturtjänstemän, reservationsanslag......

Resestipendier åt militärläkare, reservationsanslag............................................

Remontering och

Remontering och skoning m. m., reservationsanslag. Nuvarande belopp......

Minskas, under titel: Remontering m, m., reservationsanslag, med .........

Lega af hästar för kavalleriets, artilleriets, ingenjörtruppernas och trängens

Minskas, under titel: Lega af hästar för artilleriets, ingenjörtruppernas

Skolor för officerare, under
Krigshögskolor,

reservationsanslag ......................................................................

Ridskolan, reservationsanslag................................................................................

Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet, reservationsanslag ........................

Artilleriskjutskolor, reservationsanslag. Nuvarande belopp..............................

Minskas med.....................................................................................................

Krigsskolan, reservationsanslag............................................................................

Volontärskolor, förslagsanslag ..............................................................................

Militärläkares undervisning, reservationsanslag..................................................

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

47

högst

hästlega m. in.

exercis. Nuvarande belopp ..............................

och trängens exercis, reservationsanslag, med

befäl och militärläkare.

Förslag till blif-

vande riksstat:

Anvisning i

kontant.

Kronor.

Ö.

Trpt

21,061,398

—

120,000

—

145,215: —

37,210: —

182,425

_

16,774

—

195,000

—

7,000

—

15,000

—

2,000

1,229,616: —

97,137: —

1,132,479

_

781,290: —

136,434: —

644,856

91,555

42,000

—

60,000

—

27,025: —

25: —

27,000

—

130,165

—

130,000

—

6,350

—

Trpt

23,864,002

—

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

1909 års riks- stat anslår:

Anvisning

kontant.

i

Kronor.

ö.

23,853,587

—

88,200

460,000

—

2,519,637

—

2,708,850

—

920,000

—

7,224,084

—

2,910,093

—

4,298,983

—

995,568

—

1,547,039

—

—

—

1,000,000

_

80,000

—

48,606,041

—

Trpt

Naturaun derhän, sjukvård,

Garnisonssjukhusen i Stockholm och å Karlsborg, reservationsanslag..............

Arméns fält- och fälttjänstöfningar, reservationsanslag. Nuvarande belopp ...

Ökas med..........................................................................................................

De värnpliktiges aflöning, inskrifning och redovisning m. m., förslagsanslag.

Ökas med............................................................................................................

Arméns vapen, ammunition och skjutöfningar samt artilleriets öfningar och

Arméns byggnader, mötesfält och kommendantskapsutgifter samt fortifikationens

Ökas med...........................................................................................................

Arméns mathållning, förslagsanslag. Nuvarande belopp....................................

Ökas med...........................................................................................................

Furagering af arméns hästar, förslagsanslag. Nuvarande belopp....................

Ökas med ..........................................................................................................

Arméns munderingsutrustning, reservationsanslag. Nuvarande belopp...........

Ökas med........................................................................................................

Arméns diverse intendentur- och sjukvårdsbehof, reservationsanslag. NuMinskas,

under titel: Arméns diverse intendenturbehof, reservations
Arméns

kasernutredning samt ved, ljus och vatten, reservationsanslag. NuÖkas

med...........................................................................................................

Arméns sjuk- och veterinärvård samt hofbeslag m. m., reservationsanslag......

Diverse

Ersättning för rustning och rotering, förslagsanslag. Nuvarande belopp.........

Minskas med......................................................................................................

Extra utgifter ...............

S:ma

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

49

Förslag till blif- vande riksstat:

Anvisning

kontant.

Kronor.

Ö.

Trpt

23,864,002

—

88,200

460,000: —

40,000: —

500,000

2,519,637: —

67,508: —

2,587,145

2,708,850

920,000: —

80,000: —

1,000,000

7,224,084: —

135,321: —

7,359,405

2,910,093: —

52,102: —

2,962,195

_

4,298,983: —

79,441: —

4,378,424

_

995,568: —

234,839: —

760,729

1,547,039: —

23,769: —

1,570,808

_

362,250

1,000,000: —

50,000: —

950,000

80,000

_

—

Summa

49,172,008

—

öfningar och materiel.

Nuvarande belopp

materiell, reservationsanslag.............

öfningar och materiell, reservationsanslag. Nuvarande belopp

varande belopp .

anslag, med .......

varande belopp .

anslag.

Bill. till Riksd. Prof. 1909. 4 Sami. 1 Afd. 5 Hiift.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Bil. Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens

Fjärde liufvudtitel.

I

Kronor.

ö.

Landtförsvarsdepartementet.

1

Artilleribehof:

Till fortsatt anskaffning af nya eldhandvapen........... 800,000: —

1 » fortsatt anskaffning af mobiliseringsammunition

för eldhandvapen m. m..................................... 1,000,000: —

» anskaffning af ny fältartillerimateriell.................. 800,000: —

2,600,000

Artilleri- och fortifikations})ehof:

Till fullbordande af befästningsarbetena vid Boden ........................

1,400,000

—

Fortifikationsbehof:

Till uppförande af kasernetablissemang för femton

infanteriregementen............................................ 1,000,000: _

* uppförande af mässbyggnader för underofficerare

och manskap vid vissa truppförband ............... 545,000: —

» uppförande af lokaler för krigshögskolan ............*) 300,000: —

» anläggning af en vattenledning i Boden ............ 370,000: _

2,215,000

Intendenturbehof:

Till anordnande af landstormsförråd.............................. 150,000: —

» anskaffning af nya uniformer för armén............... 1,000,000: —

1,150,000

Trpt |

7,365,000

—

*) Af Kungl. Maj:t föreslaget belopp, hvaröfver utskottet framdeles kommer att afgifva särskildt

yttrande.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

51

Trpt

Diverse anslag:

Till det frivilliga skytteväsendets befrämjande ............ 850,000: —

» det frivilliga sjukvårds väsendets befrämjande......... 10,000: —

» beredande aftillfälliglöneförbättringåtfortifikationskassören

och redogöraren samt fortifikationskassörerna

och förrådsförvaltarna vid fortifikationen 12,450:

» extra lönetillägg för en del tjänstemän och betjänte,

förslagsanslag......................................................... *) 8,110

» dagaflöningstillägg åt indelt manskap, förslagsanslag

................ 241,410

» täckande af brist i 1906 och 1907 års anslag till

arméförvaltningen................................................... 12,692

» täckande af vissa utaf arméförvaltningen och statskontoret

utgifna förskott...................................... 50,621

» beredande af personligt lönetillägg åt musikdirektören

vid Hälsinge regemente Carl Anders Clementz 488

Summa

Kronor.

7,365,000

1,185,766

8,550,766j—

*) Af Kung! Maj:t föreslaget belopp, hvaröfver utskottet framdeles kommer att afgifva särskildt

yttrande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

STOCKHOLM, K. L. BECKMANS BOKTB., 1909

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.