Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under rilcsstatens fjärde hufvudiitel, omfattande anslagen till landtförsvarsdepartementet.
1909-03-12 · 51 sidor, varav 47 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 47 av 51 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1909:5, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under rilcsstatens fjärde hufvudiitel, omfattande anslagen till landtförsvarsdepartementet.
Dokumentets text
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
1
N:o 5.
Ank. till Eiksd. kansli den 12 mars 1909, kl. 3 e. m.
Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under rilcsstatens
fjärde hufvudiitel, omfattande anslagen till landtförsvarsdepartementet.
(l;a U. A.)
Ordinarie anslag.
Generalstaben.
l:o) I den till Riksdagen den 14 januari innevarande år aflåtna
propositionen angående statsverkets tillstånd ocli behof har, under åberopande
af det propositionen bilagda statsrådsprotokollet öfver landtförsvarsärenden
den 12 i samma månad, Kungl. Maj:t under fjärde
hufvudtitelu i punkten 1 föreslagit Riksdagen att, med godkännande åt
det vid ofvan angifna statsrådsprotokoll fogade förslag till stat tor
generalstaben samt af däri omförmälda villkor och bestämmelser för
åtnjutande af de föreslagna aflöningsförmånerna för innehafvare al civil
beställning med lön på stat vid generalstaben, minska detta anslag, nu
353,390 kronor, med 31,875 kronor till 321,515 kronor, samt att uppföra
anslaget i riksstaten under titel: Dg ener alstab ens fast anställda pei^sonab.
Beträffande utredningen i ämnet tillåter sig utskottet att hänvisa
till statsrådsprotokollet sid. 4—30.
Emot Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag till stat för generalstaben
bär utskottet icke haft annat att erinra, än att utskottet funnit mindre
*) Hänvisar till punkt i Kungl. Mnj:ts proposition.
Bill. till Bilcsd. Brott 1909. 4 Sami. 1 Afd. 5 Höft. (N:o 5).
General
staben.
[l.]C)
Utskottets
yttrande.
1
2
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
lämpligt, att, såsom Kungl. Maj:t föreslagit, en särskild aflöningstyp
skulle lastställas för krigsarkivarien; utan synes denna tjänsteman böra
i aflöningshänseende likställas med andra gradens tjänstemän i arméförvaltningen
enligt den år 1907 beslutade aflöningsstaten. Krigsarkivarien
s löneförmåner torde sålunda böra bestämmas till 5,800 kronor,
hvaraf 3,600 kronor skola utgöra egentlig lön, 1,800 kronor tjänstgöringspenningar
och 400 kronor ortstillägg, med rätt till två ålderstillägg,
hvartdera å 500 kronor. I sådant fall skulle det anslag, hvarom
nu är fråga, nedsättas med 200 kronor. Vid bifall till hvad utskottet
i detta afseende föreslår skulle visserligen på grund af gällande föreskrifter
i afseende å pensionering af arméns befäl och underbefäl med
vederlikar pensionen för krigsarkivarien, hvars lön för närvarande utgår
med 4,000 kronor och enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle ökas till 4,500
kronor, komma att nedbringas icke blott under hvad sistnämnda lönebelopp
föranleder, utan äfven under den pension, hvartill nuvarande
aflöning berättigar. Utskottet bär dock icke velat låta denna synpunkt
vara afgörande vid löneförmånernas fastställande, utan håller fastmera
före, att utväg framdeles må kunna beredas för pensionens bestämmande
till iämpligt belopp.
Hvad beträffar den dagliga arbetstiden å tjänsterummet för generalstabens
civila personal har departementschefen uttalat, att de af Kungl.
Maj:t i detta hänseende meddelade bestämmelser borde bringas till fullständig
öfverensstämmelse med de föreskrifter, som i sådant afseende
gälla för arméförvaltningens personal, dock med den afvikelse, som
betingas däraf, att professorns verksamhet under viss del af sommarmånaderna
är förlagd till annan ort än Stockholm. Med den uppfattning
i afseende å sistberörda föreskrifters innebörd, som af Riksdagen
uttalats, torde dessa emellertid icke förhindra, att professorns verksamhet,
efter vederbörligt tillstånd, under viss del af året förlägges till annan
ort än Stockholm. Utskottet anser fördenskull, att motsvarande villkor
i afseende å viss daglig arbetstid å tjänsterummet, som Riksdagen förbundit
med de nya lönebestämmelserna för arméförvaltningens personal,
nii böra stadgas med hänsyn till innehafvarne af civil beställning med
lön på stat vid generalstaben.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet, som funnit
den af Kungl. Maj:t föreslagna uppdelningen af det nuvarande anslaget
till generalstaben i två särskilda anslag lända till ordning och reda
samt i sammanhang härmed velat uttala, att äfven öfriga å ifrågavarande
hufvudtitel föreslagna uppdelningar af anslag synas vara af
förhållandena påkallade, hemställa,
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
3
att Riksdagen må
a) godkänna följande aflöningsstat för generalstabens
fast anställda personal att tillämpas från och
med år 1910:
Kronor.
Kronor.
Summa
kronor.
6,000
2,190
800
730
—
9,720
—
—
9,720
—
4,500
1,825
800
730
—
7,855
—
—
15,710
—
4,000
1,825
800
730
—
7,355
—
—
80,905
—
3,400
1,460
800
730
—
6,390
—
—
121,410
—
1,500
1,095
800
730
—
4,125
—
—
37,125
—
300,315
_
5,900
1,200
-
7,100
—
-| 7,100
| 300,315
—
A. Militärstaten.
Chefen för staben uppbär lön på generalitetsstaten.
Öfveradjutanter.
1 öfverste, lön..................
dagaflöning å 6 kronor i 365 dagar......
lönetillägg för 2 tjänstebästar å 400 kronor . .
furageersättning å 1 krona om dagen för hvarje häst
1 ..........................
1 öfverstelöjtnant, lön...............
dagaflöning å 5 kronor i 365 dagar......
lönetillägg för 2 tjänstehästar å 400 kronor . .
furageersättning å 1 krona om dagen för hvarje häst
2 d:o
1 major, lön.......• ■ •........
dagaflöning å 5 kronor i 365 dagar.....
lönetillägg för 2 tjänstehästar å 400 kronor .
furageersättning å 1 krona om dagen för hvarje häst
11 d:o
Stabsadjutanter.
1 kapten af 1. klassen, lön...........
dagaflöning ä 4 kronor i 365 dagar.....
lönetillägg för 2 tjänstehästar å 400 kronor .
furageersättning å 1 krona om dagen för hvarje häst
19 d:o ...........
1 löjtnant af 1. klassen, lön .
dagaflöning å 3 kronor i 365 dagar.....
lönetillägg för 2 tjänstehästar å 400 kronor .
9 d:o
B. Civilstaten.
1 professor, lön...................
tjänstgöringspenningar.............
Efter fem år kan lönen höjas med 600 kronor.
Transport
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
Kronor.
Kronor.
Summa
kronor.
Transport
—
—
7,100
—
300,315
—
1 krigsarkivarie, lön.................
3,600
—
tjänstgöringspenningar.............
1,800
—
ortstillägg...................
400
—
5,800
_
Efter fem år kan lönen höjas med 500 kronor och
efter tio år med ytterligare 500 kronor.
1 bibliotekarie, arfvode...............
—
—
1,500
—
1 aktuarie, d:o ...............
—
—
1,500
—
1 förste vaktmästare, lön..............
900
—
tjänstgöringspenningar.............
450
—
ortstillägg...................
150
—
1,500
_
1 vaktmästare, lön.................
700
_
tjänstgöringspenningar.............
350
—
ortstillägg...................
150
—
1,200
_
Efter fem år kan lönen höjas med 100 kronor.
—
—
2,400
—
21,000
—
Summa kronor
—
—
—
321,315
—
Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge
denna förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå, hvarjämte å lönen afdragas 100
kronor årligen.
b) besluta, att under ofvanstående aflöningsstat
skall införas följande bestämmelse:
»Denna lönestat träder i kraft den 1 januari 1910
under förutsättning att Kungl. Maj:t dessförinnan
meddelar föreskrift därom, att samtliga ordinarie civila
tjänsteinnehafvare med lön på stat vid generalstaben
skola, i den mån ej undantag kunna anses böra stadgas
eller för särskilda fall efter pröfning medgifvas, vara
å tjänsterummet tillstädes minst 6 timmar hvarje
söckendag.»
c) godkänna följande villkor och bestämmelser
för åtnjutande af de i staten upptagna aflöningsförmånerna
för innehafvare af civil beställning med lön
på stat vid generalstaben, nämligen:
att innehafvare af ordinarie civil beställning vid
generalstaben skall vara underkastad den vidsträcktare
tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden,
som vid en möjligen inträdande förändrad organisa
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
o
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
tion af generalstaben eller dess särskilda afdelningar
eller eljest i allmänhet kan varda stadgad eller anbefalld,
samt i sådant hänseende, äfvensom därest vissa
generalstaben tillhörande göromål öfverflyttas till annat
ämbetsverk, vara pliktig att, med bibehållande af den
tjänsteställning och den aflöning han innehar, efter
ny eller förändrad arbetsordning sköta de med befattningen
förenade göromål eller, efter Eders Kungl.
Maj:ts förordnande, tjänstgöra i det verk, till hvilket
göromålen öfverlämnas;
att med ordinarie civil beställning vid generalstaben
icke må förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens
eller kommuns stat;
att med ordinarie civil beställning vid generalstaben
ej heller må förenas vare sig uppdrag såsom ordförande
eller ledamot i styrelse för verk eller bolag,
som är med Eders Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller
blifvit såsom aktiebolag registrerad t, eller befattning
såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan
tjänstebefattning af hvad slag som helst, såframt ej,
hvad angår professorn, Eders Kungl. Maj:t och, hvad
angår innehafvare af annan befattning, chefen för
generalstaben, uppå därom gjord framställning, och
efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning
ej må anses inverka hederligt för tjänstgöringen
vid generalstaben, finner uppdraget eller
befattningen kunna få tillsvidare mottagas och bibehållas;
att
tjänsteman är skyldig att tjänstgöra å den
särskilda ''befattning, där han, till befordrande af arbetets
oafbrutna gång, befmnes vara lämplig och behöflig;
att innehafvare af ordinarie civil beställning vid
generalstaben, som af sjukdom hindras att förrätta
sin tjänst, äger uppbära hela lönen, jämte ortstillägget,
men att den, som undfår ledighet för svag hälsas
vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag
eller i behörig ordning afstänges från tjänsto-öring
eller eljest är lagligen förhindrad att sköta
beställningen, kan förpliktas att under ledigheten utöfver
sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket af
6
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
lönen eller ortstillägget, som för beställningens uppehållande
erfordras eller eljest pröfvas skäligt;
att aflöning ej må utgå till tjänsteman eller betjänt
för tid, hvarunder han afhållit sig från tjänstgöring
utan att hafva i vederbörlig ordning erhållit
tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;
att, därest tjänsteman eller betjänt varder afstängd
från tjänstgöring eller i häkte tagen, den del af hans
aflöning, som icke af chefen för generalstaben pröfvas
böra användas till befattningens uppehållande, skall
under tiden innehållas, såvida ej nämnda chef finner
skäligt låta honom uppbära något däraf;
att, därest förhöjning af lön eller arfvode efter
viss tids fortsatt innehafvande af beställning är i staten
medgifven, tidpunkten för första förhöjningen bestämmes
att inträda efter fem år, under villkor att
innehafvaren under mer än fyra femtedelar af den
tjänstetid, som erfordras för att vinna nämnda förhöjning,
med godt vitsord bestridt sin egen eller, på
grund af förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort
annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke
må föras professorn eller krigsarkivarien till last åtnjuten
tjänstledighet under högst sex veckor om året,
och för andra förhöjningen, i det fall den kan ske,
efter ytterligare fem år, på samma villkor, under
iakttagande, hvad hvar och en af omförmälda löneförhöjningar
angår, att den högre aflöningen ej får
tillträdas förrän vid början af kalenderåret näst efter
det, hvarunder den stadgade tjänsteåldern blifvit uppnådd;
börande löntagare därvid tillgodoräknas den
tid, som före den nya aflöningsstatens trädande i kraft
förflutit från hans tillträde till befattningen;
att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad
tid för erhållande af löneförhöjning, redan uppnått
den lefnads- och tjänsteålder, som berättigar honom
till pension, icke må samma förhöjning tillträda;
att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande,
entledigande eller dödsfall själfva lönen äfvensom
ortstillägget utgå till månadens slut; samt
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
7
att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå
äfvensom i fråga om rätt till pension skall gälla hvad
i sådant afseende är vid tiden för den nya lönestatens
ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare af beställning,
som därefter tillträdes, vid tillträdet till
befattningen stadgadt;
d) förklara
ej mindre att enhvar, som med eller efter 1910
års ingång tillträder civil beställning vid generalstaben,
skall vara pliktig att underkasta sig nu omförmälda
villkor och bestämmelser;
än äfven att de förutvarande innehafvarna af
dylika beställningar, hvilka icke före den 1 november
1909 anmäla, att de vilja underkasta sig den nya aflöningsstaten
samt nämnda villkor och bestämmelser,
och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola
varda bibehållna vid dem dittills tillkommande aflöningsförmåner,
äfvensom vid den rätt till pension,
som dittills må hafva tillkommit dem; samt
e) minska anslaget till generalstaben från 353,390
kronor till 321,315 kronor eller således med 32,075
kronor och uppföra anslaget i riksstaten under titel:
Dgeneralstabens fast anställda personal.»
Generalstabens öfningar, expenser m. m.
2:o) I anledning af Kungl. Maj:ts under punkt 2 af fjärde hufvud- sta®eenn3erb?fkn
titeln gjorda framställning får utskottet, under åberopande af hvad i gar, expenser
ämnet under punkt l:o här ofvan anförts, hemställa, m- “•
F [2.]
att Riksdagen må i riksstaten uppföra ett nytt
ordinarie anslag å 78,175 kronor, benämndt: Dgeneralstabens
öfningar, expenser in. ra., reservationsanslagD.
Kommendantsstaten.
3:o) Under punkt 3 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t före- Kommenslagit
Riksdagen att, med fastställande af det vid aberopade statsrads- rg
protokollet fogade förslag till ny stat för kommendantsstaten, öka detta L
8
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
anslag, nu 27,245 kronor, med, i iämnadt krontal, 3,083 kronor till
30,328 kronor.
Utredning i ärendet återfinnes å sid. 31—37 i statsrådsprotokollet.
Emot förevarande framställning har utskottet icke funnit anledning
till erinran. Genom sammanslagning af auditörstjänsterna vid de till
Boden förlagda truppförbanden kommer visserligen icke någon besparing
att vinnas, men torde förhållandena på platsen utgöra en tillräcklig
förklaring till att någon reducering i detta fall icke kunnat åstadkommas.
Utskottet hemställer sålunda,
att Riksdagen må med fastställande af ny stat
för kommendantsstaten (bil. 3 till statsrådsprotokollet)
öka anslaget till kommendantsstaten, nu 27,245 kronor,
med, i jämnadt krontal, 3,083 kronor till 30,328
kronor.
Aflöning och rekrytering m. m.
Aflöning och 4:o) XJti punkt 4 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit
remytm.ins Riksdagen att, med godkännande af de vid åberopade statsrådsproto[4.
] kollet fogade förslag till nya stater för truppförband af infanteriet,
kavalleriet, artilleriet och trängen samt för fast anställda officerare och
underofficerare med vederlikar samt betjänte vid fortifikationen och för
den fast anställda manskapsstyrkan vid Bodens ingenjörkår, höja anslaget
till aflöning och rekryteriug in. m., nu 17,954,400 kronor, med 66,768
kronor till 18,021,168 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 38—63 i statsrådsprotokollet.
utskottets Då expensmedlen utbrutits från ifrågavarande anslag och med
yttrande. 425,800 kronor uppförts såsom ett särskildt anslag under benämning
»hyra, expenser m. m. vid truppförbanden» är anslagsökningen för
ifrågavarande ändamål i själfva verket 66,768 kronor + 125,800 kronor,
eller tillsammans 192,568 kronor. Af denna ökning äro 100,000 kronor
afsedda till den föreslagna aflöningsförbättringen för den till Bodens
trupper hörande personal. Såsom de förnämsta skälen till denna aflöningsförbättring
hafva åberopats de dryga skatterna vid Boden och de dyra
lefnadskostnaderna därstädes. Att lägga skattebeloppen till grund för
bedömande af aflöningsbehofvet synes dock icke lämpligt, då dessa
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
9
belopp skifta och å andra orter kunna vara fullt lika höga som vid
Boden. Sistnämnda förhållande torde göra sig gällande äfven i fråga
om lefnadskostnaderna. Om än utskottet sålunda finner de andragna
skälen för den ifrågavarande löneförbättringen i vissa afseenden kunna
gifva anledning till erinran, anser dock utskottet, i likhet med departementschefen,
de säregna förhållanden, som äro rådande vid Boden, i sin
helhet vara sådana, att ett undantag i fråga om aflöningen för dit förlagd
personal kan anses motiveradt, i synnerhet som härigenom skulle vinnas en
välbehöflig lättnad i att hålla officers- och underofficerskårerna fulltaliga,
hvilket redan börjat möta svårigheter. Då utskottet alltså finner, att
ortstillägg å lönen bör beredas denna personal, kan utskottet emellertid
icke dela den uppfattning, att detta tillägg bör utgå efter beräkning
af aflöningen i hvarje särskild lönegrad, helst det s. k. passagesystemet
numera börjat vinna tillämpning, åtminstone hvad regementsofficerarna
beträffar, hvarigenom för dessa vistelsen i Boden i regeln icke torde
blifva alltför långvarig. Utskottet håller däremot före, att, på sätt vid
senaste löneregleringar för tjänstemannakårer, exempelvis för personalen
vid statens järnvägar år 1907 och för landsstaten år 1908, ägt rum,
ortstillägget bör bestämmas till vissa gifna belopp, som synas böra upptagas
till 300 kronor för officerare och deras vederlikar samt till 200
kronor för underofficerare och deras vederlikar. Enligt denna beräkningsgrund
skulle, på sätt bilagda tabell litt. C utvisar, summan af
aflöningstilläggen för personal tillhörande Bodens trupper utgöra 55,900
kronor, hvilket belopp, som i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag bör
upptagas såsom förslagsanslag, torde kunna nedsättas till i jämnadt tal
55,000 kronor.
I öfrigt har utskottet icke något att erinra emot hvad Kungl. Maj:t
under denna punkt föreslagit; och då Kungl. Maj:t beräknat nyssnämnda
aflöningstillägg till ett sammanlagdt belopp af 100,000 kronor, torde
sålunda förevarande anslag i sin helhet böra uppföras till 45,000 kronor
lägre belopp än hvad Kungl. Maj:t föreslagit, eller till 17,976,168
kronor.
Utskottet hemställer sålunda,
att Riksdagen må, med godkännande af det vid
statsrådsprotokollet öfver landtförsvarsärenden den 12
januari 1909 fogade förslag till nya stater för truppförband
af infanteriet, kavalleriet, artilleriet och trängen
samt för fast anställda officerare och underofficerare
med vederlikar samt betjänte vid fortifikationen och
Bih. till, Riksd. Prof. 1909. t Sami. 1 A fä. 5 Höft. 2
10
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
Hyra, expenser
m. m. vid
truppförbanden.
[5.]
Intendentur
kåren.
[6.]
för den fast anställda manskapsstyrkan vid Bodens
ingenjörkår (bil. 5—53 vid nämnda protokoll), höja
anslaget till aflöning och rekrytering m. m., nu 17,954,400
kronor, med 21,768 kronor till 17,976,168 kronor.
Hyra, expenser m. m. vid truppförbanden.
5:o) Kungl. Maj:t har under punkt 5 af fjärde hufvudtiteln föreslagit
Riksdagen att i riksstaten uppföra ett nytt ordinarie anslag å
125.800. kronor under titel: »hyra, expenser m. m. vid truppförbanden,
reservationsanslag».
Enligt hvad i statsrådsprotokollet (sid. 63) meddelas hafva för år
1910 liksom för år 1909 kostnaderna för hyra, eldning och belysning
samt städning vid militärbefälhafvarens på Gottland expedition och
expeditionerna vid 17 infanteriregementen, hvilkas nya kaserner antagas
först senare blifva färdiga till inflyttning, beräknas till 17,800 kronor.
Lägges härtill det belopp, som af arméförvaltningens civila departement
ansetts erforderligt till bestridande af kostnaderna för skrifmaterialier,
blanketter m. m. eller 108,000 kronor, erhålles en summa af 125,800
kronor, hvilken ansetts böra utbrytas från sistnämnda anslag och uppföras
i riksstaten såsom ett särskildt anslag af reservationsanslags natur.
Utskottet, som ej haft något att erinra emot hvad Kungl. Maj:t i
denna punkt föreslagit, hemställer,
att Riksdagen må i riksstaten uppföra ett nytt
ordinarie anslag å 125,800 kronor under titel: »hyra,
expenser in. m. vid truppförbanden, reservationsanslag».
Intendenturkåren.
6:o) Uti punkt 6 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att, med godkännande af det vid statsrådsprotokollet fogade
förslag till stat för intendenturkåren öka detta anslag, nu 663,442 kronor,
med 10,050 kronor till 673,492 kronor.
Utredning i ärendet återfinnes å sid. 64—67 i statsrådsprotokollet.
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
11
På grund af hvad i ärendet förekommit hemställer utskottet,
att Riksdagen må med godkännande af det vid
statsrådsprotokollet öfver 4ndtförsvarsärenden den
12 januari 1909 fogade förslag till stat för intendenturkåren
(bil. n:o 56 vid nämnda protokoll), öka detta
anslag, nu 663,442 kronor, med 10,050 kronor till
673,492 kronor.
Landstormen.
7:o) Med tillstyrkande af bifall till hvad Kungl. Maj:t uti punkt
7 af denna hufvudtitel föreslagit, får utskottet — under hänvisning till
den utredning i ärendet, som återfinnes å sid. 67—71 i statsrådsprotokollet
— hemställa,
att Riksdagen må höja anslaget till landstormen,
nu 145,215 kronor, med 37,210 kronor till 182,425
kronor.
Remontering och skoning m. m.
8:o) Med anledning af hvad Kungl. Maj:t under punkt 8 af denna
hufvudtitel föreslagit, får utskottet — under hänvisning till den utredning
i ärendet, som återfinnes å sid. 71—75 i statsrådsprotokollet —
hemställa,
att Riksdagen må minska anslaget till remontering
och skoning m. in., nu 1,229,616 kronor, med
97,137 kronor till 1,132,479 kronor samt att upptaga
detsamma i riksstaten under titel: »remontering m. m.»
Lega af hästar för kavalleriets, artilleriets, mgenjörtrisppernas och
trängens exercis.
9:o) Med tillstyrkande af bifall till hvad Kungl. Maj:t under punkt
9 af denna hufvudtitel föreslagit, får utskottet — under hänvisning till
den utredning i ärendet, som återfinnes å sid. 75—79 i statsrådsprotokollet
— hemställa,
att Riksdagen må minska anslaget till lega af
hästar för kavalleriets, artilleriets, ingenjörtruppernas
Landstormen.
[7-]
Remontering
och skoning
m. m.
[8.]
Lega af hästar
förkvalloriets,
artilleriets,
ingenjörtruppernas
och
trängens
exercis.
[9-]
12
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
Artilleriskjut
skolor.
[10.]
Garnisonssjukhusen
i
Stockholm
och å Karlsborg.
[11.]
och trängens exercis, nu 781,290 kronor, med 136,434
kronor till 644,856 kronor samt i riksstaten uppföra
detsamma under titel: ''»lega af hästar för artilleriets,
ingenjörtruppernas och trängens exercis, reservationsanslag».
Artilleriskjutskolor.
10:o) Då utskottet icke haft något att erinra emot hvad Kungl.
Maj .t under punkt 10 af denna hufvudtitel föreslagit, får utskottet —
under hänvisning till hvad departementschefen till statsrådsprotokollet
för landtförsvarsärenden den 12 januari innevarande år, sid. 79—81, i
ämnet anfört — hemställa,
att Riksdagen må, med godkännande af de i omförmälda
statsrådsprotokoll angifna grunder för organisationen
af artilleriskjutskolorna, i riksstaten för år
1910 uppföra anslaget till artilleriskjutskolor med ett
till 27,000 kronor jämkadt belopp.
Garnisonssjukhusen i Stockholm och å Karlsborg.
11 :o) Kungl. Maj:t har under punkt 11 af denna hufvudtitel föreslagit
Riksdagen att, med godkännande af förenämnda statsrådsprotokoll
bifogadt förslag till stat för garnisonssjukhuset i Stockholm, i riksstaten
för år 1910 uppföra detta anslag med oförändradt belorm eller
88,200 kronor. 11
Beträffande utredningen i ärendet tillåter sig utskottet att hänvisa
till hvad statsrådsprotokollet sid. 82—88 innehåller.
Med tillstyrkande af bifall till Kungl. Maj:ts förevarande framställning
hemställer utskottet,
att Riksdagen må, med godkännande af statsrådsprotokollet
öfver landtförsvarsärenden den 12
januari 1909 bifogadt förslag till stat för garnisonssjukhuset
i Stockholm (bil. n:o 60 vid nämnda protokoll),
i riksstaten för år 1910 uppföra anslaget till
garnisonssjukhusen i Stockholm och å Karlsborg med
oförändradt belopp eller 88,200 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
In
O
Arméns fält- och fälttjänstöfningar.
12:o) Kungl. Maj:t har under punkt 12 af denna hufvudtitel föreslagit
Riksdagen att öka anslaget till arméns fält- och fälttjänstöfningar,
nu 460,000 kronor, med 40,000 kronor till 500,000 kronor.
Utredning i ärendet återfinnes å sid. 88—90 i statsrådsprotokollet.
Af den lämnade redogörelsen framgår, att vid 1907 års slut å
ifrågavarande anslag skulle funnits en reservation om 201,526 kronor
27 öre. Enligt hvad utskottet inhämtat voro emellertid de vid årsskiftet
ännu oguldna kostnaderna för 1907 års fälttjänstöfningar högst
betydliga, så att i själfva verket något större öfverskott icke förefanns
till 1908. Det har vidare upplysts, att fälttjänstöfningarna för att blifva
tillräckligt instruktiva måste skilda år anordnas under helt olika förhållanden
och i olika trakter af landet. Det lär därför vara nödvändigt
att under ett eller annat år söka vinna någon besparing å anslaget
för att ett senare år kunna anordna öfningar efter en plan, som
måhända erfordrar större kostnad. Den besparing, som förefanns å
ifrågavarande anslag vid 1908 års slut, torde jämte de medel, som för
ändamålet anvisats för år 1909, helt och hållet behöfva tagas i anspråk
innevarande år, under hvilket omfattande fälttjänstöfningar lära komma
att anställas i Norrland.
På grund häraf och med hänsyn till hvad departementschefen till
statsrådsprotokollet anfört anser utskottet, att en höjning bör ske uti
detta för arméns utbildning och krigs duglighet synnerligen viktiga
anslag. Utskottet hemställer sålunda,
att Riksdagen må öka anslaget till arméns fältoch
fälttjänstöfningar, nu 460,000 kronor, med 40,000
kronor till 500,000 kronor.
De värnpliktigas aflöning, inskrifning och redovisning m. m.
13:o) Uti punkt 13 af fjärde hufvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att öka förslagsanslaget till de värnpliktigas aflöning,
inskrifning och redovisning m. in., nu 2,519,637 kronor, med 67,508
kronor till 2,587,145 kronor.
Arméns fältoch
fälttjänstöfningar.
[12.]
Utskottets
yttrande.
Do värnpliktigas
aflöning,
inskrifning
och redovisning
m. m.
[13.]
14
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
Utskottets
yttrande.
Vid föredragning i statsrådet af detta ärende yttrade departementschefen
följande:
»Enligt § 52 mom. 2 b värnpliktslagen hafva de värnpliktiga,
som inskrifvits år 1907 eller därförut och tilldelats rytteriet, fältartilleriet
samt fältingenjör- och fälttelegraftrnpperna, haft skyldighet
att fullgöra allenast en repetitionsöfning, men enligt § 27 mom. 1 b)
samma lag hafva de värnpliktiga af nämnda kategori, hvilka inskrifvits
år 1908 eller därefter, att fullgöra två repetitionsöfningar. I anledning
häraf komma två årsklasser värnpliktiga vid nämnda truppslag att vara
i tjänstgöring under repetitionsöfningarna år 1910, under det att förut
endast en årsklass vid samma truppslag varit i tjänstgöring under berörda
öfningar. Antalet tjänstgöringsdagar af värnpliktiga kommer på
grund häraf att för år 1910 ökas i jämförelse med antalet under innevarande
år, hvilket förhållande föranleder ökade utgifter under förevarande
anslag beträffande såväl penningbidraget till de värnpliktiga
som kostnaderna för deras transport till och ifrån öfningsplatserna.
Äfven under de anslag, från hvilka de värnpliktigas underhåll,
beklädnad, sjukvård och kasernering bekostas, komma ökade utgifter
att i följd häraf uppstå.
Öfver nu ifrågavarande anslag med hänsyn till omförmälda förhållande
uppgjord beräkning (bil. 62) utvisar, att detsamma skulle behöfva
höjas till 2,587,145 kronor.»
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom
Andra Kammaren väckt, till utskottet öfverlämnad motion (n:o 72),
däri herr A. C. Gunnarsson föreslagit, att Riksdagen ville besluta, att
dagaflöningen till de värnpliktiga såväl under rekryt- som repetitionsöfningarna
måtte bestämmas till 50 öre per man och dag samt att den
förhöjda dagaflöningen måtte vinna tillämpning från och med nästkommande
år 1910.
Beträffande de skäl, som motionären anfört till stöd för sin berörda
framställning, tillåter sig utskottet hänvisa till motionen.
Utskottet finner icke med anledning af hvad i motionen anförts
och hemställts skäl att frångå sin vid flere föregående riksdagar, senast
år 1905, uttalade och med Riksdagens beslut år 1901 öfverensstämmande
uppfattning, i enlighet hvarmed i liknande syfte väckta motioner
förut afstyrkts samt ej heller af Riksdagen bifallits.
Under åberopande häraf samt af hvad tillförene af utskottet i
detta ämne anförts får utskottet, som ej haft något att erinra mot
Kungl. Maj:ts under förevarande punkt gjorda framställning, hemställa,
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
15
a) att herr Gunnarssons ofvanberörda motion icke
må af Riksdagen bifallas; samt
b) att Riksdagen må öka anslaget till de värnpliktigas
aflöning, inskrifning och redovisning ro. ro.,
nu 2,519,637 kronor, med 67,508 kronor till 2,587,145
kronor.
Arméns vapen, ammunition och skjutöfningar samt artilleriets öfningar
och materiel.
14:o) Uti punkt 14 af denna lmfvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att, med godkännande af de vid statsrådsprotokollet
fogade förslag till stater för ammunitionsfabriken och Åkers krutbruk,
i riksstaten för år 1910 uppföra ifrågavarande anslag med oförändradt
belopp eller 2,708,850 kronor.
Utredning i ärendet återfinnes å sid. 91—93 i statsrådsprotokollet.
Under erinran att Riksdagen icke käft tillfälle att yttra sig i fråga
om de i statsrådsprotokollet omnämnda, af Kungl. Maj:t förut beslutade
arfvodesförhöjningarna för vissa befattningsinnehafvare vid ammunitionsfabriken
och Åkers krutbruk, får utskottet meddela, att beträffande de
nu ifrågasatta arfvodesförhöjningarna, hvilka icke föranledt någon ökning
af anslaget i dess helhet, utskottet icke velat motsätta sig hvad Kungl.
Maj:t föreslagit; och hemställer utskottet alltså,
att Riksdagen må, med godkännande af de vid
statsrådsprotokollet öfver landtförsvarsärenden den 12
januari 1909 fogade förslag till stater för ammunitionsfabriken
och Åkers krutbruk (bil. n:is 63 och 64
vid nämnda protokoll) i riksstaten för år 1910 uppföra
anslaget till arméns vapen, ammunition och skjutöfningar
samt artilleriets öfningar och materiel med
oförändradt belopp eller 2,708,850 kronor.
Arméns byggnader, mötesfält och kommendantskapsutgifter samt fortifikationens
öfningar och materiel.
15:o) Kungl. Maj:t har under punkt 15 af denna hufvudtitel föreslagit
Riksdagen att höja anslaget till arméns byggnader, mötesfält och
kommendantskapsutgifter samt fortifikationens öfningar och materiel,
nu 920,000 kronor, med 80,000 kronor till 1,000,000 kronor.
Den i ärendet förebragta utredningen återfinnes å sid. 93—99 i
statsrådsprotokollet.
Arméns vapen,
ammunition
och skjutöfningar
samt
artilleriets
öfningar och
materiel.
[14.]
Arméns byggnader,
mötesfält
och kommendantskapsutgifter
samt fortifikationens
öfningar
och
materiel.
[15.]
16
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
Utskottets
yttrande.
Arméns mathållning.
[16.]
Furagering af
arméns hästar.
[17.]
Anslaget är fördeladt på följande titlar:
Tit. I.
Tit. II.
Tit. III.
Tit. IV.
Landtförsvarets under arméförvaltningens
fortifikationsdepartements vård
ock uppsikt ställda fastigheter ............ kronor 867,000
Kommendantskapsutgifter.......................... » 40,000
Fortifikationens öfningar ........................... » 52,000
Fortifikationens materiel.............................. » 41,000
Summa kronor 1,000,000
Den under Tit. II upptagna förhöjningen af den vid kommendantskapet
i Boden anställda polispersonalens arfvoden afser lönebelopp,
hvilka icke äro upptagna å fastställd stat. Då det torde vara af vikt,
att fullt kompetenta personer kunna vinnas för ifrågavarande befattningar,
bär utskottet icke velat framställa någon erinran emot hvad
Kungl. Maj:t i nämnda afseende föreslagit! På grund häraf och då
utskottet ansett sig böra biträda äfven öfriga under förevarande punkt
gjorda framställningar får utskottet hemställa,
att Riksdagen må böja anslaget till arméns byggnader,
mötesfält och kommendantskapsutgifter samt fortifikationens
öfningar och materiel, nu 920,000 kronor,
med 80,000 kronor till 1,000,000 kronor.
Arméns mathållning.
16:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning och
under hänvisning till hvad statsrådsprotokollet sid. 99 i ärendet innehåller,
hemställer utskottet,
att Riksdagen må öka anslaget till arméns mathållning,
nu 7,224,084 kronor, med 135,321 kronor
till 7,359,405 kronor.
Furagering af arméns hästar.
17:o) Kungl. Maj:t har under punkt 17 af denna hufvudtitel föreslagit
Riksdagen att höja anslaget till furagering af arméns hästar, nu
2,910,093 kronor, med 52,102 kronor till 2,962,195 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
IT
Med hänvisning till hvad i statsrådsprotokollet sid. 100 anföres i
ämnet, hemställer utskottet,
att Riksdagen må höja anslaget till furagering af
arméns hästar, nu 2,910,093 kronor, med 52,102 kronor
till 2,962,195 kronor.
Arméns munderingsutrustning.
18:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning och Arméns mun
med åberopande af hvad statsrådsprotokollet sid. 100 i ämnet innehåller retning"
får utskottet hemställa, [18 ]
att Riksdagen må höja anslaget till arméns mundering
sutrustning, nu 4,298,983 kronor, med 79,441
kronor till 4,378,424 kronor.
Arméns diverse intendentur- och sjukvårdsbehof.
19:o) Med anledning af Kungl Maj:ts därom gjorda framställning Arméns
och under hänvisning till hvad till statsrådsprotokollet sid. 101 i ämnet Mentor-1 och
anförts, får utskottet hemställa, sjukvårds
behof.
att Riksdagen må minska anslaget till arméns [1^.]
diverse intendentur- och sjukvårdsbehof, nu 995,568
kronor, med 234,839 kronor till 760,729 kronor samt
att i riksstaten uppföra detsamma under titel: Darméns
diverse intendentur behof».
Arméns kasernutredning samt ved, ljus och vatten.
20:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning hemställer
utskottet,
att Riksdagen må öka anslaget till arméns kasernutredning
samt ved, ljus och vatten, nu 1,547,039 kronor,
med 23,769 kronor till 1,570,808 kronor.
Bill. till lliksd. Prot. 1909. 4 Sami. 1 Afd. 5 Häft.
Arméns
kasernutredning
samt ved
ljus och
vatten.
[20.]
a
18
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
Arméns sjukoch
veterinärvård
samt
hofbeslag
m. m.
[21.]
Ersättning
för rustning
och rotering.
[22.]
Alderstillägg,
Motion.
Utskottets
yttrande.
Arméns sjuk- och veterinärvård samt hofbeslag m. m.
21 ro) Uti punkt 21 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att i riksstaten uppföra ett nytt reservationsanslag, benämndt
»arméns sjuk- och veterinärvård samt hofbeslag m. m.» å
362,250 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet tillåter sig utskottet att hänvisa
till statsrådsprotokollet sid. 102 och 103.
På grund af hvad i ärendet blifvit anfördt får utskottet hemställa,
att Riksdagen må i riksstaten uppföra ett nytt
reservationsanslag, benämndt Darméns sjuk- och veterinärvård
samt hofbeslag m. m.» å 362,250 kronor.
Ersättning för rustning och rotering.
22:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning hemställer
utskottet,
att Riksdagen må minska anslaget till ersättning
för rustning och rotering, nu 1,000,000 kronor, med
50,000 kronor till 950,000 kronor.
23:o) I en inom Andra Kammaren väckt motion n:o 25 har herr
R. Johansson i Jönköping, med hvilken herr S. Palme m. fl. instämt,
hemställt, att Riksdagen ville besluta, att tygunderofficerarne vid artilleriets
tygstater skola äga rätt till ett ålderstillägg å 500 kronor efter
5 års väl vitsordad tjänst, och för sådant ändamål höja förslagsanslaget
till ålderstillägg å fjärde hufvudtiteln från 81,400 till 83,900 kronor.
Hvad beträffar de skäl, motionären åberopat till stöd för sin framställning,
tillåter sig utskottet att hänvisa till själfva motionen.
De å artilleriets tygstater uppförda tygunderofficerarna åtnjuta
samma löneförmåner som styckjunkare, med hvilka de äfven i öfrigt
äro likställda. Att i lönehänseende gifva tygunderofficerarna en för
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
19
månligare ställning än styckjunkarne synes icke af förhållandena påkalladt,
helst den jämförelse motionären velat göra mellan tygunderofficers samt
tygverkmästares och hesiktningsrustmästares kompetens och tjänstgöring
icke synes vara fullt riktig. Af gällande instruktion rörande artilleriförråden
framgår, att en tygverkmästare skall innehafva erforderlig
fackkunskap och en besiktningsrustmästare erforderlig yrkesskicklighet,
förutsättningar, som icke kräfvas af en tygunderofficer. Rörande tygunderofficerens
skyldigheter innehåller visserligen berörda instruktion
bland annat, att denne skall genom att uppmärksamt följa de olika
arbetena söka förvärfva den kännedom och sakkunskap, som erfordras
för fullgörandet af tygverkmästares åligganden, samt att han äfven
skall i möjligaste mån söka förvärfva sig kännedom om tygförvaltares
åligganden, på det han må kunna vid behof upprätthålla dennes tjänst.
Den omständighet, att en tygunderofficer sålunda kan vid vissa tillfällen
komma att uppehålla en tygverkmästares eller en tygförvaltares
tjänst, synes dock ingalunda behöfva föranleda därtill, att tygunderofficerens
löneförmåner höjas och likställas med besiktningsrustmästarens.
Hvad beträffar det af motionären åberopade förhållandet, att tygunderofficer
i pensionshänseende är sämre ställd än tygverkmästaie och
likställd med tygskrifvare och tyghandtverkare, anser utskottet, att
denna omständighet icke kan motivera en höjning af tygunderofficerens
löneförmåner. Utskottet vill i detta afseende erinra, att Riksdagen år
1907 på framställning af Kungl. Maj:t medgaf, att tygunderofficers
pensionsålder finge höjas från 50 till 60 år. Vid framläggande af nyssberörda
förslag åberopade dåvarande statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet
ett yttrande i ämnet af generalfälttygmästare^
däri denne bland annat anför, att då någon militär tjänstgöring med
större fordringar å kroppslig vigör och uthållighet ej förekomme för
tygunderofficerarna, funnes ur sådan synpukt intet hinder för att höja
dessas pensionsålder till 60 år samt att billigheten därför syntes fordra,
att de komme i åtnjutande af den fördel, som i vissa fall ansåges förenad
med ett förlängdt kvarstående i tjänst. Någon höjning af beloppet
af tygunderofficers pension sattes icke i fråga i samband med nyssnämnda
framställning. .
På nu anförda skäl finner utskottet förevarande motion icke böra
af Riksdagen bifallas och hemställer alltså,
att Riksdagen må, med afslag å herr Johanssons
ofvannämnda motion, å riksstatens fjärde liufvudtitel
uppföra ordinarie anslaget till ålderstillägg med oförändradt
belopp, 81,400 kronor.
20
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
Öfriga ordinarie
anslag.
Nya eldhandvapen.
[23.]
Mobiliseringsammunition
för eldhandvapen.
[24.]
Öfriga ordinarie anslag.
.24:o) Beträffande öfriga i nu gällande riksstat under fjärde hufvudtiteln
upptagna ordinarie anslag har någon förändring icke ifrågasatts;
och får utskottet hemställa,
att samtliga de ordinarie anslag under fjärde
hufvudtiteln, i afseende å hvilka utskottet icke här
ofvan framställt förslag, må i riksstaten för år 1910
upptagas till oförändrade belopp; dock att anslaget
till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för
departementet må få till beloppet jämkas i den mån,
som för jämnande af hufvudtitelns slutsumma kan
finnas erforderligt.
O
Extra anslag.
Artilleribehof.
Nya eidhandvapen.
25:o) Med tillstyrkande af bifall till hvad Kungl. Maj:t under
punkt 23 af denna hufvudtitel föreslagit, hemställer utskottet,
att Riksdagen må för fortsatt anskaffning af nya eldliandvapen
för armén af det utaf 1903 års Riksdag
beviljade beloppet, 3,570,000 kronor, å extra stat
för år 1910 anvisa ytterligare 800,000 kronor.
Mobiliseringsammunition för eldhandvapen.
26:o) Med anledning _ af hvad Kungl. Maj:t under punkt 24 af
denna hufvudtitel föreslagit och under hänvisning till hvad statsrådsprotokollet
öfver landtförsvarsärenden den 12 januari 1909 sid. 105_107
i ämnet innehåller, hemställer utskottet,
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
21
att Riksdagen må för fortsatt anskaffning af
mobilisering sammunition för eldhandvapen samt uppförande
af behof liga förrädslokaler därför bevilja
3,000,000 kronor och däraf på extra stat för år 1910
anvisa 1,000,000 kronor.
Ny fäitartillerimateriei.
27:o) Uti punkt 25 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att för anskaffning af ny fäitartillerimateriei bevilja
3.000. 000 kronor och däraf för år 1910 å extra stat anvisa 800,000
kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 107—113 i statsrådsprotokollet.
Beträffande kostnaderna för anskaffande af ny fäitartillerimateriei
får utskottet erinra, att Riksdagen år 1900 för detta ändamål beviljade
12.000. 000 kronor. Därutöfver har i 1901 års förslag till härordning
beräknats till materiel för artilleriet i dess helhet 14,000,000 kronor.
Häraf hafva redan beviljats för anskaffning af ny fäitartillerimateriei
och af materiel för positionsartilleriet tillsammans 6,485,000 kronor;
och återstå alltså af det beräknade beloppet ännu icke beviljade
7,515,000 kronor. Enligt hvad i statsrådsprotokollet meddelas, synes
emellertid återstående anslagsbehofvet kunna något nedbringas under
sistnämnda belopp.
Det nu ifrågavarande anslagets beviljande är ett steg mot förverkligandet
af det år 1901 förutsatta införandet af haubitser i fältartilleriets
beväpning; och då den i ämnet förebragta utredningen gifvit utskottet
den öfvertygelsen, att tiden nu är inne att påbörja anskaffandet af fälthaubitsmaterielen,
hemställer utskottet,
att Riksdagen må för anskaffning af ny fäitartillerimateriei
bevilja 3,000,000 kronor och däraf för
år 1910 å extra stat anvisa 800,000 kronor.
Artilleri- och fortifikationsbehof.
Bodens fästning.
28:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
och under hänvisning till hvad statsrådsprotokollet sid. 113 och 114 i
ärendet innehåller, får utskottet hemställa,
Ny fäitartillerimateriei.
[25.]
Utskottets
yttrande.
Bodens fästning.
[26.]
22
StatsutsJcottets Utlåtande N:o 5.
att Riksdagen må utaf det till fullbordande af
befästningsarbetena vid Boden beviljade beloppet,
7,134,500 kronor, å extra stat för år 1910 anvisa
1,400,000 kronor.
Fortiflkationsbehof.
Nya byggnader för armén.
Nya byggna- 29m) Uti punkt 27 af denna hufvudtitel bar Kungl. Maj:t företrméår
slagit Riksdagen dels att utaf det af 1906 års Riksdag till uppförande
[27.] kasernetablissemang för femton infanteriregementen beviljade an
slaget,
21,744,000 kronor, å extra stat för år 1910 anvisa ytterligare
2,000,000 kronor, dels att utöfver förut beviljade men ej anvisade
852.000 kronor till uppförande af mässbyggnader för underofficerare
och manskap vid vissa truppförband bevilja ytterligare 59,000 kronor
samt af den sammanlagda summan häraf, 911,000 kronor, å extra stat
för år 1910 anvisa 545,000 kronor, dels att för uppförande af lokaler
för krigshögskolan m. m. likaledes å extra stat för år 1910 anvisa
300.000 kronor.
Utredningen i detta ärende återfinnes på sid. 114—121 i statsrådsprotokollet.
L9°8^ärs^Rike- Uti skrifvelse den 1 juni 1908 (n:o 4) anförde Riksdagen i fråga
skrifvelse. om anvisande af medel för nya kasernetablissemang för femton infanteriregementen
följande:
»Att vid byggandet af kasernetablissemang för de femton infanteriregementen,
hvilka ännu icke erhållit dylika, de erfarenheter, som vunnits
vid de hittills uppförda kasernerna, så vidt möjligt böra komma till beaktande,
är uppenbart. Eders Kungl. Maj:t har också i anledning af framställningar
från arméns kasernbyggnadsnämnd och andra myndigheter
m. fl. vid uppförandet af de återstående etablissemangen ifrågasatt åtskilliga
afvikelser från nuvarande kaserntyper.
Enligt de af kasernbyggnadsnämnden uppgjorda beräkningarna skulle
till följd af dessa afvikelser samt ökade arbets- och materialpriser ifrågavarande
femton etablissemang komma att draga en kostnad af sammanlagdt
33,165,000 kronor, hvadan, då Riksdagen för ändamålet beviljat
ett anslag å 21,744,000 kronor, ytterligare skulle erfordras ett anslag
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
23
å 11,421,000 kronor. I här ifrågavarande proposition begäres dock
endast anvisande af 850,000 kronor af det redan beviljade anslaget.
Riksdagen har visserligen icke kunnat i detalj granska de uppgjorda
ritningarna och kostnadsförslagen, men har i alla händelser med hänsyn
särskildt till den i utsikt ställda synnerligen stora kostnadsökningen,
hvilken Riksdagen icke kan utan vidare godkänna, ansett sig böra framställa
vissa erinringar mot de i statsrådsprotokollet gjorda uttalandena.
I den af departementschefen uttalade åsikten att de nya kasernetablissemangen
böra blifva ändamålsenliga samt anordnade och uppförda
på ett fullt tillfredsställande sätt, så att i framtiden kostnaderna
för underhålls- och nybyggnadsarbeten komma att i möjligaste mån
begränsas — en åsikt, som uttalades redan af 1901 års granskningsnämnd
— instämmer Riksdagen till fullo, men däremot kan Riksdagen
icke obetingadt gilla den af kasernbyggnadsnämnden uttalade meningen,
att »det här ej gällde att bygga på det sätt, som för närvarande vore
ekonomiskt fördelaktigast, utan att man borde gorå sina beräkningar
för längre tid framåt». Riksdagen vill häremot särskildt framhålla, att
äfven själfva byggnadskostnaderna böra i möjligaste mån begränsas,
dock att behörig hänsyn tages till de framtida underhållskostnaderna,
på samma gång som jämväl, såsom departementschefen yttrat, möjligheten
till utvidgning för tillgodoseende af kommande kraf pa ökadt
utrymme ej lämnas ur sikte.
De ifrågasatta förändrade anordningarna vid de nya kasernetablissemangen
synas i vissa delar vara väl grundade, men har Riksdagen hyst
betänkligheter mot hvad i andra afseenden föreslagits.
Bland annat förefaller det, som om fordringarna på bekvämlighet
i många fall ställts alltför höga, såsom t. ex. då kasernbyggnadsnämnden
förordar att så långt som möjligt införa användningen af vattenklosetter,
med eller utan septisk tank — något som väl knappast torde
betingas enbart af de sanitära krafven.
I fråga om kasernbyggnadernas uppförande yttrar departementschefen,
att det icke torde vara lämpligt att fastslå några bestämda föreskrifter,
då den myndighet, arméns kasernbyggnadsnämnd, som hade
ifrågavarande arbete åt sig anförtrodt, borde lämna garantier för att
anläggningen och utförandet af arbetet komme att handhafvas på ändamålsenligt
och fullt sakkunnigt sätt. Nämndens verksamhet regleras af
den af Eders Kungl. Maj:t för densamma den 14 juli 1907 fastställda
instruktion, hvilken upprättats i öfverensstämmelse med de af särskilda
sakkunniga uppgjorda och af nästlidet års Riksdag gillade förslag.
24
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
Då Riksdagen nu går att uttala sin mening rörande de olika förslag,
som i statsrådsprotokollet beröras, vill Riksdagen redan från början
anmärka, att Riksdagen i allmänhet kommer att ansluta sig till hvad de
särskild! tillkallade sakkunnige i sitt utlåtande af den 13 sistlidne februari
anfört.
Hvad först beträffar frågan om behofvet af en kaserngärd instämmer
Riksdagen i den af de sakkunnige uttalade åsikten att en lämpligkaserngård
i allmänhet bör eftersträfvas, ehuru det i enstaka fall af
ekonomiska skäl kan blifva nödvändigt att afstå från en sådan. Anmärkas
bör dock, att något behof att lägga alla de kring kaserngården
grupperade byggnaderna i samma horisontalplan icke bör förefinnas.
I fråga om planläggningen yttrade redan 1901 års granskningsnämnd.
»I detta hänseende torde bland annat böra beaktas, att vid
bestämmandet af själfva byggnadsplanen inom det blifvande etablissemangets
område noggrann hänsyn tages till markens beskaffenhet, samt
att i öfrigt byggnaderna så förläggas, att man undviker dyrbara grundläggnings-
och terrasseringsarbeten».
\ ^kommande manskap skasernerna anser Riksdagen i likhet med de
sakkunnige, att hvarje kasern i allmänhet bör uppföras för en bataljon,’
och att endast särskilda förhållanden på byggnadsplatsen eller andra
tungt vägande skäl böra kunna föranleda till afvikelse från denna princip.
Då fyravåningskaserner måste anses vara billigast i uppförande och de
tre trapporna icke torde kunna påvisas medföra någon afsevärd olägenhet
för ungt folk i värnpliktsåldern, synes denna typ i allmänhet böra
bibehållas. Därest lokala eller andra förhållanden nödvändiggöra en
annan byggnadstyp, synes en sådan kunna utarbetas, rymmande en
bataljon i likhet med den af 1901 års granskningsnämnd alternativt
förordade trevåningskasernen. Departementschefen har beträffande den
sistnämnda anfört, att den visserligen tillfredsställde stora fordringar,
men visade sig enligt gjorda beräkningar ganska dyr att utföra. Emellertid
torde det ingalunda vara omöjligt att åstadkomma en ny, billigare
tyP_ till sådan kasern. Under alla förhållanden synas tre stycken trevåningskaserner,
rymmande hvardera fyra kompanier, böra kunna uppföras
för mindre kostnad än de af kasernbyggnadsnämnden föreslagna
fyra trevåningskasernerna med plats för tre kompanier i hvarje. Genom
sistnämnda anordning nödvändiggöres härjämte en splittring af bataljonsförbanden,
något som af flera skäl icke synes lämpligt.
Om det i en framtid skulle blifva fråga om en ökning af batajonernas
antal vid ett regemente till fyra, förefaller det i alla afseenden enklare att
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
25
uppföra en ny kasern för en bataljon än att, såsom synes vara afsedt,
påbygga en våning å fyra kaserner i bvilket fall man härjämte skulle
blifva nödsakad att återgå till den klandrade fyravåningskaserntypen.
Hvad angår frågan om antalet manskapslogement för kompani hafva
de sakkunniga ansett det vara tillräckligt att, därest manskapets uppdelning
under tiden mellan repetitionsöfningarna fortfarande komme att
ske efter de olika skolorna, såsom hittills ägt rum, för hvarje kompani
afse endast fem logement.
Då det emellertid lärer afses att för framtiden äfven mellan repetitionsöfningarna
ordna förläggningen kompanivis, har Riksdagen ansett
logementenas antal böra ökas till sex för kompani.
Förslaget om inrättandet af torkrum och större tvättrum har Riksdagen
funnit välbetänkt.
Beträffande underofficerarnas inkvartering är uppenbart, att, då lägenheterna
för fanjunkarna numera beräknas till tre rum och kök och
för sergeanterna af l:a klass till två rum och kök i stället för förut
två respektive ett rum och kök, man icke för samma kostnad och på
samma sätt som förut kan bereda inkvartering åt samtliga underofficerare.
Man har då, såvida man fortfarande vill bereda samtliga underofficerare
inkvartering in natura, att välja mellan att antingen utöka batalj
onskasernernas flyglar, så att erforderligt antal bostäder där kunna
inredas, eller att, såsom departementschefen förordar och äfven de sakkunnige
anse fördelaktigt, oaktadt denna anordning på grund af kostnaden
ej af dem tillstyrkes, bereda endast fanjunkarna och de ogifta
sergeanterna (sergeanterna af 2:a klass), hvilkas närvaro i kasernen med
hänsyn till disciplinen måste anses oeftergiflig, bostäder i manskapskasernerna
och förlägga de öfriga underofficerarna i särskilda byggnader.
Det senare sättet synes ur flera synpunkter fördelaktigt, men kommer
utan tvifvel, såsom framhållits, att medföra högre kostnader, än
om underofficersbostäderna förläggas i med manskapskasernerna sammanbyggda
flyglar. Om emellertid en billigare typ än den för Riksdagen
framlagda kan utarbetas, har Riksdagen icke velat motsätta sig
uppförandet af särskilda bostäder för de underofficerare, som icke enligt
hvad här ofvan framhållits under alla förhållanden böra hafva sina bostäder
i kasernerna.
Med hänsyn till kostnaderna skulle det möjligen kunna ifrågasättas,
huruvida det icke skulle låta sig göra att åtminstone på vissa platser
bereda bostäder inom kasernetablissemanget för endast en del af underofficerarna
och tilldela do öfriga kontant inkvarteringsersättning. Härom
vill Riksdagen dock icke göra något bestämdt uttalande, då detta synes
Bill. till Riksd. Prof. 1909. 4 Sami. 1 Af<l. 5 Haft. 4
26
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
vara en fråga, som i första hand bör öfverlämnas till de militära myndigheternas
bepröfvande.
Då 1901 års granskningsnämnd föreslog arv estlokalernas förläggning
till jordvåningen i kanslihuset, var det till stor del på grund däraf,
att utrymmet i jordvåningen ej ansågs tillräckligt utnyttjadt och att besparing
beräknas uppstå genom att på detta sätt använda jordvåningen.
Af hygieniska skäl har emellertid en sådan anordning icke i
något fall ansetts böra ske vid de hittills uppförda etablissemangen, utan
hafva arrestlokalerna i stället blifvit förlagda till kanslihusets bottenvåning.
Då på grund häraf den afsedda besparingen endast delvis vunnits och
vissa olägenheter måste anses förenade med arresternas belägenhet i
kanslihuset, har Riksdagen icke velat motsätta sig, att särskilda arrestbyggnader
uppföras, förutsatt dock att kostnaderna till följd häraf icke
afsevärdt ökas och att byggnaderna så placeras, att utsträckning af
vakttjänsten ej nödvändiggöres.
Hvad departementschefen i öfriga delar anfört rörande de af kasernbyggnadsnämnden
uppgjorda olika förslagen till kasernetablissemang
för ett infanteriregemente har icke gifvit Riksdagen anledning till särskilt
yttrande, utan får Riksdagen i dessa afseenden hänvisa till de
sakkunnigas omförmälda utlåtande.
Riksdagen vill ytterligare endast framhålla önskvärdheten däraf, att
icke alltför skilda byggnadstyper komma till utförande, i synnerhet
som de hittills i allmänhet enligt en gemensam typ uppförda etablissemangen
icke gifvit anledning till anmärkning annat än beträffande
mindre detaljer.
Hvad beträffar den af departementschefen med hänsyn till de af honom
förordade förändrade anordningarna och det ökade antalet lokaler approximativt
angifna kostnadsökningen för ifrågavarande femton kasernetablissemang
har Riksdagen, som icke vill bestrida, att någon ökning af
kostnaderna är nödvändig, dock velat uttala, att det angifna beloppet,
11,421,000 kronor, synes alltför rundligt tilltaget. Såsom ett stöd för
denna åsikt får Riksdagen anföra, att, såsom framgår af de sakkunniges
utlåtande, kasernbyggnadsnämnden beräknat vissa kostnader för ett
kasernetablissemang i Uppsala till ett afsevärdt högre belopp än det,
hvartill samma kostnader uppgått vid de under år 1907 kontraherade
norrländska etablissemangen. Riksdagen hyser den bestämda åsikten,
att genom en sakkunnig arbetsledning och förståndiga anordningar
kostnadsökningen kan afsevärdt inskränkas, och vill Riksdagen särskild!
framhålla, att kasernbyggnadsarbetena böra vara fullbordade inom den
beräknade tiden, så att åtminstone icke ytterligare administrationskostnader
må uppkomma.»
Statsutskottets Utlåtande N:o 5. 27
Utskottet, som är förvissadt om att hvad Riksdagen sålunda uttalat
kommer att vinna tillbörligt beaktande, hyser den förhoppningen,
att kasernbyggnadsarbetena, hvilkas påbörjande beklagligen fördröjts
långt utöfver den därför ursprungligen beräknade tiden, komma att
bedrifvas med all den kraft, som erfordras för att några större olägenheter
af nämnda dröjsmål icke må uppkomma.
Äf departementschefens framställning i ärendet framgår, att de
hittills för ifrågavarande ändamål anvisade medlen äro tillräckliga^ för
bestridande af de utgifter, som kunna erfordras till 1910 års utgång,
samt att afsikten med det nu äskade anslaget endast är att genom
medels afsättande fördela återstående utgifterna på skilda statsreglering.
Vid sådant förhållande och då detta anslag icke är erforderligt0
för år 1910, anser utskottet, att anslaget för nämnda år lämpligen
bör kunna begränsas till 1,000,000 kronor, utan att därigenom dröjsmål
med byggnadsarbetet på något sätt föranledes.
Mot hvad Kungl. Maj:t föreslagit beträffande anslaget till uppförande
af mässbyggnader för underofficerare och manskap vid vissa
truppförband har utskottet icke haft något att erinra.
Utskottet hemställer sålunda,
a) att Riksdagen må utaf det af 1906 års Riksdag
till uppförande af kasernetablissemang för femton
infanteriregementen beviljade anslaget, 21,744,000
kronor, å extra stat för 1910 anvisa ytterligare
1,000,000 kronor; samt
b) utöfver förut beviljade men ej anvisade
852,000 kronor till uppförande af mässbyggnader för
underofficerare och manskap vid vissa truppförband bevilja
ytterligare 59,000 kronor samt af den sammanlagda
summan häraf, 911,000 kronor, å extra stat
för år 1910 anvisa 545,000 kronor.
Öfver den af Kungl. Maj:t gjorda framställningen om anslag för
uppförande af lokaler för krigshögskolan m. in. kommer utskottet att
framdeles afgifva yttrande; hvilket utskottet
c) härigenom skolat för Riksdagen anmäla.
Utskottets
yttrande.
28
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
Yattenlednin;
i Boden.
[28.]
Ordnande af
landstormsförråd.
[29.]
Nya unif-ormer
för armén.
[30.]
Vattenledning i Boden.
30:o) Kung!. Maj:t tiar uti punkt 28 af denna hufvudtitel föreslagit
Riksdagen att för anläggning af en vattenledning i Boden å
extra stat för år 1910 anvisa 370,000 kronor.
På grund af hvad till stöd för framställningen blifvit anfördt i
statsrådsprotokollet, sid. 122—128, hemställer utskottet,
att Riksdagen må för anläggning af en vattenledning
i Boden å extra stat för år 1910 anvisa
370,000 kronor.
Intendenturbehof.
Ordnande af landstormsförråd.
31:o)_ Med tillstyrkande af bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda
framställning samt med åberopande af hvad i statsrådsprotokollet sid.
129 och 130 tinnes i ämnet anfördt, hemställer utskottet,
att Riksdagen må till ordnande af landstormsförrdd
å extra stat för år 1910 anvisa 150,000
kronor.
Nya uniformer för armén.
32:o) Kungl. Maj:t bär under punkt 30 af denna hufvudtitel föreslagit
Riksdagen att af det för anskaffning af nya uniformer för armén
beviljade anslag, 6,000,000 kronor, å extra stat för år 1910 anvisa en
sjättedel eller 1,000,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet tillåter sig utskottet att hänvisa
till hvad statsrådsprotokollet sid. 130 och 131 innehåller.
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
29
De förändringar i afseende å den nya uniformen, som på sista
tiden blifvit vidtagna, hafva åsyftat att göra den enklare, mera fältmässig
ock billigare. Såsom departementschefen också antydt, torde
man därför kunna vara förvissad om, att de mindre ändringar uti modellen,
som efter anställda försök ytterligare vidtagas, allenast komma
att afse höjandet af uniformens ändamålsenlighet utan att därigenom
anskaffnings- och underhållskostnaderna ökas. Utskottet, som i likhet
med departementschefen anser det vara af vikt, att anskaffningen af
uniformer får oafbrutet efter den utstakade planen fortgå, hemställer
alltså,
att Riksdagen må af det för anskaffning af nya
uniformer för armén beviljade anslag, 6,000,000 kronor,
å extra stat för år 1910 anvisa en sjättedel
eller 1,000,000 kronor.
Diverse anslag.
Det frivilliga skytteväsendets befrämjande.
33:o) Kungl. Maj:t har under punkt 31 af denna hufvudtitel föreslagit
Riksdagen att till det frivilliga skytteväsendets befrämjande såsom
extra anslag för år 1910 bevilja 880,000 kronor, med rätt för
Kungl. Maj:t att under följande år använda hvad af anslaget kan under
år 1910 besparas.
Utredning i ärendet återfinnes å sid. 131—144 i statsrådsprotokollet.
Med hänsyn till den frivilliga skytterörelsens betydelse har utskottet
icke velat motsätta sig en ökning af ifrågavarande anslag äfven för
nästkommande år, men anser, att ökningen skäligen bör kunna bestämmas
till samma belopp, 50,000 kronor, hvarmed anslaget länder de
senare åren i allmänhet blifvit förhöjdt, så att anslaget höjes från
800,000 kronor till 850,000 kronor. Den afsedda riksskyttetäflingen,
som beräknats draga eu kostnad af 30,000 kronor, därest den kommer
att äga rum, bör enligt utskottets uppfattning, i likhet med hvad år
1906 var fallet, bestridas af det vanliga årsanslaget, och någon särskild
förhöjning af anslaget torde icke för detta ändamål böra göras. För
-
Utskottets
yttrande.
Det frivilliga
skytteväsendets
befrämjande.
[31-]
Utskottets
yttrande.
30
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
Motion ang.
ny instruktion
för de med
statsmedel
understödda
frivilliga
skytteföreningarna.
Utskottets
yttrande.
delningen af anslaget torde böra öfverlämnas till Kungi. Maj:t. Utskottet
anser sig emellertid i afseende å den i statsrådsprotokollet
intagna tablån öfver den tillämnade användningen af anslaget under år
1910 böra uttala, att ammunitionsbidraget, som hittills utgått med tre
kronor 25 öre för hvarje skjdt, icke synes, såsom arméförvaltningens
civila departement föreslagit och af departementschefen lämnats utan
anmärkning, behöfva höjas till tre kronor 50 öre för hvarje skytt, eu
åtgärd, som skulle föranleda eu ökning af utgiftsberäkningen om 24,7 50
kronor.
På grund af hvad sålunda anförts hemställer utskottet,
att Riksdagen må till det frivilliga skytteväsendets
befrämjande såsom extra anslag för år 1910 bevilja
850,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att under
följande år använda hvad af anslaget kan under år
1910 besparas.
34:o) I en inom Andra Kammaren väckt, till statsutskottet remitterad
motion (n:o 135) har herr Oscar Bogren med flera föreslagit, att
Riksdagen måtte i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t
behagade utfärda förnyad instruktion för med statsmedel understödda
frivilliga skytteföreningar, i hvilken instruktion bland annat snille bestämmas,
dels att till instruktör för sådan skytteförening förordnas
kompetent militär ur armén och dels att statsbidrag till förening uteslutande
må användas till ammunition, förbrukningsartiklar och gevär
samt att detta bidrag under ämbetsmannaansvar af instruktören på sätt
Kungl. Maj:t bestämmer redovisas.
Beträffande de till stöd för framställningen förebragta skäl tillåter
sig utskottet att hänvisa till motionen.
Att på sätt motionärerna föreslagit kompetenta militärer blefve
anställda såsom instruktörer för med statsmedel understödda frivilliga
skytteföreningar skulle måhända i vissa afseenden vara fördelaktigt.
Utskottet befarar dock, att föreskrifter af den art motionärerna i detta
liksom ock i andra hänseenden föreslagit kunde i många fall komma
att för de enskilda medlemmarna kännas såsom ett tvång och därigenom
betaga dem lusten och hågen för deltagande i skjutöfningar samt framkalla
afbräck i den frivilliga skytterörelsen, hvarför utskottet anser sig
böra hemställa,
att herr Bogrens m. fl. förevarande motion icke
må af Riksdagen bifallas.
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
31
Befrämjande af det frivilliga sjukvårdsväsendet i krig.
35:o) Med tillstyrkande af bifall till hvad Kungl. Maj:t under Befrämjande
punkt 32 af denna hufvudtitel föreslagit och under åberopande af hvad ^ga^ukvlldästatsrådsprotokollet
sid. 145 och 146 i denna fråga innehåller, får ut- väsendet i
skottet hemställa, _ _ 1
att Riksdagen må till befrämjande af det frivilliga
sjukvårdsväsendet i krig å extra stat för år 1910 anvisa
10,000 kronor.
Tillfällig löneförbättring åt fortifikationskassören och redogöraren samt
fortifikationskassörerna och förrådsförvaltarna vid fortifikationen.
36:o) Med anledning af hvad Kungl. Maj:t under punkt 33 af Tillfälliglönedenna
hufvudtitel föreslagit och under hänvisning till hvad statsrådsprotokollet
sid. 146 och 147 i ärendet innehåller, hemställer utskottet, kassören och
redogöraren
m. fl. vid forti
att
Riksdagen må för beredande af tillfällig löne- fikationen.
förbättring åt fortifikationskassören och redogöraren samt [33.]
fortifikationskassörerna och förrådsförvaltarna vid fortifikationen
å extra stat för år 19i0 bevilja ett anslag
af 12,450 kronor.
Extra lönetillägg för en del tjänstemän och betjänte.
37:o) Uti punkt 34 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t före- Extra lönetmslagit
Riksdagen att till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet
öfver finansärenden för den 12 januari 1909 angifna grunder, och betjänte.
af extra lönetillägg för innevarande år åt en del af den personal, [34.]
som åtnjuter aflöning från fjärde hufvudtitelns medel, å extra stat för
år 1910 såsom förslagsanslag anvisa ett belopp af 8,110 kronor.
öfver denna framställning kommer utskottet att framdeles afgifva
yttrande, hvilket utskottet skolat härmed för Riksdagen
anmäla.
32
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
Aflöningstillägg
för
personal, tillhörande
Bodens
trupper.
[35.]
Utskottets
yttrande.
Dagaflöningstillägg
åt indelt
manskap.
[36.]
Aflöningstillägg för personal, tillhörande Bodens trupper.
38:o) Kungl. Maj:t har under punkt 35 af denna hufvudtitel föreslagit
Riksdagen att för beredande af aflöningstillägg under år 1909
för personal, tillhörande Bodens trupper, å extra stat för år 1910 anvisa
såsom förslagsanslag ett belopp af 80,000 kronor.
Vid detta ärendes föredragning har departementschefen till åberopade
statsrådsprotokollet anfört följande:
»Under titeln »aflöning och rekrytering in. m.» har jag redogjort
för de särskilda förhållanden, hvilka synas mig påkalla beviljandet af
ett särskildt aflöningstillägg för personal, tillhörande Bodens trupper,
äfvensom för de grunder, enligt hvilka jag anser sådant tillägg böra
utgå. Enligt verkställd beräkning skulle för ändamålet under år 1909
erfordras ett belopp af 89,850 kronor, men då det är sannolikt, att
en del af den personal, som i beräkningen upptagits, icke kommer
att under hela året vara förlagd till Boden, har jag ansett det vara
tillfyllest, att för ändamålet äskas ett belopp af,'' förslagsvis, 80,000
kronor.»
Vid behandling af Kungl. Maj:ts ofvan under punkt 4:o) omnämnda
framställning om höjning af anslaget till aflöning och rekrytering m. m.
har utskottet uttalat sig för beredande af aflöningstillägg under år 1910
för personal tillhörande Bodens trupper, men då utskottet icke finner
tvingande skäl föreligga att redan under innevarande år företaga dylik
aflöningsförhöjning, anser sig utskottet icke kunna förorda Kungl.
Maj:ts härom gjorda framställning, utan hemställer,
att Kungl. Maj:ts förevarande framställning icke
må vinna Riksdagens bifall.
Dagaflöningstillägg åt indelt manskap.
39:o) Under punkt 36 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit,
att Riksdagen måtte för utbetalande af tillägg till dagaflöning
åt indelt manskap med 2 kronor till korpral, vicekorpral och menig beställningsman
samt 2 kronor 10 öre till annan menig för tjänstgöring
i egenskap af underbefäl, instruktör eller beställningsman vid skolor
och öfningar utom vanliga repetitionsöfningar å extra stat för år 1910
Statsutskottets Utlåtande N:o 5. 33
anvisa såsom förslagsanslag ett, jämväl för afrundande af hufvudtitelns
slutsumma, till 241,419 kronor jämkadt belopp.
Under erinran att utskottet bär ofvan under punkt 24:o gjort hemställan
om rätt till jämkning i anslaget till skrifmaterialier och expenser,
ved m. m. för jämnande af hufvudtitelns slutsumma, får utskottet,
under iakttagande af regeln att anslag böra utföras i jämnt tiotal kronor,
hemställa,
att Riksdagen må för utbetalande af tillägg till
dagaflöning åt indelt manskap med 2 kronor till
korpral, vicekorpral och menig beställningsman samt
2 kronor 10 öre till annan menig för tjänstgöring
i egenskap af underbefäl, instruktör eller beställningsman
vid skolor och öfningar utom vanliga repetitionsöfningar
å extra stat för år 1910 anvisa såsom förslagsanslag
241,410 kronor.
Täckande af brist i ansiaget till arméförvaltningen.
40:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning, får
utskottet — under åbei-opande af hvad till statsrådsprotokollet sid. 150
och 151 i ämnet blifvit anfördt — hemställa,
att Riksdagen må för täckande af brist i 1906 och,
1907 års anslag till arméfarv ältning en å extra stat för
år 1910 anvisa ett belopp af i jämnadt krontal 12,692
kronor.
Ersättning för förskott.
41:o) Under punkt 38 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att till täckande af vissa utaf arméförvaltningen och
statskontoret utgifna förskott på extra stat för år 1910 anvisa, i jämnadt
tal, ett belopp af 50,621 kronor.
Departementschefen har till statsrådsprotokollet meddelat, att arméförvaltningen
å civila departementet uti skrifvelse till Kungl. Maj:t den
Bill. till Riksd. Viol. 1909. 4 Samt. I Afl. tf Wift. 5
Tackande af
brist i anslaget
till arméförvaltningen.
[37.]
Ersättning för
förskott.
[38.]
34
Statsutskottets Utlåtande N:ö 5.
22 september 1908 till ersättande anmält följande förskottsvis bestridda
utgifter, nämligen
till sakkunniga för omarbetande af gällande nådiga förordning angående
inskrifning och redovisning af värnpliktige samt deras tjänstgöring
m. m., enligt nådiga brefven den 19 januari 1906 och den 15
februari 1907 ....................................................''............. kronor 160: —
till sakkunniga för verkställande af utredning i fråga
om uppkofnmen brist i extra anslag till nya
byggnader för armén, enligt nådiga brefven den
31 maj och dén 23 augusti 1907 samt den 18
januari och den 6 mars 1908.................................... » 4,929: 70
till kommittén för granskning af förslag rörande
försvarsväsendets stärkande m. m., enligt nådiga
brefvet den 28 september 1907............................... » 4,152: 12
för undersökningar rörande Uppförande af Vaxholms
grenadjärregementes kasernetablissemang m. m.,
enligt nådiga brefven den 12 april, den 3 maj,
den 6 september, den 1 november och den 6
december 1907 samt den 7 februari och den 3
april 1908 .............. » 15,449: 66
till sakkunniga för utredning i fråga om volontäroch
underbefälsrekryteringen vid armén m. m.,
enligt nådiga brefven den 15 februari och den
12 juli 1907 ...... ...............:....................... »
till sakkunniga för utarbetande af förslag i fråga om
regementspastorsinstitutionen m. m., enligt nådiga
brefven den 15 februari 1907 samt den 15 maj,
den 3 juli och den 31 juli 1908 ...........................»
till sakkunniga för verkställande af utredning och
utarbetande af förslag i fråga om försäkring af
flottans och kustartilleriets stammanskap under
öfningar i fredstid, enligt nådiga brefven den 12
juli och den 16 augusti 1907 .................................... »
för utarbetande af förslag till förbättrad pensionering
af indelt manskap vid armén och flottan, enligt
nådiga brefven den 8 november och den 21
december 1907 samt den 22 maj 1908.................. »
Transport kronor
1,486: 43
6,532: 34
1,866: 37
2,273: 25
36,849: 87
Statsutskottets Utlåtande N:o 5-
35
Transport
till sakkunniga för biträde vid utarbetande af skjutinstruktioner
m. m., enligt nådiga brefven den
13 december 1907 samt den 13 mars och 3 juli
1908 ...............................................................................
till sakkunniga för utredning af frågan rörande förtidspensionering,
enligt nådigt bref den 21 februari
1908 .....................................................................................
till dåvarande majoren grefve Th. Rudenschöld och
arkitekten E. Josephson för utarbetande af förslag
till nya lokaler för krigshögskolan m. in., enligt
nådigt bref den 31 januari 1908
till dåvarande generalmajoren m. m. G. Uggla in. fl.
för afgifvet yttrande öfver förslag och ritningar
till kasernetablissemang för ett fältinfanteriregemente
m. m., enligt nådigt bref den 13 mars 1908
kropor 36,849: 87
6,225: 09
3,418: 30
2,000: —
1,190: 90
eller tillsammans kronor 49,684: 16
Vidare har departementschefen till åberopade statsrådsprotokollet
anfört följande:
»Därjämte har statskontoret till ersättande anmält ett förskjutet belopp
af 936 kronor 51 öre, utgörande resekostnads- och traktamentsersättning
åt ordförande och ledamöter i de nämnder, som enligt lagen
den 2 december 1892, angående lindring i rustnings- och roteringsbesvären,
under år 1908 verkställt utredning om värdet å nämnda besvär.
.
I detta sammanhang anser jag mig böra erinra, att Eders Kungl.
Maj:t genom nådigt beslut den 11 december nästlidet år tillsatte en
kommission för att enligt särskild samma dag utfärdad instruktion
verkställa undersökning af vissa förhållanden inom rikets försvarsväsende
m. m. Jämte det Eders Kungl. Maj:t i samma beslut meddelade
bestämmelser om den godtgörelse, som skulle utgå. till kommissionens
medlemmar, samt om gäldandet af de kostnader i öfrigt, som
blefve förenade med kommissionens verksamhet, anbefalldes arméförvaltningens
civila departement att förskottsvis bestrida alla dessa
utgifter, till hvilka medel icke funnos för Eders Kungl. Maj:t tillgängliga.
Framställningar från arméförvaltningens nämnda departement om
ersättande af dylika förskott äro alltså att årligen motse under den
tid af högst fem år, kommissionens verksamhet kommer att fortgå.»
Slutligen anmärkte departementschefen, att ersättning för ofvan
36
Statsutskottets Utlåtande N:o &
angifva förskott, tillhopa (49,684: 16 + 936:51 =) 50,620 kronor 67 öre,
icke kunde beredas från anslag* under fjärde kufvudtiteln.
Med anledning häraf hemställer utskottet,
att Riksdagen må till täckande af ifrågavarande
förskott på extra stat för år 1910 anvisa, i jämnadt
tal, ett belopp af 50,621 kronor.
Personligt lönetillägg.
ärligt''extra 42;°) Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (n:r 162) har
arfvode åt mu- herr K. Starbäck föreslagit Riksdagen att på extra stat under fjärde
c.A.ciementz. udtiteln bevilja ett årligt extra arfvode åt musikdirektören vid kungl.
Hälsinge regemente Carl Anders Clementz å 1,300 kronor att från den
1 januari 1910 utgå, så länge Clementz fullgör den musikfanjunkaret]ärtsten
åliggande tjänstgöring och till dess han till musikfanjunkare
befordrats eller tilläfventyrs på annat sätt vunnit motsvarande iöneförmåner.
Till stöd för framställningen anföres i motionen följande:
»Vid Hälsinge regemente anställdes den 20 januari 1892 såsom
musikdirektör Carl Anders Clementz, född den 7 januari 1866, hvilken
den 10 april 1891 erhållit musikdirektörs namn, heder och värdighet.
Där\ id upprättades ett kontrakt med honom, hvarigenom han tillförsäkrades
ett årligt arfvode af 1,700 kronor, mot det att han, i afseende
a regementets musikkår, dess utbildning m. m. åtog sig ungefär de
skyldigheter, som sedan genom kungl. bref den 27 oktober 1905 blifvit
ålagda musikfanjunkaren vid ett regemente.
Musikdirektör Clementz erhöll senare (den 27 juni 1894) beställning
såsom fältmusikant för att få en militär ställning inom musikkåren
hvilket ansågs ur disciplinär synpunkt hafva en viss betydelse.
Vid detta tillfälle gjordes emellertid ett tillägg till hans kontrakt,
hvarigenom det honom tillförsäkrade årliga arfvodet, 1,700 kronor,
sänktes till 1,300 kronor på grund af det tillskott af 420 kronor, som
han skulle erhålla i egenskap af fältmusikant.
Från »fältmusikant» har Clementz sedan i likhet med öfriga musikunderofficerare,
fått öivcrgå till i ny stat uppförd »musiksergeants»
bestallning och bär. han liksom de öfriga musiksergeanterna äfven
erhållit fullmakt på sin beställning.
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
37
Det belopp om 1,300 kronor, som han den 17 juni 1894 vid öfvergången
till fältmusikantbeställning fått sig tillförsäkradt såsom tilllskott
till de i staten upptagna löneförmånerna fick han emellertid äfven efter
öfvergång till musiksergeantsbeställning behålla och ett nytt tillägg till
kontraktet gjordes därom den 20 september 1904.
I egenskap af musikdirektör har han alltså i aflöning åtnjutit:
Arfvode ............................................................................
Lön som musiksergeant af lista klassen ...............
Dagaflöning å 1,50 kr. i omkring 60 dagar .........
D:o » 0,75 » )) » 305 » .........
Tillkommer inkvarterings- och servisbidrag med
. kronor
1,300
—
900
—
»
90
—
»
228
75
kronor
2,518
75
»
180
—
kronor
2,698
75
Af detta belopp bestreds arfvodet 1,300 kronor från regementets
musikkassa.
Sedan emellertid, på grund af departementsskrifvelse den 19 april
1907 musikkassan den 31 december samma år inlevererats till statsverket,
har kontraktet med Clementz måst uppsägas och arfvodet har
från och med den 1 januari 1908 icke kunnat utbetalas.
Musikdirektör Clementz har sålunda i ett slag sett sina aflöningsförmåner
reduceras till nära hälften. Hans inkomster, som förut knappt
räckte till familjens underhåll, hafva nu blifvit otillräckliga och trots
ihärdigt arbete både å hans och hans hustrus sida hopa sig alltmer
ekonomiska bekymmer.
En till Kungl. Maj:t ingifven underdånig framställning om att
Clementz måtte såsom gratifikation tilldelas ett årligt belopp om 1,300
kronor har icke vunnit Kungl. Maj:ts nådiga bifall.
Några utsikter för Clementz att vid regementet blifva befordrad
till musikfanjunkare finnes ej ännu på länge, enär nuvarande innehafvaren
af denna befattning, som i denna egenskap utnämndes den
6 november 1902, ej blifver pensionsberättigad förr än den 1 oktober
1913 och därefter kan få kvarstå ännu tre år.
Så vidt känd! är, hafva samtliga musikdirektörer inom armén haft
tillfälle öfvergå till musikfanjunkarebeställningen med undantag af
musikdirektörerna vid Dalregementet och Värmlands regemente, där
musikfanjunkarebeställningarna, i likhet med förhållandet vid Hälsinge
regemente, voro besatta redan innan omorganisationen af musikkårerna
fastställdes genom kungl. brefvet den 27 oktober 1905.
Utskottets yttrande.
38 Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
Dessa musikdirektörer vid Dalregementet och Värmlands regemente,
livilka ej hade fått fullmakt på sina beställningar, åtnjuta, utom sina
enligt kontrakt tillförsäkrade arfvoden, inkomsten af respektive hvar
och en en musiksergeantslön å staten, som för detta ändamål hålles
vakant.
Hade Clementz ej erhållit fullmakt på sin musiksergeantsbeställning,
hade han stått i samma ställning som dessa.
En brist på förutseende, som man ej kan lägga vare sig honom
eller någon annan till last, har blifvit honom dyr.
Musikdirektör Clementz fullgör fortfarande den tjänstgöring, som
ålegat honom såsom musikdirektör, och hvilken tjänstgöring i sammanhang
med omorganisationen skolat öfverflyttas på musikfanjunkaren.
Då Clementz öfvergått till anställning på stat och således högre
löneförmåner än de i staten upptagna icke kunna honom tillerkännas,
kan visserligen icke någon rättsgrund åberopas till stöd för det ifrågasatta
extra arfvodet. Utskottet finner dock, med hänsyn till de omständigheter,
som i detta fall föreligga, billighetsskäl tala för någon
godtgörelse för förlusten af det i motionen omnämnda arfvodet; och
synes denna godtgörelse böra utgå i form af årligt lönetillägg under
den tid, som ännu återstår, intill dess Clementz kan varda befordrad
till musikfanjunkare. Lönetillägget anser utskottet böra motsvara dels
skillnaden emellan eu musiksergeants af första klassen och en musikfanjunkares
fasta lön samt dels skillnaden emellan nämnda befattningshafvares
dagaflöningar. Dagaflöningarnas belopp kan visserligen ej
exakt beräknas, enär dessa äro beroende på tjänstgöring, men torde
böra upptagas till det högsta möjliga belopp, hvartill de kunna uppgå,
sålunda för tjänstgöring under 365 dagar. Skillnaden emellan lönebeloppen
utgör 300 kronor och skillnaden emellan dagaflöningarna enligt
nyss angifna beräkning 182 kronor 50 öre; och skulle sålunda
lönetillägget böra utgöra 482 kronor 50 öre, därest icke något afdrag
föranledes af att dagaflöning för viss tid möjligen icke kommer att
utgå. Sistnämnda belopp torde vid anslags beviljande böra i jämnadt
tal utföras med 483 kronor.
Då emellertid innevarande års Riksdags åtgöranden beträffande den
extra staten icke sträcka sig längre än till bestämmande af anslagen
å densamma för år 1910, får utskottet hemställa,
att Riksdagen med anledning af herr Starbäcks
ifrågavarande motion må på extra stat för år 1910 be
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 3.
39
vilja ett anslag af 483 kronor att användas för beredande
enligt ofvanstående beräkning af personligt
lönetillägg åt musikdirektören vid Hälsinge regemente
Carl Anders Clementz under år 1910, så länge han
bestrider musiksergeantsbeställning vid regementet.
Stockholm den 12 mars 1909.
På statsutskottets vägnar:
G. BILLING.
Reservationer
vid punkt 4:o (angående aflöning och rekrytering m. m.);
af herrar P. Olsson, F. W. Thorsson, A. Wiklund, J. A. Sjö, K.
Starbäck, F. Berg, C. H. Wallentin, E. A. Nilson, A. C. J- Christiernson
hvilka ansett att utskottets yttrande och förslag bort hafva följande
lydelse:
»Då expensmedlen-----i fråga om lefnadskostnaderna.
Ett bifall till Kungl. Maj:ts framställning i denna del skulle, synes
det utskottet, medföra betänkliga och vidtgående konsekvenser, hvarför
utskottet ansett sig icke kunna förorda bifall till framställningen.
I öfrigt har utskottet icke något att erinra emot hvad Kungl. Maj:t
under denna punkt föreslagit; och då Kungl. Maj:t beräknat nyssnämnda
aflöningstillägg till ett sammanlagdt belopp af 100,000 kronor, torde
sålunda det af Kungl. Maj:t föreslagna anslaget böra minskas med
nämnda belopp och upptagas till 17,921,168 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att Riksdagen må, med godkännande af det vid
stadsrådsprotokollet öfver landtförsvarsärenden den 12
januari 1909 fogade förslag till nya stater för truppförband
af infanteriet, kavalleriet, artilleriet och trängen
samt för fast anställda officerare och underofficerare
med vederlikar samt betjänte vid fortifikationen och
40
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
för den fast anställda manskapsstyrkan vid Bodens
ingenjörkår (bil. 5—53 vid nämnda protokoll), minska
anslaget till aflöning och rekrytering m. in.; nu
17,954,400 kronor, med 33,232 kronor till 17,921,168
kronor.
vid punkt 27:o (angående anslag till ny fältartillerimateriell),
af herrar P. Olsson, F. W. Thorsson, A. Wiklund. J. A. Sjö, K.
Starbäck, F. Berg, C. H. Wallentin, M. E. Svallingson, E. A. Nilson och
A. C. J. Christiernson, hvilka ansett, att utskottet bort hemställa,
att Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag icke må
af Riksdagen bifallas.
vid punkt 33:o (angående det frivilliga skytteväsendets befrämjande):
af herrar F. W. Thorsson och A. C. J. Christiernson, hvilka ansett
att utskottet bort hemställa,
att Riksdagen må till det frivilliga skytteväsendets
befrämjande såsom extra anslag för år 1910 bevilja
800,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att under
följande år använda hvad af anslaget kan under år
1910 besparas.
Det skulle här antecknas, att herrar H. Andersson, S. O. Nyländer,
D. Persson och A. Ekman icke deltagit i förestående hufvudtitels
behandling inom utskottet.
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
41
Bil. C.
Kostnadsberäkning
öfver aflöningstillägg för personal, tillhörande Bodens
trupper år 1910.
a) Kommendantskap et.
1 kommendant.........................
1 statschef, kapten.......................
1 fästningsintendent, fältintendent................
1 förvaltare ..........................
b) Norrbottens regemente.
1 öfverste ...........................
1 öfverstelöjtnant, 2 majorer och 1 regementsläkare å 300 kronor
13 kaptener och 1 regementsintendent (intendent) . . å 300 »
20 löjtnanter och 2 bataljonsläkare.........å 300 »
10 underlöjtnanter.................å 300 »
14 fanjunkare och musikfanjunkare samt 1 förrådsförvaltare (förval
tare)
å 200 kronor . . • .................
34 sergeanter och musiksergeanter, 1 regementstrumslagare samt
1 gevärshandtverkare å 200 kronor............
c) Norrlands artilleriregemente, del af.
1 major............................
5 kaptener och 1 bataljonsläkare..........a 300 kronor
6 löjtnanter och 1 regementsintendent(underintendent) å 300 »
3 underlöjtnanter.................å 300 »
4 styckjunkare och 1 förrådsförvaltare (förvaltare) . . å 200 »
12 sergeanter och musiksergeanter å 200 kronor.........
d) Boden—Karlsborgs artilleriregemente, del af.
1 öfverstelöjtnant, 1 major och 1 regementsläkare å 300 kronor
5 kaptener och 1 regementsintendent (intendent)) . å 300 »
7 löjtnanter ä 300 kronor....................
5 underlöjtnanter.................å 300 kronor
Transport
Bill. till Riksd. Prof. 1909. 4 Sami. 1 Afd. G Haft.
Kronor.
Summa
kronor.
300
300
—
300
—
200
—
1,100
—
300
1,200
-
4'',200
—
6,600
—
3,000
—
3,000
—
7,200
—
25,500
_
300
1,800
—
2,100
—
900
—
1,000
—
2,400
—
8,500
—
900
1,800
-
2,100
-
1,500
—
—
0,300
35,100 |—|
6
42
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
Kronor.
Summa
kronor.
Transport
6,300
—
35,100
—
8 styckjunkare och musikstyckjunkare samt 1 förrådsförvaltare (för- valtare) å 200 kronor .........
1,800
_
17 sergeanter och musiksergeanter å 200 kronor.........
3,400
—
11,500
__
e) Boclens ingenjörhår.
1 major.............
300
—
2 kaptener, 1 bataljonsläkare och 1 regementsintendent (intendent)
å 300 kronor ........
1,200
8 löjtnanter och 1 fortifikationskassör å 300 kronor.......
2,700
—
i underlöjtnanter å 300 kronor . . .
1,200
—
3 fanjunkare och 1 förrådsförvaltare (förvaltare) å 200 kronor . .
800
—
9 sergeanter och mnsiksergeanter, 1 gevärshandtverkare och 2 tyg- handtverkare å 200 kronor.....
2.400
_
8,600
f) Ty g staten.
1 tygförvaltare.....
300
—
2 tygskrifvare och tyghandtverkare å 200 kronor . .
400
—
700
_
Summa kronor
-
55,900
—
44
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
Bil.
Tabell öfver ordinarie anslagen under
1909 års riksstat
anslår:
Trpt
Anvisning
kontant.
Kronor.
Ö.
17,000
61,450
12,969
275,800
156,035
353,390
—
16,200
27,245
—
17,954,400
—
663,442
—
82,909
42,600
1,088,307
21,450
81,400
—
20,854,597
—
Landtförsvars
-
Aflöning och expenser samt
Departementschefen ..............................................................................................
Departementet.....................................................................................................
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för departementet, förslaqsanslaq.
Arméförvaltningen.................................................................................................
Generalitetsstaten .................................................................................................
Generalstaben. Nuvarande belopp .................................................................
Minskas, under titel: Generalstabens fast anställda personal, med...........
Generalstabens öfningar, expenser m. m., reservationsanslag .........................
Artilleristaben .......................................................................................................
Kommendantsstaten. Nuvarande belopp............................................................
Ökas med.........................................................................................................
Aflöning och rekrytering m. m.
Ökas med ..............................
Hyra, expenser m. m. vid truppförbanden, reservationsanslag
Intendenturkåren. Nuvarande belopp.........................................
Ökas med..........................................................
Nuvarande belopp.....
Ökad aflöning för de till tjänståldern äldsta bataljonsläkarna och bataljons
Stipendier
för fältläkarkåren och veterinärstaten................................................
Inkvarteringskostnader, förslagsanslag................................................................
Inkvarteringens ordnande i Stockholm, reservationsanslag................................
Alderstillägg, förslagsanslag ................................................................................
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
45
IÄtt. A.
riksstatens Fjärde hufvudtitel.
Förslag till blif- vande riksstat:
Anvisning i
kontant.
departementet.
Kronor.
Ö.
inkvarterings- och resekostnad.
17,000
—
61,450
—
12,969
—
275,800
—
....................................
................ 353,390: —
156,035
~
.......................................................................................... 32,075: —
321,315
—
78,175
—
......................................................................27,245'':"—
16,200
—
........................................... 3,083: —
...................................................... 17,954,400: —
30,328
—
............................................................................................. 21,768: —
17,976,168
—
.......................................i................. 663,442: —
125,800
i
............................................................................................. 10,050: —
673,492
—
voterinärerna, förslagsanslag ............................................................................
82,909
42,600
—
1,088,307
—
21,450
—
81,400
—
Trpt
21,061,398
—
46
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
1909 års riks- stat anslår:
Anvisning
i
kontant.
Kronor.
ö.
20,854,597
—
120,000
—
145,215
—
16,774
_
195,000
—
7,000
—
15,000
—
2,000
1,229,616
781,290
—
91,555
42,000
—
60,000
—
27,025
—
130,165
130,000
—
6,350
—
23,853,587|
—
Trpt
Trpt
Arméns personal öfver stat, förslagsanslag .........................................................
Landstormen, reservationsanslag. Nuvarande belopp..........................................
Ökas med ........................................................................................................
Ersättning åt vissa löntagare i följd af arméns omorganisation, förslagsanslag,
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ...............................................
Resestipendier åt artilleri- och ingenjörofficerare, reservationsanslag...............
Resestipendier åt officerare och intendenturtjänstemän, reservationsanslag......
Resestipendier åt militärläkare, reservationsanslag............................................
Remontering och
Remontering och skoning m. m., reservationsanslag. Nuvarande belopp......
Minskas, under titel: Remontering m, m., reservationsanslag, med .........
Lega af hästar för kavalleriets, artilleriets, ingenjörtruppernas och trängens
Minskas, under titel: Lega af hästar för artilleriets, ingenjörtruppernas
Skolor för officerare, under
Krigshögskolor,
reservationsanslag ......................................................................
Ridskolan, reservationsanslag................................................................................
Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet, reservationsanslag ........................
Artilleriskjutskolor, reservationsanslag. Nuvarande belopp..............................
Minskas med.....................................................................................................
Krigsskolan, reservationsanslag............................................................................
Volontärskolor, förslagsanslag ..............................................................................
Militärläkares undervisning, reservationsanslag..................................................
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
47
högst
hästlega m. in.
exercis. Nuvarande belopp ..............................
och trängens exercis, reservationsanslag, med
befäl och militärläkare.
Förslag till blif-
vande riksstat:
Anvisning i
kontant.
Kronor.
Ö.
Trpt
21,061,398
—
120,000
—
145,215: —
37,210: —
182,425
_
16,774
—
195,000
—
7,000
—
15,000
—
2,000
1,229,616: —
97,137: —
1,132,479
_
781,290: —
136,434: —
644,856
91,555
42,000
—
60,000
—
27,025: —
25: —
27,000
—
130,165
—
130,000
—
6,350
—
Trpt
23,864,002
—
48
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
1909 års riks- stat anslår:
Anvisning
kontant.
i
Kronor.
ö.
23,853,587
—
88,200
460,000
—
2,519,637
—
2,708,850
—
920,000
—
7,224,084
—
2,910,093
—
4,298,983
—
995,568
—
1,547,039
—
—
—
1,000,000
_
80,000
—
48,606,041
—
Trpt
Naturaun derhän, sjukvård,
Garnisonssjukhusen i Stockholm och å Karlsborg, reservationsanslag..............
Arméns fält- och fälttjänstöfningar, reservationsanslag. Nuvarande belopp ...
Ökas med..........................................................................................................
De värnpliktiges aflöning, inskrifning och redovisning m. m., förslagsanslag.
Ökas med............................................................................................................
Arméns vapen, ammunition och skjutöfningar samt artilleriets öfningar och
Arméns byggnader, mötesfält och kommendantskapsutgifter samt fortifikationens
Ökas med...........................................................................................................
Arméns mathållning, förslagsanslag. Nuvarande belopp....................................
Ökas med...........................................................................................................
Furagering af arméns hästar, förslagsanslag. Nuvarande belopp....................
Ökas med ..........................................................................................................
Arméns munderingsutrustning, reservationsanslag. Nuvarande belopp...........
Ökas med........................................................................................................
Arméns diverse intendentur- och sjukvårdsbehof, reservationsanslag. NuMinskas,
under titel: Arméns diverse intendenturbehof, reservations
Arméns
kasernutredning samt ved, ljus och vatten, reservationsanslag. NuÖkas
med...........................................................................................................
Arméns sjuk- och veterinärvård samt hofbeslag m. m., reservationsanslag......
Diverse
Ersättning för rustning och rotering, förslagsanslag. Nuvarande belopp.........
Minskas med......................................................................................................
Extra utgifter ...............
S:ma
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
49
Förslag till blif- vande riksstat:
Anvisning
kontant.
Kronor.
Ö.
Trpt
23,864,002
—
88,200
460,000: —
40,000: —
500,000
2,519,637: —
67,508: —
2,587,145
2,708,850
920,000: —
80,000: —
1,000,000
7,224,084: —
135,321: —
7,359,405
2,910,093: —
52,102: —
2,962,195
_
4,298,983: —
79,441: —
4,378,424
_
995,568: —
234,839: —
760,729
1,547,039: —
23,769: —
1,570,808
_
362,250
1,000,000: —
50,000: —
950,000
80,000
_
—
Summa
49,172,008
—
öfningar och materiel.
Nuvarande belopp
materiell, reservationsanslag.............
öfningar och materiell, reservationsanslag. Nuvarande belopp
varande belopp .
anslag, med .......
varande belopp .
anslag.
Bill. till Riksd. Prof. 1909. 4 Sami. 1 Afd. 5 Hiift.
50
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
Bil. Litt. B.
Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens
Fjärde liufvudtitel.
I
Kronor.
ö.
Landtförsvarsdepartementet.
1
Artilleribehof:
Till fortsatt anskaffning af nya eldhandvapen........... 800,000: —
1 » fortsatt anskaffning af mobiliseringsammunition
för eldhandvapen m. m..................................... 1,000,000: —
» anskaffning af ny fältartillerimateriell.................. 800,000: —
2,600,000
Artilleri- och fortifikations})ehof:
Till fullbordande af befästningsarbetena vid Boden ........................
1,400,000
—
Fortifikationsbehof:
Till uppförande af kasernetablissemang för femton
infanteriregementen............................................ 1,000,000: _
* uppförande af mässbyggnader för underofficerare
och manskap vid vissa truppförband ............... 545,000: —
» uppförande af lokaler för krigshögskolan ............*) 300,000: —
» anläggning af en vattenledning i Boden ............ 370,000: _
2,215,000
Intendenturbehof:
Till anordnande af landstormsförråd.............................. 150,000: —
» anskaffning af nya uniformer för armén............... 1,000,000: —
1,150,000
Trpt |
7,365,000
—
*) Af Kungl. Maj:t föreslaget belopp, hvaröfver utskottet framdeles kommer att afgifva särskildt
yttrande.
Statsutskottets Utlåtande N:o 5.
51
Trpt
Diverse anslag:
Till det frivilliga skytteväsendets befrämjande ............ 850,000: —
» det frivilliga sjukvårds väsendets befrämjande......... 10,000: —
» beredande aftillfälliglöneförbättringåtfortifikationskassören
och redogöraren samt fortifikationskassörerna
och förrådsförvaltarna vid fortifikationen 12,450:
» extra lönetillägg för en del tjänstemän och betjänte,
förslagsanslag......................................................... *) 8,110
» dagaflöningstillägg åt indelt manskap, förslagsanslag
................ 241,410
» täckande af brist i 1906 och 1907 års anslag till
arméförvaltningen................................................... 12,692
» täckande af vissa utaf arméförvaltningen och statskontoret
utgifna förskott...................................... 50,621
» beredande af personligt lönetillägg åt musikdirektören
vid Hälsinge regemente Carl Anders Clementz 488
Summa
Kronor.
7,365,000
1,185,766
8,550,766j—
*) Af Kung! Maj:t föreslaget belopp, hvaröfver utskottet framdeles kommer att afgifva särskildt
yttrande.
opaginerad Kontrollera mot PDF
STOCKHOLM, K. L. BECKMANS BOKTB., 1909
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.