Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning till staden Göteborg af en inom säteriet Sannegårdens ägor å stadens område belägen, kronan tillhörig färjplats, kallad Sörhallen, jämte tillhörande väg.
1909-03-19 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1909:54, Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning till staden Göteborg af en inom säteriet Sannegårdens ägor å stadens område belägen, kronan tillhörig färjplats, kallad Sörhallen, jämte tillhörande väg.
Dokumentets text
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 54.
N:o 54.
Ank. till BikscL kansli den 19 mars 1909, kl. 6 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående
försäljning till staden Göteborg af en inom säteriet Sannegårdens
ägor å stadens område belägen, kronan tillhörig
färjplats, kallad Sörhallen, jämte tillhörande väg.
(I. A.)
I en till Riksdagen aflåten, till statsutskottet för förberedande
behandling remitterad proposition (n:o 61) af den 26 februari 1909 har
Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet
öfver jordbruksärenden för samma dag föreslagit Riksdagen medgifva,
dels att en inom säteriet Sannegårdens ägor å Göteborgs stads område
belägen, kronan tillhörig färjplats, kallad Sörhallen, jämte tillhörande
väg må med tillträdesrätt å dag, som Kungl. Maj:t bestämmer,
försäljas till nämnda stad för en köpeskilling af 3,816 kronor, att betalas
vid tillträdet; dels ock att de medel, som genom ifrågavarande försäljning
inflyta, må på samma sätt som köpeskillingarna för försålda mindre
kronoegendomar användas till inköp för kronans räkning af skogbärande
eller till skogsbörd tjänlig mark.
Till berörda statsrådsprotokoll har departementschefen i ärendet
anfört följande:
»Vid norra sidan af Göta älfs nedre lopp ligger på Hisingen säteriet
Sannegården i Lundby nu med staden Göteborg införlifvade socken.
Nämnda säteri tillhörde under 1800-talets förra hälft kronan. Midt
emot på södra stranden ligger det så kallade Gamla varfvet i Göteborg.
Statsutskottets Utlåtande Nxt 54.
5
I början af 1820-talet ingafs af ett antal hus- och tomtägare å Gamla
varfvet till Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Göteborgs och Bohus
län en framställning, däri sökandena under framhållande af de svårigheter
och olägenheter, som för det dåvarande rådde i afseende å kommunikationen
å Göta älf emellan Maj orna, Gamla varfvet och Masthugget,
å ena, samt Hisingslandet, å andra sidan, anhöllo, att, sedan
samtliga hus- och tomtägare å Gamla varfvet vunnit tillstånd att för
evärdliga tider begagna den invid varfvet befintliga bryggan med vattnet
öster om och den därifrån till stora landsvägen gående vägen mot
skyldighet att för framtiden underhålla desamma, åborna å Gamla
varfvet måtte berättigas att vid varfsbryggan få anlägga en färjplats
och att med därtill hörande färja jämväl få från Hisingen öfverföra
omkring boende landtmän och deras förnödenheter. Till stöd för framställningen
åberopade sökandena äfven en af dem ingifven, af åtskilliga
personer från Hisingssidan genom påskrifter understödd ansökan af en
hemmansbrukare i Lundby om rätt till färjfart mellan Sannegården och
Gamla varfvet. Genom utslag den 21 maj 1825 biföll Eders Kungl.
Maj:ts befallningshafvande förstnämnda framställning, men förklarade,
att, då behofvet ej påkallade annan eller vidsträcktare färjfart, än som
sålunda tillåtits, ogillades sistnämnda ansökning.
Häröfver klagade dåvarande innehafvaren af säteriet ryttmästaren
E. Ihre hos kammarkollegium samt anförde, bland annat, att han ej
kunde vara skyldig att från säteriet tillsläppa mark till färjplatsen och
till erforderlig väg till denna. Genom beslut den 9 november 1826
återförvisade kollegium ärendet till Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande.
Efter förordnande af sistnämnda myndighet kartlades därefter det
område af Sannegården, Sörhallen kalladt, där landningsbrygga blifvit
föreslagen att inrättas, tillika med den från allmänna vägen dit löpande
farväg.
Enligt utslag den 8 juli 1828 medgaf befallningshafvanden af anförda
skäl, att invånarna å Gamla varfvet finge ej allenast inrätta färja
och därmed öfverföra färdande åt Hisingslandet till Sörhallen samt
resande från Hisingssidan till Gamla varfvet, utan äfven under vissa
villkor, om hvilka nu ej är fråga, uppföra en ordentlig landningsbrygga
å Sörhallen.
På grund af nådigt bref den 26 april 1867 såldes därefter genom
af kammarkollegium den 10 februari 1868 utfärdadt salubref säteriet
med undantag af förenämnda område, Sörhallen, med tillhörande väg till
Göteborgs stad, under villkor, bland andra, att från ägarens af Sanne
-
6
Statsutskottets Utlåtande N:o 54.
gården sida något hinder icke finge läggas för färjningen vid färjplatsen
eller begagnande af dithörande anstalter i enlighet med hvad särskildt
redan vore eller framdeles kunde blifva föreskrifvet.
Ifrågavarande område, som innehåller en areal af 1,272 kvadratmeter
och å en i nu förevarande ärende företedd, af förste landtmätaren
J. G. Schalin år 1832 upprättad karta betecknats med röd färg och
litt. a, uppfördes därefter i den nya, år 1881 fastställda jordeboken för
Lundby dåvarande socken bland kronoegendomar under allmän disposition,
jordlägenheter, imder benämning Sörhallen n:o 1, en färjplats.
Nu hafva stadsfullmäktige i Göteborg uti en af Eders Kungl. Maj:ts
befallningshafvande med underdånig skrifvelse den 30 mars 1907 öfverlämnad
framställning anfört, att redan 15 till 20 år tidigare, än nyssnämnda
försäljning ägde rum, färj inrättningen upphört att begagnas och
att sådan inrättning ej heller efter försäljningen kommit till stånd, samt
anhållit, att, då det vore önskvärdt för staden såsom ägare till all den
jord, hvilken tillgränsade färjplatsen, att förvärfva äfven denna senare,
äganderätten till densamma jämte väg måtte öfverlåtas till staden på
villkor, som för densamma vore antagliga.
Genom nådig remiss den 4 april 1907 infordrades från Eders
Kungl. Maj:ts befallningshafvande utlåtande öfver denna framställning.
Sedan i anledning däraf Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande
genom allmän kungörelse anmodat dem, hvilkas rätt kunde genom försäljningen
beröras, att till Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande inkomma
med förklaringar, inkom sådan från Torslanda, Björlanda och
Tufve kommuner.
Uti denna förklaring, vid hvilken fogats afskrifter af förenämnda
af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande den 21 maj 1825 och den 8
juli 1828 meddelade utslag, anfördes hufvudsakligen följande.
Genom nådigt bref, enligt hvad förklarandena trodde af konung
Karl XI, hade njfitjanderätten till berörda färjplats för evärdeliga tider
upplåtits till Torslanda, Björlanda, Lundby och Tufve socknar. Under
århundradenas lopp hade fråga om intrång på denna färjplats vid
upprepade tillfällen varit å bane, men hade densamma uti alla domar
och utslag blifvit åt kommunerna bevarad, till stöd för hvilket påstående
åberopades nyssnämnda utslag. Ifrågavarande färjplats vore ock den
centralaste och mest lämpliga för hela sydvästra Hisingen. Den vore
snart den enda, som återstode till begagnande, då färj inrättningen vid
Klippan snart komme att upphöra. Färjinrättningen vid Sannegården
blefve då oumbärlig, enär användande af bron vid Kvillebäcken för
socknarna i sydvästra delen af Hisingen skulle i det närmaste fördubbla
Statsutskottets Utlåtande N:o 54.
7
vägen till Göteborg. Förklarandena anhöllo därför, att Eders Kungl.
Maj:t ej måtte bifalla stadsfullmäktiges framställning rörande färjplatsen,
hvilken förklarandena hemställde måtte för'' framtida behof
bevaras åt dem.
Uti underdånigt utlåtande den 10 augusti 1907 hemställde Eders
Kungl. Maj:ts befallningshafvande, att, då, oaktadt tid därtill gifvits
förklarandena, de ej kunnat styrka sin rätt, den gjorda invändningen
måtte lämnas utan afseende, samt tillstyrkte, på grund af hvad till stöd
för framställningen anförts, att området i fråga måtte försäljas till staden.
Äfven kammarkollegium, hvars yttrande i ärendet inhämtats, har
i utlåtande den 5 september 1907 förordat bifall till framställningen.
Vid föredragning af detta ärende den 22 november 1907 förordnade
Kungl. Maj:t, att värdering af ifrågavarande lägenhet med därtill
hörande väg skulle på Göteborgs stads bekostnad verkställas af tre gode
män, hvaraf den ene skulle vara domänintendenten i länet samt de två
öfriga utses en af Eders Kungl. Majrts befallningshafvande och en af
drätselkammaren i Göteborg.
Den med anledning häraf genom Eders Kungl. Majrts befallningshafvandes
försorg på föreskrifvet sätt verkställda förrättningen företogs
den 7 mars 1908, och åsattes därvid ifrågavarande lägenhet ett värde
af tre kronor för kvadratmetern eller för hela området 3,816 kronor.
Sedan stadsfullmäktige i Göteborg i infordrad förklaring förmält
sig villiga att till det sålunda åsätta priset inköpa lägenheten, har nu
Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande med öfverlämnande af värderingsinstrumentet
och nyssnämnda förklaring i eget underdånigt utlåtande
den 29 april 1908 tillstyrkt lägenhetens försäljning för det föreslagna
priset.
Slutligen har marinförvaltningen den 19 februari 1909 yttrat sig
i ärendet och därvid förklarat sig icke hafva något att erinra mot, att
ifrågavarande lägenhet förvärfvas af staden.
Lika med de i ärendet hörda myndigheterna anser jag, att förenämnda
kommuner icke förebragt sådana skäl till stöd för sin påstådda
företrädesrätt till ifrågavarande färjplats, att på grund däraf afseende
bör fästas vid deras bestridande af förevarande framställning. Ej heller
hvad de anfört därom, att färjplatsen skulle vara för dem oumbärlig,
synes mig öfvertygande, helst, enligt hvad i ärendet blifvit upplyst,
densamma icke sedan lång tid tillbaka blifvit använd för det ändamål,
för hvilket den alsatts. Då dessutom något skäl för kronan att i sin
ägo bibehålla berörda färjplats och väg icke torde föreligga, medan å
8
Statsutskottets Utlåtande N:o 54.
andra sidan det för staden kan vara af intresse att få förvärfva desamma,
anser jag mig böra förorda framställningen.»
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran emot förevarande
framställning, får alltså hemställa,
att Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition må
af Riksdagen bifallas.
Stockholm den 19 mars 1909.
På statsutskottets vägnar:
G. BILLING.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1909:78 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj.ts proposition angående försäljning till staden Göteborg af en inom säteriet Sannegårdens ägor å stadens omr a1 i texten