Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts i punkterna 1 och 16 under sjätte hufvudtiteln af statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag till regeringsrätten.

1909-03-23 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1909:73, Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts i punkterna 1 och 16 under sjätte hufvudtiteln af statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag till regeringsrätten.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 73.

1

N:o 73.

Ank. till Riksd. kansli den 23 mars 1909 kl. 5 e. m.

Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts i punkterna 1 och 16

under sjätte hufvudtiteln af statsverkspropositionen gjorda

framställningar om anslag till regeringsrätten.

(2 U. A).

I punkt 1 under sjätte hufvudtiteln af den till Riksdagen den 14

januari 1909 aflåtna propositionen angående statsverkets tillstånd och

behof har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att, under förutsättning

att den särskild!; aflåtna propositionen med förslag till lag om Kungl.

Maj:ts regeringsrätt varder af Riksdagen bilalien, dels bestämma lönen

för en hvar af regeringsrättens sju ledamöter till 13,000 kronor samt

för nämnda löns åtnjutande stadga det villkor, att med regeringsrådsämbete

icke må förenas uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse

för bolag, verk, förening eller inrättning, som drifver bank- eller

försäkringsrörelse eller hvars verksamhet eljest har hufvudsakligen ekonomiskt

syfte, ej heller befattning som tjänsteman i bolag, verk, förening

eller inrättning, som ofvan sagts; dels bestämma, att regeringsråden

skola vara berättigade till en pension af 8,000 kronor, att regeringsråden

skola vara skyldiga att erlägga en pensionsafgift af 360

kronor årligen, samt att regeringsråden i öfrigt skola vara underkastade

bestämmelserna i den lag angående civila tjänstinnehafvares rätt till

pension, som vid tillträdet till befattningen är gällande; dels godkänna

den i statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 12 januari 1909 intagna

aflöningsstat för regeringsrättens vaktmästare; dels godkänna de

i samma protokoll upptagna villkor och bestämmelser för åtnjutande

af de i staten upptagna aflöningsförmåner; dels ock bestämma anslaget

till regeringsrätten till 93,700 kronor.

Bill. till Riksd. Brok 1909. 4 Sami. 1 Afd. 44 Höft. (N:o 73).

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 73.

Vidare bar Kungl. Maj:t i punkt 16 af samma hufvudtitel föreslagit

Riksdagen att, under enahanda förutsättning, för upprätthållande af

regeringsrättens verksamhet under år 1909 på extra stat för år 1910

bevilja ett anslag af 70,275 kronor.

Beträffande förstnämnda framställning har departementschefen till

berörda statsrådsprotokoll anfört följande:

»Enligt förut denna dag fattadt beslut skall genom nådig proposition

föreläggas Riksdagen förslag till lag om Kungl. Majrts regeringsrätt;

och torde det nu tillkomma mig att föredraga frågan om det

anslag, som för regeringsrätten erfordras.

Nämnda förslag innebär, bland annat, att regeringsrätten skall utgöras

af sju regeringsråd.

I det för 1908 års Riksdag framlagda förslaget om inrättandet af

en regeringsrätt förutsattes, att aflönings- och pensionsförmånerna för

regeringsrättens ledamöter skulle bestämmas till desamma som för

justitieråd.

I fråga om målens beredning och föredragning förutsätter samma

förslag, att detta skall anförtros åt ämbets- eller tjänstemän i de

särskilda statsdepartementen. Huruvida föredragningen under alla förhållanden

skall kunna tillfredsställande uppehållas på sätt sålunda ifrågasatts

utan förstärkning i ett eller annat departements arbetskrafter,

torde icke på förhand kunna afgöras. Skulle sådant visa sig ovillkorligen

påkalladt och af Riksdagen beviljadt anslag ej lämnar tillgång

för ändamålet, torde emellertid erforderliga medel kunna anvisas från

allmänna besparingar eller under förskottstitel, intilldess närmare erfarenhet

vunnits.

För regeringsrätten och lagrådet torde erfordras en förste vaktmästare

och en vaktmästare, bvilka båda lära böra uppföras å staten

för regeringsrätten. Deras aflöningsförmåner böra gifvetvis bestämmas

i enlighet med hvad chefen för justitiedepartementet förut denna dag

föreslagit för vaktmästare lios högsta domstolen.

Nödiga medel för anskaffande af bibliotek för regeringsrätten och

af inventarier till dess lokaler synas kunna anvisas från det under sjätte

hufvudtiteln uppförda förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser,

ved m. m.»

I afseende å den under extra staten gjorda framställningen har

departementschefen till samma statsrådsprotokoll erinrat, hurusom ifrågavarande

lag om Kungl. Maj:ts regeringsrätt vore afsedd att träda i

kraft den dag, då det hvilande förslaget angående inrättandet af en

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 73.

3

regeringsrätt och ett lagråd, efter att hafva af Riksdagen antagits, blefve

af Konungen gilladt, och ansågo departementschefen att, under förutsättning

att så skedde, regeringsrätten borde kunna träda i verksamhet

omkring den 1 nästkommande april.

Med erinran, att berörda lagförslag numera blifvit i sina hufvudsakliga

delar af Riksdagen godkändt, får utskottet, som icke funnit

anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande framställningar,

hemställa,

att Riksdagen må

a) bestämma lönen för en hvar af regeringsrättens

sju ledamöter till 13,000 kronor samt för

nämnda löns åtnjutande stadga det villkor, att med

regeringsrådsämbete icke må förenas uppdrag såsom

ordförande eller ledamot i styrelse för bolag, verk,

förening eller inrättning, som drifver bank- eller försäkringsrörelse

eller hvars verksamhet eljest har

hufvudsakligen ekonomiskt syfte, ej heller befattning

som tjänsteman i bolag, verk, förening eller inrättning,

som ofvan sagts;

b) bestämma, att regeringsråden skola vara berättigade

till en pension af 8,000 kronor, att regeringsråden

sl^ola vara skyldiga att erlägga eu pensionsafgift

af 360 kronor årligen, samt att regeringsråden

i öfrigt skola vara underkastade bestämmelserna. i

den lag angående civila tjänstinnehafvares rätt till

pension, som vid tillträdet till befattningen är gällande;

c) godkänna följande aflöningsstat för regeringsrättens

vaktmästare:

Lön.

Tjänst-

görings-

pennin-

gar.

Orts-

tillägg.

Summa.

■

kr.

kr.

kr.

kr.

900

450

ISO

1,500

1 vaktmästare........................

700

350

150

1.200

(Efter 5 år kan lönon höjas

j mod 100 kronor.

Summa

2,700

Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge donna förmån

kvarstår, ortstillägg oj till honom utgå äfvensom å lönen afdragas 100 kronor årligen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 73.

d) godkänna följande villkor och bestämmelser

för åtnjutande af de i staten upptagna aflöningsförmåner,

nämligen:

att vaktmästare i regeringsrätten, som skall tjänstgöra äfven hos

lagrådet, skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet

eller jämkning i åligganden, som kan föranledas af möjligen inträdande

förändring af regeringsrättens eller lagrådets arbetssätt eller

eljest i allmänhet kan varda stadgad, samt i sådant hänseende vara pliktig

att, med bibehållande af den aflöning, han innehar, efter ny eller förändrad

arbetsordning sköta de med befattningen förenade göromål;

att. med vaktmästarbefattning i regeringsrätten icke må förenas

annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;

att med sådan befattning ej heller må förenas anställning hos verk

eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom

aktiebolag registreradt, eller annan tjänstebefattning af hvad slag som

helst, så framt ej uppå därom gjord framställning och efter pröfning,

att ifrågavarande anställning eller tjänstebefattning ej må anses inverka

hinderligt för tjänstgöringen såsom vaktmästare i regeringsrätten eller

lagrådet, chefen för civildepartementet finner anställningen eller befattningen

kunna få tills vidare mottagas och bibehållas;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, vederbörande

vaktmästare verkligen tjänstgjort, men för den tid, han varit

från tjänstgöring befriad, skola utgå till den, som uppehållit befattningen

;

att den, som af sjukdom hindras att sin befattning förrätta, äger

uppbära hela lönen jämte ortstillägget, men att den, som undfår ledighet

för svag hälsas vårdande eller enskilda angelägenheter eller i behörig

ordning afstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad

att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten utöfver

sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket af lönen eller ortstillägget,

som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest pröfvas

skäligt;

att aflöning ej må utgå till vaktmästare för tid, hvarunder han

afhållit. sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning erhållit

tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, där vaktmästare varder afstängd från tjänstgöring eller i häkte

tagen, den del af hans aflöning, som icke pröfvas böra användas till

befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida det ej

befinnes skäligt låta honom uppbära något däraf;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 73.

att, där förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande af

vaktmästarbefattning är i staten medgifven, tidpunkten för förhöjningen

bestämmes att inträda efter fem år, under villkor att innehafvare!!

under mer än fyra femtedelar af den tjänstetid, som erfordras för att

vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt tjänsten, samt under

iakttagande, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid början

af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjänstaldern blit
-

vit uppnådd; . . , , ... ... ,

att likväl vaktmästare, som, då han intjänat stadgad, tid för erhållande

af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänstålder, som

berättigar honom till pension, icke må samma förhöjning tillträda;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande

eller dödsfall själfva lönen äfvensom ortstillägget utgå till månadens

slut; samt ... ...

att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i fråga

om rätt till pension skall gälla, hvad i särskild lag .angående civila

tjänstinnehafvares rätt till pension är vid tiden för tillträdet till befattningen

stadgadt; . ...

é) bestämma anslaget till regeringsrätten till

93,700 kronor; samt

/) för upprätthållande af regeringsrättens verksamhet

under år 1909 på extra stat för år 1910 bevilja

ett anslag af 70,275 kronor.

Stockholm den 23 mars 1909.

På statsutskottets vägnar:

G. BILLING.

Sih. till Riksd. Prof. 1909. 4 Sami. 1 Afd. U Raft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1909:61 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj ds i punkterna 1 och 16 under sjätte hufvudtiteln af statsverkspropositionen gjorda framställningar om ansla s. 5 i texten