Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen angående reglering af löneförhållandena m. m. vid myntoch kontrollverken.
1909-03-26 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1909:79, Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen angående reglering af löneförhållandena m. m. vid myntoch kontrollverken.
Dokumentets text
Statsutskottets Utlåtande N:o 79.
1
N:o 79.
Ank. till Riksd. kansli den 26 mars 1909 kl. 2 e. m.
Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen
angående reglering af löneförhållandena m. m.
vid mynt- och kontrollverken.
(2 IT. A.)
I en den 26 sistlidne februari till Riksdagen aflåten, till statsutskottets
förberedande behandling öfverlämnad proposition (n:o 101) har
Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet
öfver finansärenden samma dag föreslagit Riksdagen dels att nuvarande
mynt- och kontrollverken må förenas till ett verk, benämndt mynt- och
justeringsverket, till hvilket från kontroll- och justeringsstyrelsen öfverflyttas
öfverinseendet öfver justeringsväsendet i riket; dels godkänna
följande förslag till aflöningsstat för mynt- och justeringsverket att
tillämpas från och med år 1910:
Bih. till Riksd. Prof. 1909. 4 Samt. 1 Afd. 50 Höft. (N:o 79.)
1
2
Statsutskottets Utlåtande N:o 79.
Kronor.
Tjänst-
Lön.
görings-
pennin-
Arf-
vode.
Orts-
tillägg.
Summa.
gar.
5,600
2,500
—
-
8,100
•
3,600
1,800
—
—
5,400
Efter 5 år kan lönen höjas med
'' 500 kronor och efter 10 år
3,100
1,600
—
—
4,700
| med ytterligare 500 kronor.
2,200
1,500
_
300
4,000
Efter 5 år kan lönen höjas
med 500 kronor, efter 10 år
med ytterligare 500 kronor
och efter 15 år med än
2,200
1,500
—
300
4,000
ytterligare 500 kronor.
-
-
2,500
—
2,500
900
450
—
1,350
—
—
—
-
1,200
—
—
_!
31,250
bostad och bränsle.
1 kamrerare, jämte fri bo
stad och bränsle.........
1 ingenjör.....................
1 kassör................
1 myntgravör .........
i vaktmästare, jämte fri
bostad och bränsle....
Till vikariatsersättningar ■— I
Summa
dels godkänna följande villkor och bestämmelser för åtnjutande af
de i staten upptagna aflöningsförmåner, nämligen:
att innehafvare af ordinarie befattning vid mynt- och justeringsverket
skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller jämkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad
organisation af verket eller dess särskilda afdelningar eller eljest i allmänhet
kan varda stadgad, samt i sådant hänseende, äfvensom därest
verkets ställning inom statsförvaltningen så förändras, att detsamma ej
längre kan anses såsom själfständigt ämbetsverk, eller därest vissa ifrågavarande
verk tillhörande göromål öfverflyttas till annat ämbetsverk, vara
pliktig att, med bibehållande af den tjänstegrad och den aflöning han
innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning sköta de med befattningen
förenade göromål eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande, tjänstgöra i det
verk, till hvilket göromålen öfverlämnas;
att med ordinarie befattning vid mynt- och justeringsverket icke
må förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;
att med ordinarie befattning i nämnda verk ej heller må förenas
vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller
Statsutskottets Utlåtande N:o 79.
3
bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag
registrerad t, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller
bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst, såframt ej,
hvad angår myntdirektören, Kungl. Maj:t och, hvad angår innehafvare
af annan befattning, myntdirektören, uppå därom gjord framställning
och efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej
må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen vid mynt- och justeringsverket,
finner uppdraget eller befattningen kunna få tillsvidare mottagas
och bibehållas;
att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings
innehafvare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för
den tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till den,
som uppehållit befattningen;
att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger
uppbära hela lönen jämte ortstillägg, men att den, som undfår ledighet
för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos
Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag
eller i behörig ordning afstängas från tjänstgöring eller eljest är lagligen
förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten
utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket af lönen eller
ortstillägget, som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest
pröfvas skäligt;
att aflöning ej må utgå till tjänstinnehafvare för tid, hvarunder
han afhållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning
erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;
attj därest tjänstinnehafvare varder afstängd från tjänstgöring
eller i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke pröfvas böra
användas till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas,
såvida ej finnes skäligt låta honom uppbära något däraf;
att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras till följd af tjänsteresor
eller för beredande af semester, tjänsteman af lägre grad skall
vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning vid myntoch
justerings ver ket, densamma, mot åtnjutande i förstnämnda fall af
de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar, men eljest af däremot
svarande belopp i stället för egna tjänstgöringspenningar, bestrida,
dock ej längre än sammanlagdt tre månader under ett och samma
kalenderår;
att, därest förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande
af befattning i samma lönegrad är i staten medgifven, tidpunkten för
första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 79.
att innehafvare]! under mer än fyra femtedelar af den tjänstetid, som
erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt
sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort
annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till
last den tid, han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen efter
ytterligare fem år, på samma villkor, samt för tredje förhöjningen,
därest sådan kan ske, efter än ytterligare fem år, äfvenledes på samma
villkor under iakttagande, hvad hvar och en af omförmälda löneförhöjningar
angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid
början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjänsteåldern
blifvit uppnådd; börande löntagare därvid tillgodoräknas den
tid, som före den nya aflöningsstatens trädande i kraft förflutit från
hans tillträde till motsvarande eller jämförlig befattning vid de hittillsvarande
mynt- och kontrollverken, vare sig på grund af fullmakt eller
konstitutorial eller på grund af förordnande i följd af frågan om nämnda
verks omorganisation;
att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande
af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder,
som berättigar honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;
att tjänstemännen äga årligen, när sådant kan ske utan hinder
för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester, myntdirektören, förste
ingenjören och kamreraren en hvar under en och en half månad samt
tjänstemännen af första lönegraden en hvar under en månad;
att tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å
uppbörd, är pliktig att begagna sig af semester å tid af året, som af
myntdirektören bestämmes;
att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande
eller dödsfall själfva lönen äfvensom ortstillägg utgå till månadens slut;
att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i fråga
om rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila
tjänstinnehafvares rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens
ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare af befattning, som därefter
tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgadt; samt
att den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig
underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande af eller
minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller
utgå för bestyr i sammanhang därmed;
dels förklara,
ej mindre, att en hvar, som med eller efter 1910 års ingång tillträder
befattning vid mynt- och justeringsverket, skall vara pliktig att
underkasta sig nu omförmälda villkor och bestämmelser;
Statsutskottets Utlåtande N:o 79.
5
än äfven att de förutvarande innehafvare af befattningar vid
mynt- och kontrollverken, hvilka icke före den 1 november 1909 anmäla,
att de vilja underkasta sig den nya aflöningsstaten samt nämnda
villkor och bestämmelser, och som icke lagligen kunna därtill förbindas,
skola varda bibehållna vid dem dittills tillkommande aflöningsförmåner
äfvensom, i den mån ej annat föranledes af bestämmelserna i förenämnda
lag, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit dem;
dels i riksstaten under sjunde hufvudtiteln, i stället för det därstädes
för närvarande uppförda ordinarie anslag till mynt- och kontrollverken,
uppföra ett ordinarie anslag till mynt- och justeringsverket å
31,250 kronor;
dels medgifva, att alla för mynt- och justeringsverkets verksamhet
erforderliga omkostnader må bestridas af de inkomster, som uppstå
i sammanhang med myntnings- och justeringsverksamheten;
dels ock, under förutsättning af bifall till sistnämnda hemställan,
ur riksstaten utesluta det under sjunde hufvudtiteln å ordinarie stat
uppförda förslagsanslaget å 15,000 kronor med titel »omkostnader för
kontrollverket».
Till departementschefens till berörda statsrådsprotokoll afgifna
anförande i ämnet tillåter sig utskottet hänvisa.
Den föreslagna omorganisationen af mynt- och kontrollverken, hufvudsakligen
gående ut på att sammanslå dessa båda verk till ett verk med
benämning mynt- och justeringsverket samt öfverflyttande å detsamma
af den nuvarande kontroll- och justeringsstyrelsens befattning med
justeringsväsendet, har utskottet funnit sig, på grund af hvad därom
i ärendet förekommit, böra tillstyrka. Likaså har utskottet intet att
erinra mot det föreslagna antalet tjänstemän och dessas fördelning i
olika aflöningsgrader.
Beträffande aflöningarna, föreslås att verkets chef, myntdirektören,
skulle i hufvudsak jämställas med tredje gradens tjänstemän i de nyreglerade
centrala ämbetsverken med det undantag att, med hänsyn till
den honom tillkommande förmånen af fri bostad och bränsle, ortstillägg
icke skulle till honom utgå samt att i stället för ålder sti Hägg,
hvartill han ej skulle vara berättigad, själfva lönen sättes till motsvarande
belopp, 600 kronor, högre. Förste ingenjören skulle jämställas
med andra gradens tjänstemän, dock att af enahanda anledning som
beträffande myntdirektören, ortstillägg ej skulle tillkomma honom, och
kamreraren, som för närvarande i aflöningshänseende intager en mellanställning
mellan första och andra gradens tjänstemän i de ännu ej om
-
Utskottets
yttrande.
6
Statsutskottets Utlåtande N:o 79.
reglerade ämbetsverken, skulle fortfarande komma att innehafva en dylik
ställning i förhållande till berörda tjänstemän i de nyreglerade verken,
i det att hans begynnelseaflöning föreslås till 4,700 kronor, jämte fri bostad
och bränsle. Dessa aflöningar hafva icke gifvit utskottet annan anledning
till erinran än att det belopp, hvartill, enligt hvad ofvan nämnts,
den myntdirektören och förste ingenjören tillkommande förmånen af
fri bostad och bränsle uppskattats eller det tjänstemän i motsvarande
lönegrader eljest tillkommande ortstillägg, respektive 600 och 400 kronor,
synes väl lågt och att med hänsyn härtill de föreslagna aflöningarne
böra minskas med, för myntdirektören 300 kronor, samt för förste
ingenjören 200 kronor, hvilka belopp böra afdragas å själfva lönen.
Begynnelseaflöningarne för dessa tjänstemän skulle alltså blifva, för
myntdirektören lön 5,300 kronor, tjänstgöringspenningar 2,500 kronor,
tillhopa 7,800 kronor, och för förste ingenjören lön 3,400 kronor, tjänstgöringspenningar
1,800 kronor, tillhopa 5,200 kronor. Jämväl kamrerarens
aflöning synes med hänsyn till ofvanberörda honom tillkommande naturaförmåner
kunna minskas med 100 kronor, hvilket belopp lärer böra
afdragas å hans till 3,100 kronor föreslagna lön.
Då emellertid utskottet anser, att de sålunda föreslagna nedsättningarne
af ifrågavarande tjänstemäns löner icke skäligen böra föranleda
till minskning af de dem tillkommande pensioner, torde i särskilda
vid staten fogade anmärkningar böra angifvas, att pensionsunderlagen
utgöra för myntdirektören 5,600 kronor, för förste ingenjören 4,600
kronor och för kamreraren 4,100 kronor.
Vaktmästarens aflöning är föreslagen till 1,350 kronor, däraf 900
kronor lön och 450 kronor tjänstgöringspenningar eller samma belopp
som för förste vaktmästaren i de nyreglerade ämbetsverken, dock att,
med hänsyn till nu förevarande befattningshafvares rätt till fri bostad
och bränsle, ortstillägget å 150 kronor uteslutits. Härvid är emellertid
att märka att, då dylik förmån tillkommer förste vaktmästarne, å
deras aflöning afdrages, förutom ortstillägget, 100 kronor å själfva
lönen, och att vaktmästarens i mynt- och justeringsverket aflöning således
i realiteten är 100 kronor högre än förste vaktmästarnes. Med
hänsyn till de särskildt stora kraf, som måste ställas på innehafvarens
af den ifrågavarande befattningen ordentlighet, redbarhet och duglighet
— bland annat åligger honom att inom staden transportera myntposter
— har utskottet emellertid ej ansett sig böra föreslå någon
nedsättning i den för honom ifrågasatta aflöningen.
Öfriga aflöningar har utskottet lämnat utan anmärkning.
7
Statsutskottets Utlåtande N:o 79.
A flönings villkoren äfvensom öfriga här ofvan ej vidrörda delar
af det föreliggande förslaget hafva ej heller gifvit utskottet anledning
till erinran.
Såsom villkor för aflöningsstatens trädande i kraft lärer böra
uppställas föreskrift om 6 timmars daglig tjänstgöring å tjänsterummet.
På grund af hvad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att Riksdagen må
a) godkänna följande stat för mynt- och justeringsverket;
-
K
r o n o r.
Tjänst-
Lön.
görings-
pennin-
Arf-
vode.
Orts-
tillägg.
Summa.
gar.
Myntdirektören,
jämte fri bostad
och bränsle ...
5,300
2,500
7,800’)
1 förste ingenjör,
jämte fri bostad
och bränsle ...
3,400
1,800
_
5,200»)
Efter 5 år kan lö- nen höjas med
1 kamrerare,
500 kronor och
jämte fri bostad
efter 10 år med
ytterligare 500
och bränsle ...
3,000
1,600
—
—
4,600»)
kronor.
1 ingenjör ......
2,200
1,500
—
300
4,000
lEfter 5 år kan lö- 1 nen höjas med
1 kassör .........
2,200
1,500
300
4,000
1 myntgravör ...
500 kronor, ef-
—
—
2,500
—
2,500
ter 10 år med
1 vaktmästare,
ytterligare 500
kronor och ef-
jämte fri bostad
ter 15 år med
och bränsle
Till vikariatser-
900
450
—
—
1,350
än ytterligare
500 kronor.
sättningar......
—
—
—
—
1,200
Summa
—
_
-1
—
30,650
*) Pensionsunderlaget för myntdirektörstjänsten utgör 5,600 kronor.
!) Pensionsunderlaget för förste ingenjörstjänsten utgör 4,600 kronor.
*) Pensionsunderlaget för k am re rare tj än s te n utgör 4,100 kronor.
8
Statsutskottets Utlåtande N:o 79.
b) besluta, att under ofvanstående aflöningsstat
skall införas följande bestämmelse:
»Denna lönestat träder i kraft den 1 januari
1910 under förutsättning att Kungl. Maj:t dessförinnan
meddelar föreskrift därom, att samtliga ordinarie
tjänstemän och betjänte skola, i den mån ej undantag
kunna anses böra stadgas eller för särskilda fall efter
pröfning medgifvas, vara å tjänsterummet tillstädes
minst 6 timmar hvarje söckendag»;
c) godkänna följande villkor och bestämmelser
för åtnjutande af de i staten upptagna aflöningsförmåner,
nämligen:
att innehafvare af ordinarie befattning vid myntoch
justeringsverket skall vara underkastad den vidsträcktare
tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i
åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad
organisation af verket eller dess särskilda afdelningar
eller eljest i allmänhet kan varda stadgad, samt i sådant
hänseende, äfvensom därest verkets ställning inom statsförvaltningen
så förändras, att detsamma ej längTe
kan anses såsom själfständigt ämbetsverk, eller därest
vissa ifrågavarande verk tillhörande göromål öfverflyttas
till annat ämbetsverk, vara pliktig att, med
bibehållande af den tjänstegrad och den aflöning han
innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning sköta
de med befattningen förenade göromål eller, efter Kungl.
Maj:ts förordnande, tjänstgöra i det verk, till hvilket
göromålen öfverlämnas;
att med ordinarie befattning vid mynt- och justeringsverket
icke må förenas annan tjänst å rikets,
Riksdagens eller kommuns stat;
att med ordinarie befattning i nämnda verk ej
heller må förenas vare sig uppdrag såsom ordförande
eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är
med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom
aktiebolag registreradt, eller befattning såsom tjänsteman
i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning
af hvad slag som helst, såframt ej, hvad
angår myntdirektören, Kungl. Maj:t och, hvad angår
innehafvare af annan befattning, myntdirektören, uppå
Statsutskottets Utlåtande N:o 79.
9
därom gjord framställning och efter pröfning, att
ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må
anses inverka hinderligt för tjänstgöringen vid myntoch
justeringsverket, finner uppdraget eller befattningen
kunna få tillsvidare mottagas och bibehållas;
att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast
för den tid, befattnings innehafvare verkligen tjänstgjort
eller åtnjutit semester, men för den tid, han
eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till
den, som uppehållit befattningen;
att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin
befattning, äger uppbära hela lönen jämte ortstillägg,
men att den, som undfår ledighet för svag hälsas
vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos
Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra
särskilda uppdrag eller i behörig ordning afstänges
från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att
sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten
utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så
mycket af lönen eller ortstillägget, som för befattningens
uppehållande erfordras eller eljest pröfvas
skäligt;
att aflöning ej må utgå till tjänstinnehafvare för
tid, hvarunder han'' af hålli t sig från tjänstgöring utan
att hafva i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet
eller kunna styrka giltigt förfall;
att, därest tjänstinnehafvare varder afstängd från
tjänstgöring eller i häkte tagen, den del af hans aflöning,
som icke pröfvas böra användas till befattningens
uppehållande, skall under tiden innehållas,
såvida ej finnes skäligt låta honom uppbära något
däraf;
att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras
till följd af tjänsteresor eller för beredande af semester,
tjänsteman af lägre grad skall vara skyldig att, om
lian förordnas till högre befattning vid mynt- och
justeringsverket, densamma, mot åtnjutande i förstnämnda
fall af de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar,
men eljest af däremot svarande
Bih. till Riksd. Prof. 1909. 4 Sami. 1 Åfd. 50 Höft. 2
10
Statsutskottets Utlåtande N:o 79.
belopp i stället för egna tjänstgöringspenningar, bestrida,
dock ej längre än sammanlagdt tre månader
under ett och samma kalenderår;
att, därest förhöjning af lönen efter viss tids
fortsatt innehafvande af befattning i samma lönegrad
är i staten medgifven, tidpunkten för första förhöjningen
bestämmes att inträda efter fem år, under
villkor att innehafvaren under mer än fyra femtedelar
af - den tjänstetid, som erfordras för att vinna nämnda
förhöjning, med godt vitsord bestridt sin egen eller,
på grund af förordnande, annan statens tjänst eller
fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke
må föras honom till last den tid, han åtnjutit semester,
och för andra förhöjningen efter ytterligare fem år,
på samma villkor, samt för tredje förhöjningen, därest
sådan kan ske, efter än ytterligare fem år, äfvenledes
på samma villkor under iakttagande, hvad hvar och
en af omförmälda löneförhöjningar angår, att den
högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid början
af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade
tjänsteåldern blifvit uppnådd; börande löntagare därvid
tillgodoräknas den tid, som före den nya aflöningsstatens
trädande i kraft förflutit från hans tillträde
till motsvarande eller jämförlig befattning vid de
hittillsvarande mynt- och kontrollverken, vare sig på
grund af fullmakt eller konstitutorial eller på grund
af förordnande i följd af frågan om nämnda verks
omorganisation;
att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad
tid för erhållande af löneförhöjning, redan uppnått
den lefnads- och tjänsteålder, som berättigar honom
till pension, icke må tillträda samma förhöjning;
att tjänstemännen äga årligen, när sådant kan
ske utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta
semester, myntdirektören, förste ingenjören och kamreraren
en hvar under en och en half månad samt
tjänstemännen af första lönegraden en hvar länder en
månad;
att tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd
eller kontroll å uppbörd, är pliktig att begagna sig
Statsutskottets Utlåtande N:o 79.
11
af semester å tid af året, som af myntdirektören bestämmes;
att
vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande,
entledigande eller dödsfall själfva lönen
äfvensom ortstillägg utgå till månadens slut;
att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå
äfvensom i fråga om rätt till pension skall gälla hvad
i särskild lag angående civila tjänstinnehafvares rätt
till pension är vid tiden för den nya lönestatens
ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare af befattning,
som därefter tillträdes, vid tillträdet till befattningen
stadgadt; samt
• -• att den, som tillträder den nya aflöningsstaten,
skall vara skyldig underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts
bestämmande, upphörande af eller minskning i extra
inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller
utgå för bestyr i sammanhang därmed;
d) förklara,
ej mindre, att en hvar, som med eller efter
1910 års ingång tillträder befattning vid mynt- och
justeringsverket, skall vara pliktig att underkasta sig
ofvanberörda villkor och bestämmelser;
än äfven att de förutvarande innehafvare af befattningar
vid mynt- och kontrollverken, livilka icke
före den 1 november 1909 anmäla, att de vilja underkasta
sig den nya aflöningsstaten samt nämnda
villkor och bestämmelser, och som icke lagligen kunna
därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem dittills
tillkommande aflöningsförmåner äfvensom, i den
mån ej annat föranledes af bestämmelserna i förenämnda
lag, vid den rätt till pension, som dittills
tillkommit dem;
e) i riksstaten under sjunde hufvudtiteln, i stället
för det därstädes för närvarande uppförda ordinarie
anslag till mynt- och kontrollverken, uppföra ett
ordinarie anslag till mynt- och justeringsverket å
30,650 kronor;
f) medgifva, att alla för mynt- och justeringsverkets
verksamhet erforderliga omkostnader må be
-
12
Statsutskottets Utlåtande N:o 79.
stridas af de inkomster, som uppstå i sammanhang
med myntnings- och justeringsverksamheten;
g) under förutsättning af bifall till sistnämnda
hemställan, ur riksstaten utesluta det under sjunde
hufvudtiteln å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget
å 15,000 kronor med titel »omkostnader för kontrollverket».
Stockholm den 26 mars 1909.
På statsutskottets vägnar:
G. BILLING.
Det skulle här antecknas, att herrar P. Sörensson, H. Andersson,
C. Persson och A. Ekman icke deltagit i förestående ärendes behandling
inom utskottet.
STOCKHOLM, ISAAC MAP.CUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1909.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.