Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående fullföljande af den föregående år påbörjade omorganisationen af landtmäteristaten i orterna.
1909-03-30 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1909:84, Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående fullföljande af den föregående år påbörjade omorganisationen af landtmäteristaten i orterna.
Dokumentets text
Statsutskottets Utlåtande N:o 84.
1
N:o 84.
Ank. till Riksd. kansli den 30 mars 1909, kl. 12 midd.
Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående
fullföljande af den föregående år påbörjade omorganisationen
af landtmäteristaten i orterna.
(I. A.)
I en till Riksdagen den 12 februari 1909 aflåten, till statsutskottet
för förberedande behandling remitterad proposition (n:o 38) har Kungl.
Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver
jordbruksärenden för samma dag föreslagit Riksdagen att
dels godkänna den i statsrådsprotokollet intagna, af departementschefen
föreslagna aflöningsstaten för landtmäteristaten i orterna äfvensom
de villkor och bestämmelser, som departementschefen föreslagit för
åtnjutande af de i samma stat för distriktslandtmätare upptagna
aflöningsförmånerna;
dels förklara, att de förutvarande innehafvare af kommissionslandtmätarbefattning,
hvilka icke erhålla befordran till distriktslandtmätartjänst,
skola varda bibehållna vid den rätt till pension, som hittills tillkommit
dem;
dels höja det i riksstaten under nionde hufvudtiteln uppförda
ordinarie anslag till landtmäteristaten i orterna från 161,400 kronor
med 322,000 kronor till 483,400 kronor; samt i anledning däraf jämväl
höja anslaget till landtmäteristaten i dess helhet, nu 233,400 kronor,
med samma belopp eller till 555,400 kronor;
Bih. till Riksd. Prot. 1909. 4 Sami. 1 Afd. 55 Höft. (N:o 84.)
1
2
Statsutskottets Utlåtande N:o 84.
dels ock å extra stat för år 1910 bevilja ett förslagsanslag å 30,000
kronor till bestridande af kostnaderna för vissa af distriktslandtmätare
företagna tjänsteresor.
Den af departementschefen föreslagna aööningsstaten för landtmäteristaten
i orterna är af följande utseende:
Kronor
!
Lön
Tjänst-
görings-
penningar
Orts-
tillägg
Arf-
voden
Summa
i
1 förste landtmätare
4,000
2,000
400
6,400
1 » »
4,000
2,000
200
—
6,200
4 » »
16,000
8,000
800
—
24,800
lönen höjas
1 » »
4,000
2,000
—
—
6,000
med 500 kr.
17» »
68,000
34,000
—
—
102,000
1 distriktslandtmä-
tare
2,000
_
2,000
j Efter 5 år kan''
119 distriktslandtmä-
1 lönen höjas
1 med 400 kro-
tare .
238,000
238,000
1 nor, efter ytter-!
'' ligare 5 år lika- ledes med 400
1 extra landtmätare
—
—
1,600
1,600
högst 39 extra landtmä-
kronor samt
tare .........
—
—
—
62,400
62,400
efter än ytter- ligare 5 år
1 amanuens
_
2,000
10,000
600
17,400
2,000
10,000
600
17,400
5 amanuenser
med 400 kr.
1 auskultant
29 anskri It ant er
vikariatsersättning för
uppehållande af förste
landtmätartjänst un- der semester
4,000
4,000
Summa
—
—
—
—
483,400
Anm. För distriktslandtmätare skall lönen med därtill hörande ålderstillägg utgöra
pensionsunderlag.
Hufvudgrunderna i det nu föreliggande omorganisationsförslaget
angifvas af departementschefen, enligt samma statsrådsprotokoll, vara
dels utbytande af det nuvarande systemet, enligt hvilket ifrågavarande
Statsutskottets Utlåtande N:o 84.
3
landtmätare uteslutande aflönas genom arfvoden enligt taxa af de
enskilda personer, som anlita deras tjänstebiträde, mot ett system,
hvarigenom de skulle aflönas såviil af staten med vissa bestämda belopp
som af don allmänhet, hvilken anlitar dem, genom arfvoden enligt eu
väsentligen nedsatt taxa, dels ock borttagandet af den nuvarande friheten
för allmänheten att inom vissa gränser välja den förrättningsman, den
önskar, samt af den därmed sammanhängande konkurrensen mellan
landtmätarna om förordnanden och införandet i stället af distriktsindelning
med skyldighet och rättighet för distriktslandtmätaren att i regel utföra
alla förrättningar inom distriktet. Genom taxans nedsättning skulle en
afsevärd lindring beredas allmänheten i dess landtmäterikostnader.
Beträffande utredningen i öfrigt i ärendet tillåter sig utskottet
att hänvisa till hvad statsrådsprotokollet därom innehåller.
Sedan lång tid tillbaka hafva önskemål framburits dels från den
jordbrukande allmähetens sida att kunna erhålla mindre kostsamma Jandtmäteriförrättningar
och dels från landtmätarnas sida att icke uteslutande
vara hänvisade till den alltid ovissa inkomsten genom arfvoden af enskilda
personer för hvarje särskild, under konkurrens med yrkeskamrater
erhållen förrättning utan att i likhet med andra tjänstemän komma
i åtnjutande af en bestämd aflöning och få verka, enhvar inom sitt
eget bestämda område. Dessa onekligen behjärtansvärda önskemål
kunna uppenbarligen icke vinnas på annat sätt, än genom att staten
träder emellan; och då ifrågavarande tjänstemäns verksamhet är till
gagn icke blott för dem, som omedelbart anlita deras tjänstebiträde,
utan äfven för landet i dess helhet, synes billigheten kräfva, att staten
icke undandrager sig de uppoffringar, som i detta afseende kunna skäligen
erfordras. Då nu genom det föreliggande förslaget denna angelägenhet
synes kunna ordnas på ett lyckligt sätt, har utskottet, i öfverensstämmelse
med de i ärendet hörda myndigheternas nästan enhälligt
uttalade gillande af förslaget, funnit sig böra biträda detsamma, dock
under den gifna förutsättningen, att den i utsikt ställda nedsättningen
af taxan för landtmäteriförrättningar kommer till stånd.
En af de i ärendet hörda länsstyrelserna har visserligen ifrågasatt,
huruvida inrättandet af ett så stort antal distriktslandtmätartjänster
som det föreslagna vore behöflig! åtminstone för närvarande;
men då, enligt hvad utredningen gifver vid handen, för närvarande
omkring 185 landtmätare äro fullt sysselsatta af de göromål, som enligt
förslaget skulle utföras af tillsammans högst 160 distrikts- och extra
Utskottets yttrande.
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 84.
landtmätare, samt någon minskning i dessa göromål icke torde kunna
under en öfverskådlig framtid förväntas inträda, har utskottet funnit
det icke vara tillrådligt att ytterligare begränsa antalet af berörda
landtmätare. Då sålunda någon nedsättning af antalet distrikts- och
extra landtmätare icke torde kunna vidtagas, synes ej heller, med
hänsyn till vikten däraf, att de extra landtmätarna må kunna påräkna
befordran till distriktslandtmätarbefattning vid ej alltför framskriden
ålder, någon rubbning i förslagets, enligt utskottets mening, väl
afvägda proportion mellan antalet distriktslandtmätare och extra landtmätare
böra ifrågakomma.
Emot den föreslagna aflöningsstaten, som beträffande förste landtmätare,
amanuenser och posten till vikariatsersättning öfverensstämmer
med hvad nästlidet års Riksdag därutinnan beslutat, har utskottet icke
något att erinra, liksom utskottet ej heller funnit anledning till anmärkning
emot de för åtnjutande af de i staten för distriktslandtmätare
upptagna aflöningsförmånerna föreslagna, med hvad som redan enligt
1908 års Riksdags beslut föreskrifvits i fråga om åtnjutande af de för
förste landtmätare upptagna aflöningsförmånerna i hufvudsak öfverensstämmande
allmänna villkor och bestämmelser.
I fråga om möjligheten att bereda dem af nuvarande kommissionslandtmätare
och vice kommissionslandtmätare, som skäligen kunna göra
anspråk därpå, lämplig anställning enligt den nya staten, har departementschefen
till omförmälda statsrådsprotokoll uttalat, att detta icke skulle möta
svårighet, beroende, bland annat, därpå, att till landtmäteristaten hörde
en del personer, som antingen innehade annan statstjänst eller redan
åtnjöte pension af statsverket på annat håll. Med anledning häraf har
utskottet velat uttala den mening, att personer, som med annan statstjänst
förenat befattning som kommissionslandtmätare och vice kommissionslandtmätare
eller efter erhållen pension ägnat sig åt sådan befattnings
utöfvande, synas vid fråga om befordran böra likställas med öfriga
sådana landtmätare; kommande gifvetvis beträffande deras pension de
i gällande lag angående civila tjänsteinnehafvares rätt till pension
intagna bestämmelser angående pensions förenande med lön eller pension
från annan statstjänst att vinna tillämpning.
Såsom förutsättning för den föreslagna distriktsindelningens genomförande
torde, såsom departementschefen ock framhållit, ändring i
13 § skiftesstadgan, hvilket författningsrum innehåller bestämmelser
om landtmätares förordnande till landtmäteriförrättning, erfordras; och
har Kungl. Maj:t äfven till Riksdagen aflåtit proposition i sådant syfte.
Däi''est Kungl. Maj:ts nu förevarande framställning vinner Riksdagens
Statsutskottets Utlåtande N:o 84.
5
bifall, lärer Riksdagen jämväl besluta den ändring i skiftesstadgan, som
däraf må föranledas.
Vidkommande slutligen kraf vet på anslag för vissa af distriktslandtmätarnas
resor finner utskottet, i betraktande af det för utskottet
väl kända, af handlingarna i målet bestyrkta förhållandet, att vid en
del mindre landtmäteriförrättningar landtmätarens reseersättning uppgår
till högre belopp än arfvodet för förrättningen, hvadan gifvetvis åtskilliga
sådana mindre förrättningar till skada för den ordning och reda,
som bör råda beträffande äganderätten till jorden, aldrig komma till
stånd, förslaget om åliggande för distriktslandtmätarna att företaga regelbundet
återkommande resor genom distriktet för utförande af mindre
förrättningar synnerligen behjärtansvärdt. V id en sådan anordning
torde åtminstone en del af resekostnaden böra utgå af statsmedel; och
har utskottet icke något att erinra emot hvad Härutinnan föreslagits
eller emot beloppet af det för ändamålet äskade anslaget samt detsammas
uppförande såsom förslagsanslag och å extra stat.
På grund af hvad sålunda anförts och i anslutning till Kungl.
Maj:ts förslag, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må
a) godkänna följande afiöningsstat för landtmäteristaten
i orterna att gälla från och med den 1
januari 1910:
6
Statsutskottets Utlåtande N:o 84.
1
Kronor
Tjänst-
Orts-
Lön
görings-
till-
Arf-
Summa
pen-
ningar
tagg
voden
1 förste landtmätare
4,000
2,000
400
_
6,400
1 » »»
4,000
2,000
200
—
6,200
Efter 5 år kan:
4 „
10,000
8,000
800
—
24,800
J lönen höjasj
1 med 500 kr. i
1
* »» »
O
O
2,000
—
—
6,000
! 17 „
08,000
34,000
—
—
102,000
)
1 distriktslandtmä-
2,000
2,000
] 119 distriktslandtmä-
1 lönen höjas;
|'' med 400 kr.,
238,000
238,000
j efter ytter-1
1 extra landtmätare
—
-
1,600
1,600
ligare 5 år!
likaledes
högst 39 extra landt-
med 400 kr.
62,400
62,400
samt efter
än ytterli-
2,000
2,000
gare ö år
I f
10,000
10,000
j o amanuenser ......
—
—
—
med 400 kr.
600
17,400
600
17,400
29 auskultant»- ......
vikariatsersättning
_
—
för uppehållande af
förste landtmätar-
tjänst under se-
4,000
4,000
!
Summa
— : —
_
—
483,400
:
Anm. För distriktslandtinätare skall lönen med därtill körande
ålderstillägg utgöra pensionsunderlag.
b) godkänna följande villkor och bestämmelser
för åtnjutande af de i samma stat för distriktslandtmätare
upptagna aflöningsförmånerna, nämligen:
att distriktslandtinätare skall vara underkastad
såväl den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller
jämkning i åligganden som ock den reglering af tjänstgöringsområde,
eller förflyttning till annat tjänstgöringsområde,
som kan varda föreskrifven, vare sig
Statsutskottets Utlåtande N:o 84.
7
vid en möjligen inträdande förändrad organisation af
landtmäteristaten eller särskilda delar däraf eller eljest,
samt i sådant hänseende särskildt vara pliktig att
med bibehållande af den lön han innehar fullgöra de
nya eller förändrade tjänstegöromål, som efter en dylik
omorganisation kunna varda honom ålagda;
att med distriktslandtmätartjänst icke må förenas
annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;
att med distriktslandtmätartjänst icke heller må
förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot
i styrelse för verk eller bolag, som är med Kungl.
Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag
registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant
verk eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad
slag som helst, såframt ej landtmäteristyrelsen, uppå
därom gjord framställning och efter pröfning, att
ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må
anses inverka hinderligt för tjänstgöringen vid landtmäteristaten,
finner uppdraget eller befattningen kunna
få tills vidare mottagas och bibehållas;
att distriktslandtmätare, som åtnjuter tjänstledighet,
skall, därest han ej träffat aftal med vikarien om
dennes aflöningsvillkor, till vikarien afstå det arfvode
enligt taxa, hvilket belöper å de af vikarien verkställda
tjänstegöromål;
att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin
befattning, äger uppbära hela lönen, men att den, som
undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda
angelägenheter, tjänstgöring hos Riksdagen, dess utskott
eller revisorer eller andra särskilda uppdrag
eller i behörig ordning afstänges från tjänstgöring eller
eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen,
kan förpliktas att under ledigheten, utöfver arfvode,
som nyss är sagdt, afstå så mycket af lönen, som
för tjänstens uppehållande erfordras eller eljest pröfvas
skäligt;
att aflöning ej må utgå till tjänsteman för tid,
hvarunder han afhållit sig från tjänstgöring utan att
hafva i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet eller
kunna styrka giltigt förfall;
8
Statsutskottets Utlåtande N:o 84.
att, därest tjänsteman varder afstängd från tjänstgöring
eller i häkte tagen, den del af hans lön, som
icke af landtmäteristyrelsen pröfvas böra användas till
befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas,
såvida ej landtmäteristyrelsen finner skäligt låta honom
uppbära något däraf;
att, vid sjukdomsförfall eller när det erfordras
för beredande af semester, distriktslandtmätare skall
vara skyldig att, om han förordnas att uppehålla förstelandtmätartjänst,
densamma, mot åtnjutande i förstnämnda
fall af de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar,
men i senare fallet af däremot svarande
belopp, bestrida, dock ej längre än sammanlagdt
tre månader under ett och samma kalenderår;
att beträffande tidpunkterna för de förhöjningar
af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande af distriktslandtmätartjänst,
som äro i staten medgifna, tidpunkten
för första förhöjningen bestämmes att inträda efter
fem år, under villkor att innehafvaren under mer än
fyra femtedelar af den tjänstetid, som erfordras för
att vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt
sin egen eller, på grund af förordnande, annan
statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag,
och för andra förhöjningen, efter ytterligare fem år,
på samma villkor, samt för tredje förhöjningen, efter
än ytterligare fem år, äfvenledes på samma villkor,
under iakttagande, hvad hvar och en af omförmälda
löneförhöjningar angår, att den högre aflöningen ej
får tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst
efter det, hvarunder den stadgade tjänsteåldern blifvit
uppnådd; börande löntagare, som förut varit kommissionslandtmätare,
därvid tillgodoräknas den tid, som
före den nya aflöningsstatens trädande i kraft förflutit
från det han tillträdt kommissionslandtmätarbefattningen;
att
likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad
tid för erhållande af löneförhöjning, redan uppnått den
lefnads- och tjänsteålder, som berättigar honom till
pension, icke må tillträda samma förhöjning;
Statsutskottets Utlåtande N:o 84.
9
att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande,
entledigande eller dödsfall lönen utgår till
månadens slut;
att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå
äfvensom i fråga om rätt till pension skall gälla hvad
i särskild lag angående civila tjänstinnehafvares rätt
till pension är vid tiden för samma lönestats ikraftträdande
eller, såvidt angår innehafvare af befattning,
som därefter tillträdes, vid tillträdet till befattningen
stadgadt; samt
att den, som tillträder den nya aflöningsstaten,
skall vara skyldig underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts
bestämmande, omreglering af de extra inkomster, som
kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå för bestyr i
sammanhang därmed;
c) förklara, att de förutvarande innehafvare af
kommissionslandtmätarbefattning, hvilka icke erhålla
befordran till distriktslandtmätartjänst, skola varda bibehållna
vid den rätt till pension, som hittills tillkommit
dem;
d) höja det i riksstaten under nionde hufvudtiteln
uppförda ordinarie anslag till landtmäteristaten i orterna
från 161,400 kronor med 322,000 kronor till 483,400
kronor samt i anledning däraf jämväl höja anslaget
till landtmäteristaten i dess helhet, nu 233,400 kronor,
med samma belopp eller till 555,400 kronor; samt
e) å extra stat för år 1910 bevilja ett förslagsanslag
å 30,000 kronor till bestridande af kostnaderna
för vissa af distriktslandtmätare företagna tjänsteresor.
Stockholm den 30 mars 1909.
På statsutskottets vägnar:
G. BILLING.
Herrar friherre C. H. Falkenberg och F. Berg hafva begärt få
autecknadt, att de icke deltagit i förestående ärendes behandling inom
utskottet.
Bih. till Riksd. Prof. 1909. 4 Sami. 1 Afd. 55 Höft.
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.