Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om restitution till hotellaktiebolaget Continental i Ystad af erlagd brännvinsförsäljningsafgift.

1909-03-30 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1909:85, Utlåtande, i anledning af väckt motion om restitution till hotellaktiebolaget Continental i Ystad af erlagd brännvinsförsäljningsafgift.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskott ds Utlåtande N :o 85.

1

N:o 85.

Ank. till Riksd. kansli den 30 mars 1909, kl. 12 midd.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om restitution till hotellaktiebolaget

Continental i Ystad af erlagd brännvinsförsäljningsafgift.

(I. A.)

I en inom Andra Kammaren väckt, till statsutskottets förberedande

handläggning öfverlämnad motion (n:o 145) har herr F. W. Thorsson hemställt,

att Riksdagen ville besluta att medgifva hotellaktiebolaget Continental

i Ystad restitution af 6,750 kronor, utgörande af bolaget erlagd

försäljningsafgift för tiden Vi—3% 1907 för en af fru Henriette Lindgren

i Ystad intill förstnämnda dag utöfvad rättighet till brännvinsförsäljning

i Ystad.

Till stöd för motionen har anförts följande:

»Vid tiden för tillkomsten af den nya lagstiftningen rörande brännvinsförsäljningen

bedrefs af O. Th. Lindgren sådan försäljning i samband

med gästgifverirörelse i Ystad, och fortsattes denna rörelse efter hans frånfälle

af hans änka fru Henriette Lindgren. Då rörelsen, sedan bolag bildats

i staden för brännvinshandelns ordnande, ur olika synpunkter ansågs

mindre önskvärd, sökte stadens myndigheter upprepade gånger genom anställande

af rättegång få densamma förklarad olaglig, hvilket emellertid

alltjämt misslyckades. Äfven under de senaste åren anhängiggjordes sådan

Bih. till Riksd. Prat. 1909. 4 Sami. 1 Afd. 56 Eäft. (N:o 85). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 85.

rättegång af stadens drätselkammare mot änkefru Lindgren, hvilken af

rådstufvurätten förklarades obehörig att vidare utöfva rörelsen. Hofrätten,

dit fru Lindgren vädjade, upphäfde emellertid rådstufvurättens utslag och

ogillade drätselkammarens talan.

Af hvilken olägenhet för staden den ifrågavarande rörelsen ansetts

vara framgår bland annat däraf, att, under det i det förslag till förordning

angående försäljning af brännvin, som af Kungl. Maj:t förelädes 1905

års Eiksdag, den staden Ystad tillkommande högsta andelen af brännvinsförsäljningsmedlen

upptogs till 33,000 kronor, herr Hans Andersson i

Västra Xöbbelöf i till nämnda riksdag ingifven motion med hänvisning

till tillvaron af den privilegierade rättigheten och densammas inverkan på

resultatet af spritförsäljningsbolagets i Ystad verksamhet samt till den utredning

i frågan, som åstadkommits af stadsfullmäktige i Ystad, föreslog

ofvannämnda maximiandels höjande till 52,000 kronor.

Genom köpekontrakt den 27 november 1906 köpte herrar Salomon

Smith, Emil A. Borg och G. S. Kemner af änkefru Lindgren fastigheterna

n:r 161 b och 168 i kvarteret Paul i Ystad, i hvilka den nu ifrågavarande

rörelsen af henne utöfvats, med tillträdesrätt den 1 januari 1907.

Köparnes afsikt härmed var dels att få bort en för staden ekonomiskt

ogynnsam, privilegierad rättighet och dels att få till stånd ett tidsenligt

hotell i staden. Fru Lindgren anmälde i skrifvelse af den 30 december

1906 till Kungl. Majs Befallningshafvande i Malmöhus län, att hon till

följd af försäljningen icke vidare komme att själf eller genom annan besörja

gästgifverikållningen jämte åtföljande minuthandeln med och iskänkning

af brännvin. I sammanhang härmed hemställde fru Lindgren dels

om återbekommande af den del af försäljningsafgiften för försäljningsåret

•Vio 1906—3% 1907, 9,000 kronor, som belöpte på tiden Vi—31/3 1907,

dels ock att utdebitering af försäljningsafgift för tiden Vi—3% 1907 icke

måtte äga rum. Kungl. Maj:ts befallningshafvande förklarade emellertid

i resolution den 23 april 1907, att som fru Lindgren icke i den ordning,

som bestämdes i 16 § 2 mom. af kungl. förordningen om försäljning af

brännvin in. m. den 24 maj 1895, uppsagt den henne tillkommande rätt

till bränn vinsförsäljning, kunde hennes yrkande om restitution af redan

erlagdt belopp icke bifallas; och blef försälj ningsafgift för den återstående

delen af försäljningsåret i vanlig ordning debiterad och uttagen. Kungl.

Maj:ts befallningshafvandes beslut fastställdes af kammarrätten, där fru Lindgren

anfört besvär, genom utslag den 5 februari 1908 samt af Kungl. Maj:t

efter det, sedan fru Lindgren emellertid aflidit, hennes sterbhusdelägare

fullföljt besvären, genom utslag den 10 juli 1908, och förklarade Kungl.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N :o 85.

3

Maj:t i anledning af närande sterbhusdelägares anhållan, att, därest besvären

icke ansåges förtjäna afseende, Kungl. Maj:t af nåd täcktes medgifva

restitution, att hvad i öfrigt af klagandena anförts icke förtjänade afseende.

Ehuru besvären, såsom af det ofvan anförda framgår, af formella

skäl anförts af änkefru Lindgren och hennes sterb husdel ägare, var det i

själfva verket icke deras intresse, som stod på spel. I det ofvan angifna

köpekontraktet fanns nämligen stipuleradt, bl. a., att köparne skulle vidkännas

alla å fastigheterna efter tillträdesdagen belöpande utskylder och

onera, »därtill äfven inberäknadt spritskatt». Köpet hade af de ursprungliga

köparne öfverlåtits å hotellaktiebolaget Continental i Ystad med

skyldighet för bolaget att fullgöra köpeaftalet. De af fru Lindgren erlagda

försäljningsafgifterna blefvo henne sålunda godtgjorda af hotellbolaget.

Detta senare förvärfvade af Ystads Spritförsäljningsaktiebolag rättighet

till bedrifvande af brännvinsutskänkning i fastigheterna från den 1 januari

till och med den 31 mars 1907, vid hvilken tid ombyggnad af hotellet

tog sin början, samt vidare från den 1 oktober samma år, hvilken sistnämnda

rättighet bolaget alltjämt utöfvar.

Utom det att sålunda afgift för nio månader erlagts för en rättighet,

som icke begagnats, har för tre månader af samma tid afgift i annan

ordning erlagts för rörelse, som drifvits i den upphördas ställe, hvarförutom

stat och kommun genom spritbolaget på grund af genom den priviligierade

rörelsens nedläggande ökad vinst erhållit betydligt stegrad

utdelning. I detta hänseende torde få åberopas följande uttalanden af

styrelsen för Ystads Spritförsäljningsaktiebolag i dess redogörelse för bolagets

verksamhet under tiden Vio 1906—-3% 1907.

»Såsom ofvan antydts har från och med ingången af år 1907 den

rättighet till försäljning af brännvin å hotell du Sud, som i sammanhang

med gästgifverihållning utöfvats af änkefru Lindgren, upphört genom

nämnda hotells inköp af enskilda personer. Till detta ändamål har spritbolaget

bidragit med ett belopp af 35,060 kronor, hvarå utfärdats förbindelse,

att betalas med en tiondedel af beloppet årligen, utan räntebetalningsskyldighet.

Bolagets styrelse har härvid handlat i full förvissning om att

med nu nämnda rättighets upphörande fördelar af sådan betydenhet vore

förbundna, att de mer än uppvägde den utgift, som för deras vinnande

erfordrades från bolagets sida. Redan resultatet af detta års verksamhet

bär ett tydligt vittnesbörd därom, oaktadt fördelarna visat sig endast under

9 månader af året och ej ens detta i full utsträckning, enär verksamheten

ä stadens förnämsta hotell på grund af detsammas restaurering legat nere.

På grund af rättigheten i fråga utöfvades dels en omfattande minuthandel

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N :o 85.

med spirituösa, hvilken visserligen på grund af nya brännvinsförsäljningsförordningen

skulle kommit att upphöra den 1 oktober 1907, men hvilken

under den öfriga tiden kunde antagas komma, i likhet med hvad förhållandet

visat sig vara, särskildt under december månad 1906, att förorsaka

stort afbräck i bolagets rörelse. För krogrörelsen, hvilken liksom hotellrörelsen

utan hinder af nya brännvinsförsäljningsförordningen kunde fortsättas,

gällde icke de restriktiva och kontrollbestämmelser, som stadgats

i afseende å rörelsen på bolagets krogar, och denna rörelses fortsättande

skulle följaktligen alltjämt kommit att lägga hinder i vägen för fullt uppnående

af den verkan, som med berörda bestämmelser afsetts, äfvensom

i betydlig mån bidraga till minskande af bolagets vinst. Härtill kom, att

hotellrörelsen bedrefs på ett sätt, som väckte allmänt klander. Den rättegång,

som af staden anhängig^ orts angående rättighetens upphäfvande, hade

i kungl. hofrätten öfver Skåne och Blekinge utfallit till rättighetshafvarens

fördel. Utsikterna till att på laglig väg få bort denna rörelse syntes härmed

i hög grad reducerade.

Till de fördelar, hvilka enligt hvad nu framhållits uppnåtts genom

upphörande af den å hotell du Sud utöfvade rättigheten, komma de rent

positiva, att såväl vinsten af krogrörelsen därstädes som äfven den afgift,

som kan betingas för öfverlåtelse af utskänkningsrätten å hotellet, hädanefter

kommer bolaget tillgodo. Det torde äfven i detta sammanhang

böra framhållas, att samtliga i år vidtagna och nu planerade reforxner

i bolagets verksamhet blifvit möjliggjorda endast genom inköpet af hotell

du Sud och därmed följande upphörande af den där bedrifna brännvinsförsälj

ningen.

Det torde i detta sammanhang böra erinras därom, att, därest enligt

Kungl. Maj:ts nådiga kungörelse den 12 juli 1907 ägare af gästgifveri,

hvilken på grund af bestämmelserna i 10 § af förordningen angående

försäljning af brännvin den 9 juni 1905 är berättigad att fortfarande

efter den 1 november 1907 utskänka brännvin, afstår den från honom

sålunda tillkommande utskänkningsrättigheten, må till honom utbetalas

ersättning med 10 öre för hvarje liter af det litertal, hvartill brännvinsförsäljningen

vid gästgifveriet blifvit beräknad i medeltal för de tre försäljningsåren

1 november 1904—31 oktober 1907, att utgå af vissa andelar

af brännvinsförsäljningsmedlen. Detta innebär, att därest änkefru

Lindgren gjort sådan afsägelse, hon skulle ägt uppbära ett belopp af 6,000

kronor årligen under sin återstående lifstid.»

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N :o 85.

»Vinstresultatet af detta års verksamhet kan betraktas som särdeles

tillfredsställande. Fördelaktiga inköp hafva visserligen härtill afsevärdt

bidragit, men i all synnerhet har förvärfvandet af hotell du Suds rättighet

och genom den där bedrifna brännvinsliandelns upphörande vunnen

ökning i omsättningen bidragit till den höga vinstsiffran, hvilken, oberäknadt

erlagda afgifter för rättigheter, är 14,876 kronor 96 öre högre än

något föregående år.»

Då den på tiden Vi—3% 1907 belöpande andelen af försäljningsafgiften

utgör 6,750 kronor, framgår af det nu anförda, att vinstökningen

uppgått till mer än dubbelt så mycket som nämnda andel af afgiften och

öfverstiger afgiften för hela försäljningsåret, 9,000 kronor, med 2/3 af

densammas belopp.

Spritbolagets vinstutsikter för innevarande försäljningsår ställa sig,

efter hvad jag från sakkunnigt håll inhämtat, än gynnsammare än under

föregående år, enär fördelen af den priviligierade rättighetens nedläggande

visat sig under hela räkenskapsåret, och så kommer säkerligen allt framgent

att blifva fallet. Detta påstående kommer med all säkerhet att bekräftas

af den redogörelse öfver spritbolagets verksamhet under senaste

räkenskapsåret, hvilken kommer att föreligga under februari månad 1909.

Genom Kungl. Maj:ts nådiga kungörelse den 12 juli 1907 har, såsom

i spritbolagsstyrelsens här ofvan refererade berättelse, framhållits, stadgats,

att viss ersättning må utbetalas till gästgifvare, som afstår från honom

tillkommande rätt att fortfarande efter den 1 november 1907 utskänka

brännvin. Det har således ansetts önskvärdt att, äfven med ekonomisk

uppoffring för staten, få bort dylika privilegierade försälj ningsrättigheter.

Genom enskilda personers inköp af den ifrågavarande, af fru Lindgren

utöfvade rättigheten har denna förmån för stat och kommun vunnits utan

någon som helst uppoffring från statens sida. Däremot hafva, såsom visats,

de enskilda personerna för detta ändamåls uppnående gjort kännbara ekonomiska

uppoffringar.

Då dessa uppoffringars resultat kommer spritbolaget och genom detta

det allmänna tillgodo, synes det icke vara annat än en enkel gärd af rättvisa,

att staten håller de enskilde skadeslösa för deras åtgöranden i denna

angelägenhet.

Om statens myndigheter af rent formella skäl ansett sig förhindrade

undanröja det uppkomna missförhållandet, vågar jag med denna motion

vända mig till Riksdagen, som, obunden af dylika formaliteter, äger fatta

beslut, och vågar jag hysa den förhoppning, att Riksdagen måtte medgifva

den restitution, som myndigheterna ansett sig förhindrade bifalla.»

Bih. till Riksd. Prot. 1909. 4 Samt, 1 Afd. Raft. 56.

2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N :o 85.

Utskottets

yttrande.

Såsom framgår af den utaf motionären lämnade utredningen har hotellaktiebolaget

Continental i Ystad vidkänts brännvinsförsäljningsafgift till

belopp af 6,750 kronor för tiden 1 januari—30 september 1907 för en

i nämnda stad i samband med gästgifveri utöfvad äldre brännvinsförsäljningsrättighet,

hvilken emellertid upphört med nämnda års ingång. Och

då, enligt hvad utredningen vidare gifver vid handen, bolaget påtagit sig

berörda kostnad i syfte, bland annat, att bortskaffa nämnda för staden i

flere afseenden ofördelaktiga försälj ningsrättighet samt rättighetens upphörande

omedelbart verkat därhän, att brännvinsförsäljningsbolagets i staden

omsättning afsevärdt ökats och därmed jämväl dess till författningsenlig

fördelning mellan stat och kommuner gående försäljningsafgifter och vinst,

hvadan alltså både staten och staden genom ifrågavarande försälj ningsrättighets

bortskaffande beredts fördel, finner utskottet billigheten kräfva, att

hotellbolaget ersättes hvad det måst utbetala i försäljningsafgift för den

upphörda rättigheten.

Utskottet hemställer alltså

att Eiksdagen, med bifall till herr Thorssons förevarande

motion, må medgifva hotellaktiebolaget Continental

i Ystad restitution af 6,750 kronor, utgörande

af bolaget erlagd försälj ningsafgift för tiden Vi—3%

1907 för den af fru Henriette Lindgren i Ystad intill

förstnämnda dag utöfvade rättighet till brännvinsförsäljning

i nämnda stad.

Stockholm den 30 mars 1909.

På Statsutskottets vägnar:

G. BILLING.

Herrar friherre C. H. Falkenberg och F. Berg hafva begärt få antecknadt,

att de icke deltagit i förestående ärendes behandling inom utskottet.

Stockholm 1909. Stockholms Bokindustri Aktiebolag.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1909:134 Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion om restitution till hotellahtiebolaget Continental i Ystad af erlagd brännvinsförsäljningsafgift. s. 7 i texten