Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning af väckt motion om pension åt förre signalkarlen vid statens järnvägar N. Lilja.

1909-04-20 · 2 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1909:98, Utlåtande i anledning af väckt motion om pension åt förre signalkarlen vid statens järnvägar N. Lilja.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N.-o 98.

9

N:o 98.

Ank. till Riksd. kansli den 20 april 1909, kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning af väckt motion om pension åt förre signalkarlen

vid statens järnvägar N. Lilja.

(R. A.)

I en inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 172, hafva

herrar O. Berg och Fr. E. Ahlfvengren hemställt, att Riksdagen ville

besluta tilldela f. soldaten och signalkarlen vid statens järnvägar

N. Lilja en årlig pension på 600 kronor, att utgå af trafikmedel

från och med innevarande år.

Af till motionen hörande bilagor äfvensom af andra för utskottet

tillgängliga handlingar inhämtas, att Lilja, som är född den 27

november 1853, varit soldat vid Norra skånska infanteriregementet,

hvarifrån han efter 30 års tjänst år 1905 erhållit afsked och därvid

tillerkänts ett underhåll från Vadstena krigsmanshuskassa af

36 kronor årligen. År 1885 fick Lilja anställning vid Skåne—Hallands

järnväg, befordrades där 1891 till signalkarl och öfvergick i

denna egenskap till statens järnvägars tjänst, då västkustbanan den

1 januari 1896 inlöstes till statsverket. Såsom signalvakt och tilllika

banvakt tjänstgjorde han därefter vid Halmstads station tills

han; efter att upprepade gånger hafva ådömts bestraffningar för

förseelser i tjänsten, i november 1904 förflyttades till en banvaktsbefattning

å linjen norr om Halmstad. Lilja gjorde då ansökan

om afsked ur järnvägens tjänst, hvilket ock den 18 november 1904

af vederbörande distriktsförvaltning beviljades från och med den

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 98.

15 februari 1905. Distriktsförvaltningen, som härom skriftligen

underrättade styrelsen för enskilda järnvägarnas pensionskassa, hvaruti

Lilja liksom statsbanornas öfriga från västkustbanan öfvertagna

personal var delägare, tillkännagaf därvid tillika, att Lilja uttalat

önskan att få kvarstå i kassan mot erläggande af vederbörliga afgifter.

Lilja har emellertid icke sedermera låtit sig afhöra hos

pensionskassan eller till densamma erlagt några som helst afgifter,

och har han därför betraktats såsom afgången ur kassan. Det

står honom dock öppet att åter vinna inträde i kassan genom

att retroaktivt till densamma betala sina afgifter från och med februari

1905.

Hos justitieombudsmannen anförde Lilja under år 1905 klagomål

öfver den enligt hans förmenande orättvisa behandling,

för hvilken han under sin tjänstgöring vid statens järnvägar varit

utsatt, och särskilt öfver att han blifvit, såsom han ansåg, olagligt

afskedad från tjänsten. Sedan järnvägsstyrelsen i anledning

häraf till justitieombudsmannen inkommit med vederbörandes yttrande,

har justitieombudsmannen den 30 december 1905 med afseende

å hvad i ärendet blifvit upplyst funnit Liljas klagoskrift ej

till vidare åtgärd föranleda.

Slutligen må nämnas, hurusom i motionen, till hvars innehåll

i öfrigt utskottet tillåter sig hänvisa, meddelas att Lilja nu är sjuklig

och oförmögen till arbete samt icke har annan stadig inkomst

än ofvan omförmälda pension från krigsmanshuskassan.

Hvad i detta ärende förekommit synes utskottet på intet sätt

innefatta giltiga skäl för bifall till den väckta motionen, och får

utskottet därför hemställa,

att herrar Bergs och Ahlfvengrens ifrågavarande

motion icke må till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 20 april 1909.

På statsutskottets vägnar:

G. BILLING.

Stockholm, Oskar Eklunds boktryckeri, 1909.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.