Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla om vidtagande af åtgärd för afskaffande af prokanslersämbetet vid universiteten i Uppsala och Lund eller, därest härmed förenade göromål finnas böra till någon del bibehållas under särskildt ämbete, att i allt fall biskops själfskrifna egenskap af prokansler måtte upphöra». För motiveringen till detta yrkande har motionären hänvisat till en af herr Löfgren i Första kammaren väckt motion

1910-04-01 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

AK 1TU 1910:21, Skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla om vidtagande af åtgärd för afskaffande af prokanslersämbetet vid universiteten i Uppsala och Lund eller, därest härmed förenade göromål finnas böra till någon del bibehållas under särskildt ämbete, att i allt fall biskops själfskrifna egenskap af prokansler måtte upphöra». För motiveringen till detta yrkande har motionären hänvisat till en af herr Löfgren i Första kammaren väckt motion

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Ändra Kammarens Tillfälliga TJtskotts (Nr 1) Utlåtande Nr 21.

1

Nr 21.

Ankom till Riksdagens kansli den 1 april 1910 kl. 5 e. m.

Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 5 angående

herr Starhäcks motion om afskaffande af prokanslersämbetet.

I en inom Andra kammaren väckt ock till dess första tillfälliga

utskott hänvisad motion (nr 194) har herr Starbäck hemställt, »att Riksdagen

ville besluta att i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla om vidtagande

af åtgärd för afskaffande af prokanslersämbetet vid universiteten

i Uppsala och Lund eller, därest härmed förenade göromål finnas böra

till någon del bibehållas under särskildt ämbete, att i allt fall biskops

själfskrifna egenskap af prokansler måtte upphöra». För motiveringen

till detta yrkande har motionären hänvisat till en af herr Löfgren i

Första kammaren väckt motion (nr 37) med samma yrkande. Herr Löfgren

motivering är af följande lydelse:

»Det torde vara obestridligt, att befattningar, hvilka genom ändrade

förhållanden icke längre fylla något verkligt behof, böra såsom onödiga

afskaffas. Särskildt synes detta gälla om sådana, till hvilka viss person

i följd af sitt ämbete är själfskrifven.. Angelägenheten att afföra onödiga

befattningar, äfven där de ej äro förenade med inkomst, framträder så

mycket starkare, därest innehafvaren direkt eller indirekt beredes tillfälle

att genom sin ställning öfva inflytande i för hans egentliga syssla

främmande angelägenheter, hvilka lämpligast böra själfständigt handhafvas

af sakkunniga och ansvariga män.

Bill. till Bilcsd. Prot. 1910. 9 Sami. 2 Afd. 2 Band. 20 Käft. (Nr 21.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (Nr 1) Utlåtande Nr 21.

Det har försports, att förslag är å bane att såsom onödiga afskaffa

kyrkofullmäktige, där sådana finnas. Tiden torde desslikes vara inne

att, åtminstone i nuvarande form, afskaffa pr okansler sämbetet vid Uppsala

och Lunds universitet, till hvilka befattningar ärkebiskopen, respektive

biskopen i Lund äro själfskrifna, äfvensom eforaten öfver rikets allmänna

läroverk, som utöfvas af biskoparne i deras skilda stift.

Af de nya universitetsstaiuterna framgår oförtydbart, att prokanslersbefattningen

för framtiden är intet, utom en tom form. Prokanslern

har antingen alldeles samma funktioner som universitetskanslern eller

också inga alls. Han skall »göra sig underrättad om alla universitetets

angelägenheter, lärarnes verksamhet, undervisningens gång och de studerandes

sedliga förhållande samt med upplysningar och råd, där han

så aktar nödigt, främja universitetets väl och anseende». Härvid har

emellertid universitetskanslern enahanda uppgift. Bestämmelsen kan

därför, om den skall af båda de höga ämbetsmännen iakttagas, icke

leda till annat än en af stridiga uppfattningar vållad oreda. Dessutom

torde i allmänhet prokanslern, på grund af sin speciella utbildning, vara

oförmögen att följa den moderna universitetsundervisningens gång på

områden, som äro för honom främmande.

Som ett ofruktbart bihang till nyssnämnda skyldighet gäller för

prokansler rätten att närvara vid konsistoriernas öfverläggningar, men

torde den ömsesidiga uppbyggeisen häraf icke tillräckligt motivera ämbetets

vidmakthållande. Utom den allmänna medborgerliga rättigheten

att »hos kansleren göra de framställningar och föreslå de åtgärder han

anser för universitetet gagnande» har prokanslern slutligen rätt och

skyldighet att, »när kanslersämbetet är ledigt, bestrida de åligganden,

som tillhöra detta ämbete, till dess Kungl. Maj:t förordnat om ämbetets

uppehållande». Sistnämnda funktion, som förefaller att vara af mera

reel! natur än de öfriga, innebär också den största oegentligheten.

Det är nämligen att märka, att universitetskanslern, som skall utses

bland män, hvilka visa »nit för vetenskaplig odling», alltså väljes efter

helt och hållet andra grunder och med stöd af annan kompetens än

deri som prokansler själfskrifna biskopen. I författningen har detta

förhållande också observerats, enär i dess 11 § stadgas, att, när kanslersämbetet

är obesatt eller kanslern är ledig, Kungl. Maj:t skall förordna,

»huru med ämbetets utöfning under tiden skall förhållas». Prokanslerns

befattning med de verkliga kanslersgöromålen på grund af

ämbetsställning är således äfven den skenbar eller helt tillfällig, beroende

på Kungl. Maj:ts förordnande.

Men vare sig man ser saken så, att prokanslersämbetet är blott

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (Nr 1) Utlåtande Nr 21.

B

och bart eu dekoration, eller så, att det under särskilda betingelser

kan innebära vissa funktioner för dess innehafvare, ha speciellt Uppsala

och Lunds universitet icke förskyllt att stå under en biskoplig protektion,

som ej har motsvarighet vid de öfriga högskolorna. Ämbetets

vidmakthållande ger ett sken af kyrkans eller, rättare sagdt, vissa

kyrkofurstars supremati öfver vetenskapen, som icke har en skymt af

berättigande. Äfven om för framtiden den verkliga betydelsen häraf

är mindre, sedan prokansler^ yttrande vid tillsättandet af professorsbefattningar

kommer att upphöra, kvarstår dock i viss grad faran af

obehöriga inflytelser å universitetets angelägenheter från personer,

hvilka icke äga en af förhållandenas natur betingad rätt att lägga sitt

ord i vågskålen vid de skilda ärendenas bepröfvande. Finnes det

emellertid nödigt eller lämpligt att behålla prokansler som eventuell

ställföreträdare för kanslern, bör prokansler af Kungl. Maj:t utses efter

liknande grunder som denne.»

Utskottet har ansett sig böra undersöka, huruvida från Uppsala

och Lunds universitet, vid hvilka prokanslersinstitutionen förekommer,

framställts några yrkanden i den riktning motionären afser.

Därvid har befunnits, att frågan om prokansleriatet och dess

ställning varit å bane vid behandlingen af universitetskommitténs år

1901 afgifna betänkande rörande universitetens och Karolinska institutets

styrelse och organisation. I detta betänkande föreslog kommittén,

att prokanslern skulle bibehålla i hufvudsak samma ställning, som han

ditintills innehaft. Hans uppgift angafs så, att han skulle i allmänhet

göra sig underrättad om alla universitetets angelägenheter samt med

underrättelser, råd och påminnelser främja dess väl; han skulle kunna

deltaga i öfverläggningar — men ej i beslut — inom universitetets

ledande korporationer, likaså kunna göra framställningar till kanslern i

universitetsärenden, samt slutligen afgifva betänkande i befordringsfrågor.

Dessutom skulle han äga att bevilja tjänstledighet åt akademisk

lärare eller tjänsteman för tid af högst en månad. När kanslersämbetet

vore ledigt, skulle han bestrida dess åligganden, till dess Kungl. Maj:t

förordnat om dess upprätthållande; vid förfall för prokansler däremot

eller när sådan ej funnes, skulle all honom tillkommande handläggning

af ärenden förfalla.

Vid förslagets behandling inom Uppsala universitets myndigheter

framställde två fakulteter, den filosofiska och den medicinska, det yrkande,

att prokanslerns befattning med befordringsärenden skulle upphöra.

Däremot gjordes på intet håll någon anmärkning mot ämbetet

Utskottets

yttrande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (Nr 1) Utlåtande Nr 21.

såsom sådant. Inom större akademiska konsistoriet förekom icke keller

någon sådan anmärkning, utan till omröstning framställdes samma yrkanden

som inom fakulteterna, nämligen å ena sidan prokansleriatets

bibehållande med fortfarande rätt till yttrande i befordringsfrågor, å

andra sidan prokansleriatets bibehållande utan sistnämnda rätt. Majoriteten

anslöt sig till det förra yrkandet, prokansleriatets bibehållande med

den ställning, som kommitterade föreslagit. I Lund framställdes under

ärendets behandling inom fakulteterna på två håll, nämligen i filosofiska

fakultetens båda sektioner, förslag om ämbetets fullständiga afskaffande.

Motiveringen för förslagen utgick också här närmast från befordringsfrågorna,

hvilkas handläggning af prokanslern man ansåg olämplig, men

därjämte framhölls, dels att med dessa frågors undantagande från prokanslerns

befogenhet ämbetets enda viktigare uppgift skulle försvinna,

dels att prokansleriatet i sin helhet vore en föråldrad institution. I

den ena af fakultetens två sektioner, den humanistiska, uttalade sig

majoriteten (5 röster mot 4) för ämbetets afskaffande, i den andra, den

naturvetenskapliga, blef utgången motsatt, i det att endast 3 medlemmar

röstade för upphäfvandet, men 5 emot; af dessa senare

önskade dock flertalet, att ämbetets förening med biskopsstolarne i

Uppsala och Lund skulle försvinna och prokanslern hädanefter utses

genom val. öfriga fakulteter lämnade prokansleriatet utan anmärkning;

endast en medlem af den juridiska fakulteten anslöt sig till förslaget

om dess afskaffande. Det större akademiska konsistoriet afvisade detta

förslag med stor majoritet (12 röster mot 2) och förordade prokansleriatets

bibehållande enligt kommitténs hemställan.

Universitetsmyndigheternas yttranden öfver kommitténs förslag fingo

hvila i flera år, innan frågan om de nya statuterna togs till behandling

af regeringen, och när detta skedde, tillkallade regeringen för ytterligare

beredning af vissa viktigare spörsmål några sakkunnige från båda ståtsuniversiteten

och från Karolinska institutet. Deras förslag, af 1907,

ansluter sig i fråga om prokanslern till den äldre kommitténs, dock med

den viktiga förändring, att prokanslerns befattning med befordringsärenden

ströks, i enlighet medtdet yrkande, som år 19Ö2 framställts af bebåda

Uppsalafakulteterna. Öfver vissa af de sakkunniges förslag infordrades

nya yttranden från de akademiska myndigheterna, men i remissen ingick

denna gång icke de delar af statuterna, som berörde prokanslern,

och om dessa delar kommo myndigheterna alltså icke att uttala sig.

I Lunds större akademiska konsistorium bragtes frågan visserligen på

tal i form af yrkanden, att konsistoriet skulle afstyrka de sakkunniges

förändring af kommittéförslaget och förorda detta senare oförändradt,

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Ändra Kammarens Tillfälliga Utskotts (AV T) Utlåtande AV 21.

likasom år 1903 kade skett (alltså med bibehållande af prokansler^

yttranderätt i befordringsärenden), men detta yrkande fann sig konsistoriet,

på grund af remissens lydelse, icke kunna upptaga till behandling.

De statuter, som af Kungl. Maj:t slutligen utfärdades (d. 27 nov.

1908), bestämde prokansler^ ställning fullständigt i enlighet med de

sakkunniges förslag. Prokanslerns befattning med befordringsärenden

upphörde alltså; i öfrig! bief hans uppgift och befogenhet angifven på

det sätt, som universitetskommittén år 1901 förordat.

Åt denna redogörelse för tillkomsten af nu gällande bestämmelser

om prokanslersämbetet framgår, dels att dessa bestämmelser nyss blifvit

rtmderade, dels att vid universiteten själfva någon allvarligare opinion

för ämbetets afskaffande icke gjort sig märkbar. I Uppsala bär intet

yrkande i denna riktning framkommit; de kraf, som där blifvit framställda

rörande prokanslerns ställning, nämligen upphäfvande af hans

befattning med befordringsfrågor, äro genom de nya statuterna uppfyllda.

I Lund har däremot förslag om ämbetets upphäfvande blifvit

framställdt, men synnerligen stark anslutning har detta förslag icke

heller där vunnit, och den allvarligaste anmärkning mot ämbetet, som

framfördes till stöd för förslaget, var äfven där prokanslerns yttranderätt

i fråga om befordringar samt har med denna yttranderätt försvunnit,

An mindre har vid universiteten någon allmännare önskan framträdt om

ämbetets ombildning till likhet med kanslerns, alltså dess besättande genom

val, såsom motionären alternativt förordat.

Under sådana förhållanden anser sig utskottet icke hafva anledning

att närmare ingå på frågan om den karaktär och betydelse, som

prokanslersämbetet för närvarande kan äga. Utskottet måste anse, att

tillräckliga skäl icke blir vit anförda för att från Riksdagens sida framkalla

något sådant yrkande, som motionären föreslår.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt får utskottet hemställa,

• ''

att herr Starbäcks ifrågavarande motion icke måtte

till någon Andra kammarens åtgärd föranleda.

Stockholm den 1 april 1910.

Å utskottets vägnar:

NILS EDEN.

2

*

Bin. till Riksd. Urat. 1910. 9 Samt. 2 Afd. 2 Band. 20 Höft.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (Nr 1) Utlåtande Nr 21.

Reservation

af herr Waldén.

*>

STOCKHOLM. ?. A. NYMANS EFTERTID 1B10-

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.