Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående ändrad lydelse af 25 § 3 mom. i för - ordningen angående beskattning af socker.

1910-02-18 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1910:10, Betänkande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående ändrad lydelse af 25 § 3 mom. i för - ordningen angående beskattning af socker.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 10.

1

Nr 10.

Ankom till Riksdagens kansli den 18 februari 1910, kl. 2 e. m.

Betänkande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl.

Maj:t angående ändrad lydelse af 25 § 3 mom. i för
-

ordningen angående beskattning af socker.

(2:a A.)

I en inom Andra kammaren väckt motion, nr 132, som hänvisats

till bevillningsutskottet, bar herr Thorsson föreslagit,

Datt Riksdagen ville besluta i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla,

det 25 § 3 mom. i kungl. förordningen angående beskattning af socker

måtte erhålla följande ändrade lydelse:

3. Förste kontrollörer utnämnas af Kungl. Maj:t och kontrollörer

utses af Kungl. Maj:ts befallningshafvande.D

Till stöd för sitt förslag har motionären anfört följande:

»Kungl. förordningen angående beskattning af socker den 11 oktober

1907 stadgar i 25 § 3 mom., att »förste kontrollörer förordnas af kontrollstyrelsen

och kontrollörer utses af Kungl. Maj:ts befallningshafvande».

Öfverkontrollörerna vid brännvinstillverkningen utnämnas däremot af

Kungl. Maj:t. Då förste kontrollörs-befattningarna vid sockertillverkningen

äro närmast jämförliga med öfverkontrollörerna vid brännvinstillverkningen,

synas starka skäl tala för att båda kategorierna af

ämbetsmän utnämnas af samma myndighet.

Under förra året har inträffat ett fall, som synes mig klart ådagalägga,

att man ej längre kan bibehålla den nuvarande ordningen beBih.

till Biksd. Prof. 1010. 5 Sami. 1 Afd. 9 Käft. (Nr 10.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 10.

träffande förordnande af förste kontrollörer vid sockertillverkningen

utan att utnämningsrätten här måste öfverflyttas till Kungl. Maj:t.

Jag tillåter mig här i korthet relatera.

Vid remissen af 1909 års statsverksproposition tillät jag mig som

bekant påtala det anmärkningsvärd! stora sockeruttag till »fritt bruk»,

som de sista dagarna af året 1908 verkställts i Ystad, och som tillgått

så, att man blott uppsatt en afskrankning inom själfva sockermagasinet

i Ystads sockerfabrik och därefter flyttat sockret innanför skranket,

hvarefter man låtit beskatta sockret innanför staketet såsom redan uttaget

efter 1908 års lägre skattesatser. Åtgärden syntes mig så uppenbart

oegentlig, att jag ej kunde underlåta att framhålla detta i Ändra

kammaren. Mitt anförande i fråga hölls den 23 januari 1909.

Antagligen misstänktes vederbörande förste kontrollören vid sockerfabriken

att på något sätt hafva lämnat upplysningar, ty den 30 januari

afsände chefen för kontroll- och justeringsstyrelsen följande »privata»

bref till förste kontrollören vid Ystads sockerfabrik:

Kungl. kontroll- och justeringsstyrelsen den 30 januari 1909.

Herr Ingeniör G. O. Schultze.

Ystad.

Jag får härmed erinra Eder om att jag redan förra året såväl

skriftligen som muntligen hemställde till Eder, om det icke vore skäl

att söka skaffa Eder annan anställning än såsom förste kontrollör särskildt

i Ystad. Hvad som under hösten tilldragit sig, har bestyrkt mig

i min åsikt, att det ej kan fortgå vid sockerfabriken i Ystad på samma

sätt som hittills, och har jag därför redan nu velat förbereda Eder på,

att Ni ej kan göra eder räkning på att få förnyadt förordnande efter

utgången af innevarande tillverkningsår, för såvidt nämligen jag har

att då bestämma om dessa saker. Däremot är jag villig att i enlighet

med mitt förra erbjudande förordna Eder såsom förste kontrollör vid

annat raffinaderi, såvida Ni kan uppgöra med någon kollega om tjänstebyte.

Den förste kontrollörsplats, som kan blifva ledig vid något råsockerbruk,

står naturligtvis ock till buds.

Jag ber Eder vara öfvertygad, att det icke är med lätt hjärta jag

lämnar Eder detta meddelande och att det sker först efter långvarigt

och grundligt eftertänkande. Högaktningsfullt

K. Lindeberg.

Då jag från flera håll erfor, att man gjorde försök att få bort den

för vissa intressen besvärlige förste kontrollören vid Ystads sockerfabrik,

anhöll jag vid ett senare tillfälle i Andra kammaren, att herr

finansministern ville undersöka dessa förhållanden. Den 16 juni 1909

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 10.

afsände emellertid kontroll- och justeringsstyrelseus chef ett nytt bref

till Schultze af följande lydelse:

Kungl. kontroll- och justeringsetyrelsen den 16 juni 1909.

Förste kontrollören, Ingenjör G. Schultze.

I enlighet med det erbjudande jag gjorde Eder i mina bref den

14 juli 1908 och 30 januari innevarande år, vill jag härmed fråga, om

Ni vill åtaga Eder för tillverkningsåret 1/9 1909—1/9 1910 befattningen

såsom förste kontrollör vid sockerfabriken i Lund. Svar torde insändas

före denna månads utgång. Högaktningsfullt

K. Lindeberg.

Schultze önskade emellertid ingen förflyttning och ansåg sig böra

lugnt afvakta den »grundliga» undersökning herr finansministern i Andra

kammaren utlofvat. Han sökte ånyo plats som förste kontrollör vid

sockertillverkningen utan angifvande af platsen för befattningen. Vid

utnämningen den 26 juli erhöll emellertid Schultze intet förordnande

vare sig i Ystad eller Lund.

Häröfver anförde Schultze besvär hos Kungl. Maj:t, som den 3

sept. 1909 efter parternas hörande resolverade, att då kontroll- och

justeringsstyrelsen »utgått från det antagandet, att klaganden med sin

ansökning afsett erhållande af anställning som kontrollör vid sockerbeskattningen

endast under förutsättning, att han blefve i dylik egenskap

anställd vid sockerraffinaderiet i Ystad, men hvad i målet numera förekommit

gifver vid handen, att klaganden med samma ansökning afsett

förordnande såsom förste kontrollör vid sockerbeskattningen i allmänhet»,

ärendet skulle återförvisas till kontroll- och justeringsstyrelsen,

som därefter, »utan hinder af redan meddelade dylika förordnanden»,

hade att ärendet ånyo företaga och därmed vidare lagligen förfara.

Huru styrelsen därefter förfor, framgår af följande protokollsutdrag
Kungl.

kontroll- och justeringsstyrelsen.

Utdrag ur protokollet, hållet hos

kontroll- och justeringsstyrelsen den

28 september 1909 i nedanstående

ärende.

S. D. Företogs till förnyad behandling enligt föreskrift i kungl.

brefvet den 3 september 1909 en af ingenjören G. O. Schultze den 11

sistlidne juni afgifven och den 26 påföljande juli inför styrelsen anmäld

ansökning att erhålla befattning såsom förste kontrollör vid sockerbeskattningen

under tillverkningsåret 1909—1910.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 10.

I ärendet skulle antecknas följande:

Då styrelsen den 26 omförmälda juli ej ansåg sig böra meddela

Schultze förnyadt förordnande såsom förste kontrollör, var detta beslut

grundadt på styrelsens öfvertygelse om hans olämplighet i allmänhet

för dylik befattning. Styrelsen saknade ej häller bevis om Schultzes

motsträfvighet att efterfölja af styrelsen meddelade föreskrifter. Bortseende

från sistberörda förhållande hade styrelsen likväl önskat gifva

Schultze, som visat stort intresse och eu omisskännlig, om än ofta omdömeslös

samvetsgrannhet, möjlighet att vid annan sockerfabrik än den,

där han dittills varit anställd — Ystads — under en ny kampanj försöksvis

tjänstgöra såsom förste kontrollör. Denna styrelsens afsikt

kunde ej förverkligas, då Schultze i senare ingifven skrifvelse framställt

yrkande att såsom förste kontrollör tills vidare få kvarstanna vid Ystads

raffinaderi. Af sådana anledningar blef Schultze helt utesluten vid

meddelanden af förordnanden för förste kontrollörer.

Då ärendet nu återförvisats till ny behandling har detta skett,

emedan sedermera förekomna omständigheter af Kungl. Maj:t ansetts

hafva gifvit vid handen, att Schultze med sin ansökning afsett förordnande

såsom förste kontrollör vid sockerbeskattningen i allmänhet och

ej särskilt vid sockerraffinaderiet i Ystad.

Vid förnyad pröfning denna dag af Schultzes ansökning hade

styrelsen, som vidhöll sin ofvan omförmälda uppfattning om Schultzes

olämplighet för dylik befattning, än mer styrkts i densamma, sedan

styrelsen dels tagit del af den utaf sökanden förda och numera inkomna

dagboken för tillverkningsåret 1908—1909, dels erhållit kännedom om

den anmälan, Schultze ansett sig böra göra hos allmänna åklagaren i

Ystad rörande förment öfverträdelse vid sockerraffinaderiet i samma

stad mot förordningen angående beskattning af socker den 11 oktober 1907.

På grund af hvad sålunda förekommit, fann styrelsen förevarande

ansökning ej föranleda någon dess vidare åtgärd.

Utdrag af detta protokoll jämte afskrift af ofvanberörda kungl.

bref skulle Schultze tillställas.

Enligt protokollet

G. B. Lagergren.

Sedan styrelsen sålunda å nyo vägrat Schultze all anställning,

anförde denne häröfver följande besvär:

Till Kungl. Maj:t i finansdepartementet.

Undertecknad får härmed i underdånighet ingifva besvär öfver

kungl, kontroll- och justeringsstyrelsens beslut, delgifvet i protokolls
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 10.

utdrag af den 28 september 1909, att, i anledning af uti nådigt bref

från Kungl. Maj:t i dess finansdepartement af 3 september 1909 till

kung!, kontroll- och justeringsstyrelsen återvisadt mål om förnyadt

förordnande för mig som förste kontrollör vid sockerbeskattningen,

kungl. kontroll- och justeringsstyrelsen fortfarande nekar mig förordnande

för år 1909 — i.910 och som skäl för mitt uteslutande numera

uppgifver, att styrelsen vid förnyad pröfning anser mig olämplig för

dylik befattning, i hufvudsak för dagbokens förande 1908—1909 och

sedan af mig anmälan gjorts till allmänne åklagaren i Ystad rörande

öfverträdelse af förordningen angående beskattning af socker den 11

oktober 1907.

Jämlikt 45 § i Kungl. Maj:ts nådiga förordning af 11 oktober 1907:

»Förbrytelse mot denna förordning må endast åtalas af allmän åklagare.

Finner den, som med kontrollen har befattning, öfverträdelse begången,

som bör föranleda åtal, anmäle han det för allmän åklagare», jämfördt

med 25 § 2 mom. i samma förordning: »Enligt de närmare föreskrifter,

som innehållas i ordningsstadgan, utöfvas den i 1 mom. afsedda kontrollen

af förste kontrollörer, kontrollörer och tillsyningsmän», är det

förste kontrollörers och kontrollörers skyldighet anmäla ölverträdelse,

om dessa tjänstemän finna sådan öfverträdelse vara begången, som bör

föranleda åtal. Förste kontrollör handlar ej lagstridigt eller egenmäktigt,

om i enlighet med förordningen sådan anmälan göres, äfven om

den ej kommer att föranleda åtal.

Den af kungl. kontroll- och justeringsstyrelsen åberopade dagboken

för år 1908—1909 är förd i enlighet med gifna föreskrifter om

dagbokens förande. Särskilda föreskrifter rörande kontrollen i sockerfabrikerna,

meddelade af kungl. kontroll- och justeringsstyrelsen, innehålla

i 14 § äfven bestämmelsen, att i dagboken skola antecknas »alla

andra anmärkningsvärda tilldragelser i fabriken, hvilka röra redskapen,

tillverkningen eller kontrollen därå». Häraf framgår, att, alla anmärkningsvärda

tilldragelser rörande kontrollen i fabriken öfver tillverkningen,

bestående i obeskattadt socker, skola införas i dagboken, annorlunda

har ej skett. Det synes mig oförklarligt, hvarför dagbokens

förande anföres som skäl för min olämplighet som förste kontrollör.

Kungl. kontroll- och justeringsstyrelsens påstående om min olämplighet

tyckes stödja sig på missuppfattning af mina enligt gällande förordning

företagna åtgärder. Styrelsens i protokollsutdraget omnämnda uppfattning

om motsträfvighet att efterfölja af styrelsen meddelade föreskrifter,

torde, om motsträfvighet kan anses föreligga, finna sin förklaring uti

den otillräckliga bestämdhet, hvarmed somliga föreskrifter varit affattade,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 10.

eller däruti att föreskrifternas beföljande i något fall kunnat vara särdeles

svårt eller icke ens möjligt. Enligt eget förmenande bar jag

städse visat lydnad för gifna föreskrifter, så snart sådana erhållits.

Jag heder underdånigst få framhålla, att förflyttningen försöksvis

till raffinaderiet i Lund, sedan jag under tiden 28/8 1906 till 30/e 1909

tjänstgjort vid raffinaderiet i Ystad och därvid visat stort intresse,

såsom kungl. kontroll- och justeringsstyrelsen medgifver, och sedan jag

ej ansett mig vara i tillfälle kunna efterkomma privata framställningar,

att själf söka transport till annan fabrik, för mig inneburo ett klander,

som lätt kunnat blifva orsak till afsked från en osäker anställning endast

på försök, hvarför jag hade ytterligare, än i min besvärsskrift af

den 13 sistlidne augusti, uppgifna skäl för min framställning att få kvarstanna

som förste kontrollör vid raffinaderiet i Ystad. Mitt yrkande

att få stanna vid detta raffinaderi gjordes i anledning af i Riksdagen

begärd undersökning, och utgjorde ej hinder för kungl. kontroll- och

justeringsstyrelsen att likväl besluta förflyttning till Lund.

I anledning häraf beder jag i underdånighet ånyo få söka ändring

i kungl. kontroll- och justeringsstyrelsens beslut af 28 september 1909,

att min ansökan till vidare förordnande som förste kontrollör ej föranleder

någon styrelsens åtgärd.

Vislanda den oktober 1909.

Underdånigst

G. O. Schultze,

Ingeniör.

Vidimeras:

Carl W. Byström.

Öfver besvären

förklaring:

afgaf kontroll- och justeringsstyrelsen följande

Till Konungen.

Hos Eders Kungl. Maj:t har ingenjören G. O. Schultze i underdånighet

anfört besvär öfver kontroll- och justeringsstyrelsens beslut

den 28 september 1909, hvarigenom styrelsen vid förnyad pröfning af

klagandens ansökning att erhålla befattning såsom förste kontrollör vid

sockerbeskattningen under tillverkningsåret 1909—1910, förklarat ansökningen

ej föranleda någon dess vidare åtgärd.

Öfver omförmälda besvär har styrelsen blifvit anbefalld afgifva

underdånigt utlåtande, och får styrelsen till åtlydnad häraf i underdånighet

anföra följande.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 10.

7

På sätt framgår af det besvärsskrift^!! bilagda prokokollsutdrag

bär styrelsen ej ansett sig hafva anledning frångå sin välgrundade uppfattning

om klagandens olämplighet för ifrågavarande befattning. Härom

har styrelsen och dess chef haft tillfälle att tidigare utförligt uttala sig.

Beträffande de i berörda protokollsutdrag omnämnda sedermera

tillkomna biomständigheterna får styrelsen, hvad först angår den af

klaganden förda dagboken och däri införda anteckningar, upplysa, att

styrelsen i skrifvelse till klaganden den 25 september 1908 af förekommen

anledning allvarligen uppmanat denne att tillse, att så vidt

på honom ankomme för framtiden bättre förhållanden vid fabriken

komme att inträda. Icke desto mindre förekommer i dagboken under

den 3 påföljande oktober denna anteckning: »Vid middagstiden denna

dag infann sig på kontrollens expedition en af fabrikens elektriker

med förfrågan om han kunde få arbeta med ledningarna i röda magasinets

öfre våning. Frågan lämnades obesvarad under förklaring, att

förste kontrollören ej kan lämna några tillåtelser på framställning af

arbetare.»

Under den 17 oktober, då prof- och kontrollvägning verkställts,

utvisande mindre skiljaktigheter i fabrikens och kontrollens vägningsresultat,

finnes en anteckning af innehåll, att förste kontrollören funnit

sig föranlåten anmoda tjänstgörande kontrollören att på bitsockerafdelningen

i fabriken uppsätta ett utdrag ur förordningen angående beskattning

af socker.

Det vill synas styrelsen, att det erforderliga samarbetet mellan

kontrollpersonalen och tillverkaren måste lida af dylika missgrepp,

hvilka rikta sig såväl mot fabrikens folk som dess styresmän.

Styrelsen har vidare ansett anmärkningsvärd^ att klaganden uti

en den 27 augusti 1909 aflåten skrifvelse till allmänne åklagaren i Ystad,

under åberopande af 35 paragrafen i gällande förordning angående beskattning

af socker, till åtal anmält visst förfaringssätt vid fabriken,

som af klaganden betecknats såsom svikligt. Åtgärden som åsyftas

består, enligt hvad inlagan upplyser, däri, att tillverkaren med anledning

af den 1 januari 1909 inträdd skatteförhöjning, den 29 december

1908 till uttagning anmält ett större parti socker. Det kan emellertid

väl svårligen betraktas såsom en öfverträdelse, att en tillverkare begagnar

sig af sin rätt att till uttagning anmäla ett större eller mindre parti

socker. På myndigheterna ankommer det sedermera att bedöma, i

hvad mån denna anmälan kan leda till sockrets utlämnande till fritt

bruk. Dessa myndigheter hafva därvid allenast att hålla sig till af

Konung och Riksdag fastställda bestämmelser. — Det var styrelsen be
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 10.

kant, att Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Malmöhus län, till

hvars pröfning’ allmänne åklagaren i Ystad öfverlämnat klagandens omförmälda

inlaga, funnit det anmärkta förfaringssättet icke vara olaga.

Styrelsen kan för sin del ej finna annat än, att klagandens ifrågavarande

framställning vittnar om oförstånd i tjänsten.

På grund af hvad styrelsen nu och tillförene anfört, får styrelsen

i underdånighet hemställa, att de underdåniga besvären ej måtte förtjäna

afseende.

Remissakten jämte de hos styrelsen pröfvade handlingarne i målet

öfverlämnas härmed. Stockholm den 15 november 1909.

Underdånigst

K. Lindeberg.

Å. G. Ekstrand. G. B. Lagergren. K. Aruell.

Och slutligen inlämnade Schultze som svar härå den 3 december

1909 en ny skrifvelse:

Till Kungl. Maj:t i finansdepartementet.

På kungl. kontroll- och justeringsstyrelsens underdåniga utlåtande

den 15 sistlidne november månad och däruti omnämnda skäl för styrelsens

åsikt om min olämplighet som förste kontrollör vid sockerbeskattningen

beder jag i underdånighet till förut ingifna underdåniga

besvär få tillägga förklaring, angående de af styrelsen i skrifvelse den

15 november åberopade skälen.

I kungl. kontroll- och justeringsstyrelsens skrifvelse den 25 september

1908 »af förekommen anledning gifna allvarliga uppmaning» att

tillse, att såvidt på förste kontrollören ankommer, bättre förhållanden

vid fabriken komma att inträda, hade sin orsak ursprungligen i förste

kontrollörens, i enlighet med 3 paragrafen i Kungl. Maj:ts nådiga ordningsstadga

rörande sockerbeskattningen, gifven Stockholms slott den

23 juli 1908, lämnade förbud den 16 september 1908 för användning

af ett för förvaring af obeskattadt socker i ritningar och fabriksbeskrifningar

angifvet magasin till uppläggning af annat ämne än obeskattadt

socker, och kasserande den 14 september 1908 af tio för utlämning till

fritt bruk afsedda lådor bitsocker med felaktig vikt, beroende dels på

användningen af eu ojusterad väg, som, vid detta första tillfälle att

kunna ingripa, förbjöds till användning, och den i anledning häraf åt

styrelsen infordrade rapport den 18 september 1908 och tillägget den

22 september 1908, hvilka båda skrivelser innehålla noggranna och

sanningsenliga upplysningar om vissa förhållanden i Ystad, som hafva

afseende på kontrolltjänsten. Underdånigst får jag förklara, att jag för

s. 9 Kontrollera mot PDF

''Bevillningmtskottets Betänkande Nr 10. 9

min del ej gifvit upphof till vare sig dessa eller andra tråkiga förhållanden

vid sockerfabriken i Ystad.

Uti skrifvelsen den 25 september 1908 framhåller styrelsen, att

det af min vördsamma skrifvelse den 19 september vill synas styrelsen,

»som om jag framställde mina anmärkningar till arbetare och förmän»,

ehuruväl jag hänvände mig till kontrollör; likväl klandrar styrelsen min

anteckning i dagboken den 3 oktober, då jag visar, att jag gör hvad

på mig anbelanger för att efterkomma styrelsens önskan,'' att ej vända

mig till arbetare, hvaraf logiskt följer, att arbetare ej böra få hänvända

sig till mig i lika ärenden.

Utdrag ur förordningen angående beskattning af socker uppspikades

vid bitsockerafdelningen i afsikt att göra arbetarne, hvilka, hvad

på dem ankom, vägde noggrant och rätt, uppmärksamma på att vissa förseelser

vid vägningen voro belagda med straff, hufvudsakligen dock

för att fritaga kontroll^ äustemännen från oberättigade anmärkningar om

bristande tillsyn och ansvar i sådana fall som här, då ojusterad våg

användts vid taravägningen af bitsockerlådor, som stundom vid vägningen

varit fuktiga, eller otillräckligt torkadt bitsocker uppvägts till

utlämning till fritt bruk. Denna försiktighetsåtgärd var påkallad, enär

köpare af socker i lådor med felaktig vikt och klandervärdt uppvägdt

kunde bemötas med förklaringen, att uppvägningen försiggått i närvaro

af en statens kontrolltjänsteman, på hvilken anmärkningen, fastän oförtjänt,

kunde falla.

Fabrikens folk, till hvars arbete nödiga hänsyn togos, haUej

anfört några klagomål öfver mina eller kontrollens åtgärder; förhållandet

mellan arbetare och kontrollpersonal har varit godt, arbetarnes högaktning

för förste kontrollören lät ingenting öfrigt att önska och godt

samarbete rådde öfverallt, där det utan för långt gående eftergifter från

kontrollens sida kunde ske. Godt samarbete hade värde hufvudsakligen

vid utlämnande af socker till fritt bruk, på hvilken grund skatten

beräknas, och har där äfven i tillåten mån funnits, hvilket bevisas i

någon grad däraf, att i de dagliga utlämningssummorna för socker under

åren 1906—1909 icke någon gång förefallit skiljaktigheter, som ej stodo

att lagenligt rätta. Godt samarbete har likaså ägt rum mellan förste

kontrollören och plikttrogna underordnade kontrollörer.

Uti min berättigade anmälningsskrifvelse den 27 augusti 1909

till allmänne åklagaren, hvarom underdånigt yttrande redan afgifvits

har visst förfaringssätt af mig icke betecknats såsom svikligt, utan ansetts

kunna tolkas såsom svikligt. Tillverkarens rätt att anmäla socker

för uttagning är begränsad; min, under åren 1906—1908 icke klandrade,

Bih. till Riksd. Prot. 1910. 5 Sami. 1 Afd. 9 Käft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 10.

uppfattning har under dessa år varit, att anmälningssedel, liksom vågsedeln,

som under nämnda tid gällt för samma uttagning hvarpå anmälningssedeln

för dagen lydde, upptog endast den mängd socker, som

verkligen utlämnades för dagen. Först med anledning åt förhöjningen

i sockerskatten den 1 januari 1909 begärdes annan tolkning af de lagliga

föreskrifterna, hvaraf i underdånighet anföres 28 paragrafen 1 mom.

i Kungl. Maj:ts nådiga förordning angående beskattning af socker, gifven

Drottningholms slott den 11 oktober 1907: »När socker skall uttagas

från fabriken, göre tillverkaren hos förste kontrollören eller tillsyningsmannen

anmälan därom, med angifvande huruvida sockret skall

utlämnas till fritt bruk eller försändas till annan fabrik, allmänt sockernederlag

eller tullkammare.»

Åsikten, att styrelsen för sockerfabriken i Ystad den.28 augusti

fortfarande var skyldig betala skatt efter 15 öre för hvarje kilogram

af allt socker, som uttagits efter den 1 januari 1909, hvarom anmälan

till allmänne åklagaren gjordes, styrkes äfven af denna paragraf, af

hvars innehåll klart framgår, att anmälning till uttagning af socker

endast skall ske, då socker skall utlämnas eller försändasdetta innebär

sockrets behandling genom kontrollen i och för utlämning, däremot

bör eller kan giltig anmälan ej göras för att, såsom i detta fall skett,

sockret endast skall förvaras i flere månaders tid inom fabriksområdet,

allraminst utan behörig kontrolltillsyn, hvilket inträffade, sedan kronans

lås på kungl. kontroll- och justeringsstyrelsens befallning borttagits

från dörren till magasinsbyggnad, där såväl förut med 13 öre,

numera otillräckligt beskattadt, som obeskattadt socker för utlämning

förvarades efter den 1 januari 1909. Allmänt sockernederlag, som står

under tillsyningsmans vård, fanns ej inom sockerfabriken i Ystads

område. _ .

För att öfverlämna till myndigheternas afgörande, huruvida min

anmälan, som gjordes för statens bästa, bör föranleda åtal, gjordes

densamma med angifvande af min uppfattning, att förfaringssättet kan

tolkas som sviklig!. Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Malmöhus län

ansåg sig möjligen ej böra föranstalta om åtal i anledning af kungl.

kontroll- och justeringsstyrelsens åtgärder.

I underdånighet heder jag såsom oberättigadt få tillbakavisa kungl.

kontroll- och justeringsstyrelsens påstående om oförstånd från min sida

i tjänsten samt styrelsens förklaring om min olämplighet till förste

kontrollör, för hvilken som skäl anförts förhållanden, som ej borde lagts

mig till last. Styrelsens öfvertygelse om min olämplighet finner ej

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 10.

11

stöd i öfverdirektörens i styrelsen begäran, att jag som förste kontrollör

skall förflyttas till raflinaderiet i Lund.

Vislanda den 3 december 1909.

Underdånigst

Gr. O. Schultze,

Ingenjör,

Ärendet är nu beroende på Kung!. Maj:ts pröfning.

Jag bar relaterat deBsa aktstycken för att visa, huru otroliga

förhållanden som kunna uppstå, när en underordnad myndighet utrustas

med mera makt än den synes kunna handhafva. För vanligt förstånd

ställa sig förhållandena här så, att den tjänsteman, man vill ha bort,

så långt ifrån gjort sig skyldig till något tjänstefel, att han tvärtom

afskedas, emedan han visat nit och plikttrohet i tjänsten.

Jag skall här ej vidare tillåta mig några omdömen i denna sak.

Aktstyckena tala för sig själfva. Och de skulle kunna gifva anledning

till rätt sorgliga betraktelser. Men jag anser det nödvändigt, att kontrollstyrelsen

befrias från en utnämningsplikt, som uppenbarligen under

större ansvar handhafves af Kungl. Maj:t.»

Utskottet har till en början ansett sig böra meddela att, enligt

hvad utskottet inhämtat, den i motionen berörda tillsättningsfrågan

blifvit af Kungl. Maj:t afgjord den 23 december 1909, därvid Kungl.

Maj:t icke funnit skäl göra ändring i kontroll- och justeringsstyrelsens

beslut den 28 september 1909.

Hvad själfva saken beträffar, vill utskottet erinra, att de nuvarande

bestämmelserna om tillsättningen af förste kontrollörerna tillkommit

efter beslut af 1907 års Riksdag i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

i den till nämnda Riksdag aflåtna propositionen angående omorganisation

af kontrollen öfver sockertillverkningen. Enligt det vid berörda

proposition fogade utdrag af statsrådsprotokollet öfver finansärenden

för den 8 mars 1907 hade chefen för finansdepartementet vid föredragning

inför Kungl. Maj:t af omförmälda ^ärende angående tillsättningen

af förste kontrollörerna anfört följande:

»Med afseende å tillsättandet af förste kontrollörerna är i paragrafens

3 mom. föreslaget, att dessa tjänstemän skola förordnas af

kontroll- och justeringsstyrelsen. För närvarande utses såväl förste

kontrollörer som kontrollörer af Kungl. Majt:s befallningshafvande efter

Utskottet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 bevillningsutskottets Betänkande Nr 10.

förslag af vederbörande öfverkontrollör samt, hvad förste kontrollörerna

angår, efter chefens för kontroll- och justeringsbyrån hörande. Denna

anordning för förste kontrollörernas tillsättande öfverensstämmer med

1902 års sockerbeskattningskommittés förslag i detta hänseende. Enligt

det af Kungl. Maj:t för 1905 års Riksdag framlagda förslaget till förordning

om beskattning af socker skulle däremot förste kontrollörerna

förordnas af chefen för finansdepartementet. Denna bestämmelse hade

i det propositionen i ämnet åtföljande statsrådsprotokollet motiverats

därmed, att, då förste kontrollör måste besitta såväl ett visst mått åt

allmänbildning som en särskild! ådagalagd teknisk färdighet, samt de

sökandes kompetens i dessa afseenden bäst syntes kunna bedömas inom

finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå, dessa kontrollörer

borde förordnas af chefen för nämnda departement.

Till ytterligare utredning af ifrågavarande spörsmål tillåter jag

mig erinra om följande. I en vid förbemälda sockerbeskattningskommittés

betänkande fogad reservation hade en af kommitténs ledamöter

på anförda skäl uttalat såsom sin åsikt, att förste kontrollörerna

borde utses direkt af chefen för kontroll- och justeringsbyrån. Af de

Kungl. Maj:ts befallningshafvande, som afgifvit underdånigt utlåtande

öfver kommitténs förslag, hafva Kungl- Maj:t,s befallningshafvande i

Malmöhus, Kristianstads, Gottlands och Kalmar län — således med

ett undantag (Blekinge län) Kungl. Maj:ts befallningshafvande i samtliga

de län, där vid tiden för utlåtandenas afgifvande kontroll öfver sockerfabriker

utöfvades — tillstyrkt bemälde reservants förslag. Kungl.

Maj:ts befallningshafvande i Malmöhus län, hvilken, med hänsyn till

sockertillverkningens omfattning inom länet, af samtliga länsstyrelser

torde hafva den största erfarenheten beträffande sockerkontrollen, anförde

härom, bland annat, att, därest konsumtionsbeskattning infördes,

det syntes vara lämpligt, att förste kontrollörerna tillsattes af chefen

för kontroll- och justeringsbyrån, som då lättare kunde tillgodose

vederbörande med befordringar till fabriker med årlig tjänstgöringstid.

Härvid bör emellertid vidare komma i betraktande, att i och med det

att, jämlikt det framlagda omorganisationsförslaget, öfverkontrollörernas

hittillsvarande befattning med sockerkontrollen komme att upphöra,

det förslag, som enligt gällande bestämmelser skall af vederbörande

öfverkontrollör afgifvas till ledning för Kungl. Maj:ts befallningshafvande

vid förordnandet af förste kontrollörer, icke vidare skulle stå nämnda

myndighet till buds. Med hänsyn till de högre fordringar, särskilt i

afseende å teknisk utbildning, som måste ställas å förste kontrollörerna,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 10.

13

är det dock nödvändigt, att dessas kvalifikation för uppdraget kommer

under bedömande af tekniskt förfaren myndighet.

Af hvad jag nu anfört svnes mig framgå, att öfvervägande lämplighetsskäl

förefinnas för vidtagandet af den förändring, att tillsättandet

af förste kontrollörerna öfverflyttas till den centrala kontrollmyndigheten.

Därigenom skulle enligt mitt förmenande vinnas ytterligare möjlighet

till genomförande af den större enhetlighet i kontrollens anordnande,

som i öfverensstämmelse med Riksdagens därom uttalade önskan

är ett af syftemålen med den nu ifrågaställda omorganisationen.»

Emot Kungl. Maj:ts förslag i denna del hade bevillningsutskottet

icke något att erinra, och detsamma blef också af Riksdagen utan gensaga

bifallet.

Då nu gällande bestämmelser i detta ämne tillkommit så nyligen

som år 1907, kan med skäl ifrågasättas, huruvida det må vara lämpligt

att redan nu vidtaga ändringar i desamma. Då härtill kommer, att

det i motionen framdragna rättsfall icke torde utgöra anledning för en

författningsändring, hemställer utskottet,

att förevarande motion, nr 132, icke måtte till

någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 18 februari 1910.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. CAVALLI.

Keseryation

af herrar K. G. Karlsson, Branting, Kvarnzelius och Röing, hvilka

yrkat att sista punkten i utskottets motivering skulle erhålla följande

lydelse:

Då härtill kommer, att det i motionen framdragna rättsfall, äfven

om handlingarna förete omständigheter, som synas beaktansvärda, likväl

icke torde utgöra tillräcklig anledning för en författningsändring,

hemställer etc.

Bih. till Biksd. Prot. 1910. 5 Sami. 1 Åfd. 9 Käft.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.