Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af dels Kungl. Majrts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse af 3, 8, 41 och 58 §§ af förordningen den 18 september 1908 angående stämpel af giften, dels ock i ämnet väckta motioner.

1910-03-08 · 62 sidor, varav 60 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,9 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 60 av 62 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1910:11, Betänkande, i anledning af dels Kungl. Majrts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse af 3, 8, 41 och 58 §§ af förordningen den 18 september 1908 angående stämpel af giften, dels ock i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 11.

1

Nr 11.

Ankom till Riksdagens kansli den 10 mars 1910 kl. 5 e. m.

Betänkande, i anledning af dels Kungl. Majrts proposition med

förslag till förordning om ändrad lydelse af 3, 8, 41

och 58 §§ af förordningen den 18 september 1908 angående

stämpel af giften, dels ock i ämnet väckta motioner.

(2:a A.)

Genom proposition nr 22 af den 14 januari 1910 har Kungl. Maj:t

under åberopande af bilagdt protokoll öfver finansärenden för samma

dag föreslagit Riksdagen att dels antaga ett vid propositionen fogadt

förslag till förordning om ändrad lydelse af 3, 8, 41 och 58 §§ af förordningen

den 18 september 1908 angående stampelafgiften, dels ock

besluta, att de nya bestämmelserna skulle tillämpas från och med den

dag, som af Kungl. Maj:t bestämdes.

Berörda proposition, som remitterats till bevillningsutskottets förberedande

behandling, finnes bilagd detta betänkande, och anhåller utskottet

att i afseende å dess innehåll få hänvisa till själfva propositionen.

Jämlikt 40 § riksdagsordningen afgifver bevillningsutskottet härmed

utlåtande öfver ej mindre omförmälda proposition än äfven följande inom

Riksdagen väckta, till bevillningsutskottet likaledes hänvisade motioner

rörande nu ifrågavarande ämne, nämligen

inom Första kammaren:

nr 42 af herr L. Ljungberg,

nr 45 af herr E. Bolinstedl och

nr 47 af herr O. Eklund samt

Bill, till Riksd. Prof, 1910. 5 Sami. 1 Af cl. 10 Raft. (Nr 11.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 11.

inom Andra kammaren:

nr 173 af herr friherre Palmstierna,

nr 174 af herr O. A. Ericsson i Ofvanmyra, med hvilken tjugu

andra af kammarens ledamöter instämt,

nr 181 af herr Er. Söderbergh i Karlshamn,

nr 198 af herr Hj. Wijk,

nr 206 af herr Hj. Branting,

nr 207 af herr G. Kobb jämte trettionio andra af kammarens

ledamöter,

nr 208 af herr W. Lundin och

nr 209 af herr E. Åkerlund.

Beträffande innehållet i de olika motionerna tillåter utskottet sig att,,

i den mån desamma icke här nedan återgifvas, hänvisa till sj kifva

motionerna.

I det anförande till statsrådsprotokollet, som åtföljer den kung!,

propositionen, erinrar departementschefen, att vid mer än ett tillfälle,

då fråga varit om täckande af statens ökade skattebehof, departementschefen

framhållit, hurusom stämpelbeskattningen i vårt land icke på långt

när hunnit den utveckling som i främmande länder, och detta såväl i

fråga om mångsidighet som beträffande skaf teresultat. Nämnda förhållande

jämte departementschefens ofta uttalade mening, att de omsättnings-

och indirekta kapitalskatter, som inrymdes inom stämpelbeskattningens

område, vore i stort sedt en lämplig form för beskattning,

hade under nu rådande statsfinansiella förhållanden föranledt departementschefen

att söka i tid vinna en sådan utredning om möjligheterna

till en utsträckt stämpelbeskattning, att det ökade skattebehofvet för

1911 års statsreglering skulle kunna täckas äfven med anlitande af

beskattning af nyssnämnda natur.

För sådant ändamål hade under förlidet år igångsatts åtskilliga

utredningar rörande bouppteckningsstämpeln, hvilka utredningar, statistiskt

sammanförda, bifogats den kungl. propositionen. Vidare hade uppdragits

åt särskildt tillkallade sakkunniga att uppgöra förslag i syfte att genom

allmän utredning af stämpelbeskattningen åt staten bereda ökade inkomster

under denna skattetitel; och utmynnade ett i anledning däraf

sedermera uppgjordt förslag i bestämmelser rörande dels i lagstiftningen

redan införda stämpelskatter, dels ock nya sådana. Efter att hafva redogjort

för de skäl, som föranledt att icke för det närvarande något

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 11. 3

förslag till ökad stämpelbeskattning, grundadt på bemälda sakkunnigas

förslag, kunnat framläggas, anför departementschefen vidare, att han i

stället ansett sig böra för täckande af erforderliga skattebehof anlita,

bland annat, den enda rena förmögenhetsskatt, som gällande stämpelförordning

erbjöde, eller bouppteckningsstämpeln, därvid inskränkande sig

till i hufvudsak en revision af skattesatserna allenast.

I sist omförmälda hänseende innebär det kungl. förslaget, hvilket

som kändt bibehåller den nuvarande indelningen i klasser och ej heller

— frånsedt den föreslagna höjningen — velat rubba det nuvarande förhållandet

mellan nämnda klasser, att maximum, nu utgörande i klass I

1.5 procent, i klass II 3 procent och i klass III 6 procent, skulle förhöjas

till respektive 4, 8 och 16 procent. Beträffande vidare anordnandet

af de nya skatteskalorna har departementschefen, utgående från

att den ökade afkastningen af skatten borde gifva ungefärligen brutto

3,000,000 kronor, ansett, att med en systematisk och jämn förhöjning

i nu gällande skatteskalor intill nyss angifna maximiprocenttal ett dylikt

resultat skulle kunna uppnås. Denna förhöjning har i det kungl.

förslaget så anordnats, att för hvarje skatteskala den nuvarande maximiprocenten

fördubblats vid andel af samma storlek, där maximum i skatteskalan

nu inträder.

I afseende å den sålunda ifrågasatta förhöjningen hafva åtskilliga

förslag väckts, åsyftande att än ytterligare utnyttja förevarande skattekälla.

Sålunda har herr Ljungberg i sin ofvanberörda motion I: 42, med

förklarande att han ej funnit anledning till någon befogad erinran vare

sig mot den bibehållna klassindelningen eller mot de föreslagna skattesatserna,

likväl ansett progressionsskalan, särskildt i fråga om de större,

mycket skattekraftiga arfsbeloppen väl tåla vid en jämkning. Det syntes

motionären föga tillfredsställande, att medan i klass I skillnaden mellan

de arfsbelopp, för hvilka skattesatsen föreslagits till respektive 1 och 2

procent, utgjorde endast 11,000 kronor och mellan de belopp, för hvilka

skattesatsen föreslagits till respektive 2 och 3 procent, 60,000 kronor,

skillnaden mellan de arfsbelopp, för hvilka skattesatsen föreslagits till

respektive 3 och 4 procent, uppginge ända till 375,000 kronor. Motsvarande

ojämnhet, ehuru icke så iögonenfallande, förefunnes äfven i

klasserna II och III. Motionären ansåge därför, att befogad anmärkning

icke skulle kunna göras, om högsta skattesatsen nåddes i klass I vid

200.000 kronor samt i klasserna II och III vid respektive 175,000 och

150.000 kronor; och har motionären i anslutning härtill framlagt förslag

till förändrade skatteskalor.

Herr Ljung•

bergs motion.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Herr Brantinge

motion.

Herr Kolbs

m. fl. motion.

4 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 11.

Vidare liar herr Branting i sin förenämnda motion II: 206 framhållit,

att det syntes honom uppenbart, att de större arfven utan någon

som helst olägenhet kunde blifva föremål för en snabbare progression,

än Kungl. Maj:t föreslagit, äfvensom vidare anfört, att, därest stegringen

sålunda, såsom billigt vore, gjordes större, man själfklart ej heller kunde

stanna vid de respektive 4—8—16 procent, som i Kungl. Maj:ts förslag

blifvit de nya maxima. En mera naturlig stegring ledde af sig själf

till (för första gruppen) 6 procent vid ungefär den gräns af 450,000

kronor, där Kungl. Maj:t trott sig böra stanna; och behölles för de

öfriga grupperna samma relation, komme man, vid arf af så stora belopp

som inemot 500,000 kronor, för icke bröstarfvingar upp till 12

procent och för helt aflägsna släktingar (eller testamentstagare) 24 procent.

Motionären har slutligen föreslagit den ytterligare påbyggnad på skalan,,

att från 500,000 till 1,000,000 kronor arfsskatteprocenten måtte stiga i

klass I från 6 till 8 procent och i klass II från 12 till 16 procent, belopp,

hvilka för emottagare af sådana arf omöjligen syntes kunna betecknas

såsom oskäligt betungande. I fråga om klass III har motionären

däremot icke ansett sig böra för närvarande gå öfver 24 procent, som

där uppnåddes redan vid 500,000 kronor. I motionen har vidare uppgjorts

förslag till den sålunda betingade förändrade lydelsen af skattetarifferna,

hvarjämte motionen åtföljes af en bilaga, utvisande en jämförelse

mellan Kungl. Maj:ts och motionärens förslag.

Vidare anföra herr Kol b och hans medmotionärer i deras förberörda

motion II: 207, att med hänsyn framför allt till arfslottens storlek

det syntes, som om man utan fara skulle kunna gå längre, än Kungl.

Maj:t föreslagit, och därigenom bereda staten en ej obetydligt större

inkomst. Enligt Kungl. Maj:ts förslag afstannade exempelvis skatteprogressionen

i klass I vid 4 procent vid 450,000 kronor, under det att

densamma vid klass II stege till 8 procent redan vid 375,000 kronor.

Då vid bestämmande af skattesatsen i första rummet skatteförmågan

torde vara afgörande, syntes intet vägande skäl kunna anföras mot att

fortsätta progressionen något längre i såväl klass I som klass II; och

hemställa motionärerna, att maximum måtte bestämmas i klass I till 8

procent och i klass II till 12 procent, i båda fallen vid arfsandel af

minst 1,000,000 kronor. I fråga om klass III föreslås icke någon

ökning i procenten, ej heller fortsättning i progressionen, enär stora

arfsdelar i denna klass väl ganska sällan förekomme. Motionärerna

hafva däremot i afseende å sistnämnda klass ifrågasatt viss öfverflyttning

till klass IT, hvartill utskottet framdeles i annat sammanhang återkommer.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 11. 5

Förslag till de af förhöjningen betingade förändringar i skatteskalorna

återfinnes äfven i motionen.

Slutligen har herr Eklund i sin ofvan omförmälda motion I: 47,

med framhållande, hurusom beträffande själfva progressionsmetoden den

anmärkning kunde göras, att genom de föreslagna skalorna olämpliga

språng i stegringen uppstode, vidare anfört, att han för åstadkommande

af kontinuerliga skattesatser helst önskat deras omläggning i enlighet

med den progressionsmetod, som återfunnes i inkomstskatteförordningen.

Därest emellertid bevillningsutskottet icke skulle anse skäligt att själft

framkomma med förslag till en sådan principiell ändring i de föreslagna

skattesatserna, hemställer motionären, att tarifferna i den kungl. propositionen

måtte inom de tre klasserna fortsättas, så att de högsta skattesatserna

blefve respektive 6, 12 och 24 procent.

För vinnande af öfverskådlighet har i fråga om de olika förslag,

som sålunda framställts, utskottet låtit upprätta en tabellarisk öfversikt,

hvilken återfinnes i särskild bilaga vid detta betänkande.

Det lärer icke kunna förnekas och har äfven af bevillningsutskottet

vid föregående tillfällen framhållits, att stämpelbeskattningen erbjuder

ett rikt fält för upphämtande af medel till mötande af statens

växande utgiftsbehof. Icke heller torde någon bestrida, att härvid bouppteckningsstämpeln

eller den form, hvarunder arfsskatt här i landet

utgår, träder i förgrunden. Ifrågavarande skatt är nämligen, såsom

ock af departementschefen framhållits, en verklig och ren förmögenhetsskatt

samt väl ägnad att främja det mål, man genom en förmögenhetsbeskattning

vill uppnå. Ej nog med att skatten träffar den verkliga

förmögenheten, utan detta sker tillika vid ett sådant tillfälle, att den,

som får vidkännas afgiften, i allmänhet torde kunna med lätthet bära

densamma. Enligt hvad kändt är och därom för öfrigt den kungl.

propositionen lämnar en utförlig redogörelse, har man ock i utlandet

såväl i våra grannländer som i de stora kulturstaterna funnit sig böra

i större eller mindre grad anlita ifrågavarande skattekälla. Med hänsyn

till hvad sålunda anförts anser utskottet i likhet med Kungl. Maj:t,

att, då statens ökade inkomstbehof nu måste tillgodoses, en efter skatteförmågan

vederbörligen afpassad ökad arfsbeskattning äfven bör ifrågakomma.

Med afseende å måttet af denna ökade beskattning och dess

Herr Eklunds

mation.

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 11.

närmare anordnande har föredragande departementschefen till statsrådsprotokollet

lämnat eu redogörelse för de grundsatser, som varit

för den kungl. propositionen bestämmande, hvarvid departementschefen

framhållit, bland annat, hurusom af angifna skäl ifrågasättas kunde,

om icke det i den kungl. propositionen framlagda förslaget, hvarigenom

skatteprogressionen skulle ökas med öfver 150 procent, innebure

en högre belastning af skattekällan, än tillrådligt vore. Utskottet

anser visserligen äfven, att fog för tvekan kan i detta hänseende

förefinnas, särskild! i betraktande af den relativa knappheten på rörligt

kapital inom landet och angelägenheten af att icke i och för

anskaffande af medel till utnyttjande af landets naturliga tillgångar göra

oss i alltför hög grad beroende af utlandet. Nödig hänsyn härtill lärer

böra föranleda särskild varsamhet, då det gäller att för statens löpande

utgifter taga i anspråk ej blott det rörliga kapitalets afkastning utan äfven

delvis detta kapital själft. Också finner man af de jämförande tabeller,

som bifogats den kungl. propositionen, hurusom dylika eller andra i

samma riktning verkande synpunkter gjort sig gällande och föranledt vida

lindrigare arfsbeskattning än den nu hos oss föreslagna — åtminstone

i fråga om mera närskylda arftagare — ej blott i grannländer, hvilka

med hänsyn till mängden af rörligt kapital äro med oss mera likställda,

utan äfven hos erkändt rika nationer och till och med hos sådana, där

den vanliga inkomstbeskattningen ännu icke införts. Utskottet har i

detta sammanhang icke heller kunnat bortse från att man vid innevarande

riksdag har att förvänta förslag rörande den direkta beskattningen,

enligt hvilka afses, att i form af förmögenhets- och inkomstskatt

en kraftigare belastning än hittills skall drabba kapitalet. Trots de

betänkligheter, som sålunda kunna resas mot den af Kungl. Maj:t föreslagna

afsevärda ökningen af arfsskatten, synes man dock icke kunna

underkänna de skäl, som departementschefen anfört till stöd för förslaget;

och utskottet kan för sin del icke annat än tillstyrka Kungl.

Maj:ts förslag i detta afseende. Däremot har utskottet, med afseende

å hvad ofvan anförts, funnit sig icke böra tillstyrka att, på sätt ett

flertal motionärer påyrkat, ännu mera skärpa arfsbeskattningen. Då här,

såsom redan förut erinrats, är fråga om ett årligt tillskott till de löpande

statsutgifterna, bör dessutom icke förgätas, att arfsskattens afkastning

är stadd i jämn och naturlig utveckling jämsides med den inom landet

fortgående kapitalbildningen.

Vidkommande själfva skatteskalorna och den däri föreslagna

progressionen, har, såsom redan nämnts, herr Eklund i sin förberörda

motion framkastat tanken, att för undvikande af olämpliga språng

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 11. 7

i stegringen och åstadkommande af kontinuerliga skattesatser en omläggning

af skatteskalorna borde ske i öfverensstämmelse med den

progressionsmetod, som vunnit tillämpning i gällande inkomstskatteförordning.

Utskottet finner visserligen, att en riktig tillämpning af den

ifrågasatta metoden skulle aflägsna nyssnämnda i motionen antydda

olägenheter och att i följd häraf den af motionären framhållna synpunkten

är förtjänt af beaktande. Då emellertid tillräckliga skäl att

frångå den hittills använda progressionsmetoden ej kunna anses förebragta,

har utskottet äfven i detta hänseende anslutit sig till Kungl.

Maj:ts förslag.

Utskottet har emellertid, på sätt nyss antydts, icke kunnat undgå

att beakta, hurusom det kungl. förslaget i denna del företer afsevärda

språng i skatteskalorna. Förslag hafva ock inom utskottet framställts,

hvilka utan att principiellt afvika från nuvarande anordning varit ägnade

att i väsentlig mån afhjälpa denna brist, men då i andra afseenden

anmärkningar framkommit mot samma förslag och här i hufvudsak bör

vara fråga allenast om en formell förbättring af den nuvarande tariffen,

har det synts utskottet lämpligast, att frågan finge underkastas en mera

ingående behandling i samband med det arbete, som, enligt hvad departementschefen

till statsrådsprotokollet oraförmält, pågår i och för en

formell omgestaltning af bestämmelserna rörande arfsskatten. Utskottet

har nämligen ansett sig kunna antaga, att, sedan uppmärksamheten

numera riktats å nu ifrågavarande olägenhet, Kungl. Maj:t icke lärer

underlåta att i samband med omförmälda arfsbeskattningen rörande

arbete vidtaga erforderliga åtgärder till olägenhetens afhjälpande.

Med den föreslagna höjningen af arfsbeskattningen sammanhänger

frågan, intill livilket belopp skattefrihet lämpligen bör åtnjutas. I detta

afseende har Kungl. Maj:t icke föreslagit någon förändring i nu

gällande bestämmelser, enligt hvilka, hvad klass I beträffar, sådan frihet

medgifves för belopp, understigande 400 kronor.

Häremot riktar sig ofvanberörda af herr O. A. Ericsson väckta

motion, däri motionären, under hänvisning bland annat till exemplen i

några af våra grannländer, föreslår, att beträffande arfsiotter i nyssnämnda

klass skattefrihet skulle få åtnjutas, därest lotten icke uppginge

till 1,000 kronor.

Före tillkomsten af 1894 års förordning voro dödsbon med behållning

under 1,000 kronor fria från stämpel. Vid öfvergången till

Skattefrihet.

Kcrr O. A.

Ericssons

motion.

Utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Skattelindring.

Herr Söder
bergås

motion.

8 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 11.

beskattning af de särskilda arfsandelarna bestämdes gränsen för stämpelfrihet

till 400 kronor i klass I. Några öfvertygande skäl för att stanna

vid just detta belopp synas, såvidt handlingarna utvisa, icke hafva blifvit

anförda. Erkännas måste visserligen, att det ingalunda är lätt att bestämma,

hvar gränsen rätteligen bör sättas. Men det torde icke kunna

förnekas, att för mången, som erhåller en dylik jämförelsevis liten arfslott,

svårigheter kunna förefinnas att erlägga den därför ifrågasatta

afgiften. Detta gäller särskild! i fråga om små arfslotter, som till

väsentlig del utgöras af andel i fastighet med tillbehör; samma förhållande

torde äfven i många fall förefinnas vid små arffall, där egendomen

till hufvudsaklig del består i andel af husgeråd, verktyg för

yrkesutöfning o. d. Det får icke heller förbises, att, sedan nu gällande

minimibelopp af Riksdagen fastställdes, penningvärdet ej obetydligt

sjunkit. Vid sådant förhållande har utskottet funnit sig höra biträda

motionärens yrkande.

I den kungl. propositionen har vidare i sammanhang med den

föreslagna höjningen inom klass III ifrågasatts, att någon nedsättning

i stämpelafgiften skulle medgifvas för donationer, gjorda för allmännyttigt

eller välgörande ändamål, för närvarande inordnade under nyssnämnda

klass.

Enligt förslaget skulle sålunda, där andel tillkomme kyrka, landsting,

kommun, hushållningssällskap, akademi, vetenskapligt samfund,

allmänt undervisningsverk, stipendiefond, pensionsanstalt, sjuk- eller

fattigvårdsinrättning eller annan from stiftelse och andelen uppginge

till 7,500 kronor eller därutöfver, stämpelafgiften nedsättas med hälften

af det belopp, hvarmed stämpelafgiften enligt de i klass III angifna

grunder öfverstege 8 procent af andelens hela belopp.

Departementschefens motivering i detta hänseende återfinnes å

sid. 33 och 34 i den kungl. propositionen.

Ofvan omförmälda, af herrar Söderbergh, Wijk, Lundin och Kobb

väckta motioner beröra samtliga nu föreliggande fråga, de tre förstnämnda

uteslutande och herr Kobbs till viss del.

Herr Söderbergh anför i sin motion följande:

»Uti det förslag till revision af bouppteckningsstämpeln, som innehålles

i Kungl. Maj:ts proposition nr 22 rörande ändrad lydelse af vissa

paragrafer af förordningen den 18 september 1908 angående stämpelafgiften,

har eu särskild undantagsställning i skatteafseende blifvit beredd

åt ATissa slag af dispositioner, i det att i fråga om andel, som tillkommer

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 11.

kyrka, landsting, kommun, hushållningssällskap, akademi, vetenskapligt

samfund, allmänt undervisningsverk, stipendiefond, pensionsanstalt, sjukeller

fattigvårdsinrättning eller annan from stiftelse, stämpelafgiften, därest

berörda andel uppginge till 7,500 kronor eller därutöfver, skulle nedsättas

med hälften af det belopp, hvarmed stämpelafgiften, enligt de

under klass III i den föreslagna tariffen angifna grunder, öfverstege

8 procent af andelens hela belopp.

De skäl för den sålunda föreslagna lindringen från bouppteckningsstämpeln,

som i den kungl. propositionen blifvit anförda eller som eljest

tämligen själffallet föreligga, torde med fullt fog kunna åberopas till

stöd för ett ytterligare steg i samma riktning, till fullständig befrielse

från stämpelafgift för donationer, gjorda uteslutande för välgörande

ändamål.

I hur stor utsträckning lindring från bouppteckningsstämpeln bör

i samtliga ofvan angifna fall medgifvas, lärer, enligt herr finansministerns

förmenande, ’få anses vara mer eller mindre en smaksak’. Men om

så är, synes det mig vara icke allenast mest smakligt, utan äfven staten

värdigast att icke med någon skatteskyldighet i ifrågavarande afseende

betunga en inrättning, som icke har annat ändamål än att idka välgörenhet

och som i regel icke har andra medel att tillgå för sina

barmhärtighetsverk än de medlidandes frivilliga gåfvor. För en sådan

inrättning måste hvarje grepp från statens sida i en afsedd donation

alltid befinnas kännbart, i all synnerhet när detta grepp skulle bli af

den betydenhet, som i den kungl. propositionen ifrågasattes.

Från stämpelafgift enligt art. I i stämpelförordningen äro bland

annat befriade ''fromma stiftelser’, allenast med undantag af den särskilda

stämpeln å protokoll angående bevakning vid domstol af testamente.

Jämlikt gällande förordning om inkomstskatt skall sådan icke erläggas

af ''sjuk- och fattigvårdsinrättningar jämte andra fromma stiftelser’ och

enligt förordningen angående bevillning af fäst egendom samt af inkomst

erlägges icke fastighetsbevillning af''barmhärtighetsinrättningar’, likasom

från utgörande af inkomstbevillning äro frikallade ''sjuk och fattigvårdsinrättningar

jämte andra fromma stiftelser’.

Samma af billighet och medkänsla förestafvade hänsyn, som varit

för statsmakterna afgörande i sistberörda hänseenden, torde böra få

gälla i lika hög grad i nu föreliggande fäll. Huru den af mig ifrågasatta

befrielsen skulle komma att verka, kan näppeligen utrönas af den i den

kungl. propositionen förekommande utredningen, men jag antager, att

det beräknade skatteresultatet af den afsedda reformen i dess helhet

icke skulle häraf förorsakas någon väsentligare minskning. De testajBill.

till Biksd. Prof. 1910. 5 Sami. 1 Afd. 10 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

Herr Wijks

motion.

10 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 11.

mentariska donationerna i vårt land till enbart välgörande ändamål lära

icke förekomma så talrikt eller i allmänhet till någon _ så betydande

omfattning, att den ekonomiska synpunkten för staten härvidlag förtjänar

afseende framför de, enligt min asikt, mera beaktansvärda, nyssnämnda

hänsyn.

Med stöd af livad jag sålunda anfört, tillåter jag mig vördsamt

hemställa,

att Riksdagen ville för sin del besluta sådan ändring i 8 § i förordningen

den 18 september 1908 angående stampelafgiften, att från

stämpelafgift enligt den under A) Bouppteckning upptagna tariff klass

III må befrias fromma stiftelser af sådant slag, som afses i i § i samma

förordning.))

Den af herr Wijk väckta motionen är af följande lydelse:

»Arfsskatten är utan tvifvel en förmögenhetsskatt i egentligaste

mening. Dess syfte är att beskatta den oförtjänta förmögenhetsökning,

som genom arf eller testamente tillfaller en person. Den afser att i

ett ögonblick, då den beskattade anses böra kunna bära skatten jämförelsevis

lätt, återbörda till samhället en del af den förmögenhet, som

den enskilde medborgaren under sitt lif lyckats hopföra och tillgodogöra

sig i kraft af den af samhället upprätthållna rättsordningen.

Ju mer aflägset arf- eller testamentstagaren är befryndad med

arflåtaren, desto klarare karaktär har arfvet af ren förmögenhetsökning,

och desto hårdare blir beskattningen. Ju större arfslotten är, desto

större afdrag till det allmänna anses arftagare!! med rätta kunna bära.

Vi finna i dessa arfsskattens principer öfverallt personlighetssynpunkten

genomförd. Det är från synpunkten att bestämmelserna gälla

fysiska, personer, som de finna sin förklaring och sitt berättigande.

År det åter icke en fysisk person, utan en institution eller allmän

inrättning af något slag, som är arf- eller testamentstagare, förlora de

nämnda grundsatserna sitt berättigande. Den progression i beskattningen,

som afser att hos arftagaren drabba öfverfiödet, blir meningslös, då arftagaren

är en institution, hvars behof är obegränsadt, och för hvilken

ingen del af arfvet kan betraktas som öfverflödig eller onyttig. Arfsskattens

motiv att till det allmänna återbörda en del af den enskiloe

individens hopförda förmögenhet förfaller likaledes, då det är en allmännyttig

institution, som är arftagare.

Den skillnad jag sökt göra gällande mellan en fysisk person och

en allmän inrättning från arfsbeskattningens synpunkt kan i själfva verket

anses redan erkänd därigenom, att institutioner af de slag, jag åsyftar,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 11. 11

enligt gällande författning ej äro underkastade inkomstbeskattning.

Tanken att öfver hufvud beskatta t. ex. en sjukhusinrättnings ränteinkomster

förefaller oss lika oriktig och främmande som tanken, att denna

inkomst skulle kunna beskattas i stigande progression i förhållande till

storleken af de räntemedel, som inflyta för upprätthållandet af sjukhusets

verksamhet. Men lika principiellt oriktig förefaller då äfven

tanken att beskatta, och progressivt beskatta, de testamentariska donationsmedel,

hvarigenom verksamheten grundas eller upprätthålles.

Betraktar man arfsskatten enbart som en »afgift för förmögenhetsförvärf

genom arf och liknande fång», och det är på denna synpunkt

förslaget till arfsskatt i den kungl. propositionen helt och hållet är

grundadt, så linnes alltså efter min mening intet motiv att ålägga donationer

någon bouppteckningsstämpel.

Men arfsskatten har äfven en annan karaktär, nämligen den att

vara en direkt skatt på den aflidnes samlade förmögenhet, afsedd att

drabba denna, oafsedt arten af förmögenhetens framtida användning.

Ehuru denna arfsskattens karaktär ej direkt framträder i det nu framlagda

förslaget till arfsskatt, måste den dock anses ingå som ett moment

i hvarje arfsbeskattning, och från denna synpunkt kan det försvaras, att

äfven testamentariska donationer beskattas, såsom utgörande en del af

den aflidnes samlade förmögenhet. Men att skattesatsen i dessa fall

bör vara högst väsentligt reducerad synes mig klart motiveradt däraf,

att hela arfslotten här tillfaller ett allmänt ändamål och öfvergår från

att vara personlig egendom till att bli allmännyttig.

I sitt anförande till statsrådsprotokollet medger äfven finansministern,

att en lindring af arfsbeskattningen å donationer är berättigad,

men vid skattens afmätning utgår han alltjämt ifrån att betrakta allmännyttiga

institutioner som hörande till samma grupp af arftagare som

aflägsna släktingar och oskylda personer, och följden häraf är, att donationsstämpeln

enligt hans förslag kommer att stiga så högt som till

ett maximum af 12 procent.

Lika godtyckligt som detta förslag är, lika litet synes det motiveradt

af de exempel, den kungl. propositionen själf anför på de skattesatser,

som i motsvarande fall gälla i utlandet.

I Danmark är skatten på testamentariska donationer satt till 10

procent, med den viktiga inskränkningen, att den af finansministern

kan sänkas till 4 procent.

I Tyskland utgår den i regel med 5 procent, medan stämpeln

å arf till oskylda stiger till 10 å 25 procent.

I Frankrike utgår den med 9 procent, medan samtidigt skatten

s. 12 Kontrollera mot PDF

Herr Limdins

motion.

12 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 11.

i den högsta gruppen af andra arf- och testamentstagare uppgår till

15 å 20,5 procent.

I intetdera af dessa länder är skatten på testamentariska donationer

progressiv.

I England kan vederbörande uppbördsmyndighet medgifva fullkomlig

skattefrihet.

Eet förefaller mig själfklart, att ett litet och jämförelsevis fattigt

land bör ännu mer än större och rikare kulturländer vakta sig för

att kringskära de tillflöden, som från enskildt håll tillföras dess institutioner

af kulturell eller i annat afseende samhällsgagnande art. Det

kan väl sättas i fråga, om det jämförelsevis obetydliga tillskott i statskassan,

som skulle vinnas med en hög stämpelskatt å dylika donationer,

ej i själfva verket vore mycket dyrt betaldt.

Frågan om behandlingen i skatteafseende af testamentariska donationer

till allmänna ändamål synes mig kunna förtjäna en mer ingående

och principiell behandling än hvad som i den nu föreliggande kungl.

propositionen kommit den till del.

Mitt syftemål för närvarande är gifvetvis icke att förebringa

någon dylik utredning utan endast att söka förebygga, att dessa former

af arf nu bli indragna i den allmänna förhöjning af bouppteckningsstämpeln,

som af Kungl. Maj:t föreslås.

* Ett motiv till att ej för närvarande fastslå en höjd stämpel för testamentariska

donationer finner jag äfven däri, att förslag till ändrade

bestämmelser om stämpel å gåfva af Kungl. Maj:t kommer att föreläggas

nästkommande Riksdag. Det förefaller, som om frågorna om testamentariska

donationer och andra former af gåfvor ägde så mycket

gemensamt, att det vore till fördel att behandla dem i ett sammanhang.

Jag tillåter mig därför hemställa, att Riksdagen, med afslag i

förevarande punkt å Kungl. Maj:ts proposition nr 22, ville besluta, att

för andel af arf, som tillkommer kyrka, landsting, kommun, hushållningssällskap,

akademi, vetenskapligt samfund, allmänt undervisningsverk,

stipendiefond, pensionsanstalt, sjuk- eller fattigvårdsinrättning

eller annan from stiftelse, skall stämpelafgiften utgå med det belopp,

som i nu gällande författning är stadgadt.»

Herr Lundins motion är af följande lydelse:

»Finansministern angifver (sid. 34 i kungl. propositionen nr 22)

lindringen i bouppteckningsstämpeln för s. k. from stiftelse såsom mer

eller mindre eu ’smaksak’, och man borde således ej ingå på någon

kritik därutinnan. Som jag emellertid håller före, att en så pass dryg

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 11. 13

beskattning till statsverket rent af kommer att motverka dylik disposition

af efterlämnad förmögenhet — hvilken dock synes val värd af

uppmuntran — så anser jag en förändring här på sin plats. Folkpsykologien

får ej alldeles lämnas ur sikte; att aflösa denna torde visserligen

ej vara lätt, men då man, såvidt jag kan erinra mig, aldrig sett

några donationer till statsverket, så torde man ej taga miste, om man

härutinnan gör sina slutsatser.

Donation till dylik from stiftelse synes mig i stället böra skattebeläggas

enligt klass II. På ingen punkt bör donatorn känna, att han,

då han velat betrygga ett visst, för honom kärt syftemål af allmännare

intresse, för att kunna nå detta, nödgas offra en större eller mindre

del däraf som extraafgift till statskassan, som han i regel anser allaredan

utkräft sitt till fullo. Om exempelvis en halfbror finner, att hans

halfsysters ättlingar kunna väl reda sig utan arf efter honom och därför

vill donera till något välgörande ändamål, %å skall staten icke

komma emellan här och utkräfva högre skatteprocent än måhända eljest

utginge.

Dylika stiftelser äro helt och hållet fritagna från annan statseller

kommunalbeskattning; allmänhetens uppfattning går äfven i fortsättningen

i samma riktning. Skälet för att ej bouppteckningsstämpeln

helt och hållet kunde utelämnas skulle bl. a. ligga däri, att dylik förmögenhet

i regel ej vidare drabbas af arfsskatt. Men man förbiser vid

sådan jämförelse en annan erfarenhet, att ej all ärfd eller till enskilda

testamenterad förmögenhet bibehålies eller förkofras, utan ofta nog

försvinner, hvadan staten ej heller där alltid får göra sig säker om

ytterligare stämpel i framtiden.

Motsvarande skattesatser i Danmark och Frankrike äro väsentligt

lägre, relativt taget. I Norge är allmänna maximum 10 procent.

Med stöd af det anförda får jag föreslå, att Riksdagen ville besluta,

att bouppteckningsstämpeln skall utgå enligt klass II för andel, som tillkommer

kyrka, landsting, kommun, hushållningssällskap, akademi, vetenskapligt

samfund, allmänt undervisningsverk, stipendiefond, pensionsanstalt,

sjuk- eller fattigvårdsinrättning eller annan from stiftelse.))

I hithörande del af herr Kobbs motion yrkas, jämte det att dessa

donationer liksom öfver hufvud taget alla andelar, som tillkomma testamentstagare,

måtte'' inordnas under klass II, att Konungen må äga att

på ansökan efter pröfning af förhandenvarande omständigheter medgifva

befrielse från skattens erläggande.

Herr Kobbs

motion.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 11.

utskottet. Enligt livad af departementschefens anförande framgår, hade 1893

års stämpelkommitterade beträffande väckt fråga om skattefrihet för

inrättningar och stiftelser på angifna grunder icke ansett sig böra medgifva

någon undantagsställning i berörda afseende. Denna kommitterades

uppfattning blef ock af Riksdagen godkänd. Någon anledning att trånga

nämnda ståndpunkt, hvilken fortfarande synes äga sitt berättigande,

torde enligt utskottets mening icke förefinnas; och har utskottet alltså

funnit sig böra afstyrka herr Söderberghs motion, åsyftande skattebefrielse

för de i motionen afsedda stiftelser.

Då emellertid en väsentlig höjning af skatteskalan i klass III föreslås,

anser utskottet lika med departementschefen någon nedsättning

böra medgifvas för donationer till allmänna ändamål, och synes, hvad

angår andel, som tillkommer kyrka, landsting, kommun eller hushållningssällskap,

man lämpligen kunna stanna vid hvad Kungl. Maj:t härutinnan

föreslagit. ^Vidkommande åter öfriga i det kungl. förslaget

åsyftade donationer, tala enligt utskottets mening behjärtansvärda skäl

för någon ytterligare skattelindring utöfver den af Kungl. Maj:t föreslagna.

Man synes nämligen böra tillse, att man icke genom för hög

beskattning motverkar tillkomsten af sådana dispositioner, om hvilka

här är fråga, likasom ock att donationsbeloppen icke allt för mycket

kringskäras. Utskottet har därför i hufvudsaklig öfverensstämmelse med

herr Lundins motion ansett sig böra föreslå, att stämpelafgiften för

andel, som tillkommer akademi, vetenskapligt samfund, allmänt undervisningsverk,

stipendiefond eller pensionsanstalt likasom ock sjuk- eller

fattigvårdsinrättning eller annan from stiftelse, skall utgå enligt klass II.

Häraf följer, att utskottet icke kunnat biträda herr Wijks yrkande, som

dessutom skulle kräfva en särskild skatteskala i detta hänseende. Att

såsom herr Kobb in. fl. föreslagit, lämna Konungen rätt att medgifva

befrielse från erläggande af stämpelafgift, anser utskottet ej väl ansluta

sig till de om bevillningar här gällande konstitutionella bestämmelser.

Herr Kobbs I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft den i

motion. perr Xohbs motion ifrågasatta öfverflyttningen till klass II af andelar,

som skulle tillkomma testamentstagare enligt klass III. Herr Kobb

och hans medmotionärer motivera sitt förslag härom på följande sätt:

»Om en person i testamente tilldelar en annan en penningesumma

eller dylikt, så gör han detta antingen emedan han hyser särskildt välvilja

mot honom eller af något skäl anser sig stå i tacksamhetsskuld

till denne. Men om en arfslott tillfaller en aflägsen släkting, så har

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 11. 15

denna ofta icke käft det ringaste med denne aflidne att göra, kanske

icke ens varit af honom personligen känd. Skall då en dylik person i

arfsskattehänseende likställas med t. ox. en fosterson eller fosterdotter?»

Hvad motionärerna anfört synes utskottet icke innebära tillräckliga

skäl att tillstyrka en åtgärd sådan som den i motionen föreslagna.

Väl kan det beträffande särskildt fosterbarn synas riktigt, att en billigare

skatteskala komme till användning, men så länge den svenska lagstiftningen

saknar hvarje bestämmelse i fråga om adoption, lärer någon

hänsyn till berörda förhållande i nu förevarande afseende icke kunna tagas.

Utskottet har alltså icke ansett sig kunna tillstyrka motionen i denna del.

På sätt chefen för finansdepartementet framhåller, (se sid. 24, 25 i

den kungl. propositionen) sammanhänger med de höjda skattesatserna

äfven spörsmålet om anstånd med skattens utgörande.

I anslutning härtill hafva herrar Bolmstedt och Åkerlund i sina

ofvannämnda, till innehållet likalydande motioner yrkat, att Riksdagen

måtte vid besvarandet af förevarande proposition anhålla, att Kungl.

Maj:t ville vid utarbetandet af bestämmelser om anstånd med arfsskatts

erläggande i fråga om andel, som hufvudsakligen består af fast egendom

med tillbehör, taga i betraktande i motionerna angifna synpunkter

och därom till nästa Riksdag afgifva förslag.

Till stöd för berörda förslag anföra motionärerna följande:

»Uti Kungl. Maj:ts nådiga proposition nr 22 angående ändrad

lydelse af 3, 8, 41 och 58 §§ af förordningen den 18 sept. 1908 om

stämpelafgiften föreslås förhöjning i den så kallade arfsskatten. I de

fall, då kontanta medel finnas i dödsboet eller ock sådana värdeföremål,

som lätt kunna realiseras, skall denna skatt gifvetvis kunna utgöras.

Så är dock i regeln ej förhållandet, där förmögenheten enbart eller i

väsentlig del består af fast egendom med eller utan tillbehör, möjligen

utarrenderad, och besvärad af inteckningar, men hvilken arfvingarna ej

vilja sälja, utan antingen samfäldt behålla eller låta någon af arfvingarne

lösa sig till. Det torde för blifvande öfvertagare af arfvet blifva särdeles

betungande att på en gång erlägga de efter § 8 utgående stämpelafgifter,

då dessa säkerligen komma att betydligt öfverstiga den

årliga afkastningen af egendomen, och detta i högre grad, ju aflägsnare

i ledet arftagaren står till den, hvilken lian skall ärfva.

Under sådana förhållanden synes det riktigt, att såsom herr statsrådet

och chefen för finansdepartementet på sid. 24 och 25 af nämnda

Utskottet.

Anstånd

med skattens

utgörande.

Herrar Bolinste.

dts och

Åkerlunds

motioner.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Hr Eklunds

motion.

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 11.

proposition framhåller som en möjlighet, ehuru han nu ej framlagt förslag

därom, att arftagare af förenämnda sorts egendom beredas möjlighet

att på vissa år få uppdela afbetalningen af dessa stämpelafgifter, och

torde redan nu vid behandling af propositionen denna möjlighet böra

tagas i öfvervägande.

Vid uppgörande af bestämmelser om anstånd med arfsskattens

erläggande synes därför böra komma till beaktande önskvärdheten

däraf, att arfvinge eller testamentstagare, hvars lott helt och hållet eller

hufvudsakligen består af fast egendom med tillbehör, må medgifvas

rätt att erlägga skatten med egendomens afkastning, exempelvis genom

afbetalning med V6 årligen. Skattebetalningarna torde icke kunna göras

beroende af bättre eller sämre skördeförhållanden, goda eller dåliga

konjunkturer. I författningen lärer därför böra fastställas bestämda

afbetalningsterminer, men dessa terminer synas dock böra regleras med

ledning af fast egendoms genomsnittsafkastning. Från statens sida

lärer det icke vara något att anmärka däremot att nu nämnda synpunkter

vinna beaktande i fråga om alla arfslotter af förut angifna beskaffenhet,

helst i ett förslag uti ämnet antagligen kommer att ingå

äfven fordran på säkerhet för skattens utgörande.»

Vidare har herr Eklund hemställt, att till 8 § stämpelförordningen

måtte läggas ett nytt moment af följande tydelse:

»Därest stämpelafgift, som enligt i denna förordning stadgade

grunder belöper å arfvinges eller testamentstagares andel, öfverstiger 3

procent å samma andel, samt boets hufvudsakliga inkomst härflyter

antingen af fast egendom eller ock af handel, fabrik eller annan industriell

verksamhet, äge vederbörande domstol på ansökan af arfvingen

eller testamentstagaren medgifva stämpelafgiftens erläggande i skilda

poster med viss tids, högst ett års mellanrum, och efter fördelning, som

af domstolen bestämmes. Vid ansökning, som för nu nämndt ändamål

göres, skall fogas för afgiftens behöriga erläggande ingången borgen

eller annan säkerhet, som kan af domstolen godkännas.

Utgöres behållningen i boet till största delen af fast egendom,

må domstolen, utan afseende å behållningens storlek, kunna, mot säkerhet

som ofvan sägs, medgifva anstånd med stämpelafgiftens erläggande

i högst sex månader efter det bouppteckningen till domstolen ingifvits.»

Till stöd härför anföres följande:

»Gentemot den af mig tänkta förhöjningen af de högre skattesatserna

kunna, liksom gentemot hvarje hög skattesats, två väsentliga

invändningar göras.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 11. 17

För det första är det tydligt, att det kan möta ganska stora

svårigheter, särskildt då arfvet utgöres af fast egendom eller af medel,

som äro fastlåsta i en affär, att för skattens gäldande ur egendomen

eller affären lösgöra de för skatten erforderliga ganska betydande kontanta

belopp, ett förhållande som jämväl vunnit beaktande i den kungliga

propositionen utan att dock för det närvarande föranleda förslag

till lagbestämmelse.

Att utan vidare af en person, som, saknande kontant kapital, fått

i arf öfvertaga en kanske skuldtyngd jordegendom, utkräfva en arlsskatt,

uppgående till vida mera än ett eller ett par års afkastning, skulle

kunna medföra arftagare^ ekonomiska undergång. Å andra sidan

skulle han i allmänhet kunna antagas blifva i stånd att reda ut de med

öfvertagandet af den ärfda egendomen förenade kostnaderna, därest han

finge betala arfsskatten i vissa årsposter.

Jag har därför föreställt mig, att det vore i öfverensstämmelse

med billighet och lämplighet, om såsom ett komplement till den af mig

tänkta förhöjningen ett nytt stadgande i stämpelförordningen gjordes,

enligt hvithet bestämdes, att vid fall, där stämpel för bekommet arf

öfverstege 3 procent af arfvet, arftagaren skulle, mot godkänd borgen

eller annan säkerhet, kunna medgifvas att gälda arfsskatten i flera årsposter.

Emellertid gäller det särskildt beträffande arf i fast egendom, att

svårigheter för erläggandet af arfsskatten kunna inträda äfven vid ganska

små arf. För sådana fall synes utan olägenhet kortare uppskof, efter

domstolens pröfning, kunna beviljas mot ställande af godkänd borgen

eller annan säkerhet.

Med de två stadganden, som nu af mig framhållits, torde skatteökningens

tryck i icke oväsentlig mån hafva minskats.»

Hvad i motionerna anförts synes utskottet vara förtjänt af beaktande.

Det torde nämligen icke kunna förnekas, att i åtskilliga fall, såsom

då arfs- eller testamentslott utgöres hufvudsakligen af fast egendom

med inventarier, särskildt af fideikommissnatur, eller af egendom, som är

bunden i affärsrörelse eller eljes icke med lätthet kan realiseras, svårigheter

kunna uppstå för vederbörande att utan direkt skuldsättning på

en gång utgöra den å lotten belöpande stämpelafgiften. Det lärer fördenskull

få anses med billighet öfverensstämmande, att något göres till

minskande af de antydda svårigheterna. Emellertid har, såsom framgår

af statsrådsprotokollet, chefen för finansdepartementet riktat sin uppmärksamhet

å nu anförda förhållanden. Det kunde måhända därför

Bill. till Riksd. Prof. 1910. 5 Sami. 1 Afd. 10 Höft. 3

Utskottet.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Gåfva.

Herr Eklunds

motion.

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 11.

synas icke vara erforderligt att särskilt upptaga denna fråga. Men då

utskottet anser dess lösning icke böra längre än nödigt undanskjutas,,

har utskottet, i anledning af de väckta motionerna, funnit sig höraföreslå

en skrifvelse till Kungl. Maj:t med anhållan att förslag i ämnet

måtte om möjligt föreläggas nästkommande års Riksdag samt att vid

den utredning, som lärer komma att föregå ett dylikt förslag, hänsyn

tages till icke allenast sådana fall, då boets tillgångar utgöras hufvudsakligen

af fastighet med tillbehör, utan äfven då tillgångarna bestå af

annan egendom, som ur anståndssynpunkt skäligen bör därmed likställas..

Såsom chefen för finansdepartementet erinrar (sid. 24 i den kungl.

propositionen), står äfven frågan om stämpel å gåfva i visst samband

med höjningen af bouppteckningsstämpeln. I detta afseende har herr

Eklund i sin förberörda motion hemställt, att till 8 § 2 mom. stämpelförordningen

måtte göras följande tillägg:

»Har veterligen afliden person inom år och dag före sin död

genom gåfva afhändt sig egendom af sådant värde, att behållningen i

dödsboet därigenom märkeligen minskats, skall sådan egendom behandlas,,

som om densamma funnits i den aflidnes bo vid dödstillfället och skall

förty egendomens värde tagas i beräkning vid stämpelafgiftens åsättande..

Samma lag vare, där köp, byte eller annat sådant aftal veterligen skett

och af missförhållandet mellan de å ömse sidor utfästade villkor antagas

kan, att aftalet hufvudsakligen har egenskap af gåfva.»

I motionen anföres till stöd härför följande:

»Den andra invändningen med förhöjningen af arfsstämpeln har

jämväl framhållits af herr finansministern och gäller den ökade anledningen

till lagens kringgående, som kan anses ligga i en skattehöjning

af denna art. Ett sådant kringgående kan lättast tänkas ske därigenom,

att arflåtaren med varm hand — »donatio mortis causa» eller på annat

sätt — skänker bort egendom.

I England med dess utvecklade arfsskatteinstitut hafva redan år

1881 införts vissa bestämmelser, som i berörda hänseende anses betryggande.

Hos oss inskränkte sig 1893 års kommitterade till att för gåfva

föreslå tre fasta skattesatser, motsvarande ungefär medelvärdet af de

progressiva satserna för arf inom motsvarande skyldskapskategorier, hvarjämte

för gåfva af fast egendom eu lagfartsstämpel föreslogs bibehållen.

De af kommitterade föreslagna skattesatserna för gåfva blefvo emellertid

icke antagna, hvarför vår gällande stämpelförordning, beträffande

gåfva af fast egendom, endast känner lagfartsstämpel på 60 öre eller

1 krona 60 öre per 100 kronor, beroende på om gifvare och mottagare

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 11. 19

stå i visst skyldskap till hvarandra eller icke, och i fråga om gåfva af

lös egendom, där i undantagsfall afhandling om sådan gåfva göres,

liknande stämpelafgift som sagda lagfartsstämpel.

Att detta icke är tillfredsställande och att det icke är tillfyllestgörande

för att råda bot för eventuellt kringgående af lagen, är uppenbart.

Med full uppfattning härom har herr finansministern ställt i utsikt

ett för en kommande riksdag framlagdt lagförslag i sådant syfte som

här ifrågasättes, och han anser icke någon fara föreligga i ett uppskof,

alldenstund ett exempelvis nästa år fattadt beslut skulle kunna anses

gälla åtminstone alla under ett år före beslutet gjorda gåfvodispositioner.

Framtiden är emellertid alltid oviss, och mig synes, att vissa åtgärder

redan nu skulle kunna vidtagas för att åtminstone i någon mån

vinna berörda komplettering af stämpelförordningen. Väl håller jag

före, att för fullständiga och betryggande bestämmelser mot kringgående

af arfsskatten genom gåfva erfordras ändringar af civillags natur. Ett

steg i denna riktning vore, att i 9 kap. 1 § ärfdabalken införa stadgande

därom, att vid bouppteckning uppgift bör lämnas jämväl om

gåfvodisposition, som den aflidne gjort inom viss tid före dödsfallet.

Men i afvaktan på de förslag, som kunna väntas, torde, i synnerhet

om skattesatserna än- vidare höjas, redan nu böra vidtagas en åtgärd,

hvarigenom det blefve möjligt att, försåvidt en viss tid före dödsfallet

gjord gåfvodisposition kommer till vederbörande myndigheters kunskap,

sådan gåfva bör i så måtto inräknas i arfsmedlen, att den såsom sådana

medel stämpelbelägges.

Herr finansministern ifrågasätter en tid af ''öfver ett år'' före

dödsfallet, och han omnämner såsom maximum fem år. För min del

föreställer jag mig, med hänsyn till den kommande lagstiftningen i

ämnet, hvilken antagligen torde komma att innebära flera års fastställande,

att för närvarande ett år kunde anses tillfyllest. Det gäller

ju allenast eu provisorisk åtgärd, afsedd att gälla till dess, att eu fullständig

lagstiftning i detta afseende genomförts.

Lämpligast torde ett stadgande, sådant jag tänkt mig, kunna införas

såsom en ny punkt under 8 § 2 mom. i stämpelförordningen,

och torde däråt kunnat ges följande lydelse:

Har afliden person veterligen inom år och dag före sin död

genom gåfva afhändt sig egendom af sådant värde, att behållningen i

dödsboet därigenom märkeligen minskats, skall sådan egendom behandlas

■som om densamma funnits i den aflidnes bo vid dödstillfället och skall

s. 20 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

Frih. Palmstiernas

motion.

20 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 11.

förty egendomens värde tagas i beräkning vid stämpelafgiftens åsättande.

Samma lag vare, där köp, byte eller annat sådant aftal veterligen skett

och af missförhållandet mellan de å ömse sidor utfästade villkor antagas

kan, att aftalet hufvudsakligen har egenskap af gåfva.

Visserligen är härmed endast sörjdt för sådan gåfva, som kommer

till vederbörandes kännedom, medan däremot annan gåfva går fri från

arfsbeskattning. Men då den senare kategoriens gåfvor svårligen kunna

nås utan ändring i andra lagrum, och då den af mig föreslagna bestämmelsen

dock icke alldeles bör sakna betydelse, har jag föreställt

mig att densamma borde tills vidare kunna i stämpelförordningen ingå.»

Att med en höjning af arfsskatten benägenheten växer att genom

gåfvor med varm hand undandraga förmögenhet arfsbeskattning torde

få anses vara ställdt utom allt tvifvel. Uppenbart är ock, att under

sådana förhållanden särskilda åtgärder måste vidtagas till förhindrande

af dylika transaktioner. Då emellertid chefen för finansdepartementet,

enligt hvad statsrådsprotokollet utvisar, äfven åt denna fråga ägnat

särskild uppmärksamhet, har det synts utskottet lämpligast att afvakta

det förslag, som redan lärer vara under utarbetande, helst förevarande

spörsmål kan sägas vara ett problem af svårlöst natur. Bevillningsutskottet

har emellertid med hänsyn till frågans stora vikt och betydelse

äfven i detta fall ansett sig böra framhålla angelägenheten af att förslag

i ämnet om möjligt förelägges nästkommande års Riksdag och förty

i anledning af motionen tillstyrkt en skrifvelse till Kungi. Maj:t i angifvet

syfte.

Utskottet har vidare att yttra sig rörande förut omförmälda af

herr friherre Palmstierna väckta motion, i hvilken hemställes

»att Riksdagen ville i skrifvelse till Kungl. Maj: t anhålla,

att Kungl. Maj:t ville låta vidtaga erforderliga åtgärder, för att

de medel, som beräknas inflyta på grund af arfsbeskattning, må upptagas

såsom särskild post i riksstaten; samt

att Kungl. Maj:t ville låta verkställa en utredning angående lämpligheten

af arfsskattemedlens afsättande till en särskild fond, som endast

må användas till ändamål, hvartill upplåning eljest skulle behöfvas, och

framlägga det förslag, hvartill denna utredning må föranleda.»

Till stöd för sin hemställan anför motionären följande:

»Genom den ökning af arfsskatten, som Kungl. Maj:t uti propositionen

nr 22 föreslagit Riksdagen, har denna form af förmögenhetsskatt

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 11.

intagit en mer bemärkt plats än förut i den allmänna skatteregleringen.

Det är därför skäl uti att något närmare granska karaktären hos detta

slag af beskattning.

I olikhet mot vanlig förmögenhetsbeskattning, som utgår med

vissa procent af kapitalvärdet och förutsattes kunna erläggas med den

årliga af kastningen från förmögenheten, innebär arfsbeskattning, att viss

del af det ärfda produktiva kapitalet skall afstås till staten. Någon

invändning mot det rättvisa i denna beskattningsmetod kan ej med fog

anföras, men i den mån arfsbeskattningen, som jag hoppas, blir stegrad,

framträda principiella ekonomiska betänkligheter emot det sätt, hvarpå

arfsskattemedlen användas. Nu förutsättes, att de skola begagnas till

fyllande af behofven uti 1911 års riksstat. Men härigenom blir produktivt

kapital användt för löpande utgifter under året, något, hvartill räntan

af detsamma i stället med större fog bort användas. På detta sätt

skulle årligen någon del af landets kapitalförmögenhet förtäras, hvilket

ur nationalekonomisk synpunkt icke kan anses vara riktigt. För att

undanröja detta missförhållande, borde den ur rättvisans synpunkt väl

motiverade arfsskatten äfven användas på ett ekonomiskt fullt lämpligt

sätt, d. v. s. för ändamål, som kräfva kapitalanskaffning. Uti ett land

med relativt liten kapitalbildning är detta särskildt att beakta.

Denna princip står man i begrepp med att tillämpa på den kommunala

beskattningens område.

Uti det förslag till förordning angående värdestegringsskatt å fastighet,

hvilket förlidet år utarbetats inom kungl. finansdepartementet och

som kan antagas ligga till grund för den väntade kungl. propositionen i

ärendet, stadgas nämligen i tredje paragrafen, att medel, som på grund

af förordningen tillflyta kommunen, endast skola användas till Varaktiga

anläggningar, såsom vägar, järnvägar, gator och byggnader, till

inköp af fast egendom eller till afbetalning af lån, som upptagits för

sådana anläggningar eller inköp’. Härigenom förhindras, att det kapital,

som tillföres kommunen vid tillämpning af en såsom försäljningsskatt

anordnad värdestegringsbeskattning, förbrukas under året för täckande

af dess många behof af olika slag.

Det synes mig förefinnas skäl att öfverväga, om denna princip ej

äfven bör följas inom statens skatte- och finanspolitik. I främsta rummet

borde det genom arfsbeskattning staten tillförda kapitalet användas för

att minska statens skuldbörda. För detta ändamål ligger det nära

till hands att vilja öfverföra arfsskattemedlen till riksgäld skontoret för

den utestående skuldens amortering, men detta kan ej anses vara välbetänkt,

emedan annuiteterna å statsskulden böra bestridas med den af
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 11.

kastning, som erhålles från de anläggningar m. m., som förorsakat upplåningen.

I stället borde medlen fonderas för att begagnas till sådana

ändamål, hvilka, såsom utbyggandet af statens vattenfall, fastighetsförvärf,

inköp af järnvägsmateriel o. d., kräfva ny upplåning. Genom arfsskattens

användning på detta sätt skulle det årliga lånebeliofvet kunna

nedbringas och billigt kapital erhållas för produktiva ändamål.

Vare sig man anser lämpligt disponera arfsskattemedlen på detta

sätt eller ej, är det under alla förhållanden önskvärd! och behöfligt, att

storleken af deras beräknade belopp tydligt framgår i staten. För närvarande

inflyta de uti den klumpsumma, som inneslutes af posten stämpelmedel.

På grund af deras från olika stämpelskatter väsentligen olika

natur borde de emellertid upptagas såsom en alldeles särskild post.»

Herr Kolis Till behandling i detta sammanhang har utskottet upptagit jämväl

motwn. (]0|- af herr Nabb m. fl. framställda yrkande,

»att den ökade inkomst af arfskatter, som i händelse af bifall till

förevarande motion uppkommer, icke under annan förutsättning må

användas till de omedelbara statsutgifternas fyllande, än att detta med

iakttagande af sti''ängaste sparsamhet vid uppgörande af årets statsreglering

erfordras för undvikande af den allmänna konsumtionens ytterligare

belastande med tullförhöjning, utan i stället afsättes till arbetareförsäkringsfonder.

»

utskottet. Hvad först angår det af friherre Palmstierna framställda yrkandet

om vidtagande af åtgärder för arfsskattemedlens upptagande såsom särskild

post i riksstaten, är det visserligen riktigt, att dessa medel för

närvarande ingå i den allmänna posten stämpelmedel. Utskottet vill

emellertid erinra därom, att, jämlikt bestämmelser i kungl. blefven den

12 september 1884 och den 19 april 1895, årligen inom finansdepartementet

utarbetas uppgifter rörande bland annat beloppet af använda

bouppteckningsstämplar. Vid sådant förhållande kan alltså redan nu

storleken af ifrågavarande stämplars belopp utrönas i nyssnämnda genom

finansdepartementets försorg publicerade uppgifter. Utskottet har med

hänsyn därtill ansett sig böra afstyrka bifall till friherre Palmstiernas

motion i denna del.

Vidkommande härefter sistbemälde motionärs förslag i öfrigt, med

hvilket hen- Kobbs nyssberörda yrkande kan sägas i princip sammanfalla,

vill utskottet erinra, hurusom den ifrågavarande skatteförhöjningen

anlitats i syfte att täcka omedelbara statsbehof. Redan häri har bevill
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 11. 23

ningsutskottet funnit en tillräcklig anledning att icke biträda förevarande

förslag.

Med anledning af utskottets förslag om skattefrihet i klass I för

belopp intill 1,000 kronor bär utskottet låtit verkställa en beräkning

rörande det i följd däraf minskade ekonomiska utbytet af arfsskatten,

grundad på förhållandena under åren 1906—1908, därvid befunnits, att

berörda minskning skulle utgjort

år 1906 ........................ kr. 44,431: —

„ 1907 ....................... » 18,551: —

„ 1908 ....................... » 51,740: —

Någon beräkning i fråga om den ekonomiska verkan, som uppfiyttningen

till klass II af vissa donationer skulle medföra, har icke

kunnat verkställas.

Beträffande slutligen öfriga i den kungl. propositionen omförmälda

förslag till ändringar i stämpelförordningen har bevillningsutskottet ansett

sig böra tillstyrka bifall till desamma, likasom utskottet icke heller funnit

anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag, att samtliga förändringar

i förordningen skola tillämpas från och med den dag under innevarande

år, som af Kungl. Maj:t bestämmes.

Bevillningsutskottet får alltså hemställa

l:o) att Riksdagen, med förklarande att Kungl.

Maj:ts förevarande, i propositionen nr 22 innefattade

förslag till förordning om ändrad lydelse af 3, 8, 41

och 58 §§ af förordningen den 18 september 1908

angående stämpelafgiften, icke kunnat oförändradt

bifallas, måtte antaga samma förslag med de ändringar,

utskottets härvid fogade författningsförslag utvisar;

2:o) att Riksdagen, med afseende å denna författning,

måtte besluta, att de nya bestämmelserna

skola tillämpas från och med den dag under innevarande

år, som af Kungl. Maj:t bestämmes;

3:o) att Riksdagen måtte besluta att i skrifvelse

till Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t täcktes,

för så vidt hinder däremot ej möter, till nästkommande

års Riksdag afgifva förslag i syfte att åt arfs- eller

testamentstagare måtte kunna i vissa fall medgifvas

anstånd med stämpelskattens erläggande, då boets till
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 11.

gångar utgöras hufvudsakligen af fastighet med tillbehör

eller annan egendom, som ur anståndssynpunkt

skäligen bör därmed likställas;

4: o) att Riksdagen måtte besluta att i skrifvelse

till Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t täcktes, för

så vidt hinder däremot ej möter, till nästkommande

års Riksdag framlägga förslag i syfte att förhindra,

att genom gåfva förmögenhet undandrages arfsbeskattning;
5:o)

att de i detta betänkande behandlade motioner

af

a) herr Ljungberg,

b) „ E. Bohnstedt,

c) „ Eklund,

d) „ O. A. Ericsson i Ofvanmyra,

e) ,, Er. Söderbergh i Karlshamn,

f) „ Hj. Wijk,

g) „ Brantinq,

h) „ Kobb m. fl.,

i) ,, Lundin och

k) „ Åkerlund,

måtte få anses besvarade genom hvad utskottet här

ofvan hemställt; samt

6:o) att ofvanberörda af herr friherre Palmstierna

väckta motion II: 173 icke måtte till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

Beträffande två af herr C. E. Svensson i Nyköping väckta, till bevillningsutskottet

likaledes hänvisade motioner II: 94 och 175 rörande

förändrad lydelse af 49 § stämpelförordningen kommer utskottet framdeles

att afgifva utlåtande; hvilket utskottet härmed får för Riksdagen

7:o) anmäla.

Stockholm den 8 mars 1910.

På bevillningsutskottets vägnar:

ALEXIS HAMMARSTRÖM.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 11.

25

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse åt'' 3, 8, 41 ocli 58 §§ af förordningen den

18 september 1908 angående stämpelafgiften.

Härmed förordnas, att 3, 8, 41 och 58 §§ af förordningen den

18 september 1908 angående stämpelafgiften skola erhålla följande

ändrade lydelse:

3 §•

Bevis angående — — — — — — — — — — — — — — — _

„ vederhäftighets-, — fritt.

„ som afses i 2 och 3 §§ af lagen den 26 mars 1909 angående

verkställighet i vissa fall af straff, ådömdt genom icke laga kraft

ägande utslag — fritt.

8 §.

Följande enskilda handlingar skola förses med stämpel på sätt

här nedan stadgas:

A) Bouppteckning:

Bouppteckning skall-----belagd.

24. Stämpelafgift beräknas icke för andel, som på grund af arf

eller testamente tillkommer bröstarfvinge eller på grund af testamente

efterlefvande make eller bröstarfvinges afkomling, där samma andels

värde understiger 1,000 kronor, ej heller för annan andel, som icke

uppgår till ett värde af 200 kronor.

Bih. till Riksd. Prof. 1910. 5 Sami. 1 Afd. 10 Höft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 11.

I öfrigt beräknas stämpelafgiften enligt denna

Tariff.

Klass I. För andel, som på grund af arf eller testamente tillkommer

bröstarfvinge eller på grund af testamente efterlefvande make

eller bröstarfvinges afkomling, utgör stämpelafgiften

60

öre för hvarje fulla 100 kr.

af andel,

som uppgår till

1,000 kr.,

men icke till 2,000 kr.

80

11 11

>>

11

2,000

„ „; fooo „

kr.

ii

ii

11

4,000

„ „ 6,000 „

»»

20

a ii

it

11

6,000

„ „ 8,000 „

»»

40

ii ii

ii

11

8,000

„ „ 10,000 „

„

60

11 ii

ii

10,000

„ „ 12,000 „

»»

80

ii ii

ii

12,000

„ „ 15,000 „

»»

ii

ii

„

15,000

„ „ 20,000 „

n

20

ii ii

ii

20,000

„ „ 25,000 „

ii

40

it ii

v

25,000

„ „ 40,000 „

ii

60

ii ii

it

11

40,000

v >t 55,000 „

ii

80

ii it

ii

11

55,000

„ „ 75,000 „

ii

ii

ii

11

75,000

„ „ 100,000 „

ii

20

ii ii

it

100,000

„ „ 150,000 „

71

40

71 11

77

150,000

„ „ 225,000 „

11

60

11 11

11

225,000

„ „ 325,000 „

11

80

11 11

11

325,000

„ „ 450,000 „

11

11

11

11

450,000 kr.

och därutöfver.

Klass II. För andel, som på grund af arf eller testamente tillkommer

fader, moder, broder (halfbroder), syster (halfsyster) eller broders

(halfbroders) eller systers (halfsysters) afkomling eller på grund af testamente

akademi, vetenskapligt samfund, allmänt undervisningsverk,

stipendiefond eller pensionsanstalt, likasom ock sjuk- eller fattigvårdsinrättning

eller annan from stiftelse, utgör stämpelafgiften

60 öre för hvarje fulla 100 kr. af andel, som uppgår till 200 kr., men icke till 500 kr.

O

00

11

11

11

500

11

11

1,000 „

1 kr.

11

„

11

1,000

11

11

1,500 „

1 „ 20 „

11

11

11

1,500

11

11

2,000 „

1 40 „

11

11

11

2,000

It

11

2,500 „

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 11.

1

kr.

60 öre

för hvarje fulla 100 kr.

af andel,

som uppgår till

2,500 kr.,

men

icke till

3,000 kr.

1

>)

80

»

It

It

It

3,000

a

>t

3,500 „

2

it

it

tf

„

3,500

tt

tt

4,000 „

2

ti

20

it

It

It

it

4,000

a

it

4,500 „

2

tf

40

it

It

tf

It

4,500

n

it

5,000 „

2

„

60

it

It

It

It

5,000

it

it

5,500 „

2

tt

80

it

TT

TT

V

5,500

TT

TT

6,000 „

3

tt

TT

TT

TT

6,000

TT

TT

6,500 „

3

tt

20

it

TT

TT

TT

6,500

TT

TT

7,000 „

3

it

40

it

it

It

,,

7,000

it

it

7,500 „

3

tt

60

it

It

It

It

7,500

it

it

8,000 „

3

a

80

it

it

it

It

8,000

It

it

8,500 „

4

n

it

it

it

8,500

it

it

10,000 „

4

it

20

it

it

ti

It

10,000

It

it

12,000 „

4

it

40

it

It

It

12,000

it

it

15,000 „

4

it

60

it

,,

It

It

15,000

It

It

20,000 „

4

n

80

it

It

It

it

20,000

it

it

25,000 „

5

ti

it

it

IT

25,000

it

it

30,000 „

5

it

20

it

it

it

it

30,000

„

5»

35,000 ,.

5

it

40

it

It

It

it

35,000

it

it

40,000 „

5

„

60

a

tf

it

it

40,000

it

it

45,000 ,,

5

tf

80

it

TT

Tf

TT

45,000

TT

TT

50,000 ,

0

tt

„

it

TT

50,000

TT

TT

60,000 „

ti

TT

20

TT

TT

TT

TT

60,000

TT

TT

75,000 „

6

Ti

40.

IT

TT

V

V

75.000

it

TT

95,000 .,

6

TT

60

TT

TT

TT

TT

95,000

TT

TT

120,000 „

6

TT

SO

TT

TT

TT

TT

120,000

TT

TT

150,000 „

7

TT

TT

TT

TT

150,000

TT

TT

185,000 „

7

TT

20

IT

TT

TT

TT

185,000

TT

TT

225,000 .,

7

TT

40

IT

TT

TT

„

225,000

it

„

270,000 „

7

TT

60

TT

it

it

TT

270,000

TT

TT

320,000 „

7

TT

80

It

TT

TT

TT

320,000

TT

TT

375,000 „

8

it

TT

TT

TT

375,000 kr.

och därutöfver.

Klass IIL För andel, som tillkommer annan arfvinge eller testamentstagare

än sådan, som omförmäles under klass I eller klass II, så

ock för andel, som är danaarf, utgör stämpelafgiften

1 kr. för hvarje fulla 100 kr. af andel, som uppgår till 200 kr., men icke till 500 kr.

1 j 50 , „ , „ 500 „ „ 1,000 „

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 11.

2 kr. 50 öre

för hvarje fulla 100 kr. af andel,

som uppgår till

1,500 kr., men

icke till

2,000 kr.

3 »

»

»

2,000

>

2,500 >

3 » 50 »

>

»

>

2,500

»

»

3,000 »

4 »

>

>

3,000

»

3,500 »

4 » 50 >

3,500

3>

4,000 »

5 »

»

>

>

4,000

>

>

4,500 »

5 » 50 >

>

»

4,500

»

»

5,000 »

6 >

»

>

»

5,000

5,500 »

6 » 50 »

>

»

5,500

>

»

6,000 »

7 »

>

>

>

6,000

6,500 »

7 » 50 »

>

»

6,500

7,000 »

8 >

>

>

7,000

»

7,500 >

8 » 50 »

>

>

7,500

>

>

10,000 »

9 >

>

>

>

10,000

15,000 »

9 » 50 »

>

15,000

»

»

20,000 »

10 s »

»

>

»

20,000

»

25,000 »

10 „ 50 „

11

n

„

25,000

ii

„

30,000 „

11 *

V

M

77

30,000

Ii

»

35,000 *

11 „ 50 „

11

77

ii

35,000

7)

11

40,000 „

12 „

11

„

11

40,000

77

,1

50,000 „

12 , 50 „

77

77

11

50,000

»

77

65,000 „

13 „

11

71

77

65,000

„

85,000 „

13 „ 50 „

V

V

11

85,000

77

77

110,000 *

14 ,

77

77

77

110,000

77

77

140,000 „

14 „ 50 „

11

11

11

140,000

11

11

175,000 „

15 ,

77

77

77

175,000

77

77

215,000 „

15 „ 50 *

«

11

11

215,000

11

11

260,000 „

16 ,

77

77

77

260,000

och därutöfver.

Tillkommer andel kyrka, landsting, kommun eller hushållningssällskap

och uppgår andelen till 7,500 kronor eller därutöfver, nedsättes

stämpelafgiften med hälften af det belopp, hvarmed stämpelafgiften

enligt ofvan angifna grunder öfverstiger 8 procent af andelens hela

belopp.

B) Fideikommissbref om fast egendom, Gåfvobref, Morgongåfvobref,

Testamente och Äktenskapsförord.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 11.

29

C) Öfrig» stämpelpliktiga enskilda handlingar.

Afkomst eller annan förmån af fast egendom — —--— —--

Certeparti — — — — — — — — — — — — — — — — — —

Check; lika med Växel.

Depositionsräkning — — — — — — — — — — — — — — —

Växel skall förses med stämpel enligt följande grunder:

a) Växel, som utfärdas inom riket och ställes att å inrikes ort

betalas, skall, innan den öfverlåtes eller till betalning företes,

beläggas med stämpel af 50 öre för hvarje påbörjadt belopp af

1,000 kronor, hvarå växeln lyder;

dock att dylik växel å belopp, ej öfverstigande 100 kronor, är

fri från stämpel, samt att sådan växel å belopp, som öfverstiger

100 kronor, men icke 300 kronor, skall förses med stämpel af 20

öre, och växel å belopp, som öfverstiger 300 kronor, men ej 500

kronor, med stämpel af 30 öre.

b) Växel, som utfärdas inom riket och ställes att å utrikes ort

betalas eller som är utfärdad å utrikes ort, skall, då den utställes

eller, om den utfärdats utom riket, innan den här i riket öfverlåtes

eller till godkännande eller betalning företes, beläggas med stämpel

af 50 öre för belopp, ej öfverstigande 1,000 kronor, och därutöfver

50 öre för hvarje påbörjadt tusental kronor, hvarå den lyder.

Utom i fall, hvarom här ofvan under a) sägs, äger frihet från

stämpel för växel rum i följande fall, nämligen

1) för postremissväxel och annan inom riket utfärdad växel, som

är betalbar å inrikes ort vid uppvisandet;

2) för växel, som utfärdas inom riket och ställes att å utrikes

ort betalas eller är utfärdad å utrikes ort, därest växeln är ställd

att vid uppvisandet betalas af medel, som hos bank, annan kreditinrättning

eller bankir föras i räkning för utställaren;

3) för växel, som är dragen från utlandet på utlandet och endast

är betalbar i utlandet; samt

4) för växel, som ställes att betalas till statsförvaltningen tillhörande

allmänt verks eller styrelses order.

År växel utfärdad i flera exemplar och har ett af dem blifvit med

föreskrifven stämpel försedt, vare de öfriga från stämpel fria.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 11.

Sökes på grund af godkänd eller protesterad växel kos offentlig

myndighet betalning, skall växeln förses med särskild stämpel af 25

öre för hvarje fulla 100 kronor af det kapitalbelopp, för hvilket

betalning sökes;

dock är växel fri från sistnämnda stämpel, då på grund däraf

fordran bevakas i konkurs.

Se för öfrigt 20 §.

Öfverlåtelse af kronohemman eller skattlagdt krononybygge — — — —

41 §.

1. De insända stämpeldelarna skola i hofrätterna granskas och

med protokollen jämföras af den eller de tjänstemän, som enligt den

för vederbörande hofrätt gällande arbetsordning fått berörda arbete

sig ålagdt; och bör, i händelse granskningen utförts af annan tjänsteman

än advokatfiskal, de vid densamma befunna felaktigheter hos

advokatfiskalen anmälas. För alla under ett år aflämnade protokoll

bör granskningsarbetet vara fulländadt senast inom slutet af det nästföljande

året.

2. Finner advokatfiskalen på grund af anmärkning, som vid den

i 1 mom. omförmälda granskning förekommit, anledning att mot ämbetseller

tjänsteman anställa åtal för fel eller försummelse i afseende å

stämpelbeläggning, förfares på sätt 54 § stadgar. Advokatfiskalen vare

jämväl obetaget att, där han för bevarande af kronans rätt finner sådant

nödigt, i hofrätten föra talan mot enskild part om utgifvande af felande

stämpelbelopp.

58 §.

1. -------------------

2. Har på grund af anmärkning vid den i 41 § omförmälda

granskning högre stämpelbelopp, än vid handlings stämpelbeläggning

varit beräknadt, kommit statsverket till godo, utgår anmärkningsarfvode

å dessa medel med femton procent, hvilket arfvode, i händelse

granskningen verkställts af advokatfiskalen, tillfaller denne men eljest

fördelas mellan advokatfiskalen och den tjänsteman, som verkställt

granskningen, med hälften till hvardera.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 11.

31

Klass I.

Belopp.

Kungl.

proposi-

tionen.

Motion

II: 174

(hr 0. A.

Motion

1:42

(hr Ljung-

Motion

1:47

(hr Ek-

Motion

II: 206

(hr Bran-

Motion

II: 207

(hr Kobb).

Ericsson).

berg).

lund).

ting).

0— 400

400— 1,000

0.6

1,000— 2.000

2,000— 4.000

0.8

CD

4.000— 6,000

1.0

pr

||

II

6,000— 8,000

8.000— 10.000

1.2

1.4

3

00^

CD

Qu

CD

10.000— 12,000

1.6

v

3

3

OQ _

pr

<—!

12.000— 15.000

15.000— 20,000

1.8

2.o

O

T3

3

00,

20,000— 25,000

2.2

1-1 *

2.2

25.000- 30,000

2.4

ö

*■3

30,000 — 40,000

11

00

2.4

Il

o

O

U1

V-* •

40.000— 50,000

2.6

2.6

O-i

02

erb

50,000— 55,000

2.8

CD

O

ert-

O*

O

3

55,000— 70,000

2.8

Q-.

CD

11

pr

3

CD

B

70.000— 75.000

3

3.0

T*

75,000— 90,000

3.o

pr

00,

90.000—100.000

s

3.2

TP

100,000—110,000

3.2

1—1

g

3.25

110,000-125,000

"Ö

3.4

*o

125.000—140.000

O

►Ö

r+-

3.4

140,000—150,000

o

Ul

3.6

o

„

150,000—170,000

3.4

c-t-^

cd

3.6

3.50

170,000—175.000

O

3

3.8

■

175,000—200.000

3

3.8

200,000—225,000

4.o

3.7 5

225,000—250,000

3.6

4.2

250,000—275,000

4.4

4.oo

275,000-300,000

4.6

300,000-325,000

4.0

4.8

4.25

325,000—350,000

3.8

5.o

350,000—375,000

5.2

4.5 0

375,000—400,000

5.4

400,000—425,000

5.6

4.7 5

425.000-450.000

11

5.8

11

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 11.

Belopp.

Kung!

proposi-

tionen.

Motion

II: 174

(hr 0. A.

Ericsson).

Motion

1:42

(hr Ljung- berg).

Motion

1:47

(hr Ek- lund).

Motion

II: 206

(hr Bran- ting).

Motion

11: 207

(hr Kobb).

450,000 — 480,000

4.0

6.o

5.oo

480,000— 500,000

6.2

500,000- 515,000

5.25

515,000— 550,000

6.4

V)

550,000— 555,000

O:

5.5 0

555,000— 600,000

6.6

600,000— 650,000

OQ

rf*

4.3

6.8

5.75

650,000— 700,000

7.o

6.oo

700,000- 710,000

77

y)

6.25

710,000— 750,000

CD

7.2

77

750,000— 775,000

77

V)

6.50

775,000- 800,000

4.0

£

4.o

4.6

7.4

77

800,000— 845.000

6.75

845,000- 850,000

■

7.6

77

850,000- 900,000

7.oo

900,000— 920,000

7.25

920,000— 950,000

to*

77

7.8

77

950,000— 975,000

O*

1

7.50

975,000-1,000,000

s

CD

4.9

77

1,000,000-1,200,000

:n

1,200,000—1,450,000

5.2

l Ö A

Q rv

1,450,000-1,725,000

5.6

O.0

1,725,000 o. därutöfver.

i

1

6.o

)

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 11.

33

Klass II.

Belopp.

Kungl.

proposi-

tionen.

Motion

1:42

(hr Ljung- berg).

Motion

1:47

(hr Ek- lund).

Motion

II: 206

(hr Bran- ting).

Motion

II: 207

(hr Kobbj.

0— 200

1

200— 500

0.6

l

500- 1,000

0.8

1,000— 1,500

1.0

1,500— 2,000

1.2

j

2,000— 2,500

1.4

2,500— 3,000

1.6

3,000— 3,500

1.8

-

3,500— 4,000

2.0

M

, ,

4,000— 4,500

2.2

il

4,500— 5,000

2.4

Qj

CD

£u

CD

5,000— 5,500

2.6

5,500— 6,000

2.8

£

6,000— 6,500

3.o

cr£

ti

oq,

i|

6,500— 7,000

3.2

£U

7,000— 7,500

3.4

73

CD

ö

73

CD*

7,500- 8,000

3.6

73

o

pr

>75

O

8,000— 8,500

3.8

to

5

to

8,500- 10,000

4,o

cr+-

O*

ap

cH

O*

CTQ^

10,000— 12,000

4.2

cd

►ö

hJ

CD

,

12,000— 15,000

4.4

p

ö

ö

O

15,000- 20,000

4.6

o

73

20,000— 25,000

4.8

t-1 •

(Tf

to.

25,000— 30,000

5.o

O

O 1

30,000- 35,000

5.2

CD

S3

<I> 1

35,000— 40,000

5.4

40,000— 45,000

5.6

45,000— 50,000

5.8

50,000— 60,000

6.o

60,000— 70,000

6.2

6.2

6.2

70,000— 75,000

6.4

6.4

75,000— 80,000

6.4

80,000— 90,000

6.6

6.6

90,000— 95,000

6.8

6.8

95,000 -100,000

6.6 j

100,000-110,000

7.o

7.0

110,000-115,000

i

7.2

115,000—120,000

» 1

7.2

5?

4.

Bill. till Riksd. Prof. 1910. 5 Sami. 1 Afd, 10 Raft.

h

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 11.

Belopp.

Kungl.

proposi-

tionen.

Motion

1:42

[hr Ljung- berg).

Motion

1:47

(hr Ek- lund).

Motion

II: 206

(hr Bran- ting).

1

Motion

II: 207 |

(hr Kobb). j

120,000-130,000

6.8

7.2

7.4

130,000-140,000

7.4

7.6

140,000-145,000

99

7.8

145,000-150,000

99

7.6

99

f

150,000—160,000

7.o

99

8.o

160,000-170,000

7.8

8.2

CD

170,000-175,000

9?

M

8.4

d

175,000—180,000

Cl,

99

c

180,000-185,000

99

co

d

8.6

d

cro

185,000—190,000

7.2

pr

99

1

190,000-200,000

c

c

8.8

*-s

200,000—210,000

OQj

9.o

210,000-220,000

V

9.2

g

220,000—225,000

O

9.4

a-.

O

225,000-230,000

7.4

o

99

CO

230,000—240,000

9.6

?

240,000—250,000

o

a

9.8

250.000— 265,000

265.000— 270,000

5

d

10.o

10.2

270,000—280,000

7.6

99

280,000—300,000

10.4

300.000- 320,000

320.000— 340,000

10.6

7.9

7.8

10.8

340.000- 360,000

360.000— 370,000

99

8.o

11.0

11.2

”

99

370,000-375,000

99

99

8.2

375,000—380,000

8.o

99

99

380,000-400,000

99

11.4

99

400,000—420,000

99

11.6

99

420,000—440,000

99

11.8

8.5

440,000—470,000

8.3

12.o

99

470,000—500,000

99

99

8.8

500,000—515,000

99

12.5

99

515.000- 520,000

520.000- 560,000

8.o

8.6

99

99

''9

99

9.1

560,000—570,000

99

13.o

”

570,000-605,000

99

99

9.4

605,000—620,000

8.9

99

99

1 620,000-670,000

9

j

99

13.5

9.7

670,000—690,000

1

99

99

10.o

690,000-710,000

.

99

14.o

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 11.

35

Belopp.

|

Kung!

Motion

1:42

Motion

1:47

Motion

11:206

Motion

II: 207

(hr Kobb).

proposi-

tionen.

(hr Ljungi- berg).

(hr Ek- lund).

(hr Bran- ting).

710,000— 720,000

9.2

14.0

10.0

720,000— 760,000

99

99

10.3

760,000— 770,000

99

14.5

99

770,000— 820,000

99

V»

10.6

820,000— 835,000

99

99

10.9

835,000— 870,000

9.5

15.0

99

870,000— 915,000

99

99

11.2

915,000— 920,000

8.o

8.o

99

15.5

99

920,000— 985,000

99

99

11.5

985,000—1,000,000

9.8

99

99

1,000,000—1,160,000

>9

1,160,000—1,360,000

10.2

1,360,000-1,585,000

10.6

lö.o

12.o

1,585,000—1,835,000

11.0

1,835,000—2,110,000

2,110,000 och därutöfver

11.5

12.0

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bevillning sutskottets Betänkande Nr 11.

Klass III,

Motion

1:42

(hr Ljungberg).

Kungi.

proposi
tionen.

Motion

1:47

(hr Eklund).

Motion

II: 206

(hr Branting).

Belopp.

200—

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 11.

37

Belopp.

Kung!.

propositionen.

Motion

1:42

(hr Ljung- berg).

Motion

1:47

(hr Eklund).

1

Motion

11:206

(hr Branting).

140,000— 150,000

14.5

15.5

16.o

150,000— 170,000

11

PL,

16.5 !

170,000— 175,000

ro

P

17.o

175,000— 190,000

15.o

sr

190,000— 210,000

17.5

210,000— 215.000

<*L

18.o

215,000— 230,000

15.5

. ,

230,000— 250,000

ö

18.5

250,000- 260,000

y

19.0

260,000— 270,000

16.o

270,000— 290,000

19.5

290,000— 310,000

20. o

310,000— 330.000

16.3

20.5

330,000— 350,000

21.o

350,000— 370,000

21.5

370,000— 375,000

16.6

375,000— 400,000

22.o

400,000— 430,000

22.5

430,000— 445,000

23.o

445.000— 460,000

l 16 o

16.9

460,000— 500,000

23.5

500,000— 535,000

535,000— 645,000

17.2

645,000— 775,000

17.5

775,000- 925,000

16.o

17.8

925,000—1,000,000

18.i

1,000,000-1,200,000

18.4

1,200,000-1,425,000

18.8

1,425,000—1,675,000

19.2

1,675,000 -1,900,000

19.6

1,900,000—2,200,000

20. o

24,o

2,200,000—2,525,000

20.4

2,525,000-2,875,000

20.8

2,875,000—3,250,000

21.2

3,250,000-3,650,000

21.6

3,650,000—4,075,000

22.o

4,075,000—4,525,000

22.5

4,525,000—5,000,000

23.o

5,000,000—5,500,000

23.5

5,500,000 och därutöfver.

24.o

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 11.

Reservationer:

vid punkten l:o):

af herrar friherre C. J. Beck-Friis, A. E. Håkanson och Åkerberg,

hvilka ansett, att äfven kyrka, landsting-, kommun och hushållningssällskap

bort öfverflyttas till klass II;

af herr Ljungberg, som ansett, att utskottet bort i Kungl. Maj:ts

förslag såvidt angår progressionen tillstyrka ändring i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med dels den af herr Ljungberg i ämnet väckta

motionen och dels ett inom utskottet i syfte att förekomma afsevärda

skattesprång vid öfvergång från lägre till högre skattesats upprättadt

progressionsförsiag, grundadt på proportionerlig stegring uti intervallerna;

kvarjämte herr Ljungberg förklarat sig icke vilja biträda viss del åt

den principiella motiveringen;

af herrar K. G. Karlsson, B fänting, Kvarnzelius, Böing och Kobb,

livilka anfört:

»Uti motioner, väckta inom såväl Första som Andra kammaren,

har framhållits, att Riksdagen borde kunna anlita ifrågavarande skatteköp

i högre grad än Kungl. Maj:t föreslagit, då från alla håll erkännes,

att denna skatteform i alldeles särskild grad träffar den bärkraftiga inkomsten.

Så yttrar herr Ljungberg i motionen 1:42 bland annat

följande: »För min del vågar jag emellertid ifrågasätta, huruvida icke

Riksdagen utan att frånträda varsamhetens väg skulle kunna finna

lämpligt att med något större effekt utnyttja förevarande skattekälla,

som med mindre påkänning än den direkta beskattningen i öfrigt lämnar

sin tribut till statskassan.» Nämnda motionär föreslår på grund af

denna sin åskådning, att de af Kungl. Maj: t föreslagna högsta skattesatserna,

respektive 4, 8 och 16 procent, skola uppnås inom klass I vid

200,000, inom klass II vid 175,000 samt i klass III vid 150,000 kronor.

Äfven i motionen I: 47 af herr Eklund uttalas, »att höjningen bör kunna

göras kraftigare än i propositionen», hvarefter föreslås en skatteskala,

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 11. 39

enligt hvilken högsta skattesatserna skulle vara respektive 6, 12 och 24

procent, dock med en väsentligt annorlunda beskaffad progressionsskala

än den af Kungl. Maj:t föreslagna.

Motionärer inom Andra kammaren ha funnit mindre tillfredsställande,

att progressionen inom de olika klasserna stannar vid respektive

450.000, 375,000 och 260,000 kronor. Man har ansett, att den utan

fara borde kunna gå icke obetydligt längre. Sålunda föreslår undertecknad

Branting, i motion II: 206 en höjning i klass I till 8 % vid

1.000. 000 kronor, i klass II till 16 % vid samma belopp och i klass III

till 24 % vid 500,000 kronor. Undertecknad Kobb och medmotionärer

föreslå i motionen II: 207 en höjning i klass I till 8 % vid 1,000,000,

i klass II till 12 % vid samma belopp, under det klass III enligt denna

motion icke skulle undergå någon förändring i hvad Kungl. Maj:t

föreslagit.

I likhet med ofvannämnda motionärer hafva äfven vi funnit, att,

när en utveckling af arfsskatten nu skall företagas och då man måste

gifva departementschefen rätt däruti, »att täta rubbningar af skatter i

allmänhet medföra olägenheter på flera områden», det skulle vara i hög

grad både lämpligt och rättvist att gå längre än hvad Kungl. Maj:t

föreslagit. På samma gång som staten bereddes en något rikare inkomst

af förevarande skattekälla skulle man härigenom äfven ha ordnat

så, att icke behof af ytterligare ökning alltför snart gjorde sig gällande.

Såväl departementschefen som utskottet framhålla, att arfsskatten

icke blott träffar den verkliga förmögenheten, utan att detta tillika

sker vid ett sådant tillfälle, att den, som får vidkännas afgiften, i allmänhet

torde kunna med lätthet bära densamma. Vi anse, att detta

i särdeles hög grad bör vara fallet med de stora arfslotterna och yrka

därför antagandet af en skatteskala, som tagit möjligaste hänsyn till

det gemensamma i de föreliggande höjningsförslagen och som sålunda

dels tidigare än den af Kung]. Maj:t föreslagna tariffen i klasserna I

och II uppnår procentsatserna 4 och 8 och dels fullföljer progressionen

till 1,000,000 kronor med 8 % i klass I och 12 % i klass II, under det

klass III, såsom varande af mindre betydelse, i hufvudsak lämnas oförändrad,

sådan som Kungl. Maj:t föreslagit densamma.

Det förefaller oss, att man mot detta vårt förslag icke borde

kunna rikta anmärkningen, att det för hårdhändt drabbar den större

förmögenheten. Då exempelvis en person är i det lyckliga läget att

få ärfva en miljon kronor, synes det oss verkligen icke oresonligt, om

han till det samhälle, som med sina institutioner möjliggjort samlandet

af en sådan förmögenhet på en hand, afstår 80,000 kronor.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 11.

Då man erinrar sig, att denna skatt blott utfaller en gång i

hvarje generation, bör det icke med fog kunna påstås, att den belastning,

som vi föreslagit, kan verka hämmande på landets kapitalbildning

eller, som utskottet synes förutsätta, göra oss beroende af utlandet.

Hela det belopp, hvarmed vi afse att öka arfsskatten utöfver

hvad Kungl. Maj:t föreslagit, rör sig allenast om en miljon kronor.

Beträffande själfva skatteskalan måste erkännas, att den anordning,

som i herr Eklunds motion föreslagits och hvilken är densamma,

som funnit tillämpning i gällande inkomstskatteförordning, skulle aflägsna

de språng i stegringen, som medfölja det kungl. förslaget. Då

utskottet äfven med erkännande af sagda förhållande icke velat inlåta

sig på den utredning, som med antagandet i denna punkt af herr

Eklunds förslag torde blifvit nödvändigt, ha vi inom utskottet förordat

en anordning af skalan, hvilken i hufvudsak anslöt sig till Kungl.

Maj:ts förslag, men som likväl i lika hög grad som herr Eklunds

undanröjde de olägenheter, hvilka äfven enligt utskottets mening i detta

afseende vidlåder det kungl. förslaget. Enligt den anordning vi förordat

skulle hvarje ökning af arfslotten med 100 kronor inom hvarje

intervall framkalla en proportionsvis skeende ökning af skatteprocenten.

Härigenom skulle åstadkommas en skatteskala, mot hvilken inga väsentliga

invändningar torde kunna göras. Vi ha likväl icke lyckats vinna

majoritet för vårt förslag i utskottet. Men i det förslag till ändrade

skattetariffrer, som vi härmed framlägga, ha vi tillämpat den anordning,

som vi inom utskottet förordat och som gör en kort, enkel och lätthandterlig

skala.

Med ledning af i den kungl. propositionen lämnade uppgifter ha

vi sökt verkställa en ungefärlig beräkning öfver huru mycket ett bifall

till vårt förslag skulle höja arfsskattens årliga afkastning utöfver den

summa, som Kungl. Maj:ts förslag skulle inbringa. Vi hafva därvid,

som redan nämnts, funnit, att detta belopp skulle utgöra omkring

1,000,000 kronor, som till ofantligt öfvervägande delen falla på de stora

arfslotterna och bland dessa åter till allra största delen på de egentliga

miljonarfven.

På grund af hvad ofvan anförts, hemställa vi,

att den i 8 § stämpelförordningen intagna tariffen

må erhålla följande lydelse:

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 11.

41

T a r i f f.

Klass 1. Andel etc. (lika med utskottet).

andelsbelopp

procenttal

skattebelopp

ökning för hvarje fullt 100-tal kr.,

som faller mellan do i kol. I angifna

andelsbeloppen

kr.

*/•■

kr.

kr.

1,000

0.6

6

1.00

2,000

0.8

16

1.20

4,000

1.0

40

1.60

6,000

1.2

72

2.00

8,000

1.4

112

2.40

10,000

1.6

160

2.80

12,000

1.8

216

2.80

15,000

2.0

300

2.80

20,000

2.2

440

2.80

30,000

2.4

720

3.20

40,000

2.6

1,040

3.60

50,000

2.8

1,400

3.6 0

65,000

3.0

1,950

3.80

85,000

3.2

2,720

4.oo

110,000

3.4

3,740

4.30

140,000

3.6

5,040

4.7 0

170,000

3.8

6,460

ö.io

200,000

4.0

8,000

5.50

300,000

4.5

13,500

6.50

400,000

5.0

20,000

7.5 0

500,000

5.5

27,500

8.50

600,000

6.0

36,000

9.50

700,000

6.5

45,500

10.50

800,000

7.0

56,000

11.50

900,000

7.5

67,500

12.50

1,000,000

8.0

80,000

För högre belopp utgår stämpelafgiften med 8 procent.

Bill. till Riksd. Prot. 1910. 5 Sami. 1 Afd. 10 Raft.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 11.

Klass 11.

Andel etc.

(lika med utskottet).

ökning för hvarje fullt

andelsbelopp

procenttal

skattebelopp

100-tal kr. som faller

mellan de i kol. I.

kr.

%

kr.

angifna andelsbeloppen

kr.

200

0.6

1.20

0.9 0

500

0.8

4

1.20

1,000

1.0

10

1.80

2,000

1.4

28

2.60

3,000

1.8

54

3.40

4,000

2.2

88

4.20

5,000

2.6

130

5.0 0

6.000

3.o

180

5.50

20,000

4.8

960

6.80

50,000

6.0

3,000

7.20

60,000

6.2

3,720

7.80

80,000

6.6

5,280

8.60

100,000

7.0

7,000 1

8.7 0

130,000

7.4

9,620

9.io

200,000

8.0

16,000

9.50

300,000

8.5

25,500

10.5 0

400.000

9.0

36,000

11.50

500''000

9.5

47.500

12.50

600,000

10.o

60''000

13.50

700.000

10.5

73,500

14.50

800''000

11.0

88,000

15.50

900,000

11.5

103,500

16.50

1,000,000

12.0

120,000

För högre belopp utgår stämpelafgiften med 12 procent.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 11.

43

Klass III. Andel etc. (lika med utskottet).

andelsbelopp

procenttal

skattebelopp

ökning för hvarje fullt

100-tal kr., som faller

mellan de i kol. I an-

kr.

%

kr.

gifna andelsbeloppen

kr.

200

1

2

1.80

500

1.5

7.5 0

2.50

1,000

o

U

20

4

2,000

3

60

6

3,000

4

120

8

4,000

5

200

10

5,000

6

300

12

6,000

7

420

12

10,000

9

900

12

30,000

11

3,300

15

60,000

13

7,800

16

175,000

15

26,250

18

260,000

16

41,600

—

För högre belopp utgår stämpelafgiften med 16 %.

af herr friherre Bonde, som anfört:

»Då genom de förändrade bestämmelser, som af Kungl. Maj:t

blifvit föreslagna beträffande en höjning af arfsskatten, den grundsatsen

synes fastslagen att utfallande arfsbelopp böra mer än hittills beskattas

i förhållande till skatteförmågan, har det förefallit mig, som om den

föreslagna progressionen särskild! inom de tvenne första klasserna väl

snart fått afstanna. Det kan likväl ej förnekas, att den gräns för

progressionen som bör sättas liksom också sättet för denna progressions

fortlöpande alltid måste blifva i viss mån godtycklig och beroende

på olika uppfattningar, hvarom också vittna de olika förslag, som i

motionsväg därom blifvit framställda. Den afdelning inom utskottet,

som haft för förberedande behandlingen af denna fråga hade med be
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bevillningsutskottets Betänkande Ärr 11.

aktande af olika uppfattningar framkommit med ett förslag, som afsåg

att såväl göra progressionens fortgång jämnare, som äfven något längre

fullfölja densamma.

Utaf en inom utskottet uppgjord beräkning af verkningarna af de

föreslagna förändringar med hänsyn till utbytet af arfsskatten för åren

1906—1908 i jämförelse med Kungl. Maj:ts förslag i detta afseende

framgår att hvad först angår förslaget om skattefrihet i klass I för belopp

intill 1,000 kronor, skulle häraf förorsakas en minskning, utgörande:

år 1906 .............................. 44,431: —

„ 1907 ............................. 48,551: —

„ 1908 .............................. 51,740: —

Beträffande härefter den af utskottet föreslagna höjningen till resp. 5

och 10 procent inom klasserna I och II skulle det ökade utbytet häraf blifva:

år 1906 .......................... 04,679: —

„ 1907 ........................... 231,479: —

„ 1908 ........................... 309.939: —

I fråga om den af utskottet föreslagna förändrade procentstegringen

skulle densamma medföra en höjning, uppgående till:

år 1906 ......... 89,607: —

„ 1907 .......................... 117,762: —

„ 1908 ........................... 131,995: —

Förändringarna i skatteskalorna skulle alltså medföra ett ökadt

utbyte af:

år 1906 ........................... 109,855: —

„ 1907 ............ 300,690: —

„ 1908 ................ 450,194: —

Summa 860,739: —

eller i medeltal för dessa 3 år 286,913 kronor.

Med anledning häraf har jag ansett, att utskottet uti punkt Bo

måtte hemställa,

att Riksdagen, med förklarande att Kungl. Maj:ts

förevarande i propositionen nr 22 innefattade förslagom

ändrad lydelse af 3, 8, 41 och 58 §§ af förordningen

den 18 september 1908 angående stämpelafgiften

icke kunnat oförändradt bifallas, måtte antaga

samma förslag med de ändringar och tillägg, härvid

fogade författningsförslag utvisar.»

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 11.

45

Förslag
till
Förordning
om

ändrad lydelse af 3, 8, 41 och 58 §§ af förordningen den

18 september 1908 angående stämpelafgiften.

Härmed förordnas, att 3, 8, 41 och 58 §§ af förordningen den

18 september 1908 angående stämpelafgiften skola erhålla följande

ändrade lydelse:

3 §.

Bevis angående — — — — — — — — — — — — — — — —

„ vederhäftighets-, — fritt.

,, som afses i 2 och 3 §§ af lagen den 26 mars 1909 angående

verkställighet i vissa fall af straff, ådömdt genom icke laga kraft

ägande utslag — fritt.

3 §•

Följande enskilda handlingar skola förses med stämpel på sätt

här nedan stadgas:

A) Bouppteckning:

Bouppteckning skall----belagd.

24. Stämpelafgift beräknas icke för andel, som på grund af arf

eller testamente tillkommer bröstarfvinge eller på grund af testamente

efterlefvande make eller bröstarfvinges afkomling, där samma andels

värde understiger 1,000 kronor, ej heller för annan andel, som icke

uppgår till ett värde af 200 kronor.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 11.

I (ifrigt beräknas stämpelafgiften enligt denna

Tariff.

Klass I. För andel, som på grund af arf eller testamente tillkommer

bröstarfvinge eller på grund af testamente efterlefvande make

eller bröstarfvinges afkomling, utgör stämpelafgiften

60

öre

för hvarje fulla

100 kr. af andel,

som uppgår till

1,000 kr.,

men

icke till

1,500 kr

70

35

33

33

1,500

33

33

2,000 ,,

SO

77

77

V

33

2,000

33

33

3,000 ,

90

„

77

70

77

3,000

33

77

4,000 »

1

kr.

77

„

77

33

4,000

33

77

5,000 B

1

.33

10

77

77

77

33

5,000

33

17

6,000 „

1

.33

20

77

77

77

33

6,000

33

77

7,000 „

1

33

30

77

■77

V

33

7,000

33

77

8,000 „

1

•33

40

77

77

V

33

8,000

33

77

9,000 „

1

33

50

77

33

77

33

9,000

33

33

10,000 „

1

77

60

77

17

77

33

10,000

77

»

11,000 „

1

i7

70

77

77

’3

33

11,000

77

77

12,000 „

1

v

80

77

77

V

33

12,000

77

33

13,500 *

1

-»

90

77

33

33

33

13,500

11

77

15,000 „

2

y>

77

70

33

15,000

77

77

17,500 „

2

v

10

77

77

77

33

17,500

77

77

20,000 „

2

77

20

77

77

70

33

20,000

17

77

22,500 „

2

33

30

*7

»

„

11

22,500

11

11

25,000 „

2

•33

40

77

„

33

25,000

77

77

32,500 „

2

33

50

.77

77

33

33

32,500

77

77

40,000 „

2

77

60

77

77

77

33

40,000

11

77

47,000 „

2

77

70

77

77

33

33

47,000

77

77

55,000 „

2

77

80

77

77

33

77

55,500

77

77

65,000 „

2

77

90

77

77

3?

33

65,000

77

77

75,000 „

.3

Tf

■77

77

77

33

75,000

77

11

87,500 „

3

77

10

77

77

77

33

87,000

77

77

100,000 „

3

77

20

33

77

77

33

100,000

33

77

125,000 „

3

77

30

77

77

77

77

125,000

.33

17

150,000 „

3

77

40

77

70

77

77

150,000

33

77

187,500 „

3

77

50

77

77

11

.33

187,500

33

33

225,000 „

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 11.

47

3 kr. 60 öre för hvarje fulla 100 kr. af andel, som uppgår till 225,000 kr., men icke till 275,000 ki

3

it

70

it

it

it

3

it

80

it

„

n

3

tf

90

It

4

tf

„ ''

4

„

10

it

it

it

4

V

20

it

V

it

4

,,

30

it

It

4

„

40

„

it

it

4

„

50

it

it

it

4

tf

60

it

it

i*

4

it

70

it

a

it

4

it

SO

it

it

4

•t

90

it

it

tf

o

ti

t,

275,000

it

325,000 „

it

325,000

it

it

375,000 „

t,

375,000

tf

it

425,000 .,

it

425,000

„

tf

475,000 ,.

ti

475,000

it

it

525,000 „

525,000

''''

it

575,000 ,,

it

575,000

it

it

625,000 „

tt

625,000

a

it

687,500 .,

it

687,500

it

it

750,000 „

»»

750,000

it

it

812,500 ,.

t*

812,500

it

it

875,000 „

it

875,000

it

n

937,500 „

„

937,500

it

it

1,000,000 „

„ 1,000,000 kr. och därutöfver.

Klass II. För andel, som på grund af aif eller testamente tillkommer

fader, moder, broder (halfbroder), syster (halfsyster) eller broders

(halfbroders) eller systers (halfsysters) afkomling eller på grund af testamente

akademi, vetenskapligt samfund, allmänt undervisningsverk,

stipendiefond, pensionsanstalt, sjuk- eller fattigvårdsinrättning eller

annan from stiftelse, utgör stämpelafgiften

60

öre för hvarje fulla 100 kr. af andel, som uppgår till

200 kr.,

men

icke till

300 kr.

70

it it it *»

300

a

„

500 „

80

it v it a

500

it

a

700 ,.

90

it # V V »

700

it

ti

1,000 ,.

1

kr.

tt a a

1,000

„

it

1,200 „

1

i»

10

it it ’> it

1,200

»»

„

1,500 ,.

1

• t

20

it it •• it

1,500

it

it

1,700 ,.

1

a

30

it a *t it

1,700

it

it

2,000 ,.

1

11

40

it ti •» a

2,000

it

2,200 ,.

1

a

50

V 11 •» it

2,200

it

>5

2,500 „

1

a

60

it »i >• it

2,500

t)

1»

2,700

1

it

70

it v " *>

2,700

>t

„

3,000 ,.

1

it

80

it ii a it

3,000

a

it

3,200 „

1

it

90

it it it it

3,200

it

V

3,500 „

2

it

it a n

3,500

it

it

3,700 „

2

it

10

it it a a

3,700

it

it

4,000 „

2

20

it it »> it

4,000

it

•''

4,200 „

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 11.

2 kr.

30

öre

för hvarje fulla 100 kr.

af andel,

som uppgår till

4,200 kr.,

men

icke till

4,500 kr.

9

-< >»

40

»»

55

55

55

4,500

55

55

4,700 ,

9

-• v

SO

9

55

55

55

4,700

9

.55

5,000 „

9

“* 9

60

9

55

55

55

5,000

9

9

5,200 ,

9

-* 9

70

9

55

55

55

5,200

9

7)

5,500 „

9

-1 it

80

it

55

55

15

5,500

55

55

5,700 „

9

-1 »»

90

It

55

55

55

5,700

55

55

6,000 „

3 „

J»

5?

■5

55

6,000

55

55

6,200 „

3 „

10

It

55

55

6,200

55

55

6,500 „

3 „

20

It

5 5

55

55

6,500

55

..

6,700 „

3 „

30

11

55

55

55

6,700

55

ii

7,000 „

3 „

40

55

55

7,000

55

It

7,200 „

3 „

50

55

55

„

7,200

r

55

7,500 „

3 „

60

55

J 5

55

55

7,500

55

ti

7,700 „

3 „

70

55

55

„

55

7,700

55

8,000 „

8 „

80

55

55

55

8,000

55

55

8,200 „

3 „

90

55

55

55

55

8,200

9

.9

8,500 „

^ .-9

55

55

55

9

8,500

9

9

9,200 ,,

4 „

10

5 5

55

„

„

9,200

55

.5

10,000 „

4 „

20

55

5»

*5

55

10,000

55

55

11,000 „

4 ii

30

55

55

,,

55

11,000

55

55

12,000 „

4 „

40

55

55

,,

55

12,000

It

13,600 „

4 „

50

55

55

,,

55

13,500

55

55

15,000 „

4 „

60

J1

5»

55

55

15,000

Si

’5

17,500 „

4 ,

70

55

55

55

.55

17,500

9

9

20,000 „

4 ,

80

55

55

55

55

20,000

9

9

22,500 ,

4 „

90

55

55

„

55

22,500

55

.9

25,000 „

5 »

»

»

X-

25,000

»

»

27,500 »

5 »

10

»

27,500

»

»

30,000 »

5 »

20

»

»

30,000

»

»

32,500 »

5 »

30

»

32,500

3>

»

35,000 »

5 »

40

»

»

35,000

37,500 »

5 »

50

»

37,500

»

40,000 »

5 »

60

»

»

»

40,000

42,500 »

5 »

70

»

»

»

42,500

»

45,000 »

5 »

80

V

»

»

45,000

47,500 .

5 >

90

»

47,500

3>

>

50,000 »

6 »

S>

»

50,000

55,000 »

6 >

10

»

»

»

55,000

»

60,000 »

6 »

20

»

»

5>

60,000

3>

67,500 .

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 11.

49

6 kr.

30 öre för hvarje fulla 100 kr.

af andel, som

uppgår till

67,500 kr.,

men

icke till

75,000 kr.

6

11

40

11 11

11

11

75,000

ii

11

85,000

ii

6

11

50

11

11

11

85,000

ii

11

95,000

ii

6

11

60

11 11

11

11

95,000

ii

11

107,500

ii

6

11

70

11 11

11

11

107,500

ii

11

120,000

li

6

11

80

11 11

11

11

120,000

ii

11

135,000

ii

6

11

90

11 11

11

„

135,000

ii

11

150,000

il

7

11

11

11

11

150,000

ii

11

167,500

n

7

11

10

11 11

11

11

167,500

ii

11

185,000

ii

7

11

20

11 11

11

11

185,000

ii

11

205,000

ii

7

11

30

11 11

11

11

205,000

ii

11

225,000

7

11

40

11 11

11

11

225,000

ii

11

247,500

il

7

11

50

11 11

11

11

247,500

ii

11

270,000

il

7

11

60

11 11

11

11

270,000

ii

11

295,000

il

7

11

70

11 11

11

11

295,000

ii

11

320,000

il

7

„

80

11 11

11

11

320,000

ii

11

347,500

li

7

11

90

11 11

11

11

347,500

ii

11

375,000

ii

8

11

„

11

11

375,000

ii

11

402,500

ii

8

11''

10

11 11

11

11

402,500

ii

11

430,000

il

8

11

20

11 11

11

11

430,000

ii

11

457,500

il

8

11

30

11 11

11

11

457,500

ii

11

485,000

li

8

11

40

11 11

11

11

485,000

ii

11

515,000

ii

8

11

50

11 11

11

11

515,000

ii

11

545,000

li

8

11

60

11 11

11

11

545,000

ii

11

575,000

li

8

11

70,

11 11

11

11

575,000

ii

11

605,000

li

8

11

80

11 11

11

11

605,000

ii

.11

635,000

ii

8

11

90

11 11

11

11

635,000

ii

11

665,000

ii

9

11

11

11

11

665,000

ii

11

697,500

ii

9

11

10

11 11

11

11

697,500

ii

11

730,000

ii

9

11

20

11 11

11

11

730,000

ii

11

762,500

ii

9

11

30

11 11

11

11

762,500

ii

11

795,000

ii

9

11

40

11 11

11

11

795,000

ii

11

827,500

ii

9

11

50

11 11

„

„

827,500

ii

11

860,000

il

9

11

60

11 11

11

11

860,000

ii

11

895,000

il

9

11

70

11 11

11

11

895,000

ii

11

930,000

li

9

11

80

11 11

11

11

930,000

ii

11

965,000

li

9

11

90

11 1»

11

11

965,000

ii

„ ],000,000

ii

10

11

11

11

11

1,000,000 och därutöfver.

Bill.

till Biksd. Prot. 1910.

5

4 .4/Vi.

10 Höft.

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 11.

Klass III. För andel, som tillkommer annan arfvinge eller testamentstagare

än sådan, som omförmäles under klass I eller klass II, så

ock för andel, som är danaarf, utgör stämpelafgiften

1 kr.

för hvarje

fulla 100 kr. af andel,

som uppgår till

200 kr.,

men

icke till

300 kr,

1 „ 25 öre

11

11

11

300

ii

11

500 „

1 ,, O0 ,,

11

11

11

500

ii

11

700 „

1 jj ^0 j.

11

11

11

700

ii

11

1,000 „

2 „

11

11

11

1,000

ii

11

1,200 „

2 „ 25 „

11

11

11

1,200

ii

11

1,500 „

2 „ 50 „

11

11

11

1,500

ii

11

1,700 „

2 ,, 75 ,,

11

11

11

1,700

ii

11

2,000 „

3 „

J»

11

11

2,000

ii

11

2,200 „

3 „ 25 „

»)

11

11

2,200

ii

11

2,500 „

3 ,, oO ,,

J)

11

11

2,500

ii

11

2,700 „

va

t-

CO

11

11

11

2,700

ii

11

3,000 „

4 „

11

11

11

3,000

ii

11

3,200 „

4 „ 25 „

11

11

11

3,200

ii

11

3,500 „

4 „ 50 „

11

11

11

3,500

ii

11

3,700 „

4 „ 75 „

11

11

11

3,700

v

11

4,000 „

h „ >>

11

11

11

4,000

ii

11

4,200 „

5 „ 25 „

11

11

11

4,200

ii

11

4,500 „

5 „ 50 „

11

11

11

4,500

ii

11

4,700 „

5 „ 75 „

11

11

11

4,700

ii

11

5,000 „

6 „

11

11

11

5,000

ii

It

5,200 „

6 „ 25 „

11

11

11

5,200

ii

11

5,500 „

6 „ 50 „

11

11

11

5,500

ii

11

5,700 „

6 „ 75 „

11

11

11

5,700

ii

11

6,000 „

7 „

11

11

11

6,000

ii

11

6,200 „

7 „ 25 „

11

11

11

6,200

D

11

6,500 „

7 „ 50 ,,

11

11

11

6,500

ii

11

6,700 „

7 ,, 75 ,,

11

11

11

6,700

ii

11

7,000 „

8 „

11

11

11

7,000

ii

11

7,200 „

CO

LO

Q4

11

11

11

7,200

ii

11

7,500 „

8 »i 50 „

11

11

11

7,500

ii

It

8,700 „

8 „ 75 „

11

11

11

8,700

ii

11

10,100 „

9 „

11

11

11

10,000

ii

11

12,500 „

9 „ 25 „

11

11

11

12,500

ii

11

15,000 „

9 „ 50 „

11

11

11

15,000

ii

11

17,500 „

9 „ 75 „

11

11

11

17,500

ii

11

20,000 „

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 11. 51

10 kr.

för hvarje

fulla 100 kr. af andel,

som uppgår till

20,000 kr.,

men

icke till

22,500 kr

10 „

25

öre

11

11

11

22,500

55

55

25,000 „

10 „

50

11

11

11

11

25,500

11

55

27,500 „

10 „

75

11

11

11

11

27,500

11

55

30,000 „

11 „

11

11

11

30,000

11

11

32,500 „

11 „

25

11

11

11

11

32,500

11

11

35,000 „

11 „

50

11

11

11

11

35,000

55

11

37,500 „

11 »

75

it

11

„

11

37,500

5»

11

40,000 „

12 „

11

11

11

40,000

55

11

45,000 „

12 „

25

11

11

11

11

45,000

55

11

50,000 „

12 „

50

11

11

11

11

50,000

55

11

57,500 „

12 „

75

11

11

11

11

57,000

5»

11

65,000 „

13 „

11

11

11

65,000

55

11

75,000 „

13 „

25

11

11

11

IT

75,000

55

1)

85,000 „

13 „

50

11

11

11

11

85,000

55

11

97,500 „

13 „

75

11

11

11

11

97,500

55

11

110,000 „

14 „

11

11

11

110,000

55

11

125,000 „

14 „

25

11

11

11

11

125,000

11

11

140,000 „

14 „

50

11

11

11

11

140,000

11

11

157,500 „

14 „

75

11

11

1•

11

157,500

11

11

175,000 „

15 „

55

11

11

175,000

55

11

195,000 „

15 „

25

11

11

11

11

195,000

11

11

215,000 „

15 „

50

11

11

11

11

215,000

11

11

237,500 „

15 ,,

75

11

11

11

11

237,500

11

11

260,000 „

16 „

11

11

11

260,000 kr.

och därutöfver.

Tillkommei’ andel kyrka, landsting, kommun eller hushållningssällskap

och uppgår andelen till 7,500 kronor eller därutöfver, nedsättes

stämpelafgiften med hälften af det belopp, hvarmed stämpelafgiften

enligt ofvan angifna grunder öfverstiger 8 procent af andelens hela

belopp.

B) JFideikommissbref om fast egendom, Gåfvobref, Morgongåfvobref,

Testamente och Äktenskapsförord.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 11.

C) Öfriga stämpelpliktiga enskilda handlingar.

Afkomst eller annan förmån af fast egendom — — — —----

Certeparti--— — — —--— — — — — — — — — —

Check, lika med växel.

IJepositionsr åkning — — — — — — — — — — — — — — —

Växel skall förses med stämpel enligt följande grunder:

a) Växel, som utfärdas inom riket och ställes att å inrikes ort

betalas, skall, innan den öfverlåtes eller till betalning företes,

beläggas med stämpel af 50 öre för hvarje påbörjadt belopp af

1,000 kronor, hvarå växeln lyder;

dock att dylik växel å belopp, ej öfverstigande 100 kronor, är

fri från stämpel, samt att sådan växel å belopp, som öfverstiger

100 kronor, men icke 300 kronor, skall förses med stämpel af 20

öre, och växel å belopp, som öfverstiger 300 kronor, men ej 500

kronor, med stämpel af 30 öre.

b) Växel, som utfärdas inom riket och ställes att å utrikes ort

betalas eller som är utfärdad å utrikes ort, skall, då den utställes

eller, om den utfärdats utom riket, innan den här i riket öfverlåtes

eller till godkännande eller betalning företes, beläggas med stämpel

af 50 öre för belopp, ej öfverstigande 1,000 kronor, och härutöfver

50 öre för hvarje påbörjadt tusental kronor, hvarå den lyder.

Utom i fall, hvarom här ofvan under a) sägs, äger frihet från

stämpel för växel rum i följande fall, nämligen:

1) för postremissväxel och annan inom riket utfärdad växel, som

är betalbar å inrikes ort vid uppvisandet;

2) för växel, som utfärdas inom riket och ställes att å utrikes

ort betalas eller är utfärdad å utrikes ort, därest växeln är ställd

att vid uppvisandet betalas af medel, som hos bank, annan kreditinrättning

eller bankir föras i räkning för utställaren;

3) för växel, som är dragen från utlandet på utlandet och endast

är betalbar i utlandet; samt

4) för växel, som ställes att betalas till statsförvaltningens tillhörande

allmänt verks eller styrelses order.

År växel utfärdad i flera exemplar och har ett af dem blifvit med

föreskrifven stämpel försedt, vare de öfriga från stämpel fria.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 11.

Sökes på grund af godkänd eller protesterad växel kos offentlig

myndighet betalning, skall växeln förses med särskild stämpel af 25

öre för hvarje fulla 100 kronor af det kapitalbelopp, för hvilket

betalning sökes;

dock är växel fri från sistnämnda stämpel, då på grund däraf

fordran bevakas i konkurs.

Se för öfrigt 20 §.

Öfverlåtelse af kronohemman eller skattlagdt krononybygge — — — —

41 §.

1. De insända stämpeldelarna skola i hofrätterna granskas och

med protokollen jämföras af den eller de tjänstemän, som enligt den

för vederbörande hofrätt gällande arbetsordning fått berörda arbete

sig ålagdt; och bör, i händelse granskningen utförts af annan tjänsteman

än advokatfiskalen, de vid densamma befunna felaktigheter hos

advokatfiskal en anmälas. För alla under ett år aflämnade protokoll

bör granskningsarbetet vara fulländad! senast inom slutet af det nästföljande

året.

2. Finner advokatfiskalen på grund af anmärkning, som vid den

i 1 mom. omförmälda granskning förekommit, anledning att mot ärnbetseller

tjänsteman anställa åtal för fel eller försummelse i afseende å

stämpelbeläggning, förfares på sätt 54 § stadgar. Advokatfiskalen vare

jämväl obetaget att, där han för bevarande af kronans rätt finner sådant

nödigt, i hofrätten föra talan mot enskild part om utgifvande af felande

stämpelbelopp.

58 §.

2. Har på grund af anmärkning vid den i 41 § omförmälda

granskning högre stämpelbelopp, än vid handlings stämpelbeläggning

varit beräknadt, kommit statsverket till godo, utgår anmärkningsarfvode

å dessa medel med femton procent, hvilket arfvode, i händelse granskningen

verkställts af advokatfiskalen, tillfaller denne, men eljest fördelas

mellan advokatfiskalen och den tjänsteman, som verkställt granskningen,

med hälften till hvardera.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 11.

Klass I.

Kung!

proposi-

tionen.

Motion

II: 174

Utskottets

Motion

1:42

Motion

1:47

Motion

II-206

Motion

(hr O. A.

Ericsson).

förslag.

(hr Ljung- bergi.

(hr Ek- lund).

(hr Bran- ting).

II: 207

(hr Kobb).

0.6

—

—

If

CD

P

11

0.8

?r

,

Ii

1.0

P

II

1.2

''E,

P^

CD

CD

P

1.4

1.6

*73

3

pr

pr

p

c

1.8

2.o

2.2

O:

tfa

ep

2.2

P

ao,

*73

(JO,

►Ö

•-J

o

2.,

00*

ct-

&4

ti 1

It

O

*73

O

*73

O

U1

2.6

i

1

2.6

P,

CD

w.

fri-

cri-

O*

P-.

2.8

3

3

11

2.8

3-

CD

3

CD

3

pr

11

3.0

pr

p

p

P

CD

P

CD

P |

11

3.0

pr

p

ö

3

3

09

11

(jo.

cro.

3.2

ep

11

3.2

”

*73

o

*73

o

*73

o

11

3.4

O

*73

O

w.

3.4

3.25

11

D

O

w

w

H-<•

ert-

3.6

2

11

11

3.4

e-t-

i—«•

O

P

CD

O

P

CD

P

11

3.8

CD

P

11

3.6

11

3.50

11

3

11

11

11

11

3.8

11

4.0

3.75

3.6

4.2

11

11

4.4

4.oo

11

4.6

11

11

i 4.o

4.8

4.25

3.8

5.o

11

5.2

4 50

11

1

5.4

11

1

5.6

4.75

11

—

!

5.8

11

Belopp.

0-

400-

1,000-

2,000-

4.000-

6.000-

8,000-

10,000 -

12,000-

15.000-

20.000-

25.000-

30.000-

40.000-

50.000-

55.000-

70.000-

75.000-

90.000-

100,000-

110,000-

125.000-

140.000-

150.000 -

170.000-

175.000-

200.000-

225.000-

250.000-

275.000-

300.000-

325.000-

350.000 -

375.000-

400.000-

425.000-

400

- 1,000

- 2,000

- 4,000

- 6,000,

- 8,000

- 10,000

- 12,000

- 15,000

- 20,000

- 25,000

- 30,000

- 40,000!

- 50,000

- 55,000

- 70,000

- 75,000

- 90,000

-100,000

-110,000*

-125,000|

-140,000

-150,000,

-170,ooo;

-175,000

-200,000

-225,000

-250,000

-275,000

-300,000

-325,000

-350.000

375,000

-400,000

-425,000

-450,000

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 11.

55

Belopp.

Kungl.

proposi-

tionen.

Motion

II: 174

(hr O. A.

Ericsson).

Utskottets

förslag.

Motion

1:42

(hr Ljung- berg).

Motion

1:47

(hr Ek- lund).

Motion

II: 206

(hr Bran- ting).

Motion

II: 207

(hr Kobb).

450,000— 480,000

4.0

4.0

6.0

5.oo

480.000— 500,000

500.000— 515,000

11

11

6.2

11

5.25

515.000— 525,000

525.000— 550,000

11

4.2

11

6.4

11

550.000— 555,000

555.000— 600,000

600.000— 625,000

O:

5.50

EF

Cfc*

rf-

11

11

4.3

6.6

6.8

11

5.75

625,000— 650,000

1!

4.4

650.000— 700,000

700.000— 710,000

Qj

7.o

6.oo

3

6.9 5

710.000— 750,000

750.000— 775,000

775.000— 800,000

4.0

c

t

11

4.6

4.0

11

11

4.6

7.2

11

7.4

11

6.50

800.000— 845,000

845.000— 850,000

850.000— 875,000

875.000— 900,000

900.000— 920,000

Hg

O

O

Ul''

O*

3

11

11

11

4.8

11

11

11

11

11

7.6

11

11

6.75

11

7.oo

11

7.25

920,000— 950,000

CD

3

7.8

950,000— 975,000

7.50

975,000—1,000,000

4.9

1,000,000—1,200,000

”

1,200.000—1,450,000

4.o

5.2

• 8.o

■ 8.o

1,450,000—1,725,000

5.6

1,725,000 o. därutöfver.

,

6.o

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 11.

Klass II.

Kungi.

!

Motion

Motion

Motion

Motion

Utskottets |

1:42

1:47

I :206

belopp.

proposi-

tionen.

förslag, i

hr Ljung- berg).

(hr Ek- lund).

(hr Bran-\

ting).

II: 207

(hr Kobb).

0-

200

1

200-

500

0.6

500-

1.000

0.8

1,000-

1.500

1.0

1,500-

2.000

1.2

2,000-

2,500

1.4

2.500-

3,000

1.6

3.000-

3,500

1.8

II

3,500-

4,000

2.o

It

4.000-

4,500

2.2

eu

eu

CD

4,500-

5,000

2.4

3

B

5,000-

5,500

2.6

pr

pr

3

5.500-

6,000

2.8

1

3

(JO,

►3

r*

3

crq

II

6,000- 6,500 —

6,500

7,000

3.0

3.2

P-

CD

3

eu

CD

3

d

3

o

03

3-

CD

3

7,000-

7.500-

7,500

8.000

3.4

3.6

pr

3

3

o

"3

O

3

pr

3

3

8.000-

8,500-

8,500

10,000

3.8

4.0

qi

! 3

ct-

O*

3

CfQ

i—-*

O*

3

3

10,000-

12,000

4.2

O

CD

3

•3

O

3

O

CD

3

3

O

12.000-

15,000

4.4

3

o

3

O

03

15.000-

20,000

4.6

cc.

cf-

20,000-

25,000

4.8

O

ö

O*

O

3

25,000-

30.000

5.0

CD

3

3

CD

CD

3

30,000-

35,000

5.2

35,000-

40,000

5.4

40,000-

45.000

5.6

45.000-

50.000

5.8

50.000-

60.000

6.o

60,000-

70.000

6.2

6.2

6.2

70.000-

75,000

II

6.4

6.4

75,000-

80,000

6.4

11

80.000-

90,000

6.6

6.6

90,000-

95.000

11

6.8

6.8

95.000-

100,000

6.6

11

100,000-

110,000

7.0

7.o

110,000-

115,000

11

7.2

1 115,000-

120,000

11

7.2

11

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 11-

57

Kung!

1

Utskottets

Motion

1:42

Motion

1:47

Motion

II: 206

Motion

11:207

hr Kobb).

Belopp.

proposi-

tionen.

förslag.

hr Ljung- berg).

(hr £fc- lund).

(hr Uran- Ung).

120,000—130,000

6.8

7.2

7.4

180,000—140,000

n

7.4

7.6

140.000- 145,000

145.000— 150,000

11

11

7.6

7.8

11

150,000—160,000

7.o

8.o

160,000—170,000

11

7.8

8.2

1! i

170,000—175,000

,,

8.4

175,000-180,000

11

P-.

eu

11

CD

180,000—185,000

11

cd

2

8.6

3

185,000—190,000

7.2

pr

pr

11

!*r

3

190,000-200,000

11

3

3

8.8

3

crq

200,000-210,000

11

qo,

ÖQ^

9,o

210,000-220,000

11

►ö

rs

9.2

l-J

o

*3

220,000 - 225,000

11

ö

• 3

O

9.4

225,000-230,000

7.4

TD

o

O

11

O

in

230,000-240,000

11

trt-

ert-

9.6

ert;

240,000 - 250,000

250,000—265,000

11

o"

3

CD

a

o"

3

2

9.8

lo.o

3

CD

265,000—270,000

11

10.2

270,000-280,000

7.6

11

280,000-300,000

11

10.4

300,000-320,000

,,

l0.6

320,000-340.000

7.8

10.8

7.9

340,000—360,000

11

8

11.0

11

360,000-370,000

*

11

11.2

11

370,000—375,000

11

11

8.2

375,000-380,000

8.o

8.o

11

380,000 - 400,000

U.4

400,000-420,000

11.6

420,000- 430,000

11.8

8.5

430,000—440,000

8.2

11

„

440,000-470,000

,,

8.3

l2.o

11

470,000-485.000

11

8.8

485,000—500,000

8.o

8.4

t?

500,000-515,000

12.5

515,000-520,000

8.6

11

520,000-545,000

9.i

545,000 — 560,000

8.6

„

560,000—570,000

l3.o

570,000-605,000

9.4

| 605,000-620,000

8.8

8.9

11

11

Bill. till Biksd. Prof. 1910. 5 Sami. 1 Afd. 10 Häft.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 11.

Belopp.

Kung!.

proposi-

tionen.

Utskottets

förslag.

Motion

1:42

''hr Ljung- berg).

Motion

11:47

(hr Ek- lund).

Motion

II: 206

(hr Bran- ting).

Motion

II: 207

(hr Dobb).

620 000— 665,000

8.8

8.9

13.5

9.7

665,000— 670,000

9.0

670.000— 690.000

lO.o

690,000— 710,000

14.o

710,000— 720.000

9.2

720,000— 730.000

10.3

730,000— 760000

9.2

1

760.000— 770.000

14.5

770,000— 795,000

10.6

795,000— 820.000

9.4

820,000— 835,000

io!b

835,000— 860.000

Q A

9.5

15.0

860.000— 870.000

9.6

o.O

870.000- 915.000

11.2

915.000— 920.000

15.5

920.000— 930.000

11.5

930.000— 985.000

9.8

985.000—1.000.000

9.8

1.000,000—1.160.000

''

1.160,000—1.360.000

10.2

1.360.000—1.585.000

10.6

1.585.000-1.835.000

10.o

11.0

16.0

12.o

1,835.000—2.110.000

11.5

2.110.000 och därutöfver

•

12.o

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 11.

59

Klass III.

Belopp.

Kung!

proposi-

tionen.

Motion

I : 42

(hr Ljung- berg).

Motion

I : 47

(hr Eklund), i

i

Motion

II : 206

hr Branting).\

0— 200

200— 500

1.0

1

500— 1.000

1.5

I

1.000— 1.500

2.o

1.500- 2.000

2.5

2.000— 2,500

3.o

''I

1

2,500— 3,000

3.5

<"> ■

II

3,000— 3.500

4.o

a

p,

3.500— 4.000

4.5

Fr*

g

4,000- 4.500

5.0

3

rT*

4.500— 5.000

5.5

3

3

5,000- 5.500

6.0

T3

ap.

5,500— 6.000

6.5

Ö

>*3

6,000— 6.500

7.o

O

Ö

6.500— 7.000

7.5

c+-

11

O

7.000— 7,500

8.o

O

3

7.500— 10.000

8.5

CD

3

Oi

CD

o

10.000— 15.000

9.0

CD

15,000— 20.000

9.5

PT*

20,000— 25,000

10.o

OQ

25,000- 30.000

10.5

30.000— 35.000

11.0

Td

35,000— 40.000

11.5

o

►3

40,000— 50.000

12.o

O

ce

50.000— 60,000

12.5

12.5

e-t-

12.5

60,000— 65.000

13.o

13.o

65,000— 70,000

13.0

70.000— 75.000

.

13.5

75,000— 80.000

13.5

80.000— 85.000

14.o

85,000— 90.000

13,5

90,000-100.000

14,o

14.5

100.000—105.000

15.o

105.000—110.000

14.5

110.000—115.000

14.o

115.000—120.000

15.5

120,000—130.000

15.o

130.000—135,000

16^o

135.000-140.000

■■

15.5

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 11.

Belopp.

Kungl.

jropositionen.

. i

Motion

1:42

(hr Ljung- j

berg).

Motion

1:47 1

(hr EMuncl;. j(

Motion

IF: 206

hr Branting).

140,000- 150.000

14.5

15.5

il ''i

16.o

150,000- 170,000

„

O,

16.5

170,000- 175,000

*1

O

17.o

175.000- 190,000

15.o

11

190,000- 210,000

i §

17.5

210,000— 215,000

Cfq

i—''

18.o

215,000- 230,000

15.5

230,000- 250.000

3

18.5

250.000- 260,000

s ?

19.o

260,000- 270,000

16.o |

11

270,000- 290,000

11

19.5

290,000- 310,000

11

20.o

310,000- 330,000

16.3

20.5

330,000- 350,000

11

21.o

350,000- 370,000

11

21.5

370,000- 375,000

16.6

11

375,000- 400,000

11

22.o

400,000- 430,000

11

22.5

430.000- 445,000

11

23.o

445.000- 460,000

16.o

16.9

11

460.000- 500,000

23.5

500,000- 535,000

11

535,000- 645,000

17.2

645,000 775,000

17.5

775.000- 925,000

16.o

17.8

925,000-1,000,000

18.1

1,000,000-1,200,000

18.4

1,200,000-1,425,000

18.8

1,425.000-1.675,000

19.2

1,675,000-1,900,000

19.6

1,900,000-2,200,000

20.0

24,o

2,200,000-2,525,000

20.4

2,525,000-2,875,000

20.8

2,875,000-3,250,000

21.2

3,250,000-3,650,000

21.6

3,650,000 4,075,000

22.o

4.075,000-4,525,000

22.5

4,525,000-5.000,000

23.o

5,000,000-5,500,000

23.5

1 5,500,000— och därutöfver.

24.o

s. 61 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 11. 61

al herr Kolli, med hvilken herrar K. G. Karlsson, Br allting, frihene

Bonde och herr Böing instämt, därvid den förstnämnde anfört:

»I motion 11:207 har jag jämte medmotionärer yrkat, att de testamentstagare,

hvilka enligt knngl. propositionen skulle erlägga stämpelafgift

enligt klass III i tariffen måtte uppflyttas i klass II och sålunda

beredas en bättre ställning i arfshänseende än aflägsna släktingar. Då

onekligen en testamentstagare i regel har stått testator nära, varit af

honom personligen känd och det framförallt genom själfva testamentet

är ådagalagdt, att testator velat lämna honom hela eller någon del af

sm egendom, medan en aflägsen släkting, som en tillfällighet gör till

arfvinge, mången gång ej stått i ringaste förbindelse till den aflidne, ja

kanske rentaf lör denne är fullständigt obekant, så synes det billigt ätt

testamentstagaren försättes i en något bättre ställning. Med anledning

däraf har jag ansett, att utskottet bort hemställa, att Riksdagen måtte

bifalla motionärernas yrkande i denna punkt, hvarigenom öfverskriften

i klass II skulle få följande lydelse:

»andel---eller systers (halfsysters afkomling) så ock annan

testamentstagare än sådan, som vid klass I omförmäles, samt för andel

som är danaarf.»

vid punkten 6:o):

af herr friherre Bonde, med hvilken herrar K. G. Karlsson Bränn

ting, Kvarnzelius, Böing och Kali instämt, därvid den förstnämnde

anfört:

»Ehuruväl arfsskattens uttagande nog torde vara ett tämligen effektivt

sätt att låta den enskilda kapitaltillgången bidraga till det allmännas

behof, kan det dock ej förnekas att särskildt med den ej obetydliga

förhöjning som nu blifvit ifrågasatt, vissa betänkligheter kunna

förefinnas mot att använda de genom denna beskattningsmetod inflytande

medel till _ bestridande af statens löpande utgifter. Tvenne motionärer

herrar friherre Palmstierna och Kobb hafva också beaktat detta

förhållande och med anledning häraf framkommit med särskilda förslag

vid hvilka jag för min del ansett att utskottet bort fästa något afseende!

Genom arfsskatten få ju enskilda samhällsmedlemmar till staten afstå

under vissa förhållanden mer eller mindre betydande andelar af det i

den allmänna rörelsen befintliga kapitalet, och då dessa medel blifva

använda för bestridande af statens löpande utgifter, utgör detta onekligen

i viss män ett förminskande af landets kapitaltillgång, hvilken tyvärr

redan förut ej kan anses motsvara behofvet för tillgodogörandet af

Bih. till Riksd. Prof. 1910. 5 samt. 1 Afd. 10 Höft. 9

s. 62 Kontrollera mot PDF

62 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 11.

landets utvecklingsmöjligheter. Under särskildt bekymmersamma tider

kan det nog ej alltid undvikas, hvarken för staten eller för den enskilde

att för behofven något af kapitalen måste tillgripas, men detta bör

endast få vara ett mycket sällsynt nndantagsförhållande, och torde därför

ej heller någon invändning böra göras mot att, på sätt Kungl. Maj:t

föreslagit, den arfsskatt *som nu beslutes må få för budgetens uppgörande

för år 1911 disponeras. Då arfsskatt emellertid antagligen

äfven för framtiden kommer att upptagas, bör den del af landets egentliga

kapitaltillgång, som sålunda öfverflyttas från enskilde samhällsmedlemmar

till statskassan, i öfverensstämmelse med en klok ekonomisk

hushållning alltjämt bevaras såsom kapital och därigenom komma den

allmänna rörelsen tillgodo. På hvad sätt detta kapital uti^statens hand

skall tillgodogöras, måste blifva föremål för en genomgående undersökning,

antingen det skall såsom af friherre Palmstierna föreslagits

användas till afbetalning af statsskulden eller, som ju är detsamma, till

undvikande af dess ökning, eller också, såsom herr Kobb hemställt,

afsättas till arbetareförsäkringsfonden. Det senare sättet förefaller mig

synnerligen tilltalande, då därigenom räntan å kapitalet som därest

arfsskatten ej upptagits skulle tillgodokommit samhällets ekonomiskt

mera lyckligt lottade medlemmar, blifver använd till lindrande åt nöd

och fattigdom bland de mest behöfvande af landets innevånare. I^fråc^ans

nuvarande läge torde emellertid ej något bestämdt föislag ööra

framställas, utan detta öfverlämnas till Kungl. Maj:ts bepröfvande, och

det är af dessa skäl som jag ansett, att utskottet bort med anledning

af friherre Palmstiernas och herr Kobbs motioner hemställa,

att Riksdagen måtte besluta att i skrifvelse till

Kungl. Maj.-t anhålla, det Kungl. Maj:t täcktes taga

i öfvervägande, på hvad sätt de genom arfsskatten

inflytande medlen måtte helt eller delvis genom afsättande

till eu särskild fond eller annorledes kunna

göras för det allmännas behof fruktbärande, samt

därefter för Riksdagen framlägga de förslag, som

däraf kunna föranledas.

Herrar friherre Trolle och J. Bromée i Brista hafva begärt få

antecknadt, att de icke deltagit i ärendets slutliga behandling inom

utskottet.

STOCKHOLM, ISAA.C MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1910''

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1910:74 Skrifvelse till Konungen, i anledning af dels KunglMaj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse af 3, 8, 41 och 58 §§ af förordningen den 18 s. 1 i texten