Betänkande i anledning af Kling1. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående uppgifter om befolkningens yrken för folkräkningen den 31 december 1910.
1910-05-03 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1910:19, Betänkande i anledning af Kling1. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående uppgifter om befolkningens yrken för folkräkningen den 31 december 1910.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 19.
1
Nr 19.
Ankom till Riksdagens kansli den 3 maj 1910 kl. 1 e. m.
Betänkande i anledning af Kling1. Maj:ts proposition med förslag
till förordning angående uppgifter om befolkningens
yrken för folkräkningen den 31 december 1910.
(2:a A.)
Genom proposition nr 124 af deri 4 april 1910, hvilken hänvisats
till bevillningsutskottet, har Kung!. Maj:t, under åberopande af bilagdt
utdrag af statsrådsprotokollet öfver finansärenden för samma dag, föreslagit
Riksdagen att antaga ett vid propositionen fogadt förslag till förordning
angående uppgifter om befolkningens yrken för folkräkningen
den 31 december 1910.
Berörda förslag är af följande lydelse:
Förslag
till
Förordning
angående uppgifter om befolkningens yrken för folkräkningen den 31
december 1910.
1 §•
En hvar, som jämlikt förordningen angående mantalsskrifning
den 0 augusti 1894 är skyldig att aflämna skriftlig mantal suppgift,
vare pliktig att, då sådan uppgift aflämnas till mantalsskrifningen för
Bill. till Riksd. Prof. 7910. 5 Samt. 1 Afd. 17 Höft. (Nr 19.) 1
2
Bevillningsutskottets Be,tänkande Nr 19.
år 1911, tillika till ledning för den folkräkning, som skall äga rum
den 31 december 1910, afgifva särskild yrkesuppgift enligt formulär,
som af Kungl. Maj:t fastställes.
2 §.
Blanketter till kombinerade mantals- och folkräkningsuppgifter
skola genom statistiska centralbyråns försorg tryckas och i erforderligt
antal exemplar öfverlämnas till Kungl. Maj:ts befallningshafvande för
att kostnadsfritt tillhandahållas de uppgiftspliktiga hos pastor och nedan
omförmälda kommunalombud samt i stad dessutom å ställen, som magistraten
bestämmer.
De i förordningen om mantalsskrifning § 7 mom. 1 omnämnda
kommunalombud skola för ifrågavarande mantalsskrifning utses å landsbygden
till ett antal af minst ett för hvarje påbörjadt tusental invånare
i kommunen vid 1909 års slut och i stad eller köping till det antal,
som vederbörande kommunala myndighet pröfvar erforderligt.
Dessa kommunalombud skola hafva att dels på begäran af de uppgiftspliktiga
biträda dem vid uppgiftsskyldighetens fullgörande, särskild!
med mantals- och folkräkningsuppgifternas uppsättande och afkunnande,
dels vid mantalsskrifningsförrättning å landsbygden muntligen meddela
för folkräkningen erforderliga yrkesuppgifter för sådana personer, som
icke aflämnat skriftliga uppgifter.
4 §•
De för folkräkningen afgifna skriftliga yrkesuppgifter na skola
vid mantalsskrifningsförrättningen eller, då uppgifterna aflämnats vid
husförhör eller för-skrifning, vid sådan förrättning frånskiljas mantalsuppgifterna
och öfverlämnas till pastor eller hans ombud, som har att
granska och, där så erfordras, rätta eller komplettera dem samt förse
dem med fortlöpande numrering. Yrkesuppgifts nummer skall i församlingsbokens
yrkeskolumn införas för hvarje person, som aflämnat
dylik uppgift, hvarvid församlingsbokens yrkesuppgift i förekommande
fall rättas eller kompletteras. De afgifna yrkesuppgifterna skola såsom
bilagor bifogas de utdrag ur församlingsboken, som, enligt hvad särskild!
är stadgadt, skola insändas till statistiska centralbyrån.
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 19.
3
5 §•
För person, som icke afl ämnat skriftlig uppgift, skall församlingsbokens
uppgift om yrke vid mantalsskrifningsförrättningen af pastor
eller hans ombud, därest icke fullständig och tillförlitlig yrkesuppgift
redan erhållits vid husförhör eller för-skrifläng, noga granskas och
rättas eller kompletteras med ledning af upplysningar från kommunalombuden
eller andra vid förrättningen närvarande personer.
6
§•
Uraktlåter uppgiftspliktig att i behörig tid aflämna yrkesuppgift,
galle hvad angående underlåtenhet att aflämna manialsuppgift är stadgadt.
7 §•
För städerna Stockholm och Göteborg gäller, hvad särskild! varder
af Kung!. Maj:t stadgadt.
Vid ärendets föredragning inför Kungl. Maj:t har, enligt ofvan
omförmälda statsrådsprotokoll, chefen för finansdepartementet anfört
följande:
»I underdånig skrifvelse den 21 december 1909 har den af Kung].
Magt den 20 januari 1905 tillsatta kommitté med uppdrag att verkställa
utredning och afgifva förslag, huru inom rikets officiella statistik
största möjliga enhet och planmässighet äfvensom ökad skyndsamhet
vid publikationen må kunna åstadkommas, hemställt om vidtagande af
vissa åtgärder för att resultaten af instundande folkräkning den 31
december 1910 måtte blifva mera tillförlitliga än af de föregående,
särskild! hvad angår uppgifterna om befolkningens fördelning efter
yrken.
4
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 19.
Efter gemensam beredning med cheferna för landt- och sjöförsvarsdepartementen,
civildepartementet samt ecklesiastikdepartementet får jag
nu underställa Kungl. Maj:ts pröfning nämnda fråga.
I sin nyssnämnda underdåniga skrifvelse framhåller statistiska
kommittén till en början, att det sätt, hvarpå folkräkningarna utfördes i
Sverige, skilde sig väsentligt från det i de flesta andra länder använda.
Medan i de sistnämnda uppgifterna till folkräkningarna lämnades af
personerna sjkifva och insamlades af särskilda räknare, utgjordes materialet
för de svenska folkräkningarna — frånsedt Stockholm, där folkräkningsuppgifter
af personerna sjkifva aflämnades samtidigt med mantalsuppgifterna
— uteslutande af utdrag ur församlingsböckerna, de af prästerskapet
förda officiella förteckningarna öfver rikets befolkning. I flera
afseenden hade det svenska systemet stora företräden framför det i utlandet
vanligen använda. Sålunda blefve uppgifterna om ålder, civilstånd, nationalitet
och födelseort m. in. synnerligen tillförlitliga, alldenstund församlingsböckernas
anteckningar om dessa förhållanden grundade sig på säkra,
officiella uppgifter. Sitt största företräde ägde emellertid det svenska
systemet i sin billighet. Samtliga kostnader för senaste folkräkningen
hade nämligen uppgått i rundt tal till endast 70,000 kronor eller mindre
än 1,5 öre för hvarje räknad person, medan exempelvis kostnaderna för
den samtidiga folkräkningen i Norge stigit till 335,000 kronor eller nära
15 öre per räknad person. Dessa företräden för det svenska systemet
vore så viktiga, att kommittén ansåge det icke böra ifrågasättas, att
vid nu stundande folkräkning tillämpa någon annan metod än den
hittills använda.
Emellertid lede de svenska folkräkningarna af tvenne väsentliga
brister, hvilkas afhjälpande syntes vara oafvisligt. Dels uppgå!ves
nämligen själfva befolkningssiffran något för lågt, dels och framför allt
vore uppgifterna om befolkningens yrken mycket otillfredsställande.
Den förstnämnda bristen berodde hufvudsakligen på, att de nuvarande
bestämmelserna rörande flyttningars anmälande icke vore fullt
effektiva. Ett ej ringa antal personer, som före årets slut uttagit flytrfcningsbetvg
från en församling till en annan, underläte nämligen att
före årsskiftet inlämna betyget i inflyttningsförsamlingen, med påföljd
att de i regel icke komme att uppgifvas till folkräkningen. Huru många
dessa personer vore, undandroge sig naturligtvis närmare bedömande,
sannolikt torde de dock uppgå till ett eller annat tiotusental. Att fullständigt
råda bot för denna felaktighet vore icke möjligt utan eu
genomgripande förändring af den nuvarande anordningen med flyttningsanmälningar,
hvarom kommittén icke för närvarande vore i tillfälle att
5
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 19.
framställa förslag. Emellertid torde de svåraste olägenheterna kunna
för denna gång undanröjas, därest de personer, som under de första
månaderna af året 1911 inflyttade till eu församling med flyttningsbetyg
utfärdadt under något föregående år, i inflyttningslängden upptoges
under den 31 december 1910 och sålunda inberäknades i folkmängden
vid folkräkningstidpunkten. Ett dylikt förfaringssätt hade redan länge
med gynnsamt resultat tillämpats i Stockholm. För att ej för mycket
fördröja primäruppgifternas insändande till statistiska centralbyrån torde
tillämpningen af bär ifrågasatta bestämmelse böra begränsas till tiden
från och med den 1 januari till och med den 15 mars.
Eu annan omständighet, som förorsakade felaktigheter vid bestämmandet
af befolkningssiffran, visserligen mindre för riket i dess helhet
än för särskilda administrativa områden, vore förekomsten af de icke
territoriella militärförsamlingarna. Eu person kunde nämligen tillhöra
dylik församling, oafsedt hvar han vore bosatt. Af särskild betydelse
blefve detta, där större delar af truppförband vore detacherade till annan
ort men kvarstode kyrkobokförda i sin militära församling, äfvensom
dar kasern vore förlagd i närheten af stad eller köping, i hvilket fall
i regel officerarna vore bosatta i staden eller köpingen men den öfriga
personalen eller åtminstone manskapet i kasernen. Då uppgift om personernas
bostad i allmänhet icke meddelades i de icke territoriella församlingarnas
uppgifter till folkräkningarna, hade statistiska centralbyrån
hittills varit urståndsatt att fördela dessa församlingars medlemmar på
de kommuner, de tillhörde, utan hade måst hänföra dem samtliga till
den kommun eller territoriella församling, inom hvilken truppförbandets
kasern vore belägen, och där den icke territoriella församlingen sålunda
kunde anses upprättad. Det bästa sättet att afhjälpa denna olägenhet
vore utan fråga att fullständigt borttaga de icke territoriella församlingarnas
särskilda kyrkobokföring, hvarför äfven ur andra synpunkter
starka skäl kunde anföras. Eu tillfällig lösning af frågan kunde dock
vinnas äfven på så sätt, att i de utdrag ur de icke territoriella församlingarnas
församlingsböcker, som skulle afgifvas till folkräkningen,
uppgift om bostad meddelades för en hvar i församlingen kyrkobokförd
person, som vore bosatt utom förläggningsorten. För att möjliggöra
för vederbörande kyrkobokförare att lämna dylika uppgifter torde dock
vara erforderligt, att chefsexpeditionerna vid de särskilda truppförbanden,
respektive flottans stationer, anbefalldes att till kyrkobokförarne lämna
uppgift om bostad för ifrågavarande personer.
Den svåraste bristen, som vidlådde de svenska folkräkningarna,
t
6
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 19.
läge emellertid, som ofvan nämnts, i den otillfredsställande beskaffenheten
af uppgifterna om befolkningens fördelning efter yrken.
I äldre tider, då pastor, åtminstone på landsbygden, i allmänhet
personligen kände hvarenda medlem i sin församling, och dessutom
öfvergång från ett yrke till ett annat varit mindre vanlig, kunde
han visserligen jämförelsevis tillförlitligt uppgifva församlingsmedlemmarnas
fördelning på särskilda yrken. Efter hand som befolkningen
blifvit rörligare och öfvergång mellan olika yrken vanligare, hade detta
blifvit allt svårare och svårare, och man kunde säga, att det numera i
städerna och landsförsamlingar med rörlig befolkning blifvit så godt
som omöjligt, ett förhållande som statistiska centralbyrån i sina underdåniga
folkräkningsberättelser upprepade gånger påpekat.
En ur alla synpunkter fullt tillfredsställande yrkesstatistik torde
svårligen kunna erhållas utan anordnande af en särskild yrkesräkning
efter utländskt mönster, med en talrik stab af särskilda räknare, som
ginge från hus till hus och insamlade uppgifterna. På grund af de
högst betydande kostnader en dylik räkning antagligen skulle medföra,
torde dock inga utsikter finnas, att den under de närmaste åren
skulle komma till utförande. Man måste då söka en utväg att i stället
förbättra de vanliga folkräkningarnas yrkesuppgifter.
Närmast till hands läge att härvid tänka på det tillfälle till erhållande
af närmare uppgifter om befolkningens yrken, som mantalsskrifningarna
erbjöde. Själfva mantalslängderna kunde visserligen ej i detta
fall vara af någon nämnvärd betydelse, då deras yrkesuppgifter endast
undantagsvis vore öfverlägsna församlingsböckernas. Men däremot
torde vara möjligt att i sammanhang med mantalsskrifningsförrättningen
införskaffa de erforderliga uppgifterna. Ilade Kung!. Majits
nådiga proposition till 1909 års Riksdag om vissa ändringar i mantalsskrifningsförordningen
blifvit af Riksdagen bifallen, hade i verkligheten
frågan varit löst. Enligt nämnda proposition skulle nämligen
skyldigheten att lämna skriftlig mantalsuppgift utsträckas till hela befolkningen
och icke undantag såsom för närvarande göras för »allmoge och
mindre skrifkunniga» på landsbygden, och därjämte hade genom utveckling
af den i gällande mantalsskrifningsförordning stadgade kommunalombudsinstitutionen
sörjts för, att allmänheten skulle erhålla all erforderlig
hjälp för mantalsuppgifternas affattande. Det enda, som för folkräkningen
därutöfver skulle erfordrats, hade varit, att skyldighet stadgats för en
hvar uppgiftspliktig att vid mantalsskrifningen för år 1911, jämte
skriftlig mantalsuppgift, aflemna särskild yrkesuppgift till folkräkningen.
Då emellertid ifrågavarande proposition icke blifvit af Riksdagen bifallen,
7
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 19.
syntes ingen annan utväg nn förefinnas, än att särskild förordning utfärdades
angående uppgifter om befolkningens yrken till folkräkningen
den 31 december 1910. Förslag till sådan förordning både af kommittén
uppgjorts.
På grund af det motstånd förslaget om en utsträckning till hela
befolkningen af skyldigheten att lämna skriftlig mantalsuppgift mött inom
Riksdagen, hade kommittén icke ansett sig böra ifrågasätta, att ens för
detta särskilda tillfälle en sådan vidsträcktare skyldighet stadgades,
ehuru detta visserligen hade varit det fördelaktigaste. I)å sålunda
kommittén nödgats utgå ifrån, att endast för en del af befolkningen
skriftliga uppgifter kunde erhållas, hade ett tvåfaldigt förfaringssätt för
yrkesuppgifternas anskaffande måst föreslås, ett för de personer, som
vore pliktiga att aflämna skriftliga uppgifter, och ett annat för de öfriga.
Häraf blefve i sin ordning följden, att uppgifterna icke kunde göras så
uttömmande särskildt med hänsyn till kombinationer af olika yrken,
som eljes kunnat blifva fallet.
Beträffande dem, som vore skyldiga att aflämna skriftlig mantalsuppgift,
ansåge kommittén, att de borde åläggas att, samtidigt med
aflämnandet af uppgift till mantalsskrifningen för år 1911, jämväl afgifva
yrkesuppgift till folkräkningen den 31 december 1910 enligt formulär,
som af Kungl. Maj:t fastställdes. Visserligen skulle kunna
ifrågasättas, om icke själfva mantalsuppgiften skulle vara tillräcklig för
ifrågavarande ändamål, då enligt gällande bestämmelser uppgift om yrke
skulle där meddelas. Emellertid visade erfarenheten, att de yrkesuppgifter,
som sålunda afgåfves, vore i hög grad bristfälliga och alldeles
oanvändbara för en yrkesstatistik. Fullständigare yrkesuppgifter kunde
man icke hoppas erhålla, därest icke på blanketten särskilda kolumner
vore afsedda för uppgift om å ena sidan själfva yrket och å den andra
ställningen i detsamma (arbetsgivare, själfständig yrkesutöfvare utan
arbetare, biträde, arbetare). Därjämte måste utförliga, med exempel
belysta anvisningar meddelas rörande sättet för uppgifternas meddelande,
och. då en ändring af blanketten till mantalsuppgift icke torde böra
ifrågasättas, måste yrkesuppgiften sålunda afgifvas på särskild blankett,
som dock borde vara sammanhängande med mantalsuppgiftsblanketten,
alldenstund eljest säkerligen i många fall skulle inträffa, att blott endera
uppgiften aflämnades. Då blanketter till folkräkningsuppgifter gifvetvis
måste kostnadsfritt tillhandahållas af staten, blefve en följd af dessa
blanketters kombinerande med mantalsuppgiftsblanketterna, att jämväl
de sistnämnda komma att vid detta tillfälle kostnadsfritt utdelas till
8 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 19.
allmänheten, medan däremot eljest den uppgiftsskyldige själ!’ måste anskaffa
blankett.
De för folkräkningen afgifna skriftliga yrkesuppgifterna skulle vid
mantalsskrifningsförrättningen eller, då de aflämnats vid husförhör eller
för-skrifning, vid sådan förrättning frånskiljas mantalsuppgifterna och
omhändertagas af pastor eller hans ombud. Pastor skulle därefter hafva
att granska och, där så erfordrades, rätta eller komplettera uppgifterna samt
förse dem med fortlöpande numrering. Motsvarande nummer infördes i
församlingsbokens yrkeskolumner för hvarje person, som aflämnat skriftlig
uppgift, hvarvid församlingsbokens yrkesuppgift i förekommande fall
rättades eller kompletterades jämväl med uppgift om ställning i yrket.
Stadgande om revision af församlingsbokens yrkesuppgifter vore visserligen
ej erforderligt för själ tv a folkräkningen, därest originaluppgifterna,
såsom af kommittén föresloges, insändes till statistiska centralbyrån, men
vore däremot ur annan synpunkt synnerligen ensidigt. Det vore nämligen
ej blott folkräkningarnas yrkesuppgifter, som vore otillfredsställande,
utan detsamma gällde äfven om den årliga befolkningsstatistikens uppgifter
om yrken för vigda män, fäder till äkta barn samt aflidna. Då
dessa uppgifter i ett stort antal fall grundade sig på församlingsbokens
yrkesuppgifter, måste en förbättring af de sistnämnda jämväl komma de
förstnämnda till godo. För nu berörda ändamål vore emellertid erforderligt,
att yrkesuppgifterna i församlingsboken allt framgent årligen reviderades
och rättades. Förslag till bestämmelser härom hade kommittén
för afsikt att framlägga i sitt blifvande betänkande vid behandlingen af
befolkningsstatistiken i allmänhet.
Måste det sålunda anses önskligt, att de till folkräkningen afgifna
skriftliga yrkesuppgifternas hufvudsakliga innehåll infördes i församlingsboken,
så skulle man kunna sätta ifråga, huruvida själfva uppgifternas
insändande till statistiska centralbyrån under sådana omständigheter kunde
vara behöflig! För vinnande af nödig kontroll öfver att församlingsbokens
yrkesuppgifter verkligen i detalj rättades och kompletterades,
syntes man dock icke kunna afstå från själfva originaluppgifternas insändande
till statistiska centralbyrån. Bestämmelsen om den parallella
numreringen af yrkesuppgifterna och församlingsboken hade föreslagits
för att underlätta det i alla fall mycket tidsödande och besvärliga granskningsarbetet
i statistiska centralbyrån.
Kommittén antoge, att de nu föreslagna bestämmelserna skulle
komma att äga tillämpning på omkring hälften af rikets befolkning.
För den återstående delen måste yrkesstatistiken uteslutande bygga på
de anteckningar om yrken, som pastorerna på grund af muntliga upp
-
9
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 19.
gifter verkställde i församlingsboken. Det gällde då att finna en utväg
att skaffa pastor tillgång till så fullständiga ock tillförlitliga uppgifter,
som erfordrades ur yrkesstatistisk synpunkt. Kommittén hade tänkt sig,
att detta skulle kunna åstadkommas genom att öka antalet af de i mantalsskrifningsförordningen
omnämnda kommunalombuden, så att man
skulle kunna påräkna, att i åtminstone de allra flesta fallen någon af de
vid mantalsskrifningsförrättningen närvarande personerna skulle vara i
stånd att meddela behöfliga upplysningar. Härför erfordrades emellertid,
att ett ganska stort antal personer vore närvarande vid nämnda förrättning,
och syntes därför kommunalombuden böra uppgå till ett rätt betydligt
antal, enligt kommitténs förslag, på landsbygden minst ett för
hvarje påbörjadt tusental af kommunens folkmängd. Ifrågavarande
kommunalombud borde därjämte, på sätt i förut omnämnda nådiga
proposition om ändring i mantalsskrifningsförordningen föreslagits, erhålla
i uppdrag att hjälpa allmänheten vid uppgiftsskyldighetens fullgörande,
särskild! med mantals- och folkräkningsuppgifternas uppsättande
och aflemnande, äfvensom att tillhandahålla blanketter till uppgifter.
Skulle vid mantalsskrifningsförrättningarna å landsbygden pastor
behöfva för hvarenda i församlingsboken upptagen hufvudperson af
kommunalombuden begära upplysning om hans yrke, komme visserligen
mantalsskrifningsförrättningen att alltför mycket fördröjas. I verkligheten
behöfde detta dock icke blifva händelsen. Kommittén vore nämligen
förvissad om, att i de ojämförligt flesta fallen komme pastor att
redan före mantalsskrifningen blifva i stånd till att i församlingsboken
införa erforderliga yrkesuppgifter, nämligen vid de husförhör eller förskrifningar,
som enligt gällande bestämmelser skulle hållas omedelbart
före mantalsskrifningen. Dessa förrättningar hölles i regel successivt
inom hvarje rote, by o. s. v. i församlingen, och skulle för iipplysningars
meddelande vid dem närvara en hvar fastighetsägare eller den, hans
egendom förestode. Härigenom yppade sig ett utmärkt tillfälle för pastor
att behörigen rätta och komplettera församlingsbokens yrkesuppgifter.
Enligt kommitténs åsikt torde därför endast i ett jämförelsevis ringa
antal fall personernas yrken behöfva efterfrågas vid själfva mantalsskrifningsförrättningen.
På grund af det sätt, hvarpå mantalsskrifningen i städerna Stockholm
och Göteborg förrättades, kunde de af kommittén föreslagna bestämmelserna
icke utan vidare tillämpas på dessa städer. För Stockholm
måste dessutom folkräkningen i sin helhet anordnas på annat sätt
än inom det öfriga riket.
Förslag till nådiga förordningar angående folkräkningen i Stock
Bih.
till Riksd. Frat. 1910. 5 Samt. 1 Afd. 17 Höft. 2
10 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 19.
holm och anskaffande af yrkesuppgifter för folkräkningen i Göteborg
äfvensom förslag till formulär och närmare bestämmelser för folkräkningen
i det öfriga riket torde statistiska centralbyrån böra framdeles
till Kungl. Maj:t afgifva.
Kommittén hemställer sålunda i underdånighet, det Kungl. Magt
täcktes i nåder
dels såsom tillägg till den nådiga förordningen angående kyrkoböckernas
förande den 6 augusti 1894 förordna, att en hvar, som under
tiden från och med den 1 januari till och med den 15 mars 1911
anmäler inflyttning till församling, och hvilkens flyttningsbetyg är utfärd
adt under något föregående år, skall i inflyttningslängden upptagas
under den 31 december 1910;
dels anbefalla vederbörande regements- och kårchefer samt cheferna
för flottans stationer att meddela pastorsämbetet i vederbörande
icke territoriell församling uppgift om bostad för en hvar inom ifrågavarande
församling kyrkobokförd person, som den 31 december 1910
var bosatt utom den kommun, där församlingen är upprättad; samt
dels vidtaga erforderliga åtgärder för utfärdande af nådig förordning
angående uppgifter om befolkningens yrken för folkräkningen den
31 december 1910 i öfverensstämmelse med kommitténs ''förslag.
Öfver berörda framställning har statistiska centralbyrån den 31
sistlidne december afgifvit infordradt underdånigt utlåtande; och har
ämbetsverket därvid tillstyrkt framställningen.
Såsom kommittén erinrat utgöres materialet för de svenska folkräkningarne
— med undantag för Stockholm — af utdragen ur församlingsböckerna.
Att de uppgifter, som i dessa urkunder meddelas
angående befolkningens yrken, äro ganska otillfredsställande, är ett förhållande,
som vid olika tillfällen framhållits och som, i den mån folkmängden
växer och en mångsidigare utveckling af näringslifvet kommer
till stånd, blir alltmer framträdande.
Hufvudpunkterna i de af kommittén, till minskande af berörda
olägenheter, nu föreslagna bestämmelser äro, att dels skyldighet skulle
åläggas en hvar, som enligt gällande mantalsskrifningsförordning är
pliktig lämna skriftlig mantalsuppgift, att, till ledning för den folkräkning,
som kommer att äga rum den 31 december 1910, vid mantalsskrifningen
för år 1911 afgifva särskild yrkesuppgift enligt visst formulär,
dels ock att de i nyssnämnda förordning meddelade föreskrifter
angående kommunalombuden skulle, hvad angår sagda mantalsskrifning,
utvidgas i syfte att vederbörande pastorer blefve i tillfälle erhålla nog
-
Bevillningsutskottets Betänkande Nr 19. 11
grannare upplysningar angående de i församlingsböckerna upptagna personers
yrken.
Lika med kommittén och statistiska centralbyrån anser äfven jag
berörda bestämmelser vara ägnade att i väsentlig grad afbjälpa omförmälda
brister; och har jag därför låtit uppgöra förslag till föreskrifter
i ämnet, i hufvudsak lika lydande med de af kommittén föreslagna.
Beträffande kommitténs förevarande framställning i öfrigt innefattar
densamma ämnen, Indika icke falla under finansdepartementets
handläggning, och påkallar förty i detta sammanhang ej annat yttrande, än
att handlingarna i ärendet torde böra öfverlämnas till vederbörande departement
för vidtagande af de åtgärder, som på dessa departement ankomma.
I fråga om de af den förestående folkräkningen uppkommande
kostnader, hvaribland, om nu föreliggande förslag godkännes, komma
att ingå utgifter äfven för de blanketter, som enligt förslaget skola
kostnadsfritt tillhandahållas de uppgiftspliktiga, får jag, med hänvisning
till livad jag enligt det vid årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet
öfver finansärenden för den 14 sistliane januari yttrade
rörande anslag till förstärkning af de till arvoden åt tillfälliga biträden
m. m. hos statistiska centralbyrån anslagna medel, erinra, att jag af då
anförda skäl ansett mindre lämpligt att för närvarande å riksstaten uppfördes
anslag till bestridande af kostnaderna för folkräkningen.»
På grund af den i ärendet åberopade utredningen får utskottet
hemställa,
att ofvan intagna förslag till förordning angående
uppgifter om befolkningens yrken för folkräkningen
den 31 december 1910 må af Riksdagen antagas.
Stockholm den 3 maj 1910.
På bevillningsutskottets vägnar:
ALEXIS HAMMARSTRÖM.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1910:108 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående uppgifter om befolkningens yrken för folkräkningen den 3 a1 i texten