Sök i Ratio Lex

Betänkande angående vissa delar af tullbevillningen.

1910-05-23 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1910:25, Betänkande angående vissa delar af tullbevillningen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 25.

1

Nr 25.

Ankom till Riksdagens kansli den 24 maj 1910 kl. 1 e. m.

Betänkande angående vissa delar af tullbevillningen.

Sedan bevillningsutskottet i sitt betänkande nr 23 afgifvit utlåtande

angående dels Kungl. Maj:ts proposition nr 69, af den 25 februari

1910, med förslag till förordning med tulltaxa för inkommande varor

att tillämpas från och med den 1 december 1911, dels ock i öfrigt

väckta frågor rörande tullbevillningen för tiden efter den 30 november

1911 — bestämmelserna rörande kaffe och kaffesurrogat dock undantagna

— går utskottet att här nedan yttra sig i afseende å de till

utskottet hänvisade tullbevillniugsfrågor, som röra tiden före den 1

december 1911, dock äfven i detta sammanhang frågan om kaffetullen

undantagen; och har utskottet sålunda nu att till behandling upptaga

dels Kungl. Maj:ts proposition nr 70 med förslag till vissa ändringar

i gällande tulltaxa,

dels de inom Andra kammaren af herr Ilning väckta motionerna

nr 232 och 233,

dels ock nedannämnda inom kamrarna väckta motioner, i hvad de

afse tiden före den 1 december 1911, nämligen

inom Första kammaren:

nr 58 af herr Clason; samt

inom Andra kammaren:

nr 125 af herr Sjöberg och

nr 246 af herr Broström.

Bih. till Biksd. Prof. 1910. 5 Sami. 1 Afd. 23 Höft. (Nr 25.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 25.

Maniokarot.

Fosforseskvi

sulfid etc.

l:o.

I förenämnda proposition nr 70, af den 25 februari 1910, bär

Kung!. Maj:t, under åberopande af hvad som finnes anfördt i det vid

propositionen nr 69 med förslag till förordning med tulltaxa för inkommande

varor fogade protokoll öfver finansärenden, föreslagit Riksdagen

att besluta,

dels att i gällande tulltaxa intages en rubrik af följande lydelse:

Manioka-, tapioka-, kassava- eller arrowrot, äfven

pulveriserad eller på annat sätt sönderdelad...... 1 kilogram 10 öre

samt att i följd häraf taxans rubrik nr 463 erhåller följande förändrade

lydelse:

Mjöl:

463. af vegetabilier, ej specificerade, som

ej kunna inbegripas under spannmål

eller hänföras till medicinalier 100 kilogram 6 kronor 50 öre

dels att i tulltaxan införes eu rubrik af följande lydelse:

Fosforseskvisulfid och fosforhydrid.................................................. fria

dels ock att förestående bestämmelser skola träda i kraft från och

med den dag, som Kung!. Maj:t bestämmer, och gälla till och med den

SO november 1911.

Sedan Riksdagen, i enlighet med bevillningsutskottets hemställan

i punkten 18:o af betänkandet nr 23, hvad tiden efter den 30 november

1911 angår, beslutat, att manioka-, tapioka-, kassava- eller arrowrot

skall vara tullfri, lärer sådan tullfrihet böra äga rum äfven för den tid,

hvarom nu är fråga; och torde vid bibehållande af tullfriheten för den

omalna varan förutsättningen för bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

förslag i fråga om mjöl däraf få anses hafva förfallit.

Mot hvad Kungl. Magt i förevarande proposition föreslagit beträffande

artiklarna fosforseskvisulfid och fosforhydrid har utskottet icke

funnit anledning till erinran.

O

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 25.

Utskottet hemställer alltså,

a) att Kungl. Maj:ts förevarande proposition nr

70 i hvad densamma afser manioka-, tapioka-, kassavaeller

arrowrot, äfven pulveriserad eller på annat sätt

sönderdelad, icke må af Riksdagen godkännas;

b) att, vid bifall till hvad utskottet under a)

hemställt, samma proposition i hvad den afser ändring

af rubriken nr 463 i gällande tulltaxa icke heller må

af Riksdagen godkännas; men

c) att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts

ifrågavarande proposition i hvad densamma afser fosforseskvisulfid

och fosforhydrid, må besluta, att i tulltaxan

skall införas en så lydande rubrik:

Fosforseskvisulfid och fosforhydrid ............... fria;

samt att denna bestämmelse skall träda i kraft

från och med dag, som Kungl. Maj:t bestämmer, och

gälla till och med den 30 november 1911.

2:o.

I motionen II : 232 hemställes af herr Röing, »att Riksdagen måtte Sojabönor

besluta sådan ändring i Kungl. Maj:ts proposition nr 69, att den före- etc*

slagna tullfriheten för sojabönor samt andra ärter och bönor, ej till

rubrik 74 hänförliga, må träda i kraft i år från dag, som Kungl. Maj:t

äger bestämma».

Till stöd för detta yrkande anför motionären följande:

»I Kungl. Maj:ts proposition nr 69 föreslås under pos. 75 i tulltaxan,

att sojabönor liksom vissa andra slags ärter och bönor från och

med den 1 december 1911 skola vara tullfria. Motiverna härför återfinnas

å sidorna 207—208 i den kungl. propositionen.

Som emellertid utsikt förefinnes, att en inhemsk fabrikation af

sojaolja och kreatursfoder af sojabönor redan i år kommer till stånd, i

den händelse sojabönor få tullfritt införas, och då jag erfarit, att i ett

af våra grannland fabriker för tillverkning af dessa varor redan äro

under byggnad, anser jag, att den föreslagna tullfriheten för sojabönor

redan i år bör träda i kraft.»

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 25.

Enligt gällande bestämmelser draga sojabönor samt öfriga här

ifrågavarande ärter och bönor tull med 3 kronor 70 öre per 100 kilogram.

De i motionen berörda rubrikerna nr 74 och 75 i det för innevarande

års Riksdag i propositionen nr 69 framlagda förslaget till tulltaxa

hafva följande lydelse:

Spannmål:

omalen:

74. råg, hvete och korn; äfvensom ärter

och bönor, tjänliga till människo
föda.

......................................................... 100 kg. 3 kr. 70 öre

75. hafre; äfvensom vicker, sojabönor samt

andra ärter och bönor, ej till nästföregående

rubrik hänförliga ............ — fria.

I sitt förenämnda betänkande nr 23 hade utskottet hemställt om

godkännande af sistnämnda bestämmelser, hvilken hemställan numera

äfven af Riksdagen bifallits; och med afseende å hvad motionären anföi''t

torde skäl förefinnas, för att dessa förändrade bestämmelser få träda

i kraft redan under innevarande år.

På grund häraf hemställer utskottet,

att Riksdagen, i anledning af motionen II: 232,

ville besluta,

a) att sojabönor samt andra ärter och bönor, ej

till människoföda tjänliga, må åtnjuta tullfrihet jämväl

under tiden före den 1 december 1911 samt att i följd

häraf rubrikerna nr 596 och 597 i gällande tulltaxa

erhålla följande förändrade lydelse:

Spannmål:

om alen:

råg, hvete och korn;

äfvensom ärter och

bönor, tjänliga till

människoföda ......... 100 kilogram 3 kr. 70 öre

hafre; äfvensom vicker,

sojabönor samt andra

ärter och bönor,

ej till rubrik 596

hänförliga............... — fria

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 25. 5

och, för den händelse utskottets under punkten

a) här ofvan gjorda hemställan varder af Riksdagen

bifallen,

b) att i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, att

tullen för sojabönor samt andra ärter och bönor, ej

till människoföda tjänliga, må äfven för tiden till innevarande

års slut upphäfvas.

3:o.

I motionen II: 233 hemställer herr Beting, »att Riksdagen måtte

besluta sådan ändring i Kungl. Maj:ts proposition nr 69, att den föreslagna

nedsättningen af tullen å torkade äpplen i skifvor eller bitar,

från hvilka skal och kärnhus icke borttagits (s. k. cbopped äpples till

beredning af läskedrycker) samt kärnhus och skal af äpplen till 4 öre

per kilogram, må träda i kraft i år från dag, som Kungl. Maj:t äger

bestämma».

Detta yrkande grundas på en så lydande motivering:

»I Kungl. Maj:ts proposition nr 69 föreslås under pos. 108 i

tulltaxan en nedsättning till 4 öre per kilogram af tullen å torkade

äpplen i skifvor eller bitar, från hvilka skal och kärnhus icke borttagits

(s. k. »chopped äpples» till beredning af läskedrycker) samt kärnhus

och skal af äpplen. Motiverna härför återfinnas å sidorna 209—217 i

den kungl. propositionen.

I likhet med hvad som föreslås i den nya tulltaxan för öfrigt,

hemställer Kungl. Maj:t, att nämnda lägre tullsats å detta varuslag

först skall träda i kraft från och med den 1 december 1911.

Samma tungt vägande skäl, som föranledt Kungl. Maj:t föreslå

denna lägre tull, förefinnas ock för krafvel, att tullnedsättningen redan

i år kommer till stånd.»

I punkten 16:o af sitt betänkande nr 23 hade bevillningsutskottet

i afseende å tiden efter den 30 november 1911 på anförda skäl föreslagit

den ifrågavarande tullsatsens bestämmande till 15 öre per kilogram;

och har Riksdagen numera bifallit hvad utskottet sålunda hemställt.

Som den sålunda nedsatta tullsatsen synes lämpligen höra snarast

möjligt träda i kraft, finner utskottet sig böra hemställa,

Chopped

äpples.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Gåslefver
pastej.

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 25.

att Riksdagen, i anledning af motionen II: 233,

ville besluta,

a) att tullen å torkade äpplen i skifvor eller

bitar, från hvilka skal och kärnhus icke borttagits

(s. k. chopped äpples till beredning af läskedrycker)

samt kärnhus och skal af äpplen må jämväl under

tiden före den 1 december 1911 utgå med 15 öre

per kilogram samt att i följd häraf i gällande tulltaxa

införes en så lydande rubrik:

Äpplen, torkade, i skifvor eller bitar,

från hvilka skal och kärnhus icke

borttagits (s. k. chopped äpples till

beredning af läskedrycker) samt

kärnhus och skal af äpplen ........ 1 kilogram 15 öre,

samt, för den händelse utskottets under punkten a) här

ofvan gjorda hemställan varder af Riksdagen bifallen,

b) att i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, att

tullen för nyssnämnda artiklar må äfven för tiden till

innevarande års slut nedsättas till 15 öre per kilogram.

4:o.

I motionen 1: 58 hemställer herr Clason, »att tullsatsen å artikeln

gåslefverpastej höjes till (förslagsvis) 2 kronor per kilogram».

Beträffande detta yrkande i hvad det afser tiden efter den 30

november 1911 hade utskottet i punkten 22:o af sitt betänkande nr 23

anfört följande:

»Enligt hvad för utskottet uppgifvits, inkommer gåslefverpastej

under tiden oktober—april, då varan företrädesvis är föremål för import,

antingen i bakverk eller i porslinsterriner och hänföres i båda fallen,

enligt för närvarande vid tullbehandlingen tillämpad praxis, till taxans

sista rubrik med en tull af 15 procent af värdet. Det slags gåslefverpastej,

som i handelsstatistiken finnes upptagen under rubriken konserver,

lärer till största delen utgöras af s. k. gåslefverpuré, som alltid inkommer

i hermetiskt tillslutna kärl och hvars pris uppgifvits utgöra

endast 3 å 4 kronor per kilogram, under det att priset å den egentliga

gåslefverpastej en lärer uppgå till omkring 13 kronor per kilogram, om

priset beräknas efter varans nettovikt.

Cv

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 25.

I och med införandet af den bestämmelse, som återfinnes under

förslagets rubrik nr 148, skulle emellertid sistberörda vara komma att

draga tull med 50 öre per kilogram.

Ehuru sålunda färsk gåslefverpastej för närvarande i allmänhet

drager högre tull, än motionären antagit, finner utskottet i likhet med

motionären artikeln i dess egenskap af öfverflödsvara väl tåla vid eu

högre tull, än som enligt förslaget skulle åsättas densamma, och synes

den för kaviar under rubriken nr 145 föreslagna tullsatsen af 2 kronor

50 öre per kilogram lämplig äfven för gåslefverpastej; i följd hvaraf

varan i fråga torde lämpligen kunna upptagas i nämnda rubrik. Någon

anledning att höja tullen å ofvannämnda till konserver hänförliga

gåslefverpuré synes däremot icke förefinnas.))

Då det förhållande, som hvad beträffar tulltaxeförslaget föranledde

utskottet att förorda en särskild, sedermera af Riksdagen jämväl godkänd

tullsats för gåslefverpastej, ej förefinnes i fråga om gällande taxa,

enligt hvilken varan drager tull med icke afsevärdt lägre belopp än

det nyss berörda, och då därtill kommer, att tulltaxans sista rubrik,

dit varan nu hänföres, för närvarande är bunden genom handelstraktaten

med Tyskland, hemställer utskottet,

att motionen I : 58 i hvad den afser tiden före

den 1 december 1911 icke må till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

o:o.

Herr Sjöberg föreslår i motionen II : 125, »att Riksdagen ville besluta

åsättande af från utlandet införda ägg en tull, som lämpligen

torde kunna bestämmas till 25 öre per kilogram».

I hvad detta förslag rör tiden efter den SO november 1911 har

det behandlats i utskottets betänkande nr 23, däri utskottet i punkten

21:o yttrat bland annat följande:

»Införseln och iitförseln af ägg under tioårsperioden 1899—1908

framgår af nedanstående sammanställning af uppgifter, hämtade ur den

officiella statistiken:

s. 8 Kontrollera mot PDF

Fartyg och

båtar.

8 Bevillningsutskottets Betänkande Nr 25.

År

Inför

s e 1

U t f ö

rsel

styck.

kr.

styck.

kr.

1899

43,886,346

1,755,454

4,206,192

168,248

1900

63,770,209

2,550,808

2,901,060

116,042

1901

74,806,634

2,992,265

5,586,372

223,455

1902

71,339,446

2,853,578

8,674,755

346,990

1903

71,123,643

2,844,946

14,044,784

702,239

1904

84,704,021

3,388,161

22,757,664

1,137,883

1905

69,203,342

2,837,337

32,027,476

1,633,401

1906

69,806,141

2,862,052

35,721,938

1,821,819

1907

68,032,370

3,129,489

36,112,479

2,022,299

1908

55,876,176

2,570,304

38,837,492

2,174,900

Häraf framgår, att införseln af ägg under de senare åren visat

en nedåtgående tendens, under det att utförseln samtidigt företett stadig

ökning. Det vill sålunda synas, som om den svenska äggproduktionen

befunne sig i rätt godt läge. Under sådana omständigheter och då det

icke torde vara lämpligt att utan tvingande skäl tullbelägga en sådan

i den allmänna lifsmedelsförbrukningen ingående artikel, har utskottet

ansett sig icke böra förorda motionärernas förslag.»

Under åberopande af hvad sålunda blifvit anfördt och med erinran,

att Riksdagen redan beslutat, att för tiden efter den SO november 1911

tullfriheten för artikeln ägg skall bibehållas, hemställer utskottet,

att motionen II: 125 i hvad den afser tiden före

den 1 december 1911 icke må till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

6:o.

I fråga om tull å fartyg och båtar har i motionen II: 246 af herr

Broström hemställts, »att Riksdagen måtte besluta:

att den i Kungl. Maj:ts proposition nr 69 under nr 1062 föreslagna

tullen å fartyg och båtar, med eller utan tillbehör af järn med

nettodräktighet af 40 registerton eller därunder, måtte träda i kraft

från och med dag, som af Kungl. Maj:t bestämmes».

Hvad angår motiveringen för denna hemställan tillåter sig utskottet

hänvisa till motionen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 25.

Rörande fartyg och båtar innehåller det i nyssnämnda proposition

intagna förslaget till tulltaxa följande bestämmelser i rubrikerna nr

1062 och 1063:

Fartyg och båtar, med eller utan tillbehör:

1062. af järn med nettodräktighet af 40 registerton

eller därunder........................................................ 100 kr. 10 kr.

1063. andra.............................................................................. — fria.

Förslaget i denna del har numera af Riksdagen godkänts att lända

till efterrättelse från och med den 1 december 1911.

Enligt rubriken nr 108 i gällande tulltaxa åtnjuta däremot fartyg

och båtar, med tillbehör, tullfrihet.

Med erinran, att utskottet i sitt betänkande nr 23 yttrat sig angående

nu ifrågavarande motion i hvad densamma icke här göres till

föremål för behandling, får utskottet, som anser det vara af behofvet

påkalladt, att tullen å smärre fartyg snarast möjligt träder i kraft, förorda

motionärens förevarande förslag och hemställer alltså,

att Riksdagen, i anledning af motionen II: 246,

må besluta,

a) att fartyg och båtar — med eller utan tillbehör

— af järn med nettodräktighet af 40 registerton

eller därunder skola jämväl under tiden till den 1

december 1911 draga tull med 10 procent af värdet,

samt att i följd häraf i stället för gällande tulltaxas

rubrik nr 108 skola i samma taxa intagas följande

bestämmelser:

Fartyg och Båtar, med eller

utan tillbehör:

af järn med nettodräktighet

af 40 registerton eller

därunder.............................. 100 kronor 10 kronor.

andra ....................................... — fria.

och, för den händelse utskottets under punkten a)

här ofvan gjorda hemställan varder af Riksdagen

bifallen,

b) att den beslutade tullen skall såsom tilläggsafgift

till nu gällande tulltaxa jämväl under innevarande

år utgöras från den tid, som af Kungl. Maj:t bestämmes,

samt att i skrifvelse till Kungl. Maj:t, jämte

Bill. till Riksd. Prof. 1910. 5 Sami. 1 Afd. 23 Höft. '' 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 25.

öfverlämnande af sitt sålunda fattade beslut, anhålla,

det Kungl. Maj:t ville, så fort ske kan, förordna om

beslutets trädande i kraft.

Stockholm den 23 maj 1910.

På bevillningsutskottets vägnar:

ALEXIS HAMMARSTRÖM.

STOCKHOLM, ISAAC MABCUS’ BOKTB.-AKTIEBOLAG, 1910.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1910:192 Skrifvelse till Konungen, angående vissa delar af tullbevillningen. s. 245 i texten