Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 40

1910-06-06 · 26 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 22 av 26 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1910:40, Bevillningsutskottets Betänkande Nr 40

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 40.

1

Nr 40.

Ankom till Riksdagens kansli den 6 juni 1910 kl. 4 e. m.

Betänkande angående beräkning af bevillning ärna för år 1911.

Jämlikt 40 § riksdagsordningen afgifver bevillningsutskottet härmed

förslag till beräkning af de särskilda bevillningarnas belopp för år

1911 vid tillämpning af gällande eller vid innevarande riksdag fastställda

grunder.

l:o.

Tullmedlen.

Tullmedlen, hvilka vid 1909 års riksdag för år 1910 beräknades

till 57,000,000 kronor, hafva enligt räkenskaperna utgjort:

år 1906 ..................

„ 1907 .................

., 1908 .................

eller i medeltal för

samt år 1909.........

Bill. till Riksd. Prof. 1910.

...................... kronor 59,523,133:-—

.................... „ 59,624,649: —

..................... „ 57,224,921: —

dessa tre år „ 58,790,901: —

..................... „ 59,239,298: —

5 Sami. 1 Åfd. 35 Höft. (Nr 40.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 40.

I skrifvelse den 14 december 1909 angående inkomstberäkningen

för år 1911, hvilken skrifvelse linnes bilagd Kungl. Maj ds till innevarande

års Riksdag aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd

och behof, har statskontoret beträffande tulluppbörden bland annat

anfört:

»För januari—november månader innevarande år hafva, enligt

meddelande '' från generaltullstyrelsen, de debiterade tullmedlen utgjort

53,217,942 kronor 82 öre; och skulle, därest uppbörden för innevarande

månad blefve lika med den för december månad nästlidet år, eller

4,458,027 kronor 26 öre, för år 1909 uppgå till 57,675,970 kronor

8 öre.

Enligt hvad statskontoret inhämtat från generaltullstjo-elsen kan

det emellertid förväntas, att uppbörden under innevarande månad kommer

att uppgå till icke oväsentligt högre belopp än under motsvarande tid

1908, hvadan den debiterade tulluppbörden för år 1909 lärer kunna

beräknas till åtminstone 58,000,000 kronor. I den beräkning af statsverkets

inkomster för år 1910, som statskontoret afgaf den 14 december

sistlidna år, yttrade ämbetsverket, att de tryckta konjunkturer, som

vore rådande, möjligen komme att ännu någon tid framåt fortfara och

sålunda öfva inflytande äfven på tulluppbörden år 1910, hvadan statskontoret

icke ansåg sig kunna tillstyrka någon förhöjning i denna inkomsttitels

beräkning. Häri vidtog icke heller Eders Kungl. Maj:t

någon förändring. Men däremot ansåg Riksdagen, att de af statskontoret

anförda förhållanden borde föranleda en sänkning med 1,000,000

kronor i den af Eders Kungl. Maj:t på statskontorets förslag gjorda beräkningen

af ifrågavarande inkomsttitel, och uppförde densamma i 1910

års riksstat med 57,000,000 kronor.

Under början af innevarande år har tulluppbörden hvarje månad

varit mindre än å motsvarande tider nästföregående år, ehuru med en

tydligt framträdande tendens till återgång till normala förhållanden.

Från och med juni månad utvisar en jämförelse mellan de särskilda

månadernas uppbörd en alltjämt — med undantag af augusti månad,

då storstrejken omedelbart öfvade sitt inflytande — återkommande

stegring.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 40.

Detta framgår af följande sammanställning:

Tulluppbörden utgjorde

År 1908

År 1909

Minskning

Ökning

Under

januari ............

4,149,608

95

3,476,795

55

672,813

40

februari...........

4,367,368

4 8

3,578,162

11

789,206

37

—

—

mars.................

5,019,992

96

4,572,671

82

447,321

14

—

—

april.................

5,154,147

67

5,334,435

72

—

—

180,288

05

maj ..................

5,156,407

60

5,127,347

2 3

29,060

37

—

11

juni ..................

4,640,212

35

5,187,030

45

—

—

546,818

10

juli .................

4,430,262

46

4,686,896

80

—

—

256,634

34

augusti ............

4,541,018

72

3,476,569

12

1,064,449

60

—

■—

11

september ......

5,175,465

83

5,294,128

54

—

—

118,662

71

oktober ..........

5,496,660

04

5,857,948

08

—

—

361,288

04

november.........

5,424,885

25

6,625,957

40

—

1,201,072

15

11

december.......

4,458,027 26

—

—

—

—

Det vill häraf synas, som om tulluppbörden under år 1910 . med

allt skäl kan väntas inbringa det belopp, till hvilket statskontoret föreslog

detsamma^ upptagande i nämnda års riksstat, och att depressionen

nått sin kulmen.

Under sådana förhållanden och då med återställdt lugn på arbetsmarknaden

samt stigande priser på trävaror och järn eu ökad konsumtionskraft

torde vara att förvänta hos befolkningen, finner statskontoret

sig böra hemställa, att tullmedlen i 1911 års riksstat upptagas med

59,000,000 kronor.»

1 denna beräkning har Kung!. Maj:t så till vida föreslagit ändring,

att tullmedlen, med anledning däraf att en af Kungl. Magt ifrågasatt

höjning af tullen å kaffe från 12 öre till 18 öre per kilogram antagits

skulle lämna ungefärligen 1,800,000 kronor om året, i statsverkspropositionen

upptagits till ett belopp af 60,800,000 kronor.

Utskottet vill erinra därom, att utskottet i sitt betänkande nr 39

hemställt om afslag å förslaget om höjning af kaffetullen. Vinner

denna hemställan Riksdagens godkännande, kan det belopp, som denna

tullförhöjning skulle inbringat, icke medtagas i nu förevarande uppskattning

af inkomsttiteln. Det vill emellertid synas, som om skattekällan

i fråga skulle, särskilt i betraktande af de uppåtgående konjunkturerna,

kunna antagas blifva mera gifvande än hvad statskontoret

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 40.

förutsatt; och utskottet har ansett sig kunna utan åsidosättande af nödigvarsamhet

beräkna afkastningen af tullmedlen 1,000,000 kronor högre

än som af statskontoret förordats.

På grund häraf och under erinran tillika, att Riksdagen beslutat,

att ny tulltaxa skall tillämpas från och med den 1 december 1911,

hvilket förhållande dock icke torde böra föranleda någon ytterligare

jämkning i beräkningen af nu ifrågavarande inkomsttitel, hemställer

utskottet, under förutsättning att gällande tullsatser å kaffe och kaffesurrogat

bibehållas oförändrade,

att tullmedlen måtte för år 1911

beräknas till................................ kronor 60,000,000: —

2:o.

Postmedlen,

\ id 1909 års riksdag beräknades postmedlen för

år 1910 till 22,000,000 kronor.

Ifrågavarande medel hafva utgjort:

år 1906 .....................................................'' kr. 18,442,464: —

„ 1907 ................................................... „ 19,651,075: —

„ 1908 ................................................... „ 19,877,156: —

eller i medeltal för dessa tre år........ ,, 19,323,565: —

samt belöpte sig år 1909 till ......... ,, 19,951,000: —

I sin ofvan omförmälda skrifvelse har statskontoret

beträffande denna inkomsttitel omförmält, att generalpoststyrelsen

beräknat inkomsten af postmedlen för år

1911 till 22,600,000 kronor samt att styrelsen uti underdånig

skrifvelse den 27 november 1909 till stöd för

denna sin beräkning yttrat följande:

»Postverkets inkomster vid postanstalterna

i riket hafva för de tre

första kvartalen år 1909 utgjort ..... kr. 14,571,800: —

Motsvarande inkomster för de

tre första kvartalen år 1908 uppgingo

till 14,118,200 kronor.

Ökningen för år 1909 i förhållande

till år 1908 utgör således för

Transport kronor 04,571,800: — 60,000,000: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 40.

Transport kr. 14,571,800: —

de tre första kvartalen 453,600 kronor

eller 3.2 procent.

För fjärde kvartalet år 1909 kan

ökningen af inkomsterna, jämförda

med inkomsterna för samma kvartal år

1908, antagas komma att uppgå till

4 procent.

År 1908 ökades nämligen inkomsterna

vid postanstalterna i jämförelse

med 1907 under första halfåret

med 2.3 4 procent och under de tre

första kvartalen med 1.9 6 procent.

Under samma tidsperiod 1909 har

denna ökning i jämförelse med år 1908

uppgått till 3.6 5 resp. 3.2 procent

och sålunda utvisat en förbättring i

procenttalet med 1.31 resp. 1.24. Under

förutsättning att samma förbättring

äfven skall göra sig gällande

under 4:e kvartalet 1909, anses ökningen,

som under 4:e kvartalet år

1908 i jämförelse med år 1907 var 2.8 7

procent, under 4:e kvartalet 1909

kunna beräknas till 4.0 procent. Då

inkomsterna vid postanstalterna under

4:e kvartalet 1908 uppgingo till

5,259,500 kronor, torde de sålunda för

4:e kvartalet 1909 kunna beräknas till ,, 5,469,900: —

Härtill böra för år 1909 läggas

dels direkt till hufvudpostkassan

ingående hyresafgifter för uthyrda

lägenheter i postverkets fastigheter i

Stockholm ................................................ „ 20,000: —

dels portoandelar för utrikes försändelser

in. m....................................... ,, 447,000: —

dels ock postverkets öfriga inkomster

.................................................... „ 91,300: —

Därigenom erhålles en slutsumma af kr. 20,600,000: —

Transport kronor

60,000,000

60,000,000

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 40.

Transport kronor 60,000,000

hvartill postverkets samtliga inkomster för år 1909 torde

kunna beräknas.

För år 1909 torde sålunda postverkets samtliga

inkomster i förhållande till samma inkomster för år

1908, då dessa nppgingo till i rundt tal 19,877,000

kronor, komma att förete en ökning af 3.6 procent.

I generalpoststyrelsens den 26 november 1908 till

Eders Kungl. Maj:t afgifna förslag till stater för år 1910

beräknades emellertid postverkets inkomster för år 1908

till 19,950,000 kronor, eller till 73,000 kronor mera än

hvartill de i verkligheten uppgått.

Beträffande postverkets inkomster för åren 1908,

1909 och 1910 anförde generalpoststyrelsen i nämnda

statförslag, att för år 1908 kunde visserligen en afsevärd

nedgång af ökningsprocenten motses, gifvetvis

beroende på den allmänna stagnationen å handelns och

industriens områden. Erfarenheten från föregående tillfällen,

då den proportionella ökningen i postverkets intäkter

nedgått, vore dock den, att ett dylikt stillastående

inom kort följdes af ett uppsving för de nämnda näringarna

med däraf följande stegrade inkomster för postverket.

Så följdes året 1895, då ökningen af postverkets

inkomster utgjorde endast 3.3 procent, af åren 1896

med 5.7 och 1897 med 7.4 ökningsprocent. Liknande

hade förhållandet varit år 1905, 1906 och 1907 med

resp. 4.9 och 6.1 samt 6.6 ökningsprocent. Med stöd

af denna erfarenhet ansåg generalpoststyrelsen sig

kunna för åren 1909 och 1910 beräkna en ökning af

inkomsterna för postverket med 5 procent, hvarigenom

inkomsterna sålunda skulle uppgå:

för år 1909 till ........ kronor 20,947,500: — och

,, „ 1910 „ ......... „ 21,994,875: —

hvilka belopp i riksstaten utjämnats:

för år 1909 till ......... kronor 21,000,000: — och

„ „ 1910 „ ......... „ 22,000,000: —

Generalpoststyrelsen hade alltså till eu del byggt

sina ifrågavarande kalkyler på ett motsedt uppsving i

handel och industri samt näringar i allmänhet, och för
Transport

kronor 60,000,000:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 40.

Transport kronor 60,000.000

hållandena under första halfåret 1909 rättfärdigade också

i viss mån styrelsens förväntningar, i ty att inkomsterna

vid postanstalterna under l:a kvartalet 1909 uppgingo

till 5,331,700 kronor och under 2:a kvartalet samma år

till 4,704,800 kronor, utvisande en ökning i jämförelse

med l:a och 2:a kvartalen 1908 af resp. 1.58 och 6.12

procent. Men denna förbättring blef under 3:e kvartalet

1909 afsevärdt hämmad af striderna på arbetsområdena

med åtföljande omfattande arbetsnedläggelse.

Sålunda hafva postverkets inkomster vid postanstalterna

under 3:e kvartalet 1909 icke uppgått till mer

än 4,535,300 kronor, utvisande vid jämförelse med inkomsterna

under 1908 en ökning af allenast 2.24 procent.

Under sådana omständigheter kunna inkomsterna

för 1909, såsom ofvan nämnts, numera icke beräknas

högre än till 20,600,000 kronor.

Hvad nu åter angår postverkets inkomster för åren

1910 och 1911 lärer såväl med hänsyn därtill, att något

större uppsving i de inom affärsvärlden och på arbetsmarknaden

alltjämt rådande tryckta konjunkturerna icke

ännu försports och, för så vidt nu kan bedömas, ej heller

synes komma att under den närmaste tiden inträda, som

ock med hänsyn till hvad generalpoststyrelsen i ofvannämnda

statförslag anfört beträffande inkomstökningen,

generalpoststyrelsen hafva anledning antaga, att postverkets

inkomster komma att ökas med allenast 4.5 procent

för år 1910, men med 5 procent för år 1911. Inkomsterna

skulle sålunda uppgå för år 1910 till 21,527,600

kronor och för år 1911 till 22,603,350 kronor eller i

runda tal:

för år 1910 till ... kronor 21,500,000: — och

„ „ 1911 „ ... „ 22,600,000: —

Till de sålunda för år 1911 beräknade inkomsterna

22,600,000 kronor skulle under samma år till postverket

komma att inflyta viss andel af de afgifter, hvilka för

närvarande såsom sportler tillfalla tjänstemän vid postkontoren,

men denna andel kan ej för år 1911 förväntas

Transport kronor 60,000,000

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 40.

Transport kronor 60,000,000: —

uppgå till så stort belopp, att inkomstberäkningen i dess

helhet häraf kommer att röna någon större inverkan.»

I denna beräkning har Kung!. Maj:t icke vidtagit

någon förändring.

Enligt hvad för utskottet blifvit upplyst, har det

förändrade bokföringssystem hos postverket, som började

tillämpas den 1 november 1909, föranleda att eu

summa af något öfver 1,000,000 kronor, som enligt

det äldre bokföringssättet skolat upptagas som inkomst

för år 1909, öfverbalanserats till år 1910. Den förändrade

bokföringen medför äfven, att en omedelbar

jämförelse mellan postverkets inkomster under den

gångna delen af innevarande år och inkomsterna under

motsvarande tid nästlidet år icke lämnar erforderlig

ledning för bedömandet af förevarande inkomsttitels afkastningsförmåga.

Emellertid lärer, enligt hvad utskottet

inhämtat, icke finnas anledning antaga annat än att

ofvan angifna beräkningar rörande den motsedda inkomsten

af postmedlen skola visa sig riktiga.

Bevillningsutskottet hemställer därför,

att postmedlen måtte för år 1911

beräknas till................................. kronor 22,600,000 —

ö:o.

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner

och rättigheter.

Dessa afgifter hafva utgjort:

år 1906 ...............................................

. kronor 273.502

„ 1907 .................................................

„ *272,934

„ 1908 ..................................................

„ 256,868

eller i medeltal för dessa tre år.....

„ 267,768

samt år 1909.........................................

„ 311,546

Beträffande denna inkomsttitel har statskontoret

erinrat, att med 1909 års ingång ny förordning angående

ifrågavarande afgifter trädt i kraft, samt vidare

anfört, att i hvad mån denna nya förordning, hvilken

Transport kronor

82,600,000: —

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 40.

Transport kronor

hufvudsakligen i livad den afsåga bevillningsafgift förvissa

offentliga föreställningar skilde sig från den förut

i ämnet gällande, komme att medföra ökning i förevarande

inkomsttitel, kunde ännu icke tillförlitligen beräknas.

I sitt den 14 december 1908 afgifna förslag till

inkomstberäkning för 1910 yttrade statskontoret, att då

den nya förordningen afsåge att genomföra en förhöjd

och mera effektiv beskattning af de utlänningar, hvilka

här i landet gåfve eller biträdde vid konserter samt

dramatiska eller andra föreställningar, ansåge sig statskontoret

kunna hemställa om en förhöjning i inkomsttiteln

till 300,000 kronor, och infordrade uppgifter om

de belopp, som dittills under år 1909 influtit, styrkte

tillförlitligheten af denna beräkning. Statskontoret hemställde

nu, att inkomsttiteln i 1911 års riksstat måtte

blifva uppförd med oförändradt belopp.

Med det af statskontoret föreslagna beloppet har

också inkomsttiteln blifvit i förslaget till riksstat för år

1911 uppförd.

Bevillningsutskottet, som icke har något att därvid

anmärka, hemställer,

att bevillningsafgifterna för särskilda

förmåner och rättigheter måtte

för år 1911 beräknas till ...... kronor

4:o.

Stämpelmedlen.

Stämpelmedlen hafva utgjort:

år 1906 ........................................... kronor 10,095,922: —

„ 1907 ......................................... „ 11,707,520: —

„ 1908 ............................................ „ 13,569,483: —

eller i medeltal för dessa tre år „ 11,790,975: —

samt år 1909 ........... ,, 11,488,473: —

Enligt uppgifter från finansdepartementet hafva

Transport kronor

Bill. till Biksd. Prat. 1910. 5 Sami. 1 Afd. 35 Käft.

82,600,000: —

300,000: —

82,900.000: —

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 40,

Transport kronor

för åren 1906—1908 de stämplar, som användts till

nedannämnda handlingar, nppgått till följande belopp:

1906.

1907.

1908.

handlingar till lagfartsprotokoll ...

4,406,639

55

4,129,042

885,519

05

3,486,794

30

handlingar till inteckningsprotokoll

handlingar till äktenskapsförords-

813,895

94

76

905,503

14

protokoll.................................

handlingar till bouppteckningsproto-

6,300

6,305

6,600

koll .......................................

2,021,233

54

2,615,791

15

3,138,564

45

Summa) 7,248,069| 03) 7,636,6571 96) 7,537,4611 89

Stämpelafgiften för spelkort, som utgör 50 öre

för hvarje kortlek, har inbragt:

år 1906

„ 1907

„ 1908

„ 1909

kronor 166,738: so

„ 154,578: 50

„ 152,063: —

„ 159,798: so

82,900,000

Med afseende å denna inkomsttitel har statskontoret

i sin förenämnda skrifvelse anfört, bland annat, följande:

uNy förordning angående stämpelafgiften utfärdades

af Eders Kung!. Magt den 18 september 1908.

Densamma torde icke hafva medfört någon väsentlig

ändring i det finansiella resultatet af stämpeluppbörden.

För år 1908 beräknades stämpelmedlen inflyta

med 10,000,000 kronor, enär ifrågavarande statsinkomst

allt fortfarande utvisade en synnerligen stark tendens

till stegring. Statskontoret anförde i sitt den 14 december

1907 afgifna underdåniga utlåtande, att ehuru

nedgående konjunkturer kunde hafva ett menligt

inflytande på särskilt emissionsstämpeln, vore titelns

stegringstendens i hvarje händelse så stark, att en

förhöjning till 10,500,000 kronor syntes kunna utan

fara företagas för år 1909. Särskild! syntes kunna antagas,

att beloppen af de stämplar, som skulle åsättas

handlingar till lagfartsprotokoll, inteckningsprotokoll

och bouppteckningsprotokoll, hvilka hade ett afgörande

inflytande på storleken af denna inkomsttitel, icke

Transport kronor 82,900,000:

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 40-

Transport kronor 82,900,000: —

kunde väntas blifva mindre till följd af sjunkande konjunkturer.

Med hänsyn till storleken af det år 1907 influtna

beloppet ansåg Eders Kungl. Maj:t att, äfven om någon

nedgång i denna statsinkomst, i jämförelse med livad

som influtit år 1907, skulle kunna befaras, kunde ifrågavarande

skattetitel, oafsedt de tilltänkta förändringar i

gällande bestämmelser angående stämpelafgift, hvarom

här nedan vidare fönnäles, beräknas åtskilligt högre än

statskontoret föreslagit, och syntes en förhöjning i denna

beräkning af 300,000 kronor icke kunna anses vara för

högt tilltagen.

Enligt det af Eders Kungl. Maj:t sedermera framlagda

förslaget till en ny stämpelafgift vid köp och byte

af fondpapper skulle denna nya skatt utgå med 1 krona

50 öre på 1,000 kronor vid direkt öfverlåtelse af aktier

och banklotter samt med 1 krona på 1,000 kronor vid

direkt öfverlåtelse af obligationer. Eders Kungl. Maj:t

föreslog, att denna nya statsinkomst skulle beräknas

inflyta med 500,000 kronor. Riksdagen nedsatte visserligen

berörda skattesatser till respektive 1 krona och

50 öre. Men då de i statsrådsprotokollet gjorda beräkningar

med afseende å skattens ekonomiska resultat

syntes mycket försiktiga och då skatten i allt fall icke

beräknats ens till 5 procent af den inkomsttitel, hvarunder

skatten förts, eller stämpelmedlen, höll Riksdagen

före, att berörda ändringar i afseende på skattesatserna

icke behöfde föranleda till reduktion af det under denna

inkomsttitel uppförda totalbelopp. Riksdagen beräknade

därför, att stämpelmedlen komme att år 1909 inflyta med

11,300,000 kronor.

Under den 6 november 1908 utfärdade Eders

Kungl. Maj:t nådig förordning om särskild stämpelafgift

vid köp och byte af fondpapper, att träda i kraft den

1 januari 1909.

Med hänsyn till det höga belopp, hvarmed inkomsttiteln

1908 influtit, däri emellertid inginge emissionsstämpel

för en särskild bolagsbildning af för våra

Transport kronor 82,900,000: —

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 40.

Transport kronor 82,900,000: —

förhållanden ovanligt stor omfattning, ansåg statskontoret,

att densamma kunde utan fara i 1910 års riksstat

uppföras med 12,000,000 kronor.

I betraktande af det belopp, hvarmed stämpelmedlen

under år 1908 influtit, ansåg emellertid chefen

för finansdepartementet, enligt det vid statsverkspropositionen

fogade protokollet öfver finansärenden för den

12 nästlidne januari, att, äfven om beloppet i viss] mån

framkallats af särskilda omständigheter, likväl, särskild!

vid det förhållandet att från och med innevarande år

öfverlåtelsestämpeln å fondpapper träd! i kraft, stämpelmedlen

för år 1910, i den mån desamma skulle utgå

enligt dittills gällande bestämmelser, kunde beräknas till

ett belopp af 12,500,000 kronor.

Innevarande års Riksdag beslöt, uppå Eders Kungl.

Maj:ts förslag, en ökad stämpelbeskattning särskild!

genom införande af växelstämpel, och genom nådiga

kungörelser den 5 juni 1909 angående ändrad lydelse

af vissa paragrafer i förordningen den 18 september

1908 angående stämpelafgiften samt i förordningen den

6 november 1908 angående en särskild stämpelafgift

vid köp och byte af fondpapper blef Riksdagens beslut

utfärdadt.

Det finansiella utbytet af de sålunda införda nya

stämpelskatterna beräknades af Eders Kungl. Magt och

Riksdagen till 1,800,000 kronor; och inkomsttiteln i

sin helhet uppfördes i 1910 års riksstat med 14,300,000

kronor.

Under förutsättning af oförändrade stämpelafgifter

hemställer statskontoret, att denna inkomsttitel må för

år 1911 beräknas till enahanda belopp.»

Kungl. Maj:t har emellertid ansett skärpning af

stämpelbeskattningen erforderlig för fyllande af statsverkets

behof och i sådant syfte föreslagit en höjning

af arfsskatten. I anslutning härtill har af chefen för

finansdepartementet beräknats, att en ökad inkomst af

stämpelskatten med omkring 2,700,000 kronor skulle

tillflyta statsverket. _

Transport kronor 82,900,000: —

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 40.

Transport kronor 82,900,000: —

Sistberörda beräkning finnes närmare utförd i det

protokoll öfver finansärenden för den 14 januari 1910,

som bilagts Kungl. Maj:ts proposition, nr 22, med

förslag till förordning om ändrad lydelse af 3, 8, 41 och

58 §§ af förordningen den 18 september 1908 angående

stämpelafgiften; och har vid ärendets föredragning chefen

för finansdepartementet i förevarande afseende anfört,

bland annat, följande:

»Med tillämpning af de utaf mig föreslagna skatteskalor

skulle det ökade utbytet af arfsskatten hafva under

åren 1906—1908 blifvit följande:

År 1906

klass

I..

kronor 1,077,783: —

n

II..

11

579,840: —

11

III..

11

467,830: —

2,125,453: —

År 1907

klass

1..

11

1,922,039: —

11

II .

11

501,235: —

11

in..

11

633,590: —

3,056,864: —

År 1908

klass

i..

11

2,004,470: —

11

ii..

11

782,937: —

11

in..

11

939,875: —

3,727,282: —

Summa kronor

8,909,599: —

I medeltal för hvarje år skulle alltså den föreslagna

ökningen hafva inbringat ungefärligen 2,970,000

kronor. Dragés härifrån den till högsta möjliga belopp

beräknade lindringen för vissa donationer eller i rundt

tal 190,000 kronor, återstode ett belopp af 2,780,000

kronor.»

I förslaget till riksstat för år 1911 har Kungl.

Maj:t i anslutning härtill upptagit stämpelmedlen med

ett belopp af 17,000,000 kronor.

Ofvannämnda förslag till förordning om ändrad

lydelse af vissa paragrafer i stämpelförordningen, hvilket

förslag innefattar, jämte annat, den ifrågasatta höjningen

af arfsskatten, har i hufvudsak bifallits af Riks
Transport

kronor 82,900,000: —

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 40.

Transport kronor

dagen, som endast i afseende å ett par detaljer i författningsförslaget

vidtagit ändringar. Dessa ändringar

lära emellertid icke behöfva föranleda någon jämkning

i beräkningen af stämpelskattens afkastning.

Då bevillningsutskottet icke haft något att anmärka

mot Kungi. Maj:ts beräkning af nu ifrågavarande

skattetitel, hemställer utskottet,

att stämpelmedlen måtte för år

1911 beräknas till ..................... kronor

5:o.

Brännvinstillverkningsskatten.

Enligt uppgift i statskontorets förut åberopade

skrifvelse har brännvinstillverkningen i riket under nedannämnda

år utgjort:

år

n

ii

ii

ii

1904

1905

1906

1907

1908

eller i medeltal för dessa fem år

liter 34,670,551

„ 38,522,616

„ 39,822,435

„ 41,316,201

„ 40.519,377

„ 38,970,236

Medeltalet för femårsperioden 1903—1907 utgjorde

38,559,700 liter.

Enligt hvad utskottet från kontrollstyrelsen inhämtat,

har tillverkningen under år 1909 uppgått till

40,340,757 liter och under de tre första månaderna

af år 1910 till 15,125,185 liter.

Beträffande tillverkningsskatten meddelas i statskontorets

nyssnämnda skrifvelse följande öfversikt öfver

femårsperioden 1904—1908:

82,900,000: —

17,000,000: —

Transport kronor 99,900,000:

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 40-

Transport kronor

Influten

skatt.

R e s t i t u

tion för

Statsverket

behållet.

denatureradt

brännvin.

för högt

erlagd skatt.

år 1904............

24,522,820

1,998,398

4,897

22,519,525

„ 1905............

24,508,086

2.396,662

4,619

22,106,805

„ 1906............

27,156,221

2,719,962

1,002

24,435,257

„ 1907............

26,575,367

2,770,178

13,309

23,791,880

„ 1908............

24,458,555

3,078,698

18,242

21,361,615

Under år 1909 belöpte sig skatten till 22,504,495

kronor, och utgick under samma år restitution af tillverkningsafgift

för denatureradt brännvin med 3,292,434

kronor, i följd hvaraf statsverkets behållna inkomst af

denna skattetitel under år 1909 utgjorde 19,212,061

kronor.

Ifrågavarande statsinkomst har i medeltal för

åren 1906—1908 uppgått till 23,196,251 kronor.

I sin ofvan omförmälda skrifvelse af den 14

december 1909 erinrar statskontoret, att för åren 1904

och 1905 denna inkomsttitel beräknades till 25,700,000

kronor, men att, då densamma under dessa år icke inflöt

med så höga belopp, titeln emellertid blef i riksstaten

för år 1906 nedsatt till 24,000,000 kronor samt för

åren. 1907 och 1908 till 23,500,000 kronor. I 1909

ars riksstat uppfördes inkomsttiteln ånyo med 24,000,000

kronor, hvilken beräkning bestämdes af det höga belopp.

hvarmed skatten inflöt under åren 1906 och 1907.

Sedan Riksdagen höjde titelns beräkning till 24,000,000

kronor, utvisade emellertid 1908 års uppbörd en afgjord

nedgång, och statskontoret fann därför förhållandena

kräfva en nedsättning, hvadan ämbetsverket hemställde

att titeln i 1910 års riksstat skulle uppföras med 23,500,000

Transport kronor

99,900,000: —

99,900,000: —

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 40.

Transport kronor 99,900,000:

kronor. Med anledning däraf att ifrågavarande skatt

under åren 1904—1907 icke uppgått till högre belopp

än i medeltal 22,932,994 kronor, ansåg emellertid

Kungl. Maj:t försiktigheten kräfva, att denna inkomsttitel

för år 1910 ej beräknades till högre belopp än

23,000,000 kronor, och Riksdagen ansåg, att den sänkning,

som statsverkets behållna inkomst a ifrågavarande

inkomsttitel under åren 1907—1908 utvisat, borde föranleda,

att beräkningen af inkomsttitelns belopp för år

1910 ytterligare sänktes med 500,000 kronor till 22,500,000

kronor.

Den starka nedgången, yttrar statskontoret vidare,

under innevarande år torde få anses härröra från de förhållanden,

som stodo i samband med storstrejken, och

syntes sålunda endast få tillskrifvas ett öfvergående inflytande.

Ehuru inkomsttiteln i medeltal under treårsperioden

1906—1908 utgjort 23,196,251 kronor mot

22,843,017 i medeltal under åren 1904—1908, funne

sig dock statskontoret med hänsyn till den stora osäkerhet,

som alltid visat sig vidlåda denna titels beräkning,

böra hemställa om en nedsättning därå till 22,000,000

kronor.

Med detta belopp har ock titeln blifvit i förslaget

till riksstat uppförd.

Bevillningsutskottet, som med hänsyn till den

nedåtgående tendensen hos förevarande skattetitels afkastning

anser försiktigheten kräfva, att någon, om ock

mindre, jämkning nedåt göres i nämnda beräkning, hemställer,

att brännvinstillverkningsskatten

måtte för år 1911 beräknas till kronor 21,800,000:

Transport kronor 121,700,000:

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 40.

Transport kronor 121,700,000: —

6:o.

Sockerskatten.

Enligt de af kontroll- och j usteringsstyrelsen afgifva

berättelser beräknas den årliga sockerkonsumtionen

hafva utgjort:

år

råsocker

1898—1899 ...........................

.......................... 90,853 ton

1899—1900 .........................

.......................... 97,506 „

1900—1901 .......................

........................... 100,999 „

1901 — 1902 ............................

........................... 106,004 „

1902—1903 ..........................

.......................... 107,681 „

1903—1904 ..........................

........................... 110,824 „

1904—1905 ..........................

............................ 108,530 „

1905—1906 ...........................

........................... 118,494 „

I sin förberörda skrifvelse anför statskontoret beträffande

sockerskatten, bland annat, följande:

»Enligt den af sockerbeskattningskommittén i dess

betänkande den 17 maj 1904 antagna beräkningsgrund

motsvara 110 kilogram råsocker 100 kilogram raffinad.

Under kalenderåren 1907 och 1908 utlämnades till fritt

bruk respektive 116,917,000 och 139,845,356 kilogram

raffinad. Den stora uttagningen af socker beror därpå,

att under december 1908 uttogos till fritt bruk ej mindre

än 34,207,449 kilogram mot blott 7,971,104 kilogram

under december 1907, något som har sin förklaring

däri att fabrikerna, för att undgå den med 1 januari

1909 inträdande skatteförhöjningen, under december

1908 uttogo så mycket socker som möjligt. Man torde

kunna uppskatta den mängd socker, som af nämnda

anledning uttogs utan att vara afsedt för konsumtion

under 1908, till omkring 26,000,000 kilogram. Om

dessa dragas från förestående summa, 139,845,356 kilogram,

återstå för konsumtionen under 1908 113,845,356

Transport kronor 121,700,000: —

fi^Bih. till Biksd. Prot. 1910. 5 Sami. 1 Afd. 85 Häft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 40.

Transport kronor 121,700,000

kilogram. Under år 1907 importerades 608,000 kilogram

socker och under år 1908 2,841,000 kilogram.

Den konsumerade kvantiteten kan alltså beräknas till

117,525,000 kilogram år 1907 och 116,686,000 kilogram

år 1908.

Enligt nådiga förordningen den 2 juni 1905 har

skattesatsen för socker utgjort 13 öre för hvarje till fritt

bruk utlämnadt kilogram socker. Genom beslut vid

1908 års riksdag och nådiga kungörelsen den 23 juli

1908 blef nämnda skattesats höjd till 15 öre för kilogram.

1 anledning häraf beräknades skatten i 1909 års riksstat

till 16,400,000 kronor, och med hänsyn till den

starka och öfvervägande jämna stegring, som sockerkonsumtionen

utvisade, upptogs skatten i 1910 års

riksstat med 18,000,000 kronor, hvilket belopp år 1908

öfverskridits med icke mindre än 918,868 kronor.

Innevarande år har medfört en afsevärd nedgång,

i det att under tiden januari—november icke utlämnats

till fritt bruk mer än 90,592,139.2 kilogram mot

105,637,907.7 kilogram under samma tid nästföregående

år. Den debiterade skatten har, enligt meddelande från

kontroll- och justeringsstyrelsen, under januari—november

innevarande år utgjort 13,531,259 kronor 59 öre

mot 13,732,928 kronor under samma tid nästlidet år.

Den genom tullverket debiterade sockerskatten, som

under januari—november 1908 utgjorde 338,719 kronor

91 öre, har, enligt meddelande från generaltullstyrelsen,

under samma tid 1909 belöpt sig till 203,714 kronor

9 öre.

Den depression, som sålunda kommit till synes,

torde emellertid få betraktas såsom öfvergående, helst,

såsom ofvan nämnts, den förhöjning af sockerskatten,

som genomfördes med innevarande års ingång, föranledde

eu uppdrifven uttagning till beskattning mot

sistlidet års slut, i följd hvaraf behofvet vid årsskiftet

redan var fylldt för flere månader framåt. Statskontoret

finner sig med hänsyn såväl härtill som till socker
Transport

kronor 121,700,000

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 40.

Transport kronor 121,700,000: —

konsumtionens allmänna stegring kunna hemställa, att

sockerskatten i 1911 års riksstat upptages med ett till

19,000,000 kronor förhöjdt belopp.»

Med detta belopp har ock titeln blifvit i förslaget

till riksstat uppförd.

Bevillningsutskottet, som inhämtat, att sockerskatten,

hvilken i budgeten ingår med det debiterade

beloppet, under år 1909 debiterats med allenast

14,828,934 kronor, anser dock med hänsyn till hvad

statskontoret anfört, att samma skatt bör kunna upptagas

till det af Kungl. Maj:t föreslagna beloppet, och

hemställer alltså,

att sockerskatten måtte för år

1911 beräknas till .................... kronor 19,000,000: —

7:o.

Punschskatten.

Denna skatt, hvilken utgår med 60 öre för hvarje

liter punsch, som utlämnas till försäljning, uppfördes i

1904—1906 årens riksstater med 1,300,000 kronor.

Efter det vid 1906 års riksdag en särskild stämpelafgift

till enahanda belopp som för punsch stadgats äfven för

arrak och rom, höjdes beräkningen af denna inkomsttitel

för år 1907 till 1,500,000 kronor, men sänktes för

år 1908 till 1,450,000 kronor, i riksstaterna för åren

1909 och 1910 blef punschskatten ånyo upptagen till

1,500,000 kronor.

Skatten har influtit med:

år 1906 ........................................

„ 1907 ...........................................

„ 1908 .........................................

eller i medeltal för dessa tre år

samt år 1909...............................

kronor 1,459,220: —

„ 1,558,538: —

„ 1,593,012: —

„ 1,536,923: —

„ 1,560,292: —_____

Transport kronor 140,700,000: —

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 40.

Transport kronor 140,700,000

Denna inkomsttitel har af Kung!. Maj:t enligt

statskontorets hemställan i förslaget till riksstat för år

1911 upptagits med oförändradt belopp eller 1,500,000

kronor.

Bevillningsutskottet, som icke har något att därvid

anmärka, hemställer

att stämpelafgiften för försäljning

af punsch, arrak och rom för år

1911 beräknas till .................... kronor 1,500,000

8:o.

Maltskatten.

Denna skatt har influtit med:

år 1906 ................................................ kronor 3,084,598: —

„ 1907 .................................... „ 3,041,413: —

„ 1908 ........................................... „ 2,923,276: —

el ler i medeltal för dessa tre år ... ,, 3,016,429: —

samt år 1909 ...................................... ,, 2,897,133: —

Statskontoret har i sin oftanämnda skrifvelse den

14 december 1909 erinrat, att enligt 1909 års Riksdags

beslut skattesatsen för hvarje vid skattepliktigt bryggeri

vid tillverkning af maltdrycker användt kilogram malt

höjts till 23 öre, dock att för de första under tillverkningsåret

afverkade 100,000 kilogrammen skatten skulle

utgöra endast 17 öre för kilogram och för de nästa

100,000 kilogrammen 20 öre för kilogram.

Statskontoret anför vidare, att skatten, som i riksstaten

för år 1910 uppförts med 6,400,000 kronor, visserligen

hade under år 1909 lämnat ett, med hänsyn

därtill att skatteförhöjningen trädt i kraft den 1 oktober

nämnda år, synnerligen otillfredsställande resultat,

men detta förhållande syntes äga sin direkta förklarings
Transport

kronor 142,200,000:

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 40.

Transport kronor 142,200,000: —

grund i det ekonomiska läge, hvari de maltdryckskonsumerande

klasserna kommit genom storstrejken, och

alltså vara af öfvergående natur. Statskontoret ansåge

sig därför sakna skäl att föreslå någon rubbning i den

vid skatteförhöjningen godkända beräkningen, utan hemställde,

att ifrågavarande inkomsttitel måtte i 1911 års

riksstat upptagas med oförändradt belopp.

Af det vid statsverkspropositionen fogade protokoll

öfver finansärenden för den 14 januari 1910 inhämtas,

att chefen för finansdepartementet vid ärendets föredragning

inför Kungl. Maj:t — efter omförmälande af

statskontorets nyssnämnda hemställan — vidare anfört,

att försiktigheten syntes bjuda att något sänka denna

beräkning. Visserligen läte sig den nedgång af maltskatten,

som ägt rum år 1909, delvis förklaras af kända

förhållanden å arbetsmarknaden under senare halfåret

1909 och häraf förorsakadt sämre ekonomiskt läge för

en stor del af den maltdryckskonsumerande allmänheten.

Det ville emellertid synas, som om en mera allmän

sänkning i konsumtionen af malt- och andra sprithaltiga

drycker för närvarande gjorde sig gällande. Särskild!

hade detta, såsom statskontoret framhållit och senaste

årens slcatteresultat utvisade, blifvit synligt i fråga om

brännvinstillverkningsskatten. Utan åsidosättande af

nödig försiktighet syntes dock nedsättningen i beräkningen

af maltskattens afkastning kunna begränsas till

omkring tio procent af maltskattens för innevarande år

beräknade belopp. Departementschefen hemställde alltså,

att maltskatten måtte i 1911 års riksstat beräknas till

5,800,000 kronor.

Med detta belopp har ock skatten blifvit i Kungl.

Maj:ts förslag till riksstat för år 1911 upptagen.

Bevillningsutskottet, som mot Kungl. Maj:ts beräkning

icke haft något att erinra, hemställer förty,

att maltskatten för år 1911 beräknas

till ................................. kronor 5,800,000: —

Transport kronor 148,000,000: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 40.

Transport kronor 148,000,000

9:o.

Bevillning af fast egendom samt af

inkomst.

I fråga om bevillniugen af fast egendom samt af

inkomst har chefen för finansdepartementet enligt det

ofvannämnda vid statsverkspropositionen fogade protokollet

öfver finansärenden anfört följande:

»Statskontoret har, såsom naturligt är, äfven gjort

sina beräkningar öfver bevillning och inkomstskatt. De

förslag rörande den direkta beskattningen, som äro

ämnade att framläggas för årets Riksdag, innebära

emellertid, att inkomstskatten helt och bevillningen, om

icke formellt, så dock reellt, uteslutas från de såsom

statens inkomstkällor i riksstaten för närvarande upptagna

bevillningar och att bägge nämnda skatter ersättas

med en ny skatt under benämning inkomst- och förmögenhetsskatt.

Under sådana förhållanden går jag nu

förbi statskontorets beräkningar rörande inkomstskatten.

Såsom jag antydde, skulle bevillning af fast egendom

samt af inkomst fortfarande uppföras bland bevillningarna

i riksstaten, men för annat än rent statsändamål.

Denna anordning, för hvilken jag strax skall

redogöra, innebär, att tio procent af det belopp, hvilket

under vanliga förhållanden skulle hafva varit att påräkna

under ifrågavarande inkomsttitel, böra såsom bevillning

fortfarande upptagas. 1 anledning häraf och

då statskontoret ansett sig kunna beräkna, att allmänna

bevillningen för år 1911 efter hittills följda grunder

skulle afkasta ett belopp af 12,500,000 kronor, skulle

bevillningen till det af mig angifna procenttal i riksstaten

för år 1911 kunna upptagas till 1,250,000 kronor.»

I förslaget till riksstat har ock inkomsttiteln upptagits

med sistnämnda belopp.

Då Riksdagen numera i hufvudsak godkänt det

Transport kronor 148,000,000

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 40.

Transport kronor 148,000,000: —

förslag till förordning angående bevillning af fast egendom

samt af inkomst, som af Knngl. Maj:t förelagts

innevarande Riksdag, och då någon erinran icke torde

vara att göra mot den föreslagna beräkningen af nu

ifrågavarande skattetitel, hemställer utskottet,

att bevillningen af fast egendom

samt af inkomst måtte i riksstaten för

år 1911 beräknas till .............. kronor 1,250,000: —

10:o.

Inkomst- och förmögenhetsskatten.

Rörande afkastningen af den inkomst- och förmögenhetsskatt,

som blifvit genom innevarande Riksdags

beslut bestämd, tillåter sig utskottet att till eu

början hänvisa till hvad chefen för finansdepartementet

i detta hänseende anfört vid föredragning inför Kung!.

Maj:t af det sedermera för Riksdagen i proposition, nr

88, af den 11 mars 1910 framlagda förslaget till ifrågavarande

skatt. Departementschefens berörda yttrande

återfinnes å sid. 189—198 i det statsrådsprotokoll öfver

finansärenden för nyssnämnda dag, som fogats till propositionen

i fråga.

Den beräkning, som af departementschefen verkställts

rörande skattens afkastning, gifver till resultat,

att ur denna skattekälla skulle kunna upphämtas ett

årligt belopp af 31,500,000 kronor. Med denna summa

är ock skatten upptagen i Kuugl. Maj:ts förslag till

riksstat för år 1911.

I det förslag till förordning i ämnet, som af Kung!.

Maj:t framlagts för Riksdagen, har emellertid Riksdagen

gjort vissa ändringar af beskaffenhet att inverka på

skattens afkastningsförmåga. _ ____

Transport kronor 149,250,000: —

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 40.

Transport kronor 149,250,000:

Beträffande den viktiga frågan om rätt till afdrag

för utskylder har bevillningsutskottet i sitt betänkande

nr 29 anfört i hufvudsak följande.

T anledning af ett uttalande af kammarrätten

därom, att skattskyldigs å krono- och kommunaldebetsedlar

upptagna utskylder borde undantagas från beskattning,

hade chefen för finansdepartementet, under

medgifvande ai befogenhet af denna erinran, tillika

framhållit den statsfinansiella betydelsen af ett dylikt

afdrag. Utskylder, därför afdrag skulle ifrågakomma,

öfverstege nog, enligt departementschefens antagande,

sammanlagdt 100,000,000 kronor. Afginge detta belopp

från sammanlagda beskattningsbara inkomsterna Unket,

måste man antagligen räkna med eu nedgång i den nya

skattens afkastning med icke så litet öfver 2,000,000

kronor. För att kunna erhålla fyllnad härför, skulle

man åter nödgas höja skatteprogressionen. 1 valet

mellan eu sådan åtgärd eller status quo i fråga om

utskylder hade departementschefen valt den senare vägen.

Denna fråga hade äfven berörts i vissa motioner, hvari

yrkats sådan ändring, att skattskyldig berättigades till

afdrag för utskylder. Enligt utskottets förmenande hade

det varit i hög grad önskvärdt, att vid den nu föreslagna

omläggningen af inkomstbeskattningen den ifrågavarande

afdragsrätten, hvars principiella befogenhet torde vara

oomstridd, kunnat genomföras, utan att behofvet af statsinkomster

under den närmaste framtiden därvid tillmätts

afgörande betydelse. Under nuvarande förhållanden tilltrodde

sig utskottet likväl icke att tillstyrka bifall till det

af motionärerna framställda yrkandet i hela dess vidd, men

för att i största möjliga omfattning undanröja de orättvisor

i förevarande afseende, som, därest intet afdrag för

erlagda utskylder- medgåfves, skulle föranledas af de stora

ojämnheterna i den kommunala beskattningen, hade utskottet

ansett sig böra nu hemställa om den ändring i

10 §, att afdrag medgåfves för alla utskylder utom

Transport kronor 149,250,000:

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 40.

Transport kronor 149,250,000:

kronoutskylder, däribland äfven inberäknade utskylder

in natura eller i arbetsprestationer. Enligt utskottet

tillhandakomna beräkningar skulle härigenom uppkomma

en minskning i inkomstskatten af omkring 2,000,000

kronor, hvilken minskning i statsinkomster emellertid

syntes kunna förväntas blifva täckt dels därigenom, att

enligt numera gjorda beräkningar angående den skattepliktiga

totalförmögenheten inom landet denna visat sig

med omkring 750,000,000 kronor öfverstiga det belopp,

hvartill densamma af departementschefen beräknats uppgå,

och att till följd häraf af kastningen af förmögenhetsskatten

torde blifva större än i propositionen antagits,

dels ock därigenom att äfven inkomstskatten på goda

grunder kunde antagas gifva ej oväsentligt större utbyte

än hvad i afseende härå beräknats. Med hänsyn

till statsregleringen för nästkommande år ansåge sig

utskottet likväl ej kunna tillstyrka, att för år 1911 fullt

afdrag för ifrågavarande"utskylder beviljades, utan borde

afdraget för nämnda år begränsas till femtio procent af

samma utskylder.

Förutom nu berörda, af Riksdagen jämväl beslutade

förändring i Kungl. Maj:ts förslag har Riksdagen

vidtagit äfven andra modifikationer, af hvilka i detta

sammanhang torde särskildt böra erinras om den, som

afser att medgifva skattskyldig rätt att vid uppskattning

af inkomst göra visst afdrag för aflöning, kost

och öfriga utgifter för i den skattskyldiges verksamhet

använda hemmavarande barn öfver 15 år. Med hänsyn

härtill torde vara tillrådligt att något reducera den beräknade

afkastningen af inkomst- och förmögenhetsskatten;

och anser utskottet, att inkomsttiteln icke bör

i riksstaten upptagas till högre belopp än 31,000,000

kronor.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt., hemställer

bevillningsutskottet,

Transport kronor 149,250,000:

Bill. till Riksd. B rot. 1910. 5 Samt. 1 Afd. 35 Raft.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 40.

Transport kronor 149,250,000: —

att inkomst- och förmögenhetsskatten

måtte i riksstaten för år 1911

beräknas till.............................. kronor 31,000,000: —

Summa kronor 180,250,000: —

Stockholm den 6 juni 1910.

På bevillningsutskottets vägnar:

ALEXIS HAMMARSTRÖM.

STOCKHOLM, ISAAC MARGUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1910.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.