Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtelse till riksbanken af den s. k. landshöfdiligens trädgård i Kristianstad äfvensom två i ämnet väckta motioner.

1910-06-01 · 19 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 17 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BJoU 1910:1, Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtelse till riksbanken af den s. k. landshöfdiligens trädgård i Kristianstad äfvensom två i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Banko- och jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.

1

Nr 1.

Ankom till Riksdagens kansli den 1 juni 1910 kl. 11 f. m.

Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition

angående upplåtelse till riksbanken af den s. k. landshöfdiligens

trädgård i Kristianstad äfvensom två i ämnet

väckta motioner.

I en den 4 april 1910 till Riksdagen aflåten, till jordbruksutskottet

hänvisad, af detta utskott till behandling af sammansatt banko- och

jordbruksutskott öfverlämnad proposition, n:r 126, har Kungl. Maj:t

under åberopande af bifogadt utdrag af statsrådsprotokollet öfver civilärenden

för samma dag föreslagit Riksdagen medgifva, att det statsverket

tillhöriga område i Kristianstad, som benämnes landshöfdingens

trädgård, må öfverlåtas på riksbanken för att därå uppföra nytt riksbankshus,

inrymmande jämväl lokaler för postverket, med rätt för fullmäktige

i riksbanken att, därest staden Kristianstad skulle vilja tillbyta

sig ifrågavarande tomt mot annan lämplig, staden tillhörig mark eller

ock genom köp på antagliga villkor förvärfva tomten, därom med vederbörande

träffa aftal.

Till berörda statsrådsprotokoll har departementschefen i ärendet

anfört följande:

»Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag i statsverkspropositionen år

1908 medgaf Riksdagen att, såvida Riksdagen lämnade sitt tillstånd till

att den riksbanken tillhöriga fastigheten i Kristianstad af banken till

telegrafverket öfverlätes, för fastighetens förvärfvande af telegrafverket

finge utgå en köpesumma af 173,000 kronor.

Sedermera har 1909 års riksdag beslutit, att berörda fastighet finge

af riksbanken öfverlåtas till telegrafverket mot ofvannämnda köpesumma

och med förbehåll, att den dåvarande banklokalen finge mot skälig hyra

af riksbanken disponeras, till dess ny lokal för riksbanken hunnit anskaffas,

samt att köpesumman 173,000 kronor skulle afsättas till anskaffande

Bill. till Riksd. Prot. 1910. 6 Sami. 2 Afd. 1 Höft. (Nr 1.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Sammansatta Banko- och Jordbruks utskottets Utlåtande Nr 1.

i Kristianstad af tomt och ny byggnad för riksbanken, hvarjemte åt

bankofullmäktige uppdrogs att föranstalta om ny undersökning för beredande

af lämplig byggnadsplats för riksbankens afdelningskontor i

Kristianstad och därvid jämväl söka verkställa utredning om en eventuell

nybyggnad med lokaler såväl för riksbanken som för postverket.

Redan uti skrifvelse till Kungl. Maj:t den 6 februari 1908 hade

bankofullmäktige hemställt, att Kungl. Maj:t ville till den då församlade

Riksdagen aflåta proposition, att af den s. k. landshöfdingens trädgård

i Kristianstad måtte till riksbanken öfverlåtas en areal af omkring 1,000

eller 1,200 kvadratmeter för att därå uppföra ett nytt riksbankshus,

eventuellt inrymmande äfven lokaler för postverket.

Ifrågavarande trädgård utgöres af en mindre parkanläggning, omkring

50 meter bred och G0 meter lång och innehållande sålunda en

areal af omkring 3,000 kvadratmeter. Den är belägen framför länsresidensets

fasad, skilld från residenset genom Residensgatan.

Öfver denna bankofullmäktiges framställning afgafs den 19 februari

1908 infordradt utlåtande af Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Kristianstads

län, som meddelade, att angående dispositionen af ifrågavarande

område i gällande stat för landshöfdingen förekomme följande

anmärkning: »Landshöfdingen åtnjuter därjämte rättighet till bostad i

länsresidenset samt äger att begagna därtill hörande trädgård och parkanläggning»

; och upplystes vidare, att då den nuvarande landshöfdingen

tillträdde bostaden med tillhörande trädgård han med staden Kristianstad

träffade aftal, hvarigenom staden förband sig att under landshöfdingens

tjänstetid vårda och underhålla parkanläggningen mot det att

allmänheten medgåfves tillträde till densamma. Efter framhållande att

det icke borde anses otillbörligt, att i fråga om en sådan byggnad som

ett länsresidens något offrades för utseende och trefnad, anfördes vidare,

att Kristianstads länsresidens vore för närvarande i all sin enkelhet just

till följd af sitt åt tre sidor fria läge en prydnad för staden på samma

gång det erbjöde ljusa och soliga lokaler såväl för länsstyrelsen som

boställshafvaren. Skulle däremot en byggnad förläggas på den lilla

öppna plats, som emellan residenset och elementarläroverket bildades

af ifrågavarande område, och residenset sålunda få sin fasad åt en

gata i stället för åt en öppen plats, komme det hela att alldeles förlora

sin tilltalande karaktär samtidigt med att den landshöfdingen tillförsäkrade

förmånen af bostad i residenset blefve till sitt värde i hög grad

nedsatt. Då vid ett flertal andra länsresidens vidsträckta trädgårdseller

parkområden vore upplåtna till vederbörande landshöfdingars disposition,

syntes det icke obilligt, att landshöfdingen i Kristianstad fort
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Sammanfatta Banko- och Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1. 3

farande bibehölles vid förmånen att få disponera ifrågavarande jämförelsevis

obetydliga område. Med hänsyn till de stora byggnadskomplexer,

som bildades af residenset, artillerikasernen och elementarläroverket,

kunde det i hvarje fall icke anses annat än olämpligt, att de

små öppna platser, som af dem så godt som omslötes, belamrades med

byggnader. På grund häraf hemställdes, att fullmäktiges framställning

icke måtte vinna afseende.

Arméförvaltningen anförde i afgifvet utlåtande den 19 mars 1908

i hufvudsak följande. Ifrågavarande tomt hade af ålder tillhört kronan

och försvarsverket, men för någon tid varit öfverlåten till staden. I

sammanhang med fråga om utflyttning af södra stadsgränsen gjordes af

Kung]. Maj:ts befallningshafvande hos Kungl. Maj:t framställning, att

tomten skulle till kronan återlösas, men fann Kungl. Maj:t den 16 april

1858 pröfning af denna fråga böra anstå, till dess sig visat, huruvida

kronans återstående jord och tomtlotter blefve tillräckliga för inlösen af

det för militära beliofven på stället nödiga jordutrymme. Efter öfverenskommelse

om villkoren för jordutbyte emellan kronan och staden

hade Kungl. Maj:t den 15 november 1859 beträffande ifrågavarande tomt

föreskrifvit följande: »Hvad särskild! beträffar den invid landshöfdingresidenset

belägna, kronan genom bytet tillfallande tomt, hvilken blifvit

uppskattad till ett värde af 901 riksdaler 25 öre, vilje Vi i nåder tillåta,

att densamma, som för närvarande icke finnes till något kronans ändamål

behöflig, må, enligt därom tillförene skedd framställning, åt landshöfdingen

i Kristianstads län tills vidare upplåtas, för att användas till

trädgårds- eller parkanläggning, med förbehåll att, därest behof af

tomtens begagnande för kronans räkning skulle framdeles uppstå, den

genast må afträdas, samt att under öfverlåtelsetiden fjärde hufvudtiteln

icke därför må vidkännas några kostnader vare sig för underhållet af

härinvid löpande gator eller i andra hänseenden.» Af det anförda framginge,

att äganderätten till tomten tillkomme landtförsvaret och att dispositionsrätten

till densamma endast upplåtits åt landshöfdingen tills

vidare, till dess behof af dess begagnande för kronans räkning förelåge.

Något landtförsvarets behof af tomten, hvithet i främsta rummet torde

i upplåtelsevillkoret afses, förelåge visserligen ej omedelbart, men sådant

kunde när som helst uppstå och vore äfven under den närmaste tiden

att motse. I sådant afseende framhölls, att efter beslut om Norra

skånska infanteriregementets förläggning till Kristianstad för kasernområde

och öfningsfält afsedd mark lämpligen borde tillökas med vissa

staden Kristianstad tillhöriga områden, samt att förvärfvande häraf

kunde i väsentlig mån underlättas, om landtförsvaret hade ifrågavarande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Sammansatta Banko- och Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.

för staden begärliga tomt såsom vederlag. Men äfven om tomten ej

för detta ändamål skulle ifrågakomma, ansåg arméförvaltningen, att

densamma med hänsyn till flera andra militära lokalfrågor borde för

landtförsvaret reserveras.

Jämväl stadsfullmäktige i Kristianstad framhöllo uti en till Kungl.

Maj:t ingifven skrift önskvärdheten af att ifrågavarande plats icke måtte

för angifna ändamål upplåtas.

Vid underdånig föredragning den 24 april 1908 fann Kungl. Maj:t

bankofullmäktiges ifrågavarande framställning icke till någon Kungl.

Maj:ts vidare åtgärd föranleda.

Uti skrifvelse den 7 januari 1910 hafva nu fullmäktige i riksbanken

förnyat sin förberörda framställning och därvid meddelat, att öfverlåtelsen

till telegrafverket af riksbankens hus i Kristianstad ägt rum

med tillträde för verket af byggnaden den 1 oktober 1909, och att den

af Riksdagen anbefallda undersökning också blifvit verkställd, därvid

dock visat sig, att prisen på lämpliga tomter, som äro att från enskilda

förvärfva, allt fortfarande äro så uppdrifna, att fullmäktige icke kunnat

reflektera på någon dylik.

En snar lösning af byggnad sfrågan är emellertid, enligt hvad fullmäktige

vidare meddela, för riksbanken synnerligen angelägen icke

allenast genom behofvet af ökadt utrymme utan äfven därför, att, sedan

både verkställande styrelseledamoten och vaktmästaren afflyttat ur sina

hittills innehafda bostäder, banken måste lämnas under en mycket ofullständig

bevakning.

Till vinnande af det mål, som sålunda angifvits, är, anmärka

fullmäktige, tydligtvis nödigt, att den tomt, som må blifva förvärfvad,

kan få disponeras utan tidsutdräkt. Redan denna omständighet ställer

sig, påpeka vidare fullmäktige, i vägen för realiserande af den plan,

som fullmäktige förut hyst och hvilken, hvad läget af den nya byggnaden

angår, utan tvifvel bör betraktas såsom tilltalande, nämligen att

för riksbankens och postverkets räkning skulle kunna erhållas den s. k.

tyghustomten.

Detta tomtområde lär nämligen ej kunna förvärfvas, förr än nya

byggnader för artilleriets behof blifvit uppförda, hvilket torde kräfva

en tid af minst två år, hvartill kommer den antagligen lika långa tid,

som fordras för uppbyggande af det nya riksbanks- och posthuset.

Dessutom skulle utgiften för tomtens förvärfvande blifva synnerligen

betydande, enär de nya artillerilokalerna beräknats skola kräfva en

kostnad af 220,000 kronor, hvaraf i alla händelser den största delen

skulle af riksbanken ersättas. Och utgiften skulle icke stanna där
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Banko- och Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1. 5

vid, emedan i händelse af tomtens afstående ersättning borde beredas

vissa lägenhetsinnehafvare å den nya artilleritomten, en ersättning'',

som uppgifvits i sin helhet skola belöpa sig ända till 48,800

kronor.

Vid sådant förhållande anse fullmäktige allvarliga betänkligheter

möta för fullföljande af en plan, som skulle medföra så pass betydande

utgifter. I viss mån skulle kanske, säga fullmäktige, dessa utgifter

kunna undvikas eller nedbringas, om anspråk gjordes på endast en del

af tyghustomten, men enligt under hand från vederbörande meddelade

upplysningar hafva fullmäktige dock funnit sig äga anledning antaga,

att de militära myndigheterna helst Båge, att ändring ej sker i de nuvarande

tyghusförhållandena. Däremot torde numera från arméförvaltningens

sida erinringar icke komma att göras emot upplåtande

af byggnadsplats för riksbanken i den s. k. landsliöfdingens trädgård.

Denna sistnämnda tomt lämpar sig, enligt hvad fullmäktige uppgifva,

mycket väl för riksbankens byggnadsbehof, och äfven till följd

af de nya bestämmelser, enligt hvilka länsstyrelsens kassarörelse öfverflyttats

på riksbanken, skulle riksbankshusets förläggaiade å denna tomt

ställa sig, enligt fullmäktiges förmenande, synnerligen fördelaktigt för

allmänheten, som därigenom finge riksbanken förlagd i omedelbart

grannskap med länsstyrelsens lokaler.

Med anledning häraf hafva fullmäktige ansett sig kunna återkomma

med framställning om upplåtande af byggnadsplats för riksbanken å

landsliöfdingens trädgård särskildt med afseende därå, att hvad arméförvaltningen

i sitt ofvanberörda utlåtande anfört emot upplåtande af

plats för riksbanksbyggnad å den ifrågavarande tomten sannolikt varit

en mäktigt bidragande grund mot bifall till den af fullmäktige tidigare

gjorda framställningen.

Fullmäktige hafva därför hemställt, att Kungl. Maj:t måtte vidtaga

åtgärder för öfverlåtande på riksbanken af den s. k. landshöfding ens

trädgård i Kristianstad för uppförande därå af nytt riksbankshus, eventuellt

inrymmande äfven lokaler för postverket, med rätt tillika för fullmäktige

att, därest staden Kristianstad skulle vilja tillbyta sig denna

tomt mot annan lämplig mark, som tillhör staden, träffa aftal om sådant

tomtbyte.

Uti afgifvet utlåtande af den 20 januari 1910 har arméförvaltningen

anfört, att till grund för arméförvaltningens ofvanberörda utlåtande legat

den uppfattningen, att riksbanken utan svårighet skulle kunna förvärfva

annan för dess verksamhet lämpligt belägen tomt i staden. Då emeller
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Sammansatta Banko- och Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.

tid, såsom af fullmäktiges nu föreliggande skrifvelse framgår, så ej

kunnat ske och. då vid sådant förhållande det för handen varande statsintresset

eller riksbankens behof af en byggnadstomt icke bör eftersättas

för ett behof, som möjligen kan uppkomma, men nu ej föreligger,

anse sig arméförvaltningens artilleri- och fortifikationsdepartement

nu icke kunna motsätta sig tomtens öfverlämnande till

riksbanken för angifvet ändamål, utan biträda fullmäktiges framställning.

Till följd af nådig remiss har jämväl landshöfdingen i Kristianstads

län den 31 januari 1910 afgifvit underdånigt utlåtande i ärendet, därvid

landshöfdingen framhållit, att residensträdgården såsom plats för

posthus är olämplig, enär därvidlag en central belägenhet i närheten af

stadens järnvägsstation är af största betydelse. Skulle endast riksbanken

förläggas till residensträdgården, går man å andra sidan, anmärker

landshöfdingen, miste om den af Riksdagen afsedda besparing, som kan

ernås genom en gemensam byggnad, äfvensom om den obestridliga

fördelen af att hafva post och riksbank i samma hus, och för öfrigt

är då frågan om plats för ett posthus fortfarande olöst.

Landshöfdingen har därför påpekat det önskvärda i att den för

ändamålet synnerligen lämpliga tyghustomten om möjligt anlitas för

uppförande af ifrågavarande byggnad. Landshöfdingen har i sådant

afseende framhållit, att, därigenom att endast en del af denna tomt

behöfver för ändamålet anlitas, kostnaderna skulle kunna betydligt nedbringas

under det af bankofullmäktige beräknade belopp. Det kan,

anför landshöfdingen vidare, med visshet antagas, att Kristianstads stad,

mot det att densamma får residensträdgården å sig öfverlåten för att i

stadsplanen intagas såsom öppen plats, skulle vara villig att i

närheten af artilleriets nya kasernetablissement till staten kostnadsfritt

upplåta fullt tillräcklig tomt för de nya byggnader, som kunna komma

att uppföras i stället för de nuvarande byggnaderna å tyggården. Om

därjämte provisoriska anordningar träffas för inrymmande af en del af

nuvarande lokalerna å tyggården, borde enligt landshöfdingens mening

tillräckligt utrymme omedelbart kunna vinnas för påbörjande af det nya

riksbankshuset. I hvarje fall återstår, påpekar landshöfdingen, möjligheten

att uppföra post- och riksbankshuset å den del af tyghustomten,

som ligger mellan Östra smalgatans förlängning och Östra boulevardgatan,

med fasad åt sistnämnda gata, en plats för den nya byggnaden,

som, om också icke lika tilltalande som den andra, dock är den

näst bästa belägenhet, byggnaden kan få.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatta Banko- och Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.

i

Sedermera har landshöfdingen friherre Louis De Geer uti eu till Kungl.

Maj:t ställd skrift af den 18 mars 1910 — under erinran om den i

staten för länsstyrelsen i Kristianstad vid tiden för landshöfdingens tillträde

till sitt ämbete och jämväl sedermera upptagna anmärkning att

landshöfdingen äger att begagna den till länsresidenset hörande trädgård

och parkanläggning — påpekat, att vare sig i den för honom utfärdade

fullmakt eller i staten förekommer någon bestämmelse därom,

att han under sin tjänstetid skulle vara underkastad någon förändring

i den honom sålunda tillförsäkrade förmån. Med anledning häraf har

landshöfdingen De Gecr anhållit, att Kungl. Maj:t, därest en upplåtelse

af ifrågavarande trädgård och parkanläggning till byggnadsplats för

riksbankshus koinme att ske, därvid måtte foga det förbehåll, att området

ej finge för sådant ändamål tagas i bruk förr än vid landshöfdingens

afgång från det honom anförtrodda ämbetet.

Slutligen har generalpoststyrelsen den 15 februari 1910 afgifvit

infordrad! underdånigt utlåtande och däri till en början meddelat, att

den lokal, som för närvarande är upplåten åt postkontoret i Kristianstad,

enligt ett mellan generalpoststyrelsen och direktionen för sparbanken i

Kristianstad upprättadt kontrakt förhyrts för en tid af tio år från och med den

1 oktober 1901, samt att, om kontraktet icke å någondera sidan uppsäges

minst sex månader före utgången af berörda hyrestid, detsamma

kommer att gälla ytterligare för ett år och så vidare år från år med

enahanda uppsägningstid. Den för postkontoret upplåtna lokalen utgöres

af en lägenhet om fyra rum, två förstugor, arkiv- och förrådsrum,

kassahvalf m. m., belägen å nedra botten i sparbankens hus å

tomten nr 191 A och 193 i hörnet af Västra bonlevardgatan och Nya

boulevardgatan. Härför erlägges af postverket en årlig hyra af 1,800

kronor.

Som den nuvarande lokalen inom kort torde blifva för postkontoret

otillräcklig, blir det, anför generalpoststyrelsen vidare, snart nödvändigt,

att nya lokaler för kontoret anskaffas. Den s. k. landshöfdingens trädgård

anser emellertid styrelsen med hänsyn till dess föga centrala läge

mindre lämplig såsom plats för stadens postkontor. Af öfriga byggnadstomter,

som varit ifrågasatta att förvärfvas för riksbankens och

postverkets behof, återstår, anför styrelsen, allenast dens. k. tyghustomten,

belägen mellan Stora torget och Ostra boulevardgatan. Denna tomt är

centralt belägen och nära järnvägsstationen, hvadan densamma enligt

styrelsens åsikt måste betecknas såsom mycket lämplig till plats för

postkontor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Sammansatta Banko- och Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.

Därest hinder skulle möta för förvärfvandet af den mot Stora torget

belägna delen af tyghustomten, bör enligt generalpoststyrelsens mening

den motsatta utmed Östra boulevardgatan befintliga tomtdelen med

fördel kunna användas för postverkets behof, därvid styrelsen förutsätter,

att erforderligt tomtområde af arméförvaltningen till postverket

öfverlåtes utan betalning, såsom till någon del ersättning för förutvarande

posthuset vid Rödbotorget i Stockholm, hvithet hus utan afgift

öfverlämnats till arméförvaltningen. Till följd häraf säger sig generalpoststyrelsen,

under förutsättning att riksbankshus komme att uppföras

å den s. k. landshöfdingens trädgård, vara betänkt på att framdeles göra

framställning om uppförande af ett posthus å någon del af tyghustomten,

enär i privat ägo varande tomter, hvarå posthus lämpligen

skulle kunna uppföras, betinga enligt generalpoststyrelsens åsikt alltför

höga pris.

Beträffande staden Kristianstads ställning till förevarande fråga

anser jag mig böra upplysa, att stadsfullmäktige upprepade gånger

men utan framgång behandlat olika förslag till densammas ordnande

på ett för alla parter tillfredsställande sätt. Drätselkammaren har, då

den ej kunnat utverka antagligt anbud å i enskild ägo varande tomt,

slutligen föreslagit upplåtande af norra delen af Östra salutorget. Denna

plats torde hafva varit antaglig både för riksbanken och postverket,

men stadsfullmäktige hafva vid sammanträde den 28 januari 1910 afslagit

förslaget ifråga. Å andra sidan hafva stadsfullmäktige sökt

Kungl. Maj:ts fastställelse å af dem fattadt beslut att i stadsplanen såsom

öppen plats intaga den s. k. landshöfdingens trädgård; men har

Kungl. Maj:t den 4 mars 1910 uppå min föredragning afslagit stadsfullmäktiges

härom gjorda framställning.

För egen del finner jag mig böra tillstyrka Kungl. Maj:t att i

enlighet med bankofullmäktiges framställning föreslå Riksdagen att upplåta

den s. k. landshöfdingens trädgård till tomt för riksbanks- och

posthus.

Det synes mig visserligen vara uppenbart, att den s. k. tyghustomten

är för ifrågavarande ändamål bättre belägen. Denna tomt

ligger nämligen vid stadens förnämsta öppna plats, stora torget, hvars

hela östra sida den upptager. Vid norra sidan af torget ligger den

byggnad, som inrymmer hofrätten och artilleriets högvakt, vid den

södra frimurarehotellet och vid den västra, midt emot tyggården, rådhuset

med polisstationen. Stora torget torde också kunna betraktas

såsom stadens centrum och ligger helt nära järnvägsstationen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Banko- och Jordbruksutskottets Utlåtande AV 1. 9

Emellertid hafva fullmäktige i riksbanken ansett landshöfdingens

trädgård vara ur riksbankens synpunkt fullt tillfredsställande. Förpostverkets

vidkommande torde visserligen platsen, på sätt generalpoststyrelsen

framhållit, vara mindre lämplig. Dock synes mig postkontoret

utan allt för stora olägenheter kunna förläggas till ifrågavarande plats.

Afstånden inom Kristianstad äro nämligen icke synnerligen stora, i det

stadens planlagda område bar en utsträckning af endast omkring 2 kilometer

på längden och 1 Va kilometer på bredden, och mellan landshöfdingens

trädgård och tyghustomten utgör afståndet ej mer än omkring

500 meter.

Hvad angår den af landshöfdingen friherre De Geer gjorda erinran,

att han skulle vara tillförsäkrad rätt att under hela sin tjänstetid begagna

den till länsresidenset hörande trädgård och parkanläggning, torde

härvid vara att märka, att enligt det förut omförmälda nådiga brefvet

af den 15 november 1859 förordnats, att ifrågavarande tomt skulle få

åt landshöfdingen i Kristianstads län tillsvidare upplåtas för att användas

till trädgårds- eller parkanläggning, med förbehåll att, därest behof af

tomtens begagnande för kronans räkning skulle framdeles uppstå, den

genast skulle afträdas. Den af statskontoret i staten för länsstyrelsen

upptagna anteckning lärer därför icke lägga hinder i vägen för att omedelbart

taga tomten i anspråk för nu ifrågavarande ändamål, då ju tomten

icke kan anses tillhöra länsresidenset på annat sätt än som genom 1859

års kungl. bref blifvit bestämdt. Att hit förlägga en prydlig byggnad,

som endast kommer att upptaga en mindre del af tomten, synes icke

heller ur skönhetssynpunkt verka mindre tilltalande, då tomten i öfrigt

lärer komma att bibehållas såsom plantering, och länsresidenset i allt

fall på två sidor är omgifvet af öppna platser, däraf den ena utgöres

af den stora Tivoliparken. _ ‘

Hvad som vid frågans bedömande för mig varit af afgörande vikt har

emellertid varit sakens ekonomiska sida. Det lärer nämligen vara tydligt,

att, då nu staden Kristianstad icke synes vara villig att på antagliga

villkor förvärfva äganderätten till landshöfdingens trädgård, det

skulle komma att ställa sig väsentligen dyrare för staten att för ifrågavarande

ändamål bebygga tyghustomten eller någon del däraf än

den plats, bankofullmäktige nu föreslagit. Enligt hvad för mig uppgifvits

bär staten redan i sin hand områden, som, belägna i närheten

af artillerietablissementet, lämpa sig synnerligen väl för att därå uppföra

nya byggnader för de behof, som tillgodoses genom de å tyghustomten

nu befintliga lokalerna. Dessa områden, som för närvarande

äro utarrenderade, kunna dock disponeras först om några år. När

Bill. till Riksd. Prof. 1910. 6 Sami. 2 Afd. 1 Haft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Sammansatta Banko- och Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.

Motioner.

dessa nja byggnader blifvit uppförda, kan den synnerligen välbelägna

tyghustomten, som innehåller eu areal af 5,027 kvadratmeter, sannolikt

med stor ekonomisk fördel för staten försäljas, så att ej blott kostnaderna

för de nya tyghusbyggnaderna blifva betäckta, ''utan dessutom

erhålles ej obetydligt öfverskott.

Att å tomten uppföra hus endast för riksbanken finner jag, då utvidgade

lokaler tydligen inom kort måste för postverkets räkning

anskaffas, icke vara förenligt med god sparsamhet, och för öfrigt torde

vara. synnerligen lämpligt, att postkontoret finnes i omedelbar närhet

till riksbankskontoret.

Å andra sidan synes önskvärdt att icke utesluta möjlighet för

stadsfullmäktige i Kristianstad att antingen genom utbyte mot någon

tomt, som kan finnas vara lämplig för såväl riksbanken som postverket,

eller ock genom köp på antagliga villkor komma i besittning

af. nu ifrågavarande tomt, hvars bibehållande såsom öppen plats så

lifligt önskas af stadsfullmäktige. I senare fallet skulle då köpeskillingen

kunna efter Kungl. Maj:ts och Riksdagens medgifvande användas

exempelvis till förvärfvande från landtförsvaret af en del af tyghustomten

till byggnadsplats för riksbanks- och posthus.®

I sammanhang med ifrågavarande proposition har utskottet till behandling

förehaft två inom Riksdagen väckta motioner, nr 81 i Första

kammaren och nr 296 i Andra kammaren, däruti herrar L. Ljungberg

och B. Petrén sammanstämmande föreslagit, att Riksdagen, med afslag

för. närvarande å den i propositionen gjorda framställning, måtte i

skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärder

i syfte att den s. k. tyghustomten i Kristianstad må kunna för

ifrågavarande ändamål till erforderlig del tagas i anspråk samt därefter

till Riksdagen afgifva det förslag, som af förhållandena må föranledas.

Till stöd härför hafva motionärerna hvar för sig anfört följande:

»I proposition nr 126 har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen medgifva,

att det statsverket tillhöriga område i Kristianstad, som benämnes

landshöfdingens trädgård, finge öfverlåtas på riksbanken för att därå

uppföra nytt riksbankshus, inrymmande jämväl lokaler för postverket,

med rätt _ för fullmäktige i riksbanken att, därest staden Kristianstad

skulle vilja tillbyta sig ifrågavarande tomt mot annan lämplig, staden

tillhörig mark eller ock genom köp på antagliga villkor förvärfva

tomten, därom med vederbörande träffa aftal.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Banko- och Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1. 11

Frågan gäller att åt två statsinstitutioner med god ekonomisk bärkraft

bereda lämplig tomtplats för gemensam byggnad; och kommo

enligt propositionen för det ganska antagliga fall, att staden Kristianstad

icke befinnes villig att till så beskaffade statsinstitutioners fromma

göra någon uppoffring, den tillämnade byggnaden att förläggas till den

åt landshöfdingen såsom löneförmån upplåtna trädgård.

Jag för min del vågar påstå, hvad också en utbredd opinion inom

orten häfdar, att nämnda trädgård är för ändamålet icke lämplig. Förläggandet

dit af riksbankens afdelningskontor medför visserligen den

uppgifva, sannolikt öfverskattade fördelen af nära grannskap med länsstyrelsens

ämbetslokaler, men denna omständighet är ingalunda af beskaffenhet

att uppväga nackdelen för postverket att få sina lokaler förlagda

på afsevärdt afstånd från stadens centrum och dess järnvägsstation,

knutpunkten för ett flertal järnvägar. Och från allmänhetens

sida sedt innebär det uppenbarligen en betydande olägenhet, att posten

— den utan tvifvel mest trafikerade af alla statsinstitutioner — förlägges

till stadens södra, minst bebyggda del, i all synnerhet som utvecklingen

försiggår norr- och österut.

Såsom af både generalpoststyrelsen och landshöfdingen i Kristianstads

län uti afgifna yttranden framhållits, skulle till byggnadsplats

synnerligen väl lämpa sig den s. k. tyghustomten, som därigenom

blefve i statens intresse utnyttjad på ett långt värdefullare sätt än för

närvarande är fallet. De hinder, som häremot resas från arméförvaltningens

sida, torde med god vilja icke vara svåra att öfvervinna; och

hvad det af bankofullmäktige framhållna behofvet af nybyggnadens

omedelbara utförande beträffar, så synes åtminstone ur synpunkten af

expeditionsutrymme något års uppskof icke böra vålla alltför stor

olägenhet. Detta må anses gälla äfven i fråga om postlokalerna.

3 Vidkommande härefter sakens ekonomiska sida, som synes hafva

hos chefen för civildepartementet vägt alltför tungt, så lär värdet af

erforderlig del af tyghustomten, allra helst om detsamma reduceras

med eventuell köpeskilling för landshöfdingens trädgård, icke kunna

verka särdeles afskräckande, då fråga är om lämplig byggnadsplats för

så betydande statsinstitutioner som riksbank och post.

Då vid 1908 års riksdag fråga förelåg om byggnadsplats i Västerås

för samma verk jämte telegrafverket ansågs statsintresset kräfva, att en

tidigare för riksbankens räkning inköpt, mindre välbelägen fastighet

afyttrades och i stället förvärfvades en närmare stadens centrum belägen

tomt. Samma skäl, som föranledde denna åtgärd, betinga i

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Sammansatta Banko- och Jordbruksutskottets Utledande Nr 1.

Kristianstad en lämpligare byggnadsplats än landshöfdingens trädgård.

Och att chefen för civildepartementet i själfva verket är af lika uppfattning

framgår af hans yttrande till statsrådsprotokollet, däri det

bland annat heter: »Det synes mig visserligen vara uppenbart, att den

s. k. tyghustomten är för ifrågavarande ändamål bättre belägen. Denna

tomt ligger nämligen vid stadens förnämsta öppna plats, stora torget,

hvars hela östra sida den upptager. Vid norra sidan af torget ligger

den byggnad, som inrymmer hofrätten och artilleriets högvakt, vid den

södra frimurarehotellet och vid den västra, midt emot tyggården, rådhuset

med polisstationen. Stora torget torde ock kunna betraktas såsom

stadens centrum och ligger helt nära järnvägsstationen. Emellertid

hafva fullmäktige i riksbanken ansett landshöfdingens trädgård vara

ur riksbankens synpunkt fullt tillfredsställande. För postverkets vidkommande

torde visserligen platsen, på sätt generalpoststyrelsen framhållit,

vara mindre lämplig. Dock synes mig postkontoret utan alltför stora

olägenheter kunna förläggas till ifrågavarande plats.»

Vidare hafva motionärerna åberopat innehållet i. landshöfdingens

i Kristianstads län den 31 januari 1910 afgifna, i statsrådsprotokollet

delvis återgifna yttrande i ärendet.

Detta yttrande är i dess helhet af följande lydelse:

»Till Konungen.

Genom nådig remiss anbefalld att afgifva underdånigt utlåtande i

anledning af fullmäktiges i riksbanken förnyade framställning angående

öfverlåtande på riksbanken af den s. k. landshöfdingens trädgård eller

residensträdgården i Kristianstad, får jag i underdånighet åberopa, hvad

som i underdånig skrifvelse den 19 februari 1908 bli hvit af Eders Kung!.

Maj:ts befallningshafvande i ämnet anför dt.

För min del är jag fortfarande af den uppfattningen, att den öppna

platsen framför residenset icke bör utan synnerligen tvingande skäl bebyggas.

Hvad ifrågavarande trädgårds lämplighet som plats för ett riksbankshus

beträffar, torde delade meningar kunna hysas, hvilketdera som

är förmånligast, att riksbanken ligger i omedelbar närhet af länsstyrelsens

lokaler eller i den del af staden, som kan anses vara medelpunkten

för affärslifvet.

Som plats för posthus torde däremot residensträdgården afgjordt

vara olämplig, ty härvidlag bör väl eu central belägenhet i förening

med närhet till stadens järnvägsstation vara af största betydelse. Då

s. 13 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Banko- och Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1. 13

nu staden utvidgas just åt öster och. norr, vore det väl föga lämpligt

att förlägga posthuset i stadens sydvästra del och tämligen aflägset från

järnvägsstationen. Säkerligen komme ett sådant läge att vålla postverket

ökade utgifter, och i synnerhet blefve dessa nog kännbara, om

paketbefordran genom postverket i framtiden komme att få eu större

utsträckning.

Skulle endast riksbanken förläggas till residensträdgården, ginge

man ju miste om den af Riksdagen afsedda besparing, som kan ernås

genom en gemensam byggnad, äfvensom om den obestridliga fördelen

af att hafva post och riksbank i samma hus, och för öfrigt vore då

frågan om plats för ett posthus fortfarande olöst.

Stadens drätselkammare har nyligen, i afsikt att möjligen kunna få

residensträdgården bevarad som öppen plats, hos stadsfullmäktige gjort

hemställan, att staden mot erhållande af äganderätt till residensträdgårclen

skulle erbjuda ett område å östra salutorget till plats för riksbanks-

och posthus, men denna hemställan blef af stadsfullmäktige vid

sammanträde den 28 i donna månad utslagen, enär det af en öfvervägande

majoritet ansågs, att en sådan tomtupplåtelse skulle allt för

mycket inkräkta på salutorgets utrymme.

Det torde alltså icke låta sig göra att, annorledes än genom inköp

af någon i enskild ägo varande tomt, få en äfven för postverket fullt

lämplig plats till ifrågavarande byggnadsföretag, såvida nämligen tanken

på att därtill använda tyghustomten eller någon del däraf skall anses

vara definitivt öfvergifven.

Då det enligt ruin öfvertygelse skulle lända till den största fördel

för såväl postverket och riksbanken å ena sidan som Kristianstads stad

och dess affärslif å den andra, om ett gemensamt post- och riksbankshus

blefve förlagdt till denna sistnämnda för ändamålet så synnerligen

lämplig;!, plats, dristar jag mig i underdånighet ifrågasätta, huruvida

icke någon utväg skulle kunna finnas för realiserande af denna plan.

Tyghustomten ligger som bekant vid stadens förnämsta öppna plats,

stora torget, hvars hela östra sida den upptager. Vid norra sidan af

torget ligger don byggnad, som inrymmer hofrätten och artilleriets

högvakt, vid den södra frimurarehotellet och vid den västra, midt emot

tyggården, ligger rådhuset med den däri inrymda polisstationen. Störa

torget torde kunna betraktas som stadens centrum och ligger helt nära

järnvägsstationen. Att denna tomt uppfyller alla rimliga anspråk såsom

plats för ett post- och riksbankshus, torde icke heller af någon bestridas,

och fullmäktige i riksbanken förklara också, att planen att hit förlägga

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Sammansatta Banko- och Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.

den nya byggnaden, hvad läget därför angår, utan tvifvel bör betraktas

såsom tilltalande.

Hindren mot denna tomts användning för ändamålet skulle vara

dels, att den ej kunde få disponeras, förr än nya byggnader för artilleriets

behof blifvit uppförda, hvithet skulle taga en tid af två år, och

dels den betydande utgiften för tomtens förvärfvande, hvilken beräknats

till 220,000 kronor jämte ett till sin uppkomst icke närmare förklaradt

belopp af 48,000 kronor »i ersättning till vissa lägenhetsinnehafvare å

den nya artilleritomten».

Beträffande dessa utgifter, som till största delen skulle af riksbanken

ersättas, framhålla emellertid fullmäktige i sin underdåniga skrifvelse,

att de kanske skulle kunna undvikas eller nedbringas, om anspråk

gjordes på endast en del af tyghustomten, men då fullmäktige enligt

under hand från vederbörande meddelade upplysningar funnit sig äga

anledning antaga, att de militära myndigheterna helst såge, att ändring

ej skedde i de nuvarande tyghusförhållandena, hafva fullmäktige afstått

från all vidare tanke på att söka få byggnaden förlagd till denna tomt.

Då man ser, hur utrymmet å tomten för närvarande är utnyttjadt-,

och något granskar beskaffenheten af de lokaler, som inrymmas i där

befintliga byggnader, förefaller det, som denna stadens kanske förnämsta

tomt borde kunna få en annan användning, och man har svårt att

förstå, att de militära myndigheterna verkligen skulle finna en förändring

för sig ofördelaktig.

Hela tyghustomten innehåller enligt bifogade planritning 5,027,35

kvadratmeter. De byggnader, som därå finnas, äro följande:

två flyglar åt stora torget, använda till bostäder, den ena åt tygmästaren

och den andra åt underordnade funktionärer vid tyghuset;

två långsträckta byggnader, den ena utmed nya boulevardgatan, använd

hufvudsakligen till förråd och förvaring af till reparation aflämnade

fordon och kanoner, och den andra utmed tyggårdsgatan, inrymmande

artilleriets verkstäder;

en större byggnad, sträckande sig tvärs öfver hela tomten och

tjänande till förvaring, i undre våningen af fordon och i den öfre af

dels ett mindre antal utaf artilleriets karbiner och dels en del infanterigevär

af äldre modell, afsedda för landstormen; samt slutligen

två små envåningshus å östra delen af tomten, använda till upplag

för virke, ved och kol.

Återstoden af tomten är till större delen beväxt med träd och

buskar.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Banko- och Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1. 15

Granskar man de lokaler, i hvilka verkstäderna äro inrymda, kan

man svårligen få annat intryck, än att de måste anses alltför trånga,

mörka och otidsenliga. Äfven om de ännu för det närvarande anses

motsvara artilleriets behof, lärer det väl ändock kunna förutses, att den

tidpunkt ej kan vara så synnerligen aflägsen, då kraf komma att framställas

på rymligare och mera tidsenliga verkstadslokaler. Om man

härtill lägger, att de förråd af hvarjehanda slag, som nu inrymmas i

dessa gamla byggnader, säkerligen skulle kunna på ett väl så ändamålsenligt

sätt ordnas och förvaras samt hållas tillgängliga i nya särskild!

för sådant ändamål uppförda hus, synes det som en förflyttning af såväl

verkstäder som förråd till nya med nutida fordringar bättre öfverensstämmande

lokaler borde vara eftersträfvansvärd.

Hvad kostnadsfrågan beträffar, kan jag naturligtvis icke ingå i någon

närmare undersökning, hur densamma kunde komma att gestalta sig,

men vill dock framhålla, att, för den händelse hela tyghustomten afröjdes,

den del däraf, som icke toges i anspråk för en post- och riksbanksbyggnad,

med säkerhet kunde inbringa ett afsevärdt belopp, om

den afyttrades till byggnadstomter åt enskilde. Vidare anser jag mig

böra omförmäla, att, enligt hvad för mig uppgifvits, med visshet kan

antagas, att Kristianstads stad, mot det att densamma finge residensträdgården

å sig öfverlåten för att i stadsplanen intagas som öppen plats,

skulle vara villig att i närheten af artilleriets nya kasernetablissement

till staten kostnadsfritt upplåta fullt tillräcklig tomt för de nya byggnader,

som kunde komma att uppföras i stället för de nuvarande byggnaderna

å tyggården. Det förefaller därför, som kostnaderna borde

kunna väsentligt nedbringas under det belopp, fullmäktige beräknat.

Största svårigheten skulle då ligga däruti, att riksbanken ej kunde

vänta, till dess nya byggnader för artilleriets behof hunnit uppföras,

hvithet uppgifvits skola taga eu tid af två år.

Det vill emellertid synas, som det icke borde vara alldeles omöjligt

att på ett eller annat sätt öfvervinna denna svårighet. Längsta tiden

erfordras naturligen för att uppbygga nya verkstadslokaler, men att

uppföra ett magasin för förvaring af åtminstone en del af förråden

borde icke kräfva så synnerligen lång tid. Med anlitande därjämte af

provisoriska anordningar för förvaring af fordon och dylikt borde den

sydvästra delen af tomten snart nog kunna afrödja^, så att arbetet med

uppförande af den del af den nya byggnaden, som skulle inrymma riksbanken,

kunde påbörjas.

Skulle detta icke låta sig göra, återstår i hvarje fall möjligheten

att uppföra post- och riksbankshuset å den del af tyghustomten, som

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Sammansatta Banko- och Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.

ligger mellan östra smalgatans förlängning och östra boulevardgatan

med fasad åt sistnämnda gata, ty att på ganska kort tid anskaffa förvaringsrum

åt de fordon och de landstormsgevär äfvensom de jämförelsevis

obetydliga virkesförråd, som hafva sin plats i byggnaderna å denna

del af tomten, det borde icke kunna möta någon svårighet. Som plats

för den nya byggnaden är denna del af tomten icke lika tilltalande

som den andra, men det vore dock den näst bästa belägenhet, denna

byggnad kunde få.

Med det anförda har jag endast velat i underdånighet framhålla,

att frågan om post- och riksbankshusets förläggande till tyghustomten

väl kan vara förtjänt af ytterligare pröfning, ty att en bättre och värdig

are plats för denna byggnad ej kan utfinnas, torde vara säkert, och

antagligt synes, att de svårigheter, som uppstått mot planens realiserande,

borde kunna öfvervinnas.

Den nådiga remissen återställes, hvarjämte eu planritning öfver

tomten bifogas.

Kristianstad den 31 januari 1910.

Underdånigst:

Louis De Geer:»

utskottet. Innan fullmäktige i riksbanken afläto den framställning i ärendet,

som föranledt nu ifrågavarande proposition, har ärendet, såsom ock af

statsrådsprotokollet framgår, varit föremål för utredning och behandling

af såväl Kungl. Maj:t som Riksdagen. I afseende härå vill utskottet till

en böljan erinra om följande.

Sedan riksbanken och telegrafverket till följd af ökad rörelse in. m.

blifvit i behof af rymligare lokaler samt fråga uppkommit, att telegrafverket,

som hade sina lokaler i riksbankens byggnad, skulle för sin del

öfvertaga hela nämnda byggnad, gingo fullmäktige i författning om

anskaffande af tomt för uppförande af nytt riksbankshus. I sådant afseende

gjorde fullmäktige den 6 februari 1908 hos Kungl. Maj:t framställning om,

att af det område i Kristianstad, som benämnes landshöfdingens trädgård,

finge för ändamålet upplåtas erforderlig areal. Efter att häröfver hafva

hört Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Kristianstads län, arméförvaltningen

och stadsfullmäktige i Kristianstad, hvilka samtliga motsatte sig

fullmäktiges begäran, fann emellertid Kungl. Magt framställningen icke

till någon vidare åtgärd föranleda. Sedermera ingingo fullmäktige till

1909 års riksdags bankoutskott med eu framställning i ämnet, däri

fullmäktige, med angifvande af vissa tomter, som lämpade sig för ända
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Banko- och Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1. 17

målet, däribland den s. k. landshöfdingens trädgård, förordat sistnämnda

område och hemställt, att utskottet ville vidtaga nödiga åtgärder för

att plats måtte därå beredas för uppförande af byggnad för riksbankens

ifrågavarande afdelningskontor. Utskottet fann dock, att, innan definitivt

förslag i förevarande afseende kunde föreläggas Riksdagen, ytterligare

underhandlingar med såväl statsinstitutioner som Kristianstads

stad erfordrades och att, då, enligt hvad utskottet inhämtat, jämväl

postverket i en nära framtid vore i behof af nya lokaler i nämnda stad,

hänsyn härtill borde tagas vid de fortsatta underhandlingarna, så att om

möjligt äfven i Kristianstad, såsom i ett flertal andra residensstäder,

ifrågavarande statsinstitutioner måtte kunna, på sätt inom Riksdagen vid

flere föregående tillfällen framhållits såsom önskvärdt, inrymmas i en

byggnad. Utskottet hemställde för den skull, att Riksdagen måtte uppdraga

åt bankofullmäktige att föranstalta om ny undersökning för beredande

af lämplig byggnadsplats för riksbankens ifrågavarande afdelningskontor

och därvid jämväl söka verkställa utredning om eu eventuell nybyggnad

med lokaler såväl för riksbanken som för postverket. I öfverensstämmelse

härmed beslutade också Riksdagen.

I hvad mån på grund af Riksdagens nyssnämnda beslut åtgärder

vidtagits i syfte att åvägabringa ny undersökning för beredande af

lämplig byggnadsplats för riksbankens afdelningskontor i Kristianstad

framgår icke af handlingarna i ärendet. Beträffande frågan om sammanförande

af bankens och postverkets lokaler i en nybyggnad inhämtas

däremot af samma handlingar att, därest nybyggnaden, såsom nu föreslagits,

skulle förläggas till den s. k. landshöfdingens trädgård, en sådan

anordning enligt såväl vederbörande landshöfdings som generalpoststyrelsens,

för öfrigt äfven af departementschefen biträdda mening

vore för postverkets vidkommande mindre lämplig. Med hänsyn till önskvärdheten

däraf, att postverkets lokaler varda förlagda så, att de blifva

lättast möjligt tillgängliga för ortens rörelse, hvilken beträffande Kristianstad

torde vara koncentrerad vid eller i närheten af stora torget och

järnvägsstationen, kan utskottet för sin del icke annat än dela den sålunda

uttalade meningen om den ifrågasatta förflyttningen till landshöfdingens

trädgård af postverkets, nu i nära grannskap af stora torget

belägna lokaler. I afseende å förläggningen af bankens nya lokaler

skulle visserligen, såsom fullmäktige framhållit, den för ändamålet föreslagna

platsen kunna, sedan länsstyrelsernas kassarörelse numera öfverflyttats

till riksbanken, anses lämplig med hänsyn till den däraf uppkomna

rörelsen hos afdelningskontoret i fråga. Men som denna rörelse

Bill. till Biksd. Prof, 1910. 6 Samt. 2 Afd. 1 Haft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Sammansatta Banko- och Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.

dock torde vara af mindre betydelse än kontorets rörelse i öfrigt, synes

utskottet hvad ofvan sagts om den ifrågasatta förläggningen af postlokalerna

äfven böra gälla i fråga om bankens lokaler.

Då alltså landshöfdingens trädgård torde för såväl bankens som

postverkets vidkommande vara för ändamålet mindre lämplig, synes utskottet

nybyggnad för nämnda båda verk å sagda plats icke höra ifrågakomma

i annat fall, än att bättre belägen tomt icke kan för skälig

kostnad anskaffas. För en sådan åskådning torde ej heller vare sig

riksbanksfullmäktige eller Ivungl. Maj:t hafva varit främmande att döma

af den, i betraktande af stadens lifligt önskan, att landshöfdingens trädgård

må bibehållas obebyggd, enligt utskottets uppfattning mindre tilltalande

användning af området, som alternativt föreslagits.

På grund af hvad sålunda sagts och då utskottet är förvissadt om

att Kristianstads stad, som gifvetvis har stort intresse af att ifrågavarande

institutioners lokaler i staden blifva väl belägna, icke skall, i

hvad på staden kan ankomma, vägra sin medverkan till, att ett vidare

fullföljande af den bankofullmäktige af nästlidna års Riksdag anbefallda

undersökningen leder till nöjaktigt resultat, har utskottet ansett sig icke

böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

Beträffande de i ämnet väckta motionerna finner utskottet, som

hyser den uppfattning, att föreliggande frågas lösning icke bör bindas

vid en på förhand bestämd plats, motionerna icke böra föranleda till

annat yttrande af utskottet, än att den ytterligare utredning om byggnadsplats,

som må erfordras, äfven bör omfatta upplåtelse af tyghustomten

eller lämplig del däraf.

Utskottet hemställer alltså,

a) att Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition icke

må af Riksdagen bifallas; samt

b) att herrar Ljungbergs och Petréns ofvan omförmälda

motioner icke må föranleda någon Riksdagens

vidare åtgärd.

Stockholm den 1 juni 1910.

På det sammansatta utskottets vägnar:

THEODOR ODELBERG.

Reservation

af herr H. Andersson, som ansett, att utskottet bort hemställa om bifall

till Kungl. Maj:ts proposition.

Stockholm, K. L. Beckmans boktr., 1910.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatta Banko- och Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.

Karta öfver en del af Kristianstad

It rovags gatan

Tygqardsqdian

Störa

4 r1 orgel

Ridhujqal

Lilla Torqet

(tjReside n sgatan

O

IT År til I

/ 1. Trefaldighetskyrkan

2 Hofrätt» Högvakt

3. J ärnvä gsstationen

4 Rådhuset

5 TYöGÅRDEN

G.POSTKONTORsSparbank

V.Frimurarehotellet

Ö.RIK5BANK Telegrafs Telefon

9.5aluhallå (FISKTORG^)

10.1ÄNSRE5IDEN5ET

11LAN05HÖFDIM6EN5 TRÄ06ÄRQ

Skala

iTiiitiinr ]°° r° 3\

+\o°JUe ter

Bihang till Riksd. Prof. 1910. 6 Sami. 2 Afd. 1 Raft.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1910:188 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungi. Maj:ts proposition angående upplåtelse till riksbanken af den s. k. landshöfding ens trädgård i Kristianstad. s. 9 i texten