Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtelse till riksbanken af den s. k. landshöfdiligens trädgård i Kristianstad äfvensom två i ämnet väckta motioner.
1910-06-01 · 19 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 17 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BJoU 1910:1, Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtelse till riksbanken af den s. k. landshöfdiligens trädgård i Kristianstad äfvensom två i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Sammansatta Banko- och jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
1
Nr 1.
Ankom till Riksdagens kansli den 1 juni 1910 kl. 11 f. m.
Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition
angående upplåtelse till riksbanken af den s. k. landshöfdiligens
trädgård i Kristianstad äfvensom två i ämnet
väckta motioner.
I en den 4 april 1910 till Riksdagen aflåten, till jordbruksutskottet
hänvisad, af detta utskott till behandling af sammansatt banko- och
jordbruksutskott öfverlämnad proposition, n:r 126, har Kungl. Maj:t
under åberopande af bifogadt utdrag af statsrådsprotokollet öfver civilärenden
för samma dag föreslagit Riksdagen medgifva, att det statsverket
tillhöriga område i Kristianstad, som benämnes landshöfdingens
trädgård, må öfverlåtas på riksbanken för att därå uppföra nytt riksbankshus,
inrymmande jämväl lokaler för postverket, med rätt för fullmäktige
i riksbanken att, därest staden Kristianstad skulle vilja tillbyta
sig ifrågavarande tomt mot annan lämplig, staden tillhörig mark eller
ock genom köp på antagliga villkor förvärfva tomten, därom med vederbörande
träffa aftal.
Till berörda statsrådsprotokoll har departementschefen i ärendet
anfört följande:
»Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag i statsverkspropositionen år
1908 medgaf Riksdagen att, såvida Riksdagen lämnade sitt tillstånd till
att den riksbanken tillhöriga fastigheten i Kristianstad af banken till
telegrafverket öfverlätes, för fastighetens förvärfvande af telegrafverket
finge utgå en köpesumma af 173,000 kronor.
Sedermera har 1909 års riksdag beslutit, att berörda fastighet finge
af riksbanken öfverlåtas till telegrafverket mot ofvannämnda köpesumma
och med förbehåll, att den dåvarande banklokalen finge mot skälig hyra
af riksbanken disponeras, till dess ny lokal för riksbanken hunnit anskaffas,
samt att köpesumman 173,000 kronor skulle afsättas till anskaffande
Bill. till Riksd. Prot. 1910. 6 Sami. 2 Afd. 1 Höft. (Nr 1.) 1
2 Sammansatta Banko- och Jordbruks utskottets Utlåtande Nr 1.
i Kristianstad af tomt och ny byggnad för riksbanken, hvarjemte åt
bankofullmäktige uppdrogs att föranstalta om ny undersökning för beredande
af lämplig byggnadsplats för riksbankens afdelningskontor i
Kristianstad och därvid jämväl söka verkställa utredning om en eventuell
nybyggnad med lokaler såväl för riksbanken som för postverket.
Redan uti skrifvelse till Kungl. Maj:t den 6 februari 1908 hade
bankofullmäktige hemställt, att Kungl. Maj:t ville till den då församlade
Riksdagen aflåta proposition, att af den s. k. landshöfdingens trädgård
i Kristianstad måtte till riksbanken öfverlåtas en areal af omkring 1,000
eller 1,200 kvadratmeter för att därå uppföra ett nytt riksbankshus,
eventuellt inrymmande äfven lokaler för postverket.
Ifrågavarande trädgård utgöres af en mindre parkanläggning, omkring
50 meter bred och G0 meter lång och innehållande sålunda en
areal af omkring 3,000 kvadratmeter. Den är belägen framför länsresidensets
fasad, skilld från residenset genom Residensgatan.
Öfver denna bankofullmäktiges framställning afgafs den 19 februari
1908 infordradt utlåtande af Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Kristianstads
län, som meddelade, att angående dispositionen af ifrågavarande
område i gällande stat för landshöfdingen förekomme följande
anmärkning: »Landshöfdingen åtnjuter därjämte rättighet till bostad i
länsresidenset samt äger att begagna därtill hörande trädgård och parkanläggning»
; och upplystes vidare, att då den nuvarande landshöfdingen
tillträdde bostaden med tillhörande trädgård han med staden Kristianstad
träffade aftal, hvarigenom staden förband sig att under landshöfdingens
tjänstetid vårda och underhålla parkanläggningen mot det att
allmänheten medgåfves tillträde till densamma. Efter framhållande att
det icke borde anses otillbörligt, att i fråga om en sådan byggnad som
ett länsresidens något offrades för utseende och trefnad, anfördes vidare,
att Kristianstads länsresidens vore för närvarande i all sin enkelhet just
till följd af sitt åt tre sidor fria läge en prydnad för staden på samma
gång det erbjöde ljusa och soliga lokaler såväl för länsstyrelsen som
boställshafvaren. Skulle däremot en byggnad förläggas på den lilla
öppna plats, som emellan residenset och elementarläroverket bildades
af ifrågavarande område, och residenset sålunda få sin fasad åt en
gata i stället för åt en öppen plats, komme det hela att alldeles förlora
sin tilltalande karaktär samtidigt med att den landshöfdingen tillförsäkrade
förmånen af bostad i residenset blefve till sitt värde i hög grad
nedsatt. Då vid ett flertal andra länsresidens vidsträckta trädgårdseller
parkområden vore upplåtna till vederbörande landshöfdingars disposition,
syntes det icke obilligt, att landshöfdingen i Kristianstad fort
-
Sammanfatta Banko- och Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1. 3
farande bibehölles vid förmånen att få disponera ifrågavarande jämförelsevis
obetydliga område. Med hänsyn till de stora byggnadskomplexer,
som bildades af residenset, artillerikasernen och elementarläroverket,
kunde det i hvarje fall icke anses annat än olämpligt, att de
små öppna platser, som af dem så godt som omslötes, belamrades med
byggnader. På grund häraf hemställdes, att fullmäktiges framställning
icke måtte vinna afseende.
Arméförvaltningen anförde i afgifvet utlåtande den 19 mars 1908
i hufvudsak följande. Ifrågavarande tomt hade af ålder tillhört kronan
och försvarsverket, men för någon tid varit öfverlåten till staden. I
sammanhang med fråga om utflyttning af södra stadsgränsen gjordes af
Kung]. Maj:ts befallningshafvande hos Kungl. Maj:t framställning, att
tomten skulle till kronan återlösas, men fann Kungl. Maj:t den 16 april
1858 pröfning af denna fråga böra anstå, till dess sig visat, huruvida
kronans återstående jord och tomtlotter blefve tillräckliga för inlösen af
det för militära beliofven på stället nödiga jordutrymme. Efter öfverenskommelse
om villkoren för jordutbyte emellan kronan och staden
hade Kungl. Maj:t den 15 november 1859 beträffande ifrågavarande tomt
föreskrifvit följande: »Hvad särskild! beträffar den invid landshöfdingresidenset
belägna, kronan genom bytet tillfallande tomt, hvilken blifvit
uppskattad till ett värde af 901 riksdaler 25 öre, vilje Vi i nåder tillåta,
att densamma, som för närvarande icke finnes till något kronans ändamål
behöflig, må, enligt därom tillförene skedd framställning, åt landshöfdingen
i Kristianstads län tills vidare upplåtas, för att användas till
trädgårds- eller parkanläggning, med förbehåll att, därest behof af
tomtens begagnande för kronans räkning skulle framdeles uppstå, den
genast må afträdas, samt att under öfverlåtelsetiden fjärde hufvudtiteln
icke därför må vidkännas några kostnader vare sig för underhållet af
härinvid löpande gator eller i andra hänseenden.» Af det anförda framginge,
att äganderätten till tomten tillkomme landtförsvaret och att dispositionsrätten
till densamma endast upplåtits åt landshöfdingen tills
vidare, till dess behof af dess begagnande för kronans räkning förelåge.
Något landtförsvarets behof af tomten, hvithet i främsta rummet torde
i upplåtelsevillkoret afses, förelåge visserligen ej omedelbart, men sådant
kunde när som helst uppstå och vore äfven under den närmaste tiden
att motse. I sådant afseende framhölls, att efter beslut om Norra
skånska infanteriregementets förläggning till Kristianstad för kasernområde
och öfningsfält afsedd mark lämpligen borde tillökas med vissa
staden Kristianstad tillhöriga områden, samt att förvärfvande häraf
kunde i väsentlig mån underlättas, om landtförsvaret hade ifrågavarande
4 Sammansatta Banko- och Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
för staden begärliga tomt såsom vederlag. Men äfven om tomten ej
för detta ändamål skulle ifrågakomma, ansåg arméförvaltningen, att
densamma med hänsyn till flera andra militära lokalfrågor borde för
landtförsvaret reserveras.
Jämväl stadsfullmäktige i Kristianstad framhöllo uti en till Kungl.
Maj:t ingifven skrift önskvärdheten af att ifrågavarande plats icke måtte
för angifna ändamål upplåtas.
Vid underdånig föredragning den 24 april 1908 fann Kungl. Maj:t
bankofullmäktiges ifrågavarande framställning icke till någon Kungl.
Maj:ts vidare åtgärd föranleda.
Uti skrifvelse den 7 januari 1910 hafva nu fullmäktige i riksbanken
förnyat sin förberörda framställning och därvid meddelat, att öfverlåtelsen
till telegrafverket af riksbankens hus i Kristianstad ägt rum
med tillträde för verket af byggnaden den 1 oktober 1909, och att den
af Riksdagen anbefallda undersökning också blifvit verkställd, därvid
dock visat sig, att prisen på lämpliga tomter, som äro att från enskilda
förvärfva, allt fortfarande äro så uppdrifna, att fullmäktige icke kunnat
reflektera på någon dylik.
En snar lösning af byggnad sfrågan är emellertid, enligt hvad fullmäktige
vidare meddela, för riksbanken synnerligen angelägen icke
allenast genom behofvet af ökadt utrymme utan äfven därför, att, sedan
både verkställande styrelseledamoten och vaktmästaren afflyttat ur sina
hittills innehafda bostäder, banken måste lämnas under en mycket ofullständig
bevakning.
Till vinnande af det mål, som sålunda angifvits, är, anmärka
fullmäktige, tydligtvis nödigt, att den tomt, som må blifva förvärfvad,
kan få disponeras utan tidsutdräkt. Redan denna omständighet ställer
sig, påpeka vidare fullmäktige, i vägen för realiserande af den plan,
som fullmäktige förut hyst och hvilken, hvad läget af den nya byggnaden
angår, utan tvifvel bör betraktas såsom tilltalande, nämligen att
för riksbankens och postverkets räkning skulle kunna erhållas den s. k.
tyghustomten.
Detta tomtområde lär nämligen ej kunna förvärfvas, förr än nya
byggnader för artilleriets behof blifvit uppförda, hvilket torde kräfva
en tid af minst två år, hvartill kommer den antagligen lika långa tid,
som fordras för uppbyggande af det nya riksbanks- och posthuset.
Dessutom skulle utgiften för tomtens förvärfvande blifva synnerligen
betydande, enär de nya artillerilokalerna beräknats skola kräfva en
kostnad af 220,000 kronor, hvaraf i alla händelser den största delen
skulle af riksbanken ersättas. Och utgiften skulle icke stanna där
-
Sammansatta Banko- och Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1. 5
vid, emedan i händelse af tomtens afstående ersättning borde beredas
vissa lägenhetsinnehafvare å den nya artilleritomten, en ersättning'',
som uppgifvits i sin helhet skola belöpa sig ända till 48,800
kronor.
Vid sådant förhållande anse fullmäktige allvarliga betänkligheter
möta för fullföljande af en plan, som skulle medföra så pass betydande
utgifter. I viss mån skulle kanske, säga fullmäktige, dessa utgifter
kunna undvikas eller nedbringas, om anspråk gjordes på endast en del
af tyghustomten, men enligt under hand från vederbörande meddelade
upplysningar hafva fullmäktige dock funnit sig äga anledning antaga,
att de militära myndigheterna helst Båge, att ändring ej sker i de nuvarande
tyghusförhållandena. Däremot torde numera från arméförvaltningens
sida erinringar icke komma att göras emot upplåtande
af byggnadsplats för riksbanken i den s. k. landsliöfdingens trädgård.
Denna sistnämnda tomt lämpar sig, enligt hvad fullmäktige uppgifva,
mycket väl för riksbankens byggnadsbehof, och äfven till följd
af de nya bestämmelser, enligt hvilka länsstyrelsens kassarörelse öfverflyttats
på riksbanken, skulle riksbankshusets förläggaiade å denna tomt
ställa sig, enligt fullmäktiges förmenande, synnerligen fördelaktigt för
allmänheten, som därigenom finge riksbanken förlagd i omedelbart
grannskap med länsstyrelsens lokaler.
Med anledning häraf hafva fullmäktige ansett sig kunna återkomma
med framställning om upplåtande af byggnadsplats för riksbanken å
landsliöfdingens trädgård särskildt med afseende därå, att hvad arméförvaltningen
i sitt ofvanberörda utlåtande anfört emot upplåtande af
plats för riksbanksbyggnad å den ifrågavarande tomten sannolikt varit
en mäktigt bidragande grund mot bifall till den af fullmäktige tidigare
gjorda framställningen.
Fullmäktige hafva därför hemställt, att Kungl. Maj:t måtte vidtaga
åtgärder för öfverlåtande på riksbanken af den s. k. landshöfding ens
trädgård i Kristianstad för uppförande därå af nytt riksbankshus, eventuellt
inrymmande äfven lokaler för postverket, med rätt tillika för fullmäktige
att, därest staden Kristianstad skulle vilja tillbyta sig denna
tomt mot annan lämplig mark, som tillhör staden, träffa aftal om sådant
tomtbyte.
Uti afgifvet utlåtande af den 20 januari 1910 har arméförvaltningen
anfört, att till grund för arméförvaltningens ofvanberörda utlåtande legat
den uppfattningen, att riksbanken utan svårighet skulle kunna förvärfva
annan för dess verksamhet lämpligt belägen tomt i staden. Då emeller
-
6 Sammansatta Banko- och Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
tid, såsom af fullmäktiges nu föreliggande skrifvelse framgår, så ej
kunnat ske och. då vid sådant förhållande det för handen varande statsintresset
eller riksbankens behof af en byggnadstomt icke bör eftersättas
för ett behof, som möjligen kan uppkomma, men nu ej föreligger,
anse sig arméförvaltningens artilleri- och fortifikationsdepartement
nu icke kunna motsätta sig tomtens öfverlämnande till
riksbanken för angifvet ändamål, utan biträda fullmäktiges framställning.
Till följd af nådig remiss har jämväl landshöfdingen i Kristianstads
län den 31 januari 1910 afgifvit underdånigt utlåtande i ärendet, därvid
landshöfdingen framhållit, att residensträdgården såsom plats för
posthus är olämplig, enär därvidlag en central belägenhet i närheten af
stadens järnvägsstation är af största betydelse. Skulle endast riksbanken
förläggas till residensträdgården, går man å andra sidan, anmärker
landshöfdingen, miste om den af Riksdagen afsedda besparing, som kan
ernås genom en gemensam byggnad, äfvensom om den obestridliga
fördelen af att hafva post och riksbank i samma hus, och för öfrigt
är då frågan om plats för ett posthus fortfarande olöst.
Landshöfdingen har därför påpekat det önskvärda i att den för
ändamålet synnerligen lämpliga tyghustomten om möjligt anlitas för
uppförande af ifrågavarande byggnad. Landshöfdingen har i sådant
afseende framhållit, att, därigenom att endast en del af denna tomt
behöfver för ändamålet anlitas, kostnaderna skulle kunna betydligt nedbringas
under det af bankofullmäktige beräknade belopp. Det kan,
anför landshöfdingen vidare, med visshet antagas, att Kristianstads stad,
mot det att densamma får residensträdgården å sig öfverlåten för att i
stadsplanen intagas såsom öppen plats, skulle vara villig att i
närheten af artilleriets nya kasernetablissement till staten kostnadsfritt
upplåta fullt tillräcklig tomt för de nya byggnader, som kunna komma
att uppföras i stället för de nuvarande byggnaderna å tyggården. Om
därjämte provisoriska anordningar träffas för inrymmande af en del af
nuvarande lokalerna å tyggården, borde enligt landshöfdingens mening
tillräckligt utrymme omedelbart kunna vinnas för påbörjande af det nya
riksbankshuset. I hvarje fall återstår, påpekar landshöfdingen, möjligheten
att uppföra post- och riksbankshuset å den del af tyghustomten,
som ligger mellan Östra smalgatans förlängning och Östra boulevardgatan,
med fasad åt sistnämnda gata, en plats för den nya byggnaden,
som, om också icke lika tilltalande som den andra, dock är den
näst bästa belägenhet, byggnaden kan få.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Sammansatta Banko- och Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
i
Sedermera har landshöfdingen friherre Louis De Geer uti eu till Kungl.
Maj:t ställd skrift af den 18 mars 1910 — under erinran om den i
staten för länsstyrelsen i Kristianstad vid tiden för landshöfdingens tillträde
till sitt ämbete och jämväl sedermera upptagna anmärkning att
landshöfdingen äger att begagna den till länsresidenset hörande trädgård
och parkanläggning — påpekat, att vare sig i den för honom utfärdade
fullmakt eller i staten förekommer någon bestämmelse därom,
att han under sin tjänstetid skulle vara underkastad någon förändring
i den honom sålunda tillförsäkrade förmån. Med anledning häraf har
landshöfdingen De Gecr anhållit, att Kungl. Maj:t, därest en upplåtelse
af ifrågavarande trädgård och parkanläggning till byggnadsplats för
riksbankshus koinme att ske, därvid måtte foga det förbehåll, att området
ej finge för sådant ändamål tagas i bruk förr än vid landshöfdingens
afgång från det honom anförtrodda ämbetet.
Slutligen har generalpoststyrelsen den 15 februari 1910 afgifvit
infordrad! underdånigt utlåtande och däri till en början meddelat, att
den lokal, som för närvarande är upplåten åt postkontoret i Kristianstad,
enligt ett mellan generalpoststyrelsen och direktionen för sparbanken i
Kristianstad upprättadt kontrakt förhyrts för en tid af tio år från och med den
1 oktober 1901, samt att, om kontraktet icke å någondera sidan uppsäges
minst sex månader före utgången af berörda hyrestid, detsamma
kommer att gälla ytterligare för ett år och så vidare år från år med
enahanda uppsägningstid. Den för postkontoret upplåtna lokalen utgöres
af en lägenhet om fyra rum, två förstugor, arkiv- och förrådsrum,
kassahvalf m. m., belägen å nedra botten i sparbankens hus å
tomten nr 191 A och 193 i hörnet af Västra bonlevardgatan och Nya
boulevardgatan. Härför erlägges af postverket en årlig hyra af 1,800
kronor.
Som den nuvarande lokalen inom kort torde blifva för postkontoret
otillräcklig, blir det, anför generalpoststyrelsen vidare, snart nödvändigt,
att nya lokaler för kontoret anskaffas. Den s. k. landshöfdingens trädgård
anser emellertid styrelsen med hänsyn till dess föga centrala läge
mindre lämplig såsom plats för stadens postkontor. Af öfriga byggnadstomter,
som varit ifrågasatta att förvärfvas för riksbankens och
postverkets behof, återstår, anför styrelsen, allenast dens. k. tyghustomten,
belägen mellan Stora torget och Ostra boulevardgatan. Denna tomt är
centralt belägen och nära järnvägsstationen, hvadan densamma enligt
styrelsens åsikt måste betecknas såsom mycket lämplig till plats för
postkontor.
8 Sammansatta Banko- och Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
Därest hinder skulle möta för förvärfvandet af den mot Stora torget
belägna delen af tyghustomten, bör enligt generalpoststyrelsens mening
den motsatta utmed Östra boulevardgatan befintliga tomtdelen med
fördel kunna användas för postverkets behof, därvid styrelsen förutsätter,
att erforderligt tomtområde af arméförvaltningen till postverket
öfverlåtes utan betalning, såsom till någon del ersättning för förutvarande
posthuset vid Rödbotorget i Stockholm, hvithet hus utan afgift
öfverlämnats till arméförvaltningen. Till följd häraf säger sig generalpoststyrelsen,
under förutsättning att riksbankshus komme att uppföras
å den s. k. landshöfdingens trädgård, vara betänkt på att framdeles göra
framställning om uppförande af ett posthus å någon del af tyghustomten,
enär i privat ägo varande tomter, hvarå posthus lämpligen
skulle kunna uppföras, betinga enligt generalpoststyrelsens åsikt alltför
höga pris.
Beträffande staden Kristianstads ställning till förevarande fråga
anser jag mig böra upplysa, att stadsfullmäktige upprepade gånger
men utan framgång behandlat olika förslag till densammas ordnande
på ett för alla parter tillfredsställande sätt. Drätselkammaren har, då
den ej kunnat utverka antagligt anbud å i enskild ägo varande tomt,
slutligen föreslagit upplåtande af norra delen af Östra salutorget. Denna
plats torde hafva varit antaglig både för riksbanken och postverket,
men stadsfullmäktige hafva vid sammanträde den 28 januari 1910 afslagit
förslaget ifråga. Å andra sidan hafva stadsfullmäktige sökt
Kungl. Maj:ts fastställelse å af dem fattadt beslut att i stadsplanen såsom
öppen plats intaga den s. k. landshöfdingens trädgård; men har
Kungl. Maj:t den 4 mars 1910 uppå min föredragning afslagit stadsfullmäktiges
härom gjorda framställning.
För egen del finner jag mig böra tillstyrka Kungl. Maj:t att i
enlighet med bankofullmäktiges framställning föreslå Riksdagen att upplåta
den s. k. landshöfdingens trädgård till tomt för riksbanks- och
posthus.
Det synes mig visserligen vara uppenbart, att den s. k. tyghustomten
är för ifrågavarande ändamål bättre belägen. Denna tomt
ligger nämligen vid stadens förnämsta öppna plats, stora torget, hvars
hela östra sida den upptager. Vid norra sidan af torget ligger den
byggnad, som inrymmer hofrätten och artilleriets högvakt, vid den
södra frimurarehotellet och vid den västra, midt emot tyggården, rådhuset
med polisstationen. Stora torget torde också kunna betraktas
såsom stadens centrum och ligger helt nära järnvägsstationen.
Sammansatta Banko- och Jordbruksutskottets Utlåtande AV 1. 9
Emellertid hafva fullmäktige i riksbanken ansett landshöfdingens
trädgård vara ur riksbankens synpunkt fullt tillfredsställande. Förpostverkets
vidkommande torde visserligen platsen, på sätt generalpoststyrelsen
framhållit, vara mindre lämplig. Dock synes mig postkontoret
utan allt för stora olägenheter kunna förläggas till ifrågavarande plats.
Afstånden inom Kristianstad äro nämligen icke synnerligen stora, i det
stadens planlagda område bar en utsträckning af endast omkring 2 kilometer
på längden och 1 Va kilometer på bredden, och mellan landshöfdingens
trädgård och tyghustomten utgör afståndet ej mer än omkring
500 meter.
Hvad angår den af landshöfdingen friherre De Geer gjorda erinran,
att han skulle vara tillförsäkrad rätt att under hela sin tjänstetid begagna
den till länsresidenset hörande trädgård och parkanläggning, torde
härvid vara att märka, att enligt det förut omförmälda nådiga brefvet
af den 15 november 1859 förordnats, att ifrågavarande tomt skulle få
åt landshöfdingen i Kristianstads län tillsvidare upplåtas för att användas
till trädgårds- eller parkanläggning, med förbehåll att, därest behof af
tomtens begagnande för kronans räkning skulle framdeles uppstå, den
genast skulle afträdas. Den af statskontoret i staten för länsstyrelsen
upptagna anteckning lärer därför icke lägga hinder i vägen för att omedelbart
taga tomten i anspråk för nu ifrågavarande ändamål, då ju tomten
icke kan anses tillhöra länsresidenset på annat sätt än som genom 1859
års kungl. bref blifvit bestämdt. Att hit förlägga en prydlig byggnad,
som endast kommer att upptaga en mindre del af tomten, synes icke
heller ur skönhetssynpunkt verka mindre tilltalande, då tomten i öfrigt
lärer komma att bibehållas såsom plantering, och länsresidenset i allt
fall på två sidor är omgifvet af öppna platser, däraf den ena utgöres
af den stora Tivoliparken. _ ‘
Hvad som vid frågans bedömande för mig varit af afgörande vikt har
emellertid varit sakens ekonomiska sida. Det lärer nämligen vara tydligt,
att, då nu staden Kristianstad icke synes vara villig att på antagliga
villkor förvärfva äganderätten till landshöfdingens trädgård, det
skulle komma att ställa sig väsentligen dyrare för staten att för ifrågavarande
ändamål bebygga tyghustomten eller någon del däraf än
den plats, bankofullmäktige nu föreslagit. Enligt hvad för mig uppgifvits
bär staten redan i sin hand områden, som, belägna i närheten
af artillerietablissementet, lämpa sig synnerligen väl för att därå uppföra
nya byggnader för de behof, som tillgodoses genom de å tyghustomten
nu befintliga lokalerna. Dessa områden, som för närvarande
äro utarrenderade, kunna dock disponeras först om några år. När
Bill. till Riksd. Prof. 1910. 6 Sami. 2 Afd. 1 Haft. 2
10
Sammansatta Banko- och Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
Motioner.
dessa nja byggnader blifvit uppförda, kan den synnerligen välbelägna
tyghustomten, som innehåller eu areal af 5,027 kvadratmeter, sannolikt
med stor ekonomisk fördel för staten försäljas, så att ej blott kostnaderna
för de nya tyghusbyggnaderna blifva betäckta, ''utan dessutom
erhålles ej obetydligt öfverskott.
Att å tomten uppföra hus endast för riksbanken finner jag, då utvidgade
lokaler tydligen inom kort måste för postverkets räkning
anskaffas, icke vara förenligt med god sparsamhet, och för öfrigt torde
vara. synnerligen lämpligt, att postkontoret finnes i omedelbar närhet
till riksbankskontoret.
Å andra sidan synes önskvärdt att icke utesluta möjlighet för
stadsfullmäktige i Kristianstad att antingen genom utbyte mot någon
tomt, som kan finnas vara lämplig för såväl riksbanken som postverket,
eller ock genom köp på antagliga villkor komma i besittning
af. nu ifrågavarande tomt, hvars bibehållande såsom öppen plats så
lifligt önskas af stadsfullmäktige. I senare fallet skulle då köpeskillingen
kunna efter Kungl. Maj:ts och Riksdagens medgifvande användas
exempelvis till förvärfvande från landtförsvaret af en del af tyghustomten
till byggnadsplats för riksbanks- och posthus.®
I sammanhang med ifrågavarande proposition har utskottet till behandling
förehaft två inom Riksdagen väckta motioner, nr 81 i Första
kammaren och nr 296 i Andra kammaren, däruti herrar L. Ljungberg
och B. Petrén sammanstämmande föreslagit, att Riksdagen, med afslag
för. närvarande å den i propositionen gjorda framställning, måtte i
skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärder
i syfte att den s. k. tyghustomten i Kristianstad må kunna för
ifrågavarande ändamål till erforderlig del tagas i anspråk samt därefter
till Riksdagen afgifva det förslag, som af förhållandena må föranledas.
Till stöd härför hafva motionärerna hvar för sig anfört följande:
»I proposition nr 126 har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen medgifva,
att det statsverket tillhöriga område i Kristianstad, som benämnes
landshöfdingens trädgård, finge öfverlåtas på riksbanken för att därå
uppföra nytt riksbankshus, inrymmande jämväl lokaler för postverket,
med rätt _ för fullmäktige i riksbanken att, därest staden Kristianstad
skulle vilja tillbyta sig ifrågavarande tomt mot annan lämplig, staden
tillhörig mark eller ock genom köp på antagliga villkor förvärfva
tomten, därom med vederbörande träffa aftal.
Sammansatta Banko- och Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1. 11
Frågan gäller att åt två statsinstitutioner med god ekonomisk bärkraft
bereda lämplig tomtplats för gemensam byggnad; och kommo
enligt propositionen för det ganska antagliga fall, att staden Kristianstad
icke befinnes villig att till så beskaffade statsinstitutioners fromma
göra någon uppoffring, den tillämnade byggnaden att förläggas till den
åt landshöfdingen såsom löneförmån upplåtna trädgård.
Jag för min del vågar påstå, hvad också en utbredd opinion inom
orten häfdar, att nämnda trädgård är för ändamålet icke lämplig. Förläggandet
dit af riksbankens afdelningskontor medför visserligen den
uppgifva, sannolikt öfverskattade fördelen af nära grannskap med länsstyrelsens
ämbetslokaler, men denna omständighet är ingalunda af beskaffenhet
att uppväga nackdelen för postverket att få sina lokaler förlagda
på afsevärdt afstånd från stadens centrum och dess järnvägsstation,
knutpunkten för ett flertal järnvägar. Och från allmänhetens
sida sedt innebär det uppenbarligen en betydande olägenhet, att posten
— den utan tvifvel mest trafikerade af alla statsinstitutioner — förlägges
till stadens södra, minst bebyggda del, i all synnerhet som utvecklingen
försiggår norr- och österut.
Såsom af både generalpoststyrelsen och landshöfdingen i Kristianstads
län uti afgifna yttranden framhållits, skulle till byggnadsplats
synnerligen väl lämpa sig den s. k. tyghustomten, som därigenom
blefve i statens intresse utnyttjad på ett långt värdefullare sätt än för
närvarande är fallet. De hinder, som häremot resas från arméförvaltningens
sida, torde med god vilja icke vara svåra att öfvervinna; och
hvad det af bankofullmäktige framhållna behofvet af nybyggnadens
omedelbara utförande beträffar, så synes åtminstone ur synpunkten af
expeditionsutrymme något års uppskof icke böra vålla alltför stor
olägenhet. Detta må anses gälla äfven i fråga om postlokalerna.
3 Vidkommande härefter sakens ekonomiska sida, som synes hafva
hos chefen för civildepartementet vägt alltför tungt, så lär värdet af
erforderlig del af tyghustomten, allra helst om detsamma reduceras
med eventuell köpeskilling för landshöfdingens trädgård, icke kunna
verka särdeles afskräckande, då fråga är om lämplig byggnadsplats för
så betydande statsinstitutioner som riksbank och post.
Då vid 1908 års riksdag fråga förelåg om byggnadsplats i Västerås
för samma verk jämte telegrafverket ansågs statsintresset kräfva, att en
tidigare för riksbankens räkning inköpt, mindre välbelägen fastighet
afyttrades och i stället förvärfvades en närmare stadens centrum belägen
tomt. Samma skäl, som föranledde denna åtgärd, betinga i
12 Sammansatta Banko- och Jordbruksutskottets Utledande Nr 1.
Kristianstad en lämpligare byggnadsplats än landshöfdingens trädgård.
Och att chefen för civildepartementet i själfva verket är af lika uppfattning
framgår af hans yttrande till statsrådsprotokollet, däri det
bland annat heter: »Det synes mig visserligen vara uppenbart, att den
s. k. tyghustomten är för ifrågavarande ändamål bättre belägen. Denna
tomt ligger nämligen vid stadens förnämsta öppna plats, stora torget,
hvars hela östra sida den upptager. Vid norra sidan af torget ligger
den byggnad, som inrymmer hofrätten och artilleriets högvakt, vid den
södra frimurarehotellet och vid den västra, midt emot tyggården, rådhuset
med polisstationen. Stora torget torde ock kunna betraktas såsom
stadens centrum och ligger helt nära järnvägsstationen. Emellertid
hafva fullmäktige i riksbanken ansett landshöfdingens trädgård vara
ur riksbankens synpunkt fullt tillfredsställande. För postverkets vidkommande
torde visserligen platsen, på sätt generalpoststyrelsen framhållit,
vara mindre lämplig. Dock synes mig postkontoret utan alltför stora
olägenheter kunna förläggas till ifrågavarande plats.»
Vidare hafva motionärerna åberopat innehållet i. landshöfdingens
i Kristianstads län den 31 januari 1910 afgifna, i statsrådsprotokollet
delvis återgifna yttrande i ärendet.
Detta yttrande är i dess helhet af följande lydelse:
»Till Konungen.
Genom nådig remiss anbefalld att afgifva underdånigt utlåtande i
anledning af fullmäktiges i riksbanken förnyade framställning angående
öfverlåtande på riksbanken af den s. k. landshöfdingens trädgård eller
residensträdgården i Kristianstad, får jag i underdånighet åberopa, hvad
som i underdånig skrifvelse den 19 februari 1908 bli hvit af Eders Kung!.
Maj:ts befallningshafvande i ämnet anför dt.
För min del är jag fortfarande af den uppfattningen, att den öppna
platsen framför residenset icke bör utan synnerligen tvingande skäl bebyggas.
Hvad ifrågavarande trädgårds lämplighet som plats för ett riksbankshus
beträffar, torde delade meningar kunna hysas, hvilketdera som
är förmånligast, att riksbanken ligger i omedelbar närhet af länsstyrelsens
lokaler eller i den del af staden, som kan anses vara medelpunkten
för affärslifvet.
Som plats för posthus torde däremot residensträdgården afgjordt
vara olämplig, ty härvidlag bör väl eu central belägenhet i förening
med närhet till stadens järnvägsstation vara af största betydelse. Då
Sammansatta Banko- och Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1. 13
nu staden utvidgas just åt öster och. norr, vore det väl föga lämpligt
att förlägga posthuset i stadens sydvästra del och tämligen aflägset från
järnvägsstationen. Säkerligen komme ett sådant läge att vålla postverket
ökade utgifter, och i synnerhet blefve dessa nog kännbara, om
paketbefordran genom postverket i framtiden komme att få eu större
utsträckning.
Skulle endast riksbanken förläggas till residensträdgården, ginge
man ju miste om den af Riksdagen afsedda besparing, som kan ernås
genom en gemensam byggnad, äfvensom om den obestridliga fördelen
af att hafva post och riksbank i samma hus, och för öfrigt vore då
frågan om plats för ett posthus fortfarande olöst.
Stadens drätselkammare har nyligen, i afsikt att möjligen kunna få
residensträdgården bevarad som öppen plats, hos stadsfullmäktige gjort
hemställan, att staden mot erhållande af äganderätt till residensträdgårclen
skulle erbjuda ett område å östra salutorget till plats för riksbanks-
och posthus, men denna hemställan blef af stadsfullmäktige vid
sammanträde den 28 i donna månad utslagen, enär det af en öfvervägande
majoritet ansågs, att en sådan tomtupplåtelse skulle allt för
mycket inkräkta på salutorgets utrymme.
Det torde alltså icke låta sig göra att, annorledes än genom inköp
af någon i enskild ägo varande tomt, få en äfven för postverket fullt
lämplig plats till ifrågavarande byggnadsföretag, såvida nämligen tanken
på att därtill använda tyghustomten eller någon del däraf skall anses
vara definitivt öfvergifven.
Då det enligt ruin öfvertygelse skulle lända till den största fördel
för såväl postverket och riksbanken å ena sidan som Kristianstads stad
och dess affärslif å den andra, om ett gemensamt post- och riksbankshus
blefve förlagdt till denna sistnämnda för ändamålet så synnerligen
lämplig;!, plats, dristar jag mig i underdånighet ifrågasätta, huruvida
icke någon utväg skulle kunna finnas för realiserande af denna plan.
Tyghustomten ligger som bekant vid stadens förnämsta öppna plats,
stora torget, hvars hela östra sida den upptager. Vid norra sidan af
torget ligger don byggnad, som inrymmer hofrätten och artilleriets
högvakt, vid den södra frimurarehotellet och vid den västra, midt emot
tyggården, ligger rådhuset med den däri inrymda polisstationen. Störa
torget torde kunna betraktas som stadens centrum och ligger helt nära
järnvägsstationen. Att denna tomt uppfyller alla rimliga anspråk såsom
plats för ett post- och riksbankshus, torde icke heller af någon bestridas,
och fullmäktige i riksbanken förklara också, att planen att hit förlägga
14 Sammansatta Banko- och Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
den nya byggnaden, hvad läget därför angår, utan tvifvel bör betraktas
såsom tilltalande.
Hindren mot denna tomts användning för ändamålet skulle vara
dels, att den ej kunde få disponeras, förr än nya byggnader för artilleriets
behof blifvit uppförda, hvithet skulle taga en tid af två år, och
dels den betydande utgiften för tomtens förvärfvande, hvilken beräknats
till 220,000 kronor jämte ett till sin uppkomst icke närmare förklaradt
belopp af 48,000 kronor »i ersättning till vissa lägenhetsinnehafvare å
den nya artilleritomten».
Beträffande dessa utgifter, som till största delen skulle af riksbanken
ersättas, framhålla emellertid fullmäktige i sin underdåniga skrifvelse,
att de kanske skulle kunna undvikas eller nedbringas, om anspråk
gjordes på endast en del af tyghustomten, men då fullmäktige enligt
under hand från vederbörande meddelade upplysningar funnit sig äga
anledning antaga, att de militära myndigheterna helst såge, att ändring
ej skedde i de nuvarande tyghusförhållandena, hafva fullmäktige afstått
från all vidare tanke på att söka få byggnaden förlagd till denna tomt.
Då man ser, hur utrymmet å tomten för närvarande är utnyttjadt-,
och något granskar beskaffenheten af de lokaler, som inrymmas i där
befintliga byggnader, förefaller det, som denna stadens kanske förnämsta
tomt borde kunna få en annan användning, och man har svårt att
förstå, att de militära myndigheterna verkligen skulle finna en förändring
för sig ofördelaktig.
Hela tyghustomten innehåller enligt bifogade planritning 5,027,35
kvadratmeter. De byggnader, som därå finnas, äro följande:
två flyglar åt stora torget, använda till bostäder, den ena åt tygmästaren
och den andra åt underordnade funktionärer vid tyghuset;
två långsträckta byggnader, den ena utmed nya boulevardgatan, använd
hufvudsakligen till förråd och förvaring af till reparation aflämnade
fordon och kanoner, och den andra utmed tyggårdsgatan, inrymmande
artilleriets verkstäder;
en större byggnad, sträckande sig tvärs öfver hela tomten och
tjänande till förvaring, i undre våningen af fordon och i den öfre af
dels ett mindre antal utaf artilleriets karbiner och dels en del infanterigevär
af äldre modell, afsedda för landstormen; samt slutligen
två små envåningshus å östra delen af tomten, använda till upplag
för virke, ved och kol.
Återstoden af tomten är till större delen beväxt med träd och
buskar.
Sammansatta Banko- och Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1. 15
Granskar man de lokaler, i hvilka verkstäderna äro inrymda, kan
man svårligen få annat intryck, än att de måste anses alltför trånga,
mörka och otidsenliga. Äfven om de ännu för det närvarande anses
motsvara artilleriets behof, lärer det väl ändock kunna förutses, att den
tidpunkt ej kan vara så synnerligen aflägsen, då kraf komma att framställas
på rymligare och mera tidsenliga verkstadslokaler. Om man
härtill lägger, att de förråd af hvarjehanda slag, som nu inrymmas i
dessa gamla byggnader, säkerligen skulle kunna på ett väl så ändamålsenligt
sätt ordnas och förvaras samt hållas tillgängliga i nya särskild!
för sådant ändamål uppförda hus, synes det som en förflyttning af såväl
verkstäder som förråd till nya med nutida fordringar bättre öfverensstämmande
lokaler borde vara eftersträfvansvärd.
Hvad kostnadsfrågan beträffar, kan jag naturligtvis icke ingå i någon
närmare undersökning, hur densamma kunde komma att gestalta sig,
men vill dock framhålla, att, för den händelse hela tyghustomten afröjdes,
den del däraf, som icke toges i anspråk för en post- och riksbanksbyggnad,
med säkerhet kunde inbringa ett afsevärdt belopp, om
den afyttrades till byggnadstomter åt enskilde. Vidare anser jag mig
böra omförmäla, att, enligt hvad för mig uppgifvits, med visshet kan
antagas, att Kristianstads stad, mot det att densamma finge residensträdgården
å sig öfverlåten för att i stadsplanen intagas som öppen plats,
skulle vara villig att i närheten af artilleriets nya kasernetablissement
till staten kostnadsfritt upplåta fullt tillräcklig tomt för de nya byggnader,
som kunde komma att uppföras i stället för de nuvarande byggnaderna
å tyggården. Det förefaller därför, som kostnaderna borde
kunna väsentligt nedbringas under det belopp, fullmäktige beräknat.
Största svårigheten skulle då ligga däruti, att riksbanken ej kunde
vänta, till dess nya byggnader för artilleriets behof hunnit uppföras,
hvithet uppgifvits skola taga eu tid af två år.
Det vill emellertid synas, som det icke borde vara alldeles omöjligt
att på ett eller annat sätt öfvervinna denna svårighet. Längsta tiden
erfordras naturligen för att uppbygga nya verkstadslokaler, men att
uppföra ett magasin för förvaring af åtminstone en del af förråden
borde icke kräfva så synnerligen lång tid. Med anlitande därjämte af
provisoriska anordningar för förvaring af fordon och dylikt borde den
sydvästra delen af tomten snart nog kunna afrödja^, så att arbetet med
uppförande af den del af den nya byggnaden, som skulle inrymma riksbanken,
kunde påbörjas.
Skulle detta icke låta sig göra, återstår i hvarje fall möjligheten
att uppföra post- och riksbankshuset å den del af tyghustomten, som
16 Sammansatta Banko- och Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
ligger mellan östra smalgatans förlängning och östra boulevardgatan
med fasad åt sistnämnda gata, ty att på ganska kort tid anskaffa förvaringsrum
åt de fordon och de landstormsgevär äfvensom de jämförelsevis
obetydliga virkesförråd, som hafva sin plats i byggnaderna å denna
del af tomten, det borde icke kunna möta någon svårighet. Som plats
för den nya byggnaden är denna del af tomten icke lika tilltalande
som den andra, men det vore dock den näst bästa belägenhet, denna
byggnad kunde få.
Med det anförda har jag endast velat i underdånighet framhålla,
att frågan om post- och riksbankshusets förläggande till tyghustomten
väl kan vara förtjänt af ytterligare pröfning, ty att en bättre och värdig
are plats för denna byggnad ej kan utfinnas, torde vara säkert, och
antagligt synes, att de svårigheter, som uppstått mot planens realiserande,
borde kunna öfvervinnas.
Den nådiga remissen återställes, hvarjämte eu planritning öfver
tomten bifogas.
Kristianstad den 31 januari 1910.
Underdånigst:
Louis De Geer:»
utskottet. Innan fullmäktige i riksbanken afläto den framställning i ärendet,
som föranledt nu ifrågavarande proposition, har ärendet, såsom ock af
statsrådsprotokollet framgår, varit föremål för utredning och behandling
af såväl Kungl. Maj:t som Riksdagen. I afseende härå vill utskottet till
en böljan erinra om följande.
Sedan riksbanken och telegrafverket till följd af ökad rörelse in. m.
blifvit i behof af rymligare lokaler samt fråga uppkommit, att telegrafverket,
som hade sina lokaler i riksbankens byggnad, skulle för sin del
öfvertaga hela nämnda byggnad, gingo fullmäktige i författning om
anskaffande af tomt för uppförande af nytt riksbankshus. I sådant afseende
gjorde fullmäktige den 6 februari 1908 hos Kungl. Maj:t framställning om,
att af det område i Kristianstad, som benämnes landshöfdingens trädgård,
finge för ändamålet upplåtas erforderlig areal. Efter att häröfver hafva
hört Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Kristianstads län, arméförvaltningen
och stadsfullmäktige i Kristianstad, hvilka samtliga motsatte sig
fullmäktiges begäran, fann emellertid Kungl. Magt framställningen icke
till någon vidare åtgärd föranleda. Sedermera ingingo fullmäktige till
1909 års riksdags bankoutskott med eu framställning i ämnet, däri
fullmäktige, med angifvande af vissa tomter, som lämpade sig för ända
-
Sammansatta Banko- och Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1. 17
målet, däribland den s. k. landshöfdingens trädgård, förordat sistnämnda
område och hemställt, att utskottet ville vidtaga nödiga åtgärder för
att plats måtte därå beredas för uppförande af byggnad för riksbankens
ifrågavarande afdelningskontor. Utskottet fann dock, att, innan definitivt
förslag i förevarande afseende kunde föreläggas Riksdagen, ytterligare
underhandlingar med såväl statsinstitutioner som Kristianstads
stad erfordrades och att, då, enligt hvad utskottet inhämtat, jämväl
postverket i en nära framtid vore i behof af nya lokaler i nämnda stad,
hänsyn härtill borde tagas vid de fortsatta underhandlingarna, så att om
möjligt äfven i Kristianstad, såsom i ett flertal andra residensstäder,
ifrågavarande statsinstitutioner måtte kunna, på sätt inom Riksdagen vid
flere föregående tillfällen framhållits såsom önskvärdt, inrymmas i en
byggnad. Utskottet hemställde för den skull, att Riksdagen måtte uppdraga
åt bankofullmäktige att föranstalta om ny undersökning för beredande
af lämplig byggnadsplats för riksbankens ifrågavarande afdelningskontor
och därvid jämväl söka verkställa utredning om eu eventuell nybyggnad
med lokaler såväl för riksbanken som för postverket. I öfverensstämmelse
härmed beslutade också Riksdagen.
I hvad mån på grund af Riksdagens nyssnämnda beslut åtgärder
vidtagits i syfte att åvägabringa ny undersökning för beredande af
lämplig byggnadsplats för riksbankens afdelningskontor i Kristianstad
framgår icke af handlingarna i ärendet. Beträffande frågan om sammanförande
af bankens och postverkets lokaler i en nybyggnad inhämtas
däremot af samma handlingar att, därest nybyggnaden, såsom nu föreslagits,
skulle förläggas till den s. k. landshöfdingens trädgård, en sådan
anordning enligt såväl vederbörande landshöfdings som generalpoststyrelsens,
för öfrigt äfven af departementschefen biträdda mening
vore för postverkets vidkommande mindre lämplig. Med hänsyn till önskvärdheten
däraf, att postverkets lokaler varda förlagda så, att de blifva
lättast möjligt tillgängliga för ortens rörelse, hvilken beträffande Kristianstad
torde vara koncentrerad vid eller i närheten af stora torget och
järnvägsstationen, kan utskottet för sin del icke annat än dela den sålunda
uttalade meningen om den ifrågasatta förflyttningen till landshöfdingens
trädgård af postverkets, nu i nära grannskap af stora torget
belägna lokaler. I afseende å förläggningen af bankens nya lokaler
skulle visserligen, såsom fullmäktige framhållit, den för ändamålet föreslagna
platsen kunna, sedan länsstyrelsernas kassarörelse numera öfverflyttats
till riksbanken, anses lämplig med hänsyn till den däraf uppkomna
rörelsen hos afdelningskontoret i fråga. Men som denna rörelse
Bill. till Biksd. Prof, 1910. 6 Samt. 2 Afd. 1 Haft. 3
18 Sammansatta Banko- och Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
dock torde vara af mindre betydelse än kontorets rörelse i öfrigt, synes
utskottet hvad ofvan sagts om den ifrågasatta förläggningen af postlokalerna
äfven böra gälla i fråga om bankens lokaler.
Då alltså landshöfdingens trädgård torde för såväl bankens som
postverkets vidkommande vara för ändamålet mindre lämplig, synes utskottet
nybyggnad för nämnda båda verk å sagda plats icke höra ifrågakomma
i annat fall, än att bättre belägen tomt icke kan för skälig
kostnad anskaffas. För en sådan åskådning torde ej heller vare sig
riksbanksfullmäktige eller Ivungl. Maj:t hafva varit främmande att döma
af den, i betraktande af stadens lifligt önskan, att landshöfdingens trädgård
må bibehållas obebyggd, enligt utskottets uppfattning mindre tilltalande
användning af området, som alternativt föreslagits.
På grund af hvad sålunda sagts och då utskottet är förvissadt om
att Kristianstads stad, som gifvetvis har stort intresse af att ifrågavarande
institutioners lokaler i staden blifva väl belägna, icke skall, i
hvad på staden kan ankomma, vägra sin medverkan till, att ett vidare
fullföljande af den bankofullmäktige af nästlidna års Riksdag anbefallda
undersökningen leder till nöjaktigt resultat, har utskottet ansett sig icke
böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande framställning.
Beträffande de i ämnet väckta motionerna finner utskottet, som
hyser den uppfattning, att föreliggande frågas lösning icke bör bindas
vid en på förhand bestämd plats, motionerna icke böra föranleda till
annat yttrande af utskottet, än att den ytterligare utredning om byggnadsplats,
som må erfordras, äfven bör omfatta upplåtelse af tyghustomten
eller lämplig del däraf.
Utskottet hemställer alltså,
a) att Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition icke
må af Riksdagen bifallas; samt
b) att herrar Ljungbergs och Petréns ofvan omförmälda
motioner icke må föranleda någon Riksdagens
vidare åtgärd.
Stockholm den 1 juni 1910.
På det sammansatta utskottets vägnar:
THEODOR ODELBERG.
Reservation
af herr H. Andersson, som ansett, att utskottet bort hemställa om bifall
till Kungl. Maj:ts proposition.
Stockholm, K. L. Beckmans boktr., 1910.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Sammansatta Banko- och Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
Karta öfver en del af Kristianstad
It rovags gatan
Tygqardsqdian
Störa
4 r1 orgel
Ridhujqal
Lilla Torqet
(tjReside n sgatan
O
IT År til I
/ 1. Trefaldighetskyrkan
2 Hofrätt» Högvakt
3. J ärnvä gsstationen
4 Rådhuset
5 TYöGÅRDEN
G.POSTKONTORsSparbank
V.Frimurarehotellet
Ö.RIK5BANK Telegrafs Telefon
9.5aluhallå (FISKTORG^)
10.1ÄNSRE5IDEN5ET
11LAN05HÖFDIM6EN5 TRÄ06ÄRQ
Skala
iTiiitiinr ]°° r° 3\
+\o°JUe ter
Bihang till Riksd. Prof. 1910. 6 Sami. 2 Afd. 1 Raft.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1910:188 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungi. Maj:ts proposition angående upplåtelse till riksbanken af den s. k. landshöfding ens trädgård i Kristianstad. s. 9 i texten