Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets Utlåtande Nr 15

1910-04-08 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1910:15, Bankoutskottets Utlåtande Nr 15

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Utlåtande Nr 15.

1

Nr 15.

Ankom till Riksdagens kansli den 8 april 1910 kl. 3 e. m.

Utlåtande, angående förslag till inrättande af ett riksbankens

afdelning skontor i Norrköping.

Fullmäktige i riksbanken hafva i skrifvelse till bankoutskottet den 3

nästlidne mars framställt förslag om inrättande af ett riksbankens afdelningskontor

i Norrköping.

Fullmäktiges skrifvelse är af följande lydelse:

»Uti en till fullmäktige i Sveriges riksbank ställd skrifvelse af den

19 sistlidna november har handelsföreningen i Norrköping hemställt, att

fullmäktige ville vidtaga åtgärder för att ett riksbankens afdelningskontor

måtte snarast möjligt blifva förlagdt till Norrköping. Föreningen uttalade

såsom sin öfvertygelse, att inrättande af ett riksbankens afdelningskontor

därstädes skulle medföra stor nytta såväl för staden själ! och dess affärsverksamhet

som för den staden omgifvande landsbygden och framhöll

hurusom Norrköping, som vore rikets fjärde stad, intoge bland de stadssamhällen,

hvilka ej äro länsresidensstäder, främsta rummet icke allenast

med afseende å folkmängden utan ock genom sin industriella verksamhet

och handel.

Då vid 1904 års riksdag, genom motion i Andra kammaren, föreslogs

inrättande af ett riksbankens afdelningskontor i Borås, framhöllo fullmäktige

uti dem affordradt yttrande, att det för affärslifvet inom landet

torde få anses fördelaktigt, om riksbankens verksamhet utsträcktes till

vissa mera betydande städer, bland hvilka fullmäktige äfven angåfvo Norrköping.

Uti sitt öfver motionen afgifna betänkande yttrade äfven bankoutskottet

såsom sin åsikt, att riksbanken genom inrättande af afdelningskontor

i vissa större städer, som äro centralpunkter för affärslif och industri,

skulle befordra sin uppgift att underlätta och reglera den allmänna

rörelsen inom landet samt därigenom gagna både affärslifvet och den

enskilda bankrörelsen, som kan bedrifvas på en sådan ort. Dock syntes

Bill. till Rilcsd. Prot. 1910. (i Sami. 1 Afd. 14 Haft. (AV 15.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets Utlåtande Nr 15.

tidpunkten för det dåvarande icke vara inne för en sådan utsträckning af

riksbankens verksamhet, då icke ens ett år förflutit från det afdelningskontor

blifvit öppnade inom samtliga residensstäder, och för sin del uttalade

utskottet tillika den uppfattningen, att fullmäktige ej torde underlåta

att, när de funne tidpunkten lämplig för utvidgning uti ifrågavarande

riktning af riksbankens verksamhet, hos Riksdagen därom göra framställning

och samtidigt föreslå den ordning, i hvilken nya afdelningkontor

borde inrättas.

Redan vid 1905 års riksdag hemställde fullmäktige, att ett riksbankens

afdelningskontor måtte inrättas i Sundsvall. Då därigenom skulle vinnas

att riksbanken kunde bereda det starkt utvecklade affärslifvet i Medelpad

med Sundsvall såsom hufvudort den lättnad och bekvämare tillgång på

rörelsemedel, riksbankens verksamhet har till ändamål att lämna, tillstyrkte

bankoutskottet fullmäktiges förslag, hvarvid utskottet dock tilläde, att den

sålunda inslagna vägen, att inrätta nya afdelningskontor, borde fortsättas

endast med synnerlig varsamhet, och att, då det vore sannolikt att anspråk

på afdelningskontor af riksbanken framkomme från skilda orter, där affärsverksamheten

nått eu större utveckling, det vore nödvändigt att med

största noggrannhet pröfva dessa anspråk och tillse, att riksbankens verksamhet

på detta sätt utvidgades endast i den mån sådant vore påkalladt

af verkligt behof samt kunde anses vara till afsevärdt gagn för vederbörande

ort och förenligt med ändamålet för riksbankens rörelse, utan att

samtidigt och för framtiden medföra alltför betungande ökning af bankens

förvaltningsutgifter.

De synpunkter, som enligt förestående redogörelse framhöllos vid

1904 och 1905 års riksdagar i fråga om inrättande af nya riksbankskontor,

anse fullmäktige fortfarande äga full giltighet. Enligt fullmäktiges åsikt

är det icke blott i allmänhetens utan äfven i riksbankens intresse, att

bankens verksamhet utsträckes till de mer betydande affärscentra i landet.

Äfven om en centralbank kan i många hänseenden betecknas såsom en

bankernas bank i landet, har man dock insett nödvändigheten af att

centralbanken, för att rätt kunna fylla sin uppgift såsom sådan och följa

med affärslifvets växlingar, jämväl uppehåller direkta förbindelser med

industri och handel. Men för detta ändamål är det en förutsättning, att

riksbanken skall genom egna organ vara representerad på de större affärsplatserna.

I de flesta länder på kontinenten har denna tendens redan länge

gjort sig gällande, och antalet afdelningskontor i de stora centralbankerna

i Tyskland, Frankrike, Österrike m. fl. länder räknas därför i hundradetal.

Det senaste afdelningskontor, som i riksbanken inrättats, var i Sundsvall

år 1905. Då fem år förflutit sedan dess, och den ekonomiska världs
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Utlåtande Nr 15.

kris, som utbröt år 1907, numera får anses vara i hufvudsak öfver, om

ock krisens verkningar ännu i vårt land på många sätt göra sig kännbara.,

samt riksbankens egen ställning är mer än vanligt stark, torde den nuvarande

tidpunkten kunna betraktas såsom lämplig för utsträckande af

bankens verksamhet till en ny plats.

Hvad slutligen den föreslagna orten, eller Norrköping, angår, intager

staden utan tvifvel ett mycket framstående rum bland landets industrisamhällen.

Redan år 1904, då motion väcktes om inrättande af ett riksbankens

afdelningskontor i Borås, angåfvo fullmäktige Norrköping bland

de städer, som främst borde i detta afseende ifrågakomma. Då nu en

önskan om ett sådant kontor uttalats från stadens handelsförening, finna

fullmäktige däri ett ytterligare skäl för att tillstyrka inrättande af detta

afdelningskontor.

För närvarande hör Norrköping med omgifvande landsbygd till Linköpingskontorets

lånedistrikt. Skulle ett afdelningskontor i'' Norrköping

inrättas, torde det nya kontorets lånedistrikt lämpligen böra omfatta Norrköpings

och Söderköpings städer samt Finsponga läns, Bråbo, Memmings,

Lösings, Skärkinds, Östkinds, Björkkinds, Hammarkinds och Norra Tjusts

härader.

För att belysa utvecklingen af Linköpingskontorets verksamhet sedan

1903, det sista år då enskild bank ännu ägde sedelutgifningsrätt, må följande

siffror anföras:

Omsättning å kassaräkning.

År.

Riksbanken.

Linköping.

Kronor.

Kronor.

Procent.

1903

7,060,524,418:07

76,268,591: 26

1,08

1904

7,541,966,441: 09

138,231,426: 45

1,83

1905

8,266,260,139: 18

146,297,738: 09

1,77

1908

9,277,424,326: 41

168,061,913: 37

1,81

1907

10,851,329,556: 72

178,516.257: 45

1,65

1908

11,501,726,966: 82

222,255,034: 64

1,93

1909

10,397,560,996: 49

183,256,894: 46

1,76

Diskonterade växlar.

a) Belopp.

År.

Riksbanken.

Linköping.

Kronor.

Kronor.

Procent.

1903

455,094,721: 86

5,030.603: 42

1,11

1904

527,133,784: 23

8,691,296: 93

1,65

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets Utlåtande Nr 15.

År.

Riksbanken.

Kronor.

Linköping.

Kronor.

Procent.

1905

621,530,142: 45

13,270,034: 89

2,14

1906

841,093,290: 67

19,344,311: 83

2,30

1907

990,047,085:17

19,323,528: 86

1,95

1908

1,064,647,932: 35

31,674,804: 02

35,413,438: 31

2,98

1909

875,365,224: 89

4,05

År.

b) Antal.

Riksbanken.

Linköping.

Stycken.

Stycken.

Procent.

1903

273,606

2,178

0,80

1904

280,575

2,546

0,91

1905

319,939

4,271

1,33

1906

389,708

7,673

1,97

1907

413,922

7,943

1,92

1908

422,791

10,303

2,44

1909

383,658

13,269

3,46

Å andra räkningar visar rörelsen vid Linköpingskontoret icke samma

tillväxt, men såsom ett allmänt omdöme torde gälla, att rörelsen vid kontoret

vuxit proportionellt mer än för riksbanken i dess helhet.

För att åter belysa förhållandet mellan Linköpingskontoret i dess helhet

och den del af rörelsen, som under år 1909 hänfört sig till det område,

hvilket föreslås att eventuel omfattas af det blifvande kontoret i

Norrköping, torde följande statistiska uppgifter förtjäna afseende:

Diskonterade växlar under år 1809.

Antal.

Hela nuvarande Linköpingskontoret.................... 13,269 st.

Föreslagna Norrköpingskontoret ........................... 8,041 »

Kronor.

35,413,438: 31

20,277,020: —

Beviljade hypotekslån under år 1909.

Antal.

Hela nuvarande Linköpingskontoret........................... 116 st.

Föreslagna Norrköpingskontoret.................................. 21 »

Kronor.

2,198,100: —

556,300: —

Beviljade kassakreditiv under år 1909.

Antal. Kronor.

Hela nuvarande Linköpingskontoret................................. 35 st. 212,800: —

Föreslagna Norrköpingskontoret........................................ 4 > 53,000: —

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Utlåtande Nr 15.

5

Beviljade af betalningslån under år 1909.

Antal.

Hela nuvarande Linköpingskontoret ............................. 250 st.

Föreslagna Norrköpingskontoret ................................... 70 »

Kronor.

414,030: —

131,150: —

Inkasserade växlar under år 1909.

Antal. Kronor.

Hela nuvarande Linköpingskontoret.................... 17,512 st. 38,049,406:40

I Norrköping............................................................ 6,062 » 18,609,674:24

Vid årsskiftet för inkassering kvarliggande oredovisade växlar hos

riksbankens ombud i Norrköping:

141 st. å kronor 362,914: 63.

Såsom af förestående uppgifter framgår, har den affärsrörelse vid Linköpingskontoret,

som hänför sig till det föreslagna nya afdelningskontorets

område, redan nått den omfattning, att ett särskildt kontor i Norrköping

bör ifrågakomma, och utan tvifvel kommer denna rörelse att ökas, då kontoret

blifvit inrättadt. A andra sidan kommer dock icke verksamheten

vid afdelningskontoret i Linköping att därefter så nedgå, att icke detta

kontor fortfarande torde förblifva jämförligt med flertalet andra riksbankens

kontor. Särskildt anse sig fullmäktige böra.. framhålla olägenheten af

att den betydande inkasseringen af i riksbanken diskonterade, men i Norrköping

betalbara växlar, icke nu äger rum genom ett bankens eget kontor.

På grund af hvad fullmäktige ofvan anfört, hemställa fullmäktige att

utskottet ville hos Riksdagen förorda, att ett riksbankens afdelningskontor

i Norrköping inrättas, att kontorets lånedistrikt må erhålla den omfattning

här ofvan angifvits, samt att åt fullmäktige må uppdragas att vidtaga de

för kontorets öppnande erforderliga åtgärder samt närmare bestämma tiden,

då rörelsen vid kontoret må begynna.»

I skrifvelse till utskottet den 1 innevarande april hafva fullmäktige

vidare anfört följande:

»Då det synts fullmäktige lämpligt att, därest den af fullmäktige

gjorda framställning om inrättande af ett afdelningskontor i Norrköping

vinner bifall, kontoret finge börja sin verksamhet redan under innevarande

år, hafva fullmäktige träffat aftal om villkorligt förhyrande af ändamålsenlig

lokal till sådant kontor med tillträdesrätt den 1 nästa oktober.

Med anmälan härom få fullmäktige tillika meddela, att det nya kontoret

synts fullmäktige böra i fråga om antalet befattningar inrättas i

likhet med Linköpingskontoret, dock att i Norrköping tillsvidare allenast

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets Utlåtande Nr 15.

Utskottets

yttrande.

en tjänsteman i registrators- och bokhållargraden torde böra i staten uppföras.

Äfven hvad aflönangsvillkoren beträffar torde Norrköpingskontoret

böra likställas med kontoret i Linköping.

Den minskning i göromålen, som skulle för Linköpingskontoret uppkomma

genom en del ärendens öfverflyttande till Norrköping, lärer otvifvelaktigt

medföra, att den af Riksdagen detta år medgifna andra kokhållartjänsten

vid kontoret i Linköping blefve öfverflödig. Om därför Riksdagen

besluter inrättandet af ett kontor i Norrköping, blefve däraf en

gifven följd, att nämnda bokhållartjänst icke komme att besättas.

På grund af det anförda få fullmäktiga hemställa att, därest utskottet

finner sig böra förorda den af fullmäktige gjorda framställningen om inrättande

af ett afdelningskontor i Norrköping, utskottet tillika ville föreslå

Riksdagen att för styrelseledamöterna, tjänstemännen och vaktbetjäningen

vid samma kontor fastställa enahanda aflöningsförmåner som gälla för

kontoret i Linköping äfvensom bestämma att antalet tjänstemän, som uppbära

aflöning å lönestat, skall vid kontoret i Norrköping utgöra: 1 kamrer,

1 kassör samt 1 i registrators- och bokhållargraden.»

Att riksbankens fortgående utveckling såsom centralbank krafvel’

inrättandet af nya afdelningskontor har, såsom jämväl af fullmäktiges

framställning inhämtas, redan varit förutsedt och öfverensstämmer äfven

med förhållandena inom de flesta af utlandets centralbanker. Af hvad

bankofullmäktige i sin förstnämnda skrifvelse anfört synes och framgå,

att tiden är inne för utsträckning af riksbankens verksamhet genom upprättande

af ett nytt afdelningskontor å plats med lifligare affärsrörelse.

Bland de platser, som därvidlag kunna ifrågakomma, är utan tvifvel

Norrköping en af dem, som böra i främsta rummet komma i åtanke.

Omfattningen af stadens industri, handel och sjöfart liksom äfven af den

kringliggande traktens jordbruk och näringslif öfver hufvud torde innebära

goda förutsättningar för att ett riksbankens afdelningskontor i Norrköping

skall få eu betydelsefull uppgift att fylla såväl med hänsyn till

utvecklingen af riksbankens egen rörelse som ock till främjande af affärslifvet

inom ifrågavarande trakter. Det distrikt, som f. n. hör under

Linköpingskontoret — hela Östergötlands län samt Norra och Södra Tjusts,

Sevede och Tunaläns härader af Kalmar län — är så pass omfattande,

att tillfredsställande rörelse vid hvartdera af två afdelningskontor bör

kunna förväntas. Med den distriktsindelning, som af fullmäktige föreslagits,

skulle invånarantalet inom Linköpings distrikt komma att utgöra

cirka 200,000 och inom det nya Norrköpings-distriktet cirka 153,000.

Det torde äfven böra anföras, att vinsten å rörelsen vid Linköpings
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Utlåtande Nr 15.

7

kontoret varit ganska betydande. Med inberäknande af vinsten å afbetalningslånefonden

bar årsvinsten vid detta kontor för de senaste fem åren

uppgått till följande belopp, motsvarande nedan angifva procent af bankovinsten

i dess helhet, nämligen:

år 1905: kronor 175,544: 98, eller 2,83 procent,

» 1906: » 158,817:49, » 2,23

» 1907: » 254,027:78, > 2,64

> 1908: » 296,090:96, » 3,31

» 1909: » 229,289:82, > 3,67

Utskottet finner sig, med stöd af hvad sålunda anförts och i betraktande

af hvad fullmäktige yttrat, hafva grundad anledning tillstyrka inrättandet

af ett riksbankens afdelningskontor i Norrköping.

I fråga om det nya kontorets blifvande lånedistrikt har utskottet ej

kunnat i allo instämma i fullmäktiges förslag. Af Norra Tjusts härad

torde nämligen endast ..de närmast köpingen Valdemarsvik belägna socknarna

Tryserum och Östra Ed stå i sådan förbindelse med Norrköping,

att de, likasom den nämnda köpingen, lämpligen böra hänföras till ett

blifvande Norrköpings-distrikt. De öfriga delarna af nyssnämnda härad

sta däremot i afgjordt lifligare förbindelse med Linköping och böra

fördenskull fortfarande i lanehänseende höra under kontoret därstädes.

Genom denna förändring i fullmäktiges förslag skulle invånarantalet i det

blifvande Linköpingsdistriktet komma att höjas till cirka 215,500 och i det

nya Norrköpingsdistriktet att i motsvarande män sänkas, eller till cirka 137,500.

Mot fullmäktiges i den senare skrifvelsen framställda förslag beträffande

personalen vid ett blifvande Norrköpings-kontor har utskottet icke

funnit något att erinra. Den tjänstepersonal, som af fullmäktige föreslagits

för. det nya kontoret, har sin motsvarighet i det antal tjänstemän,

som enligt Riksdagens i år förut fattade beslut kan å ordinarie stat tillsättas

vid kontoren i Kalmar, Umeå och Visby. Det torde icke kunna

antagas, att göromålen vid ett kontor i Norrköping skola kunna behörigen

bestridas med en mindre tjänstepersonal än den, som sålunda medgifvits

beträffande de nyssnämnda tre kontoren.

Enligt samma Riksdagens i år fattade beslut skall vid kontoret i

Linköping finnas följande antal ordinarie tjänster, nämligen 1 kamrer, 1

kassör och 3 i registrators- och bokhållargraden. Utaf de sistnämnda

befattningarna kommer, såsom af fullmäktige framhålles, efter inrättandet

af ett kontor i Norrköping den ena icke att vidare erfordras. Utskottet

förutsätter ock att, därest genom rörelsens nedgång till följd af det nya

kontorets inrättande omständigheterna skulle sådant medgifva, ytterligare

minskning i personalen vid kontoret i Linköping kommer att genomföras.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

BanJcouiskottets Utlåtande Nr 15.

Hvad slutligen angår det nya kontorets öppnande, torde, på sätt vid

liknande tillfällen förut ägt rum, fullmäktige böra erhålla bemyndigande

att vidtaga de i sådant afseende erforderliga åtgärder.

Med åberopande af hvad sålunda anförts, hemställer utskottet,

att Riksdagen må besluta,

a.) att ett riksbankens afdelningskontor skall inrättas

i Norrköping;

h) att detta kontors lånedistrikt skall omfatta Norrköping

och Söderköping samt Finspånga läns, Bråbo,

Memmings, Lösings, Skärkinds, Östkinds, Björkkinds och

Hammarkinds härad med Valdemarsviks köping åt Östergötlands

län äfvensom Tryserums och Östra Eds socknar

af Norra Tjusts härad af Kalmar läns norra landstings

område;

c) att för styrelseledamöter, tjänstemän och vaktbetjäning

vid samma kontor skola gälla enahanda aflöninarsförmåner,

som äro fastställda för kontoret i Linköping;
d)

att antalet tjänstemän, som uppbära aflöning å

lönestat, skall vid kontoret i Norrköping utgöra: 1 kamrer,

1 kassör och 1 i registrators- och bokhållargraden;

samt

e) att åt fullmäktige i riksbanken uppdrages att

vidtaga de för det nya kontorets öppnande erforderliga

åtgärder samt att närmare bestämma tiden, då rörelsen

vid kontoret skall begynna.

Stockholm den 8 april 1910.

På bankoutskottets vägnar:

WERNER G. von SCHWERIN.

Det skulle här antecknas, att herrar K. E. Bohmtedt, E. Fränekel och

grefve A. Ii:son Wachtmeistcr icke deltagit i detta ärendes slutbehandling

inom utskottet.

Stockholm, Ivar HseggstrBms Boktr. A, B,, 1910.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1910:96 Skrifvelse till Konungen, med reglemente för riksbankens styrelse och förvaltning. a1 i texten
  2. Rskr. 1910:97 Skrifvelse till fullmäktige i riksbanken med öfverlämnande af reglemente för riksbankens styrelse och förvaltning. a1 i texten