Sök i Ratio Lex

Memorial med förslag till återstående stadganden i det nya reglementet för riksgäldskontor et.

1910-06-09 · 26 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 25 av 26 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1910:26, Memorial med förslag till återstående stadganden i det nya reglementet för riksgäldskontor et.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial Nr 26.

1

Nr 26.

Ankom till Riksdagens kansli den 9 juni 1910 kl. 2 e. m.

Memorial med förslag till återstående stadganden i det nya

reglementet för riksgäldskontor et.

I

Bankoutskottet får härmed öfverlämna förslag till återstående stadganden

i det nya reglementet för riksgäldskontoret, hvilka stadganden afse:

riksgäldskontorets återstående utgifter till följd af beslut vid föregående

riksdagar;

riksgäldskontorets utgifter, anvisade vid innevarande riksdag;

på riksgäldskontoret anvisade kreditiv; samt riksgäldskontorets upplåning.

Af motsvarande stadganden i nu gällande reglemente hafva bestämmelserna^

§§ 15, 28, 25, 27, 29—31, 34, 85, 37, 40, 45 och 48 uteslutits,

såsom afseende uppdrag, hvilka numera fullgjorts.

Det i § 40 föreslagna stadgandet har införts på grund af Riksdagens

bifall till. jordbruksutskottets hemställan i dess utlåtande nr 88, i anledning

af Kungl. Maj:ts proposition angående anvisande af ytterligare

medel till norrländska nyodlingsfonden.

Den föreslagna § 41 grundar sig på Riksdagens bifall till sammansatta

stats- och bankoutskottets nr 2 hemställan i dess utlåtande nr 8,

i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående bildande af en lånefond

för befrämjande af handtverk och därmed jämförlig mindre industri.

De föreslagna §§ 39, 42—54 samt 56 — 58 grunda sig på Riksdagens

beslut i anledning af statsutskottets utlåtanden och memorial nr

6, 26, 59, 74, 75, 83, 84, 85 och 98.

Bihang till Riksdagens Protokoll 1910. 6 Sami. 1 Afd. 23 Raft. (Nr 26—27). 1

(Riksgäldskontorets reglemente.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets Memorial Nr 26.

I den föreslagna § 80, angående riksgäldskontorets upplåning, har

införts det lånebemyndigande, som bör lämnas riksgäldskontor i följd af

RiksdageDS bifall till statsutskottets hemställan i memorialet n:r 108, angående

statsregieringen för år 1911.

Med förbehåll, såsom vanligt, att vid reglementets slutliga uppställning

få ändra paragrafernas nurnmeranorduing, där sådant kan erfordras,

hemställer utskottet,

att det nu öfverlämnade förslaget till stadgandtn

må af Riksdagen godkännas.

Stockholm den 9 juni 191Q.

På bankoutskottets vägnar:

WERNER G. von SCHWERIN.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial Nr 26.

3

Angående riksgäldskontoret åliggande utbetalningar.

l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar.

§ 8.

Riksdagen har år 1898 beslutat, att till odling slånefonden må under

hvart af åren 1899—1903 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande

annuiteter å odlingslån, än äfven af riksgäldskontoret, i mån af behof och

uppå rekvisition af Kungl. Maj:t, öfverlämnas medel till så stort belopp, som

jämte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst

en million kronor årligen, samt att riksgäldskontoret skall af fonden erhålla

godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels öfverlämnande

till fonden för riksgäldskontoret förorsakas.

§ 9.

Riksdagen har år 1903 beslutat, att till odling slånefonden må under

hvart af åren 1904—1908 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande

annuiteter å odlingslån, än äfven af riksgäldskontoret, i mån af behof och

uppå rekvisition af Kungl. Maj:t, öfverlämnas medel till så stort belopp,

som jämte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande

af högst en million kronor årligen, samt att riksgäldskontoret skall af

fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels

öfverlämnande till fonden för riksgäldskontoret förorsakas.

§ io.

Riksdagen har år 1908 medgifvit, att till odling slånefonden må under

hvart af åren 1909—1913 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande

annuiteter å odlingslån, än äfven af riksgäldskontoret, i mån af behof och

uppå rekvisition af Kungl. Maj:t, öfverlämnas medel till så stort belopp,

som jämte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande

af högst en million kronor årligen, äfvensom beslutat, att riksgäldskontoret

skall af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda

medels öfverlämnande till fonden för riksgäldskontoret förorsakas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskotteis Memorial Nr 26.

§ 11.

1906 års Riksdag har, i anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda

framställning, beslutat, bland annat:

att en särskild fond å 800,000 kronor skall inrättas för befrämjande

af uppodling af jord i Norrland och Dalarne (norrländska ny odlings fonden),

från hvilken fond i mån af tillgång lån må tilldelas landsting eller hushållningssällskap,

som förklarat sig villigt att utlämna låneunderstöd till

mindre jordbrukare för uppodling af till åker lämplig mark;

att inflytande räntor å de från fonden utlämnade lån må ingå till

fonden för att tillsammans med fondens öfriga tillgångar användas för det

med fonden afsedda ändamål;

att fonden skall af statskontoret förvaltas; samt

att bemyndiga riksgäldskontoret att för ändamålet under år 1907 i

mån af behof tillhandahålla statskontoret ett belopp af högst 100,000 kronor.

Vidare har Riksdagen åren 1907 och 1908 bemyndigat riksgäldskontoret

att i mån af behof tillhandahålla statskontoret under år 1908 ett belopp

af högst 200,000 kronor och under år 1909 ett belopp af högst 300,000

kronor att tillföras nämnda fond.

1909 års Riksdag har bemyndigat riksgäldskontoret att under år 1910

i mån af behof tillhandahålla statskontoret medel att tillföras fonden till så

stort belopp, som finnes erforderligt för att, tillsammans med till fonden

inflytande annuiteter å utlämnade lån och andra fonden tillhöriga medel,

tillgodose ett lånebehof af 800,000 kronor.

§ 12.

1907 års Riksdag har under hufvudsakligen samma villkor och bestämmelser,

som i fråga om den redan bildade lånefonden för rederinäringens

understödjande stadgats med afseende å dess förvaltning och användning

samt rörande dispositionen af inflytande räntor och kapitalafbetalningar å

de från fonden utlämnade lån, bemyndigat riksgäldskontoret att, utöfver de

till samma fond åren 1908 och 1905 anvisade belopp af tillhopa 10,000,000

kronor, i mån af behof tillhandahålla statskontoret ytterligare 5,000,000

kronor.

1909 års Riksdag har medgifvit. att de kapitalafbetalningar, som å de

från lånefonden för rederinäringens understödjande utgående lånen verkställas,

må äfven för tiden efter år 1909 intill utgången af år 1911 tilläggas

fonden.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial Nr 26.

5

§ 13.

1907 års Riksdag har dels bemyndigat riksgäldskontoret att för höjning

af fonden för torfindustriens befrämjande, i mån af behof, tillhandahålla

statskontoret utöfver de af Riksdagen redan förut anvisade medel en

summa af högst 2,000,000 kronor, däraf under år 1907 högst 750,000

kronor, dels och medgifvit, att de kapitalafbetalningar, livilka enligt gällande

bestämmelser skola verkställas å lån, som erhållits från fonden, må,

oafsedt om de afse lån, som beviljats af nu ifrågavarande medel, eller

lån, som utgått af fondens öfriga tillgångar, intill utgången af år 1913

tilläggas fonden.

§ H.

1907 års Riksdag har

a) bemyndigat riksgäldskontoret att för hvart och ett af åren 1907—

1911 på rekvisition af Kungi. Maj:t till fonden för fiskerinäringens befrämjande,

i mån af behof, öfverlämna medel till så stort belopp, som

finnes erforderligt för att tillsammans med till fonden inflytande annuiteter

å utlämnade lån och andra fonden tillhöriga medel, med undantag för år

1907 af redan beviljadt statsanslag, ej mindre bestrida den i nästa punkt

omförmälda ränteutgift än äfven tillgodose ett årligt lånebehof af 750,000

kronor; och

b) beslutat, att riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse

för den ränteutgift, som genom medels öfverlämnande till fonden för riksgäldskontoret

förorsakas.

§ 15.

1909 års Riksdag har

dels bemyndigat riksgäldskontoret att under åren 1910 och 1911 tillhandadahålla

statskontoret, för utlämnande af lån från jordförmedlings fonden, så

stort belopp, att detta tillsammans med hvad som under åren 1908 och 1909

af för dessa år anvisade medel blifvit för ändamålet till statskontoret öfverlänmadt,

uppgår till högst 2,000,000 kronor;

dels beslutat, att riksgäldskontoret skall af fondens medel erhålla godtgörelse

för den ränteutgift, som genom ofvanberörda medels öfverlämnande

till fonden för riksgäldskontoret förorsakas;

dels och medgifvit, att till fonden inflytande kapitalbetalningar och

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets Memorial Nr 26.

räntor, i den mån de icke åtgå till ersättande af riksgäldskontorets ränteutgift,

må intill utgången af år 1911 tilläggas fondens kapital.

§ 16.

I anledning af Kungl. Majds proposition n:o 96 har 1908 års Riksdag

dels medgifvit, att till egnahemslånefonden må under hvart och ett åt

åren 1910—1913 ingå de till statskontoret inflytande rånte- och kapitalinbetalningar

å från fonden utlämnade lån;

dels bemyndigat riksgäldskontoret att, på rekvisition i mån af behof,

till egnahemslånefonden öfverlämna ej mindre för år 1908, utöfver hvad

Riksdagens år 1904 fattade beslut angående egnahemslånefonden föranleder,

ett belopp af högst 800,000 kronor, än äfven för hvart och ett af åren

1909—1913 medel till så stort belopp, som finnes erforderligt för att tillsammans

med till fonden inflytande rånte- och kapitalinbetalningar å utlämnade

lån samt andra fonden tillhöriga medel såväl bestrida den här nedan

omförmälda ränteutgift och, under år 1909, visst närmare angifvet förvaltningsbidrag,

som ock tillgodose ett årligt lånebehof af 5 millioner kronor;

dels ock beslutat, att riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godt,- görelse för den ränteutgift, som genom medels öfverlämnande till fonden

för riksgäldskontoret förorsakas.

§ 17.

1908 års Riksdag har dels bemyndigat riksgäldskontoret att på rekvisition

tillhandahålla styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk ett lånebelopp

af intill 400,000 kronor för att enligt de närmare bestämmelser, som Kung!.

Maj:t utfärdar, användas för utlämnande af byggnadslån åt personer, till

hvilka med äganderätt eller tomträtt upplåtas tomter inom det af styrelsen

i skrifvelse till Kung]. Maj:t den 12 april 1906 föreslagna egnahemsområde

vid Trollhättan, dels ock beslutat, att hvad sålunda af styrelsen för Trollhätte

kanal- och vattenverk upplånats skall jämte ränta, motsvarande den

ränteutgift, som genom ifrågavarande lån förorsakas riksgäldskontoret,

inom tjugufem år från första lyftningsdagen återgäldas medelst afbetalningar

i den man sådant finnes lämpligt, dock att dylika afbetalningar skola

minst en månad förut hos riksgäldskontoret tillkännagifvas.

§ 18.

Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1906 års Riksdag beviljat

och ställt till Kungl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,600,000

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial Nr 26.

7

kronor, att utgå under fem år från och med år 1907 med 1,500,000

kronor årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett

af dessa år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod

disponeras, ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande af

nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa af Kungl.

Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande villkor

och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kungl. Maj:t,

som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka järnväg skall beröra, varande

det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för

möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens

användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens

granskning föranledas;

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,

skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett

kapital, som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens

utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst

så stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden,

bör utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet

lämnadt tillskott till järnvägsanläggningens utförande;

8: o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden

efter det fastställda kostnadsförslag^ samt lyftas i mån af arbetets

fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med

iakttagande häraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet,

som bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet

lämnadt tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman,

som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjämte en

tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning

af järnvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af

kungl. kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för afsyning

och besiktning af enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän

trafik förrättad samt väg- och vatten byggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till

banans öppnande för allmän trafik;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att anuuiteten beräknas till fem procent ä ursprungliga försträekningsbeloppet,

af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och eu

half för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning

därå;

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets Memorial Nr 26.

b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre år,

dock icke utöfver ett år från den dag, då enligt Kungl. Maj:ts bestämmande

järnväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande

beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves,

till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetslikviderna all öfrig

ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt,

så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares

så länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande

anstånd medgifvits, blifver till staten inbetaldt;

c) att kapitalafbetalnirig skall vidtaga tre år efter den dag, då enligt

Kungl. Maj:ts bestämmande järnväg senast skall vara färdig och för trafik

öppnad; och

d) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskrifven ordning

erlägges, låntagaren skall därå gälda fem procent årlig ränta, intill dess

samma belopp varder behörigen inbetaldt;

5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och

materiel äfvensom all bolagets öfriga egendom skall utgöra säkerhet för

den af staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans

utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan

fordran i den järnväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen

beviljats; börande ej mindre såsom villkor för statslånets erhållande och

tillgodonjutande i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet

att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets järnväg med förmånsrätt

för samma fordran framför hvarje annan fordran hos bolaget, än ock

en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till dess inteckning med

ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för förut lyftade

andelar af lånet; hvarjämte ofvanberörda sista tredjedel ej må utbekommas,

förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje annan

fordran än statens blifvit i bolagets järnväg behörigen meddelad;

6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd

ledamot i direktionen för hvarje järnvägsbolag, som innehar lån af staten,

och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning

och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor

skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara

skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik,

hvilka Kungl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt

alla de villkor och kontroller, som af Kungl. Maj:t pröfvas lämpliga och

nödiga; samt

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial Nr 26.

9

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kungl.

Maj: t så pröfvar lämpligt,

dels erhålla upplåtelse af den för järnvägsanläggningen erforderliga, kronan

tillhöriga jord sålunda: att jord, som står under kronans omedelbara disposition,

upplåtes utan någon ersättning; att jord från de under bruk och

bergverk för nödigt skogsfång upplåtna kronoallmänningar upplåtes utan

annan godtgörelse än ersättning till vederbörande innehafvare för intrång i

nyttjanderätten; att jord från de genom domänstyrelsens försorg utarrenderade

kronoegendomar, hvilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas

fond, stuterierna eller Yadstena krigsmanshusfond, upplåtes utan

annan ersättning än för minskning i arrendatorns brukningsområde under

den återstående arrendetiden äfvensom för skada och intrång; samt att

för jord, som är till boställe eller åt enskild person, menighet eller inrättning

med åborätt eller annorledes än hvad ofvan sagts upplåten, ersättning

skall lämnas såväl för själfva marken som för skada och intrång;

skolande ersättningen i ofvannämnda fall bestämmas i den ordning, förordningen

angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof den 14

april 1866 stadgar;

dels ock kostnadsfritt begagna för anläggningen sådana å kronans ägor

belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara disponibla;

och åligger det fullmäktige i riksgäldskontoret att behörigen tillhandahålla

och utbetala de belopp, Kungl. Maj:t kan komma att å detta anslag

anvisa.

§ 19.

1902 års Riksdag bär

a) för sin del förklarat, att hinder icke möter för försäljning

af fastigheten nr 1 efter 1810 års nummerordning i kvarteret Lejonet i

Stockholm under villkor, dels att fastigheten inköpes för statsverkets räkning

för en köpeskilling af högst 2,250,000 kronor, hvilken köpeskilling

efter köpets afslutande, tills vidare och intill dess Riksdagen i fråga om

densammas utbetalande till säljaren annorlunda förordnar, skall för den

genom öfverenskommelsen emellan konung Gustaf III och prinsessan Sophia

Albertina den 17 mars 1783 bildade stiftelsens räkning innestå i riksgäldskontoret,

som å innestående beloppet årligen, räknadt från den dag

fastigheten till statsverkets disposition öfverlämnas, utbetalar fyra procent

ränta till den, som enligt bestämmelserna i nämnda öfverenskommelse må

vara därtill berättigad, dels att köpeskillingen må i sin helhet eller till

större eller mindre del, efter det Riksdagens medgifvande för hvarje sär
Bih.

till Biksd. Prof. 1910. 6 Samt. 1 Afd. 23 Häft. 2

(Biksgäldskontorets reglemente.)

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets Memorial Nr 26.

skildt fall inhämtats, användas till fastighetsförvärf för omförmälda stiftelses

räkning; dels ock att statsmedel icke må användas till reparation

eller underhåll af sålunda inköpt fastighet eller till andra utgifter för

densamma; samt

b) bemyndigat riksgäldskontor! att, därest den ifrågavarande

försäljningen kommer till stånd, ej mindre verkställa den i mom. a) omförmälda

årliga ränteutbetalning, utan äfven tillhandahålla erforderliga

medel till de fastighetsinköp, som enligt samma moment framdeles kunna

för stiftelsens räkning förekomma.

§ 20.

Eiksdagen har år 1906

dels medgifvit, att inköp af sådana, helt eller delvis, i enskild ägo

befintliga vattenfall, som inom den närmaste framtiden anses komma att

för drift af statens järnvägar erfordras och hvilkas inköp icke utan men

för staten anses kunna uppskjutas, må af Kung!. Maj:t beslutas till ett

sammanlagdt belopp af intill 5,000,000 kronor; samt att den afkastning,

samma vattenfall kunna komma att lämna under tiden, intill dess de varda

för det med inköpet afsedda ändamålet använda, skall inlevereras till statskontoret

för att redovisas under titel extra uppbörd;

dels ock bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att i mån af

behof, enligt Kungl. Maj:ts rekvisition, utanordna för ändamålet erforderliga

medel intill nämnda summa.

§ 21.

1907 års Eiksdag har

dels bemyndigat riksgäldskontoret att tillhandahålla telegrafstyrelsen

för anskaffande af lokaler för telegrafverkets behof ett lånebelopp af 3,000,000

kronor att, i mån af behof och sedan detta för hvarje gång blifvit af

Kungl. Maj:t och Eiksdagen pröfvadt, af telegrafstyrelsen i riksgäldskontoret

lyftas och jämte ränta, motsvarande den ränteutgift, som genom berörda

belopps öfverlämnande till telegrafstyrelsen förorsakas riksgäldskontoret,

inom tjugu år från första lyftningsdagen återgäldas medelst afbetalningar,

i den mån telegrafverkets medel därtill lämna tillgång, dock så att

dylika af betalningar böra en månad förut af telegrafstyrelsen för riksgäldskontoret

tillkännagifvas;

dels af nämnda lånemedel anvisat till inköp för telegrafverkets behof

fa egendomarna n:is IX och II i kvarteret Skvalperup i Malmö 350,000

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial Nr 26.

11

kronor samt för utförande af vissa byggnadsarbeten för utvidgning af

stationslokalerna i Malmö 169,000 kronor;

dels och medgifvit, att för telegrafverkets behof må, efter Kungl. Maj:ts

pröfning och godkännande, inköpas för byggnadstomter lämpliga fastigheter

i Göteborg, Norrköping, Landskrona, Örebro och Västerås, äfvensom att

köpeskillingarna därför må utbetalas af ofvannämnda lånemedel.

§ 22.

Riksdagen har år 1908 bemyndigat riksgäldskontoret att tillhandahålla

telegrafstyrelsen för uppförande af stationsbyggnader för telegrafverkets

behof i Stockholm och i Göteborg ett lånebelopp af 1,280,000 kronor

att, i mån af behof och sedan detta för hvarje gång blifvit af Kungl.

Maj:t pröfvadt, af telegrafstyrelsen i riksgäldskontoret lyftas och jämte

ränta, motsvarande den ränteutgift, som genom berörda belopps öfverlämnande

till telegrafstyrelsen förorsakas riksgäldskontoret, inom tjugu år från

första lyftningsdagen återgäldas medelst afbetalningar, i den mån telegrafverkets

medel därtill lämna tillgång, dock så, att dylika afbetalningar böra

en månad förut af telegrafstyrelsen för riksgäldskontoret tillkännagifvas.

§ 23.

Till fortsättning af statsbanan från Järna öfver Vagnhärad och Nyköping

förbi Lunda till Norrköping har 1908 års Riksdag för år 1909 beviljat

och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 1,300,000

kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 24.

Till fortsättning af statsbanan från Järna öfver Vagnhärad och Nyköping

förbi Lunda till Norrköping har 1909 års Riksdag för år 1910 beviljat

och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 2,000,000

kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 25.

Till fortsättning af statsbanan från Bastuträsk till Skellefteå och vidare

till Kallholmsfjärden har 1908 års Riksdag för år 1909 beviljat och till

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets Memorial Nr 26.

utgående från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 1,500,000 kronor, att

enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 26.

Till fortsättning af statsbanan från Bastuträsk till Skellefteå och vidare

till Kallholmsfjärden har 1909 års Riksdag för år 1910 beviljat och till

utgående från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 1,000,000 kronor, att

enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 27.

Till fullbordande af statsbanan från Morjärv öfver Storträsk: till Lappträsk

samt af landsvägen mellan Morjärv och Lappträsk har 1909 års

Riksdag för år 1910 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat

ett belopp af 1,061,246 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition

utbetalas.

§ 28.

Till fortsättning af statsbanan från Östersund till Ströms vattudal

(Ulriksfors) jämte bispår från Ulriksfors till Strömsund har 1908 års Riksdag

för år 1909 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat

ett belopp af 8,000,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 29.

Till fortsättning af statsbanan från Östersund till Ströms vattudal

(Ulriksfors) jämte bispår från Ulriksfors till Strömsund har 1909 års

Riksdag för år 1910 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat

ett belopp af 3,000,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition

utbetalas.

§ 30.

1909 års Riksdag har för inköp af områden, som kunna, erfordras

för blifvande dubbelbananordningar å linjerna Falköping—Ranten—Olskroken

samt Norrköping—Linköping, för år 1910 beviljat och till utgående

från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 200,000 kronor, att enligt

Kung], Maj:ts disposition utbetalas.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial Nr 26.

13

§ 31.

1909 års Riksdag har för anläggning af en reparationsverkstad vid

Notviken beviljat, utöfver redan tillgängliga medel, ett anslag af 500,000

kronor samt däraf för år 1910 till utgående från riksgäldskontor^ anvisat

ett belopp af 250,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 32.

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom framställda proposition (nr 134)

bar 1907 års Riksdag

1) medgifvit, att det köp, hvarigenom ledamöterna i styrelsen för Tro 11- bätte kanal- och vattenverk, majoren F. W. Hansen och direktören E. Frisell,

enligt statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 4 april 1907 bifogadt

köpekontrakt förvärfvat egendomen 3/8 mantal Sjöboda nr 1 i Västra

Tunhems socken och Väno härad af Älfsborgs län, må för Kungl. Maj:ts

och kronans räkning öfvertagas och de verificerade omkostnaderna för samma

köp af statsmedel gäldas;

2) godkänt och antagit det samma statsrådsprotokoll jämväl bifogade,

af grosshandlaren Gustaf G. E. Sandberg den 30 oktober 1906 undertecknade

köpeaftal angående landerierna Källshagen med den s. k. Hafvenströmska

lyckan och Fredrikslund med åkerlyckan Vårtäppan, belägna å

Vänersborgs stads donationsjord, med rätt för Kungl. Maj:t att i aftalet

vidtaga de formella ändringar, som kunna finnas påkallade;

3) medgifvit, att det köp, hvarigenom majoren Hansen enligt statsrådsprotokollet

bilagdt köpekontrakt förvärfvat den från frälsehemmanet 1/i

mantal Hörlycke i Gärdhems socken och Väne härad af Älfsborgs län afsöndrade

lägenheten Flolmen, må för Kungl. Maj:ts och kronans räkning

öfvertagas och de verificerade kostnaderna för samma köp af statsmedel

gäldas;

4) medgifvit, att inköp af andra fastigheter, som kunna erfordras för

statens nuvarande eller blifvande anläggningar vid Trollhättan, må af Kungl.

Maj:t beslutas till ett sammanlagdt belopp af intill 300,000 kronor; samt

5) bemyndigat riksgäldskontoret att på rekvisition, i mån af behof,

tillhandahålla Kungl. Maj:t ej mindre de medel, som erfordras för fullgörande

af likviden till majoren Hansen, direktören Frisell och grosshandlaren

Sandberg, än äfven det under mom. 4 omförmälda belopp af intill

300,000 kronor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets Memorial Nr 26.

§ 33.

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom framställda proposition har 1909

års Riksdag

1) medgifvit, att de i statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 26 mars

1909 omförmälda köp, hvarigenom förvärfvats dels n/64 mantal Starkekärr

nr 1 och 1/g mantal Grudmundstorp nr 1 i Vassända-Naglums socken af

Alfsborgs län, dels ett område om 4,3 9 hektar af de till Vänersborgs stads

donationsjord hörande åkerlyckorna nr 231 och 232 och dels ytterligare

ett område af förenämnda åkerlyckor, betecknadt med nr 65—78, må för

Kungl. Maj:ts och kronans räkning öfvertagas mot de vid inköpen betingade

köpeskillingarna, sammanlagdt 50,800 kronor, och de verificerade kostnaderna

för samma köp af statsmedel gäldas;

2) medgifvit, att inköp af fastigheter, som kunna erfordras för statens

nuvarande eller blifvande anläggningar vid Trollhättan äfvensom i öfrigt

för ändamålsenligt genomförande af de uppdrag, som lämnats eller komma

att lämnas vattenfallsstyrelsen, må af Kungl. Maj:t beslutas till ett sammanlagdt

belopp af högst 500,000 kronor; samt

3) bemyndigat riksgäldskontoret att på rekvisition, i mån af behof,

tillhandahålla Kungl. Maj:t ej mindre de medel, som, på sätt i moment 1

omförmäles, erfordras till gäldande af likviden och kostnaderna för de i

nämnda moment omförmälda fastighetsköp, än äfven under moment 2 omförmälda

belopp af högst 500,000 kronor.

§ 34.

1908 års Riksdag har dels af det utaf 1907 års Riksdag för anläggande

af en kraftstation för tillgodogörande af den staten tillhöriga vattenkraften

i Trollhätte strömmar med mera samt fortsättande och fullbordande

af den för kraftstationen erforderliga kraftkanalen beviljade anslaget

å 7,750,000 kronor till utgående från riksgäldskontoret under år 1909

anvisat återstående beloppet 2,750,000 kronor,

dels ock för år 1909 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret

anvisat ytterligare ett belopp af 2,800,000 kronor att, i den mån Kungl.

Maj:t prof var erforderligt, användas för att i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med ett af styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk framlagdt

förslag utbygga berörda kraftstation för en leveransförmåga af 76,000

elektriska hästkrafter.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial Nr 26.

15

§ 35.

1909 års Riksdag har för år 1910 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret

anvisat ett belopp af 1,500,000 kronor att enligt de närmare

föreskrifter, Kungl. Maj:t meddelar, användas för anläggning af

ledningar, afsedda att distribuera elektrisk energi från statens kraftstationer

vid Trollhättan, samt därmed sammanhängande arbeten.

§ 36.

Under villkor, dels att Göteborgs stad åtager sig att bekosta anläggning

af farled i Göta älf nedanför Bohusbanans bro till sådant djup, att

fartyg med 4 meters djupgående obehindradt kunna vid lågvatten där

framgå, dels och att kommuner eller enskilda förbinda sig att bestrida

kostnaderna för de åtgärder, som behöfva vidtagas för att fartyg med

nämnda djupgående skola kunna ingå till och angöra hamnar vid Karlstad,

Kristinehamn, Otterbäcken och Åmål, har 1909 års Riksdag för anläggning

af en ny farled mellan Vänersborg och Göteborg, i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med styrelsens för Trollhätte kanal- och vattenverk i statsrådsprotokollet

öfver civilärenden den 19 mars 1909 omförmälda förslag,

beviljat ett belopp af 22,800,000 kronor samt bemyndigat riksgäldskontoret

att af dessa medel på rekvisition tillhandahålla Kungl. Maj:t under år

1909 1,000,000 kronor och under år 1910 8,000,000 kronor.

§ 37.

För uppförande å det till tomt för naturhistoriska riksmuseet inköpta

området vid Djurgårds-Frescati af nya byggnader för museet har Riksdagen

år 1908 beslutat, bland annat, att ett belopp intill 990,000 kronor

skall af riksgäldskontoret förskottsvis utbetalas, på sätt Kungl* Maj:t bestämmer,

för att återgäldas i den mån ännu osålda, staten tillhöriga andelar

af kvarteren Grönlandet södra och Grönlandet norra i Stockholm äfvensom

statens byggnader i samma kvarter varda försålda och köpeskillingar

därför inflyta.

§ 38.

Riksdagen har år 1909 beslutat att för uppförande å viss för ändamålet

upplåten tomtplats af nya byggnader för allmänna barnbördshuset i

Stockholm äfvensom för anskaffande af nya inventarier för barnbördshuse*''

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets Memorial Nr 26.

ett belopp intill 574,860 kronor skall af riksgäldskontoret förskottsvis utbetalas,

på sätt Kungl. Maj:t bestämmer, för att återgäldas i den mån den

allmänna barnbördshuset tillhöriga fastigheten nr 8 kvarteret Murmästaren

i Stockholm varder försåld och köpeskilling därför inflyter.

2:o. Under innevarande riksdag på riksgäldskontoret anvisade utgifter.

§ 39.

Riksdagen har år 1910 bemyndigat riksgäldskontoret att tillhandahålla

telegrafstyrelsen för fortsatt utveckling af statens telefonväsende ett

lånebelopp för år 1910 af 8,500,000 kronor att, i mån af behof och sedan

detta för hvarje gång blifvit af Kungl. Maj:t pröfvadt, af telegrafstyrelsen

i riksgäldskontoret ljftas och jämte ränta, motsvarande den ränteutgift,

som genom berörda belopps öfverlämnande till telegrafstyrelsen förorsakas

riksgäldskontoret, inom tjugu år från första lyftningsdagen återgäldas

medelst afbetalningar, i den mån telegrafverkets medel därtill lämna tillgång,

dock så, att dylika afbetalningar böra en månad förut af telegrafstyrelsen

hos riksgäldskontoret tillkännagifvas.

§ 40.

1910 års Riksdag har bemyndigat riksgäldskontoret att under år

1911 i mån af behof tillhandahålla statskontoret medel att tillföras den

under benämningen norrländska nyodlingsfonden inrättade fond för befrämjande

af uppodling af jord i Dalarne och Norrland till så stort belopp,

som finnes erforderligt för att, tillsammans med till fonden inflytande annuiteter

å utlämnade lån och andra fonden tillhöriga medel, tillgodose

ett lånebehof af 300,000 kronor.

§ 41.

Med anledning af Kungl. Maj:ts proposition nr 142 har 1910 års

Riksdag dels beslutat,

att en särskild fond å 200,000 kronor skall inrättas för befrämjande

af handtverk och därmed jämförlig mindre industri, från hvilken fond, efter

pröfning af Kungl. Maj:t, i mån af tillgång lån må tilldelas Sveriges handtverksorganisation,

som förklarat sig villig att i egenskap af låneförmedlare

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial Nr 26.

17

utlämna låneunderstöd till handtverkare och mindre industriidkare för anskaffande

af arbetsmaskiner, motorer och andra dyrbarare arbetsredskap, samt

att inflytande räntor å de från fonden utlämnade lån må ingå till fonden

för att tillsammans med fondens öfriga tillgångar användas för det med

fonden afsedda ändamål,

dels och bemyndigat riksgäldskontor att för ändamålet under år 1911

i mån af behof tillhandahålla statskontoret ett belopp af högst 50,000

kronor.

§ 42.

Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1910 års Riksdag beviljat

och ställt till Kungl. Maj:ts förfogande ett extra anslag af 7,500,000

kronor att utgå under fem år från och med år 1912 med 1,500,000 kronor

årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af

dessa år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras,

ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande af nya,

ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa af Kungl. Maj:t

beviljade understödsbelopp att utgå i enlighet med följande villkor och

bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kungl. Maj:t, som

ock närmare bestämmer de ställen, hvilka järnväg skall beröra, varande det

sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen

erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande

med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens

granskning föranledas;

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,

skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital,

som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande

på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst

så stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden,

bör utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet

lämnadt tillskott till järnvägsanläggningens utförande;

3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden

eller det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets

fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande

däraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet, som

bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnadt

tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas,

Bihang till Riksdagens Protokoll 1910. 6 Sami. 1 Afd. 23 Höft. 3

(Riksgiildskontorets reglemente).

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets Memorial Nr 26.

och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjämte en tiondedel

af den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning af järnvägsanläggningen

blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af kungl.

kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för afsyning och

besiktning af enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik

förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans

öppnande för allmän trafik;

4:o) att med afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten för låneunderstödets återgäldande beräknas till fem

procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet först

godtgöres ränta efter fyra och en half procent å oguldet kapitalbelopp och

återstoden utgör afbetalning därå;

b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under

en tid omfattande högst tre år från lyftningsdagarna men dock ej sträckande

sig utöfver ett år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts

bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgifvas

anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta,

genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stadgad

ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts;

c) att så snart å lyftadt lånebelopp upplupit ett års ränta, som icke

är att hänföra till anståndsränta, förstnämnda räntas belopp skall inbetalas

till staten;

d) att kapitalafbetalning skall genom erläggande af fullständig annuitet

vidtaga tre år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande

senast skall vara färdig och öppnad för trafik, skolande i sammanhang

härmed likvid ske af all därförinnan upplupen, obetald ränta, som

icke är att hänföra till anståndsränta; och

e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskrifven ordning

erlägges, låntagaren skall därå gälda fem procent ränta, intill dess samma

belopp varder behörigen inbetaldt;

5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och

materiel äfvensom all bolagets öfriga egendom skall utgöra säkerhet för den

af staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans

utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan

fordran i den järnväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen

beviljats; börande ej mindre såsom villkor för statslånets erhållande

och tillgodonjutande i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet

att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets järnväg med

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial Nr 26.

19

förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan fordran hos bolaget,

än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till dess inteckning

med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för förut lyftade

andelar af lånet; hvarjämte of vanberörda sista tredjedel ej må utbekommas,

förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje annan

fordran än statens blifvit i bolagets järnväg behörigen meddelad;

6:o) att Kung! Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd

ledamot i direktionen för hvarje järnvägsbolag, som innebar lån af staten,

och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och

räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall

bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara

skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, bvilka

Kung!. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla

de villkor och kontroller, som af Kungl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga;

samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kungl.

Maj:t så pröfvar lämpligt,

dels erhålla upplåtelse af den för järnvägsanläggningen erforderliga,

kronan tillhöriga jord sålunda: att jord, som står under kronans omedelbara

disposition, upplåtes utan någon ersättning; att jord från de under bruk

och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna kronoallmänningar upplåtes

utan annan godtgörelse än ersättning till vederbörande innehafvare för intrång

i nyttjanderätten; att jord från de genom domänstyrelsens försorg

utarrenderade kronoegendomar, bvilka icke upplåtits till förenade mötes - passevolanskassornas fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, upplåtes

utan annan ersättning än för minskning i arrendatorns brukningsområde

under den återstående arrendetiden, äfvensom för skada och intrång;

samt att för jord, som är till boställe eller åt enskild person, menighet

eller inrättning med åborätt eller annorledes än hvad ofvan sagts upplåten,

ersättning skall lämnas såväl för själfva marken som för skada och intrång;

skolande ersättningen i ofvannämnda fall bestämmas i den ordning, förordningen

angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof den 14

april 1866 stadgar;

dels ock kostnadsfritt begagna för anläggningen sådana å kronans ägor

belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara disponibla;

och åligger det fullmäktige i riksgäldskontoret att behörigen tillhanda
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

50

Bankoutskottets Memorial Nr 26.

hålla och utbetala de behopp, Kungl. Maj:t kan komma att å detta anslag

anvisa.

§ 48.

Till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade

järnvägar har 1910 års Riksdag för år 1911 beviljat och till utgående

från riksgäldskontoret anvisat ett anslag å 8,325,000 kronor, att enligt

Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 44.

Till fortsättning af statsbanan från Jama öfver Vagnhärad och Nyköping

förbi Lunda till Norrköping har 1910 års Riksdag beviljat och till

utgående från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 1,000,000 kronor,

att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 45.

Till fortsättning af statsbanan från Bastuträsk till Skellefteå och vidare

till Kallholmsfjärden har 1910 års Riksdag för år 1911 beviljat och till

utgående från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 1,000,000 kronor,

att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 46.

Till fortsättning af statsbanan från Östersund till Ströms vattudal (Ulriksfors)

jämte bispår från Ulriksfora till Strömsund har 1910 års Riksdag

för år 1911 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett

belopp af 1,500,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 47.

Till fullbordande af statsbanan från Gröteborg till Skee har 1910 års

Riksdag för år 1911 beviljat ett anslag af 2,088,000 kronor, att emellertid

utgå redan under år 1910; och har Riksdagen anvisat detta anslag

till utbetalning från riksgäldskontoret.

§ 48.

Till afslutande af arbetet med utläggning af ytterligare ett järnvägs
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutslcottets Memorial Nr 26.

21

spår mellan Tomteboda och Järfva järnvägsstationer samt de i sammanhang

därmed stående arbeten och markförvärf bär 1910 års Riksdag för år 1911

beviljat och till utgående från riksgäld.''kontoret anvisat ett belopp af 700,000

kronor att enligt Kung]. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 49.

Under förbehåll af kostnadsfri upplåtelse af mark och kontant bidrag

af staden Södertälje, Södertälje kanal- och slussverks aktiebolag och C. F.

Liljewalchs stärbhus enligt afgifna förbindelser, har 1910 års Riksdag

beslutat dels utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan Rönninge och

Järna stationer å västra stambanan, dels banans framdragande i ändrad

sträckning från Rönninge på fast bro å segelfri höjd öfver Södertälje kanal

norr om slussen därstädes och vidare genom staden Södertälje, dels och af

ifrågavarande arbeten föranledda station sanordningars utförande, allt för en

beräknad kostnad af 6,200,000 kronor, och har Riksdagen för påbörjande

af berörda anläggningar för år 1911 till utgående från riksgäldskontoret

anvisat ett belopp af 500,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition

utbetalas.

§ so.

Under förbehåll att de i statsrådsprotokollet öfver civilärenden för den

15 april 1910 förutsatta villkor om kostnadsfri upplåtelse af mark m. m.

iakttagas, har 1910 års Riksdag beslutat anläggning af en statsbana från

Lappträsk till Yeittijärvi och i sammanhang därmed byggande af utfartsväg

från Keräsjoki, med rätt för Kungl. Maj:t att närmare förordna om

de orter, järnvägen bör genomgå, samt för ändamålet till utgående från

riksgäldskontoret anvisat 150,000 kronor för år 1910 och 898,000 kronor

för år 1911, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 51.

För fullbordande af anläggningen af en reparationsverkstad vid Notviken

har 1910 års Riksdag för år 1911 beviljat och till utgående från

riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 250,000 kronor, att enligt Kungl.

Maj:ts disposition utbetalas.

§ 52.

Af det utaf Riksdagen för anläggning af en ny farled mellan Vä
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets Memorial Nr 26.

nersborg och Gröteborg beviljade anslaget å 22,800,000 kronor har 1910

års Riksdag anvisat ett belopp af 2,000,000 kronor, att under år 1911

utgå från riksgäldskontoret och enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 58.

1910 års Riksdag har för år 1911 beviljat och till utgående från

riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 1,000,000 kronor att enligt de närmare

föreskrifter, Kungl. Maj:t meddelar, användas för anläggning af ledningar,

afsedda att distribuera elektrisk energi från statens kraftstationer

vid Trollhättan, samt därmed sammanhängande arbeten.

§ 54.

För uppförande af en elektrisk kraftstation vid Porjusfallen i Stora

Lule älf och i sammanhang därmed anläggning af järnväg mellan Grellivare

och Porjus samt för öfriga erforderliga åtgärder i och för införande

af elektrisk drift å bandelen Kiruna—Riksgränsen har 1910 års Riksdag

beviljat ett anslag af 21,500,000 kronor och däraf till utgående från riksgäldskontoret

anvisat för år 1910 4,915,000 kronor samt för år 1911

2,650,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

4:o. På riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

§ 56.

Till följd af stadgandet i regeringsformens 68 § har Riksdagen anslagit

och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma

af sju millioner fem hundra tusen kronor, för att vid infallande krig af

Konungen lyftas, sedan han statsrådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat.

Riksdagens å denna summa utfärdade förseglade anordning får

ej förr brytas eller summan af fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen

blifvit i allmänna tidningarna kungjord.

§ 57.

Den kreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande,

bör å riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under

tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial Nr 26.

23

Konungen till rikets försvar eller andra högst viktiga och angelägna ändamål,

sedan hela statsrådets tankar däröfver blifvit inhämtade, finner den

vara oundgängligen nödig, har Riksdagen fastställt till sju millioner fem

hundra tusen kronor.

§ 58.

För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst

föregående paragrafer å riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks

härtill disponibla tillgångar begagnas, och, ifall dessa icke äro tillräckliga,

de därutöfver erforderliga medlen af riksgäldskontoret upplånas mot kontorets

obligationer, ställda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller

efter föregången uppsägning; ägande fullmäktige att, med hänsikt till de

vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma

räntevillkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer;

dock får obligationernas förfallotid icke utsättas senare än fem år efter deras

utgifningsdag.

§ 59.

Till bestridande af sådana telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för

uppfyllande af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen

medgifvit, att Kungl. Maj:t må äga att, i händelse verkets egna medel

därtill icke lämna tillgång, i riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp

af högst 150,000 kronor.

§ 80.

Riksdagen har åren 1898, 1908 och 1908 bemyndigat riksgäldskontoret

att, för beredande af den tillgång till riksgäldskontoret åliggande försträckningar

till odlingslånefonden, som kan erfordras utöfver hvad

enligt särskilda beslut må blifva för sådant ändamål till riksgäldskontoret

öfverlämnadt, i mån af behof försälja obligationer i svenskt mynt, ouppsägbara

från långifvarens sida, men ställda att återbetalas viss kortare tid

efter af riksgäldskontoret verkställd uppsägning, med rätt tillika för fullmäktige

att bestämma dessa obligationers valörer, räntefot och uppsägningstid.

Riksdagen har år 1907 bemyndigat riksgäldskontoret att medelst försäljning

af statsobligationer bereda erforderlig tillgång för utbetalning af

de medel, som för hvart och ett af åren 1907 —1911 erfordras för att

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bankoutsleottets Memorial Nr 26.

fonden för fiskerinäringens befrämjande skall kunna bestrida viss ränteutgift

äfvensom tillgodose ett årligt lånebehof af 750,000 kronor.

Riksdagen har år 1908 bemyndigat riksgäldskontoret att medelst försäljning

af statsobligationer bereda erforderlig tillgång för öfverlämnande

till egnahemslånet onden, af år 1908 högst 800,000 kronor samt hvart och

ett af åren 1909—1913 de medel, som erfordras för att tillsammans med

till fonden inflytande rånte- och kapitalinbetalningar å utlämnade lån samt

andra fonden tillhöriga medel såväl bestrida fondens ränteutgift till riksgäldskontoret

och, under år 1909, visst förvaltningsbidrag, som ock tillgodose

ett årligt lånebehof af 5,000,000 kronor.

Riksdagen har år 1909 bemyndigat riksgäldskontoret att medelst försäljning

af statsobligationer bereda erforderlig tillgång för utbetalning af

dels 3,000,000 kronor till fortsättning af statsbanan Östersund—Ströms

vattudal med bispår,

dels 2,000,000 kronor till fortsättning af statsbanan Järna—Nyköping—Norrköping,

dels ej mindre de medel, som erfordras till gäldande af likviden, 50,300

kronor, samt kostnaderna för köp af vissa fastigheter i närheten af Trollhättan,

än äfven ett belopp af högst 500,000 kronor för inköp af andra

fastigheter, som kunna erfordras för statens nuvarande eller blifvande anläggningar

vid Trollhättan in. in.,

dels ock 1,500,000 kronor, för år 1910 beviljade medel af 1906 års

fond till låneunderstöd för enskilda järnvägsanläggningar,

Riksdagen har år 1910 bemyndigat riksgäldskontoret att medelst försäljning

af statsobligationer bereda erforderlig tillgång för utbetalning af

dels 8,500,000 kronor, lån till telegrafstyrelsen för fortsatt utveckling

af statens telefonväsende,

dels de medel, som erfordras, för att norrländska nyodlingsfonden skall

kunna under år 1911 tillgodose ett lånebehof af 300,000 kronor,

dels högst 50,000 kronor, att tillföras handtverkslånefonden,

dels 8,325,000 kronor, till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens

redan trafikerade järnvägar,

dels 1,000,000 kronor, till fortsättning af statsbanan Järna—Nyköping

—Norrköping,

dels 1,000,000 kronor, till fortsättning af statsbanan Bastuträsk—Skellefteå—Kallholmsfjärden.

dels 1,500,000 kronor, till fortsättning af statsbanan Östersund—Ströms

vattudal med bispår,

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial Nr 26.

25

dels 2,088,000 kronor, till fullbordande af statsbanan Göteborg—Skee,

dels 700,000 kronor, för utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan

Tomteboda och Järfva järnvägsstationer m. m.,

dels 500,000 kronor, för påbörjande af utläggning af ytterligare ett

järnvägsspår mellan Rönninge och Järna stationer m. m.,

dels 150,000 kronor år 1910 och 893,000 kronor år 1911, föranläggning

af en statsbana Lappträsk—Yeittijärvi m. m.,

dels 250,000 kronor, för fullbordande af anläggningen af en reparationsverkstad

vid Notviken,

dels 2,000,000 kronor, till fortsättning af anläggning af en ny farled

mellan Vänersborg och Göteborg,

dels 1,000,000 kronor, för anläggning af ledningar, afsedda att distribuera

elektrisk energi från statens kraftstationer vid Trollhättan m. m.,

dels 4,915,000 kronor år 1910 och 2,650,000 kronor år 1911, för

anläggning af en elektrisk kraftstation vid Porjusfallen i Stora Lule älf m. m.,

dels ock 1,500,000 kronor, för år 1911 beviljade medel af 1906 års

fond till låneunderstöd för enskilda järnvägsanläggningar.

För konvertering af äldre statslån, när omständigheterna därtill föranleda

och sådant med fördel för staten kan ske, äga fullmäktige att, på

sätt och till belopp fullmäktige finna lämpligt, dock ej utöfver hvad som

till konvertering åtgår, försälja eller träffa aftal om blifvande försäljning

af statsobligationer, förskrift^ med lägre ränta än det statslån, som utgör

föremål för konvertering.

För den händelse nya obligationer komma att af riksgäldskontor et

utfärdas, skola fullmäktige underställa Kungl. Maj:ts fastställelse de beslut,

som rörande sådan upplåning kunna komma att fattas, med anhållan,

att Ivungl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela sin garanti.

Om nya statsobligationer, i hvilka någon viss, ovillkorlig återbetalning

medelst årlig amortering ej blifvit af staten utfäst, varda af fullmäktige

i riksgäldskontoret utfärdade, skola fullmäktige snarast möjligt göra

framställning om anvisande af de medel, hvilka böra årligen afsättas för

skuldbeloppets amortering inom den tid, fullmäktige anse lämplig; skolande

dessa medel ingå till fonden för statsskuldens amortering för att användas

på sätt beträffande denna fond är i reglementet särskild! stadgadt.

Dessutom böra fullmäktige — sedan Kungl. Maj:t bifallit Riksdagens

begäran därom, att utlottningslistorna rörande de i svenskt mynt förskrifna

statsobligationer må såsom bihang få medfölja svensk författningssamling —

Bihang till Riksdagens Protokoll 1910. 6 Sami. 1 Afd. 23 Höft. 4

(Riksgäldskontorets reglemente.)

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bankoutskottets Memorial Nr 26.

föranstalta, det nämnda listor hädanefter varda till vederbörande behörigen

aflämnade, för att på nämnda sätt komma till allmänhetens kännedom.

§ 138.

Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet

stridande stadganden angående riksgäldskontorets förvaltning och därmed

gemenskap ägande ämnen få icke vidare åberopas och tillämpas.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.