Memorial med förslag till återstående stadganden i det nya reglementet för riksgäldskontor et.
1910-06-09 · 26 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 25 av 26 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1910:26, Memorial med förslag till återstående stadganden i det nya reglementet för riksgäldskontor et.
Dokumentets text
Bankoutskottets Memorial Nr 26.
1
Nr 26.
Ankom till Riksdagens kansli den 9 juni 1910 kl. 2 e. m.
Memorial med förslag till återstående stadganden i det nya
reglementet för riksgäldskontor et.
I
Bankoutskottet får härmed öfverlämna förslag till återstående stadganden
i det nya reglementet för riksgäldskontoret, hvilka stadganden afse:
riksgäldskontorets återstående utgifter till följd af beslut vid föregående
riksdagar;
riksgäldskontorets utgifter, anvisade vid innevarande riksdag;
på riksgäldskontoret anvisade kreditiv; samt riksgäldskontorets upplåning.
Af motsvarande stadganden i nu gällande reglemente hafva bestämmelserna^
§§ 15, 28, 25, 27, 29—31, 34, 85, 37, 40, 45 och 48 uteslutits,
såsom afseende uppdrag, hvilka numera fullgjorts.
Det i § 40 föreslagna stadgandet har införts på grund af Riksdagens
bifall till. jordbruksutskottets hemställan i dess utlåtande nr 88, i anledning
af Kungl. Maj:ts proposition angående anvisande af ytterligare
medel till norrländska nyodlingsfonden.
Den föreslagna § 41 grundar sig på Riksdagens bifall till sammansatta
stats- och bankoutskottets nr 2 hemställan i dess utlåtande nr 8,
i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående bildande af en lånefond
för befrämjande af handtverk och därmed jämförlig mindre industri.
De föreslagna §§ 39, 42—54 samt 56 — 58 grunda sig på Riksdagens
beslut i anledning af statsutskottets utlåtanden och memorial nr
6, 26, 59, 74, 75, 83, 84, 85 och 98.
Bihang till Riksdagens Protokoll 1910. 6 Sami. 1 Afd. 23 Raft. (Nr 26—27). 1
(Riksgäldskontorets reglemente.)
2
Bankoutskottets Memorial Nr 26.
I den föreslagna § 80, angående riksgäldskontorets upplåning, har
införts det lånebemyndigande, som bör lämnas riksgäldskontor i följd af
RiksdageDS bifall till statsutskottets hemställan i memorialet n:r 108, angående
statsregieringen för år 1911.
Med förbehåll, såsom vanligt, att vid reglementets slutliga uppställning
få ändra paragrafernas nurnmeranorduing, där sådant kan erfordras,
hemställer utskottet,
att det nu öfverlämnade förslaget till stadgandtn
må af Riksdagen godkännas.
Stockholm den 9 juni 191Q.
På bankoutskottets vägnar:
WERNER G. von SCHWERIN.
Bankoutskottets Memorial Nr 26.
3
Angående riksgäldskontoret åliggande utbetalningar.
l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar.
§ 8.
Riksdagen har år 1898 beslutat, att till odling slånefonden må under
hvart af åren 1899—1903 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande
annuiteter å odlingslån, än äfven af riksgäldskontoret, i mån af behof och
uppå rekvisition af Kungl. Maj:t, öfverlämnas medel till så stort belopp, som
jämte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst
en million kronor årligen, samt att riksgäldskontoret skall af fonden erhålla
godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels öfverlämnande
till fonden för riksgäldskontoret förorsakas.
§ 9.
Riksdagen har år 1903 beslutat, att till odling slånefonden må under
hvart af åren 1904—1908 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande
annuiteter å odlingslån, än äfven af riksgäldskontoret, i mån af behof och
uppå rekvisition af Kungl. Maj:t, öfverlämnas medel till så stort belopp,
som jämte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande
af högst en million kronor årligen, samt att riksgäldskontoret skall af
fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels
öfverlämnande till fonden för riksgäldskontoret förorsakas.
§ io.
Riksdagen har år 1908 medgifvit, att till odling slånefonden må under
hvart af åren 1909—1913 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande
annuiteter å odlingslån, än äfven af riksgäldskontoret, i mån af behof och
uppå rekvisition af Kungl. Maj:t, öfverlämnas medel till så stort belopp,
som jämte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande
af högst en million kronor årligen, äfvensom beslutat, att riksgäldskontoret
skall af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda
medels öfverlämnande till fonden för riksgäldskontoret förorsakas.
4
Bankoutskotteis Memorial Nr 26.
§ 11.
1906 års Riksdag har, i anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda
framställning, beslutat, bland annat:
att en särskild fond å 800,000 kronor skall inrättas för befrämjande
af uppodling af jord i Norrland och Dalarne (norrländska ny odlings fonden),
från hvilken fond i mån af tillgång lån må tilldelas landsting eller hushållningssällskap,
som förklarat sig villigt att utlämna låneunderstöd till
mindre jordbrukare för uppodling af till åker lämplig mark;
att inflytande räntor å de från fonden utlämnade lån må ingå till
fonden för att tillsammans med fondens öfriga tillgångar användas för det
med fonden afsedda ändamål;
att fonden skall af statskontoret förvaltas; samt
att bemyndiga riksgäldskontoret att för ändamålet under år 1907 i
mån af behof tillhandahålla statskontoret ett belopp af högst 100,000 kronor.
Vidare har Riksdagen åren 1907 och 1908 bemyndigat riksgäldskontoret
att i mån af behof tillhandahålla statskontoret under år 1908 ett belopp
af högst 200,000 kronor och under år 1909 ett belopp af högst 300,000
kronor att tillföras nämnda fond.
1909 års Riksdag har bemyndigat riksgäldskontoret att under år 1910
i mån af behof tillhandahålla statskontoret medel att tillföras fonden till så
stort belopp, som finnes erforderligt för att, tillsammans med till fonden
inflytande annuiteter å utlämnade lån och andra fonden tillhöriga medel,
tillgodose ett lånebehof af 800,000 kronor.
§ 12.
1907 års Riksdag har under hufvudsakligen samma villkor och bestämmelser,
som i fråga om den redan bildade lånefonden för rederinäringens
understödjande stadgats med afseende å dess förvaltning och användning
samt rörande dispositionen af inflytande räntor och kapitalafbetalningar å
de från fonden utlämnade lån, bemyndigat riksgäldskontoret att, utöfver de
till samma fond åren 1908 och 1905 anvisade belopp af tillhopa 10,000,000
kronor, i mån af behof tillhandahålla statskontoret ytterligare 5,000,000
kronor.
1909 års Riksdag har medgifvit. att de kapitalafbetalningar, som å de
från lånefonden för rederinäringens understödjande utgående lånen verkställas,
må äfven för tiden efter år 1909 intill utgången af år 1911 tilläggas
fonden.
Bankoutskottets Memorial Nr 26.
5
§ 13.
1907 års Riksdag har dels bemyndigat riksgäldskontoret att för höjning
af fonden för torfindustriens befrämjande, i mån af behof, tillhandahålla
statskontoret utöfver de af Riksdagen redan förut anvisade medel en
summa af högst 2,000,000 kronor, däraf under år 1907 högst 750,000
kronor, dels och medgifvit, att de kapitalafbetalningar, livilka enligt gällande
bestämmelser skola verkställas å lån, som erhållits från fonden, må,
oafsedt om de afse lån, som beviljats af nu ifrågavarande medel, eller
lån, som utgått af fondens öfriga tillgångar, intill utgången af år 1913
tilläggas fonden.
§ H.
1907 års Riksdag har
a) bemyndigat riksgäldskontoret att för hvart och ett af åren 1907—
1911 på rekvisition af Kungi. Maj:t till fonden för fiskerinäringens befrämjande,
i mån af behof, öfverlämna medel till så stort belopp, som
finnes erforderligt för att tillsammans med till fonden inflytande annuiteter
å utlämnade lån och andra fonden tillhöriga medel, med undantag för år
1907 af redan beviljadt statsanslag, ej mindre bestrida den i nästa punkt
omförmälda ränteutgift än äfven tillgodose ett årligt lånebehof af 750,000
kronor; och
b) beslutat, att riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse
för den ränteutgift, som genom medels öfverlämnande till fonden för riksgäldskontoret
förorsakas.
§ 15.
1909 års Riksdag har
dels bemyndigat riksgäldskontoret att under åren 1910 och 1911 tillhandadahålla
statskontoret, för utlämnande af lån från jordförmedlings fonden, så
stort belopp, att detta tillsammans med hvad som under åren 1908 och 1909
af för dessa år anvisade medel blifvit för ändamålet till statskontoret öfverlänmadt,
uppgår till högst 2,000,000 kronor;
dels beslutat, att riksgäldskontoret skall af fondens medel erhålla godtgörelse
för den ränteutgift, som genom ofvanberörda medels öfverlämnande
till fonden för riksgäldskontoret förorsakas;
dels och medgifvit, att till fonden inflytande kapitalbetalningar och
6
Bankoutskottets Memorial Nr 26.
räntor, i den mån de icke åtgå till ersättande af riksgäldskontorets ränteutgift,
må intill utgången af år 1911 tilläggas fondens kapital.
§ 16.
I anledning af Kungl. Majds proposition n:o 96 har 1908 års Riksdag
dels medgifvit, att till egnahemslånefonden må under hvart och ett åt
åren 1910—1913 ingå de till statskontoret inflytande rånte- och kapitalinbetalningar
å från fonden utlämnade lån;
dels bemyndigat riksgäldskontoret att, på rekvisition i mån af behof,
till egnahemslånefonden öfverlämna ej mindre för år 1908, utöfver hvad
Riksdagens år 1904 fattade beslut angående egnahemslånefonden föranleder,
ett belopp af högst 800,000 kronor, än äfven för hvart och ett af åren
1909—1913 medel till så stort belopp, som finnes erforderligt för att tillsammans
med till fonden inflytande rånte- och kapitalinbetalningar å utlämnade
lån samt andra fonden tillhöriga medel såväl bestrida den här nedan
omförmälda ränteutgift och, under år 1909, visst närmare angifvet förvaltningsbidrag,
som ock tillgodose ett årligt lånebehof af 5 millioner kronor;
dels ock beslutat, att riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godt,- görelse för den ränteutgift, som genom medels öfverlämnande till fonden
för riksgäldskontoret förorsakas.
§ 17.
1908 års Riksdag har dels bemyndigat riksgäldskontoret att på rekvisition
tillhandahålla styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk ett lånebelopp
af intill 400,000 kronor för att enligt de närmare bestämmelser, som Kung!.
Maj:t utfärdar, användas för utlämnande af byggnadslån åt personer, till
hvilka med äganderätt eller tomträtt upplåtas tomter inom det af styrelsen
i skrifvelse till Kung]. Maj:t den 12 april 1906 föreslagna egnahemsområde
vid Trollhättan, dels ock beslutat, att hvad sålunda af styrelsen för Trollhätte
kanal- och vattenverk upplånats skall jämte ränta, motsvarande den
ränteutgift, som genom ifrågavarande lån förorsakas riksgäldskontoret,
inom tjugufem år från första lyftningsdagen återgäldas medelst afbetalningar
i den man sådant finnes lämpligt, dock att dylika afbetalningar skola
minst en månad förut hos riksgäldskontoret tillkännagifvas.
§ 18.
Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1906 års Riksdag beviljat
och ställt till Kungl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,600,000
Bankoutskottets Memorial Nr 26.
7
kronor, att utgå under fem år från och med år 1907 med 1,500,000
kronor årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett
af dessa år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod
disponeras, ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande af
nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa af Kungl.
Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande villkor
och bestämmelser:
l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kungl. Maj:t,
som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka järnväg skall beröra, varande
det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för
möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens
användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens
granskning föranledas;
2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,
skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett
kapital, som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens
utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst
så stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden,
bör utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lämnadt tillskott till järnvägsanläggningens utförande;
8: o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden
efter det fastställda kostnadsförslag^ samt lyftas i mån af arbetets
fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med
iakttagande häraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet,
som bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lämnadt tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman,
som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjämte en
tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning
af järnvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af
kungl. kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för afsyning
och besiktning af enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän
trafik förrättad samt väg- och vatten byggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till
banans öppnande för allmän trafik;
4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:
a) att anuuiteten beräknas till fem procent ä ursprungliga försträekningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och eu
half för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning
därå;
8
Bankoutskottets Memorial Nr 26.
b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre år,
dock icke utöfver ett år från den dag, då enligt Kungl. Maj:ts bestämmande
järnväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande
beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves,
till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetslikviderna all öfrig
ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt,
så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares
så länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande
anstånd medgifvits, blifver till staten inbetaldt;
c) att kapitalafbetalnirig skall vidtaga tre år efter den dag, då enligt
Kungl. Maj:ts bestämmande järnväg senast skall vara färdig och för trafik
öppnad; och
d) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskrifven ordning
erlägges, låntagaren skall därå gälda fem procent årlig ränta, intill dess
samma belopp varder behörigen inbetaldt;
5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och
materiel äfvensom all bolagets öfriga egendom skall utgöra säkerhet för
den af staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans
utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan
fordran i den järnväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen
beviljats; börande ej mindre såsom villkor för statslånets erhållande och
tillgodonjutande i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet
att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets järnväg med förmånsrätt
för samma fordran framför hvarje annan fordran hos bolaget, än ock
en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till dess inteckning med
ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för förut lyftade
andelar af lånet; hvarjämte ofvanberörda sista tredjedel ej må utbekommas,
förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje annan
fordran än statens blifvit i bolagets järnväg behörigen meddelad;
6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd
ledamot i direktionen för hvarje järnvägsbolag, som innehar lån af staten,
och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning
och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor
skall bekostas af bolaget;
7:o) att hvarje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara
skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik,
hvilka Kungl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt
alla de villkor och kontroller, som af Kungl. Maj:t pröfvas lämpliga och
nödiga; samt
Bankoutskottets Memorial Nr 26.
9
8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kungl.
Maj: t så pröfvar lämpligt,
dels erhålla upplåtelse af den för järnvägsanläggningen erforderliga, kronan
tillhöriga jord sålunda: att jord, som står under kronans omedelbara disposition,
upplåtes utan någon ersättning; att jord från de under bruk och
bergverk för nödigt skogsfång upplåtna kronoallmänningar upplåtes utan
annan godtgörelse än ersättning till vederbörande innehafvare för intrång i
nyttjanderätten; att jord från de genom domänstyrelsens försorg utarrenderade
kronoegendomar, hvilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas
fond, stuterierna eller Yadstena krigsmanshusfond, upplåtes utan
annan ersättning än för minskning i arrendatorns brukningsområde under
den återstående arrendetiden äfvensom för skada och intrång; samt att
för jord, som är till boställe eller åt enskild person, menighet eller inrättning
med åborätt eller annorledes än hvad ofvan sagts upplåten, ersättning
skall lämnas såväl för själfva marken som för skada och intrång;
skolande ersättningen i ofvannämnda fall bestämmas i den ordning, förordningen
angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof den 14
april 1866 stadgar;
dels ock kostnadsfritt begagna för anläggningen sådana å kronans ägor
belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara disponibla;
och åligger det fullmäktige i riksgäldskontoret att behörigen tillhandahålla
och utbetala de belopp, Kungl. Maj:t kan komma att å detta anslag
anvisa.
§ 19.
1902 års Riksdag bär
a) för sin del förklarat, att hinder icke möter för försäljning
af fastigheten nr 1 efter 1810 års nummerordning i kvarteret Lejonet i
Stockholm under villkor, dels att fastigheten inköpes för statsverkets räkning
för en köpeskilling af högst 2,250,000 kronor, hvilken köpeskilling
efter köpets afslutande, tills vidare och intill dess Riksdagen i fråga om
densammas utbetalande till säljaren annorlunda förordnar, skall för den
genom öfverenskommelsen emellan konung Gustaf III och prinsessan Sophia
Albertina den 17 mars 1783 bildade stiftelsens räkning innestå i riksgäldskontoret,
som å innestående beloppet årligen, räknadt från den dag
fastigheten till statsverkets disposition öfverlämnas, utbetalar fyra procent
ränta till den, som enligt bestämmelserna i nämnda öfverenskommelse må
vara därtill berättigad, dels att köpeskillingen må i sin helhet eller till
större eller mindre del, efter det Riksdagens medgifvande för hvarje sär
Bih.
till Biksd. Prof. 1910. 6 Samt. 1 Afd. 23 Häft. 2
(Biksgäldskontorets reglemente.)
10
Bankoutskottets Memorial Nr 26.
skildt fall inhämtats, användas till fastighetsförvärf för omförmälda stiftelses
räkning; dels ock att statsmedel icke må användas till reparation
eller underhåll af sålunda inköpt fastighet eller till andra utgifter för
densamma; samt
b) bemyndigat riksgäldskontor! att, därest den ifrågavarande
försäljningen kommer till stånd, ej mindre verkställa den i mom. a) omförmälda
årliga ränteutbetalning, utan äfven tillhandahålla erforderliga
medel till de fastighetsinköp, som enligt samma moment framdeles kunna
för stiftelsens räkning förekomma.
§ 20.
Eiksdagen har år 1906
dels medgifvit, att inköp af sådana, helt eller delvis, i enskild ägo
befintliga vattenfall, som inom den närmaste framtiden anses komma att
för drift af statens järnvägar erfordras och hvilkas inköp icke utan men
för staten anses kunna uppskjutas, må af Kung!. Maj:t beslutas till ett
sammanlagdt belopp af intill 5,000,000 kronor; samt att den afkastning,
samma vattenfall kunna komma att lämna under tiden, intill dess de varda
för det med inköpet afsedda ändamålet använda, skall inlevereras till statskontoret
för att redovisas under titel extra uppbörd;
dels ock bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att i mån af
behof, enligt Kungl. Maj:ts rekvisition, utanordna för ändamålet erforderliga
medel intill nämnda summa.
§ 21.
1907 års Eiksdag har
dels bemyndigat riksgäldskontoret att tillhandahålla telegrafstyrelsen
för anskaffande af lokaler för telegrafverkets behof ett lånebelopp af 3,000,000
kronor att, i mån af behof och sedan detta för hvarje gång blifvit af
Kungl. Maj:t och Eiksdagen pröfvadt, af telegrafstyrelsen i riksgäldskontoret
lyftas och jämte ränta, motsvarande den ränteutgift, som genom berörda
belopps öfverlämnande till telegrafstyrelsen förorsakas riksgäldskontoret,
inom tjugu år från första lyftningsdagen återgäldas medelst afbetalningar,
i den mån telegrafverkets medel därtill lämna tillgång, dock så att
dylika af betalningar böra en månad förut af telegrafstyrelsen för riksgäldskontoret
tillkännagifvas;
dels af nämnda lånemedel anvisat till inköp för telegrafverkets behof
fa egendomarna n:is IX och II i kvarteret Skvalperup i Malmö 350,000
Bankoutskottets Memorial Nr 26.
11
kronor samt för utförande af vissa byggnadsarbeten för utvidgning af
stationslokalerna i Malmö 169,000 kronor;
dels och medgifvit, att för telegrafverkets behof må, efter Kungl. Maj:ts
pröfning och godkännande, inköpas för byggnadstomter lämpliga fastigheter
i Göteborg, Norrköping, Landskrona, Örebro och Västerås, äfvensom att
köpeskillingarna därför må utbetalas af ofvannämnda lånemedel.
§ 22.
Riksdagen har år 1908 bemyndigat riksgäldskontoret att tillhandahålla
telegrafstyrelsen för uppförande af stationsbyggnader för telegrafverkets
behof i Stockholm och i Göteborg ett lånebelopp af 1,280,000 kronor
att, i mån af behof och sedan detta för hvarje gång blifvit af Kungl.
Maj:t pröfvadt, af telegrafstyrelsen i riksgäldskontoret lyftas och jämte
ränta, motsvarande den ränteutgift, som genom berörda belopps öfverlämnande
till telegrafstyrelsen förorsakas riksgäldskontoret, inom tjugu år från
första lyftningsdagen återgäldas medelst afbetalningar, i den mån telegrafverkets
medel därtill lämna tillgång, dock så, att dylika afbetalningar böra
en månad förut af telegrafstyrelsen för riksgäldskontoret tillkännagifvas.
§ 23.
Till fortsättning af statsbanan från Järna öfver Vagnhärad och Nyköping
förbi Lunda till Norrköping har 1908 års Riksdag för år 1909 beviljat
och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 1,300,000
kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.
§ 24.
Till fortsättning af statsbanan från Järna öfver Vagnhärad och Nyköping
förbi Lunda till Norrköping har 1909 års Riksdag för år 1910 beviljat
och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 2,000,000
kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.
§ 25.
Till fortsättning af statsbanan från Bastuträsk till Skellefteå och vidare
till Kallholmsfjärden har 1908 års Riksdag för år 1909 beviljat och till
12
Bankoutskottets Memorial Nr 26.
utgående från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 1,500,000 kronor, att
enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.
§ 26.
Till fortsättning af statsbanan från Bastuträsk till Skellefteå och vidare
till Kallholmsfjärden har 1909 års Riksdag för år 1910 beviljat och till
utgående från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 1,000,000 kronor, att
enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.
§ 27.
Till fullbordande af statsbanan från Morjärv öfver Storträsk: till Lappträsk
samt af landsvägen mellan Morjärv och Lappträsk har 1909 års
Riksdag för år 1910 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat
ett belopp af 1,061,246 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition
utbetalas.
§ 28.
Till fortsättning af statsbanan från Östersund till Ströms vattudal
(Ulriksfors) jämte bispår från Ulriksfors till Strömsund har 1908 års Riksdag
för år 1909 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat
ett belopp af 8,000,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.
§ 29.
Till fortsättning af statsbanan från Östersund till Ströms vattudal
(Ulriksfors) jämte bispår från Ulriksfors till Strömsund har 1909 års
Riksdag för år 1910 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat
ett belopp af 3,000,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition
utbetalas.
§ 30.
1909 års Riksdag har för inköp af områden, som kunna, erfordras
för blifvande dubbelbananordningar å linjerna Falköping—Ranten—Olskroken
samt Norrköping—Linköping, för år 1910 beviljat och till utgående
från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 200,000 kronor, att enligt
Kung], Maj:ts disposition utbetalas.
Bankoutskottets Memorial Nr 26.
13
§ 31.
1909 års Riksdag har för anläggning af en reparationsverkstad vid
Notviken beviljat, utöfver redan tillgängliga medel, ett anslag af 500,000
kronor samt däraf för år 1910 till utgående från riksgäldskontor^ anvisat
ett belopp af 250,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.
§ 32.
Med bifall till Kungl. Maj:ts därom framställda proposition (nr 134)
bar 1907 års Riksdag
1) medgifvit, att det köp, hvarigenom ledamöterna i styrelsen för Tro 11- bätte kanal- och vattenverk, majoren F. W. Hansen och direktören E. Frisell,
enligt statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 4 april 1907 bifogadt
köpekontrakt förvärfvat egendomen 3/8 mantal Sjöboda nr 1 i Västra
Tunhems socken och Väno härad af Älfsborgs län, må för Kungl. Maj:ts
och kronans räkning öfvertagas och de verificerade omkostnaderna för samma
köp af statsmedel gäldas;
2) godkänt och antagit det samma statsrådsprotokoll jämväl bifogade,
af grosshandlaren Gustaf G. E. Sandberg den 30 oktober 1906 undertecknade
köpeaftal angående landerierna Källshagen med den s. k. Hafvenströmska
lyckan och Fredrikslund med åkerlyckan Vårtäppan, belägna å
Vänersborgs stads donationsjord, med rätt för Kungl. Maj:t att i aftalet
vidtaga de formella ändringar, som kunna finnas påkallade;
3) medgifvit, att det köp, hvarigenom majoren Hansen enligt statsrådsprotokollet
bilagdt köpekontrakt förvärfvat den från frälsehemmanet 1/i
mantal Hörlycke i Gärdhems socken och Väne härad af Älfsborgs län afsöndrade
lägenheten Flolmen, må för Kungl. Maj:ts och kronans räkning
öfvertagas och de verificerade kostnaderna för samma köp af statsmedel
gäldas;
4) medgifvit, att inköp af andra fastigheter, som kunna erfordras för
statens nuvarande eller blifvande anläggningar vid Trollhättan, må af Kungl.
Maj:t beslutas till ett sammanlagdt belopp af intill 300,000 kronor; samt
5) bemyndigat riksgäldskontoret att på rekvisition, i mån af behof,
tillhandahålla Kungl. Maj:t ej mindre de medel, som erfordras för fullgörande
af likviden till majoren Hansen, direktören Frisell och grosshandlaren
Sandberg, än äfven det under mom. 4 omförmälda belopp af intill
300,000 kronor.
14
Bankoutskottets Memorial Nr 26.
§ 33.
Med bifall till Kungl. Maj:ts därom framställda proposition har 1909
års Riksdag
1) medgifvit, att de i statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 26 mars
1909 omförmälda köp, hvarigenom förvärfvats dels n/64 mantal Starkekärr
nr 1 och 1/g mantal Grudmundstorp nr 1 i Vassända-Naglums socken af
Alfsborgs län, dels ett område om 4,3 9 hektar af de till Vänersborgs stads
donationsjord hörande åkerlyckorna nr 231 och 232 och dels ytterligare
ett område af förenämnda åkerlyckor, betecknadt med nr 65—78, må för
Kungl. Maj:ts och kronans räkning öfvertagas mot de vid inköpen betingade
köpeskillingarna, sammanlagdt 50,800 kronor, och de verificerade kostnaderna
för samma köp af statsmedel gäldas;
2) medgifvit, att inköp af fastigheter, som kunna erfordras för statens
nuvarande eller blifvande anläggningar vid Trollhättan äfvensom i öfrigt
för ändamålsenligt genomförande af de uppdrag, som lämnats eller komma
att lämnas vattenfallsstyrelsen, må af Kungl. Maj:t beslutas till ett sammanlagdt
belopp af högst 500,000 kronor; samt
3) bemyndigat riksgäldskontoret att på rekvisition, i mån af behof,
tillhandahålla Kungl. Maj:t ej mindre de medel, som, på sätt i moment 1
omförmäles, erfordras till gäldande af likviden och kostnaderna för de i
nämnda moment omförmälda fastighetsköp, än äfven under moment 2 omförmälda
belopp af högst 500,000 kronor.
§ 34.
1908 års Riksdag har dels af det utaf 1907 års Riksdag för anläggande
af en kraftstation för tillgodogörande af den staten tillhöriga vattenkraften
i Trollhätte strömmar med mera samt fortsättande och fullbordande
af den för kraftstationen erforderliga kraftkanalen beviljade anslaget
å 7,750,000 kronor till utgående från riksgäldskontoret under år 1909
anvisat återstående beloppet 2,750,000 kronor,
dels ock för år 1909 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret
anvisat ytterligare ett belopp af 2,800,000 kronor att, i den mån Kungl.
Maj:t prof var erforderligt, användas för att i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med ett af styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk framlagdt
förslag utbygga berörda kraftstation för en leveransförmåga af 76,000
elektriska hästkrafter.
Bankoutskottets Memorial Nr 26.
15
§ 35.
1909 års Riksdag har för år 1910 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret
anvisat ett belopp af 1,500,000 kronor att enligt de närmare
föreskrifter, Kungl. Maj:t meddelar, användas för anläggning af
ledningar, afsedda att distribuera elektrisk energi från statens kraftstationer
vid Trollhättan, samt därmed sammanhängande arbeten.
§ 36.
Under villkor, dels att Göteborgs stad åtager sig att bekosta anläggning
af farled i Göta älf nedanför Bohusbanans bro till sådant djup, att
fartyg med 4 meters djupgående obehindradt kunna vid lågvatten där
framgå, dels och att kommuner eller enskilda förbinda sig att bestrida
kostnaderna för de åtgärder, som behöfva vidtagas för att fartyg med
nämnda djupgående skola kunna ingå till och angöra hamnar vid Karlstad,
Kristinehamn, Otterbäcken och Åmål, har 1909 års Riksdag för anläggning
af en ny farled mellan Vänersborg och Göteborg, i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med styrelsens för Trollhätte kanal- och vattenverk i statsrådsprotokollet
öfver civilärenden den 19 mars 1909 omförmälda förslag,
beviljat ett belopp af 22,800,000 kronor samt bemyndigat riksgäldskontoret
att af dessa medel på rekvisition tillhandahålla Kungl. Maj:t under år
1909 1,000,000 kronor och under år 1910 8,000,000 kronor.
§ 37.
För uppförande å det till tomt för naturhistoriska riksmuseet inköpta
området vid Djurgårds-Frescati af nya byggnader för museet har Riksdagen
år 1908 beslutat, bland annat, att ett belopp intill 990,000 kronor
skall af riksgäldskontoret förskottsvis utbetalas, på sätt Kungl* Maj:t bestämmer,
för att återgäldas i den mån ännu osålda, staten tillhöriga andelar
af kvarteren Grönlandet södra och Grönlandet norra i Stockholm äfvensom
statens byggnader i samma kvarter varda försålda och köpeskillingar
därför inflyta.
§ 38.
Riksdagen har år 1909 beslutat att för uppförande å viss för ändamålet
upplåten tomtplats af nya byggnader för allmänna barnbördshuset i
Stockholm äfvensom för anskaffande af nya inventarier för barnbördshuse*''
16
Bankoutskottets Memorial Nr 26.
ett belopp intill 574,860 kronor skall af riksgäldskontoret förskottsvis utbetalas,
på sätt Kungl. Maj:t bestämmer, för att återgäldas i den mån den
allmänna barnbördshuset tillhöriga fastigheten nr 8 kvarteret Murmästaren
i Stockholm varder försåld och köpeskilling därför inflyter.
2:o. Under innevarande riksdag på riksgäldskontoret anvisade utgifter.
§ 39.
Riksdagen har år 1910 bemyndigat riksgäldskontoret att tillhandahålla
telegrafstyrelsen för fortsatt utveckling af statens telefonväsende ett
lånebelopp för år 1910 af 8,500,000 kronor att, i mån af behof och sedan
detta för hvarje gång blifvit af Kungl. Maj:t pröfvadt, af telegrafstyrelsen
i riksgäldskontoret ljftas och jämte ränta, motsvarande den ränteutgift,
som genom berörda belopps öfverlämnande till telegrafstyrelsen förorsakas
riksgäldskontoret, inom tjugu år från första lyftningsdagen återgäldas
medelst afbetalningar, i den mån telegrafverkets medel därtill lämna tillgång,
dock så, att dylika afbetalningar böra en månad förut af telegrafstyrelsen
hos riksgäldskontoret tillkännagifvas.
§ 40.
1910 års Riksdag har bemyndigat riksgäldskontoret att under år
1911 i mån af behof tillhandahålla statskontoret medel att tillföras den
under benämningen norrländska nyodlingsfonden inrättade fond för befrämjande
af uppodling af jord i Dalarne och Norrland till så stort belopp,
som finnes erforderligt för att, tillsammans med till fonden inflytande annuiteter
å utlämnade lån och andra fonden tillhöriga medel, tillgodose
ett lånebehof af 300,000 kronor.
§ 41.
Med anledning af Kungl. Maj:ts proposition nr 142 har 1910 års
Riksdag dels beslutat,
att en särskild fond å 200,000 kronor skall inrättas för befrämjande
af handtverk och därmed jämförlig mindre industri, från hvilken fond, efter
pröfning af Kungl. Maj:t, i mån af tillgång lån må tilldelas Sveriges handtverksorganisation,
som förklarat sig villig att i egenskap af låneförmedlare
Bankoutskottets Memorial Nr 26.
17
utlämna låneunderstöd till handtverkare och mindre industriidkare för anskaffande
af arbetsmaskiner, motorer och andra dyrbarare arbetsredskap, samt
att inflytande räntor å de från fonden utlämnade lån må ingå till fonden
för att tillsammans med fondens öfriga tillgångar användas för det med
fonden afsedda ändamål,
dels och bemyndigat riksgäldskontor att för ändamålet under år 1911
i mån af behof tillhandahålla statskontoret ett belopp af högst 50,000
kronor.
§ 42.
Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1910 års Riksdag beviljat
och ställt till Kungl. Maj:ts förfogande ett extra anslag af 7,500,000
kronor att utgå under fem år från och med år 1912 med 1,500,000 kronor
årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af
dessa år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras,
ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande af nya,
ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa af Kungl. Maj:t
beviljade understödsbelopp att utgå i enlighet med följande villkor och
bestämmelser:
l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kungl. Maj:t, som
ock närmare bestämmer de ställen, hvilka järnväg skall beröra, varande det
sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen
erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande
med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens
granskning föranledas;
2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,
skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital,
som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande
på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst
så stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden,
bör utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lämnadt tillskott till järnvägsanläggningens utförande;
3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden
eller det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets
fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande
däraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet, som
bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnadt
tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas,
Bihang till Riksdagens Protokoll 1910. 6 Sami. 1 Afd. 23 Höft. 3
(Riksgiildskontorets reglemente).
18
Bankoutskottets Memorial Nr 26.
och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjämte en tiondedel
af den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning af järnvägsanläggningen
blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af kungl.
kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för afsyning och
besiktning af enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik
förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans
öppnande för allmän trafik;
4:o) att med afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:
a) att annuiteten för låneunderstödets återgäldande beräknas till fem
procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet först
godtgöres ränta efter fyra och en half procent å oguldet kapitalbelopp och
återstoden utgör afbetalning därå;
b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under
en tid omfattande högst tre år från lyftningsdagarna men dock ej sträckande
sig utöfver ett år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts
bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgifvas
anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta,
genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stadgad
ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts;
c) att så snart å lyftadt lånebelopp upplupit ett års ränta, som icke
är att hänföra till anståndsränta, förstnämnda räntas belopp skall inbetalas
till staten;
d) att kapitalafbetalning skall genom erläggande af fullständig annuitet
vidtaga tre år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande
senast skall vara färdig och öppnad för trafik, skolande i sammanhang
härmed likvid ske af all därförinnan upplupen, obetald ränta, som
icke är att hänföra till anståndsränta; och
e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskrifven ordning
erlägges, låntagaren skall därå gälda fem procent ränta, intill dess samma
belopp varder behörigen inbetaldt;
5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och
materiel äfvensom all bolagets öfriga egendom skall utgöra säkerhet för den
af staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans
utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan
fordran i den järnväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen
beviljats; börande ej mindre såsom villkor för statslånets erhållande
och tillgodonjutande i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet
att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets järnväg med
Bankoutskottets Memorial Nr 26.
19
förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan fordran hos bolaget,
än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till dess inteckning
med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för förut lyftade
andelar af lånet; hvarjämte of vanberörda sista tredjedel ej må utbekommas,
förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje annan
fordran än statens blifvit i bolagets järnväg behörigen meddelad;
6:o) att Kung! Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd
ledamot i direktionen för hvarje järnvägsbolag, som innebar lån af staten,
och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och
räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall
bekostas af bolaget;
7:o) att hvarje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara
skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, bvilka
Kung!. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla
de villkor och kontroller, som af Kungl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga;
samt
8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kungl.
Maj:t så pröfvar lämpligt,
dels erhålla upplåtelse af den för järnvägsanläggningen erforderliga,
kronan tillhöriga jord sålunda: att jord, som står under kronans omedelbara
disposition, upplåtes utan någon ersättning; att jord från de under bruk
och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna kronoallmänningar upplåtes
utan annan godtgörelse än ersättning till vederbörande innehafvare för intrång
i nyttjanderätten; att jord från de genom domänstyrelsens försorg
utarrenderade kronoegendomar, bvilka icke upplåtits till förenade mötes - passevolanskassornas fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, upplåtes
utan annan ersättning än för minskning i arrendatorns brukningsområde
under den återstående arrendetiden, äfvensom för skada och intrång;
samt att för jord, som är till boställe eller åt enskild person, menighet
eller inrättning med åborätt eller annorledes än hvad ofvan sagts upplåten,
ersättning skall lämnas såväl för själfva marken som för skada och intrång;
skolande ersättningen i ofvannämnda fall bestämmas i den ordning, förordningen
angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof den 14
april 1866 stadgar;
dels ock kostnadsfritt begagna för anläggningen sådana å kronans ägor
belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara disponibla;
och åligger det fullmäktige i riksgäldskontoret att behörigen tillhanda
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
50
Bankoutskottets Memorial Nr 26.
hålla och utbetala de behopp, Kungl. Maj:t kan komma att å detta anslag
anvisa.
§ 48.
Till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade
järnvägar har 1910 års Riksdag för år 1911 beviljat och till utgående
från riksgäldskontoret anvisat ett anslag å 8,325,000 kronor, att enligt
Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.
§ 44.
Till fortsättning af statsbanan från Jama öfver Vagnhärad och Nyköping
förbi Lunda till Norrköping har 1910 års Riksdag beviljat och till
utgående från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 1,000,000 kronor,
att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.
§ 45.
Till fortsättning af statsbanan från Bastuträsk till Skellefteå och vidare
till Kallholmsfjärden har 1910 års Riksdag för år 1911 beviljat och till
utgående från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 1,000,000 kronor,
att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.
§ 46.
Till fortsättning af statsbanan från Östersund till Ströms vattudal (Ulriksfors)
jämte bispår från Ulriksfora till Strömsund har 1910 års Riksdag
för år 1911 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett
belopp af 1,500,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.
§ 47.
Till fullbordande af statsbanan från Gröteborg till Skee har 1910 års
Riksdag för år 1911 beviljat ett anslag af 2,088,000 kronor, att emellertid
utgå redan under år 1910; och har Riksdagen anvisat detta anslag
till utbetalning från riksgäldskontoret.
§ 48.
Till afslutande af arbetet med utläggning af ytterligare ett järnvägs
-
Bankoutslcottets Memorial Nr 26.
21
spår mellan Tomteboda och Järfva järnvägsstationer samt de i sammanhang
därmed stående arbeten och markförvärf bär 1910 års Riksdag för år 1911
beviljat och till utgående från riksgäld.''kontoret anvisat ett belopp af 700,000
kronor att enligt Kung]. Maj:ts disposition utbetalas.
§ 49.
Under förbehåll af kostnadsfri upplåtelse af mark och kontant bidrag
af staden Södertälje, Södertälje kanal- och slussverks aktiebolag och C. F.
Liljewalchs stärbhus enligt afgifna förbindelser, har 1910 års Riksdag
beslutat dels utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan Rönninge och
Järna stationer å västra stambanan, dels banans framdragande i ändrad
sträckning från Rönninge på fast bro å segelfri höjd öfver Södertälje kanal
norr om slussen därstädes och vidare genom staden Södertälje, dels och af
ifrågavarande arbeten föranledda station sanordningars utförande, allt för en
beräknad kostnad af 6,200,000 kronor, och har Riksdagen för påbörjande
af berörda anläggningar för år 1911 till utgående från riksgäldskontoret
anvisat ett belopp af 500,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition
utbetalas.
§ so.
Under förbehåll att de i statsrådsprotokollet öfver civilärenden för den
15 april 1910 förutsatta villkor om kostnadsfri upplåtelse af mark m. m.
iakttagas, har 1910 års Riksdag beslutat anläggning af en statsbana från
Lappträsk till Yeittijärvi och i sammanhang därmed byggande af utfartsväg
från Keräsjoki, med rätt för Kungl. Maj:t att närmare förordna om
de orter, järnvägen bör genomgå, samt för ändamålet till utgående från
riksgäldskontoret anvisat 150,000 kronor för år 1910 och 898,000 kronor
för år 1911, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.
§ 51.
För fullbordande af anläggningen af en reparationsverkstad vid Notviken
har 1910 års Riksdag för år 1911 beviljat och till utgående från
riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 250,000 kronor, att enligt Kungl.
Maj:ts disposition utbetalas.
§ 52.
Af det utaf Riksdagen för anläggning af en ny farled mellan Vä
-
22
Bankoutskottets Memorial Nr 26.
nersborg och Gröteborg beviljade anslaget å 22,800,000 kronor har 1910
års Riksdag anvisat ett belopp af 2,000,000 kronor, att under år 1911
utgå från riksgäldskontoret och enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.
§ 58.
1910 års Riksdag har för år 1911 beviljat och till utgående från
riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 1,000,000 kronor att enligt de närmare
föreskrifter, Kungl. Maj:t meddelar, användas för anläggning af ledningar,
afsedda att distribuera elektrisk energi från statens kraftstationer
vid Trollhättan, samt därmed sammanhängande arbeten.
§ 54.
För uppförande af en elektrisk kraftstation vid Porjusfallen i Stora
Lule älf och i sammanhang därmed anläggning af järnväg mellan Grellivare
och Porjus samt för öfriga erforderliga åtgärder i och för införande
af elektrisk drift å bandelen Kiruna—Riksgränsen har 1910 års Riksdag
beviljat ett anslag af 21,500,000 kronor och däraf till utgående från riksgäldskontoret
anvisat för år 1910 4,915,000 kronor samt för år 1911
2,650,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.
4:o. På riksgäldskontoret anvisade kreditiv.
§ 56.
Till följd af stadgandet i regeringsformens 68 § har Riksdagen anslagit
och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma
af sju millioner fem hundra tusen kronor, för att vid infallande krig af
Konungen lyftas, sedan han statsrådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat.
Riksdagens å denna summa utfärdade förseglade anordning får
ej förr brytas eller summan af fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen
blifvit i allmänna tidningarna kungjord.
§ 57.
Den kreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande,
bör å riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under
tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då
Bankoutskottets Memorial Nr 26.
23
Konungen till rikets försvar eller andra högst viktiga och angelägna ändamål,
sedan hela statsrådets tankar däröfver blifvit inhämtade, finner den
vara oundgängligen nödig, har Riksdagen fastställt till sju millioner fem
hundra tusen kronor.
§ 58.
För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst
föregående paragrafer å riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks
härtill disponibla tillgångar begagnas, och, ifall dessa icke äro tillräckliga,
de därutöfver erforderliga medlen af riksgäldskontoret upplånas mot kontorets
obligationer, ställda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller
efter föregången uppsägning; ägande fullmäktige att, med hänsikt till de
vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma
räntevillkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer;
dock får obligationernas förfallotid icke utsättas senare än fem år efter deras
utgifningsdag.
§ 59.
Till bestridande af sådana telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för
uppfyllande af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen
medgifvit, att Kungl. Maj:t må äga att, i händelse verkets egna medel
därtill icke lämna tillgång, i riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp
af högst 150,000 kronor.
§ 80.
Riksdagen har åren 1898, 1908 och 1908 bemyndigat riksgäldskontoret
att, för beredande af den tillgång till riksgäldskontoret åliggande försträckningar
till odlingslånefonden, som kan erfordras utöfver hvad
enligt särskilda beslut må blifva för sådant ändamål till riksgäldskontoret
öfverlämnadt, i mån af behof försälja obligationer i svenskt mynt, ouppsägbara
från långifvarens sida, men ställda att återbetalas viss kortare tid
efter af riksgäldskontoret verkställd uppsägning, med rätt tillika för fullmäktige
att bestämma dessa obligationers valörer, räntefot och uppsägningstid.
Riksdagen har år 1907 bemyndigat riksgäldskontoret att medelst försäljning
af statsobligationer bereda erforderlig tillgång för utbetalning af
de medel, som för hvart och ett af åren 1907 —1911 erfordras för att
24
Bankoutsleottets Memorial Nr 26.
fonden för fiskerinäringens befrämjande skall kunna bestrida viss ränteutgift
äfvensom tillgodose ett årligt lånebehof af 750,000 kronor.
Riksdagen har år 1908 bemyndigat riksgäldskontoret att medelst försäljning
af statsobligationer bereda erforderlig tillgång för öfverlämnande
till egnahemslånet onden, af år 1908 högst 800,000 kronor samt hvart och
ett af åren 1909—1913 de medel, som erfordras för att tillsammans med
till fonden inflytande rånte- och kapitalinbetalningar å utlämnade lån samt
andra fonden tillhöriga medel såväl bestrida fondens ränteutgift till riksgäldskontoret
och, under år 1909, visst förvaltningsbidrag, som ock tillgodose
ett årligt lånebehof af 5,000,000 kronor.
Riksdagen har år 1909 bemyndigat riksgäldskontoret att medelst försäljning
af statsobligationer bereda erforderlig tillgång för utbetalning af
dels 3,000,000 kronor till fortsättning af statsbanan Östersund—Ströms
vattudal med bispår,
dels 2,000,000 kronor till fortsättning af statsbanan Järna—Nyköping—Norrköping,
dels ej mindre de medel, som erfordras till gäldande af likviden, 50,300
kronor, samt kostnaderna för köp af vissa fastigheter i närheten af Trollhättan,
än äfven ett belopp af högst 500,000 kronor för inköp af andra
fastigheter, som kunna erfordras för statens nuvarande eller blifvande anläggningar
vid Trollhättan in. in.,
dels ock 1,500,000 kronor, för år 1910 beviljade medel af 1906 års
fond till låneunderstöd för enskilda järnvägsanläggningar,
Riksdagen har år 1910 bemyndigat riksgäldskontoret att medelst försäljning
af statsobligationer bereda erforderlig tillgång för utbetalning af
dels 8,500,000 kronor, lån till telegrafstyrelsen för fortsatt utveckling
af statens telefonväsende,
dels de medel, som erfordras, för att norrländska nyodlingsfonden skall
kunna under år 1911 tillgodose ett lånebehof af 300,000 kronor,
dels högst 50,000 kronor, att tillföras handtverkslånefonden,
dels 8,325,000 kronor, till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens
redan trafikerade järnvägar,
dels 1,000,000 kronor, till fortsättning af statsbanan Järna—Nyköping
—Norrköping,
dels 1,000,000 kronor, till fortsättning af statsbanan Bastuträsk—Skellefteå—Kallholmsfjärden.
dels 1,500,000 kronor, till fortsättning af statsbanan Östersund—Ströms
vattudal med bispår,
Bankoutskottets Memorial Nr 26.
25
dels 2,088,000 kronor, till fullbordande af statsbanan Göteborg—Skee,
dels 700,000 kronor, för utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan
Tomteboda och Järfva järnvägsstationer m. m.,
dels 500,000 kronor, för påbörjande af utläggning af ytterligare ett
järnvägsspår mellan Rönninge och Järna stationer m. m.,
dels 150,000 kronor år 1910 och 893,000 kronor år 1911, föranläggning
af en statsbana Lappträsk—Yeittijärvi m. m.,
dels 250,000 kronor, för fullbordande af anläggningen af en reparationsverkstad
vid Notviken,
dels 2,000,000 kronor, till fortsättning af anläggning af en ny farled
mellan Vänersborg och Göteborg,
dels 1,000,000 kronor, för anläggning af ledningar, afsedda att distribuera
elektrisk energi från statens kraftstationer vid Trollhättan m. m.,
dels 4,915,000 kronor år 1910 och 2,650,000 kronor år 1911, för
anläggning af en elektrisk kraftstation vid Porjusfallen i Stora Lule älf m. m.,
dels ock 1,500,000 kronor, för år 1911 beviljade medel af 1906 års
fond till låneunderstöd för enskilda järnvägsanläggningar.
För konvertering af äldre statslån, när omständigheterna därtill föranleda
och sådant med fördel för staten kan ske, äga fullmäktige att, på
sätt och till belopp fullmäktige finna lämpligt, dock ej utöfver hvad som
till konvertering åtgår, försälja eller träffa aftal om blifvande försäljning
af statsobligationer, förskrift^ med lägre ränta än det statslån, som utgör
föremål för konvertering.
För den händelse nya obligationer komma att af riksgäldskontor et
utfärdas, skola fullmäktige underställa Kungl. Maj:ts fastställelse de beslut,
som rörande sådan upplåning kunna komma att fattas, med anhållan,
att Ivungl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela sin garanti.
Om nya statsobligationer, i hvilka någon viss, ovillkorlig återbetalning
medelst årlig amortering ej blifvit af staten utfäst, varda af fullmäktige
i riksgäldskontoret utfärdade, skola fullmäktige snarast möjligt göra
framställning om anvisande af de medel, hvilka böra årligen afsättas för
skuldbeloppets amortering inom den tid, fullmäktige anse lämplig; skolande
dessa medel ingå till fonden för statsskuldens amortering för att användas
på sätt beträffande denna fond är i reglementet särskild! stadgadt.
Dessutom böra fullmäktige — sedan Kungl. Maj:t bifallit Riksdagens
begäran därom, att utlottningslistorna rörande de i svenskt mynt förskrifna
statsobligationer må såsom bihang få medfölja svensk författningssamling —
Bihang till Riksdagens Protokoll 1910. 6 Sami. 1 Afd. 23 Höft. 4
(Riksgäldskontorets reglemente.)
26
Bankoutskottets Memorial Nr 26.
föranstalta, det nämnda listor hädanefter varda till vederbörande behörigen
aflämnade, för att på nämnda sätt komma till allmänhetens kännedom.
§ 138.
Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet
stridande stadganden angående riksgäldskontorets förvaltning och därmed
gemenskap ägande ämnen få icke vidare åberopas och tillämpas.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.