Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets Utlåtande Nr 6

1910-02-24 · 24 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 22 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1910:6, Bankoutskottets Utlåtande Nr 6

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Utlåtande Nr 6.

1

Nr 6„

Ankom till Biksdagens kansli den 4 mars 1910 kl. 3 e. m.

Utlåtande, angående förslag till ändringar i aflöningsstaten för

riksbanken m. m.

Do.

Fullmäktige i riksbanken hafva den 20 januari 1910 till utskottet af- «?•

låtit följande framställning: uppförande

o Q a ordinarie

tt. n stat af vissa

»Vid ötverlämnandet till bankoutskottet vid 1907 års riksdag af full- sfversiatsmäktiges

förslag till nu gällande aflöningsstat för riksbanken meddelades/7™8*6’’ m'' m''

att fullmäktige samma år beslutit att vid hvartdera af angifna IG stycken

af de i grupper indelade afdelningskontoren inrätta en tjänst öfver stat

i registrators- och bokhållaregraden.

Anledningen härtill var, att en del arbete, som bort omhänderhafvas

af mera fast anställda tjänstemän, måst förrättas af extra ordinarier.

Fullmäktige ville dock ej för det dåvarande föreslå öfverförande på

ordinarie stat af en eller flera sagda tjänster utan önskade, innan sådant

gjordes, vinna någon tids erfarenhet om den fortfarande behöfiigheten af

tjänsterna.

Ingen af dessa tjänster har hittills kunnat indragas, och utan tvifvel

komma de alla att till följd af riksbankens ökade verksamhet fortfarande

blifva behöfliga.

Detsamma torde gälla äfven för de efter ofvannämnda tid inrättade

öfverstatstjänsterna, nämligen under år 1908 en i första och en i andra

graden vid hvarje af kontoren i Göteborg och Malmö samt under förlidet

år en tjänst i registrators- och bokhållaregraden vid Uppsalakontoret.

Utom förenämnda tjänster är vidare vid Göteborgskontoret sedan

medlet af år 1907 för åstadkommande af bättre bevakning inrättad en

Bih. till Riksd. Prot. 1910. G Sami. 1 Afd. 6 Höft. (Nr 6.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets Utlåtande Nr 6.

husdrängssyssla öfver stat, hvilken, enligt fullmäktiges förmenande, icke

heller kan undvaras.

Då de öfver stat anställda hafva samma åligganden och ansvar som

bankens ordinarie funktionärer i motsvarande grader, och banken allt fortfarande

är i behof af deras tjänster, lär billigheten kräfva, att de beredas

samma förmåner och tryggade ställning som deras uti ordinarie tjänst

varande kamrater åtnjuta.

Alla öfver stat anställda uppbära för sina befattningar lön och tjänstgöringspenningar

i likhet med fast anställda, hvadan den ökade kostnad,

som banken skulle få vidkännas för de ifrågavarande öfverstatstjänsternas

öfverförande på ordinarie stat, inskränker sig till ålderstillägg å lönen

och arfvoden till vikarier under semester.

Utöfver hvad nu anförts i afseende å öfverstatstjänsterna vilja fullmäktige

erinra om den till förliden Riksdags bankoutskott af tjänstemännen

i registrators- och bokhållaregraden gjorda framställningen om

utsträckt semester. Beträffande denna framställning anförde fullmäktige

i sitt däröfver till utskottet afgifna yttrande, att framställningen syntes

fullmäktige böra bedömas i sammanhang med frågan om öfverflyttande af

vissa öfverstatstj änster på stat.

Denna semesterfråga lärer således nu böra upptagas till pröfning.

Enligt gällande bestämmelser äga tjänstemännen i registrators- och

bokhållaregraden under de första fem åren efter det de vunnit ordinarie

anställning endast rätt till 15 dagars semesterledighet årligen och först

från och med sjätte året efter det, hvarunder de blifvit ordinarie, likställas

de med tjänstemännen i lägsta graden vid hufvudkontoret samt

kontoren i Göteborg och Malmö och få åtnjuta en månads semester.

Grunden till denna olikhet i afseende å semesterrätt torde hufvudsakligen

vara den, att tjänstemännen i lägsta graden vid de mindre kontoren

anses i allmänhet blifva ordinarie vid helt unga år och att de därför till

en bör] an hafva mindre behof af hvila.

Då emellertid extra ordinarietiden åtminstone hittills tenderat till att

blifva ganska lång, innan befordran till fast tjänst kan vinnas, och förutvarande

öfverstatstjänstemän icke äga att efter sin befordran till ordinarie

tjänst för semester räkna sig till godo sina förordnanden öfver stat, anse

fullmäktige, att de ifrågavarande tjänstemännens önskan i afseende på

semesterledighet i någon mån bör tillmötesgås. Detta torde lämpligen

ske på så sätt, att antalet tjänsteår såsom ordinarie för rätt till en månads

semester sänkes från nuvarande fem till tre, eller samma tid som i aflöningsstaten

för tjänstemännen i lägsta graden är bestämd för erhållande

af första ålderstillägget å lönen. En månads semester skulle då kunna er
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Utlåtande Nr 6.

3

hållas från och med fjärde året efter det, hvarunder registratorer och bokhållare

vid de mindre kontoren vunnit ordinarie anställning. Denna förmån

kan beredas de ifrågavarande tjänstemännen utan någon nämnvärd

ökning i kostnaden för riksbanken.

På de skäl, som nu angifvits beträffande såväl öfverstatstjänsternas

öfverflyttande på stat som tjänstemännens i registrators- och bokhållaregraden

på sin tid gjorda framställning om utsträckt semester, få fullmäktige

hemställa, att utskottet ville hos Riksdagen föreslå,

dels att följande öfverstatstjänster måtte varda å ordinarie stat uppförda,

nämligen: 1 tjänst i andra och 1 i första graden vid hvardera af

kontoren i Göteborg och Malmö, respektive 2 och 2, 1 tjänst i registrators-

och bokhållaregraden vid kontoren i Falun, Galle, Halmstad, Härnösand,

Kalmar, Karlskrona, Karlstad, Kristianstad, Linköping, Luleå, Nyköping,

Sundsvall, Umeå, Uppsala, Visby, Vänersborg och Västerås, tillsammans

17, samt 1 husdrängssyssla vid kontoret i Göteborg,

dels sådan ändring åt § 70 bankoreglementet, att tjänstemännen i

registrators- och bokhållaregraden vid de i grupper indelade afdelningskontoren

äga åtnjuta en månads semester från och med fjärde året efter

det, hvarunder de vunnit ordinarie anställning i riksbanken.»

Hvad först angår förslaget att på ordinarie stat uppföra de ofvan

angifna öfverstatsbefattningarna, innebär detta visserligen en ganska afsevärd

tillökning i den aflöningsstat, som ej längre än sedan 1908 års ingång

varit tillämpad för riksbanken. Men denna tillökning är till större

delen egentligen endast skenbar, då de allra flesta af de ifrågavarande

tjänsterna inrättats redan år 1907, eller samma år som den nya aflöningsstaten

antogs af Riksdagen. Någon vidare stegring af riksbankens utgifter

torde, enligt hvad af fullmäktige framhålles, ej heller behöfva befaras

som följd af förslagets genomförande, eftersom samtliga befattningarna

redan aflönas efter enahanda grunder, som gälla för ordinarie inom motsvarande

grader, allenast med den skillnad, att öfver statstjänsterna

icke medföra rätt till ålderstillägg eller semester. Ökningen i kostnaden

inskränker sig sålunda till de utgifter, som förorsakas af att nyssnämnda

förmåner utsträckas till de ifrågavarande befattningshafvarna. Däremot

inträder med dessas öfverförande på ordinarie stat skyldighet för dem

att erlägga stadgade pensionsafgifter, hvarigenom utgiftsökningen i viss

mån uppväges.

Därtill kommer, att, äfven om till följd af den förändrade ekonomiska

ställningen riksbankens omsättning under den senaste tiden utvisat en viss

nedgång, så lärer ändock någon inskränkning i personalen svårligen kunna

Utskottets

yttrande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets Utlåtande Nr 6.

genomföras såväl på grund däraf, att den antydda nedgången i omsättningen

torde få anses endast tillfällig, som ock särskildt i betraktande af

den ökning i göromål, som vållas af öfverflyttningen på riksbanken af vissa

delar utaf statsverkets kassarörelse. I sammanhang med landtränteriernas

indragning vid 1909 års ingång har länsstyrelsernas kassarörelse tillika med

den ränterierna förut åliggande växling öfverflyttats på riksbankens skilda

kontor i residensstäderna, hvarigenom helt naturligt ett afsevärdt tillskott

i arbetet vållats för personalen vid dessa kontor; och i den män,

som checkar och giroöfverföringar komma till ökad användning inom

statens kassarörelse, måste ock bestyren med bokföring och expedition

vid riksbankens olika kontor helt naturligt tillväxa.

Under ofvan antydda förhållanden anser utskottet sig böra biträda

fullmäktiges ifrågavarande förslag.

Hvad därefter beträffar förslaget att bereda tjänstemännen i registrator-

och bokhållaregraden vid andra afdelningskontor än Göteborg och

Malmö förmånen af en månads semester redan från och med 4:de (nu 6:te) året

efter vederbörandes ordinarie anställning i riksbanken, har bankoutskottet,

såsom af fullmäktige erinrats, sistlidet år haft att pröfva en af tjänstemännen

i nämnda grad hos utskottet gjord framställning i enahanda syfte. I anslutning

till fullmäktiges åsikt fann utskottet framställningen icke för det

dåvarande föranleda till någon åtgärd från utskottets sida. I det förändrade

läge, hvari frågan nu bragts under utskottets pröfning, synes däremot

hinder ej böra möta för den af fullmäktige föreslagna förändringen,

hvarigenom de ifrågavarande tjänstemännen blifva mera likställda med

tjänstemännen i lägsta lönegraden vid hufvudkontoret och vid kontoren i

Göteborg och Malmö.

Under åberopande af hvad här ofvan anförts, får utskottet, i anslutning

till fullmäktiges förslag, hemställa,

att Riksdagen må besluta,

a) att följande öfverstatstjänster skola uppföras å

ordinarie stat, nämligen:

1 tjänst i andra och 1 i första graden vid hvardera

af kontoren i Göteborg och Malmö, respektive 2

och 2, 1 tjänst i registrators- och bokhållaregraden vid

kontoren i Falun, Gäfle, Halmstad, Härnösand, Kalmar,

Karlskrona, Karlstad, Kristianstad, Linköping, Luleå,

Nyköping, Sundsvall, Umeå, Uppsala, Visby, Vänersborg

och Västerås, tillsammans 17, samt 1 husdrängssyssla vid

kontoret i Göteborg; samt

b) att § 70 bankoreglementet skall erhålla följande

förändrade lydelse:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Utlåtande Nr 6.

5

(Nuvarande lydelse:)

§ 70.

Tjänstemännen vid riksbankens

hufvud- och afdelningskontor äga, så

vidt sådant utan hinder för göromålens

jämna och oafbrutna gång kan

ske, hvar i sin ordning åtnjuta semester
vid

hufvudkontoret och afdelningskontoren

i Göteborg och Malmö:

tjänstemännen i 3:dje och 4:de

graderna under en och en half månad

samt tjänstemännen i lista och

2:dra graderna under en månad;

vid de i grupper indelade afdelningskontoren:
tjänstemännen

i kamrerare- och

kassörsgraderna under en månad, och

tjänstemännen i registrators- och

bokhållaregraden under de första fem

åren 15 dagar, men från och med

sjätte året efter det, hvarunder de

vunnit ordinarie anställning i riksbanken,

en månad, allt hvarje år.

Semesterindelningen för hvarje

år fastställes vid hufvudkontoret af

deputerade och vid afdelningskontoren

af styrelsen.

(Föreslagen lydelse:)

§ 70.

Tjänstemännen vid riksbankens

hufvud- och afdelningskontor äga, så

vidt sådant utan hinder för göromålens

jämna och oaf brutna gång kan

ske, hvar i sin ordning åtnjuta semester
vid

hufvudkontoret och afdelningskontoren

i Göteborg och Malmö:

tjänstemännen i 3:dje och 4:de

graderna under en och en half månad

samt tjänstemännen i lista och

2:dra graderna under en månad;

vid de i grupper indelade afdelningskontoren:
tjänstemännen

i kamrerare- och

kassörsgraderna under en månad, och

tj änstemännen i registrators- och bokhållaregraden

under de första tre åren

en half månad, men från och med

fjärde året efter det, hvarunder de

vunnit ordinarie anställning i riksbanken,

en månad, allt hvarje år.

Semesterindelningen för hvarje år

fastställes vid hufvudkontoret af deputerade

och vid afdelningskontoren

af styrelsen.

2:o.

Fullmäktige hafva den 20 nästlidne januari till utskottet aflåtit följande

framställning:

»Med åberopande af bifogade utdrag af det hos fullmäktige förda

protokoll få fullmäktige, som i sammanhang med ifrågasatta ändringar i

afseende å arfvodena till vissa extra ordinarie tjänstemän funnit önskvärdt,

att tillämpningsstadgarna till aflöningsstaten blefve så affattade att till
-

Ang. förhöjd

ersättning åt

extra ordinarie

tjänstemän

(tillämpningsstadgarna

mom.

6 och 7).

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets Utlåtande Nr 6.

delandet för visst fall åt extra ordinarie tjänsteman af något större arfvode

för bestridande af tjänstgöring under semester eller vid sjukdomsförfall än

nu stadgade 1,800 kronor för år, kunde ifrågakomma, hemställa, att utskottet

ville hos Riksdagen föreslå, att 6 och 7 momenten af samma stadgar

måtte erhålla följande ändrade lydelse:

6:o För den tid — — — — — — —--— — — — arfvode.

För bestridande af tjänstgöring under semester, som åtnjutes af

tjänsteman vid något af bankens kontor, äga fullmäktige samt styrelserna

för afdelningskontoren att anvisa till extra ordinarie tjänstemän arfvoden

efter 1,800 kronor för år räknadt eller, därest den förordnade skulle i sin

egenskap af extra ordinarie tjänsteman komma i åtnjutande af högre arfvode,

detta högre arfvode. Härjämte må till vikarie för kassör, som åtnjuter

semester, utbetalas mot vederbörandes missräkningspenningar svarande

belopp för tiden ifråga.

7:o Blifver tjänsteman eller verkställande styrelseledamot, som tillika

är tjänsteman i banken, af sjukdom hindrad att sin syssla förrätta, äger

han under tjänstledigheten uppbära hela lönen samt dessutom, efter fullmäktiges

eller vederbörande styrelses pröfning, under högst en månad

hvarje år de för tjänsten anslagna tjänstgöringspenningar. För bestridande

af vikariat i dylikt fall äga fullmäktige eller vederbörande styrelse att af

riksbankens medel använda 1,800 kronor för år räknadt eller, därest den

förordnade skulle i sin egenskap af extra ordinarie tjänsteman komma i

åtnjutande af högre arfvode, detta högre arfvode.»

Vid framställningen var fogadt följande

»Utdrag af protokollet, hållet hos herrar fullmäktige

i riksbanken den 20 januari 1910:

§ 20. Sedan under den 2 resp. 16 december 1909 anmälts och

förklarats hvilande särskilda från J. Stenius m. fl. extra ordinarie tjänstemän

vid vissa afdelningskontor äfvensom från R. Nyström m. fl. extra

ordinarie tjänstemän vid hufvudkontoret inkomna framställningar angående

förbättrande af deras ställning i riksbanken, så företogos nu dessa framställningar

till fortsatt behandling.

Härvid anförde herr deputeraden Berg:

»Såsom anfördes vid behandlingen hos fullmäktige den 25 februari

1909 af en då gjord liknande framställning, torde inrättandet af nya ordinarie

tjänster icke kunna tillräckligt motiveras däraf, att vid en viss tidpunkt

de extra tjänstemännen fått länge vänta på befordran. Det var

naturligt att i följd af den starka utveckling, i hvilken riksbanken de se
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Utlåtande Nr 6.

7

nare åren varit stadd, ett stillestånd i fråga om befordringarna för bankens

tjänstemän förr eller senare skulle äga rum. Att ett sådant stillestånd

nu inträdt lärer icke kunna betviflas, och det kan ej heller förnekas,

att befordringsutsikterna för de nu obefordrade te sig ganska mörka. Men

huru länge detta tillstånd skall fortfara är icke möjligt att öfverskåda.

Från det nuvarande tillståndet kan därför icke dragas någon slutsats för

framtiden. En ljusning i befordringsutsikterna kan till följd af mellankommande

omständigheter tämligen snart inträda. I alla händelser synes

med det system, på hvilket nuvarande lönestat är byggd, icke kunna väl

förenas den principen, att befordring för de extra tjänstemännen skall

vinnas efter viss tids tjänstgöring. Följden häraf blefve otvifvelaktigt en

oriktig proportion mellan antalet tjänster i lägsta och närmast högre

tjänstegrad med den verkan att tjänstemännen i den lägsta graden snart

komme att påyrka inrättandet af flera ordinarie tjänster i den högre

graden.

På grund af hvad sålunda anförts och då något behof att öka antalet

ordinarie tj änster vid hufvudkontoret icke för närvarande lärer förefinnas,

torde ifrågavarande framställning från de extra ordinarie vid hufvudkontoret

icke föranleda till åtgärd, afseende inrättande af nya tjänster vid

hufvudkontoret.

Då emellertid icke blott vid hufvudkontoret utan äfven vid afdelningskontoren

det anmärkta stilleståndet medfört att extra ordinarie tjänstemän

allt för länge kvarstått såsom obefordrade och någon ökning af det hittills

stadgade högsta arfvodet 150 kronor i månaden vid sådant förhållande

kan finnas skäligt, anser jag, att arfvodet till extra ordinarie tjänstemän

vid såväl hufvudkontoret som afdelningskontoren borde under tjänsteåret

efter det femte kunna höjas till 175 kronor i månaden, eller samma arfvode,

som åtnjutes af de vid hufvudkontoret anställda amanuenserna. Fn

sådan höjning bör dock icke äga rum i annat fall, än att den extra ordinarie

tjänstemannen genom sin föregående tjänstgöring pröfvas hafva gjort

sig förtjänt af den högre aflöningen.

En förändring i denna riktning torde icke behöfva medföra någon

ökning af de för extra ordinarie tjänstemän m. m. i staten upptagna förslagsanslag.

Däremot lärer den ifrågasatta löneförbättringen icke kunna

O o o o

genomföras under annan förutsättning än att 6 och 7 punkterna af tilllämpningsstadgarna

till aflöningsstaten dessförinnan ändras.

Enligt dessa bestämmelser utgå nämligen arfvodena till extra ordinarie

tjänstemän för bestridande af tjänstgöring under semester och vid

sjukdomsförfall efter 1,800 kronor för år räknadt, motsvarande lägsta lön

i första graden. Då det synes obilligt, om en extra ordinarie tjänsteman,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets Utlåtande Nr 6.

som på grund af reglerna för de extra ordinarie tjänstemännens aflönande

borde utan erhållet förordnande åtnjuta arfvode efter 175 kronor i månaden

eller 2,100 kronor om året, skulle vid tillträdande af förordnande

under semester eller vid sjukdomsförfall se sin aflöning minskad, vore

önskvärd! om sådant kunde förebyggas. Detta sker, om till nyssnämnda

bestämmelser fogas ett tillägg af innehåll att till extra ordinarie tjänsteman,

som i denna sin egenskap skulle komma i åtnjutande af högre årligt

arfvode än 1,800 kronor, må äfven under här afsedda vikariat utgå detta

högre arfvode.

Jag hemställer således, under förutsättning att den eventuellt ifrågasatta

löneförbättringen för de extra ordinarie tjänstemännen anses skälig,

att herrar fullmäktige ville hos bankoutskottet föreslå en ändring af tilllämpningsstadgarna

i nu anförda syfte.»

Herr deputeraden Norberg anförde, att han ansåge herr Bergs yttrande

i allt väsentligt äga tillämpning på de extra ordinarie tjänstemännens

vid afdelningskontoren framställning och att han så mycket hellre anslöte

sig till deputeraden Bergs förslag, som detta öfverensstämde med nyssnämnda

tjänstemäns alternativt gjorda framställning.

Herr ordföranden anförde:

»I en reservation till fullmäktiges protokoll af den 6 april 1907,

hvilken reservation finnes aftryckt i bankoutskottets memorial nr 10 vid

1907 års riksdag, sid. 57 och följande, uttalade jag min åsikt beträffande

bland annat de extra ordinarie tjänstemännens ställning inom riksbanken.

Denna åsikt har sedan dess ytterligare stärkts och särskildt finner jag dess

riktighet bekräftad af den omständigheten, att fullmäktige nu tyckas benägna

att tillgripa eu nödfallsutväg för att i någon mån råda bot på de

olägenheter, som vidlåda det nuvarande extraordinariesystemet. Och den

grundsats, på hvilken denna åsikt hvilar, eller att hvarje stadigvarande

arbete, som tager vederbörandes tid helt i anspråk, skall skötas af ordinarie

personal, under förutsättning att tjänstemannens kompetens blifvit till fullo

pröfvad, har vunnit allt större terräng på olika håll. Jag skulle därför

gärna hafva sett, om fullmäktige nu velat utarbeta ett förslag på grundvalen

af de framställningar, som blifvit gjorda dels af de extra ordinarie

tjänstemännen vid hufvudkontoret, dels såsom främsta alternativ af de extra

ordinarie tjänstemännen vid afdelningskontoren, och den motivering, som

deputeraden Berg anfört för sitt förslag att ej slå in på denna väg, kan

jag ingalunda gilla.»

Öfriga herrar fullmäktige instämde i hvad deputeradena anfört mot

inrättande af nya tjänster samt ansågo i likhet med deputeradena, att de

extra ordinarie tjänstemännen borde erhålla den ifrågasatta löneförbättringen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Utlåtande Nr 6,

9

Hvad af deputeradena hemställts blef af herrar fullmäktige bifallet,

och skulle till bankoutskottet aflåtas skrifvelse enligt registraturet.»

Ifrågavarande förslag afser att bereda de extra ordinarie tjänstemännen

vid riksbanken en förbättrad ställning därigenom, att deras arfvoden,

hvilka för närvarande ej öfverstiga 150 kronor i månaden, skulle kunna

efter fem års tjänstgöring höjas till 175 kronor i månaden, motsvarande

2,100. kronor per år. I betraktande af den tjänstgöring, som åligger dessa

funktionärer, hvilka i allmänhet äro sysselsatta under hela expeditionstiden,

torde den föreslagna arfvodesförhöjningen ej kunna anses oberättigad;

och då billigheten synes kräfva, att extra ordinarie tjänsteman, som

erhåller förordnande att bestrida ordinarie tjänst, icke skall därigenom

lida minskning i sina inkomster, torde de föreslagna ändringarna i till—

lämpningsstadgarna böra godkännas, på det att vikariatsersättningen vid

semester- eller sjukdomsledighet må kunna bestämmas äfven till högre

belopp än det nu stadgade af 1,800 kronor per år.

Med biträdande af fullmäktiges framställning får utskottet alltså föreslå,

att 6 och 7 momenten af tillämpningsstadgarna till

aflöningsstaten för riksbanken måtte erhålla följande

ändrade lydelse:

(Nuvarande lydelse:)

6:o) För deri tid, verkställande

styrelseledamot vid afdelningskontor

på grund af medgifvande i § 52 mom.

4 åtnjuter semester, äga fullmäktige

bestämma godtgörelse till vikarie att

utgå af kontorets medel, med tilllämpning

därvid åt de i aflöningsstaten

meddelade föreskrifter angående

aflöningsförrnånerna för dylik

ledamot; och då annan styrelseledamot

vid afdelningskontor enligt ofvan

åberopade stadgande åtnjuter semester

samt suppleant till följd däraf

inträder i styrelsen, må till denne,

likaledes af kontorets medel, utgå

ersättning med belopp, motsvarande

Bih. till Rilcscl. Prof. 1910. 6 Sami. 1 Afd. 6 Raft.

(Föreslagen lydelse:)

6: o) För den tid, verkställande

styrelseledamot vid afdelningskontor

på grund af medgifvande i § 52 mom.

4 åtnjuter semester, äga fullmäktige

bestämma godtgörelse till vikarie att

utgå af kontorets medel, med till—

lämpning därvid af de i aflöningsstaten

meddelade föreskrifter angående

aflöningsförrnånerna för dylik

ledamot; och då annan styrelseledamot

vid afdelningskontor enligt ofvan

åberopade stadgande åtnjuter semester

samt suppleant till följd däraf

inträder i styrelsen, må till denne,

likaledes af kontorets medel, utgå

ersättning med belopp, motsvarande

Utskottets

yttrande.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets Utlåtande Nr 6.

det för ordinarie ledamot i staten

anvisade arfvode.

För bestridande af tjänstgöring

under semester, som åtnjutes af

tjänsteman vid något af bankens kontor,

äga fullmäktige samt styrelserna

för afdelningskontoren att anvisa till

extra ordinarie tjänstemän arfvoden

efter 1,800 kronor för år räknadt,

hvarjämte till vikarie för kassör, som

åtnjuter semester, må utbetalas mot

vederbörandesmissräkningspenningar

svarande belopp för tiden i fråga.

7:o) Blifver tjänsteman eller verkställande

styrelseledamot, som tillika

är tjänsteman i banken, af sjukdom

hindrad att sin syssla förrätta, äger

han under tjänstledigheten uppbära

hela lönen samt dessutom, efter fullmäktiges

eller vederbörande styrelses

pröfning, under högst en månad

hvarje år de för tjänsten anslagna

tjänstgöringspenningar. För bestridande

af vikariat i dylikt fall äga

fullmäktige eller vederbörande styrelse

att af riksbankens medel använda

1,800 kronor för år räknadt.

det för ordinarie ledamot i staten

anvisade arfvode.

För bestridande af tjänstgöring

under semester, som åtnjutes af

tjänsteman vid något af bankens kontor,

äga fullmäktige samt styrelserna

för afdelningskontoren att anvisa till

extra ordinarie tjänstemän arfvoden

efter 1,800 kronor för år räknadt

eller, därest den förordnade skulle i

sin egenskap af extra ordinarie tjänsteman

komma i åtnjutande af högre arfvode.

, detta högre arfvode. Härjämte

må till vikarie för kassör, som åtnjuter

semester, utbetalas mot vederbörandes

missräkningspenningar svarande

belopp för tiden i fråga.

7:o) Blifver tjänsteman eller verkställande

styrelseledamot, som tillika

är tjänsteman i banken, af sjukdom

hindrad att sin syssla förrätta, äger

han under tjänstledigheten uppbära

hela lönen samt dessutom, efter fullmäktiges

eller vederbörande styrelses

pröfning, under högst en månad

hvarje år de för tjänsten anslagna

tjänstgöringspenningar. För bestridande

af vikariat i dylikt fall äga

fullmäktige eller vederbörande styrelse

att af riksbankens medel använda

1,800 kronor för år räknadt

eller, därest den förordnade skulle i

sin egenskap af extra ordinarie tjänsteman

komma i åtnjutande af högre arfvode,

detta högre arfvode.

s. 11 Kontrollera mot PDF

BankoutsJcottets Utlåtande Nr 6.

3:o.

11

I en inom Andra kammaren väckt motion (nr 43) har herr Oskar motion

Berg i Göteborg, under åberopande af den motivering, som funnes före-ra™^f„w'',.

bragt i en motionen såsom bilaga åtföljande afskrift af en inlaga till banko- förmåner åt

utskottet, hemställt, att Riksdagen ville bevilja de ordinarie vaktmästarna ^kZ^MarZ

vid riksbankens hufvudkontor antingen ett årligt hyresbidrag af 400 kronor vid hufvudeller

ock ett årligt tillägg till lön och tjänstgöringspenningar med 200kontorel m-mkronor

på hvardera, allt beräknadt från den 1 januari detta år.

Ofvannämnda inlaga är af följande lydelse:

»Till 1910 års bankoutskott.

Undertecknade, ordinarie vaktmästare vid riksbankens hufvudkontor, få härmed

till bankoutskottet vördsamt anföra följande. Alldenstund hyres- och lifsmedelspris

ännu icke visat tendens till nedgående, utan tvärtom i de flesta fall ytterligare stegrats,

se vi oss nödsakade att än en gång vända oss till bankoutskottet med anhållan om

sådan förhöjning af våra löneförmåner, att möjlighet må beredas oss att försörja oss

och våra familjer, utan att, såsom nu är fallet, bittida och sent behöfva jäkta efter

biinkomster från andra håll.

Det torde icke vara bankoutskottet obekant, att vi endast i enstaka fall komma

i åtnjutande af vår högsta aflöning, förr än 50-årsåldern är uppnådd, en tidpunkt af

människans lif, då krafterna i regel märkbart aftaga, så att det icke är möjligt att

arbeta så som i yngre dagar, helst som de arbeten, hvilka stå oss till buds, äro af

den art, att en del af natten måste tagas i anspråk för deras fullgörande. Häraf

blir helt naturligt följden den, att vi under påföljande dag blifva mindre arbetsdugliga,

hvilket ovillkorligen måste blifva till nackdel för såväl oss själfva som den institution

vi tillhöra.

Men nöden har ingen lag, vi äro tvingade att vid sidan af vår ordinarie tjänstgöring

söka erhålla de inkomster, som äro nödvändiga för fyllande af bristen i vår

existensmöjlighet, då vi för vårt arbete i banken icke erhålla, hvad som erfordras för
vara

nödvändigaste behof.

Yi vilja här nedan söka visa, hvad som oundgängligen fordras för underhåll af

en familj på 4 å 5 personer, hvilket torde vara lägsta medeltalet, som enhvar af oss

har att försörja, därvid strängt hållande oss till gängse priser, öfverensstämmande med

officiella statistiska uppgifter.

Bostad, bestående af 2 rum och kök, lägst.......................................... kronor 600

LifsfÖrnödenheter .................................................................................... > 1,560

Kläder, skodon, läkare, medicin m. m................................................. » 438

Yed och lyse .......................................................................................... » 102

Skatter..................................................................................................... » 160

Summa kronor 2,860: —

Då vår högsta aflöning, efter afdrag till pensions- och änkekassor, uppgår till

1,734 kronor, förefinnes sålunda en brist af 1,126 kronor, hvilken måste täckas medelst

extra inkomster, om sådana öfver hufvud taget stå att erhålla. Svårigheten att för
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

}2 Bankoutskottets Utlåtande Nr 6.

skaffa sig extra inkomster är för närvarende så stor, att endast den, som själf probat

på vanskligheten däri, kan därom -öra sig ett begrepp, helst som vi, pa grund af de

regelmässigt återkommande lokalvakterna, icke kunna binda oss för. stadigvarande

arbete Följderna af dessa svårigheter blifva af så betänklig art, att vi maste lefva i

in ständig ”än"slån för hvad framtiden bär i sitt sköte; nervsystemet forstores af

ständigt grubbel öfver hvar och på hvad sätt vi skola kunna anskaffa medel till vara

barns och hustrurs uppehälle och, skulle vi till råga pa eländet, laggas pa ett långvarig

siukläger, skulle ovillkorligen det förhållande^ uppstå att alla vara under svett

och °möda anskaffade tillhörigheter skulle af utmätningsman och fordringsägare bortföras

för gäldande af skatter och andra skulder. Bekymren öfver hur allt sadant skall

komma att gestalta sig har mera än eu gång lågt familjeförsörjaren 1 en förtidig graff

hvilket åter haft till följd, att fattigvård och välgörenhetsinrättningar fatt taga hand

om de efterlefvande. Tanken på att dylika förhållanden nar som helst kunna inbåda

för våra familjer kunna sannerligen beröfva enhvar modet att se framtiden an.

I sammanhang härmed torde böra omnämnas, att vi dagligen aro pa ett elJe_

annat sätt anförtrodda stora penmngtransporter saval inom som utom banken, darv

helt naturligt stora fordringar ställas på de medverkandes. ärlighet, och de. torde utbända

kunna ligga inom möjlighetens område, att eu familjefar hvars barn pa morgouen

roDat efter mat, men icke kunnat tillfredsställas, skulle i ett ögonblick af förtviflan

SuLTP3ömma, Tvär gränsen mellan egna och andras tillhörigheter ligger och därigenom

"öra både sig själf och dem han är förpliktad att försörja ett namnlöst elände.

§ Om "vi jämföra våra inkomster med våra yrkeskamraters inom de fornamsta enskilda

banker i Stockholm, så synes tydligt, att dessa vaktmästare aro betydligt mera

■V Sålunda hafva''vaktmästarne i nedanskrifna banker följande löneförmåner.

I Skånes Enskilda bank efter 10 års tjänst ................................ kronor 2,000: —

Med pension efter 30 tjänste- och 55 lefnadsår

med 70 procent på lön eller..................... kronor 1,400:

I Stockholm Enskilda bank: kronor 2 970: _

läte vaktmästaren................................................................................... ’ -

öfriga vaktmästare efter 25 år............................................................

» » » 4 .............................................................

Pension efter 25 tjänste- och 60 lefnadsår med ..............................

I Skandinaviska Kreditaktiebolaget högst....................................

Pension efter 25 tjänste- och 60 lefnadsår med ............................

I dessa banker betalar ej personalen något till egen pension.

Dessutom fri bostad eller hyresersättning, lyse och ved.

I Stockholms handelsbank:

En efter 27

2.600

2,000

900

1,980

1,200

ar

kronor

22

17

12

6

4

1

Dessutom fri bostad, ved och iyse, som utgår med något olika belopp.

2.600

1,900

1,900

1,700

1,800

1.600

1,550

1,440

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Utlåtande Nr 6. 13

Banken betalar saväl krono- som kommunalutskylder jämte läkararfvode för sina

vaktmästare.

Pension utgår med 2/3 af lön efter 25 tjänste- och 60 lefnadsår. Till pensionskassan

betalas alla afgifter af banken.

Hvad vår dagliga tjänstgöring beträffar, så beräknas denna från kl. 1/2 10 f. m.

~ Ii ^ e- m• hvarje söckendag, hvartill kommer bevakning af banken hvar*6:te vecka

hela dygnet om utom den vanliga tjänstgöringen under expeditionstiden. Dessa vakter,

hviika hufvudsakligen bestå af stora portens bevakning, börjar lördags middag kl. 4

e. m. och afslutas påföljande lördag kl. 4 e. m. Tjänstgöringen för den ena af vakterna

börjar då kl. 6 f. m. och fortsätter till kl. V2 9 f. m., fortsätter sedan kl. 10—7^3

och kl. 4—9 e. in., och efter en timmes ledighet för aftonmåltid till kl. 6 f. m.,

hvilken senare tid dock far användas till hvila. Den andra af vakterna är portvakt

V29—V210 f- m., har vanlig tjänstgöring 10—i/,,3 e. m. och är portvakt 4—10 e. m.

Under denna vakttjänst få vi öppna och stänga porten i medeltal 100—120 gånger

per dag, enär alla personer, som besöka banken under den tid vakten afses, måste inech

utsläppas denna väg, alldenstund inkörsporten endast hålles öppen 2 timmar per

dag och då endast; för personer, som färdas med häst ock åkdon. Medeltiden af vaktoch

dagtjänst blifver då c:a 872 timmar per dag och kan likställas med tjänstetiden

för vaktmästarne i ofvanstående enskilda banker.

Häraf torde tydligt framgå, att vi under vaktveckorna icke kunna erhålla annan

hvila än den, som fås mellan kl. J/2 11 e. m. och kl. 6 f. m.

Af hvad vi här ofvan anfört, torde med full tillförlitlighet och tydlighet framgå,

att vi icke i onödan framkommit med begäran om förhöjning af våra inkomster, och

vilja vi därför på det vördsammaste bedja bankoutskottet bebjärta vår nöd och antingen

bevilja ett hyresbidrag af kronor 400 eller ock ett tillägg å lön och tjänstgöringspenningar

med kronor 200 a hvardera, sa att det ma blifva oss möjligt att nödtorftigt

försörja oss själfva och våra familjer, hvarjämte vi äfvenledes vilja hemställa, att hvad

bankoutskottet beviljar måtte tillerkännas oss från och med den 1 januari 1910.

(Namnteckningar.)

Enahanda framställning har af fullmäktige med skrifvelse den 20

januari 1910 öfverlämnats till utskottet under åberopande af innehållet i

följande utdrag af det hos fullmäktige förda protokoll:

»Utdrag af protokollet, hållet hos herrar fullmäktige

i riksbanken den 20 januari 1910.

§ 19. Föredrogs ånyo den vid sammanträdet den 7 januari 1910 anmälda

och då bordlagda, från ordinarie vaktmästare vid hufvudkontoret

öfverlämnade framställningen till såväl bankoutskottet som fullmäktige i

fråga om erhållande af förbättrade aflöningsförmåner.

I afseende å denna framställning anförde herr deputeraden Bero-;

»Då vid jämförelse med den till vaktmästare i andra statens verk anslagna

aflöning det befinnes, att vaktmästarna i riksbanken redan erhållit

något större aflöningsförmåner än de förra, särskildt genom ålderstilläggens

storlek och möjligheten att erhålla särskilda arfvoden i banken, samt anledning

ej är för handen, att någon ändring i den för vaktmästarna i

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bankoutskottets Utlåtande Nr 6.

andra statens verk nyligen antagna lönestat nu kommer att äga rum, lärer

framställningen icke kunna vinna fullmäktiges förord.

Åt en särskild klass af de ordinarie vaktmästarna synes dock någon

förbättring i aflöningsförmåner skäligen böra beredas, nämligen först och

främst åt de tre vaktmästare, hvilka såsom växelinkasserare hafva att för

bankens räkning uppbära kontanta penningar, men därjämte äfven åt de

sex s. k. postvaktmästarna. De medel, växelinkasserarna hafva om hander,

uppgå dagligen till betydliga belopp, och förluster i följd åt felräkning

äro ej allt för ovanliga. Dessa inkassera^, som enligt fullmäktiges beslut

den 11 oktober 1907 uppbära ett särskild! arfvode af 25 kronor 1 “ån.a:"

den, synas böra fullt likställas med de s. k. postvaktmästarna. Då till

följd af den under de senare åren inträdda ökningen i värde af de försändelser

och medel, som postvaktmästarna hafva sig anförtrodda, det till

dem utgående arfvodet af 40 kronor i månaden nu synes böra höjas till

50 kronor, skulle således äfven växelinkasserarna tilläggas samma belopp

såsom inkasserarearfvode. Vid den höjning, som sålunda af mig föies ås,

torde dock i fråga om postvaktmästarna den afvikelse från hittills skeda

praxis böra inträda, att ifrågavarande särskilda arfvode ej utgår under den

tid postvaktmästare på grund af 9 mom. af tillämpningsstadgarna åtnjuter

ledighet med bibehållande af de vaktmästaretjänsten anslagna afiömngs
förmånerna.

; , ,,

Jao- hemställer alltså med stöd af mom. 3 i tillämpningsstadgarna att

herrar ''fullmäktige ville medgifva, att det till de s. k. postvaktmästarna

och växelinkasserarna utgående särskilda arfvode måtte höjas till oO kronor

i månaden för en hvar, att tillämpas från och med den 1 januari 1910.»

Herrar fullmäktige anslöto sig till hvad deputeraden Berg anfört i

fråga om den föreliggande framställningen från de ordinarie vaktmästarna

samt biföllo deputerandens hemställan.

Till bankoutskottet skulle aflåtas skrifvelse enligt registratur^.*

Sedan fullmäktige därefter af utskottet anmodats yttra sig öfver åen

ifråo-avarande, af herr Berg väckta motionen, hafva fullmäktige, då motionärens

förslag helt och hållet stödde sig på den framställning, som vaktmästarna

själfva i enahanda syfte gjort hos utskottet, inskränkt sig till

att hänvisa till det öfver samma framställning afgifna, här ofvan intagna

yttrande.

utskottets Framställningar i enahanda syfte som den ofvan omförmälda hafva af

yttrande. dc ordinarie vaktmästarna vid riksbankens hufvudkontor inlämnats till

bankoutskottet äfven vid 1908 och 1909 årens riksdagar, men vid båda

tillfällena blifvit i enlighet med fullmäktiges hemställan af utskottet atböjda.

Några särskilda omständigheter, som kunde föranleda till att den

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Utlåtande Nr 6.

15

nu förevarande framställningen borde bifallas och sålunda den nyligen

fastställda staten rubbas, synas icke hafva tillkommit. Tvärtom inhämtas

af fullmäktiges protokoll för den 20 januari 1910, att fullmäktige från

innevarande års början förhöjt det särskilda arfvodet till 3 växelinkasserare

och 6 postvaktmästare från resp. 25 och 40 kronor till 50 kronor i månaden

och sålunda beredt dessa vaktmästare en afsevärd tillökning i de

aflöningsförmåner, som enligt lönestaten tillkomma vaktmästarna vid hufvudkontoret.

Visserligen kommer denna särskilda godtgörelse ej samtliga

vaktmästarna till godo, men äfven de öfrigas ställning synes, särskildt i

jämförelse med den aflöning, som tillkommer motsvarande befattningshafvare

inom andra statens verk, icke vara sådan, att den påkallar en

ändring i den år 1907 fastställda aflöningsstaten.

Utskottet hemställer fördenskull,

att herr Bergs förevarande motion icke må af Riksdagen

bifallas.

4:o.

I en inom Andra kammaren väckt motion (nr 66) har herr Johan Ang. motion

Ericsson i Valuta hemställt, att Riksdagen måtte besluta inrättandet af0^"^

sex nya ordinarie vaktmästarebefattningar vid riksbankens hufvudkontor. VaktmästareTill

stöd härför har motionären anfört följande: lufuhTd

»Uti särskilda likalydande skrifvelse!’ af den 28 december 1908 an~ kontoret.

höllo sex extra ordinarie vaktmästare vid riksbankens hufvudkontor dels

hos herrar bankofullmäktige och dels hos bankoutskottet vid 1909 års

riksdag, att åtgärder måtte vidtagas därhän, att antalet ordinarie vaktmästarebefattningar

i någon mån ökades eller, om detta ej kunde bifallas,

att det måtte tagas under öfvervägande, huruvida ej någon ökning i det

till dem utgående arfvodet skulle kunna dem beredas.

Till stöd för denna sin anhållan anförde de, att befordringsutsikterna

för det stora flertalet af de extra vaktmästarna för närvarande icke tedde

sig synnerligen ljusa. I allmänhet vore den extra ordinarie tjänstetiden

afsevärdt lång, och för de senast befordrade hade den uppgått till 10, 16

och 18 år. Det läge i sakens natur, att en så lång extraordinarietid

skulle för dem medföra stora olägenheter i skilda hänseenden. Först och

främst vore att märka, att deras ekonomiska ställning under årens lopp

måste blifva mer eller mindre undergräfd, då de icke vore i tillfälle att

genom biförtjänster förskaffa sig den tillökning i deras inkomster, som

under nuvarande högt uppdrifna lifsmedel- och hyrespris vore oundgängligt

nödig för att kunna försörja familj. Till följd af den dem åliggande skyl
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ig Bankoutskottets Utlåtande Nr 6.

dfrheten att hvar tredje, stundom hvarannan natt bestrida nattvakt, stode

dem nämligen icke den utvägen till buds att förskaffa sig ökade inkomster.

Följden däraf vore, att -flertalet af dem måste åsamka sig skulder,

hvilka under den långa väntetiden på ordinarie tjänst alltjämt ökades och

äfven efter erhållen befordran en lång tid framåt gjorde sig i hög grad

kännbara. Vidare hade man att taga hänsyn därtill, att deras hälsa gifvetvis

måste i längden blifva lidande på den år ut och år in ständigt återkommande

natttjänstgöringen, hvilken icke blott nedsatte kroppskrafterna,

utan äfven angrepe nervsystemet, i synnerhet som de icke åtnjöte förmånen

af en enda dags semester för nödig hvila. Den osäkra ställning de

såsom extra intoge gjorde naturligen, att ofvannämnda förhållanden blefve

för dem än mera kännbara. I händelse af sjukdom stode de utan existensmedel.

Denna framställning föranledde emellertid icke någon åtgärd från

bankoutskottets sida. Enligt hvad af den uti Andra kammaren den 28

april 1909 förda diskussionen rörande vissa ändringar i aflömngsstaten för

riksbanken utvisar, synes anledningen härtill hafva varit, att herrar bankofullmäktig

med föranledande af den till dem gjorda framställningen redan

den 21 januari 1909 medgifvit, att det till extra vaktmästare med daglig

tjänstgöringsskyldighet utgående arfvodet för natt- och helgdagsbevakningen

finge höjas till 5 kronor och 50 öre efter tre års stadigvarande sådan

tjänstgöring och till 6 kronor och 50 öre efter ytterligare 3 års sådan

tjänst o-öring. Då det af de extra vaktmästarna i deras skrifvelse till bankoutskottet

framställda alternativet om arfvodesförhöjning sålunda redan

vunnit beaktande, hade bankoutskottet icke ansett sig kunna tillstyrka

nåoon framställning till Riksdagen om inrättande af nya ordinarie vakt
mästarebefattningar.

. » „ ,

Ehuru således denna senare fråga icke kunde blifva föremal för något

Riksdagens beslut, bragtes saken likväl på tal inom Andra kammaren vid

behandlinoen af bankoutskottets memorial nr 10 angående ändringar i

aflöningsstaten för riksbanken. Uti en vid nämnda memorial fogad reservation

hade nämligen herrar Kronlund, Thylander och Neiglick förklarat,

att, då den af de extra vaktmästarna gjorda framställningen om inrättandet

af nya ordinarie vaktmästarebefattningar synts dem minst lika berättigad

som en från extra ordinarie tjänstemän vid riksbanken gjord framställning

om inrättande af flera ordinarie sysslor inom tjänstemannaklassen, hvilken

blifvit af bankoutskottet tillstyrkt, de ansett, att dessa båda frågor bort

upptagas till pröfning i ett sammanhang. _ _

Under öfverläggningen inom kammaren framhölls jämväl åt samt

liga talare, att den°af de extra vaktmästarna gjorda framställningen vore

både behj ärtans värd och befogad och att önskligt hade vant, därest frågan

redan då hade kunnat på ett tillfredsställande sått ordnas.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Utlåtande Nr 6.

17

Da de skäl, som lågo till grund för de extra vaktmästarnes ofvannämnda

framställning om inrättandet af nya ordinarie vaktmästarebefattningar,

fortfarande synas mig äga full giltighet och då jag på grund af

hvad som i Riksdagen i ärendet förekommit har all anledning antaga,

att en framställning i ämnet skall röna, ett välvilligt mottagande af Riksdagens

kamrar, har jag ansett mig höra mntionsvis bringa saken under

Riksdagens pröfning.

Utöfver hvad de extra ordinarie vaktmästarna i sin ofvannämnda

skrifvelse till stöd för sin framställning anfört, tillåter jag mig att, andraga

följande.

Antalet extra ordinarie vaktmästare vid riksbankens hufvudkontor

utgör för närvarande tio. Af dessa hafva sex full daglig tjänstgöringsskyldighet

i likhet med de ordinarie vaktmästarna samt därutöfver skyldighet

att hvarannan eller hvar tredje natt bestrida bevakningstjänst inom bankens

lokaler. Af de öfriga fyra extra vaktmästarna hafva tre full daglig

tjänstgöring, men icke någon nattjänst. Det torde häraf till fullo framgå,

att det arbete de hafva sig ålagdt är för bankens tjänst behöflig! och till

sin art mera betungande än det, som åligger den ordinarie vaktmästarepersonalen.

Det synes mig under sådana omständigheter vara både rätt

och billigt, att förhållandena ordnas så, att de extra ordinarie vaktmästarna

inom rimlig tid kunna erhålla ordinarie befattning.

dill belysande af huru lång tid som förflyter, innan ordinarie

tjänst erhålles, tillåter jag mig omnämna, att de sju senast befordrade

vaktmästarna haft en extra ordinarie tjänstetid af respektive 13, 13, 16,

18, 16, 21 och 10 år.

Huru ifrågavarande sex extra vaktmästares egen tjänstetid hos riksbanken

ställer sig, framgår af följande utdrag ur matrikeln öfver bankens

tjänstemän och vaktbetjänte.

\

Född

Inträdde i

riksbankens

tjänst

Erhållit

inne-

hafvande

tjänst

F. E. Bergman.....................

26/9 78

23A 98

18/2 04

0. V. Lundqvist..................... .....

lö/7 79

21/s 99

ls/2 04

A. E. A. Bergman................................

14/t 75

18/x 00

2% 04

Cf. A. Holm...............

Va 77

27t 03

31/3 07

C. A. Andersson..........

37i2 79

24/2 0 5

2% 08 |

C. W. Lindqvist....................

10/(; 83

% 05

25/e 08 !

Bill. till Jtiksd. Prat. 1910. 6‘ Samt. 1 Afä. ti Höft.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskoltets Utlåtande Nr G.

Åf detta utdrag framgår således, att tre af dessa vaktmästare varit i

bankens tjänst respektive 11, 10 och 9 år och därunder haft full daglig

tjänstgöring i nära 6 år. Därjämte lära de hafva haft nattjänstgöring i

respektive 9 och 7 år. De öfriga tre vaktmästarna hafva en tjänstetid af

respektive 7, o år och hafva därunder haft full daglig tjänstgöring i respektive

3—2 år. Nattbevakning hafva dessa enligt uppgift bestridt i

respektive 5—3 år. Såsom befordringsutsikterna för närvarande gestalta

sig, hafva de att emotse ännu flera års extraordinarietid.»

En med motionen öfverensstämmande framställning från de däri omnämnda

sex extra vaktmästarna har af fullmäktige med skrifvelse den 20

januari 1910 öfverlämnats till utskottet; och hafva fullmäktige öfver denna

framställning afgifvit följande yttrande:

»Såsom hos fullmäktige anfördes vid behandlingen den 21 januari 1909

af då gjord enahanda framställning, synes det nuvarande systemet, att

natt vaktstjänstgöringen bestrides af extra vaktmästare, icke böra öfvergifvas.

Andamålet med sökandenas framställning är otvifvelaktigt att,

jämte vinnandet af en mera tryggad ställning, blifva befriade från nattvakterna.

Denna anordning kan dock icke vidtagas utan ökning af vaktmästarepersonalen,

men en sådan ökning anse fullmäktige icke vara erforderlig.

På grund häraf och då till följd af fullmäktiges beslut nämnda

den 21 januari ifrågavarande extra vaktmästare erhållit en förbättring i

aflöning därhän, att, på sätt de själfva framhållit, de skulle genom befordran

till ordinarie tillskyndas betydlig minskning i inkomster, hafva fullmäktige

icke funnit skäl tillstyrka bifall till ifrågavarande framställning.»

Sedermera hafva fullmäktige i infordradt yttrande öfver herr Ericssons

ifrågavarande motion den 10 februari 1910 anfört:

»Då fullmäktige i sin till utskottet aflåtna skrifvelse af den 20 januari

1910, innefattande yttrande rörande en af sex extra vaktmästare

gjord framställning i enahanda syfte, redan uttalat sin åsikt i förevarande

fråga, tillåta sig fullmäktige att hänvisa till detta uttalande.

Härförutom vilja fullmäktige erinra därom, att, om än bifall till förevarande

motion icke skulle komma i strid med § 60 mom. 3 bankoreglementet,

Riksdagen dock enligt samma stadgande anförtrott åt fullmäktige

att bestämma antalet vaktbetjänte vid hufvudkontoret.

Att fullmäktige behjärtat de ifrågavarande vaktmästarnas ställning

framgår af fullmäktiges beslut den 21 januari 1909, som ju innefattade

bifall till den af vaktmästarna då gjorda alternativa framställningen om

löneförbättring.»

c

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Utlåtande JYr 6.

19

På sätt jämväl omförmäles i den ifrågavarande motionen, har frågan ut»kottet*

om inrättande af nya ordinarie vaktmästarebefattningar vid hufvudkontoret y ™n e‘

förevarit till behandling äfven inom sistlidet års bankoutskott, i det att

från sex af de extra ordinarie vaktmästarna vid hufvudkontoret hade inkommit

en framställning därom, att antingen antalet ordinarie vaktmästarebefattningar

skulle i någon mån ökas eller, om detta ej kunde bifallas,

någon ökning i dittills utgående arfvode beredas dem. Sedan fullmäktige

den 21 januari 1909 medgifvit viss arfvodesförhöjning för de sökande

samt fördenskull afstyrkt vidare åtgärd i anledning af den gjorda framställningen,

fann utskottet densamma ej till någon åtgärd föranleda.

Nu hafva ofvanbemälde sex extra ordinarie vaktmästare ånyo hos

utskottet gjort framställning om öfverförande å ordinarie stat samt tillika,

då de eljest skulle genom befordran till ordinarie få sina inkomster minskade

med omkring 150 å 200 kronor om året, ifrågasatt att vid eventuell

befordran få räkna sig viss del af sin föregående tjänstgöring till godo

för uppflyttning i högre lönegrad; och har därjämte, såsom redan nämnts,

i den ofvan omförmälda motionen framställts det förslaget, att Riksdagen

måtte besluta inrättandet af sex nya ordinarie vaktmästarebefattningar vid

hufvudkontoret.

Då fullmäktige, livilka det enligt gällande bankoreglemente tillkommer

att bestämma antalet vaktbetjänte vid hufvudkontoret, funnit ökning af

den nuvarande ordinarie vaktmästarepersonalen därstädes icke vara erforderlig,

har ej heller utskottet ansett sig böra biträda det nu framställda

förslaget om genomförande af eu sådan ökning.

Utskottet hemställer följaktligen,

att herr Ericssons förevarande motion icke må af

Riksdagen bifallas.

o:o.

Fullmäktige hafva i skrifvelse till utskottet den 27 nästlidne januari gjort An,J- dkad

r..T i /» T..n • ° ersättning

töjande framställning: t,u valu
»Till

fullmäktige hafva framställningar inkommit dels från vaktmästarna mästarna

vid 19 af de i grupper indelade afdelningskontoren om beviljande af er- a/^tonsättning

för ökadt ansvar och arbete samt förlust af extraförtjänster i följdk°n[or m:maf

de till vaktmästarnas bostäder införda alarmledningar och dels från lins-

mom. 3.)

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskott ds Utlåtande Nr 6.

drängarna vid Göteborgskontoret om tillökning i deras kontanta löneförmåner.

Vidkommande den förstnämnda framställningen kan ej förnekas, att

vaktmästarna under deras från tjänstgöring i banklokalen lediga tid, hvilken

redan förut är ganska inskränkt, blifvit mycket bundna genom de på

senare åren till skydd mot inbrott vid kontoren anordnade alarmapparaterna.

För denna minskade fritid och de med ifrågavarande bevakningstjänst

förenade olägenheter torde någon mindre godtgörelse skäligen böra lämnas

vaktmästarna. Sådan godtgörelse synes fullmäktige böra vid tjänstgöring

utgå efter 10 kronor i månaden.

Hvad åter beträffar husdrängarna vid Göteborgskontoret, hafva dessa,

förutom de vanliga husdrängssysslorna, att ombesörja renhållningen för

bankens åt tvenne gator belägna fastighet samt sköta eldningen af värmeledningspannorna,

att tillika biträda vid uppassningen i kontoret äfvensom

att turvis hvarannan vecka hålla nattvakt och därunder gorå täta ronder

genom olika lokaler i huset.

Sådan nattbevakning, under hvilken den tjänstgörande hela tiden måste

hålla sig vaken, räcker vintertiden i 11 och sommartiden i 10 timmar.

Visserligen äro husdrängarna under de veckor, de hålla nattvakt, befriade

från all dagtjänstgöring, men det ligger ändock i öppen dag att vakttjänstgöringen

för dem är ganska betungande.

Det torde således icke kunna anses obilligt att husdrängarna i Göteborg

för detta sistnämnda åliggande erhålla någon särskild ersättning.

Sådan ersättning anse fullmäktige lämpligen böra bestämmas till kronor

1: 50 för hvarje nattvakt; härigenom skulle kostnaden för nattbevakningen

uppgå till cirka 550 kronor för år, hvilket belopp ej synes vara oskäligt.

Beviljandet af ofvan angifna ersättningar åt vaktbetjänte vid avdelningskontoren

förutsätter emellertid ändring i tredje stycket af tredje

momentet i tillämpningsbestämmelserna för aflöningsstaten, och hemställa

fullmäktige, att utskottet ville hos Riksdagen göra framställning om att

berörda stadgande måtte erhålla följande förändrade lydelse:

''Likaledes äga fullmäktige dels att vid hufvudkontoret utöfver stat

till vaktmästare i och för postbefordran och inkasseringsuppdrag samt för

tjänstgöring vid brandanstalterna äfvensom för biträde vid värmeledningens

skötande meddela de arfvoden, fullmäktige finna skäliga, samt dels att

anvisa nödiga medel för polis- och annan bevakning och för tillhandahållande

åt vaktmästarna af lämplig uniformsbeklädnad vid tjänstgöring.’»

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoulskottets Utlåtande Nr G.

21

Enligt förevarande förslag skulle afdelningskontoren komma att i fråga

om särskild godtgörelse för annan bevakning än genom polis likställas med

hufvudkontoret. Enligt nuvarande tillä mpningsstadgar till aflöningsstaten

gä ller nämligen att, medan vid hufvudkontoret kan "meddelas särskildt arfvode

för nattbevakningen, så medgifves en dylik befogenhet icke beträffande

afdelningskontoren. Emellertid torde en sådan åtskillnad mellan de olika

kontoren svårligen kunna upprätthållas. Visserligen måste nattbevakningen

vid hufvudkontoret vara åtskilligt mera kräfvande än vid de flesta af de

öfriga kontoren, men äfven vid dessa senare medför dock den därstädes

anordnade bevakningen för vaktbetjaningen sådana förpliktelser utom den

egentliga tjänstgöringstiden, som synas berättiga till någon särskild godtgörelse.

Med gillande af fullmäktiges framställning hemställer fördenskull utskottet,

att 3:dje stycket af mom. 3 i tillämpningsstadgarna

till aflöningsstaten måtte erhålla följande förändrade

lydelse:

(Nuvarande lydelse:)

3:o) Då enligt medgifvande i §

€0 af reglementet tjänstemän öfver

stat eller extra vaktmästare anställas,

äga fullmäktige åt dem för tjänstgöringstiden

anslå lämplig aflöning.

Utöfver hvad staten upptager,

äga fullmäktige därjämte, att, där de

finna särskilda omständigheter sådant

påkalla, tilldela lämpliga arfvoden åt

biträden inom kontoret för riksbankens

utrikes affärer.

Likaledes äga fullmäktige dels

att vid hufvudkontoret utöfver stat

till vaktmästare i och för postbefordran

och inkasseringsuppdrag samt

för tjänstgöring vid brandanstalterna,

äfvensom för biträde vid värmeledningens

skötande och nattbevakningen

meddela de arfvoden, ful1 mäktige

finna skäliga, samt dels att anvisa

(Föreslagen lydelse:)

3:o) Då enligt medgifvande i §

60 af reglementet tjänstemän öfver

stat eller extra vaktmästare anställas,

äga fullmäktige åt dem för tjänstgöringstiden

anslå lämplig aflöning.

Utöfver hvad staten upptager,

äga fullmäktige därjämte, att, där de

finna särskilda omständigheter sådant

påkalla, tilldela lämpliga arfvoden åt’

biträden inom kontoret för riksbankens

utrikes affärer.

Likaledes äga fullmäktige dels

att vid hufvudkontoret utöfver stat

till vaktmästare i och för postbefordran

och inkasseringsuppdrag samt

för tjänstgöring vid brandanstalterna

äfvensom för biträde vid värmeledningens

skötande meddela de arfvoden,

fullmäktige finna skäliga, samt

dels att anvisa nödiga medel för po
-

Utskottet»

yttrande.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Banko utskottets Utlåtande Nr 6.

nödiga medel för polisbevakning och lis- och annan bevakning och för tillför

tillhandahållande åt vaktmästare handahållande åt vaktmästarna af

af lämplig uniformsbeklädnad vid lämplig uniformsbeklädnad vid tjänsttjänstgöring.

göring.

(ko.

a»s. förnöjdt Fullmäktige hafva den 27 nästlidne januari till utskottet afiåtit följande

"{ZTefår framställning:.

takt betjänt »Sedan från flera af afdelningskontoren blifvit anmäldt, att stor svårig
llngskantor

het möter att för det nu i aflöningsstaten bestämda dagarfvode af kronor 2: 50

(måmpumgs- erhåll a vikarie för vaktbetjänt vid sjukdomsfall och annan ledighet samt

att nämnda arfvode för minskande af denna svårighet behöfver bringas

till närmare öfverensstämmelse med de å arbetsmarknaden rådande dagslönerna,

få fullmäktige hemställa, att utskottet ville till Riksdagen ingå

med framställning om sådan ändring i nionde punkten af tillämpningsbestämmelserna

för aflöningsstaten, att arfvode till vikarie för vaktbetjänt

vid afdelningskontor höjes till likhet med hvad som är bestämdt för hufvudkontoret

eller högst 3 kronor om dagen.»

utskottets Dä. den skillnad, som i förevarande afseende för närvarande äger rum

mellan hufvudkontoret och afdelningskontoren, svårligen numera torde kunna

i allmänhet upprätthållas, får utskottet, i anslutning till hvad fullmäktige

hemställt, föreslå,

att mom. 9 af tillämpningsstadgarna till riksbankens

afiöningsstat måtte erhålla följande ändrade lydelse:

(Nuvarande lydelse:)

9:o) Fullmäktige eller vederbörande

styrelse må kunna dels medgifva

vaktbetjänt, som af sjukdom

hindras från tjänstens bestridande,

att under högst eu månad hvarje åruppbära

de för tjänsten anslagna

tjänstgöringspenningar, dels på framställning

af vaktbetjänt, efter pröfning

af förekommande omständig
o

o

(Föreslagen lydelse:)

9:o) Fullmäktige eller vederbörande

styrelse må kunna dels medgifva

vaktbetjänt, som af sjukdom

hindras från tjänstens bestridande,

att under högst en månad hvarje åruppbära

de för tjänsten anslagna

tjänstgöringspenningar, dels på framställning

af vaktbetjänt, efter pröfning

af förekommande omständig
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

BankoutsJcoltels Utlåtande Nr 6.

23

heter, medgifva honom ledighet under

högst 15 dagar hvarje år med

rätt för honom att under tiden uppbära

alla med tjänsten förenade aflöningsförmåner.

Då vaktbetjänt af

sjukdom hindras att sin tjänst förrätta

eller erhåller ledighet i den

ordning, som här ofvan är sagd!, må,

där annan person behöfver förordnas

för göromålens uppehållande, den som

af deputerad eller kontorsstyrelse förordnas

att bestrida tjänsten, af riksbankens

medel erhålla arfvode, motsvarande

vid hufvudkontoret högst

3 kronor om dagen och vid afdelningskontor

högst 2 kronor 50 öre

om dagen, men sökes eljest ledighet

eller måste någon från tjänsten afhållas

därför, att han till borgenärers

förnöjande sin egendom afträdt, skall

den tjänstledige, utöfver tjänstgöringspenningar,

till vikaries aflöning

afstå så mycket af lönen, som fullmäktige

pröfva för ändamålet nödigt.

Stockholm den 24 februari 1910.

heter, medgifva honom ledighet under

högst 15 dagar hvarje år med

rätt för honom att under tiden uppbära

alla med tjänsten förenade aflöningsförmåner.

Då vaktbetjänt af

sjukdom hindras att sin tjänst förrätta

eller erhåller ledighet i den

ordning, som här ofvan är sagd!, må,

där annan person behöfver förordnas

för göromålens uppehållande, den som

af deputerad eller kontorstyrelse förordnas

att bestrida tjänsten, af riksbankens

medel erhålla arfvode, motsvarande

högst 3 kronor om dagen,

men sökes eljest ledighet eller måste

någon från tjänsten af hållas därför,

att han till borgenärers förnöjande

sin egendom afträdt, skall den tjänstledige,

utöfver tjänstgöringspenningar,

till vikaries aflöning, afstå så

mycket af lönen, som fullmäktige

pröfva för ändamålet nödigt.

På bankoutskottets vägnar:

WERNER G. von SCHWERIN.

Herr Christiernsson har begärt få antecknadt, att han icke närvarit

vid den slutliga behandlingen af punkterna 3:o och 4:o.

(Forts.)

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bankoutskottets Utlåtande Nr G.

Reservationer:

vid bo, angående uppförande å ordinarie stat af vissa öfverstatstjänster

m. m.,

af herr Christiernson;

samt

vid 4:o, angående motion om inrättande af sex nya vaktmästarebefattningar

vid hufvudkontoret,

af herrar JSfeiglick, Thylander, Vahlquist, Rune och Carlsson i Malmberget,

hvilka förenat sig om följande uttalande:

Vid riksbankens hufvudkontor äro, såsom i motionen augifves, anställde,

förutom de ordinarie, tio extra ordinarie vaktmästare. Utaf dessa

hafva sex samma dagliga tjänstgöring som de ordinarie vaktmästarna —

och dessutom vakttjänstgöring hvarannan eller hvar tredje natt. De hafva

varit vid riksbanken anställde: den i tjänsten äldste cirka 12 är och den

i tjänsten yngste cirka 5 år. Deras verksamhet i riksbanken har således

till fullo karaktären af fast anställning, men deras utsikt att i verkligheten

blifva fast anställde belyses af motionärens redogörelse för de sju senast

befordrade ordinarie vaktmästarnas tjänstetid såsom extra ordinarie, utvisande

en extra ordinarie tjänstetid af i genomsnitt omkring 15 år.

I fråga om riksbankens tjänstemän hafva såväl 1907 som 1909 års

bankoutskott uttalat önskvärdheten af att användandet af extra ordinarie

tjänstemän måtte begränsas, och Riksdagen har genom inrättandet af allt

flere ordinarie tjänstemannabefattningar visat sig gilla denna uppfattning.

Hvad som sålunda ansetts riktigt beträffande tjänstemännen äger, enligt

vårt förmenande, full giltighet äfven i fråga om vaktmästarna.

Då härtill kommer, att ingen som helst anledning finnes antaga, att

beliofvet af vaktmästare vid riksbankens hufvudkontor kommer att minskas;

och

då det uppenbarligen måste vara Riksdagens sak att tillse, att en begränsning

af extra ordinarie systemet kommer till stånd jämväl i fråga

om vaktmästarebefattningarna, anse vi, att motionen bort bifallas; och

hemställa alltså

att Riksdagen måtte besluta inrättandet af sex nya

ordinarie vaktmästarebefattningar vid riksbankens huf•

vudkontor.

Stockholm, Ivar Hieggströms Boktryckeri A.-B., 1910.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1910:96 Skrifvelse till Konungen, med reglemente för riksbankens styrelse och förvaltning. a1 i texten
  2. Rskr. 1910:97 Skrifvelse till fullmäktige i riksbanken med öfverlämnande af reglemente för riksbankens styrelse och förvaltning. a1 i texten