Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Kungl. Maj:t rörande upphäfvande af föreskriften om lärjungarnas vid de allmänna läroverken obligatoriska kyrkobesök.

1910-04-26 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1910:13, Skrifvelse till Kungl. Maj:t rörande upphäfvande af föreskriften om lärjungarnas vid de allmänna läroverken obligatoriska kyrkobesök.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (Nr 2) Utlåtande Nr 13.

1

Nr 13.

Ankom till Riksdagens kansli den 26 april 1910 kl. 3 e. m.

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 6

i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl.

Maj:t rörande upphäfvande af föreskriften om lärjungarnas

vid de allmänna läroverken obligatoriska kyrkobesök.

I en inom Andra kammaren väckt motion, nr 192, har herr Starbäck

hemställt, »att Riksdagen ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla om

sådan ändring i läroverksstadgan, att lärjungarnas obligatoriska kyrkobesök

afskaffas.»

Med afseende å motiven till sitt förslag hänvisar motionären till en liknande

motion, som af honom väcktes vid 1904 års riksdag, och i hvilken han

föreslog en skrifvelse till Kungl. Maj:t med hemställan, att vederbörande paragraf

i läroverksstadgan måtte erhålla lydelsen: »Rektor må i samråd

med läroverksstadens prästerskap minst en gång i månaden å lämpligt rum

anordna skolgudstjänst med frivilliga besök af läroverkets ungdom.» Han

åberopar i denna sin motion Luleå läroverkskollegii skrifvelse af den 26

maj 1902 till Konungen, hvilken skrifvelse utmynnade i eu begäran, att

»Kungl. Maj:t täcktes medgifva Luleå högre allmänna läroverk dispens

från tillämpandet af § 21 i skolstadgan samt rätt att i stället minst en

gång i månaden anordna skolgudstjänster i stadens kyrka med frivilliga

'' Bill. till Biksd. Prof. 1910. 9 Sami. 2 Afd. 1 Band. 13 Höft. (Nr 13.). t

Motionen.

Motiven.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (Nr 2) Utlåtande Nr 13.

besök af skolungdomen.» Denna skrifvelse remitterades till Härnösands

domkapitel, blef där afstyrkt, men blef dock i kungl. resolution af 19

sept. 1902 bifallen, så att befrielse från § 21 försöksvis medgafs från och

med läsåret 1902—1903 tills vidare »under villkor dock, att i Luleå stads

kyrka minst en gång i månaden under den tid undervisningen vid läroverket

pågår hållas särskilda skolgudstjänster, afsedda för frivilligt deltagande från

lärjungarnas sida.» Sedermera aflätos från Umeå, Härnösands och Malmö

läroverkskollegier liknande skrivelser, hvilka af respektive domkapitel afstyrktes

och äfven blefvo af Kungl. Maj:t afslagna, »enär den af Kungl.

Maj:t tillsatta läroverkskommittén i sitt den 8 december 1902 afgifna betänkande,

öfver hvilket utlåtande infordrats från vederbörande myndigheter,

föreslagit ändring af berörda § 21 i läroverksstadgan samt frågan härom

är på Kungl. Maj:ts pröfning beroende.» Skrifvelsen från Umeå läroverks

kollegium var tillstyrkt såväl af skolans inspektor som af stadens

kyrkoherde T. H. Svartengren, hvilken senare bland annat uttalade: »De

motiv, som tala till förmån för denna anhållan, äro endast två, men väga

så mycket, att nådigt afseende verkligen kan på dem fästas. Vår svenska

högmässa är för lång för ungdomen. Söndagsgudstjänsten räcker här 1 s|4

timme och ofta ej mer än 1 x|3 timme; men äfven detta senare tidsmått

är för långt för de unga, som ej äro vana att sitta stilla mera än 1 timme

i sänder. Lärjungarna i läroverkets nedre och nedersta klasser förmå

icke hålla uppmärksamheten spänd ens så länge. Predikan i den vanliga

högmässan tager icke hänsyn särskilt till ungdomens behof.»

Motionären sammanfattar i sin motion år 1904 till sist de skäl, som tala för

ett upphäfvande af skolungdomens obligatoriska gudstjänster, på följande sätt:

»Söndagsfirandet lider af tvång; det bör vara lika för all skolungdom, såväl

folkskolans som elementarläroverkens, såväl den manliga som kvinnliga; det är

svårt att inse, att lokala förhållanden må kunna inverka, så att å somliga

orter fullständig eller större frihet råder mot annorstädes; predikan är ej

lämpad för skolungdomen, allra minst för de lägsta klasserna, och högmässogudstjänsten

är för lång. Till dessa i och för sig talande skäl kommer

ännu ett. I föreliggande kungl. proposition i läroverksfrågan har en

förlängning af läsåret till 38 veckor föreslagits. Ehuruväl, om detta förslag

kommer att fastställas, samtidigt en utsträckning af loftiderna i olika

klasser torde komma att äga rum, är särskilt mot slutet af läsåret faran

för öfveransträngning för handen, och hvilken betydelse verkliga frisöndagar

under sådana omständigheter komma att äga, ligger i öppen dag.»

Denna motion af 1904 blef af Andra kammarens dåvarande tillfäl
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Första Kammarens Tillfälliga UtsJcotts (Nr 2) Utlåtande Nr 13.

liga utskott nr 1 afstyrka men 4 reservanter anslöto sig till motionens

yrkande. Reservanternas förslag blef ock af Andra kammaren utan votering bifallet.

När frågan sedan gick till Första kammaren, hemställde visserligen dess

första tillfälliga utskott om afslag, och detta blef äfven kammarens beslut, hvadan

frågan förföll. Men i sin motivering ställde sig denna kammares utskott synnerligen

välvilligt till motionen, i det att utskottet yttrade: »Första kammarens

utskott finner visserligen en ändring i § 21 af gällande läroverksstadga vara

af behofvet påkallad i syfte att mera än hittills bygga lärjungarnas gudstjänstbesök

på frivillighetens grund, liksom utskottet anser, att särskilda

skolgudstjänster, såvidt möjligt, böra anordnas, hvilka genom eu förkortad ritual

samt predikans lämpande efter skolungdomens behof och förståndsutveckling

mera än den nuvarande högmässogudstjänsten kunna vara ägnade

att hos den uppväxande ungdomen väcka och underhålla den religiösa

känslan.» Såsom anledning till afslagsyrkandet anfördes endast, att

frågan om ändring i denna paragraf vore beroende på Kungl. Maj :ts pröfning.

I följd häraf och då anledning funnes att antaga, det Kungl.

Maj:t vid frågans afgörande komme att fästa tillbörligt afseende vid de

af utskottet angifna synpunkter, hade utskottet icke funnit det vara behöfligt

eller ens lämpligt, att Riksdagen under dåvarande förhållanden i

skrifvelse till Kungl. Maj:t uttalade sin anslutning till ett bestämdt formuleradt

förslag till stadgande i förevarande afseende. I Första kammaren

gjordes ingen invändning mot detta utskottets uttalande.

Vid den nya läroverksstadgans utfärdande år 1905 blef emellertid

frivillighet i lärjungarnas gudstjänstbesök icke genomförd. I denna stadga

föreskrifves liksom i den förut gällande af år 1878 obligatoriskt bevistande

af gudstjänsterna, men under det att 1878 års stadga bestämde, att lärjungarna

hvarje sön- och högtidsdag skulle bevista högmässogudstjänsten,

stadgade § 24 i 1905 års läroverksstadga följande: »Sön- och helgdagar

böra lärjungarna, så ofta och i den ordning Eforus på rektors förslag

bestämmer, bevista högmässogudstjänsten eller särskild! anordnad skolgudstjänst;

dock äge rektor att i särskilda fall för lärjunge medgifva annan

ordning för gudstjänstbesök eller därifrån meddela befrielse.»

Sedan år 1904 har frågan icke varit före i Riksdagen, men vid all
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första Kammarens Tillfälliga Utsicotts (Nr 2) Utlåtande Nr 13.

manna svenska läraremötet i Falun år 1909 fattades följande, af motionären

återgifna resolution: »Mötet anser, ätt lärjungarnas obligatoriska

kyrkobesök böra afskaffas och ersättas med frivilliga gudstjänster, som om

möjligt anordnas på lämpliga tider genom rektors försorg.» Resolutionen

föregicks af ett inledningsföredrag, som af motionären återgifves efter Pedagogisk

tidskrift 1909, och i hvithet skälen för reformen äro i korthet

sammanförda. Där påpekas sålunda först, att i vissa läroverk gudstjänstbesöken

faktiskt redan äro frivilliga och binge varit det, nämligen hufvudstadens

samtliga läroverk och ett eller annat i landsorten. Där yttras

vidare, att påbudet om obligatoriska kyrkobesök innebär ett tvång för

lärare och lärjungar vid de allmänna läroverken, hvilket i vårt samhälle

är fullkomligt enastående, i det att hvarken folkskolor eller seminarier, flickskolor

och andra privatläroverk därtill hafva någon motsvarighet. Kyrkobesöken

böra, säger inledaren, för de allmänna läroverkens lärjungar likaväl

som för andra vara deras egen och familjens sak, och han påpekar, huru

tvånget torde verka menligt i stället för gynnsamt på ungdomens religiositet,

väcka leda och olust vid kyrkogången. Han erinrar också därom, att Stockholmsläroverkens

lärjungar icke kunna sägas brista i religiösa intressen,

ehuru de befriats från detta tvång, och att de frivilligt besöka både kyrkor

och särskilda skolgudstjänster.

Andra kammarens

utskotts

utlåtande.

Andra kammarens första tillfälliga utskott, till hvilket ifrågavarande

motion varit hänvisad, har funnit de skäl, som framförts för att aflysa gudstjänsttvånget

från de allmänna läroverken, mycket behjärtansvärda och anför vidare:

»För nutida uppfattning ligger det i hvarje religionsöfnings väsen, att den bör

ske frivilligt, och erfarenheten bestyrker, att detta måste gälla äfven ungdomen

i skolorna. För lärjungarna i de läroverk, där gudstjänsten är

obligatorisk, ter den sig i många fall som ett tvång, en prestation, hvilken

man om möjligt vill komma ifrån, och det är uppenbart, att den religiösa

andakten måste häraf lida. Att leda och olust vid kyrkogången alltför

ofta blir en frukt af gudstjänsttvånget, såsom inledaren vid 1909 års läraremöte

framhållit, är en sanning, som både lärare och forna lärjungar vid

de allmänna läroverken nog måste bestyrka. I fråga om de yngre lärjungarna

gäller härvidlag särskildt, att gudstjänsten för dem är alldeles för

lång och både ritual och predikan alltför svårfattliga; hos de äldre åter

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Förda Kammarem Tillfälliga UtsTcotts (Nr 2) Utlåtande Nr 13.

verkar känslan af tvång med kela sin styrka. På så sätt komma de obligatoriska

gudstjänsterna faktiskt att motverka sitt eget ändamål.

Om utskottet sålunda måste anse, att de obligatoriska gudstjänstbesöken

böra afskaffas vid de allmänna läroverken, så har utskottet å

andra sidan också uppmärksammat, att åtgärder böra kunna vidtagas,

som på ett bättre sätt lämpa sig efter skolungdomens religiösa förutsättningar.

Ett godt uppslag härtill synes utskottet ligga i de barn- och

ungdom sgudstjänster, som här och hvar börjat anordnas i kyrkorna med

eu förkortad, efter de unga åhörarna lämpad predikan och en förenklad

ritual. Om sådana gudstjänster blifva vanliga, är det själffallet, att också

de allmänna läroverkens lärjungar kunna hänvisas till dem, t. ex. genom

tillkännagifvanden i skolorna på lämpligt sätt, men naturligtvis alltid så,

att frivilligheten i kyrkobesöket icke trädes för nära. Det är synbarligen

en sådan anordning, som åsyftas i läraremötets anförda resolution, då där

förordas »frivilliga gudstjänster, som om möjligt anordnas på lämpliga tider

genom rektors försorg.» Det är emellertid tydligt, att om, såsom utskottet

anser lyckligast, de nya frivilliga gudstjänsterna blifva allmänna

barn- och ungdomsgudstjänster, omsorgen om deras anordnande icke kan

åläggas endast rektor vid vederbörande allmänna läroverk, utan att dessa

gudstjänster i så fall böra komma till stånd genom ett samarbete mellan flera

undervisningsanstalter och församlingens prästerskap. Naturligtvis låter det

också tänka sig, att på platser, där förhållandena därtill särskild! föranleda,

gudstjänster hållas för läroverksungdomen ensam. Huru i detta, stycke

bör förfaras, måste öfverlämnas åt en blifvande utredning att närmare

klargöra.

Under sådana förhållanden anser utskottet i likhet med motionären,

att det yrkande, som från Riksdagens sida bör i saken göras, kan inskränkas

till ett upphäfvande af läroverksungdomens obligatoriska gudstjänsttvång.

»

På grund af hvad sålunda anförts, hemställde Andra kammarens första

tillfälliga utskott, att Andra kammaren för sin del behagade besluta, att

Riksdagen ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla om sådan ändring

i läroverksstadgan, att lärjungarnas obligatoriska kyrkobesök afskaffas.

Vid sammanträde den 12 nästlidne mars beslöt Andra kammaren^ns beslut.

med 143 röster mot 63 att bifalla utskottets betänkande. Minoriteten

s. 6 Kontrollera mot PDF

Första kammarens

utskotts

yttrande.

6 Första Kammarens Tillfälliga (Utskotts Nr 2) Utlåtande Nr 13.

röstade för att ett af herr von Schéelc under öfverläggningen framställdt

yrkande, att Andra kammaren för sin del måtte besluta, att Eiksdagen

ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla om sådan ändring i läroverksstadgan,

att lärjungarnas gudstjänstbesök mera än hittills bygges på frivillighetens

grund, äfvensom att föreskift måtte gifvas om särskilda skolgudstjänsters

anordnande, indika genom förkortad ritual samt predikans

lämpande efter skolungdomens behof och förståndsutveckling mera än den

nuvarande högmässogudstjänsten kunna vara ägnade att hos den uppväxande

ungdomen väcka och underhålla den religiösa känslan.

Sistnämnda yrkande sammanfaller, såsom synes, med Första kammarens

tillfälliga utskotts vid 1904 års riksdag gjorda, här ofvan relaterade

uttalande i ämnet.

Af såväl Andra kammarens första tillfälliga utskotts ofvan återgifna

betänkande som af den i Andra kammaren hållna öfverläggningen i ärendet

framgår, att samma kammares beslut innebär förslag om fullständigt

upphäfvande af läroverksungdomens obligatoriska gudstjänstbesök, vare sig

dessa äga rum i församlingskyrka eller i annan till gudstjänst använd lokal,

t. ex. läroverkssal. Med ordet »kyrkobesök» i kammarens beslut måste således

förstås detsamma som »gudstjänstbesök». Detta åter leder till, att kammarens

beslut skulle kunna anses innebära framställning, att äfven andaktsstunder

vid läroverken, t. ex. morgonbön, skulle blifva frivilliga.

Sådant synes detta utskott vara att gå för långt.

Utskottet delar emellertid Andra kammarens åsikt, att de vanliga

högmässogudstjänsterna särskildt genom sin längd icke äro väl lämpade

för ungdomen, samt att det vore synnerligen önskvärd!, att i stället särskilda

slcolgudstjänster mera än hittills skett anordnades, hvilka vore bättre

ägnade att tillgodose skolungdomens religiösa behof.

Huruvida sådana skolgudstjänster böra göras helt och hållet frivilliga

äfvensom sättet för deras anordnande i öfrigt synes dock böra blifva

föremål för närmare utredning.

Utskottet hemställer därför,

att Första kammaren endast så till vida ville biträda

Andra kammarens beslut i ärendet, att Första

kammaren beslutar, att Eiksdagen måtte i skrifvelse

till Kungl. Maj:t anhålla om sådan ändring i läroverks
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (Nr 2) Utlåtande Nr 13.

stadgan, att lärjungarnas obligatoriska bevistande af

de vanliga högmässogudstjänsterna måtte upphöra och

att dessa, i den män så kan finnas lämpligt, blefvo ersatta

af särskilda skolgudstjänster.

Stockholm den 26 april 1910.

På utskottets vägnar:

H. BIÖRKLUND.

Herr Hult har begärt få antecknadt, att han icke deltagit i utskottets

behandling af detta ärende.

Stockholm 1910. Kung!. Hofboktr. Iduns Tryckeri-A.-B.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.