Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Kungl. Maj:t rörande resestipendier för lärarepersonalen vid småskollärarinneseminarier.

1910-03-20 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1910:7, Skrifvelse till Kungl. Maj:t rörande resestipendier för lärarepersonalen vid småskollärarinneseminarier.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (Nr 2) Utlåtande Nr 7.

1

ÄT 7.

Ankom till Riksdagens kansli den 21 mars 1910, kl, 12 midd.

Första hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 7, i anledning

af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maj:t

rörande resestipendier för lärarepersonalen vid småskollärarinneseminarier.

Uti en inom Andra kammaren väckt motion, nr 61, hafva herrar

A. J. Hagström och It. Johansson i Jönköping hemställt, att Riksdagen

ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Kungl. Majli

låta utreda, huruvida resestipendier för lärarepersonalen vid landstingens

småskollärarinneseminarier lämpligen böra beredas genom särskildt anslag,

eller om nämnda personal må erhålla rätt att söka dylika stipendier

från något annat af de anslag, Riksdagen för sådant ändamål på extra

stat brukar bevilja; samt för Riksdagen framlägga det förslag, hvartill

denna utredning kan föranleda.

Till stöd för denna hemställan hafva motionärerna anfört:

»Under åttonde hufvudtiteln af statsverkspropositionen upptagas i

likhet med hvad förhållandet varit under en följd af år såsom extra

anslag vissa belopp till resestipendier åt olika kategorier af lärare och

lärarinnor. Sålunda utgår till resestipendier för innevarande år ett belopp

af 10,000 kronor åt föreståndarinnor och föreståndare samt lärarinnor

och lärare vid högre läroverk för kvinnlig ungdom och enskilda samskolor

äfvensom privata lärarinneseminarier; vidare 1,000 kronor för

abnormskolornas föreståndare, lärare ocli lärarinnor, 4,000 kronor för

Bill. Ull Biksd. Prof. 1910. 9 Samt. 2 Afd. 1 Band. 7, Käft. (Nr 7.) 1

Motionärernas

motivering.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (Nr 2) Utlåtande Nr 7.

folkskolans lärarekår, 2,000 kronor åt rektorer samt öfriga lärare och.

lärarinnor vid folkskoleseminarierna, och slutligen 2,000 kronor dels till

i ^stipendier dels ock till understöd vid fortsatta studier åt föreståndarinnor

och lärarinnor vid lärarinneutbildningsanstalter i huslig ekonomi

äfvensom åt skolkökslärarinnor vid andra läroanstalter.

Till ingen af dessa kategorier kan lärarepersonalen vid landstingens

småskollärarinneseminarier räknas, och då intet särskildt anslag till resestipendier

åt denna personal finnes, blir den i detta hänseende alltså

sämre ställd än ofvan nämnda lärarekårer. Och dock har den likaväl som

dessa behof åt den fortsatta utbildning, som i särskild grad kan ernås

genom studier och iakttagelser vid andra skolor. Då denna personals arbete

därjämte ingalunda är af mindre vikt och betydelse än andra lärarekårers,

synes billighet och rättvisa fordra, att äfven den blir delaktig af den

förmån och uppmuntran, som ligger uti rätten att söka och möjligheten

att erhålla lesestipendier. Och att de rön och iakttagelser, som stipendiaten

är i tillfälle att gorå, sedermera i ett eller annat afseende kommer äfven

den sak han tjänar till godo, det är så kändt och erkändt, att det här

ej torde närmare behöfva framhållas. Detta är i allmänhet motivet och

grundtanken, som ligger bakom hvarje anslag af medel till resestipendier.

Landstingens småskollärarinneseminarier äro 21 till antalet, och vid

desamma voro år 1908 anställda inalles 53 lärare och lärarinnor. Under

innevarande år torde lärarepersonalens antal vara ungefärligen detsamma.

Dör att bereda dessa lärare och lärarinnor tillgång till resestipendier

i likhet med flertalet öfriga skolors lärare ligger det nära till

hands att tänka sig ett särskildt anslag för ändamålet. På grund af

den ifrågavarande personalens relativt ringa antal vore det dock måhända

lämpligare, att den sammanställes med någon af de öfriga lärarekategorierna

och erhåller ansökningsrätt till resestipendier från samma

anslag som denna. Närmast synas då lärarne och lärarinnorna vid

landstingens seminarier kunna jämställas med lärarepersonalen vid privata

eller enskilda lärarinneseminarier. Kompetensen torde i stort sedt

vara ungefär densamma å båda hållen, och verksamheten inom landstingens

seminarier likartad med den, som bedrifves vid de enskilda

lärarinneseminarierna.

Men landstingsseminariernas lärarepersonal skulle också eventuellt

kunna sammanställas med folkskollärarekåren och erhålla rätt att söka

resestipendier från samma anslag, som utgår för denna senare kår. Äfven

i sådant fall blir kompetensen på båda sidor ungefär densamma, och

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (Fr 2) Utlåtande Nr 7. 3

verksamhetsområdena äro, om också ej fullt likartade, dock med hvarandra

nära besläktade. Möjligen skulle ifrågavarande anslag, hvilket i

förhållande till folkskollärarekårens storlek är skäligen ringa, behöfva

något ökas, därest ännu en om också liten lärarepersonal erhåller ansökningsrätt

till resestipendier ur detsamma.

Huruvida nu emellertid landstingsseminariernas lärarepersonal trots

sin litenhet bör tillgodoses med ett särskildt mindre anslag till resestipendier

eller lämpligen erhålla ansökningsrätt i något af redan befintliga

anslag, därom torde en närmare utredning böra ske, hvilken otvifvelaktigt

bäst kan verkställas genom Kungl. Maj:ts föranstaltande.»

Andra kammarens första tillfälliga utskott, till hvilket ifrågavarande

motion varit hänvisad, har i saken gjort följande uttalande:

Såsom motionärerna påvisa, äger lärarepersonalen vid landstingens

småskoleseminarier ej ansökningsrätt till resestipendier i något af de

anslag Riksdagen för sådant ändamål årligen brukar bevilja, ehuru,

såsom äfvenledes framhålles i motionen, billigheten och rättvisan däraf

ligga i öppen dag. Ej heller kan det förnekas, att själfva undervisningen

vid dessa utbildningsanstalter skulle ej oväsentligt befrämjas

genom de besök och iakttagelser lärarepersonalen kunde komma i tillfälle

att göra vid andra likartade anstalter. Motionärerna synas emellertid

hafva förbisett, att lärarepersonalen vid de enskilda småskoleseminarierna

likaledes är i saknad af sådana stipendier, och att de privata

lärarinneseminarier, hvilkas lärarekår hafva ansökningsrätt i anslaget å

10,000 kronor till resestipendier, äro högre lärarinneseminarier och ej,

såsom motionärerna torde hafva antagit, småskoleseminarier. Det vill

synas utskottet, att de skäl, som kunna anföras för beredande af resestipendier

åt lärarepersonalen vid landstingens småskoleseminarier, äga

samma giltighet beträffande de enskilda småslcoleseminariernas lärarepersonal,

och att således intet undantag för dessa bör göras, så mycket

mera som de enskilda småskoleseminarierna på intet vis till arten skilja

sig från landstingens seminarier. De förra likaväl som de senare hafva

ju till mål och uppgift att utbilda lärarinnor, skickliga att meddela

de i skolåldern inträdande barnen den första grundläggande undervisningen,

och vägen för vinnande af detta mål är densamma i de förra

som i de senare.

De enskilda småskoleseminarier, som för närvarande finnas, och

hvilkas lärarepersonal utskottet anser jämväl böra komma i åtanke i

Andrajmmmarens

utskotts

utlåtande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (Nr 2) Utlåtande Nr 7.

sammanhang med att möjlighet till erhållande af resestipendier beredes

för lärarepersonalen vid landstingens seminarier, äro enligt Hammarlunds

folkskolekalender för år 1910 följande:

Privata småskoleseminariet vid Ateneum i Stockholm för flickor,

Alma Dettkows småskollärarinneseminarinm i Stockholm,

Småskoleseminariet vid Högre elementarläroverket i Uppsala för

flickor (under senaste år ej i verksamhet),

Småskoleseminariet i Malmö, upprättadt af doktor Stenkula,

Småskoleseminariet i Halmstad,

Göteborgs småskollärarinneseminarium,

Göteborgs privatseminarium,

Småskoleseminariet i Borås,

Småskoleseminariet i Amål,

Hya småskoleseminariet i Skara, samt

Privata seminariet i Hagaström, Gäfleborgs län, för utbildande af

lärarinnor vid mindre folkskolor och biträdande lärarinnor vid folkskolor.

Åtskilliga af dessa torde i och för sin verksamhet erhålla något

understöd genom landstingsmedel. Så är t. ex. förhållandet med det

privata småskoleseminariet vid Ateneum i Stockholm för flickor, vid

hvilken anstalt Stockholms läns landsting årligen bestrider kostnaderna

för utbildande af 14 elever från länet.

Beträffande sättet för beredande af resestipendier åt nu ifrågavarande

lärarepersonal, torde detta böra bero på en eventuell af Kung!.

Maj:t föranstaltad utredning i saken. Het synes emellertid utskottet,

att, i och med det att lärarepersonalen vid småskoleseminarierna erhåller

ansökningsrätt i det ena eller det andra af de anslag Eiksdagen

brukar bevilja till resestipendier, detta anslag bör höjas i förhållande

till antalet af den nya personal, som däri skulle erhålla ansökningsrätt,

för att utsikterna till erhållande af resestipendier för den förutvarande

personalen ej måtte försämras. Men inses nödvändigheten af en sådan

höjning, kan det måhända ifrågasättas, huruvida det icke vore lika

lämpligt, att Eiksdagen till resestipendier, särskildt för lärarepersonalen

vid småskoleseminarierna, ansloge ett så stort belopp, som kunde befinnas

skäligt i förhållande till storleken af denna personal.

På grund af hvad sålunda anförts, hemställde utskottet, att

Andra kammaren ville för sin del besluta, att Eiksdagen i skrifvelse

till Kungl. Maj:t anhåller, det täcktes Kungl. Maj:t låta verkställa utredning

beträffande lämpligaste sättet för beredande af resestipendier åt

s. 5 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (Nr 2) Utlåtande Nr 7.

5

lärarepersonalen vid småskoleseminarierna i riket, samt för Kiksdagen

framlägga det förslag, som af en sådan utredning kan föranledas.

Sedan Andra kammaren bifallit, hvad dess tillfälliga utskott sålunda

föreslagit, har ärendet blifvit öfverlämnadt till Första kammaren, som

hänvisat detsamma till sitt andra tillfälliga utskott.

Utskottet anser, i likhet med Andra kammaren, billighet och rättvisa

fordra, att jämväl lärarepersonalen vid landstingens småskoleseminarier

beredes möjlighet att söka och erhålla resestipendier.

Det af Andra kammaren godkända uttalandet, att de skäl, som

kunna anföras för beredande af resestipendier åt lärarepersonalen vid

landstingens småskoleseminarier, äga samma giltighet beträffande de enskilda

småskoleseminarierna, har föranledt utskottet att söka utröna, huruvida

dessa enskilda småskoleseminarier och särskild! de ofvan uppräknade

verkligen böra med landstingens seminarier uti ifrågavarande hänseende

likställas.

Utskottet får i det afseende! meddela, att samtliga de angifna enskilda

småskoleseminarierna hafva uppå gjorda underdåniga ansökningar

erhållit rättighet att anställa afgångspröfning i öfverensstämmelse med

nådiga stadgan den 28 maj 1897 angående pröfning vid under offentlig

kontroll stående seminarier för anställning såsom lärare vid småskola

och mindre folkskola eller såsom biträdande lärare vid folkskola; att

därvid såsom villkor gälla, bland annat att lika inträdespröfning som

vid folkskoleminarier verkställes med dem, som anmält sig till intagning

vid småskoleseminariet; att angifna småskoleseminarier äro underkastade

den inspektion som chefen för ecklesiastikdepartementet kan finna godt

föreskrifva, samt att äfven i öfrigt dessa enskilda seminarier äro ställda

under samma offentliga kontroll som landstingens småskoleseminarier.

Tillika har genom kung!, kungörelsen den 11 juni 1909 bestämts,

att allenast sådana privata småskoleseminarier, som berättigats till anställande

af småskollärarinneexamen, må vinna delaktighet i folkskolelärarnes

pensionsinrättning och detta endast under villkor, bland annat,

att den af dessa seminarier utöfvade verksamheten är så val med afseende

på ifrågakommande lärares och lärarinnors tjänstgöringsskyldighet

som äfven i öfrigt i hufvudsak ordnad i öfverensstämmelse med hvad

för utaf landsting inrättade småskoleseminarier är stadgadt, samt att de

tjänster, för hvilka delaktighet i pensionsinrättningen kan erhållas, äro

Bill. till Biksd. Prof. 1910. 9 Samt. 2 Afd. 1 Band. 7 Höft. 2

Andra kammarens

beslut.

Utskottets utlåtande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Första Kammarens Tillfälliga TJtskotls (Nr 2) Utlåtande Nr 7.

i afseende å tjänsteinneliafvarnes kompetens och löneförmåner likställda

med ordinarie läraretjänster vid folkskola.

Under sådana förhållanden finnes icke heller enligt utskottets förmenande

någon anledning att i nu ifrågavarande afseende skilja mellan

landstingsseminarierna och de angifna enskilda småskoleseminarierna.

Och då uppenbart torde vara, att om nya sådana enskilda seminarier

tillkomma, de icke kunna i täflan med de under offentlig kontroll ställda

bestå med mindre de underkasta sig enahanda kontroll som dessa och

landstingens seminarier, har utskottet icke funnit anledning att i fråga

om utsträckning af möjligheten till resestipendiers erhållande jämväl till

andra småskoleseminarier än landstingens förorda annan ståndpunkt än

den som Andra kammaren intagit.

Men utom nu omförmälda småskoleseminarier finnas två af staten

anordnade sådana, nämligen i Murjek och Haparanda. Dessa båda

seminariers lärarepersonal bör naturligtvis äfven i lika mån med landstingens

seminariepersonal få tillträde till resestipendier och följaktligen

under nu ifrågavarande framställning inbegripas.

Utskottet får fördenskull hemställa,

att Första kammaren behagade biträda Andra

kammarens beslut i ärendet och således besluta,

att Riksdagen i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhåller,

det täcktes Ivungl. Maj:t låta verkställa utredning

beträffande lämpligaste sättet för beredande

af resestipendier åt lärarepersonalen vid småskoleseminarierna

i riket samt för Riksdagen framlägga

det förslag, som af en sådan utredning kan föranledas.

Stockholm den 20 mars 1910.

Å utskottets vägnar:

H. BIÖRKLUND.

Stockholm, Nya Trycker Aktiebolaget 1910.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.