Skrifvelse till Kungl. Maj:t rörande resestipendier för lärarepersonalen vid småskollärarinneseminarier.
1910-03-20 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
FK 2TU 1910:7, Skrifvelse till Kungl. Maj:t rörande resestipendier för lärarepersonalen vid småskollärarinneseminarier.
Dokumentets text
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (Nr 2) Utlåtande Nr 7.
1
ÄT 7.
Ankom till Riksdagens kansli den 21 mars 1910, kl, 12 midd.
Första hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 7, i anledning
af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maj:t
rörande resestipendier för lärarepersonalen vid småskollärarinneseminarier.
Uti en inom Andra kammaren väckt motion, nr 61, hafva herrar
A. J. Hagström och It. Johansson i Jönköping hemställt, att Riksdagen
ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Kungl. Majli
låta utreda, huruvida resestipendier för lärarepersonalen vid landstingens
småskollärarinneseminarier lämpligen böra beredas genom särskildt anslag,
eller om nämnda personal må erhålla rätt att söka dylika stipendier
från något annat af de anslag, Riksdagen för sådant ändamål på extra
stat brukar bevilja; samt för Riksdagen framlägga det förslag, hvartill
denna utredning kan föranleda.
Till stöd för denna hemställan hafva motionärerna anfört:
»Under åttonde hufvudtiteln af statsverkspropositionen upptagas i
likhet med hvad förhållandet varit under en följd af år såsom extra
anslag vissa belopp till resestipendier åt olika kategorier af lärare och
lärarinnor. Sålunda utgår till resestipendier för innevarande år ett belopp
af 10,000 kronor åt föreståndarinnor och föreståndare samt lärarinnor
och lärare vid högre läroverk för kvinnlig ungdom och enskilda samskolor
äfvensom privata lärarinneseminarier; vidare 1,000 kronor för
abnormskolornas föreståndare, lärare ocli lärarinnor, 4,000 kronor för
Bill. Ull Biksd. Prof. 1910. 9 Samt. 2 Afd. 1 Band. 7, Käft. (Nr 7.) 1
Motionärernas
motivering.
2 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (Nr 2) Utlåtande Nr 7.
folkskolans lärarekår, 2,000 kronor åt rektorer samt öfriga lärare och.
lärarinnor vid folkskoleseminarierna, och slutligen 2,000 kronor dels till
i ^stipendier dels ock till understöd vid fortsatta studier åt föreståndarinnor
och lärarinnor vid lärarinneutbildningsanstalter i huslig ekonomi
äfvensom åt skolkökslärarinnor vid andra läroanstalter.
Till ingen af dessa kategorier kan lärarepersonalen vid landstingens
småskollärarinneseminarier räknas, och då intet särskildt anslag till resestipendier
åt denna personal finnes, blir den i detta hänseende alltså
sämre ställd än ofvan nämnda lärarekårer. Och dock har den likaväl som
dessa behof åt den fortsatta utbildning, som i särskild grad kan ernås
genom studier och iakttagelser vid andra skolor. Då denna personals arbete
därjämte ingalunda är af mindre vikt och betydelse än andra lärarekårers,
synes billighet och rättvisa fordra, att äfven den blir delaktig af den
förmån och uppmuntran, som ligger uti rätten att söka och möjligheten
att erhålla lesestipendier. Och att de rön och iakttagelser, som stipendiaten
är i tillfälle att gorå, sedermera i ett eller annat afseende kommer äfven
den sak han tjänar till godo, det är så kändt och erkändt, att det här
ej torde närmare behöfva framhållas. Detta är i allmänhet motivet och
grundtanken, som ligger bakom hvarje anslag af medel till resestipendier.
Landstingens småskollärarinneseminarier äro 21 till antalet, och vid
desamma voro år 1908 anställda inalles 53 lärare och lärarinnor. Under
innevarande år torde lärarepersonalens antal vara ungefärligen detsamma.
Dör att bereda dessa lärare och lärarinnor tillgång till resestipendier
i likhet med flertalet öfriga skolors lärare ligger det nära till
hands att tänka sig ett särskildt anslag för ändamålet. På grund af
den ifrågavarande personalens relativt ringa antal vore det dock måhända
lämpligare, att den sammanställes med någon af de öfriga lärarekategorierna
och erhåller ansökningsrätt till resestipendier från samma
anslag som denna. Närmast synas då lärarne och lärarinnorna vid
landstingens seminarier kunna jämställas med lärarepersonalen vid privata
eller enskilda lärarinneseminarier. Kompetensen torde i stort sedt
vara ungefär densamma å båda hållen, och verksamheten inom landstingens
seminarier likartad med den, som bedrifves vid de enskilda
lärarinneseminarierna.
Men landstingsseminariernas lärarepersonal skulle också eventuellt
kunna sammanställas med folkskollärarekåren och erhålla rätt att söka
resestipendier från samma anslag, som utgår för denna senare kår. Äfven
i sådant fall blir kompetensen på båda sidor ungefär densamma, och
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (Fr 2) Utlåtande Nr 7. 3
verksamhetsområdena äro, om också ej fullt likartade, dock med hvarandra
nära besläktade. Möjligen skulle ifrågavarande anslag, hvilket i
förhållande till folkskollärarekårens storlek är skäligen ringa, behöfva
något ökas, därest ännu en om också liten lärarepersonal erhåller ansökningsrätt
till resestipendier ur detsamma.
Huruvida nu emellertid landstingsseminariernas lärarepersonal trots
sin litenhet bör tillgodoses med ett särskildt mindre anslag till resestipendier
eller lämpligen erhålla ansökningsrätt i något af redan befintliga
anslag, därom torde en närmare utredning böra ske, hvilken otvifvelaktigt
bäst kan verkställas genom Kungl. Maj:ts föranstaltande.»
Andra kammarens första tillfälliga utskott, till hvilket ifrågavarande
motion varit hänvisad, har i saken gjort följande uttalande:
Såsom motionärerna påvisa, äger lärarepersonalen vid landstingens
småskoleseminarier ej ansökningsrätt till resestipendier i något af de
anslag Riksdagen för sådant ändamål årligen brukar bevilja, ehuru,
såsom äfvenledes framhålles i motionen, billigheten och rättvisan däraf
ligga i öppen dag. Ej heller kan det förnekas, att själfva undervisningen
vid dessa utbildningsanstalter skulle ej oväsentligt befrämjas
genom de besök och iakttagelser lärarepersonalen kunde komma i tillfälle
att göra vid andra likartade anstalter. Motionärerna synas emellertid
hafva förbisett, att lärarepersonalen vid de enskilda småskoleseminarierna
likaledes är i saknad af sådana stipendier, och att de privata
lärarinneseminarier, hvilkas lärarekår hafva ansökningsrätt i anslaget å
10,000 kronor till resestipendier, äro högre lärarinneseminarier och ej,
såsom motionärerna torde hafva antagit, småskoleseminarier. Det vill
synas utskottet, att de skäl, som kunna anföras för beredande af resestipendier
åt lärarepersonalen vid landstingens småskoleseminarier, äga
samma giltighet beträffande de enskilda småslcoleseminariernas lärarepersonal,
och att således intet undantag för dessa bör göras, så mycket
mera som de enskilda småskoleseminarierna på intet vis till arten skilja
sig från landstingens seminarier. De förra likaväl som de senare hafva
ju till mål och uppgift att utbilda lärarinnor, skickliga att meddela
de i skolåldern inträdande barnen den första grundläggande undervisningen,
och vägen för vinnande af detta mål är densamma i de förra
som i de senare.
De enskilda småskoleseminarier, som för närvarande finnas, och
hvilkas lärarepersonal utskottet anser jämväl böra komma i åtanke i
Andrajmmmarens
utskotts
utlåtande.
4 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (Nr 2) Utlåtande Nr 7.
sammanhang med att möjlighet till erhållande af resestipendier beredes
för lärarepersonalen vid landstingens seminarier, äro enligt Hammarlunds
folkskolekalender för år 1910 följande:
Privata småskoleseminariet vid Ateneum i Stockholm för flickor,
Alma Dettkows småskollärarinneseminarinm i Stockholm,
Småskoleseminariet vid Högre elementarläroverket i Uppsala för
flickor (under senaste år ej i verksamhet),
Småskoleseminariet i Malmö, upprättadt af doktor Stenkula,
Småskoleseminariet i Halmstad,
Göteborgs småskollärarinneseminarium,
Göteborgs privatseminarium,
Småskoleseminariet i Borås,
Småskoleseminariet i Amål,
Hya småskoleseminariet i Skara, samt
Privata seminariet i Hagaström, Gäfleborgs län, för utbildande af
lärarinnor vid mindre folkskolor och biträdande lärarinnor vid folkskolor.
Åtskilliga af dessa torde i och för sin verksamhet erhålla något
understöd genom landstingsmedel. Så är t. ex. förhållandet med det
privata småskoleseminariet vid Ateneum i Stockholm för flickor, vid
hvilken anstalt Stockholms läns landsting årligen bestrider kostnaderna
för utbildande af 14 elever från länet.
Beträffande sättet för beredande af resestipendier åt nu ifrågavarande
lärarepersonal, torde detta böra bero på en eventuell af Kung!.
Maj:t föranstaltad utredning i saken. Het synes emellertid utskottet,
att, i och med det att lärarepersonalen vid småskoleseminarierna erhåller
ansökningsrätt i det ena eller det andra af de anslag Eiksdagen
brukar bevilja till resestipendier, detta anslag bör höjas i förhållande
till antalet af den nya personal, som däri skulle erhålla ansökningsrätt,
för att utsikterna till erhållande af resestipendier för den förutvarande
personalen ej måtte försämras. Men inses nödvändigheten af en sådan
höjning, kan det måhända ifrågasättas, huruvida det icke vore lika
lämpligt, att Eiksdagen till resestipendier, särskildt för lärarepersonalen
vid småskoleseminarierna, ansloge ett så stort belopp, som kunde befinnas
skäligt i förhållande till storleken af denna personal.
På grund af hvad sålunda anförts, hemställde utskottet, att
Andra kammaren ville för sin del besluta, att Eiksdagen i skrifvelse
till Kungl. Maj:t anhåller, det täcktes Kungl. Maj:t låta verkställa utredning
beträffande lämpligaste sättet för beredande af resestipendier åt
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (Nr 2) Utlåtande Nr 7.
5
lärarepersonalen vid småskoleseminarierna i riket, samt för Kiksdagen
framlägga det förslag, som af en sådan utredning kan föranledas.
Sedan Andra kammaren bifallit, hvad dess tillfälliga utskott sålunda
föreslagit, har ärendet blifvit öfverlämnadt till Första kammaren, som
hänvisat detsamma till sitt andra tillfälliga utskott.
Utskottet anser, i likhet med Andra kammaren, billighet och rättvisa
fordra, att jämväl lärarepersonalen vid landstingens småskoleseminarier
beredes möjlighet att söka och erhålla resestipendier.
Det af Andra kammaren godkända uttalandet, att de skäl, som
kunna anföras för beredande af resestipendier åt lärarepersonalen vid
landstingens småskoleseminarier, äga samma giltighet beträffande de enskilda
småskoleseminarierna, har föranledt utskottet att söka utröna, huruvida
dessa enskilda småskoleseminarier och särskild! de ofvan uppräknade
verkligen böra med landstingens seminarier uti ifrågavarande hänseende
likställas.
Utskottet får i det afseende! meddela, att samtliga de angifna enskilda
småskoleseminarierna hafva uppå gjorda underdåniga ansökningar
erhållit rättighet att anställa afgångspröfning i öfverensstämmelse med
nådiga stadgan den 28 maj 1897 angående pröfning vid under offentlig
kontroll stående seminarier för anställning såsom lärare vid småskola
och mindre folkskola eller såsom biträdande lärare vid folkskola; att
därvid såsom villkor gälla, bland annat att lika inträdespröfning som
vid folkskoleminarier verkställes med dem, som anmält sig till intagning
vid småskoleseminariet; att angifna småskoleseminarier äro underkastade
den inspektion som chefen för ecklesiastikdepartementet kan finna godt
föreskrifva, samt att äfven i öfrigt dessa enskilda seminarier äro ställda
under samma offentliga kontroll som landstingens småskoleseminarier.
Tillika har genom kung!, kungörelsen den 11 juni 1909 bestämts,
att allenast sådana privata småskoleseminarier, som berättigats till anställande
af småskollärarinneexamen, må vinna delaktighet i folkskolelärarnes
pensionsinrättning och detta endast under villkor, bland annat,
att den af dessa seminarier utöfvade verksamheten är så val med afseende
på ifrågakommande lärares och lärarinnors tjänstgöringsskyldighet
som äfven i öfrigt i hufvudsak ordnad i öfverensstämmelse med hvad
för utaf landsting inrättade småskoleseminarier är stadgadt, samt att de
tjänster, för hvilka delaktighet i pensionsinrättningen kan erhållas, äro
Bill. till Biksd. Prof. 1910. 9 Samt. 2 Afd. 1 Band. 7 Höft. 2
Andra kammarens
beslut.
Utskottets utlåtande.
6 Första Kammarens Tillfälliga TJtskotls (Nr 2) Utlåtande Nr 7.
i afseende å tjänsteinneliafvarnes kompetens och löneförmåner likställda
med ordinarie läraretjänster vid folkskola.
Under sådana förhållanden finnes icke heller enligt utskottets förmenande
någon anledning att i nu ifrågavarande afseende skilja mellan
landstingsseminarierna och de angifna enskilda småskoleseminarierna.
Och då uppenbart torde vara, att om nya sådana enskilda seminarier
tillkomma, de icke kunna i täflan med de under offentlig kontroll ställda
bestå med mindre de underkasta sig enahanda kontroll som dessa och
landstingens seminarier, har utskottet icke funnit anledning att i fråga
om utsträckning af möjligheten till resestipendiers erhållande jämväl till
andra småskoleseminarier än landstingens förorda annan ståndpunkt än
den som Andra kammaren intagit.
Men utom nu omförmälda småskoleseminarier finnas två af staten
anordnade sådana, nämligen i Murjek och Haparanda. Dessa båda
seminariers lärarepersonal bör naturligtvis äfven i lika mån med landstingens
seminariepersonal få tillträde till resestipendier och följaktligen
under nu ifrågavarande framställning inbegripas.
Utskottet får fördenskull hemställa,
att Första kammaren behagade biträda Andra
kammarens beslut i ärendet och således besluta,
att Riksdagen i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhåller,
det täcktes Ivungl. Maj:t låta verkställa utredning
beträffande lämpligaste sättet för beredande
af resestipendier åt lärarepersonalen vid småskoleseminarierna
i riket samt för Riksdagen framlägga
det förslag, som af en sådan utredning kan föranledas.
Stockholm den 20 mars 1910.
Å utskottets vägnar:
H. BIÖRKLUND.
Stockholm, Nya Trycker Aktiebolaget 1910.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.