Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet.
1910-03-08 · 88 sidor, varav 86 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 86 av 88 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1910:1, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
1
Nr 1.
Ankom till Riksdagens kansli den 9 mars 1910 kl. 4 e. m.
Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
nionde hufvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet.
(1. A.)
Ordinarie anslag.
Undervisningsanstalter för jordbruk ock landtmannanäringar.
l:o) I den till Riksdagen den 15 januari innevarande år aflåtna
propositionen angående statsverkets tillstånd och. behof har Kung!
Maj:t under nionde hufvudtiteln i punkten 1 föreslagit Riksdagen dels
att medgifva, att den i staten för landtbruks- och mejeriinstitutet vid
Alnarp upptagna anslagspost »till institutets öfriga utgifter» må höjas
från 28,000 kronor med 5,000 kronor till 33,000 kronor, dels ock att,
vid bifall härtill, höja det under anslagstiteln »undervisningsanstalter
för jordbruk och landtmannanäringar» uppförda anslag till landtbruksoch
mejeriinstitutet vid Alnarp från 75,500 kronor med 5,000 kronor
till 80,500 kronor.
Den till stöd för framställningen förebragta utredningen återfinnes
å sid. 2—9 i det statsverkspropositionen bilagda statsrådsprotokollet
öfver jordbruksärenden den 14 januari 1910, hvartill utskottet tillåter
sig hänvisa.
Landtbruksoch
mejeriinstitutet
vid
Alnarp.
[i V
3) Hänvisar till punkt i Kung! Maj:ts proposition.
Bill. till Rilcsd. Prof. 1910. 8 Sami. 1 Höft. (Nr 1.)
1
2
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
XJtskottet.
Den i landtbruks- och mejeriinstitutets vid Alnarp stat förekommande
anslagsposten »till institutets öfriga utgifter», om hvars höjande
nu är fråga, upptogs i den ursprungliga, af 1902 års Riksdag godkända
staten till 25,000 kronor, men höjdes sedermera af 1905 års
Riksdag med 3,000 kronor till 28,000 kronor, med hvilket belopp
posten för närvarande utgår. Berörda 3,000 kronor anvisades för
bestridande af underhållet af séx frielever. Af anslaget i öfrigt, 25,000
kronor, bekostas, bland annat, byggnadernas underhåll, studieresor, som
enligt institutets stadgar företagas med eleverna, samt städning, skurning
m. m. Sedan den ursprungliga staten fastställdes, har institutet
betydligt utvecklats. Så hafva eu del nybyggnader tillkommit, representerande,
enligt hvad departementschefen uppgifva, ett värde af
inemot 200,000 kronor, hvarjämte elevantalet ökats med ett 20-tal.
Till följd häraf hafva kostnaderna för nyssnämnda ändamål stigit betydligt,
så att förskott å följande årens stater måst lämnas, hvilka
förskott, enligt uppgift af institutets styrelse, vid 1908 års slut tillsammans
uppgingo till öfver 7,000 kronor. För att nu bringa ifrågavarande
anslagspost att ungefärligen motsvara det verkliga behofvet
föreslås en ökning af posten med 5,000 kronor, hvaraf 3,000 kronor
för byggnadernas underhåll, 750 kronor för elevernas studieresor samt
1,250 kronor för städning, skurning m. m.
Den begärda anslagsökningen finner utskottet stå i skäligt förhållande
till institutets efter anslagets fastställande skedda utvidgning i
afseende å såväl byggnadernas omfattning som elevantalet. På grand
häraf och då en ökning af ifrågavarande anslagspost naturligen medför
enahanda ökning af slutsumman af det för institutet anvisade anslag,
hemställer utskottet:
att Riksdagen må
a) medgifva, att den i staten för landtbruksoch
mejeriinstitutet vid Alnarp upptagna anslagspost
»till institutets öfriga utgifter» må höjas från 28,000 kronor
med 5,000 kronor till 33,000 kronor;
b) vid bifall härtill höja det under anslagstiteln
»undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar»
uppförda anslag till landtbruks- och mejeriinstitutet
vid Alnarp från 75,500 kronor med 5,000
kronor till 80,500 kronor.
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
3
Bifalles detta, kommer det under omförmälda anslagstitel uppförda
bestämda anslag att undergå motsvarande böjning, hvartill utskottet
återkommer under nästa punkt.
2:o) binder punkten 2 af förevarande hufvudtitel har Kungl. statskonsulent
Maj:t föreslagit Riksdagen att under anslagstitein »undervisningsanstalter * vinskötsel.
för jordbruk och landtmannanäringar» uppföra ett anslag å 4,000 kronor
till aflöning åt en statskonsulent i svinskötsel, däraf 2,500 kronor i
lön och 1,500 kronor i tjänstgöringspenningar, äfvensom ej mindre
medgifva, att statskonsulenten må äga åtnjuta två ålderstillägg, hvartdera
å 500 kronor, att tilläggas lönen, än äfven godkänna de villkor
och förbehåll, som i statsrådsprotokollet föreslagits för åtnjutande af
de statskonsulenten medgifna löneförmåner.
Berörda villkor och förbehåll äro följande:
att statskonsulent skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller jämkning i åligganden, som kan varda stadgad;
att med statskonsufcntbefattning icke må förenas annan tjänst å
rikets, Riksdagens eller kommuns stat;
att med statskonsulentbefattning icke heller må förenas vare sig
uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag,
som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag
registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag
eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst, så framt ej landtbruksstyrelsen
uppå därom gjord framställning och efter pröfning, att
ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt
för tjänstgöringen såsom statskonsulent, finner uppdraget eller befattningen
kunna få tills vidare mottagas och bibehållas;
att statskonsulent må uppbära tjänstgöringspenningar endast för
den tid, han verkligen tjänstgjort; skolande för den tid, han åtnjutit
tjänstledighet, desamma utgå till den, som tjänsten förrättat;
att statskonsulent, som af sjukdom hindras att sin tjänst förrätta,
äger uppbära hela lönen, men att, om han eljest undfår ledighet för
svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos Riksdagen,
dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag eller i behörig
ordning afstänges från tjänstgöring eller ej kan densamma på grund af
eljest förekommande lagligt tjänstehinder förrätta, han kan förpliktas att
under ledigheten utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket af
lönen, som för tjänstens förrättande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;
att aflöning ej må utgå till statskonsulent för tid, hvarunder han
4
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
Utskottet.
afhållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning erhållit
tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;
att, därest statskonsulent varder afstängd från tjänstgöring eller i
häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke af landtörnksstyrelsen
pröfvas böra användas till tjänstens uppehållande, skall under tiden innehållas,
såvida ej landtbruksstyrelsen finner skäligt låta honom uppbära
något däraf;
att i afseende på erhållande af ålderstillägg till lönen skall gälla,
att tidpunkten för första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem
år, under villkor att statskonsulenten mer än fyra år af denna tid själf
med godt vitsord bestridt sin egen eller på grund af förordnande annan
statens tjänst eller ock fullgjort annat offentligt uppdrag, och för andra
förhöjningen efter ytterligare fem år på samma villkor, under iakttagande,
hvad hvarje af dessa förhöjningar angår, att den högre aflöningen ej
får tillträdas förrän vid början af kalenderåret näst efter det, under
hvilket den stadgade tjänsteåldern blifvit uppnådd;
att likväl statskonsulent, som, då han intjänat stadgad tid för
erhållande af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder,
som berättigar honom till pension, icke må samma förhöjning tillträda;
att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande
eller dödsfall sjkifva lönen utgår till månadens slut;
att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i fråga om
rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila tjänstinnehafvares
rätt till pension är vid tiden för aflöningens uppförande å
ordinarie stat, eller, såvidt angår befattningshafvare, som därefter till
befattningen utnämnes, vid tillträdet till befattningen stadgadt; samt
att den, som tillträder befattningen, skall vara skyldig underkasta
sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande af eller minskning i
extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå för bestyr
i sammanhang därmed.
Beträffande utredningen i ärendet tillåter sig utskottet att hänvisa
till hvad statsrådsprotokollet å sid. 9—15 därom innehåller.
Från och med år 1904 har en statskonsulent i svinskötsel varit
anställd med åliggande att under resor i landet dels på anmodan af enskild
jordbrukare biträda med råd och anvisningar för höjande af utaf
rekvirenten utöfvad svinskötsel dels ock på uppdrag af landtbruksstyrelsen
utröna svinskötselns ståndpunkt i allmänhet samt vidtaga åtgärder
till befordrande af denna näringsgren. Denne tjänstemans aflöning har
utgått i form af arfvode till belopp af för hvart och ett af åren 1904
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
5
och 1905 3,000 kronor, 1906—1908 3,500 kronor samt 1909 och 1910
4,000 kronor. Dessutom har till konsulenten utgått rese- och traktamentsersättning
äfvensom dagarfvoden för verkställda förrättningar i
öfverensstämmelse med hvad som enligt af Kungl. Maj:t den 24 november
1905 fastställd arfvodestaxa gäller för öfriga statskonsulenter och vissa
andra med dem jämförliga befattningshafvare. För bestridande af konsulentens
aflöning och resekostnader hafva medel anvisats på extra stat
och utgått med för hvart och ett af åren 1904—1907 5,000 kronor, för
år 1908 6,000 kronor samt för hvartdera af åren 1909 och 1910 6,500
kronor.
Alltalet af de utaf ifrågavarande statskonsulent verkställda förrättningar
har år från år väsentligen ökats enligt hvad af följande af landtbruksstyrelsen
meddelade, tidsperioden 1904—1908 omfattande tabell
framgår:
År
Rese- och förrätt-
Däraf för rekvirerade
ningsdagar.
förrättningar.
1904 ....
............. 134 ............
................ 73
1905 .................. 113 ............................. 77
1906 .................. 141 ............................. 141
1907 .........
......... 215 .............
...............215
1908 .........
......... 237 ...........
.................237
Syftet med förevarande framställning är nu att bereda ifrågavarande
statskonsulent fastare anställning genom tjänstens uppförande
å ordinarie stat. Därvid skulle denne tjänstinnehafvare likställas med
statskonsulenterna i boskapsskötsel och mejerihushållning. Han skulle
alltså erhålla i aflöning 4,000 kronor, däraf 2,500 kronor lön och 1,500
kronor tjänstgöringspenningar, samt två ålderstillägg till lönen, hvartdera
å 500 kronor, efter respektive 5 och 10 år, äfvensom reseersättning,
fortfarande utgående enligt nu gällande grunder. Den sålunda föreslagna
anordningen med ifrågavarande tjänst skulle, bortsedt från blifvande
utgifter för ålderstillägg och pensionering, icke förorsaka statsverket utgifter
utöfver hvad nu för ändamålet utgår. Beträffande sättet för anslagets
uppförande i riksstaten skulle endast den förändring vidtagas,
att i stället för det nu utgående extra anslaget å 6,500 kronor uppfördes
under förevarande anslagstitel ett bestämdt anslag å 4,000 kronor. Den
af statsmedel till konsulenten utgående reseersättningen skulle nämligen,
i likhet med hvad för innehafvare af ordinarie tjänst i allmänhet äger
rum, hädanefter bestridas från vederbörande hufvudtitels anslag till reseoch
traktamentspenningar.
opaginerad Kontrollera mot PDF
G
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
Af de i statsrådsprotokollet lämnade uppgifterna angående importen
och exporten af fläsk framgår, att svinskötseln inom landet är stadd i
raskt framåtskridande, utan tvifvel följden af ett tilltagande intresse för
denna särskilt för de mindre jordbruken synnerligen viktiga gren af
landthushållningen. Det sålunda stegrade intresset torde, enligt utskottets
förmenande, till en väsentlig del kunna härledas från den af statskonsulenten
i svinskötsel utöfvade verksamheten. I betraktande häraf
vore uppförandet af ifrågavarande statskonsulentbefattning, hvaraf ett
stadigvarande behof för landthushållningen väl torde förefinnas, å ordinarie
stat otvifvelaktigt ägnadt att ytterligare gagna näringsgrenen, då
därigenom densamma tillförsäkrades konsulentens hela arbetskraft samt
allt för täta ombyten af befattningens innehafvare förebyggdes. Utskottet
biträder alltså Kungl. Maj:ts förslag härutinnan.
I afseende å aflöningsförmåner och tjänsteställning torde statskonsulenten
i svinskötsel gifvetvis böra likställas med öfriga statskonsulenter
inom landthushållningen. I öfverensstämmelse med denna uppfattning
är också Kungl. Majrts förslag afgifvet, hvarför utskottet ej heller i öfrigt
haft något att däremot erinra.
Utskottet hemställer alltså,
att Riksdagen må under anslagstafla »undervisningsanstalter
för jordbruk och landtmannanäringar»
uppföra ett anslag å 4,000 kronor till aflöning åt en
statskonsulent i svinskötsel, häraf 2,500 kronor i lön och
1,500 kronor i tjänstgöringspenningar, äfvensom ej
mindre medgifva, att statskonsulenten må äga åtnjuta
två ålderstillägg, hvartdera å 500 kronor, att tilläggas
lönen, än äfven godkänna ofvan intagna villkor och
förbehåll för åtnjutande af de statskonsulenten sålunda
medgifna löneförmåner.
Vid bifall härtill samt till hvad under punkten 1 här ofvan föreslagits,
kommer det i anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk och
landtmannanäringar» ingående bestämda anslaget att höjas från 297,900
kronor med 9,000 kronor till 306,900 kronor.
Då någon förhöjning af det i anslagstiteln ingående förslagsanslaget
icke ifrågasättes, skulle anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk
och landtmannanäringar» komma att i riksstaten uppföras sålunda:
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
7
bestämdt anslag:
till landtbruksinstituten m. m............................................. kronor 306,900: —
förslagsanslag:
till understöd åt landtmannaskolor .................................... » 50,000: —
Summa kronor 356,900: —
Landtbrufesingenjörer och deras biträden.
3:o) Under punkt 3 har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att i afvaktan
på den nådiga proposition angående lönereglering för statens
landtbruksingenjörer och deras biträden, Kungl. Maj:t må komma att
till Riksdagen aflåta, i det för dessa uppförda ordinarie anslag måtte
beräknas en höjning af 37,000 kronor och anslaget i dess helhet sålunda
beräknas till 91,500 kronor.
Öfver denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen afgifva särskildt utlåtande, hvilket utskottet härmed velat för
Riksdagen
anmäla.
Domänstyrelsen.
. 4;o) Likaså har Kungl. Maj:t under punkt 4 föreslagit Riksdagen att
i afbidan på den nådiga proposition angående höjande af den i staten
för domänstyrelsen _ uppförda anslagspost till arfvoden åt amanuenser
m. m., Kungl. Maj:t må komina att till Riksdagen aflåta, i det för
domänstyrelsen i riksstaten uppförda anslag beräkna en förhöjning af
6,000 kronor och anslaget i dess helhet sålunda till 165,000 kronor.
Jämväl öfver denna framställning kommer utskottet att framdeles
under riksdagen afgifva särskildt utlåtande, hvilket utskottet härmed
skolat för Riksdagen
anmäla.
Skogsväsendet.
5:o) De ordinarie, direkt af skogsmedlen utgående anslagen för skogsväsendet
äro i riksstaten för innevarande år upptagna på följande sätt:
landtbruk^
ingenjörer
in. m.
[3-]
Anslaget till
domänstyrelsen.
(4.]
Skogsväsendet.
''[5.]
8
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
Bestämdt anslag:
för skogsstaten ..................... kronor 1,113,500: —
„ statens skogsläroverk ... „ 89,050: — kronor 1,202,550: —
Förslagsanslag:
till ålderstillägg åt personalen vid skogsstaten och
skogsläroverken........................................................... „ 110,000: —
Beservationsanslag:
till enskilda skogsundervisningen kr. 7,600: —
„ kronoskogarnas förvaltning
och befrämjande af skogsväsendet
i allmänhet.......... „ 2,878,850: — „ 2,881,450: —
Summa kronor 4,194,000: —
I afseende å behofvet af ifrågavarande anslag har Kungl. Maj:t i
punkt 5 under förevarande hufvudtitel föreslagit Riksdagen att
dels i den för skogsstaten gällande stat uppföra ytterligare fem
jägmästarebefattningar med af Kungl. Maj:t föreslagna löneförmåner och
i sammanhang därmed nedsätta de i samma stat uppförda resepenningar
till jägmästaren i Tjusts revir, nu 700 kronor, med 100 kronor till 600
kronor,
dels höja de i staten för skogsinstitutet uppförda, expensmedel, nu
5,000 kronor, med 1,000 kronor till 6,000 kronor,
dels, under förutsättning att ifrågasatt förflyttning af Hunnebergs
skogsskola kommer till stånd, med afförande ur staten för skogsskolorna
af arfvodet till nämnda skolas föreståndare, i samma stat uppföra
föreståndaren för den nya skogsskolan med af Kungl. Maj:t föreslagna
aflöningsförmåner,
dels, med bifall till hvad Kungl. Maj:t i öfrigt beträffande statens
skogsskolor föreslagit, höja anslaget till samma skolor med ytterligare
8,350 kronor,
dels höja reservationsanslaget till kronoskogarnas förvaltning och
befrämjande af skogsväsendet i allmänhet, nu 2,873,850 kronor, med
359,450 kronor till 3,233,300 kronor,
dels slutligen medgifva
ej mindre att, för uppförande å Hammarsebo kronopark i Kalmar
län af för inrättandet af en ny skogsskola erforderliga byggnader samt
för öfriga med skolans anordnande förenade utgifter, af sistnämnda
anslag för år 1911 må användas sammanlagdt högst 20,250 kronor,
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
9
än äfven att af samma anslag för år 1910 må disponeras ett belopp
af 1,000 kronor till fyllnad i skogsinstitutets expensmedel äfvensom
att af nämnda anslag för åren 1910 och 1911 må, för nyanskaffning
af för institutets verksamhet erforderliga instrument med mera, användas
under hvartdera året etc belopp af högst 2,500 kronor.
Vid bifall härtill skulle anslaget till skogsväsendet erhålla följande
uppställning:
Bestämdt anslag:
för skogsstaten................................................ 1,140,300: —
» statens skogsläroverk.............................. 100,800: — 1,241,100: —
Förslagsanslag:
till ålderstillägg åt personalen vid skogsstaten
och skogsläroverken..................... 110,000: —
Beser vationsanslag:
till enskilda skogsundervisningen............... 7,600: —
)) kronoskogarnas förvaltning och befrämjande
af skogsväsendet i allmänhet 3,233,300: — 3,240,900: —
Summa kronor 4,592,000: —
Ökningen, 398,000 kronor, af anslagets slutsumma faller alltså
å det bestämda anslaget för skogsstaten ............ med kronor 26,800: —
„ „ ,, „ „ statens skogsläroverk „ „ 11,750: —
,, reservationsanslaget till kronoskogarnas förvaltning
och befrämjande af skogsväsendet
i allmänhet............................................................... „ „ 359,450: —
Summa kronor 398,000: —
Ökningen af anslaget för skogsstaten (statsrådsprotokollet sid. 17—34)
äskas för inrättande af fem nya jägmästare änster, tre inom Jämtlands
län, hvarför erfordras 17,200 kronor, och en inom hvartdera af Östergötlands
och Kalmar län, hvarför kräfves 4,800 kronor för hvardera
befattningen eller tillhopa 9,600 kronor.
Jämtlands län är för närvarande uppdeladt i fyra revir, nämligen
Norra Jämtlands, Östra Jämtlands, Västra Jämtlands och Härjedalens
revir. Jägmästarna i dessa revir åtnjuta enligt den af 1908 års Riksdaggodkända,
af Kung! Maj:t i nådigt bref den 17 juni samma år fastställda
aflöningsstat för skogsstaten följande löneförmåner, nämligen:
Bih. till Riksd. Prof. 1910. 8 Sami. 1 Raft. 2
10
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
Lön.
Tjänst".-
Res-
Summa.
penningar.
penningar.
Norra Jämtlands
revir.....
... 2,300: —
2,400: —
700: —
5,400: —
Östra „
11 .....
... 2,300: —
2,200: —
700: —
5,200: —
Västra ,,
11 .....
... 2,300: —
2,400: —
700: —
5,400: —
Härjedalens
11 .....
... 2,300: —
2,800: —
900: —
6,000: —
jämte tre ålderstillägg å 400 kronor hvartdera efter respektive 5, 10
och 15 år.
Enligt lagen angående skyddsskogar den 24 juli 1903, hvilken
trädde i kraft med 1905 års ingång, får å sådana skogar annan utverkning
än till husbehof äga rum endast efter utsyning, som på
statens bekostnad verkställes af skogsstatens tjänstemän. Härigenom
måste gifvetvis arbetet för nämnda tjänstemän betydligt ökas å orter,
där skogarna fått karaktär af skyddsskogar. Sedan Kungl. Majrts befallningshafvande
i Jämtlands län i början af år 1905 utfärdat interimistiskt
förordnande angående skyddsskogarnas omfattning i länet,
ökades också arbetet å skyddsskogsområdet för skogsstaten i så hög grad,
att en ändring af revirindelningen inom länet visade sig nödvändig.
En sådan har emellertid icke lämpligen kunnat ske, förrän Kungl.
Maj:t definitivt fastställt skyddsskogsgränsen. I afvaktan härå har utsyningen
å skyddsskogarna verkställts hufvudsakligen af extra jägmästare
och kontrollen å afverkningen utöfvats af tre biträdande jägmästare.
Numera har emellertid gränsen för skyddsskogsområdet i ifrågavarande
län slutligen fastställts, hvarför frågan om ändring af revirindelningen
i länet förelagts Riksdagen. I sådant afseende har föreslagits af domänstyrelsen,
hvars förslag biträdts af Kungl. Maj:t, att länet skulle uppdelas
i sju revir, benämnda Frostvikens, Östersunds, Are, Hallens, Bräcke,
Rätans och Hede revir, på sådant sätt, att skyddsskogarna till hufvudsakliga
delar lades till vissa revir, i ändamål att skogstjänstemännens
arbete med vården af statens skogar måtte i så ringa mån som
möjligt föranleda bristande intresse för de enskilda skogsägarnes skogshushållning.
Beträffande de ifrågasatta nya revirens omfattning och beskaffenheten
af däri belägna skogar, tillåter sig utskottet att hänvisa till den
å sid. 19 i statsrådsprotokollet intagna tablå, hvilken innefattar domänstyrelsens
ursprungliga, af styrelsen sedermera endast i oväsentliga delar
i fråga om revirens omfattning frånträdda förslag i ämnet.
Vidkommande revirförvaltarnas i de nya reviren löneförhållanden,
skulle jägmästarna i de nuvarande Norra, Östra och Västra Jämtlands
samt Härjedalens revir, med bibehållna löneförmåner, förflyttas till re
-
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
11
spektive Östersunds, Bräcke, Hallens och Rätans revir. I de tre öfriga
nya reviren skulle aflöningarna blifva följande:
Äre....
Hede.
Lön.
Tjänstg.-
penningar.
Res-
penningar.
Summa.
revir........
....... 2,300: —
2,600: —
700: —
5,600: —
....... 2,300: —
2,600: —
700: —
5,600: —
....... 2,300: —
2,800: —
900: —
6,000: —
17,200: —
jämte ålderstillägg på sätt och under villkor, som för öfriga jägmästare
är bestämdt.
Hen ökning i statsutgifterna, som häraf skulle blifva en följd,
skulle emellertid delvis motvägas af besparing af de till förenämnda
biträdande jägmästare från renbetesfjällens skogsförsäljningsmedel nu
utgående arfvoden och respenningar, tillsammans 10,800 kronor.
Sedan år 1889 är Östergötlands lön deladt på tre revir, Ombergs,
Kinda och Finspångs, alla tillhörande östra distriktet. Enligt förenämnda
kungl. bref åtnjuta jägmästarna i dessa revir lön 2,300 kronor jämte
ålderstillägg, tjänstgöringspenningar 2,000 kronor samt respenningar, i
Ombergs revir 500 kronor och i de båda andra reviren 700 kronor.
Arealen af de allmänna skogarna i reviren, som år 1890 uppgick
till 52,589 hektar, har under tiden därefter ökats till 83,227 hektar —
hvaraf 42,410 hektar stå under skogsstatens omedelbara vård och förvaltning
— fördelade med 22,301 hektar på Ombergs, 26,593 hektar
på Kinda och 34,333 hektar på Finspångs revir. Af den sålunda ökade
skogsarealen utgöra omkring 28,805 hektar under ungefärligen samma
tid inköpta kronoparker, hvaraf kommer på Ombergs revir 8,711, på
Finspångs revir 11,769 och på Kinda revir 8,325 hektar. Af de genom
skogsköpen nybildade eller väsentligen utvidgade kronoparkerna äro
Gullbergs kronopark om 8,420 hektar i Finspångs revir och Karlsby
kronopark om 7,430 hektar i Ombergs revir de mest betydande.
Till biträde åt jägmästarna, hvilkas göromål genom det betydliga
markförvärfvet väsentligen ökats, äro anställda en biträdande jägmästare
i hvartdera af Ombergs och Finspångs revir samt en aflönad assistent
i Kinda revir.
Med hänsyn till den nuvarande omfattningen af de allmänna
skogarna inom ifrågavarande revir har domänstyrelsen föreslagit en
omreglering af desamma till fem revir så, att de nuvarande reviren
bibehölles med minskadt område och två nya revir, Gullbergs och
Karlsby revir, tillkomme.
12
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
Beträffande den närmare planen för omregleringen tillåter sig
utskottet att hänvisa till domänstyrelsens däröfver upprättade, å sid.
28 och 29 i statsrådsprotokollet intagna tablå.
Domänstyrelsens omregleringsförslag har af Kungl. Maj:t biträdts
med den ändring, att Ombergs och Karlsby revir skulle tillsammans
utgöra ett revir, hvadan alltså endast ett revir, Gullbergs, skulle nyinrättas.
I afseende å jägmästarnas aflöningar skulle jägmästarna i de nuvarande
reviren bibehållas vid sina löneförmåner oförändrade. För jägmästaren
i Gullbergs revir skulle anvisas lön 2,300 kronor, tjänstgöringspenningar
2,000 kronor och respenningar 500 kronor, tillsammans
4,800 kronor, jämte ålderstillägg i likhet med hvad för öfriga jägmästare
gäller.
Till följd af ny inrättandet af sistnämnda revir, Itvilket komme att
öka anslaget till skogsstaten med jägmästarens aflöning, 4,800 kronor,
skulle emellertid, enligt hvad af statsrådsprotokollet framgår, genom indragande
af biträdande jägmästaren i Finspångs revir och assistenten i
Kinda revir utgifterna från anslaget till kronoskogarnas förvaltning och
befrämjande af skogsväsendet i allmänhet kunna minskas med 6,100
kronor.
Inom Tjusts revir i Kalmar län hafva de allmänna skogarnas areal
ökats från, år 1890, 26,781 hektar till 38,644 hektar, hvaraf 27,355
hektar ligga under skogsstatens omedelbara vård och förvaltning. I
sistnämnda siffra ingå sedan berörda år till kronoparker inköpta 10,900
hektar. Till biträde åt jägmästaren är å reviret anställd en aflönad
assistent.
Detta revir är nu föreslaget att uppdelas i två, Tjusts och Aspelands
revir, i afseende hvarå hänvisas till domänstyrelsens nyssnämnda
tablå.
I aflöningshänseende skulle de båda revirförvaltarna likställas samt
erhålla lön 2,300 kronor jämte ålderstillägg i likhet med öfriga jägmästare,
tjänstgöringspenningar 2,000 kronor och respenningar 600 kronor,
tillsammans 4,900 kronor. Jägmästarens i Tjusts revir aflöning, som
nu utgår med 5,000 kronor, skulle alltså nedsättas med 100 kronor,
hvilken minskning skulle träffa respenningarna. Det belopp, hvarmed
anslaget till skogsstaten till följd af delningen af Tjusts revir behöfde
ökas, inskränker sig alltså till 4,800 kronor. Genom indragning af
assistenten i reviret skulle emellertid de verkliga kostnaderna härför
begränsas till 2,000 kronor.
Jordbruksutskottets Utlåtande Kr 1.
13
Den föreslagna ökningen med 11,750 kronor af det bestämda anslaget
för statens skog släroverk (statsrådsprotokollet sid. 34—57) är afsedd
dels till höjning med 1,000 kronor af skogsinstitutets expensmedel, dels
ock till höjning af anslagen till statens för utbildande af skogsbetjänte
afsedda skogsskolor med 10,750 kronor.
Anslaget till skogsinstitutets expensmedel fastställdes af 1900 års
Riksdag till sitt nuvarande belopp 5,000 kronor. Detta belopp har
emellertid visat sig otillräckligt, i all synnerhet som efter anslagets fastställande
en ny byggnad, inrymmande eu lärosal och en sal för samlingar,
uppförts vid institutet. Till följd af anslagets knapphet hafva utgifterna
för nyanskaffning och vård al undervisningsmaterielen måst inskränkas
i hög grad. Den nu ifrågasatta ökningen af anslaget är därför i första
rummet afsedd att komma undervisningsmaterielen till godo, dock endast
i hvad angår de löpande utgifterna för materielens vård och underhåll.
Beträffande utgifterna för nyanskaffning, hvarför erfordras ett belopp för
en gång af 7,500 kronor, fördeladt på tre år, har departementschefen
nämligen ansett dessa utgifter vara af beskaffenhet att icke böra utgå
från det ordinarie expensanslaget, utan från reservationsanslaget till kronoskogames
förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet,
hvartill utskottet nedan återkommer. V idare är med ökningen af expensmedelsanslaget
afsedt att bereda medel dels för höjning af portvaktens
vid institutet från detta anslag utgående aflöning med 80 kronor, från
720 kronor till 800 kronor för ar, dels ock för bestridande af vissa till
200 kronor beräknade årliga kostnader, som föranledas däraf, att tillsynen
öfver Ombergs och Klotens skogsskolor, som förut tillkommit
vederbörande öfverjägmästare, från och med innevarande år skall utöfvas
af direktören vid skogsinstitutet. Den för nu nämnda ändamål erforderliga
ökningen af institutets expensmedelsanslag har af departementschefen
beräknats till 1,000 kronor, en anslagshöjning, som emellertid
tarfvas redan för innevarande år, hvarom nedan vidare förmäles.
För uppehållande af statens för utbildande af skogsbevakare afsedda
skolor, nämligen skogsskolorna vid Hunneberg, Grönsinka, Bjurfors,
Kolleberga, Hällnäs och Bispgården, är i gällande stat anvisadt, bland
annat, att utgå från det bestämda anslaget till skogsläroverken, arfvode
1,000 kronor till föreståndaren för Hunnebergs skola, hvilken befattning
uppehälles af jägmästaren i Hunnebergs revir, aflöning 3,400 kronor,
däraf lön 2,000 kronor och tjänstgöringspenningar 1,400 kronor, till
enhvar af föreståndarne för de öfriga skolorna, 62 stipendier å 250
kronor att fördelas mellan skolorna efter Kungl. Maj:ts bepröfvande samt
expens- och underhållsmedel med 750 kronor till Hunnebergs skola och
14
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
1.000 kronor till hvardera af de andra skolorna. För närvarande kunna
vid skolorna mottagas sammanlagdt åttio elever, däraf 10 vid Hunnebergs,
14 vid Bjurfors och 12 vid hvardera af Grönsinka och Kolleberga
skolor. Af stipendierna utgå 8 till Hunnebergs och 10 till hvardera
af de tre sistnämnda skolorna.
Förra årets Riksdag anvisade på framställning af Kungl. Maj:t
medel för utvidgande af Bjurfors, Grönsinka och Ivolleberga skolor så,
att enhvar af dem skulle erhålla plats för 20 elever. Det sålunda ökade
elevantalet torde kunna emottagas från och med nästa år. För att
emellertid möta det äfven därefter alltjämt förefintliga behofvet af ökad
tillgång på vederbörligen utbildade skogsbevakare har nu föreslagits en
utvidgning af den minsta af de nuvarande skolorna, Hunnebergs, så att
jämväl denna skulle kunna mottaga 20 elever, äfvensom i sammanhang
därmed eu flyttning af skolan. Denna skolas lokaler lära nämligen vara
äfven för skolans nuvarande behof så trånga, att de, om skolan skulle
kvarblifva därstädes, ovillkorligen tarfva en utvidgning. Härtill kommer,
att skolan ej är eller kan blifva fullt tillfredsställande för den praktiska
undervisningen, enär Hunnebergs kronopark är af den säregna beskaffenhet,
att där vunna erfarenheter ej kunna direkt tillämpas på skogar i
allmänhet. Såsom i sistberörda afseende och jämväl i öfrigt lämplig
plats för den utvidgade skolan har föreslagits Hammarsebo kronopark i
Kalmar revir och län, hvilken, jämte vissa i närheten belägna allmänna
skogar, till en sammanlagd areal af 6,089 hektar 9 7 ar, däraf 4,244
hektar 61 ar skogsprodukt^ mark, skulle kunna frånskiljas nämnda
revir och anvisas till öfningsskogar åt skolan.
För skolans inrättande vid Hammarsebo kronopark kunna vissa
där befintliga byggnader efter nödiga ändringar och reparationer användas,
särskildt två i godt stånd varande byggnader, af hvilka den ena
skulle kunna användas till skolsal, matsal, kök m. m. för lärjungarna
och den andra till bostad åt skolföreståndaren. Genom denna anordning
skulle endast en nybyggnad erfordras, nämligen för inrymmande af öfriga
lokaler för eleverna och bostadslägenhet åt skogsrättaren. De härför
beräknade kostnaderna uppgå, under förutsättning att nödigt virke tages
från kronoparken, till i rundt tal för ändrings- och reparationsarbetena
3.000 kronor och för nybyggnaden 12,000 kronor. Emellertid tillkomma
vissa kostnader härutöfver. Ofvanberörda å kronoparken befintliga byggnader
jämte för skolan nödigt tomtutrymme disponeras nämligen intill
den 14 mars 1915 af arrendatorn af vissa kronoparken tillhörande inägor.
För att nämnde arrendator, som kan åtnöjas med mindre byggnader i
stället för de för skolan behöfliga, skall afstå dessa senare, erfordras, att
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
15
för honom uppföras andra byggnader. Kostnaderna härför äro beräknade
till 5,000 kronor. Därjämte fordrar arrendatorn i ersättning för afståendet
af tomtområdet och de större byggnaderna under återstående arrendetiden
en årlig ersättning af 250 kronor. De kontanta utläggen för
flyttandet af Hunnebergs skogsskola till Hammarsebo skulle alltså, enligt
det nu sagda, belöpa sig till 20,000 kronor för en gång och 250 kronor
årligen till den 14 mars 1915. Dessa kostnader höra emellertid utgå
från reservationsanslaget till kronoskogarnas förvaltning in. m., hvarom
vidare nedan.
En af Iiunnebergs skogsskolas flyttning uppstående kostnad af
beskaffenhet att böra utgå från bestämda anslaget till skogsläroverken
är däremot en höjning af föreståndarens för skolan aflöning. Genom
flyttningen skulle nämligen jägmästarens i Hunnebergs revir befattning
med skolan upphöra och hans arfvode, 1,000 kronor, såsom skolföreståndare
icke vidare utgå, hvaremot skolan, i likhet med de andra
af nu ifrågavarande skogsskolorna, skulle erhålla en uteslutande vid
skolan tjänstgörande föreståndare med enahanda aflöning som de öfriga
föreståndarna eller 3,400 kronor. Den häraf föranledda ökningen i
statsutgifterna belöper sig således till 2,400 kronor.
Jämväl den beträffande Grönsinka, Bjurfors och Kolleberga skogsskolor
beslutade och för Hunnebergs skogsskola nu föreslagna utvidgningen
har medfört ökade anslagskraf. Så kräfves i mån som elevantalet
ökats flere stipendier och mera expens- och underhållsmedel.
För enhvar af skolorna, hvilka efter deras utvidgning skulle blifva lika
stora, anses sålunda behöfvas 16 stipendier och 1,400 kronor i expensmedel.
Utöfver hvad från anslaget till skogsläroverken för nämnda
skolor och ändamål enligt hvad ofvan sagts nu utgår skulle alltså
erfordras 6,500 kronor för 26 nya stipendier och 1,850 kronor för ökade
expens- och underhållsmedel, eller sålunda tillhopa 8,350 kronor. —
Denna utgiftsökning skulle emellertid, enligt hvad domänstyrelsen ställt
i utsikt, komma att i viss mån motvägas genom indragning efter skolans
flyttning af eu aflönad assistentbefattning inom Kalmar revir.
Det under förevarande anslagstitel uppförda reservationsanslaget till
kronoskogarnas förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet
(statsrådsprotokollet sid. 57—67), som hufvudsakligen är afsedt att
bereda nödigt driftkapital för skötseln af statsskogarna, har såsom en
följd af den alltmer intensiva och rationella vård och skötsel, som på
senare tiden^kommit dessa skogar. till del och som var afsedd att ytterligare
befordras genom den på grund af 1908 års Riksdags beslut i
ämnet vidtagna omorganisationen af skogsstaten, för hvart och ett af
16
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
de senare åren väsentligt ökats. Så höjdes anslaget efter att åren
1903—1906 hafva utgått med enahanda belopp 1,599,792 kronor,
för år 1907 till 1,824,792 kronor
» )> 1908 » 2,264,792 »
» )» 1909 » 2,568,850 »
)) » 1910 » 2,873,850 »
Enligt följande i statsrådsprotokollet intagna tablå ställer sig statsskogarnas
afkastning under ungefär samma tid sålunda, därvid emellertid
är att märka, att uppgifterna för år 1909 blott äro approximativa:
År. Bmttoafkastning. Nettoafkastning.
1905 ........................ kronor 7,632,985: 85 kronor 4,734,689: 95
1906 .................... » 8,693,618:27 » 5,846,843:98
1907 ........................ » 10,039,842:7 9 » 6,938,892:20
1908 » 9,594,482:79 » 6,008,391:02
1909 » 8,857,974:59 » 4,502,962:5 9
Då, såsom departementschefen framhållit, minskningen i afkastningen
åren 1908 och 1909 kan tillskrifvas den nämnda år utmärkande, jämväl
på trävarumarknaden inverkande allmänna depressionen på det ekonomiska
området, torde väl kunna sägas, att höjningarna af anslaget motsvarats
af ökad afkastning från skogarna. Domänstyrelsen har också
ställt i utsikt, att nettoafkastningen af statsskogarna för innevarande år
kommer att visa eu betydlig ökning jämförd med samma afkastning år
1909 äfvensom att, därest skogsväsendets utveckling får fortgå normalt,
inkomsterna af skogsväsendet år 1911 troligen komma att afsevärdt
öfverstiga nettoafkastningen under det hittills gynnsammaste året, år 1907.
För år 1911 har, såsom förut nämnts, äskats höjning af ifrågavarande
anslag med ett för utjämnande af anslagets slutsumma till
359,450 kronor bestämdt belopp. Såsom inverkande å anslagsbehofvet
för 1911 må framhållas, dels att staten de senaste åren gjort betydande
skogsförvärf, dels ock den omständigheten, att, under det å anslaget
funnits reservationer
vid 1906 års början ................................................ kronor 849,371
» 1907 » » » 727,278
» 1908 » » » 603,594
» 1909 » » » 429,720
samt jämväl å 1909 års anslag kan påräknas reservation, ehuru visserligen
till högst väsentligt minskadt belopp, så synes å innevarande års
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
17
anslag reservationerna komma att uppgå till ett så obetydligt belopp,
att de knappast kunna tagas i beräkningen vid pröfningen af det för
år 1911 erforderliga anslaget.
Af de i det föregående omförmälda ändamål, hvarför Kungl. Maj:t
under ifrågavarande punkt af statsverkspropositionen äskat medel, hafva
— såsom ofvan nämnts — följande ansetts vara af beskaffenhet, att utgifterna
därför böra utgå från reservationsanslaget i fråga, nämligen de
af Hunnebergs skogsskolas flyttning till Hammarsebo kronopark föranledda
byggnadsarbetena samt godtgörelsen till vederbörande arrendator
för afstående! af för skolan behöfliga byggnader och nödigt tomtområde
äfvensom vissa expenser för skogsinstitutet. Utgifterna härför
skulle emellertid fördelas å 1910, 1911 och följande års anslag. Därvid
skulle enligt Kungl. Maj:ts nu förevarande framställning utgå från 1910
års anslag dels 1,000 kronor till fyllnad i skogsinstitutets expensanslag
för samma år dels ock 2,500 kronor för nyanskaffning af undervisningsmateriell
för institutet och från 1911 års anslag dels för sistnämnda
ändamål medel till enahanda belopp som från 1910 års anslag dels
kostnaderna, 20,000 kronor, för ofvannämnda byggnadsarbeten dels ock
den för året belöpande ersättningen, 250 kronor, till bemälde arrendator.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två
inom Riksdagen väckta motioner, nr 40 i Första kammaren och nr 110
i Andra kammaren, däri herrar G. M. II. Ekelund och A. Ekman
sammanstämmande hemställt, att Riksdagen för sin del ville besluta, att
i öfverensstämmelse med domänstyrelsens förslag ett särskildt revir,
benämndt Karlsby revir, af östra distriktet måtte inrättas, omfattande
de af domänstyrelsen närmare angifna delarne af nuvarande Ombergs
revir, och att i aflöning till jägmästaren i Karlsby revir måtte anvisas
ett belopp af kronor 4,900 årligen, hvaraf kronor 2,300 kronor i lön,
kronor 2,000 i tjänstgöringspenningar och kronor 600 i resepenningar.
Till stöd härför hafva motionärerna anfört följande:
»Af årets statsverksproposition under nionde hufvudtiteln inhämtas,
att domänstyrelsen gjort framställning till Kungl. Maj:t angående omreglering
af vissa revir inom östra distriktet på sådant sätt, att nämnda
distrikt, som för närvarande omfattar 3 revir, skulle komma att uppdelas
på 5 revir, benämnda Ombergs, Karlsby, Gullbergs, Finspongs
och Kinda revir.
Kungl. Maj:t har emellertid endast funnit anledning biträda detta
domänstyrelsens förslag så till vida, att Kungl. Maj:t i statsverksproposiBih.
till Riksd. Prof- 1910. 8 Sami 1 Häft. 3
Motionen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
tionen föreslagit Riksdagen en sådan omreglering af reviren inom östra
distriktet, att de skulle komma att utgöras af 4 revir, hvarvid Ombergs
revir såsom hittills skulle komma att omfatta äfven de kronoparker,
som af domänstyrelsen afsetts skola komma att utgöra Karlsby revir.
Af departementschefens yttrande i ärendet framgår, att de hufvudsakliga
skälen, hvarför bifall till domänstyrelsens framställning_ i dess
hela utsträckning icke ansetts böra lämnas, varit, att något markförvärf
för kronans räkning under de senaste 3 åren icke ägt rum inom
detta revir, samt att det kunde få anses ovisst, huruvida föreståndarebefattningen
för Ombergs skogsskola, hvilken befattning för sin innehafvare
medför en betydande arbetsbörda, allt framgent kommer att
vara förenad med jägmästare tjänsten i nämnda revir.
Af de uppgifter, jag varit i tillfälle inhämta, framgår, att det
nuvarande Ombergs revir omfattar en areal af 22,301 har. Efter den
af Kungl. Magt föreslagna uppdelningen af östra distiktet på 4 revir
skulle de återstående reviren komma att omfatta Gullbergs revir 12,424
har, Finspångs revir 26,553 har och Kinda revir 20,566 har, hvaraf
framgår, att, med undantag af Finspångs revir, Ombergs revir skulle
blifva det största inom distriktet. Tager man vidare vid bedömandet
af förhållandena hänsyn till, att jägmästarebefattningen inom detta revir
är förenad med den mycket kräfvande föreståndarebefattningen för
Ombergs skogsskola, så torde det vara tydligt, att arbetsbördan inom
Ombergs revir efter den af Kungl. Maj :t föreslagna omreglenngen skulle
blifva i proportion alltför hög, och att så redan nu är fallet, framgår
af det förhållandet, att för förvaltningen af de till Ombergs revir hörande
Bona och Karlsby kronoparker, hvilka enligt domänstyrelsens förslag
skolat komma att utgöra ett särsldldt revir, anställts en _ biträdande
jägmästare. Departementschefen yttrar äfven, att han icke vill bestrida,
att den inom reviret belägna Karlsby stora kronopark för sin behöriga
skötsel kräfver en särskild förvaltare, liksom ock att inrättandet af ett
nytt revir, i hvilket berörda kronopark skulle ingå, ur skogsvårdssynpunkt
skulle medföra stora fördelar.
Under sådana omständigheter synas mig tillräckliga skäl icke föreligga,
för att i afvaktan på inom en oviss framtid måhända förekommande
förändringar i revirets jägmästares befattning med Ombergs skogsskola,
undanskjuta den af domänstyrelsen föreslagna åtgärden angående revirets
uppdelande för underlättande af den för närvarande alltför stora arbetsbördan
och för tillgodoseende af de stora fördelar, som ur skogsvårdssynpunkt
härigenom kunde vara att vinna.
Genom ett bifall till domänstyrelsens framställning skulle Ombergs
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
19
revir för framtiden komma att omfatta en areal af 12,084 har, och Karlsby
revir en areal af 11,600 har, områden, hvilka ur skogsvårdssynpunkt
och med hänsyn till önskvärdheten af eu intensiv skogsskötsel af dessa
kronoparker icke torde kunna anses vara för små.
Tager man vidare hänsyn till, att staten inom Bona och Karlsby
kronoparker bedrifver en i jämförelse med hvad som är brukligt å flertalet
andra kronoparker långt gående förädling af virket, och att afkastningen
från dessa kronoparker, hvilken varit stadd i ständigt stigande,
numera torde öfverträffa afkastningen från de flesta, om icke alla, revir
i de 14 södra länen, så synes äfven ur ekonomisk synpunkt skäl tala
för, att dessa kronoparker ställas under en särskild förvaltning. — Till
belysande af dessa förhållanden tillåter jag mig anföra några siffror
angående behållningarne under de senaste 5 åren för dessa kronoparker:
År:
1905
1906
1907
1908
1909
Bruttoafkas trång:
Utgifter från reservationsanslaget:
-
c:a
c:a
c:a
c:a
c:a
45,500
51,320
Nettobehållning, hvarifrån
hör dragas lön för
förvaltare och kronojägare
kronor 6,600: —
Då
61,600
101,335
121,100
köpeskillingen
— c:a 24,707
— c:a 20,793
— c:a 38,822
— c:a 12,498
— e:a 34,064
— c:a 27,536
— c:a 43,081
— c:a 58,254
— c:a 61,600
— c:a 59,500
för
dessa kronoparker i rundt tal uppgått
800,000: —, är det tydligt, att nettobehållningen numera
utgör en mycket tillfredsställande ränta å köpeskillingen, i
kronor
staten
synnerhet om hänsyn
tages
till, att bland de nu
angifna
till
för
all
åren äfven
ingå sådana, då konjunkturerna inom trävarumarknaden ingalunda kunnat
anses vara goda.
Till jämförelse tillåter jag mig anföra ^följande siffror för den
del af Ombergs revir, som icke omfattar Bona och Karlsby kronoparker,
hvarvid
klagligtvis icke är
j a g emellertid på
i tillfälle medtaga år
grund
af
1909:
bristande uppgifter be
-
Ar:
Bruttoafkastning:
Utgifter af reservationsanslaget:
-
Nettobehållning, hvarifrån
dock bör afdragas
lön för jägmästare kronor
4,800: — och för 2:e kronojägare
tillsammans
kronor 2,400: — eller i
1905 .........
........ c:a
37,812: —
c:a
13,331: —
summa
c: a
kronor 7,200: —
24,481: —
1906 .........
........ c:a
33,011: —
c:a
14,690: —
c:a
18,321: —
1907 .........
........ c:a
70,482: —
c:a
14,708: —
c:a
55,774: —
1908 .........
......... c:a
20,614: —
c: a
17,228: —
c:a
3,386: —
20
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
Utskottets
yttrande.
Det synes mig vara tydligt, att täta ombyten af revirets förvaltare,
b vilka ombyten måste blifva en följd, om förvaltningen uppehälles
af en biträdande jägmästare i stället för af en fast anställd
revirförvaltare, skola menligt inverka på möjligheten af en ur ekonomisk
synpunkt tillfredsställande, intensiv skogshushållning, och att
med hänsyn härtill den obetydliga ökningen af kronor 4,900: — per
år, hvarifrån emellertid synas böra dragas ersättning till biträdande
jägmästare med kronor 3,200: —, då alltså återstår kronor 1,700 —
per år, som bildandet af ett särskild! revir för Bona och Karlsby
kronoparker enligt statsverkspropositionen skulle komma att medföra,
genom de fördelar ur ekonomisk synpunkt, som härigenom skulle vinnas,
väl skulle uppvägas.»
Hvad först beträffar omregleringen af reviren inom Jämtlands län,
så torde behofvet däraf genom skyddsskogarnas tillkomst och skogsstatens
däraf föranledda högst betydligt ökade arbete med biträde åt
enskilda skogsägare vara af stadigvarande och så trängande natur,
att densamma icke kan utan olägenhet lör skogshushållningen i
länet åsidosättas. Och då det af domänstyrelsen i ämnet utarbetade, af
Ivungl. Maj:t för Riksdagen nu framlagda förslaget förefaller utskottet
väl afpassadt efter skogsförhållandena i länet, tillstyrker utskottet obetingadt
bifall till Ivungl. Maj:t framställning i denna del.
Vid bedömandet af den ifrågasatta revirregleringen inom Östergötlands
och Kalmar län torde en mera principiell synpunkt böra anläggas.
I mellersta och södra Sverige, där på grund af den tätare
befolkningen och de bättre kommunikationerna afsättningen af skogsprodukterna
kan ske med större lätthet och högre vinst än i de nordligare
delarna af landet, torde nämligen vid förvaltningen af de allmänna
skogarna, särskilt de under skogsstatens omedelbara vård ställda, hufvudvikten
läggas därpå, att skogsskötsel bedrifves så intensivt som förhållandena
medgifva, hvilket tydligtvis i sin ordning nödvändiggör
lämplig begränsning af de särskilda förvaltningsområdena. I denna
riktning har också Riksdagen vid flere tillfällen uttalat sig. Hvad sålunda
sagts gäller i hög grad nu ifrågavarande revir, och då såsom
ofvan nämnts statsskogarnas areal inom dessa revir genom de betydande
markförvärf, kronan där under , de senare åren gjort, väsentligt ökats,
finner utskottet i likhet med Kungl. Maj:t och domänstyrelsen eu uppdelning
af reviren på flere förvaltningsenheter förestafvadt af en god
skogshushållning.
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
21
Mot inrättandet af de föreslagna nya Gullbergs och Aspelanda revir
har utskottet därför icke något att erinra.
Beträffande det af domänstyrelsen framställda, af Kungl. Magt
icke biträdda men af motionärerna under Riksdagens pröfning bragta
förslaget att nppdela nuvarande Ombergs revir på två, Ombergs och
Karlsby revir, vill utskottet icke bestrida, att, med hänsyn till den
gynnsamma belägenheten invid såväl vatten- som järnvägsled af de till
Karlsby revir ämnade områdena, förslaget nr skogsekonomisk synpunkt
är synnerligen beaktansvärdt. Emellertid är, såsom af departementschefens
yttrande till statsrådsprotokollet framgår, ifrågasatt att skilja föreståndarskapet
för Ombergs skogsskola, hvilket nu är förenadt med jägmästarbefattningen
i Ombergs revir, från nämnda befattning, i hvilket fall
jägmästaren skulle erhålla väsentligt mera tid att ägna åt förvaltningen
af reviret. På grund häraf och då dessutom genom anställandet —
hufvudsakligen för nyssnämnda områdens förvaltning — af förutnämnde
biträdande jägmästare i Ombergs revir den af motionärerna åstundade
anordningen beträffande detta revir synes vara, praktiskt taget, redan
genomförd, skulle, därest reviret efter afgörandet af frågan om skolföreståndarskapets
skiljande från jägmästartjänsten fortfarande funnes
behöfva delas, afslag å motionärernas framställning endast innebära, att
utbytandet af den biträdande jägmästaren mot en revirförvaltare å ordinarie
stat uppskötes någon tid. Vid sådant förhållande anser sig utskottet
böra afstyrka, att Riksdagen beträffande ifrågavarande detalj af statsförvaltningen
på enskild motionärs förslag fattar beslut mot Kungl.
Maj:ts i frågan uttalade mening.
De vid de nya jägmästarbefattningarna föreslagna aflöningarna
stå i full öfverensstämmelse med gällande aflöningsstat för skogsstaten.
1 afseende därå är alltså intet att erinra.
Beträffande äskandet af expensmedel för skogsinstitutet har utskottet,
af hvad statsrådsprotokollet därom innehåller, blifvit öfver ty gadt om
befogenheten af ifrågavarande anslagskraf. Utskottet, som delar departementschefens
uppfattning, att institutets ordinarie expensmedelsanslag
endast bör ökas till ett belopp, motsvarande summan af de utgifter,
som kunna beräknas komma att årligen från anslaget utgå, men att
hvad som erfordras till afsevärdare utgifter af mer tillfällig beskaffenhet
bör utgå från reservationsanslaget till kronoskogarnas förvaltning och
befrämjande af skogsväsendet i allmänhet, från hvilket anslag jämväl
den behöfliga fyllnaden i institutets expensmedelsanslag för innevarande
år lämpligen bör utgå, biträder alltså Kungl. Maj:ts förslag jämväl i
förevarande afseende.
22
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
Den ifrågasatta förflyttningen från Hunnebergs kronopark af den
där belägna skogsskolan är otvifvelaktigt i hög grad af omständigheterna
påkallad, alldenstund nämnda kronopark på grund af sin förut
omnämnda beskaffenhet gifvetvis måste vara synnerligen olämplig såsom
öfningsskog vid utbildandet af blifvande skogsbevakare. Då vidare den
af förra årets Riksdag beslutade utvidgningen af Grönsinka, Bjurfors
och Kolleberga skogsskolor icke synes kunna fylla behofvet af ökad tillgång
på utbildade bevakare, torde det vara välbetänkt att i sammanhang
med flyttning af förstnämnda skola jämväl föranstalta om en
utvidgning af densamma, så att den må kunna mottaga lika antal
elever som hvardera af nämnda tre skolor, eller tjugu stycken. Valet
af ny förläggningsort för den utvidgade skolan, Hammarsebo kronopark
i Kalmar län, finner utskottet val träffadt med hänsyn ej mindre till
beskaffenheten af kronoparken och närliggande allmänna skogar, livilka
skulle utgöra skolans öfningsskogar, än äfven därtill, att kostnaderna
för skolans anordnande genom användandet för ändamålet af därstädes
redan befintliga byggnader synbarligen ställa sig förhållandevis låga.
Beträffande de för skolans inrättande å sistnämnda kronopark beräknade
byggnadskostnaderna har utskottet vid granskning däraf icke funnit
anledning till erinran, liksom den af arrendator!! af kronoparkens inägor
fordrade ersättningen för afståendet till skolan af nödig tomt och utbytet
af vissa för skolan behöfliga byggnader mot mindre sådana synes
utskottet skälig.
En gifven följd af den af utskottet förordade förflyttningen och
utvidgningen af Hunnebergs skogsskola torde vara, att denna skola
jämväl i afseende å föreståndarebefattningen, som hittills uppehållits af
jägmästaren i reviret, likställes med de öfriga för utbildande af skogsbetjänte
afsedda skolorna. Kung!. Maj:ts förslag om utbytande åt nuvarande
föreståndaren mot en uteslutande vid skolan sysselsatt föreståndare
med enahanda aflöning som samma befattningshafvare vid de öfriga
skolorna torde därför, vid medgifvande till skolans förflyttning, jämväl
böra vinna Riksdagens bifall.
Utvidgningen af förenämnda fyra skogsskolor måste uppenbarligen
öfva inverkan på de årliga kostnaderna för skolornas uppehållande,
hvilka, då skolorna blifva lika stora, äfven torde böra beräknas till
samma belopp för alla skolorna. Den af Kungl. Maj:t sålunda föreslagna
höjningen af skolornas expens- och underhållsmedel från nuvarande
belopp till 1,400 kronor för hvardera skolan har utskottet funnit af
behofvet påkallad. Däremot torde enligt utskottets mening det af Kungl.
Maj:t för hvardera af ifrågavarande skolor föreslagna antalet stipendier,
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr t.
23
16 stycken, vara väl rikligt tillmätt. Såsom i statsrådsprotokollet meddelas,
hafva nämligen de vid skolorna inträdessökandenas antal allt hitintills
varit så stort, att stipendierna icke synas erforderliga för att tillföra
skolorna lämpliga bevakarämnen. Likväl anser utskottet, att nu
ifrågavarande skolor icke böra till sitt förfogande hafva mindre antal
stipendier än Bispgårdens och Hällnäs skogsskolor, livilka hvardera äro
tilldelade tolf stipendier. Men därmed torde, ehuru elevantalet vid
hvar och en af de utvidgade skolorna kommer att öfverstiga antalet
elever vid en hvar af nämnda två skolor, anslagsbehofvet för ifrågavarande
ändamål af nyss anförda skäl få anses åtminstone tillsvidare
behörigen tillgodosedt. Skulle framdeles yppas behof af flere stipendier,
lärer väl Riksdagen ej undandraga sig att bevilja därför erforderliga
medel. Därest Riksdagen fattar beslut i öfverensstämmelse med utskottets
ofvan uttalade uppfattning, behöfver det bestämda anslaget till statens
skogsläroverk för ifrågavarande ändamål ökas med, i stället för af
Kungl. Maj:t föreslagna 6,500 kronor, endast 2,500 kronor, motsvarande
tio nya stipendier, nämligen fyra för Hammarsebo (Hunnebergs) och
två för hvardera af Bjurfors, Grönsinka och Kolleberga skogsskolor.
Hvad slutligen beträffar reservationsanslaget till kronoskogarnas
förvaltning '' och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet så har utskottet,
då det är af synnerlig vikt att tillräckligt rörelsekapital finnes
att tillgå vid förvaltningen af statens skogar samt utskottet vid granskning
af anslagsbehofvet i nämnda afseende för år 1911 icke funnit
anledning till erinran emot hvad därutinnan föreslagits Riksdagen,
ansett sig böra biträda Kungl. Maj:ts framställning i denna del.
På grund af hvad ofvan anförts hemställer utskottet,
att Riksdagen må
I. med bifall till Kungl. Majrts förslag i ämnet
och med afslag å herrar G. M. H. Ekelunds och A.
Ekmans ifrågavarande motioner, i den för skogsstaten
gällande stat uppföra ytterligare fem jägmästarbefattningar
med de af Kungl. Maj:t föreslagna löneförmåner
och i sammanhang därmed nedsätta de i samma stat
uppförda resepenningar till jägmästaren i Tjusts revir,
nu 700 kronor, med 100 kronor till 600 kronor;
II. höja de i staten för skogsinstitutet uppförda
expensmedel, nu 5,000 kronor, med 1,000 kronor till
6,000 kronor;
24
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
III. under förutsättning, att den ifrågasatta förflyttningen
af Hunnebergs skogsskola kominer till
stånd, med afförande ur staten för skogsskolorna af
arfvodet till nämnda skolas föreståndare, i samma stat
uppföra föreståndaren för den nya skogsskolan med
af Kungl. Maj:t föreslagna afiöningsförmåner;
IV. med bifall till Kungl. Maj:ts af utskottet
jämkade förslag i öfrigt beträffande statens skogsskolor
höja anslaget till samma skolor med ytterligare
4,350 kronor;
V. böja reservationsanslaget till kronoskogarnas
förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet,
nu 2,873,850 kronor, med 359,450 kronor till
3,233,300 kronor;
VI. medgifva
a) att, för uppförande å Hammarsebo kronopark
i Kalmar län af för inrättandet af en ny skogsskola
erforderliga byggnader samt för öfriga med skolans
anordnande förenade utgifter, af sistnämnda anslag
för år 1911 må användas sammanlagdt högst 20,250
kronor,
b) att af samma anslag för år 1910 må disponeras
ett belopp af 1,000 kronor till fyllnad i skogsinstitutets
expensmedel äfvensom att af nämnda anslag
för åren 1910 och 1911 må, för nyanskaffning af fölinstitutets
verksamhet erforderliga instrument med
mera, användas under hvartdera året ett belopp af
högst 2,500 kronor.
Vid bifall härtill skulle anslaget till skogsväsendet erhålla följande
uppställning:
Bestämdt anslag:
för skogsstaten .................
,, statens skogsläroverk
1,140 ann- —
96,800
1,237,100
Förslagsanslag:
till ålderstillägg åt personalen vid skogsstaten
och skogsläroverken...........................
110,000: —
Transport 1,347,100: —
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
25
Transport 1,347,100: —
Reservationsanslag:
till enskilda skogsundervisningen .................. 7,600: —
„ kronoskogarnas förvaltning och befrämjande
af skogsväsendet i allmänhet 3,233,300: — g 240 qqq.__
Summa kronor 4,588,000: —.
Skiften och afvittringar.
6:o) Under punkt 6 af nionde liufvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att i afbidan å de förslag, Kungl. Magt må komma att
förelägga Riksdagen angående förändrade bestämmelser rörande afvittringslandtmätarnes
aflöningsförhållanden, förslagsanslaget till skiften och
afvittringar tills vidare beräknas till oförändradt belopp, eller 63,000
kronor.
Öfver denna framställning kommer utskottet att framdeles afgifva
särskild! utlåtande, hvilket utskottet härmed velat för Riksdagen
anmäla.
Vägunderhållet på landet.
7:o) I innevarande års riksstat är för bidrag till vägunderhållet å
landet uppfördt ett förslagsanslag å 1,000,000 kronor. Härutinnan har
Kungl. Maj:t icke föreslagit någon ändring.
I en inom Andra kammaren väckt, till utskottets förberedande
behandling remitterad motion, nr 14, har grefve R. G. ITamilton hemställt,
att Riksdagen, i syfte att af uppskattade kostnaden för underhållet
af allmän väg, bro och färja tre tiondedelar skola utgå af statsmedel,
måtte besluta, att det af Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen
under nionde hufvudtiteln för år 1911 äskade förslagsanslag å 1,000,000
kronor såsom bidrag till vägunderhållet på landet höjes med 1,000,000
kronor till 2,000,000 kronor.
Bill. till Biksd. Prof. 1910. 8 Samt. 1 Häft.
Skiften och
afvittringar.
[6.]
Motion.
4
26
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
Öfver denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen afgifva yttrande; hvilket utskottet ansett sig nu böra för
Riksdagen
anmäla.
Öfriga ordinarie anslag.
8:o) Beträffande öfriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande
år finnas å nionde hufvudtiteln uppförda, har Kungl. Maj:t
icke föreslagit någon annan ändring än att förslagsanslaget till skrifmaterialier
och expenser, ved in. m., nu 40,463 kronor, måtte för
utjämnande af hufvudtitelns slutsumma höjas med 2 kronor till 40,465
kronor.
Utskottet hemställer,
att samtliga ordinarie anslag under nionde
hufvudtiteln, som här ofvan icke blifvit särskildt
omförmälda, må för år 1910 fastställas till samma
belopp som i innevarande års riksstat; dock att i
anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m.
må göras den jämkning, som till jämnande af hufvudtitelns
slutsumma kan erfordras.
Extra anslag.
Med anledning af de framställningar, som gjorts i afseende å tillfälliga,
till nionde hufvudtiteln hänförliga behof, får utskottet afgifva
följande yttrande och förslag.
Jordbruksdepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli.
9—ll:o) Under förevarande liufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen
jProvisorisk i punkt 8''
lför''departc att till provisorisk lönereglering för befattning skaf vande i jordbruks
mentet.
departementet i enlighet med i statsrådsprotokollet tillstyrkta grunder
[8.]
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
27
och på de däruti förordade villkor, på extra stat för år 1911 bevilja ett
förslagsanslag af 6,810 kronor, däraf högst 162 kronor 50 öre må
användas till höjning af vikariatsersättning under semester;
i punkt 9:
att för aflönande af en kanslisekreterare inom jordbruksdepartementets
afdelning af Kungl. Maj ds kansli på extra stat för år 1911 anvisa ett
anslag af 5,050 kronor, däraf 1,600 kronor skola anses såsom tjänstgöringspenningar;
samt
i punkt 10:
att för beredande af arfvode åt en extra föredragande inom jordbruksdepartementet
m. m. på extra stat för år 1911 anvisa ett anslag af
4,000 kronor.
Öfver dessa framställningar kommer utskottet att framdeles under
riksdagen afgifva särskild! utlåtande, hvilket utskottet velat härmed
för Riksdagen
anmäla.
Undervisningsanstalter för jordbruk ocli landtmamianäringar.
12:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att till undervisningsmateriell
för landtbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp å extra
stat för år 1911 anvisa ett anslag af 3,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet under punkt 1.
För hvart och ett af åren 1908—1910 har Riksdagen för ifrågavarande
•ändamål å extra stat beviljat ett belopp af 3,000 kronor. Då,
enligt hvad utredningen gifvcr vid handen, behofvet af anslaget synes
alltjämt kvarstå oförminskadt, hemställer utskottet,
att Riksdagen må till undervisningsmateriell för
landtbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp å extra stat
för år 1911 anvisa ett anslag af 3,000 kronor.
13:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning hemställer
utskottet
att Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1908
—1910 ägt ruin, må till understöd åt mindre bemedlade
Aflöning åt
ytterligare en
Icanslisekreterare
inom
jordbruksdepartementet.
[9.]
Arfvode åt
extra föredragande
inom
jordbruksdepartementet
m. m.
[10.]
Undervisning
smateriell
för landtbruks-
och
mejeriinstitutet
vid Alnarp.
[ii.]
Understöd åt
mindre bemedlade
lärjungar
vid landtmannaskolor.
[12.]
28
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
Förhöjda
understöd åt
landtbruksskolorna
i
Västernorrlands,
Västerbottens
och
Norrbottens
län.
[13.]
Fredrika-Bremer-förbundets
landthushållning
sskola,
vid Rimfor sa.
[14.]
lärjungar vid sådana landtmannaskolor, som åtnjuta bidrag
af statsmedel, på extra stat för år 1911 anvisa
ett anslag af 10,000 kronor, att utgå under de villkor,
Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva.
14:o) I anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
ocli under erinran, att Riksdagen, för genomförande af omorganisation
af de tre landtbruksskolorna inom Västernorrlands, Västerbottens och
Norrbottens län på sådant sätt, att kurserna vid desamma utan minskning
af den teoretiska undervisningen förändrades från tvååriga till ettåriga,
med bifall till af Kungl. Maj:t i ämnet gjorda framställningar,
för hvarje år från och med år 1902 anvisat å extra stat ett anslag af
6,000 kronor för höjning från 4,000 kronor till 6,000 kronor af det till
enhvar af nämnda skolor utgående understöd af statsmedel, får utskottet,
då denna omorganisation alltfort visat sig vara till gagn för skolornas
verksamhet, hemställa,
att Riksdagen må för höjning från 4,000 kronor
till 6,000 kronor af det till enhvar af de inom Västernorrlands,
Västerbottens och Norrbottens län inrättade
tre lantbruksskolor utgående understöd af statsmedel å
extra stat för år 1911 anvisa ett anslag af 6,000 kronor.
15:o) Under punkt 14 af förevarande hufvudtitel har Kungl. Maj:t
föreslagit Riksdagen att å extra stat för år 1911 bevilja ett anslag af
6,000 kronor till beredande af statsbidrag åt Fredrika-Bremer-förbundets
landthushållningsskola vid Rimforsa för utbildande af lärarinnor.
Den till stöd för framställningen förebragta utredningen-återfinnes
i statsrådsprotokollet, sid. 75—82, dit utskottet tillåter sig hänvisa.
För ifrågavarande ändamål har Riksdagen för hvart och ett af
åren 1908, 1909 och 1910 anvisat medel till belopp af 4,000 kronor.
Enligt hvad af statsrådsprotokollet inhämtas har Kungl. Maj:t,
i likhet med som skett beträffande föregående års anslag, föreskrifvit
såsom villkor för åtnjutande af innevarande års anslag, att tre elever
skulle äga åtnjuta kostnadsfri undervisning, dock utan att vara befriade
från afgifter för kost och logi; att för inträde i skolan skulle erfordras,
att sökande erhållit högre flickskolebildning eller visade sig eljest hafva
förvärfvat motsvarande kunskaper eller genomgått folkhögskolekurs; att
sådana inträdessökande, som därjämte kunde förete intyg om praktisk
duglighet och vana vid landtliga göromål, skulle äga företräde; att af
-
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
29
giften för undervisning, kost, logi och lyse ej finge öfverstiga 600 kronor
för år; att plan för undervisningen skulle underställas landtbruksstyrelsens
pröfning och godkännande; samt att till landtbruksstyrelsen skulle tre
månader efter lärokursens afslutande ingifvas berättelse om skolans
verksamhet.
Tillika stadgades såsom förutsättning för anslagets utbetalande,
att- det med intyg från landtbruksstyrelsen styrktes, att undervisningen
vid skolan bedrefves på tillfredsställande och med dess ändamål öfverensstämmande
sätt samt att tre elever vid skolan åtnjöte kostnadsfri
undervisning.
Den nu begärda höjningen af statsanslaget är afsedd att befordra
skolans vidare utveckling i åtskilliga i statsrådsprotokollet (sid. 79 och 80)
närmare angifna riktningar.
Med hänsyn till ifrågavarande skolas allmännyttiga ändamål och
då, enligt hvad af handlingarna i ärendet framgår, skolan för uppehållande
af sin verksamhet fortfarande är i behof af statsbidrag, anser
utskottet, att sådant jämväl för nu ifrågavarande statsregleringsperiod
bör al Riksdagen beviljas. Beträffande bidragets belopp finner utskottet
däremot icke tillräckliga skäl föreligga, att höja detsamma utöfver hvad
förut. för ändamålet utgått. Utskottet vill visserligen icke bestrida, att
en vidare utveckling af skolan i angifna riktningar skulle vara både
önskvärd och ändamålsenlig. Men då ännu icke sådana resultat af
skolans med hittillsvarande statsbidrag bedrifna verksamhet föreligga,
att häraf kan slutas, i hvad mån skolan motsvarar de förväntningar,
soni fästats vid densamma, synes frågan om höj dt statsbidrag böra
åtminstone tillsvidare anstå. Vidare har utskottet funnit anmärkningsvärd^
att i den i statsrådsprotokollet (sid. 78) intagna tablån öfver
skolans beräknade inkomster för år 1911, utom statsbidraget, endast ett
bidrag af allmän natur förekommer, nämligen från ett hushållningssällskap.
De från skolan utgående lärarinnorna torde nämligen kunna
antagas i första hand behöfvas för de af landsting och hushållningssällskap
anordnade husmoderskurser och kurser i huslig ekonomi och
landthushållning för allmogekvinnor. Anspråk synes därför kunna
ställas å nämnda institutioner att i någon mån bidraga till utbildandet
af lärarinnorna. Utskottet är ock förvissadt, att hushållningssällskapen
och landstingen, därest de finna skolans verksamhet gagnelig för sina
sträfvanden i ofvanberörda hänseende, icke skola ställa sig afvisande
gentemot en framställning från skolan om skäligt bidrag för dess
uppehållande.
Utskottet.
30
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
Kringresande
jordbrukskonsulenter
i
Dalar ne och
Norrland.
[15.]
Byggnadsarbeten
vid
Alnarps veterinärinstitution.
[16.]
På grund af hvad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att Riksdagen må å extra stat för år 1911 bevilja
ett anslag af 4,000 kronor till beredande af statsbidrag
åt Fredrika-Bremer-förbundets landthushållning sskola
vid Bimforsa för utbildande af lärarinnor.
16:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
hemställer utskottet,
att Riksdagen må, i likhet med hvad för hvart
och ett af åren 1908—1910 ägt rum, såsom bidrag
till aflöning åt tolf kringresande jordbrukskonsulenter i
Balarne och Norrland under villkor, att konsulenternas
rese- och traktamentsersättning bekostas af landsting,
hushållningssällskap eller eljest, samt på de villkor
i öfrigt, Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva, på
extra stat för år i911 anvisa ett anslag af 30,000
kronor, att af Kungl. Maj:t i mån af behof för ändamålet
användas.
17:o) Vidare har Kungl. Maj:t under punkt 16 föreslagit Riksdagen
att till bestridande af kostnaden för byggnadsarbetet vid Alnarps
veterinärinstitution på extra stat för år 1911 bevilja ett belopp af 7,281
kronor med rätt för Kungl. Maj:t att lata förskottsvis under innevarande
år af tillgängliga medel utanordna nämnda belopp.
Den förebragta utredningen i detta ärende återfinnes å sid. 83 —
87 i statsrådsprotokollet.
Den till ofvannämnda institution hörande byggnaden, som uppfördes
för mer än fyrtio år sedan, har under årens lopp på grund af
utvidgning af lärokurserna, förbättring af undervisningssättet samt
ökning af elevantalet blifvit alltmer trång och jämväl i öfrigt otidsenlig.
Sålunda är anatomisalen så trång, att undervisningen däraf försenas,
och operationssalen på grund af belysningsförhållandena, olämplig golfbeläggning
m. in. för sitt ändamål i vissa fall oanvändbar. \ idare
kunna föreläsningarna i anatomi och fysiologi af utrymmesskäl ej hållas
i ifrågavarande byggnad, hvilket i hög grad försvårar användandet af
den till ämnena hörande undervisningsmateriellen, hvilken förvaras i
nämnda byggnad. Slutligen saknas laboratorierum. Förevarande anslag
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1. 31
äskas nu för verkställande af vissa för afhjälpande af nämnda missförhållanden
erforderliga om- och tillbyggnadsarbeten m. m. vid veterinärinstitutionen,
nämligen inläggande af cementgolf i den nuvarande operationssalen
och dennas apterande till anatomisal, hvarigenom tillräckligt
utrymme vunnes; det nuvarande stora museirummets i öfre våningen
afdelande och inredande till föreläsningssal samt laboratorierum med en
särskild trappuppgång; inläggande, efter borttagande af en mindre vägg
i nuvarande sjukstallet, i detta jämte den nuvarande anatomisalen af
brädgolf samt lokalens målande och inredande till två museirum för
undervisningsmaterial, tillhörande ämnena anatomi, fysiologi, hippologi
och sjukvård; uppförande af eu särskild operationsbyggnad; samt ofvannämnda
lokalers förseende med behöflig inredning och ajiparater.
Enligt af styrelsen för landtbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp
införskaffade kostnadsförslag och ritning skulle kostnaderna härför
utgöra:
för ändringar i veterinärbyggnaden ........................ kronor 1,242:_
för en särskild operationsbyggnad .......................... ,, 2,800:_
för inredningar och apparater................................... „ 2,051:_
eller tillhopa..................................................................... kronor 6,093: —
Mot denna kostnadsberäkning har öfverintendentsämbetet framställt
vissa af Kungl. Maj:t gillade anmärkningar. Så har ämbetet
ansett, att till förstnämnda summa borde läggas, för oförutsedda utgifter,
ett belopp af 258 kronor, att den för operationsbyggnaden beräknade
summan borde, alldenstund i förslaget kostnaderna för plåttak,
cementgolf, ventilator och oförutsedda utgifter beräknats för låga samt
kostnad för målning, af ämbetet uppskattad till 300 kronor, ej alls upptagits,
höjas med sammanlagdt 680 kronor samt att, beträffande inredningar
och apparater, jämväl kostnaden härför med hänsyn till vissa
ledningsarbeten beräknats väl lågt, hvarför och på det att förslagens
slutbelopp i allmänhet icke matte behöfva öfverskridas, till samma förslag
borde läggas för oförutsedda utgifter 250 kronor.
Genom de af ämbetet sålunda ifrågaställda ändringarna i vederbörande
kostnadsberäkningar hafva desamma ökats med tillhopa 1,188
kionor, så att totalkostnaden för de ifrågasätta ändrings- och tillbyggnadsarbetena
enligt ämbetet skulle uppgå till 7,281 kronor, hvilket belopp
Kungl. Maj:t också, såsom ofvan nämnts, äskat.
Af hvad i ärendet förekommit, har utskottet funnit behofvet af
de föreslagna om- och tillbyggnadsarbetena m. in. vid Alnarps veterinärinstitution
oförtydbart ådagalagdt, hvadan medel till deras utförande
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
32
torde böra anvisas. Beträffande det härför erforderliga beloppet har
utskottet dock icke biifvit öfvertygadt om nödvändigheten att vid beräkningen
däraf iakttaga de af öfverintendentsämbetet gjorda jämkningarna
i de föreliggande kostnadsförslagen, sa vidt angar däri afsedda
arbeten. Nämnda förslag, hvilka utskottet granskat och af hvilka en
del torde hafva karaktär åt bindande anbud, äro nämligen upprättade af
med förhållandena på orten tydligen förtrogna personer och naturligtvis
med hänsyn till å orten gällande pris. På grund häraf och då institutionens
styrelse för sin del, enligt hvad åt statsrådsprotokollet inhämtas,
för ifrågavarande ändamål endast begärt hvad som enligt kostnadsförslagen
skulle erfordras, men samma förslag, såsom öfverintendentsämbetet
anmärkt, emellertid ej omfatta målning af operationshallen,
föreställer sig utskottet, att hvad styrelsen sålunda begärt, 6,093 kronor
ökadt med 300 kronor för målning af nämnda hall, tillsammans 6,393
kronor, eller, för beloppets afrundande, 6,400 skulle vara för ändamålet
tillräckligt.
Utskottet hemställer alltså,
att Riksdagen må till bestridande af kostnaden
för byggnadsarbeten m. m. vid Alnarps veterinär institution
på extra stat för år 1911 bevilja ett belopp af 6,400
kronor med rätt för Kungl. Maj:t att låta förskottsvis
under innevarande år af tillgängliga medel utanordna
nämnda belopp.
Veterinärimder visning ni. in.
Veterinärbak. i8:o) Kung!. Maj:t bär vidare föreslagit Riksdagen att — med
<an«iaffe»a förklarande att samma stat, som för år 1909 biifvit för veterinär akterio[17.
J logiska anstalten af Riksdagen godkänd, skall vara gällande äfven under
år 1911 — medgifva, att Kungl. Maj:t må under sistnämnda år för
uppehållande af anstaltens verksamhet under år 1911 disponera å extra
stat för år 1909 för samma ändamål anvisade medel, 21,320 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet, sid. 87—89.
På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning anvisade
1908 års Riksdag medel för inrättande af en veterinärbakteriologisk
anstalt samt fastställde därvid stat för anstalten för år 1909, slutande
å 21,320 kronor. För uppehållande af verksamheten under innevarande
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
33
år vid anstalten, som emellertid ej trädt i verksamhet under år 1909,
men beräknades komma att göra det under år 1910, anvisade härefter
1909 års Pdksdag medel till enahanda belopp. Af statsrådsprotokollet
inhämtas nu, att arbetet vid anstalten af brist på lämplig föreståndare
för densamma ej kan antagas komma att börja ens under innevarande
år, utan först under år 1911. De för uppehållande af anstaltens verksamhet
beviljade anslagen finnas alltså fortfarande tillgängliga att för ändamålet
disponeras. Beträffande anslagsbehofvet för nu ifrågavarande år, 1911,
hemställer därför utskottet i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag,
att Riksdagen må — med förklarande att samma
stat, som för år 1909 blifvit för veterinärbakteriologiska
anstalten af Riksdagen godkänd, skall vara
gällande äfven under år 1911 — medgifva, att Kungl.
Magt må under sistnämnda år för uppehållande af
anstaltens verksamhet under år 1911 disponera å extra
stat för år 1909 för samma ändamål anvisade medel
21,320 kronor.
Befrämjande i allmänhet af jordbruk och
landtmannanä ringar.
19:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
hemställer utskottet,
att Riksdagen, i likhet med hvad som skett för
ett flertal föregående år, må på extra stat för år
1911 anvisa
a) såsom bidrag till bestridande af kostnaderna
för allmänna landtbruksmöten 7,500 kronor; samt
b) till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten
12,500 kronor.
Bidrag till
kostnaderna
för allmänna
landtbruksmöten.
Prisbelöningar
vid allmänna
landtbruksmöten.
[18, 19.]
20:o) Kungl. Maj:t har vidare, under punkt 20, föreslagit Riks- Redskaptpof.
dagen att, till fortsatt uppehållande af de vid landtbruksinstitutet vid
Ultima samt landtbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp inrättade anstalter -J
för profning af maskiner och redskap för landtbrukets behof, anvisa å
extra stat för år 1911 ett anslag af 12,500 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet, sid. 89—98.
Bill. till Rihsd. Prof. 1910. 8 Sand. 1 Höft. 5
34
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
För uppehållande af ifrågavarande profningsanstalter beviljade
Riksdagen för hvart och ett af åren 1908 och 1909 å extra stat 10,000
kronor. För år 1910 höjdes anslaget, särskildt med hänsyn till den
ökning af profningsarbetet under samma år, som var att emotse med
anledning däraf, att allmänt svenskt landtbruksmöte komme att hållas
under år 1911, till 12,500 kronor eller enahanda belopp, som nu äskas
för sistnämnda år. I)å samma skäl, som föranledde anslagshöjningen
förlidet år, alltjämt kvarstå, hemställer utskottet,
att Riksdagen må, till fortsatt uppehållande af de
vid landtbruksinstitutet vid Ultima samt landtbruks- och
mejeriinstitutet vid Alnarp inrättade anstalter för profning
af maskiner och redskap för landtbrukets behof
anvisa å extra stat för år 1911 ett anslag af 12,500
kronor.
Kemiska 21:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning och
stationer. me(j hänvisning till hvad Riksdagen vid beviljandet af anslag för inne[31
•] varande år för ändamålet anförde, hemställer utskottet,
att Riksdagen, i likhet med hvad som skett
beträffande år 1910, må å extra stat för år 1911
anvisa såsom bidrag till underhåll af åtta kemiska
stationer för jordbrukets och näringarnas behof — inom
de orter, där landsting eller hushållningssällskap, hvart
för sig eller i förening, förbundit sig att upprätta
laboratorium och bekosta ej mindre lokal för detta
jämte bostad eller hyresmedel för kemist och assistent
än äfven aflöningen till dessa och laboratorietjänaren
äfvensom de årliga utgifterna för laboratoriets underhåll
samt till inköp af böcker och inventarier för stationens
behof — 6,000 kronor för hvarje station eller
tillhopa 48,000 kronor.
KemUk-växt- 22:o) Vidare och på grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda fram
birdogisk
ställning får utskottet hemställa,
anstalt mom ö 7
Norrbottens
lön.
[22.]
att Riksdagen, i likhet med hvad som för ett
flertal föregående år ägt rum, må såsom bidrag till
underhåll af eu för öfre Norrland afsedd kemisk-växt
-
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
35
biologisk anstalt inom Norrbottens län — under villkor
att från länets landsting och hushållningssällskap eller
eljest bidrag lämnas till anstaltens underhåll med
sammanlagdt minst 6,750 kronor — på extra stat för
för år 1911 anvisa ett anslag af 11,250 kronor.
23:o) Kung!. Maj:t har, under punkt 23, föreslagit Riksdagen att Frökontroiipå
extra stat för år 1911 till Kungl. Maj:ts förfogande anvisa ett anslag
af 10,000 kronor, för att — med högst 1,000 kronor för hvarje anstalt I.-''0-.!
— användas till understöd åt sådana frökontrollanstalter, som af
landsting eller hushållningssällskap, hvart för sig eller i förening,
understödjas med minst samma belopp som statsbidraget och hvilka
anstalter vilja underkasta sig de villkor och föreskrifter i afseende på
analysmetoder och öfriga förhållanden, som af Kungl. Maj:t fastställas.
De skäl, som anförts till stöd för framställningen, återfinnas i
statsrådsprotokollet, sid. 99—101, dit utskottet tillåter sig hänvisa.
För hvart och ett af åren 1887—1908 har Riksdagen för ifrågavarande
ändamål till Kungl. Maj:ts förfogande å extra stat anvisat
anslag till samma belopp och på enahanda villkor, som nu för år 1911
föreslagits.
Under den tid, berörda anslag sålunda beviljats, har upprepade
gånger fråga väckts om förändrad organisation af det statsunderstödda
frökontrollväsendet i landet förnämligast i syfte att få denna verksamhet
mer centraliserad. Hvarje gång har emellertid frågan, enär densamma
kräft vidare utredning, tills vidare undanskjutits.
Emellertid föreläde Kungl. Maj: t 1908 års Riksdag förslag till
förändrad organisation af frökontrollväsendet, hvilket förslag gick därpå
ut, att statsunderstöd skulle lämnas endast fyra i olika delar af landet
belägna, bättre än de hittillsvarande utrustade frökontrollanstalter.
° Riksdagen för sin del uttalade sig dock för den nuvarande anordningen
med ett relativt stort antal frökontrollanstalter, spridda öfver
hela landet, samt ansåg, att de brister, som enligt sakens natur måste
vidlåda denna anordning, skulle blifva i det hela afhjälpta genom upp - rättande af en central frökontrollanstalt, hvilken anstalt Riksdagen
föreställde sig lämpligen kunna anordnas i samband med den redan
befintliga centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet,
hvarigenom kostnaderna för en sådan central frökontrollanstalt skulle
kunna nedbringas.
Riksdagen anvisade alltså på extra stat för år 1909 till Kungl.
36
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
Maj:ts förfogande ett anslag af 10,000 kronor för att på dittills brukligt
sätt utgå till understöd åt åt hushållningssällskapen inrättade frökontrollanstalter
och anhöll tillika, att Kungl. Maj:t måtte efter verkställd utredning
taga i öfvervägande, huruvida icke en central frökontrollanstalt
borde inrättas i samband med centralanstalten för försöksväsendet på
jordbruksområdet, och därefter till Riksdagen inkomma med det förslag,
hvartill förhållandena kunde föranleda.
Den af Riksdagen sålunda begärda utredningen blef härefter af Kungl.
Maj: t föranstaltad. Som emellertid utredningen syntes gifva vid handen,
att någon särskild besparing i kostnader icke skulle stå att vinna genom
det ifrågasatta förläggandet af den föreslagna centrala frökontrollanstalten
till centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet, hvilken anordning
för öfrigt ur viss synpunkt syntes mindre lämplig, gjorde Kung].
Maj:t framställning hos 1909 års Riksdag om beviljande för innevarande
år af det förut öfliga anslaget på vanliga villkor.
Med hänsyn till frågans dåvarande läge biföll Riksdagen Kungl.
Maj: ts framstå!lning.
Enligt hvad af statsrådsprotokollet inhämtas, har nu frågan om
frökontrollväsendets omorganisation ånyo blifvit väckt, i det att åtskilliga
utsädes- och fröhandel idkande bolag och enskilda personer inkommit
med framställning i ämnet, i hvilken de, under framhållande af de svårigheter,
som vållades dem genom det bristfälliga sätt, hvarpå frökontrollväsendet
för närvarande vore ordnadt, förklarade sig på det lifligaste
instämma i det underdåniga utlåtande angående frökontrollväsendets
ordnande, som år 1907 afgafs af styrelsen för centralanstalten för försöksväsendet
på jordbruksområdet och som legat till grund för Kungl. Maj:ts
proposition till 1908 års Riksdag. 1 anslutning härtill hafva de hemställt,
att det måtte tagas i öfvervägande, huruvida icke utsikt funnes till en
snar och lycklig lösning af hithörande frågor. Denna framställning är
för närvarande föremål för i ärendet hörd myndighets behandling.
Under dessa förhållanden och då sålunda något förslag till frökontrollväsendets
omorganisation icke nu kunde framläggas, har Kungl. Maj:t
jämväl i år inskränkt sig till att äska samma anslag som utgått föregående
år.
Då således förevarande fråga alltjämt befinner sig på utredningens
stadium, hemställer utskottet,
att Riksdagen må, i likhet med hvad för hvart
och ett af åren 1887-—1910 ägt rum, på extra stat för
år 1911 till Kungl. Maj:ts förfogande anvisa ett an
-
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
37
slag af 10,000 kronor, för att — med högst 1,000
kronor för hvarje anstalt — användas till understöd
åt sådana fröJcontrollanstalter, som af landsting eller
hushållningssällskap, hvart för sig eller i förening,
understödjas med minst samma belopp som statsbidraget
och hvilka anstalter vilja underkasta sig de
villkor och föreskrifter i afseende på analysmetoder
och öfriga förhållanden, som af Kungl. Maj:t fastställas.
24:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom
ställer utskottet vidare,
gjorda .framställning hem- Åtgärder för
befordrande
af den
inhemska
att Riksdagen, i likhet med hvad som skett be- 1MfZ}rö-h
träffande hvart och ett af åren 1908—1910, må såsom odlingen,
bidrag till åtgärder för befordrande af den inhemska [24.]
Idbfver- och gräsfröodlingen på extra stat för år 1911
anvisa ett belopp af 15,000 kronor.
25:o) Under punkt 25 af förevarande hufvudtitel har Kungl. Maj:t
föreslagit Riksdagen att såsom bidrag till uppehållande af Sveriges utsädesförenings
praktiskt vetenskapliga verksamhet på extra stat för år
1911 anvisa ett anslag af 25,000 kronor.
I afseende å de skäl, som till stöd för denna framställning anförts,
tillåter sig utskottet att hänvisa till statsrådsprotokollet, sid. 102 —114.
Sveriges ut*
säde» förening.
Såsom bidrag till uppehållande af Sveriges utsädesförenings praktiskt
vetenskapliga verksamhet, hvars ändamål är frambringandet af nya
förädlade sorter af de olika åkerbruksväxterna, har Riksdagen på extra
stat för hvarje år från och med år 1905 anvisat ett anslag a? 25,000 kronor.
Tillika har, i öfverensstämmelse med hvad Riksdagen år 1904 förutsatte,
Kungl. Maj:t årligen anvisat till föreningen ytterligare 15,000
kronor, hvilka medel utgått från anslaget till befrämjande i allmänhet
af jordbruk och landtmannanäringar.
Alltifrån allmänna svenska utsädesföreningens första verksamhetsår
intill senare tid hafva stora svårigheter yppat sig att under fullt betryggande
kontroll erhålla de genom föreningen frambragta förädlade
utsädesstammarne förökade och bland landets jordbrukare spridda.. Detta
viktiga arbete uppdrogs till en början åt enskild person; men då åtskilliga
olägenheter därmed voro förenade, beslöts vid ett föreningens
38
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
styrelsesammanträde att söka för ifrågavarande ändamål bilda ett bolag,
hvilket skulle förbinda sig att på det insatta kapitalet blott beräkna
skälig ränta och till föreningen öfverlämna all därutöfver på bolagets
rörelse uppkommande vinst. Bolaget kom till stånd under benämning
allmänna svenska utsädesaktiebolaget. De förväntningar, som med skäl
ställdes å detta bolag, hvilket tillkommit hufvudsakligast för att främja
det svenska jordbruket, blefvo emellertid besvikna; och föreningen tillskyndades,
i stället för att af bolagets verksamhet skörda fördelar, åtskilliga
olägenheter. Berättigadt klander yppades ock angående samarbetet
mellan föreningen och bolaget, och anmärkningar framställdes
äfven inom Riksdagen liera gånger vid behandling af frågan om anslag
till föreningen. Med anledning däraf meddelade Kungl. Maj:t år 1907
i den till Riksdagen aflåtna propositionen rörande anslag under nionde
hufvudtiteln, att Kungl. Maj:t bestämt, att för tillgodonjutande af statsanslag
till utsädesföreningen skulle tills vidare gälla åtskilliga i propositionen
intagna villkor och bestämmelser i syfte att öfverlåtelse af de
från föreningen utgående stammarne icke finge ske annorledes än ef felfri
och öppen täflan. Riksdagen uttalade vid beviljande af anslag till
föreningen, att Riksdagen ej kunnat undgå att finna, att ett med statsanslagets
rätta bruk oförenligt samband ägt rum mellan Sveriges utsädesförening
och allmänna svenska utsädesaktiebolaget och att detta samband
medfört afsevärda missförhållanden, men att Riksdagen hyste förhoppning
om att de af Kungl. Makt då fastställda bestämmelserna skulle
för framtiden fullt upphäfva dessa missförhållanden.
Sedan det bestående aftalet mellan föreningen och bolaget angående
förökningen och försäljningen af föreningens utsädesstammar från och
med år 1907 blifvit upphäfdt, utfärdades inbjudning till täflan i enlighet
med de föreskrifter, som delgåfvos 1907 års Riksdag, men utföll
denna täflan så, att blott ett anbud, nämligen från bolaget, ingafs och detta
under sådana förhållanden, att det ej kunde antagas. De förhoppningar,
som 1907 års Riksdag uttalade, blefvo således ej förverkligade, utan
den svårlösta frågan om förökandet af de från föreningen utgående
stammarne befann sig fortfarande på samma ståndpunkt som förut.
Riksdagen beviljade emellertid föreningen anslag jämväl för år 1909
men uttalade därvid den förvissningen, att Kungl. Maj:t ej komrne att
godkänna någon uppgörelse om öfvertagande af utsädesstammarne från
föreningen för längre tid än ett år, utan komme att för nästföljande
års Riksdag, för den händelse statsanslaget fortfarande ansåges böra
för uppehållande af föreningens verksamhet äskas, framlägga till pröfning
efter förnyade utredningar uppgjordt förslag om öfvertagande af
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
39
föreningens utsädesstammar under sådana garantier, att såväl föreningens
som den jordbrukande allmänhetens intressen blefve på ett fullt
betryggande sätt tillgodosedda.
Med anledning af detta Riksdagens uttalande uppdrogs åt särskildt
tillkallade sakkunniga att inom jordbruksdepartementet biträda vid uppgörande
af förslag till de villkor, under hvilka för kommande år anslag
kunde beviljas föreningen utan att vare sig föreningens eller den jordbrukande
allmänhetens intressen äfventyrades.
Vid begärandet af anslag till föreningen för innevarande år framlade
Kungl. Maj:t för Riksdagen ett med stöd af den af förenämnda
sakkunniga verkställda utredningen i ämnet utarbetadt förslag till villkor
och bestämmelser för tilldelande för framtiden af statsanslag åt
föreningen. Vid beviljande af det äskade anslaget förklarade Riksdagen
för sin del, att nämnda villkor och bestämmelser skulle tills vidare i
hufvudsak lända till efterrättelse.
Enligt hvad i det vid årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet
öfver jordbruksärenden meddelas, bär nu mellan utsädesföreningen
och utsädesaktiebolaget träffats en för tio år, räknadt från
den 1 juli 1909, gällande i enlighet med af Kungl. Maj:t gilladt förslag
affattad öfverenskommelse om öfverlåtelse af från föreningen utgående
nya stammar och sorter af landtbruksväxter till förökning och försäljning.
Denna öfverenskommelse, i sin helhet intagen å sid. 107—110
i förenämnda statsrådsprotokoll, står i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med det förra årets Riksdag förelagda förslaget till villkor och bestämmelser
för tilldelande af statsunderstöd åt föreningen. Af befintliga
skiljaktigheter mellan nyssnämnda förslag och öfverenskommelse må
särskildt nämnas den, att enligt öfverenskommelsen alla al utsädesaktiebolanet
i allmänna marknaden förda utsädesvaror skola stå under
O
föreningens kontroll.
Sedermera har Kungl. Maj:t dels fastställt stadgar för utsädesföreningen
att, så länge föreningen åtnjöte statsanslag, lända till
efterrättelse såsom villkor för statsanslagets tillgodonjutande, dels
såsom bidrag till uppehållande af föreningens praktiskt vetenskapliga
verksamhet tilldelat föreningen för år 1910, förutom det af Riksdagen
för samma ändamål beviljade anslag af 25,000 kronor, ett ytterligare
anslag af 15,000 kronor, ''dels ock föreskrifvit, att för tillgodonjutande
af de sålunda beviljade anslagen, tillhopa 40,000 kronor, skulle gälla ej
mindre de bestämmelser i fråga om öfverlåtelse af från föreningen utgående
nya stammar och sorter af landtbruksväxter, som inneliölles uti förenämnda
mellan föreningen och allmänna svenska utsädesaktiebolaget
40
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
Stipendiat i
boskapsskötsel
och mejerihushållning.
[26.]
aftalade öfverenskommelse, än äfven följande villkor, nämligen: att en
af Kungl. Maj:t för ett år i sänder utsedd person skulle vara ledamot
i föreningens mindre styrelse med enahanda befogenhet som öfriga ledamöter
i samma styrelse; att ett ombud för statens räkning skulle äga
deltaga i revisionen af föreningens förvaltning; att kostnaderna för
nämnda ledamot och ombud skulle bestridas af föreningen med belopp,
som i brist på godvillig öfverenskommelse skulle bestämmas af landtbruksstyrelsen;
att föreningen skulle i afseende å sin verksamhet vara
underkastad inspektion från statens sida, hvilken inspektion skulle utöfvas
af landtbruksstyrelsen; att föreningens nuvarande filialer ej finge nedläggas
utan medgifvande af landtbruksstyrelsen; att föreningen skulle
under år 1910 i minst lika stor utsträckning som under år 1906 till
mindre jordbrukare utlämna goda utsäden såsom försträckning samt af
andra medel än statsanslag bestrida däraf föranledda kostnader; samt
att föreningen skulle före utgången af maj månad 1911 till Kungl. Maj:t
ingifva fullständig berättelse öfver föreningens verksamhet under år 1910,
hvarjämte det skulle åligga föreningen att tillställa hvartdera af rikets
landtbruksinstitut två exemplar samt en hvar af de med statsmedel
understödda landtmanna- och landtbruksskolor ett exemplar af föreningens
tidskrift för samma år.
Dessa villkor och bestämmelser torde, enligt departementschefens
till statsrådsprotokollet gjorda uttalande, vid bifall till nu förevarande
framställning om statsanslag till utsädesföreningen komma att af Kungl.
Magt stadgas för anslagets åtnjutande.
Då förökningen af de genom föreningen frambragta förädlade
utsädesstammarne synes numera vara på ett fullt betryggande sätt ordnad,
samt föreningen för uppehållande af sin för jordbruket synnerligen
gagnande verksamhet fortfarande är i behof af det hittills anvisade
statsanslaget, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må såsom bidrag till uppehållande
af Sveriges utsädesförenings praktiskt vetenskapliga verksamhet
på extra stat för år 1911 anvisa ett anslag af
25,000 kronor.
26:o) I punkt 26 af förevarande hufvudtitel har Kungl. Maj:t
föreslagit Riksdagen att på extra stat för år 1911 anvisa ett anslag af
1,500 kronor till utbildande af en stipendiat i boskapsskötsel och mejerihushållning.
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
41
Från och med år 1892 har Riksdagen årligen på extra stat anvisat
ett belopp af 1,000 kronor till utbildande af en elev i boskapsskötsel
och mejerihushållning. Ändamålet med anställandet af ifrågavarande
elev har varit, att man på detta sätt städse inom landet skulle äga tillgång
på personer, särskild! utbildade för att kunna antagas till konsulenter
i nämnda grenar af landthushållningen.
På senare tider har enligt hvad af statsrådsprotokollet framgår,
i den mån lefnadskostnaderna ökats, mött allt större svårighet att få
denna elevplats väl besatt. För undanröjande af dessa svårigheter
föreslås nu en höjning med 500 kronor af det till eleven utgående
arfvodet, i sammanhang hvarmed eleven, som i sina åligganden i viss
mån är likställd med fiskeristipendiaterna och efter arfvodesförhöjningen
blefve med dessa likställd jämväl i aflöningshänseende, skulle
benämnas stipendiat.
Då det är synnerligen angeläget, att för konsulentverksamhet särskild!
utbildade personer finnas att tillgå vid besättande af konsulentbefattningarna,
torde ifrågavarande anslag fortfarande vara af behofvet påkalladt,
helst antalet af de konsulenter, som staten och hushållningssällskapen
numera anställa är långt större än år 1892, då anslaget
första gången beviljades. På grund häraf och då utskottet funnit
skälen för anslagets höjande öfvertygande, får utskottet, som icke har
något att erinra emot att benämningen elev utbytes mot stipendiat,
hemställa,
att Riksdagen må till utbildande af en stipendiat
i boskapsskötsel och mejerihushållning på extra stat för
år 1911 anvisa ett anslag af 1,500 kronor.
27:o) Med anledning af framställning i ämnet af Kungl. Maj:t
hemställer utskottet vidare,
att Riksdagen, i likhet med hvad som under
föregående år ägt rum, må för anställande af en förste
och en andre torfingenjör samt tre torf assistenter på
extra stat för år 1911 anvisa ett anslag af 25,000
kronor.
28:o) Med erinran, att Riksdagen år 1907 på förslag af Kungl.
Maj:t till upprätthållande af en torfskola under åren 1908—1912 beviljat
ett anslag af 35,000 kronor och däraf på extra stat för hvart och
Bih. till Riksd. Prof. 1910. 8 Samt. 1 Höft. 6
Anställande
af torfingenjSrer
och torfassistenter.
[27.]
Torfsleolan
vid Markaryd.
[28.]
42
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
ett af åren 1908—1910 anvisat ett belopp af 7,000 kronor, får utskottet,
på grund af Kungl. Maj:ts i punkt 28 gjorda framställning, hemställa,
att Riksdagen må af det utaf 1907 års Riksdag
beviljade anslag å 35,000 kronor till upprätthållande
af en torf skola under åren 1908—1912 på
extra stat för år 1911 anvisa ett belopp af 7,000 kronor.
Åtgärder för 29:o) I enlighet med hvad Kungl. Maj:t föreslagit och med erinran,
attiiiaod^a Riksdagen för åren 1902, 1905 och 1907 för nedannämnda ändagörandet
af mål å extra stat beviljat sammanlagdt 145,000 kronor, får utskottet
den i landets hemställa,
torvmossar
befintliga
bränsle
tillgäng.
[29.]
att Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande
år ägt rum, må medgifva, att Kungl. Maj:t må för
vidtagande af sådana åtgärder, som kunna finnas vara
ägnade att främja lösningen af frågan angående lumpligaste
sättet att tillgodogöra den i landets torfmossar
befintliga bränsletillgång, under år 1911 i mån af behof
disponera hvad vid utgången af år 1910 icke
blifvit användt af de tidigare för samma ändamål å
extra stat beviljade medel.
Svenska moss- 30:o) I punkt 30 af förevarande hufvudtitel har Kungl. Maj:t
kuiturfor- föreslagit Riksdagen att till understöd åt Svenska mosskulturföreningen
[30]* på extra stat för år 1911 anvisa ett anslag af 35,000 kronor.
Departementschefen, hvars yttrande i ärendet till statsrådsprotokollet
återfinnes å sid. 119 och 120 af det vid statsverkspropositionen
fogade utdrag af statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden, har vid
hemställan om aflåtande af förevarande framställning uttalat, att därest
densamma af Riksdagen bifölles, Kungl. Maj:t torde vilja angående
villkoren för anslagets åtnjutande meddela enahanda bestämmelser, som
stadgats i fråga om det till föreningen för innevarande år beviljade
anslag, och sålunda, bland annat, föreskrifva, att ett för statens räkning
utsedt ombud, för hvilket kostnaden skulle bestridas af föreningen,
skulle deltaga i revisionen af föreningens förvaltning, med skyldighet
att om revisionen afgifva yttrande till jordbruksdepartementet, samt
att föreningen fortfarande skulle i afseende å sin verksamhet vara
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
43
underkastad särskild inspektion från statens sida, hvilken inspektion
framdeles, liksom för innevarande år, borde tillkomma landtbruksstyrelsen.
Till understöd åt Svenska mosskulturföreningen har Riksdagen
på extra stat för hvarje år från och med år 1890 anvisat statsanslag,
som, efter att för hvart och ett af åren 1906—1909 hafva utgjort 20,000
kronor, för år 1910 höjdes till 35,000 kronor i ändamål att för föreningen
möjliggöra att, hufvudsakligen till de mindre jordbrukarnas
fromma, utvidga sin redan mycket omfattande verksamhet i vissa riktningar.
Då de skäl, som sålunda föranledde anslagshöjningen nästlidet
år, fortfarande gälla i oförminskad grad, hemställer utskottet,
att Riksdagen må till understöd åt Svenska mosskulturföreningen
på extra stat för år 1911 anvisa ett
anslag af 35,000 kronor.
31:o) Vidare har Kungl. Maj:t under punkten 31 föreslagit Riksdagen
att dels på extra stat för år 1911 till åtgärder för höjande af
det mindre jordbruket bevilja ett anslag af 280,000 kronor, dels ock
medgifva, att hvad vid utgången af år 1909 möjligen icke blifvit användt
af tidigare för ändamålet beviljade anslag må under år 1910 för
enahanda ändamål af Kungl. Maj:t disponeras.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 121—145 i statsrådsprotokollet,
dit utskottet tillåter sig hänvisa.
Till åtgärder för höjande af det mindre jordbruket har Riksdagen
hvarje år allt sedan 1901 anvisat anslag, som, från att för år 1902 hafva
uppgått till 25,000 kronor, alltjämt ökats, så att för innevarande år
beviljats ett anslag af 240,000 kronor, däraf dock 18,000 kronor afsetts
att användas till täckande af beräknad brist i anslaget för år 1909.
Återstående 222,000 kronor äro afsedda att disponeras på följande sätt:
penningpris vid premiering af mindre jordbruk
premielån vid premiering af mindre jordbruk ...
kontrollföreningars organisationsanslag ................
kontrollföreningars årsanslag ..................................
studieresor ......................................................................
småbrukarkurser .........................................................
39.000 kronor.
35.000 „
13.000 „
25.000 „
20.000 „
30,000 „
Transport 162,000 kronor
-
Utskottet.
Åtgärda- för
höjande af det
mindre jordbruket.
[31.]
44
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
Transport 162,000 kronor.
understödjande och premiering af sådana mindre odlingsföretag,
livilka icke på annat sätt kunna komma i
åtnjutande af statsbidrag ................................................... 50,000 „
anordnande af undervisning, som afser att främja det
mindre jordbruket, men icke på annat sätt kan komma
i åtnjutande af statsunderstöd .......................................... 10,000 „
Summa 222,000 kronor.
För främjande af det mindre jordbruket erfordras för år 1911
enligt Kungl. Maj:ts nu förevarande framställning följande anslag:
penningpris vid premiering af mindre jordbruk
premielån vid premiering af mindre jordbruk ...
kontrollföreningars organisationsanslag ................
kontrollföreningars årsanslag ................................
studieresor......................................................................
undervisningskurser ....................................................
jordbrukskonsulenter....................................................
premiering af odlingsföretag.....................................
öfrig undervisning...................................................
39.000 kronor.
35.000 „
16.000 „
25.000 „
26.000 „
50,000 „
37,500 „
50.000 „
10.000 „
tillhopa 288,500 kronor.
Härjämte erfordras för täckande af de utgifter för ifrågavarande
ändamål, som äro af beskaffenhet att böra gäldas af för år 1909 afsedda
medel, utöfver hvad förut beviljats ett belopp af 15,000 kronor.
Sammanlagda summan af de medel, som af innevarande Riksdag böra
anvisas under förevarande anslagstitel, uppgår alltså till 303,500 kronor.
Som emellertid besparingar å föregående års anslag förefinnas till
sammanlagdt 23,383 kronor 2 öre, bvilka äro tillgängliga att för ändamålet
disponeras, kan det belopp, som bör af Riksdagen för nästa år
beviljas, begränsas till i rundt tal 280,000 kronor.
Hen föreslagna böjningen af anslagsposten kontrollföreningars
organisationsanslag är föranledd däraf, att statsbidraget till bestridande
af kostnaderna för sådana föreningars organisation, enligt förra årets
Riksdags beslut i ämnet, blifvit böjdt från 150 kronor till 200 kronor
för hvarje förening.
Den för år 1911 ifrågasatta anslagshöjningen i öfrigt — ökning
af posterna studieresor med 6,000 kronor och undervisnings- (småbrukar-)
kurser med 20,000 kronor samt ny uppförande af posten jordbrukskonsulenter
med 37,500 kronor — är af Kungl. Maj:t föreslagen i
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
45
hufvudsaklig anslutning till ett af den med anledning af Riksdagens i
underdånig skrifvelse den 22 maj 1907 framställda begäran om utredning
i fråga om småbrukarundervisningens ordnande tillsatta så kallade
landtbruksundervisningskommittén i berörda afseende afgifvet förslag,
återgifvet i statsrådsprotokollet, sid. 125—133.
Den 15 oktober 1909 har Kung!. Maj:t utfärdat kungörelse angående
statsanslag till åtgärder för höjande af det mindre jordbruket
att lända till efterrättelse tills vidare, så länge anslag för ändamålet
fortfarande anvisas. Enligt denna kungörelse må, i öfverensstämmelse
med hvad jämväl dessförinnan i ämnet gällt, i fråga om premiering af
mindre jordbruk af statsmedel utgå, såsom understöd för verkställande
af visst förbättringsarbete, premielån intill hälften af den utaf premieringsnämnd
beräknade kostnaden för det förbättringsarbete, för hvars utförande
lånet lämnas, dock ej till högre belopp än 75 kronor. När det
med premielånets beviljande afsedda arbetet utförts och blifvit godkändt,
upphör låntagarens återbetalningsskyldighet, hvadan för sådant fall lånet
alltså får karaktär af gåfva. Härutinnan har nu af Kungl. Maj:t ifrågasatts
en ändring därhän, att premielån skulle utlämnas såsom ett verkligt
lån, hvilket under alla förhållanden skulle återbetalas, därvid emellertid,
för att lånet fortfarande skulle kunna betraktas såsom ett erkännande
för visade goda ansatser till det egna jordbrukets ytterligare förbättrande,
villkoren för återbetalningen borde göras fördelaktiga, i hvilket afseende
ifrågasatts, att lånen skulle vara rånte- och, under de tre första åren,
amorteringsfria samt under därpå följande sju år återbetalas med eu
sjundedel årligen.
I sammanhang med behandlingen af förevarande punkt af statsverkspropositionen
har utskottet jämväl förehaft en i Andra kammaren
väckt, till utskottet remitterad motion, nr 60, däri herr O. Olsson i See
föreslagit, att Riksdagen ville besluta att för år 1911 anvisa och ställa
till Kungl. Maj:ts förfogande ett anslag af 24,000 kronor, att användas
till bidrag för aflönande af vandringsrättare, med villkor att hushållningssällskap
eller andra korporationer bidraga med hälften till deras
aflöning.
Till stöd för sin framställning har motionären anfört följande:
»I årets statsverksproposition i dess nionde hufvudtitel föreslås
en del anslag för höjande af yrkesskickligheten, särskilt bland de mindre
jordbrukarne, genom studieresor och undervisningskurser in. m., hvilket
väl behöfves i en tid, då många af landets söner vända vår modernäring
ryggen.
Motion.
46
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
Utskottet.
Men vill man vinna de bästa resultat i fråga om undervisning’, så
fordras, att den är så praktisk som möjligt, och på detta område torde
anordningen med vandringsrättare vara den, som är bland de mest
lämpliga. Detta är något som på senare tiden börjat praktiseras, och
visst är, att om man här finner för detta kall lämpliga personer, så
skola de kunna bidraga ganska mycket för att höja yrkesskickligheten
hos särskildt de mindre jordbrukarne. Man bör härvid komma ihåg,
att dessa lärare nå många, som eljes icke komma i tillfälle att erhålla
någon undervisning, och det är dem, som man också bör allvarsamt
tänka på. Det heter i en allmänt känd sats att: »när folket ej går till
kyrkan, så måste kyrkan gå till folket». Detsamma kan ock tillämpas
här, undervisningen måste gå till dem, som ej komma till undervisningen
och därmed kunde nog mycket vinnas.»
I öfrigt hänvisar motionären till landtbruksundervisningskommitténs
motivering för saken.
Till åtgärder lör höjande al det mindre jordbruket torde anslag
böra beviljas jämväl för nästkommande år; och har utskottet, med nedan
angifna undantag, funnit den ifrågasatta höjningen af anslaget utöfver
hvad för innevarande år beviljats af omständigheterna påkallad.
Beträffande den ifrågasatta omläggningen af premielånen har utskottet
visserligen ansett det principiellt riktigt att behandla dessa lån
såsom verkliga lån, och, därest fråga varit om lån till större belopp,
skulle utskottet utan tvekan biträdt Kungl. Maj:ts förslag i ämnet. Då
emellertid ifrågavarande lån äro förhållandevis små — högsta beloppet
däraf uppgår ju till 75 kronor — och enligt förslaget skulle återbetalas,
efter att hafva utestått tre år amorteringsfria, under loppet af sju år,
skulle, enligt utskottets mening, bestyret med bokföringen af och kontrollen
å lånens behöriga återbetalande samt, i fall af inbetalningarnas
uteblifvande, med desammas indrifvande eller anskaffande af för vederbörande
långifvares redovisning erforderligt bevis om låntagares insolvens,
blifva förenadt med omgång och besvär, som ej stode i rimligt förhållande
till dess föremål. På grund häraf och då det ej är uteslutet,
att _ en omläggning af villkoren för åtnjutande af premielånen i af Kungl.
Maj:t angifven riktning skulle, då lånen gifvetvis därigenom blefve mindre
begärliga, verka hämmande på det genom dessa lån hittills i hög grad
befordrade förbättringsarbetet vid småbruken, finner utskottet ej skäl
att frångå nu gällande bestämmelser i ämnet.
Såsom motionären anfört har förenämnda kommitté i sitt förslag
till småbrukarundervisningens ordnande äfven inbegripit anställande af
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
47
vandringsrättare. Detta förslag har alltså vid aflåtandet af innevarande
års statsverksproposition varit föremål för Kungl. Majrts pröfning. Men
oaktadt departementschefen i sitt yttrande i ämnet till statsrådsprotokollet
erkänt gagnet af undervisningsverksamheten genom vandringsrättare,
har emellertid på hans tillstyrkan framställning om anvisande af statsanslag
för ändamålet icke gjorts. Skälen härtill hafva varit, bland andra,
att, medan en förutsättning för att vandringsrättarnas verksamhet skulle
blifva till verkligt gagn för den jordbruksidkande allmänheten vore, att
den leddes och öfvervakades af jordbrukskonsulenter, säkerhet emellertid
icke funnes för att hushållningssällskapen i erforderlig utsträckning
skulle anställa dylika konsulenter, samt att det behof, som genom vandringsrättarnas
verksamhet skulle fyllas, vore af så lokal natur, att hushållningssällskapen
med de bidrag från orterna, de för ändamålet borde
kunna påräkna, syntes kunna bestrida de med vandringsrättares anställande
förbundna kostnaderna. Nämnda synpunkter hafva ock varit för utskottet
afgörande vid bedömande af förevarande fråga. Och då därtill kommer,
att visshet ej förefinnes att tillräckligt antal för de ifrågasatta vandringsrättarebefattningarna
lämpliga personer finnes att tillgå, hvarför
statsanslag för ändamålet i alla händelser ej synes böra utgå förr än utredning
därutinnan föreligger, har utskottet ansett sig höra för närvarande
afstyrka, att Riksdagen beviljar medel för aflönande af vandringsrättare.
I likhet med departementschefen anser utskottet anställandet af
jordbrukskonsulenter vara ett så viktigt led i de behöfliga åtgärderna
för småbrukarundervisningens höjande, att statsbidrag därtill bör i detta
sammanhang beviljas. Det af Kungl. Maj:t såsom bidrag för hvarje’
konsulent ifrågasatta beloppet, 2,500 kronor, eller samma belopp som
under de senare åren utgått såsom bidrag till aflöning åt jordbrukskonsulent
i Dalarne och Norrland, har utskottet funnit skäligt. Beträffande
antalet af de nya statsunderstödda konsulenterna har utskottet
däremot, särskildt med hänsyn till bristen å för befattningarna fullt
kvalificerade och i öfrigt lämpliga personer, funnit detsamma kunna
tills vidare begränsas till tio stycken. Såsom bidrag till deras aflöning
skulle alltså erfordras 25,000 ''kronor, hvadan det af Kungl. Maj:t för
detta ändamål äskade belopp, 37,500 kronor, liksom slutsumman af de
under förevarande punkt i statsverkspropositionen begärda anslag kan
nedsättas med 12,500 kronor.
På grund af hvad sålunda anförts hemställer utskottet,
I. att herr O. Olssons ifrågavarande motion icke
må af Riksdagen bifallas; samt
Statskonsulent
för det mindre
jordbruket.
[32.]
Fortgående
smörprofningar
m. m.
[33.]
48 Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
II. att Riksdagen, i anledning af Kung!. Maj:ts
ifrågavarande framställning, må
a) på extra stat för år 1911 till åtgärder för
höjandet af det mindre jordbruket bevilja ett anslag af
267,500 kronor,
b) medgifva, att hvad vid utgången af år 1909
möjligen icke blifvit användt af tidigare för ändamålet
beviljade anslag må under år 1910 för enahanda
ändamål af Kungl. Maj:t disponeras.
32:o) Under punkt 32 har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att
till anställande af en statskonsulent för det mindre jordbruket på extra
stat för år 1911 anvisa ett anslag å 6,500 kronor.
För inrättande af nämnda konsulentbefattning beviljade 1909 års
Riksdag enahanda belopp som nu äskas, 6,500 kronor, däraf 4,000
kronor skulle utgå såsom aflöning åt konsulenten och 2,500 kronor
användas till bestridande af kostnaderna för hans resor. Sedan Kungl.
Maj:t den 15 oktober 1909 utfärdat reglemente för statskonsulenten för
det mindre jordbruket har, enligt utskottet tillhandakommen uppgift,
en dylik konsulent blifvit antagen för innevarande år och trädt i verksamhet.
Då uppenbarligen sådan konsulent bör fortsättningsvis anställas
jämväl efter utgången af sistnämnda år, hemställer utskottet,
att Riksdagen må till anställande af en statskonsulent
för det mindre jordbruket på extra stat för
år 1911 anvisa ett anslag af 6,500 kronor.
33:o) Vidare har Kungl. Maj:t under punkten 33 föreslagit Riksdagen
att å extra stat för år 1911 bevilja dels till ökadt statsbidrag
till fortgående smörprofningar ett anslag af 10,000 kronor samt dels
till anställande i samband med smörprofningarna af särskilda undersökningar
af vattenhalten i svenskt exportsmör ett anslag af 6,000
kronor, eller tillhopa 16,000 kronor.
I afseende å de skäl, som anförts till stöd för framställningen,
tillåter sig utskottet att hänvisa till statsrådsprotokollet, sid. 146
—149.
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
49
Under en följd af år har Kungl. Maj:t till smörprofningar i Malmö
och Göteborg anvisat statsbidrag från anslaget till befrämjande i allmänhet
af jordbruk och landtmannanäringar, hvilket bidrag under de
senare åren utgått med 15,000 kronor årligen. Såsom ökadt statsbidrag
till dessa smörprofningar har dessutom Riksdagen, för hvart och
ett af åren 1906—1910 beviljat å extra stat 10,000 kronor, hvarjämte
för sistnämnda år ytterligare beviljats till anställande i samband med
smörprofningarna af särskilda undersökningar af vattenhalten i svenskt
exportsmör ett anslag af 6,000 kronor. Sistnämnda anslag var omedelbart
föranledt af vissa import försvårande förhållanden å den engelska
smörmarknaden, hvarest hufvudparten af det svenska exportsmöret afsättes.
Enligt hvad af förenämnda statsrådsprotokoll framgår lär också
anslaget i sin mån hafva bidragit till att underlätta vår smörexport
på England.
Som behof af ifrågavarande anslag jämväl för nästkommande år
otvifvelaktigt förefinnes, hemställer utskottet:
att Riksdagen må å extra stat för år 1911 bevilja
a) till ökadt statsbidrag till fortgående smörprofningar
ett anslag af 10,000 kronor; samt
b) till anställande i samband med smörprofningarna
af särskilda undersökningar af vattenhalten i svenskt
exportsmör ett anslag af 6,000 kronor
eller sålunda tillhopa 16,000 kronor.
34:o) I anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning,
hemställer utskottet vidare,
att Riksdagen må, i likhet med hvad som skett
för åren 1909 ochl910, till fjäderfäafvelns befrämjande
å extra stat för år 1911 anvisa ett anslag af 20,000
kronor.
Fjädra
afvelns befrämjande.
[34.]
35:o) Kungl. Maj:t har, under punkt 35, föreslagit Riksdagen att
såsom bidrag till upprätthållande af afvelscentra för nötboskap på extra ''°r ^35°]ap
stat för år 1911 anvisa ett anslag af 17,000 kronor. L
Departementschefens yttrande i detta ärende innefattas å sid. 149
och 150 af förberörda statsrådsprotokoll.
Då Kungl. Maj:ts förevarande äskande öfverensstämmer med den
för 1908 års Riksdag framlagda och af Riksdagen gillade plan för anBih.
till Riksd. Prof. 1910. 8 Sami. 1 Höft. 7
50
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
Anslag till
främjande af
nötboskap safveln
inom
Norrbottens län.
[36.]
Extra personal
vid Flyinge
hingstdepa.
[37.]
ordnande af förnyad täflan för utseende af afvelscentra, hemställer
utskottet,
att Riksdagen må såsom bidrag till bildande och
upprätthållande af afvelscentra för nötboskap på extra
stat för år 1911 anvisa ett anslag af 17,000 kronor.
36:o) Vidare och i öfverensstämmelse med Kungl. Maj:ts framställning
i ämnet hemställer utskottet,
att Riksdagen, i likhet med hvad för hvart och
ett af åren 1907—1910 ägt rum, må till främjande
af nötboskapsafveln inom Norrbottens län anvisa på
extra stat för år 1911 ett anslag af 5,000 kronor.
Hästafvel»» förbättrande.
37:o) Kungl. Maj:t har under punkt 37 föreslagit Riksdagen att
för bestridande af kostnad för extra personal vid Flyinge hingstdepå
på extra stat för år 1911 bevilja ett anslag af 4,630 kronor.
Departementschefens anförande till statsrådsprotokollet i detta
ärende återfinnes å sid. 151—153 därstädes.
För hvart och ett af åren 1905—1910 har Rikdagen på extra
stat beviljat ett anslag af 3,790 kronor för bestridande af kostnad för
extra personal vid Flyinge hingstdepå, hvilken personal från och med
förstnämnda år under en tid af sju månader årligen anlitats såsom
biträde vid ridning och skötsel af nämnda hingstdepå tillhöriga unghingstar
samt bestått af en officer och sex man, härtill kommenderade
från något af de i Skåne förlagda kavalleriregementena. Beträffande
anslaget för sistnämnda år hade Kungl. Maj:t på hemställan af stuteriöfverstyrelsen
för ökandet af den extra personalen med två man hos
nästlidna års Riksdag gjort framställning om höjning af berörda anslag
för år 1910 till samma belopp, som nu begäres för år 1911. Riksdagen,
som emellertid icke blifvit öfvertygad om nödvändigheten af den
föreslagna anslagshöjningen, beviljade för innevarande år endast det
förut öfliga anslaget, 3,790 kronor. Jämväl den nu ånyo ifrågasatta
anslagshöjningen är föranledd af behofvet att öka den extra personalen
med två man. Till stöd härför har departementschefen anfört, bland
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
51
annat, att i den vid uppfödningen af unghingstarna synnerligen viktiga
motioneringen och dressyren under de senare åren på grund af bristande
tillgång på härför lämplig personal måst göras en inskränkning, som
lätt kunde menligt inverka på de unga hingstarnes utveckling, samt
att det äldre hingstmaterialet kräfde en alltmer omsorgsfull skötsel af
den ordinarie stallbetjäningen, hvilken under hittills varande förhållanden
måst delvis anlitas äfven för unghingstarnas motionering.
Då utskottet af hvad departementschefen i ärendet anfört blifvit
öfvertygadt om hehofvet af det nu begärda anslaget, hemställer utskottet,
att Riksdagen må för bestridande af kostnad för
extra personal vid Flyinge hingstdepå på extra stat för
år 1911 bevilja ett anslag af 4,630 kronor.
Befrämjande af husslöjden.
38:o) I anledning af Kungl. Maj:ts därom under punkt 38 gjorda
framställning hemställer utskottet:
att Riksdagen må på extra stat för år 1911
anvisa,
a) till anställande af en andre instruktör i husslöjd,
2,000 kronor, och
b) såsom personligt ålderstillägg till andre instruktören
Jonas Wallander, därest han fortfarande i
denna egenskap med godt vitsord tjänstgör, 1,500
kronor,
eller tillhopa 3,500 kronor.
Fiskerinäringens understöd.
39:o) Kungl. Maj:t har, under punkt 39, föreslagit Riksdagen att
till underhålls- och driftkostnad för ett fartyg för hydrografisk-biologiska
undersökningar af de Sverige omgifvande hafven samt för tillsyn och
bevakning vid Sveriges hafsfisken under annan tid af året än vintermånaderna
på extra stat för år 1911 anvisa ett anslag af 34,000 kronor.
Andre instruktör
i husslöjd.
[38.]
Underhållsoch
driftkostnad
för ett
fartyg för
hydrografiskbiologiska
Imf sunder sökningar
m. m.
[39.]
52
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
I afseende å de skäl, som förebragts till stöd för framställningen,
tillåter sig utskottet att hänvisa till departementschefens i statsrådsprotokollet,
sid. 154—157, intagna anförande i ärendet.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts
förevarande framställning, får hemställa,
att Riksdagen, i likhet med hvad för nästföregående
och innevarande år skett, må, till underhållsoch
driftkostnad för ett fartyg för hydrografisk-biologiska
undersökningar af de Sverige omgifvande hafven samt
för tillsyn och bevakning vid Sveriges hafsfisken under
annan tid af året än vintermånaderna, på extra stat
för år 1911 anvisa ett anslag af 34,000 kronor.
Försäkring 40:o) Vidare har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att, till be
af
fartyget stridande af kostnader för försäkring af fartyget Skagerak, på extra stat
TToT'' för år 1911 anvisa 5,200 kronor.
- ■-* Till försäkring af ifrågavarande fartyg, för hvars anskaffande 1904
års Riksdag anvisade 130,000 kronor, har för hvart och ett af åren
1908—1910 beviljats ett belopp af 5,200 kronor. Jämväl för år 1911
torde medel böra för ändamålet anvisas. I afseende å det därför erforderliga
beloppet har utskottet, som visserligen ej ansett sig böra föreslå
en nedsättning däraf, dock velat, med hänsyn till försäkringspremiernas
i förhållande till kostnaderna för fartygets anskaffning höga belopp, uttala
önskvärdheten af, att försäkringskostnaden kunde något nedbringas.
Utskottet hemställer,
att Riksdagen må, till bestridande af kostnader
för försäkring af fartyget Skagerak, på extra stat för
år 1911 anvisa 5,200 kronor.
Hydrografiskbiologiska
undersökningar
af de Sverige
omgifvande
hafven.
[41.]
41:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning och
med hänvisning till hvad statsrådsprotokollet, sid. 158 och 159, innehåller
i ämnet, får utskottet hemställa,
att Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1905
—1910 ägt rum, må, till utförande af hydrografiskbiologiska
undersökningar af de Sverige omgifvande
hafven, på extra stat för år 1911 bevilja
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
53
a) till omkostnader för tiden från och med den
1 maj 1911 till och med den 30 april 1912 21,000
kronor, samt
b) till täckande af Sveriges andel i kostnaderna
för en internationell hydrografisk-biologisk centralanstalt
med laboratorium för tiden från och med den
22 juli 1911 till och med den 21 juli 1912 5,100
kronor,
eller tillsammans 26,100 kronor.
42:o) I anledning af hvad Kungl. Maj:t under punkten 42 föreslagit
och med hänvisning till departementschefens under nämnda punkt
i statsrådsprotokollet intagna anförande, hemställer utskottet vidare,
att Riksdagen, i likhet med hvad för hvart och
ett af åren 1903—1910 ägt rum, må, såsom bidrag till
anordnande af undervisningskurser i navigation för
bohuslänska fiskare, under förutsättning att Göteborgs
och Bohusläns hushållningssällskap och landsting för
ändamålet bidraga med tillsammans minst 2,000 kronor,
på extra stat för år 1911 anvisa ett anslag af 2,250
kronor, med rätt för Kungl. Maj."t att låta utaf nämnda
belopp förskottsvis under innevarande år af tillgängliga
medel utanordna 1,125 kronor.
43:o) Under punkt 43 af förevarande hufvudtitel har Kungl.
Maj:t föreslagit Riksdagen att, till understöd åt södra Sveriges fiskeriförening,
på extra stat för år 1911, anvisa ett anslag af 15,500 kronor,
däraf till upprätthållande af föreningens fiskeriskola 8,500 kronor och
såsom bidrag till föreningens försöks- och fiskodlingsverksamhet 7,000
kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet, sid. 161—164.
Såsom understöd åt södra Sveriges fiskeriförening har Riksdagen
på extra stat för hvartdera af åren 1908 och 1909 anvisat anslag med
8,500 kronor till upprätthållande af föreningens fiskeriskola och 5,000
kronor såsom bidrag till föreningens försöksverksamhet.
För år 1910 beviljades föreningen statsanslag dels för förstnämnda
ändamål med enahanda belopp som förut, 8,500 kronor, och dels såsom
bidrag till föreningens försöks- och fiskodlingsverksamhet med 7,000
kronor. Förändringen i afseende å sistnämnda anslagspost var föran
-
UndervisningsJcnrser
i
navigation för
bohuslänska
\fiskare.
[42.]
Södra Sveriges
fiskeriförening
[43.]
54
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
Underhålls* och
driftkostnader
för ett
fartyg för .
Jiskcriadministrationens
behof.
[44.]
Undersökningar
angående
fiskets utveckling
inom
mellersta
Sveriges
Östersjöområde.
[45.]
ledd hufvudsakligen af föreningens behof af ökad personal för sin alltmer
omfattande verksamhet.
Då föreningen sjmes jämväl för nästa år vara i behof af statsunderstöd
för enahanda ändamål och till samma belopp som för innevarande
år, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må, till understöd åt södra Sveriges
fiskeri/Örening, på extra stat för år 1911 anvisa ett
anslag af 15,500 kronor, däraf till upprätthållande af
föreningens fiskeriskola 8,500 kronor och såsom bidrag
till föreningens försöks- och fiskodlingsverksamhet
7,000 kronor.
44:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
och med hänvisning till hvad statsrådsprotokollet (sid. 164—167) i
ämnet innehåller, hemställer utskottet,
att Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande
år ägt rum, må, för bestridande af underhålls- och
driftkostnader för det för fisker iadministrationens behof
byggdn fartyg, på extra stat för år 1911 bevilja ett
anslag af 7,500 kronor.
45:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts under punkt 45 gjorda framställning
och under erinran, dels att Riksdagen nästlidna år beslutat att
till anställande af undersökningar öfver möjligheten att genom fiskodling
i större skala befrämja fiskets utveckling inom mellersta Sveriges
Östersjöområde ställa till landtbruksstyrelsens förfogande ett belopp af
8,500 kronor att utgå med 4,700 kronor år 1910, 1,900 kronor år 1911
samt 1,900 kronor år 1912, dels ock att Riksdagen i enlighet härmed
för ändamålet å extra stat för innevarande år uppfört ett belopp af
4,700 kronor, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må, till anställande af undersökningar
öfver möjligheten att genom fiskodling i större
skala befrämja fiskets utveckling inom mellersta Sveriges
Östersjöområde af det utaf 1909 års rikdag till landtbruksstyrelsens
förfogande ställda belopp, 8,500 kronor,
på extra stat för år 1911 anvisa 1,900 kronor.
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
55
46:o) Under punkt 46 har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att
till bestridande af ytterligare kostnader för verkställande af undersökning
af de lokala förhållandena å Sveriges kuster med hänsyn till
behofvet af och betingelserna för anläggning af nya och förbättring af
redan befintliga fiske- och mindre hamnar, utöfver på extra stat för år
1906 anvisade 20,000 kronor, på extra stat för år 1911 bevilja ett
belopp af 6,000 kronor, med rätt för Kungl. Magt att låta förskottsvis
under innevarande år af tillgängliga medel utanordna nämnda belopp.
Den till stöd för framställningen förebragta utredningen återfinnes
i statsrådsprotokollet, sid. 167—172, dit utskottet tillåter sig hänvisa.
På framställning af Kungl. Maj:t beviljade 1905 års Riksdag för
verkställande af undersökning af de lokala förhållandena å Sveriges
kuster med hänsyn till behofvet af och betingelserna för anläggning af
nya och förbättring af redan befintliga fiske- och mindre hamnar på
extra stat för år 1906 ett anslag af 20,000 kronor.
Denna undersökning skulle verkställas af eu kommission, i hvilken
såsom ledamöter skulle ingå, bland andra, en med hafsfisket väl förtrogen
fiskeritjänsteman samt en inom hamnbyggnadsväsendet väl förfaren
hamningeniör eller hamnbyggmästare. Med afseende härå utsågos
till ledamöter i kommissionen byråchefen i landtbruksstyrelsen Filip
Trybom och f. d. chefen i södra väg- och vattenbyggnadsdistriktet majoren
Wilhelm Gagn er.
Kommissionen har numera efter mer än treårigt arbete fullgjort
sin uppgift och aflämnat sitt betänkande jämte bilagor. De sålunda
aflämnade handlingarna utgöras af dels utförliga protokoll, hållna vid
kommissionens sammanträden, dels kommissionens allmänna betänkande,
som innehåller förslag till planer för statens understödjande af ifrågavarande
hamnanläggningar, förbättring af redan anlagda hamnar,
hamnarnas underhåll med mera, en större öfversiktstabell, angifvande
kostnaderna för de ifrågasatta hamnarbetena, den ordning, hvari dessa
enligt kommissionens mening böra komma till utförande, den omfattning,
hvari staten synes böra bidraga till kostnadernas bestridande i
hvarje särskildt fall och så vidare, dels kommissionens speciella
betänkande, som upptar redogörelse för de å hvarje särskild plats
föreslagna arbetena, motivering till hvad som sålunda blifvit ifrågasatt
med mera, dels ett antal af öfver femtio stycken kartor och hamnplaner,
som utarbetats för att det under kommissionens undersökningar insamlade,
för de ifrågasatta hamnbyggnadsarbetenas framtida utförande
Undersökningar
rörande
fiske- och mindre
hamnar.
[46.]
56
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr i.
synnerligen värdefulla materialet skall komma till största möjliga nytta,
dels slutligen ritningar in. m. öfver en serie olika typer för konstruktion
af hamnarmar, vågbrytare och tilläggsbryggor, som måst uppgöras
för beräkning af kostnaderna för hamnanläggningar under så olika
förhållanden som exempelvis vid västkusten och utmed Bottniska viken,
vid öppen kust eller i skärgård. Berörda kartor, hamnplaner och
ritningar m. m. hafva utförts under ledning af majoren Gagner och
efter af honom utarbetad plan. Kommissionens öfriga handlingar hafva
utan anlitande af någon kommissionens sekreterare, med undantag
endast för protokollet vid kommissionens slutsammanträde i Stockholm,
blifvit — hvad de hamntekniska delarna beträffar i samråd med majoren
Gagner — utarbetade af byråchefen Trybom, som samtidigt tjänstgjort
såsom kommissionens ordförande samt handlagt kommissionens vidlyftiga
bref växling med myndigheter och i undersökningen intresserade
personer.
Kommissionens nu ifrågavarande ledamöter hafva icke kommit i
åtnjutande af annan ersättning för detta sitt omfattande arbete än den
rese- och traktamentsersättning, de i egenskap af ledamöter i kommissionen
ägt uppbära vid förrättning å andra platser än deras respektive
hemorter.
Då det af 1905 års Riksdag beviljade anslaget till ifrågavarande
undersökning helt åtgått till andra af undersökningen föranledda utgifter,
äskas nu, för att bereda byråchefen Trybom och majoren Gagner
ersättning för deras ofvanberörda arbeten med 3,000 kronor hvardera,
ett tilläggsanslag å 6,000 kronor.
Då enligt hvad af statsrådsprotokollet framgår större delen af
ifrågavarande arbete utförts under tiderna mellan kommissionens sammanträden
ute i orterna, hvadan ersättning icke i någon mån därför
utgått, och å icke tjänstetid samt utskottet funnit den ifrågasatta ersättningen
skälig, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må, till bestridande af ytterligare
kostnader för verkställande af undersökning af de
lokala förhållandena å Sveriges kuster med hänsyn till
behof vet af och betingelserna för anläggning af nya och
förbättring af redan befintliga fiske- och mindre hamnar,
utöfver på extra stat för år 1906 anvisade 20,000
kronor, på extra stat för år 1911 bevilja ett belopp
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
57
af 6,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att låta
förskottsvis under innevarande år af tillgängliga medel
utanordna nämnda belopp.
Den hydrografiska undersökningen af Sveriges färskvatten.
47:o) Under punkt 47 bar Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att
för uppehållande under år 1911 af verksamheten vid den hydrografiska
byrån med under densamma omedelbart lydande observationsstationer
på extra stat för samma år anvisa ett anslag af 50,000 kronor
samt att för verkställande under år 1911 af hydrogeologiska specialundersökningar
på extra stat för samma år anvisa ett anslag af 3,000
kronor, eller tillhopa 53,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 172—180 i statsrådsprotokollet.
I riksstaten för innevarande år äro för uppehållande under året
af verksamheten vid den hydrografiska byrån med underlydande observationsstationer
samt för verkställande under året af hydrografiska
specialundersökningar uppförda extra anslag till enahanda belopp, som
nu för ändamålen begäres för år 1911. Ehuru sålunda anslagsbeloppen
för båda åren äro lika, är dock, vidkommande de under anslagen ingåenda
särskilda utgiftsposterna, i afseende å anslagen till förstnämnda
ändamål att märka den skillnad, att i det begärda anslaget för år 1911
uteslutits den under anslaget för år 1910 ingående posten å 5,000 kronor
till anskaffning och uppsättning af själfregistrerande peglar, men
att i stället vissa af de öfriga posterna däri tillsammans höjts med ett
mot nämnda summa svarande belopp.
Utskottet, som icke har något att erinra vare sig emot den afsedda
användningen af anslaget eller mot framställningen i öfrigt, får med
hänvisning till hvad statsutskottet i afgifvet utlåtande angående regleringen
af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel yttrat angående
det i statsrådsprotokollet omförmälda anslaget till de meteorologiska
observationerna hemställa,
att Riksdagen må,
a) för uppehållande under år 1911 af verksamheten
vid hydrografiska byrån med under densamma
Bih. till Biksd. Prof. 1910. 8 Sami. 1 Häft. 8
Hydrografiska
undersökningen
af
Sveriges
färskvatten.
[47.]
58
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
Den lokala
förvaltningen
af statens
jordbruks•
domäner.
[48, 49.]
Extra lärårkrafter
vid
skoq sinstitutet.
[50.]
Distrikt slandt - mätares
tjänsteresor.
[51.]
omedelbart lydande observationsstationer, på extra stat
för samma år anvisa ett anslag af 50,000 kronor; samt
b) att, för verkställande under år 1911 af hydrogeologiska
specialundersökningar, på extra stat för samma
år anvisa ett anslag af 3,000 kronor;
eller tillhopa 53,000 kronor.
Den lokala förvaltningen af statens jordbruksdomäner.
48:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning får
utskottet hemställa
att Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande
år ägt rum, må å extra stat för år 1911 anvisa
a) till aflöning åt domänintendenter 35,500 kronor,
samt
b) till resekostnader vid domänförvaltningen såsom
förslagsanslag 45,000 kronor.
Skogsinstitutet.
49:o) I anslutning till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
hemställer utskottet vidare,
att Riksdagen, i likhet med hvad för nästföregående
och innevarande år ägt rum, må till anställande
af extra lärarkrafter vid skog sinstitutet, på extra stat för
år 1911 anvisa ett belopp af 8,000 kronor.
Landtmäteristaten.
50:o) Vidare har Kungl. Maj:t under punkt 51 föreslagit Riksdagen
att till bestridande af kostnaderna för vissa af distriktslandtmätare
företagna tjänsteresor å extra stat för år 1911 anvisa ett förslagsanslag
å 30,000 kronor.
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
59
I samband med antagandet af ny aflöningsstat för landtmäteristaten
i orterna beviljade Riksdagen år 1909 å extra stat för innevarande
år ett förslagsanslag å 30,000 kronor till bestridande af kostnaderna
för vissa af distriktslandtmätare företagna tjänsteresor. Gifvetvis
erfordras jämväl för år 1911 anslag för samma ändamål. På grund
häraf och då den nya organisationen af landtmäteristaten först med
innevarande år trädt i kraft, och erfarenhet följaktligen ännu icke kunnat
vinnas rörande det för dylika resors bekostande erforderliga anslagets
storlek, hemställer utskottet,
att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande
år ägt rum, till bestridande af kostnaderna
för vissa af distriktslandtmätare företagna tjänsteresor,
å extra stat för år 1911 anvisa ett förslagsanslag å
30,000 kronor.
51:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att i afvaktan
på den proposition angående landtmäteriundervisningens ordnande, Kungl.
Maj:t kan komma att aflåta till Riksdagen, på extra stat för år 1911
beräkna ett anslag å 33,300 kronor.
Öfver denna framställning kommer utskottet att framdeles under
Riksdagen afgifva särskildt utlåtande, hvilket utskottet härmed velat för
Riksdagen
anmäla.
Rikets allmänna kartverk.
52:o) Vidare har Kungl. Maj:t under punkterna 53—56 föreslagit
Riksdagen
dels att för anställande af ökad civil personal vid rikets allmänna
kartverk, namngranskning m. in. på extra stat för år 1911 anvisa ett
anslag af 21,600 kronor,
dels att för höjning af arfvodena åt de vid det ekonomiska kartverket
anställda kvinnliga ritare och ritbiträden på extra stat för år
1911 anvisa ett anslag af 1,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts bestämmande
för ändamålet användas,
dels att för anställande af ökad personal m. m. vid rikets all
-
Undervisning
af
landtmätare.
[52.]
Rikets
allmänna
kartverk.
[53—56.]
60
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
manna kartverks geodetiska afdelning på extra stat för år 1911 anvisa
ett anslag af 25,950 kronor,
dels ock att för anskaffande af instrument och inventarier vid
samma afdelning på extra stat för år 1911 anvisa ett anslag af 2,700
kronor.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för framställningen, tilllåter
sig utskottet att hänvisa till statsrådsprotokollet, sid. 182—190.
Hvad sålunda för allmänna kartverket å extra stat äskats för
nästa år skiljer sig från hvad för innevarande år beviljats härutinnan,
att förstnämnda anslag höjts från 19,200 kronor med 2,400 kronor
till 21,600 kronor och sistnämnda anslag sänkts från 30,950 kronor
till 2,700 kronor. Anslagsökningen är afsedd att bereda medel, dels
800 kronor för anställande af ytterligare en vaktmästare och dels
1,600 kronor för bestridande af ökade utgifter för betjäning, städning,
uppvärmning och belysning. Såsom skäl härför har uppgifvits dels att,
medan hittills medel för dessa kostnader utgått från det under fjärde
hufvudtiteln uppförda anslaget till generalstaben, i hvars byggnad en
del af kartverkets lokaler äro inrymda, bidrag till nämnda kostnader ej
vidare kan påräknas från berörda anslag, dels ock att kartverkets personal
från och med innevarande år ökats med fyra geodeter och dess
lokaler med anledning däraf jämväl utvidgats. Beträffande anslaget
för anskaffande af instrument och inventarier vid kartverkets geodetiska
afdelning står detta i full öfverensstämmelse med den af kartverkskommissionen
uppgjorda, förra årets Riksdag delgifna och af Riksdagen
utan erinran lämnade planen för sådan anskaffning.
Då utskottet icke funnit något att erinra i afseende å de under
förevarande punkter af statsverkspropositionen begärda anslagen, får
utskottet hemställa:
att Riksdagen må på extra stat för år 1911
anvisa
a) för anställande af ökad civil personal vid rikets
allmänna kartverk, namngranskning m. m. ett anslag
af 21,600 kronor;
b) för höjning af arfvodena åt de vid det ekonomiska
kartverket anställda kvinnliga ritare och ritbiträden
ett anslag af 1,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts
bestämmande för ändamålet användas;
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
61
c) för anställande af ökad personal m. m. vid
rikets allmänna kartverks geodetiska afdelning ett anslag
af 25,950 kronor; samt
d) för anskaffande af instrument och inventarier
vid samma afdelning ett anslag af 2,700 kronor.
Sveriges geologiska undersökning.
53:o) På grund af Kungl Maj:ts därom gjorda framställning och med
hänvisning till hvad departementschefen till statsrådsprotokollet (sid.
191) i ämnet anfört, hemställer utskottet,
att Riksdagen må, till bestridande af kostnaderna
under år 1911 för Sveriges geologiska undersöknings
fältarbeten och för utgifvande af de på nämnda institutions
undersökningar grundade kartor, afhandlingar
och uppsatser, på extra stat för samma år bevilja ett
anslag af 36,000 kronor.
54:o) Under erinran, att 1908 års Riksdag på framställning af
Kungl. Maj:t till verkställande af nybyggnad för Sveriges geologiska
undersökning beviljat ett belopp af 580,610 kronor samt att Riksdagen
däraf anvisat å extra stat för år 1909 ett belopp af 100,000 kronor
och för år 1910 ett belopp af 167,000 kronor, får utskottet på grund
af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning och med hänvisning till
hvad statsrådsprotokollet innehåller i ämnet (sid. 192 och 193), hemställa,
att Riksdagen må, af det utaf 1908 års Riksdag
beviljade anslaget å 580,610 kronor för verkställande
af nybyggnad för Sveriges geologiska undersökning, å
extra stat för år 1911 anvisa ett belopp af 134,000
kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att låta utaf nämnda
belopp förskottsvis under innevarande år af tillgängliga
medel utanordna 67,000 kronor.
Anslag till
fältarbeten
och till
tryckning.
[57.]
Nybyggnad
för Sveriges
geologiska undersökning.
[58.]
62
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
Kostnad för
vä g delning ar,
[59.]
Särskilt
understöd till
synnerligt betungade
väghållning
sdistrikt.
[60.]
Förekommande
och hämmande
af tuberkelsjuk•
domar hos nötkreaturen.
[61.]
Vägunderhållet på landet.
55:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
hemställer utskottet,
att Riksdagen må på extra stat för år 1911 anvisa,
för bestridande af statsverkets andel i kostnaden
för vägdelningar, såsom förslagsanslag 35,000 kronor.
56:o) Vidare och i anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
hemställer utskottet,
att Riksdagen, i likhet med hvad för hvart och
ett af åren 1907—1910 skett, må, till understöd åt
synnerligt betungade väghållning sdistrikt, på extra stat
för år 1911 anvisa 150,000.
Förekommande och hämmande af tuberkelsjukdomar hos
nötkreaturen.
57:o) Kungl. Maj:t har under punkt 61 föreslagit Riksdagen
att dels på extra stat för år 1911 till Kungl. Maj:ts förfogande ställa
ett anslag af 120,000 kronor, att användas till förekommande och
hämmande af tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen, med rätt för Kungl.
Maj:t att utaf sagda belopp under år 1910 af tillgängliga medel förskottsvis
för ändamålet utanordna 15,000 kronor, dels ock medgifva,
att hvad vid utgången af år 1910 möjligen icke blifvit användt af
tidigare för ändamålet beviljade anslag må under år 1911 användas för
enahanda ändamål.
Beträffande departementschefens framställning i ärendet tillåter
sig utskottet att hänvisa till sid. 194—199 uti förevarande statsrådsprotokoll.
För ifrågavarande ändamål har Riksdagen å extra stat för hvarje
år från och med år 1898 beviljat anslag, hvilka utgått för år
1898 med................................................. kronor 50,000
1899 » » 50,000
1900 )> » 50,000
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
63
1901
med...........................
........................ kronor
100,000
1902
» ............................
......................... »
75,000
1903
» ........................
....................... »
50,000
1904
)> ...........................
....................... »
40,000
1905
» ...........................
........................ »
45,000
1906
» ...........................
....................... »
45,000
1907
» .........................
........................ »
60,000
1908
:» ..........................
....................... »
70,000
1909
» ...........................
........................ »
70,000
1910
» ..........................
........................ »
95,000
Omfattningen af den verksamhet mot tuberkulosen hos nötkreaturen,
som med anlitande af ifrågavarande anslag hittills utöfvats, framgår
af följande i statsrådsprotokollet intagna, i afseende å år 1909 af
utskottet på grund af från landtbruksstyrelsen erhållna uppgifter, hvilka
emellertid angifvits icke vara fullt exakta, kompletterade tabell.
Å r.
Sammanlagda an-
talet undersökta
djur.
För första gången pröfvade
t>esättningar.
Antal besättningar
reaktionsfria vid
första pröfningen.
Ompröfvade besättningar.
Antal.
Antal
djur
inom
dessa.
°/o reage- rande af
djuren.
Antal.
Antal
djur
inom
dessa.
°/o rea- gerande
af
djuren.
16/i0 1897-1898 ............
63,374
1,651
48,677
31.7
570
130
6,970
9.3
1899 .....................
53,601
1,325
37,994
27.5
532
246
13,150
7.1
1900 .....................
68,615
1,528
43,988
31.4
574
479
22,135
5.8
1901 ....................
65,682
1,391
34,595
35.4
537
602
27,016
5.8
1902 .....................
56,613
997
23,259
30.o
445
665
29,451
4.8
1903 .....................
58,768
895
19,253
29.4
387
740
34,473
5.4
1904 .....................
61,801
914
19,049
27.0
417
812
36,197
4.7
1905 .....................
70,051
1,143
23,360
28.7
565
896
40,033
4.!)
1906 ....................
67,642
936
18,576
29.8
470
962
42,567
3.5
1907 .....................
70,935
880
17,860
27.2
447
1,020
46,838
3.2
1908 .....................
80,228
1,068
19,761
22.6
583
1,173
53,194
3.1
1909 .....................
90,000
1,354
24,082
24.7
-
1,346
58,641
3.7
Då verksamheten för bekämpande af tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen
sålunda synes hafva fortgått och utvidgats med alltjämt gynnsamt
resultat torde det vara af stor vikt att tillräckliga medel finnas
64
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
Norrländska
afdiknings
anslaget.
Allmänna
frost
minsknings
anslaget.
[62, 63.]
tillgängliga för fortsatt främjande af detta arbete. Och som utskottet
icke haft något att erinra emot beloppet af det för ändamålet äskade
anslaget eller i öfrigt, hemställer utskottet,
att Riksdagen må
a) på extra stat för år 1911 till Kungl. Maj:ts
förfogande ställa ett anslag af 120,000 kronor, att
användas till förekommande och hämmande af tuberkelsjukdomar
hos nötkreaturen, med rätt för Kungl. Maj:t
att utaf sagda belopp under år 1910 af tillgängliga
medel förskottsvis för ändamålet utanordna 15,000
kronor, samt
b) medgifva, att hvad vid utgången af år 1910
möjligen icke blifvit användt af tidigare för ändamålet
beviljade anslag må under år 1911 användas för
enahanda ändamål.
Allmänna arbeten af beskaffenhet att deras utförande
kontrolleras af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
58:o) Vidare har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att
dels på extra stat för år 1911 ställa till Kungl. Maj:ts förfogande,
under benämning norrländska afdikningsanslaget, till understödjande
medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet af myrutdikningar och
vattenaftappningar inom Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och
Norrbottens län, vare sig ändamålet med arbetsföretaget är uppodling
af till åker eller äng lämplig jord eller minskning af frostländighet för
närliggande bygd, ett belopp af 700,000 kronor;
dels på extra stat för år 1911 ställa till Kungl. Maj:ts förfogande,
under benämning allmänna frostminskningsanslaget, till understödjande
medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet af sådana myrutdikningar
och vattenaftappningar inom öfriga delen af riket, hvilkas ändamål
är att minska frostländigketen för närliggande bygd, ett belopp af
200,000 kronor;
dels ock besluta, att i afseende å erhållande och tillgodonjutande
af statsbidrag från ifrågavarande båda anslag skola tillämpas nu gällande
allmänna villkor och bestämmelser i sådant afseende, beträffande norrländska
afdikningsanslaget dock med den förändringen, att bestämmelsen
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
65
att, innan statsbidrag beviljas, vederbörande menighet bör efter offentligen
utfärdad kungörelse hafva afgifvit yttrande om företagets lämplighet
och nytta må utgå.
Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till statsrådsprotokollet
sid. 200—204.
Från och med år 1906 hafva, i stället för det förut i regel
årligen beviljade anslaget till »understödjande medelst anslag utan
åt erbetalningsskyldighet af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar,
livilkas ändamål vore att minska frostländigheten för närliggande
bygd», af Riksdagen för nu ifrågavarande ändamål anvisats två särskilda
anslag, det ena under benämning »norrländska afdikningsanslaget» och
det andra under namn af »allmänna frostminskningsanslaget». Förstnämnda
anslag utgick för år 1907 med ett belopp af 500,000 kronor,
men har för åren 1908, 1909 och 1910 beviljats med ett till 700,000
kronor förhöjdt belopp. Det senare anslagets belopp har alla fyra åren
utgjort 200,000 kronor. För erhållande och tillgodonjutande af statsbidrag
från ifrågavarande båda anslag hafva af Riksdagen godkänts
vissa af Kungl. Maj:t föreslagna allmänna villkor och bestämmelser,
och äro kungörelser härom utfärdade den 22 juni 1906 och den 5 juli
1907. För norrländska afdikningsanslaget kvarstår i nämnda allmänna
villkor och bestämmelser från den tid, då villkoren voro gemensamma
för alla med statsbidrag understödda frostminskningsföretag, bestämmelsen
att, »innan statsbidrag beviljas, bör efter offentligen utfärdad kungörelse
vederbörande menighet hafva afgifvit yttrande om företagets lämplighet
och nytta». Då i fråga om nyssnämnda anslag denna bestämmelse
saknade praktisk betydelse och numera vore ändamålslös, enär bidrag
utan återbetalningsskyldighet erhölles från anslaget, oberoende af företagets
ändamål, samt, då inhämtandet af vederbörlig menighets yttrande
alltid vore förenadt med omgång för sökanden och besvär för vederbörande
kommunalstämma, har nu föreslagits, att nämnda bestämmelse
finge utgå beträffande norrländska afdikningsanslaget.
Af de utaf departementschefen lämnade uppgifterna angående
sammanlagda beloppen af under de närmaste åren sökta understöd från
ifrågavarande anslag ådagalägges ovedersägligen, att behofvet af anslaget
allt fortfarande kvarstår oförminskadt. På grund häraf och då utskottet
icke har något att erinra emot den föreslagna ändringen i hittills gällande
villkor och bestämmelser för erhållande af statsbidrag från norrländska
afdikningsanslaget, hemställer utskottet,
Bih. till Riksd. Frot. 1910. 8 Sami. 1 Höft.
9
66
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
att Riksdagen må
a) på extra stat för år 1911 ställa till Kungl.
Maj:ts förfogande, under benämning norrländska afdikning
sanslag et, till understödjande medelst statsbidrag
utan återbetalningsskyldighet af myrutdikningar och
vattenaftappningar inom Västernorrlands, Jämtlands
Västerbottens och Norrbottens län, vare sig ändamålet
med arbetsföretaget är uppodling af till åker eller äng
lämplig jord eller minskning af frostländighet för närliggande
bygd, ett belopp af 700,000 kronor;
b) på extra stat för år 1911 ställa till Kungl.
Maj:ts förfogande, under benämning allmänna frostminskning
sanslag et, till understödjande medelst statsbidrag
utan återbetalningsskyldighet af sådana myrutdikningar
och vattenaftappningar inom öfriga delen
af riket, hvilkas ändamål är att minska frostländigheten
för närliggande bygd, ett belopp af 200,000
kronor; samt
c) besluta, att i afseende å erhållande och tillgodonjutande
af statsbidrag från ifrågavarande båda
anslag skola tillämpas nu gällande allmänna villkor
och bestämmelser i sådant afseende, beträffande norrländska
afdikningsanslaget dock med den förändringen,
att bestämmelsen att, innan statsbidrag beviljas, vederbörande
menighet bör efter offentligen utfärdad kungörelse
hafva afgifvit yttrande om företagets lämplighet
och nytta må utgå.
Afdikningar å kronan tillhörig mark.
Afdikningar
a kronans
skogar i de
norrländska
länen och i
Kopparbergs
län.
[64.1
59:o) På grund af Kungl. Maj:ts framställning i ämnet hemställer
utskottet,
att Riksdagen må,, i likhet med hvad för ett
flertal föregående år ägt rum, till bestridande af kostnader
för afdikningar å kronans skogar i de norrländska
länen och i Kopparbergs län, på extra stat för år 1911
anvisa ett anslag å 150,000 kronor.
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
67
Reglering af flottleder.
60:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts framställning i ärendet
hemställer utskottet,
att Riksdagen må, i likhet med hvad för hvardera
året 1909 och 1910 ägt rum, medgifva,
a) att under år 1911 inflytande flottningsafgifter
må användas till bestridande af kostnader för reglering
af flottleder inom riket;
b) att de medel, som af föregående års anslag
till bestridande af kostnader för reglering af flottleder
i de norrländska länen äfvensom i Kopparbergs, Örebro
och Västmanlands län vid 1910 års slut må finnas
disponibla, må under år 1911 till enahanda ändamål
användas utan begränsning till vissa län.
Uppehållande af skogsvardsslyrelseruas verksamhet.
61:o) Under punkt 66 har Kungl. Maj: t föreslagit Riksdagen att,
såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för uppehållande af skogsvårdsstyrelsernas
verksamhet, på extra stat för år 1911 anvisa ett anslag
af 67,500 kronor.
För ifrågavarande ändamål har Riksdagen för hvart och ett af åren
1905—1909 anvisat ett extra anslag af 60,000 kronor samt för år 1910,
sedan genom Riksdagens beslut en ny skogsvårdsstyrelse tillkommit,
nämligen för Gottlands läns landstingsområde, ett extra anslag af 67,500
kronor. Detta sistnämnda anslag har efter af domänstyrelsen upprättadt
förslag fördelats mellan samtliga skogsvårdsstyrelser och med vissa
belopp till en hvar af dem, högst 4,000 kronor och lägst 1,000 kronor,
med undantag för nämnda skogsvårdsstyrelse, till hvilken utgått ett
belopp af 7,500 kronor.
Då enligt hvad departementschefen yttrat till statsrådsprotokollet,
de sålunda beviljade anslagen varit nödiga för det med dem afsedda
ändamål och jämväl för år 1911 äro väl behöfliga för skogs vårdsstyrelserna,
får utskottet hemställa,
Reglering af
flottleder.
[65.]
Skogsvårdsstyrelsernas
verksamhet.
L66.]
68
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
att Riksdagen må, såsom bidrag till bestridande
af kostnaderna för uppehållande af skogsvårdsstyrelsernas
verksamhet, på extra stat för år 1911 anvisa ett anslag
af 67,500 kronor.
Skogsodlingens befrämjande.
Skogsodlingens
befrämjande.
[67.]
62:o) I anledning af Kungl. Maj:ts framställning i ämnet hemställer
utskottet,
att Riksdagen må, i likhet med hvad för hvart
och ett af åren 1905—1910 ägt rum, för skogsodlingens
befrämjande för år 1911 bevilja ett extra anslag af
100,000 kronor, att ställas till Kungl. Maj:ts förfogande
för att i mån af tillgång tilldelas antingen
skogsvårdsstyrelser, till hvilka landsting eller hushållningssällskap
för ändamålet lämnat bidrag, eller i
landstingsområde, där sådan styrelse icke finnes, landsting
eller hushållningssällskap, under iakttagande att
i intetdera fallet statsbidrag må till något landstingsområde
utgå med högre belopp än det, hvarmed landsting
och hushållningssällskap tillsammans eller ettdera
af dem till ändamålet bidragit, samt att landsting
eller hushållningssällskap, som undfått dylikt bidrag,
skall vara skyldigt att efter årets utgång till Kungl.
Maj:ts vederbörande befallningshafvande afgifva redogörelse
öfver användningen af de utaf staten samt af
landsting eller hushållningssällskap lämnade bidrag.
Förvaltningsbidrag till egnahemsläneförmedlare.
Förvaltnings- 63:o) Under punkt 68 har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att
bidrag till för beredande under år 1911 af bidrag till egnahemslåneförmedlare för
e9”fånTS'' betäckande af för dem genom lånerörelsen uppkommande kostnader
förmedlare, och möjliga förluster med ett belopp, motsvarande för hvarje låne[68.
] förmedlare en half procent af den ej till betalning förfallna kapital
skuld,
hvari låneförmedlaren på grund af från egnahemslånefonden ut
-
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
69
bekomna statslån vid samma års början häftat till staten, å extra stat
för år 1911 anvisa ett förslagsanslag af 95,000 kronor.
Departementschefens framställning i ärendet återfinnes å sid. 207
och 208 i statsrådsprotokollet.
Då ifrågavarande förvaltningsbidrag äro ämnade att allt fortfarande
utgå efter de grunder, som därför hitintills gällt, samt de för
ändamålet erforderliga medlen, hvilka före innevarande år tagits från
egnahemslånefonden men för sistnämnda år utgått från ett särskildt
därför anvisadt extra anslag, för år 1911 synas böra beredas på samma
sätt som för innevarande år, hemställer utskottet,
att Riksdagen må för beredande under år 1911
af bidrag till egnahemslåneförmedlare för betäckande af
för dem genom lånerörelsen uppkommande kostnader och
möjliga förluster med ett belopp, motsvarande för
hvarje låneförmedlare en half procent af den ej till
betalning förfallna kapitalskuld, hvari låneförmedlaren
på grund af från egnahemslånefonden utbekomna statslån
vid samma års början häftat till staten, å extra
stat för år 1911 anvisa ett förslagsanslag af 95,000
kronor.
Lindring af fraktkostnaderna för kalk.
64:o) Under punkt 69 har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att,
för lindring af fraktkostnaderna vid transport å järnväg af kalk, kalkstensmjöl
och märgel för jordbrukets behof, på extra stat för år 1911
anvisa, såsom förslagsanslag 300,000 kronor.
För hvartdera af åren 1908 och 1909 har Riksdagen å extra stat
för berörda ändamål såsom förslagsanslag anvisat ett belopp af 200,000
kronor.
Äfven för år 1910 har anslag för ändamålet blifvit af Riksdagen
beviljadt, därvid Riksdagen, då anslaget under år 1908 hade blifvit betydligt
öfverskridet, på framställning af Kungl. Maj:t, höjde anslagets belopp
till 250,000 kronor.
Då emellertid enligt hvad utredningen i ärendet (statsrådsprotokollet
sid. 209 och 210) gifver vid handen de verkliga kostnaderna för
Statsbidrag
till fraktafgifter
för kalk,
[69.]
70
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
Befrämjande
af afsättningen
i utlandet
af alster af
svenskt landtbruk
och dess
binäringar
äfvensom
fiskerinärinqen.
[70.]
Internationella
landtbruks
institutet
i Rom.
[71-]
ifrågavarande ändamål synas betydligt öfverstiga innevarande års anslag,
bar Kungl. Maj:t ånyo hemställt om en förhöjning af anslaget med
50,000 kronor.
Utskottet, som ansett den begärda ökningen af ifrågavarande
förslagsanslag af förhållandena påkallad, hemställer,
att Riksdagen må, för lindring af fraktkostnaderna
vid transport å järnväg af kalk, kalkstensmjöl och
märgel för jordbrukets behof, på extra stat för år 1911
anvisa, såsom förslagsanslag, 300,000 kronor.
Befrämjande af afsättning^ i utlandet af alster af svenskt
landtbruk och dess binäringar äfvensom fiskerinäringen.
65:o) På Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning och med hänvisning
till hvad statsrådsprotokollet (sid. 210—214) i ämnet innehåller,
hemställer utskottet,
att Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande
år ägt rum, må på extra stat för år 1911 anvisa ett
anslag af 20,000 kronor, att af Kungl. Maj:t användas
till befrämjande af afsättning i främmande
länder af alster af svenska landtbruket och dess binäringar
äfvensom fiskerinäringen.
Internationella landtbruksinstitutet i Rom.
66:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts framställning i ämnet hemställer
utskottet,
att Riksdagen må, i likhet med hvad för hvart
och ett af åren 1907—1910 ägt rum, till bestridande
af kostnaden för Sveriges deltagande uti internationella
landtbruksinstitutet i Rom, på extra stat för år 1911
anvisa ett anslag af 5,000 kronor.
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
71
Internationell mejerikongress i Stockholm.
67:o) Vidare har Kungl. Maj: t föreslagit Riksdagen att såsom bidragtill
bestridande af kostnaderna för femte internationella mejerikongressens
hållande i Stockholm år 1911 på extra stat för år 1911 anvisa ett anslag
af 12,000 kronor.
Hvad statsrådsprotokollet i ämnet innehåller återfinnes å sid. 217
—222, hvartill utskottet tillåter sig att hänvisa.
De föregående internationella mejerikongresserna hafva hållits, den
första 1903 i Bryssel, den andra 1905 i Paris, den tredje 1907 i Haag
och den fjärde 1909 i Budapest. Vid samtliga dessa kongresser har
Sverige, i likhet med nästan alla öfriga civiliserade länder, varit officiellt
representeradt. Anslutningen till kongresserna af enskilda deltagare har
jämväl varit stor, i det att kongresserna i genomsnitt räknat öfver ett
tusental medlemmar från så godt som världens alla kulturstater. Enligt
beslut vid kongressen i Budapest skall den femte kongressen hållas i
Stockholm nästa år.
Omkostnaderna för denna kongress hafva med ledning af uppgifter
angående kostnaderna för liknande kongresser, som redan ägt
rum eller äro inom närmaste tiden planerade, beräknats till 32,000 kronor.
Däri ingår, bland annat, med ett sammanlagdt belopp af öfver
12,000 kronor utgifter för tryckning af kongressens förhandlingar, öfversättning,
tolk, stenografering och utgifvande af en bok om mejerihandteringen
i Sverige. Till täckande af kongresskostnaderna har på
enskild väg anskaffats garanti för 15,000 kronor. Då medlemsafgifterna
beräknats till 5,000 kronor, kräfves ytterligare ett belopp af 12,000
kronor. För beredande af detta sistnämnda belopp äskas nu ifrågavarande
anslag.
Enligt utskottets öfvertygelse kommer ifrågavarande kongress, som
är ämnad att ställas i samband med det 21:a allmänna svenska landtbruksmöte!
i Örebro och hvilken med all säkerhet kommer att besökas
af ett stort antal på mejerihandteringens och nötboskapsafvelns områden
framstående personer från olika länder, att i hög grad bidraga till att
sprida kännedom om dessa näringars höga ståndpunkt i vårt land, och
således äfven att verka främjande för vår export. Med hänsyn härtill
Internationell
mejerikongresa
i Stockholm
Sr 1911.
[72.]
72
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
Svenska
fattigvårds
förbundet.
[73.]
Karantänsanstalt
för
husdjur i
Haparanda.
[74.]
finner utskottet kongressen vara väl värd statsunderstöd. Det i sådant
afseende begärda beloppet har icke gifvit utskottet anledning till erinran.
Utskottet hemställer alltså,
att Riksdagen må, såsom bidrag till bestridande
af kostnaderna för femte internationella mejerikongressens
hållande i Stockholm år 1911, på extra stat
för år 1911 anvisa ett anslag af 12,000 kronor.
Svenska fattigvårdsforbundet.
68:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning och
med hänvisning till hvad statsrådsprotokollet innehåller i ärendet hemställer
utskottet,
att Riksdagen må, i likhet med hvad för hvartdera
året 1909 och 1910 ägt rum, till understöd åt
svenska fattigv årds förbundet, på extra stat för år 1911
anvisa ett anslag af 8,000 kronor.
Karantänsanstalt för husdjur i Haparanda.
69:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att till uppförande
af en karantänsanstalt för husdjur i Haparanda på extra stat
för år 1911 anvisa ett belopp af 13,600 kronor med rätt för Kungl.
Maj:t att låta förskottsvis under innevarande år af tillgängliga medel
utanordna nämnda belopp.
Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet, sid. 223—
228, dit utskottet tillåter sig hänvisa.
Jämlikt kungörelsen den 9 december 1898 angående hvad iakttagas
bör till förekommande af smittosamma husdjurssjukdomars införande
i riket må införsel sjöledes af nötboskap, får, getter och andra
idisslande djur äfvensom af djur tillhörande hästsläktet samt af svin
icke äga rum annorstädes än i stad, hvarest af medicinalstyrelsen godkänd
karantänsanstalt finnes anordnad för djurens inhysande under
föreskrifven karantänstid, hvilken i lindrigaste fall omfattar 24 timmar.
Dylika anstalter äro genom hushållningssällskaps, kommuners, bolags
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
73
eller enskildes försorg upprättade i nio städer. Enligt 4 § 2 inom. af
nämnda kungörelse är införsel landvägen af ifrågavarande djur från
Norge eller Finland icke inskränkt till vissa ställen.
Beträffande införseln landvägen från Finland hafva numera andra
förhållanden inträdt än de, som vid förenämnda bestämmelsers tillkomst
rådde. I samband därmed att järnvägen på finska sidan blifvit
dragen ända upp till Torneå, har nämligen djurtillförseln afsevärdt ökats,
och, enligt hvad som uppgifvits, skola hästar vid vissa tillfällen hafva
införts till Haparanda från så långt bort belägna orter som mellersta
och ostligaste delarna af Finland. Härigenom har gifvetvis faran för
smittobärande djurs införande i riket blifvit större än tillförne. På grund
af dessa förhållanden har nu ifrågasatts att i fråga om införandet af
lefvande djur öfver landgränsen till Finland vidtaga i viss mån samma
försiktighetsmått, som iakttagits beträffande införseln sjöledes.
Genomförandet af dessa försiktighetsmått krafvel’ uppförandet af
en karantän sanstalt för husdjur vid finska gränsen. Förslag till en sådan
anstalt, som tänkts skola förläggas till Haparanda, har genom vederbörande
myndigheters försorg utarbetats, och har därvid visat sig, att
kostnaden för anläggningen — tomten ej inberäknad —- skulle uppgå
till 13,600 kronor.
För anordnande af karantänsanstalten har hänvändelse skett såväl
till Haparanda kommun som till vederbörande hushållningssällskap.
Därvid har kommunen upplåtit lämplig tomt för anstalten men i öfrigt
icke velat bidraga till dess upprättande af skäl, bland annat, att kommunen
såsom sådan icke hade så stor fördel af kreatursimporten från Finland,
att densamma kunde anses uppväga kostnaderna för uppförandet af ett
karantänsstall därstädes. Hushållningssällskapet för sin del har meddelat,
att det saknade tillgångar för anordnandet af det ifrågasatta
karantänsstallet.
Under sådana förhållanden har Kungl. Maj:t hos Riksdagen äskat
de för ändamålet nödiga medlen.
Såsom af åtskilliga i ärendet hörda myndigheter framhållits, torde
den ifrågasatta karantänsanstalten vara af ringa nytta, såvida ej införseln
af djur landvägen från Finland inskränktes till Haparanda. Men äfven
med en dylik inskränkning ställer sig utskottet mycket Hållande, huruvida
det åsyftade målet kan ernås, åtminstone hvad införseln af hästar
beträffar. Då nämligen importen häraf öfver Haparanda, hvilken säkerligen
genom en dylik åtgärd ej skulle väsentligt ökas, är ganska obetydlig
Bill. till Biksd. Prat. 1910. S Sami. 1 Höft. 10
Utskottets
yttrande.
74
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
Ersättning för
af statskontoret
gjorda förskott.
[75.]
Extra
lönetillägg.
[76.]
i förhållande till antalet af vid gränstrafiken å platsen använda dragare
— år 1907, det sista år, för hvilket uppgifter föreligga, utgjorde antalet
af samtliga under hela året importerade djur 525, (kraf 328 hästar,
medan stundom under en enda dag gränsen vid Haparanda, enligt uppgift
af tullkammaren därstädes, vintertiden befares med omkring 500
hästar — torde svårigheterna ej vara stora att utan iakttagande af några
karantänsföreskrifter till riket införa karantänspliktiga hästar. Om emellertid
för landets och närmast gränstrakternas mot Finland skyddande mot
införandet därifrån af smittosamma husdjurssjukdomar en karantänsanstalt
skulle visa sig vara af nöden, torde väl, enligt utskottets mening,
denna i likhet med förut befintliga anstalter kunna åstadkommas utan
att staten behöfver vidkännas kostnaden därför. Skulle vederbörande
kommun därat blifva allt för betungad, torde säkerligen landsting och
hushållningssällskap ej undandraga sig att lämna erforderligt bidrag.
På grund af hvad sålunda anförts, hemställer utskottet,
att Riksdagen icke må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande
framställning.
Ersättning'' för af statskontoret gjorda förskott.
70:o) Kungl. Maj:t har under punkt 75 föreslagit Riksdagen att,
till betäckande af åtskilliga af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter,
anvisa å extra stat för år 1911 ett anlag af 211,922 kronor.
Dessa utgifter finnas närmare angifna i statsrådsprotokollet å sid.
229—232, hvartill utskottet tillåter sig hänvisa.
Utskottet hemställer,
att Riksdagen må, till betäckande af ofvan omförmälda,
af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter,
anvisa å extra stat för år 1911 ett anslag af 211,922
kronor.
Extra lönetillägg.
7Do) Kungl. Maj:t har vidare under punkt 76 föreslagit Riksdagen
att, till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet öfver
finansärenden den 14 januari 1910 angifna grunder, af extra lönetillägg
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
75
för innevarande år åt en del tjänstemän och betjänte uti jordbruksdepartementet
samt vid under sistnämnda departement lydande verk och
stater, å extra stat för år 1911 anvisa såsom förslagsanslag ett belopp
af 15,000 kronor.
Liknande framställningar hafva af Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition
gjorts beträffande öfriga departement med underlydande verk
och stater.
I anledning häraf har Riksdagen, jämlikt redan fattadt beslut, förberedande
af extra lönetillägg för innevarande år åt en del tjänstemän
och betjänte inom de olika departementen jämte därtill hörande ämbetsverk,
kårer och stater, under 2, 3, 4, 5, 6, 7 och 8 hufvudtitlarna på
extra stat för år 1911 anvisat särskilda förslagsanslag, att utbetalas enligt
de i ofvannämnda statsrådsprotokoll angifna grunder.
I anledning af Kungl. Maj:ts under ifrågavarande punkt af statsverkspropositionen
gjorda framställning och i öfverensstämmelse med
hvad Riksdagen sålunda beslutat beträffande öfriga departement, hemställer
utskottet,
att Riksdagen må, för beredande af extra lönetillägg
för innevarande år åt en del tjänstemän och
betjänte uti jordbruksdepartementet samt vid detta
departement underlydande verk och stater, å extra stat
för år 1911 anvisa såsom förslagsanslag ett belopp af
15,000 kronor att utbetalas med iakttagande, att för
beräknande af extra lönetillägg- skola gälla följande
grunder:
l:o) Extra lönetillägg utgår, där ej sådant fall
är för handen, som under 2:o) sägs, till tjänsteman,
hvilkens tjänstgöring är förlagd till hufvudstaden, med
15 procent å kontant aflöning, dock icke i något fall
med högre belopp än 700 kronor, och
till tjänsteman, hvilkens tjänstgöring är förlagd
till annan ort, med 12 procent å kontant aflöning,
dock icke i något fall till högre belopp än 500 kronor,
samt,
i hvad angår betjänte, med 25 procent å kontant
aflöning, om tjänstgöringen är förlagd till hufvudstaden,
men eljest med 20 procent å sådan aflöning.
2:o) Ingår i aflöningen bostads- eller boställsför
-
76
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
män in natura, skall det enligt nästföregående moment
beräknade lönetillägget minskas med ett belopp, motsvarande
10 procent af de kontanta aflöningsförmåner,
hvarå tillägget beräknats.
3:o) Från åtnjutande af extra lönetillägg undantagas,
förutom häradshöfdingarna och de tjänstemän,
åt hvilka beredts tillfällig löneförbättring för år 1910,
a) de tjänstemän, hvilkas aflöningsförmåner af
statstjänst för innevarande år uppgå till högre belopp
än 7,700 kronor eller, om deras tjänstgöring är förlagd
till annan ort än Stockholm, 7,500 kronor; skolande,
ifall nämnda aflöningsförmåner öfverstiga 7,000
kronor, det extra lönetillägget i intet fall utgå med
högre belopp än som svarar mot skillnaden mellan
7,700 kronor eller, om tjänstemannen har sin tjänstgöring
förlagd till landsorten, 7,500 kronor, å ena,
samt förenämnda aflöningsförmåners belopp, å andra
sidan,
b) de tjänstemän, livilkas inkomst af arbete, det
extra lönetillägget oberäknadt, under år 1909 af vederbörande
taxeringsmyndigheter uppskattas till högre
belopp än 7,700 kronor eller, om deras tjänstgöring
är förlagd till annan ort än Stockholm, 7,500 kronor;
skolande, ifall nämnda inkomster öfverstiga 7,000
kronor, det extra lönetillägget i intet fall utgå med
högre belopp, än som svarar mot skillnaden mellan
7,700 kronor, eller, om tjänstemannen har sin tjänstgöring
förlagd till landsorten, 7,500 kronor, å
ena, samt förenämnda inkomsters belopp, å andra
sidan,
c) de tjänstinnehafvare, hvilkas aflöningsförmåner
vid 1901, 1902, 1903, 1904, 1905, 1906, 1907, 1908
eller 1909 årens riksdagar ny- eller omreglerats efter
andra grunder än dem, som följts vid de äldre staternas
fastställande.
4:o) Extra lönetillägg må allenast tilläggas tjänstemän
och betjänte, livilkas aflöning blifvit af Konung
och Riksdag till siffran bestämd eller eljest utgår efter
af Riksdagen pröfvade grunder.
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
77
5:o) Extra lönetillägg beräknas endast å aflöningsförmåner,
Indika utgå af statsmedel. Där aflöning
bestrides dels af statsmedel, dels ock af andra medel,
beräknas extra lönetillägg endast å den del däraf,
som utgår af statsmedel, dock att åt lärare och tjänstemän
vid universiteten extra lönetillägg må beräknas
å hela det belopp, hvartill aflöningen blifvit, på sätt
i nästföregående moment sägs, bestämd att minst
uppgå, utan afseende därå att till bestridande af
universitetens utgifter användas jämväl andra medel
än statsmedel.
6:o) Extra lönetillägg beräknas å följande slag
af aflöningsförmåner:
lön;
tj änstgöringspenningar;
kontant bostads- och inkvarteringsersättning;
arfvode;
med lön likställdt lönetillägg; samt
dagaflöning vid flottan.
7:o) Extra lönetillägg till den, som af statens
medel åtnjuter lön eller arfvode för två eller flera
befattningar, utgår endast för eu af dessa, nämligen
för den, som medför högsta aflöningen, eller, därest
denna på mer än ett ställe är lika, för den af dem,
till hvilken han först blifvit befordrad; samt
8:o) Extra lönetillägget anses tillhöra lönen.
Utredning angående ordnandet af kreditförhållandena för
det mindre och medelstora jordbruket.
72:o) I eu inom Andra kammaren väckt, till jordbruksutskottet
remitterad motion, nr 123, har herr K. Karlsson i Mo föreslagit, att
Riksdagen ville besluta en skrifvelse till Kungl. Maj:t med begäran
om utredning och förslag till ordnande af kreditförhållandena för det
mindre och medelstora jordbruket samt för detta ändamål ställa till
Kungl. Maj:ts förfogande ett belopp af 10,000 kronor.
Motion.
78
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
Öfver denna framställning kommer utskottet att framdeles under
Riksdagen afgifva yttrande; livilket utskottet ansett sig nu böra för
Riksdagen
anmäla.
Stockholm den 8 mars 1910.
På jordbruksutskottets vägnar:
THEODOR ODELBERGl.
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
79
Reservationer:
Vid punkt 5 (ang. skogsväsendet):
af herran D. Persson och G. Jansson;
af herrar E. G. Ii. Åkerlund, N. Persson, grefve IL G. Hamilton,
G. A. E. Kronlund och G. G. Barthelson, hvilka ansett, att utskottet
under inom. I bort hemställa,
att Riksdagen måtte, med bifall till såväl Kung!.
Maj:ts förslag som äfven de af herrar G. M. H. Ekelund
och A. Ekman i ämnet väckta motioner, i den
för skogsstaten gällande stat uppföra ytterligare sex
jägmästarbefattningar med de af Kungl. Maj:t och
nämnda motionärer föreslagna löneförmåner och i
sammanhang därmed nedsätta de i samma stat uppförda
resepenningar till jägmästaren i Tjusts revir,
nu 700 kronor, med 100 kronor till 600 kronor;
i anledning hvaraf det bestämda anslaget för skogsstaten borde
höjas med ytterligare 4,900 kronor och uppställningen af anslaget till
skogsväsendet i enlighet därmed jämkas.
vid punkt 14 (ang. Fredrika-Bremerförbundets landthushållningsskola
vid Rimforsa): ö
af grefve B. G. Hamilton och herr G. A. E. Kronlund;
vid punkt 31 (ang. åtgärder för höjande af det mindre jordbruket)-
af herr G. Jansson.
j Det1 s]ju11!'' h;ir antecknas att herr E. A. Lindblad icke deltagit i
förestående hufvudtitels behandling inom utskottet äfvensom att herr
G. Jansson icke närvarit vid behandlingen af punkten 14.
80
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
Bil
Tabell öfver ordinarie ansiage
1910 års riksstat anslår:
Indelning och därmed jämförlig
Anvisning
anvisning på förslag.
Summa.
i kontant.
—
Friheter.
Ersättningar.
Kronor.
ö.
Kronor.
ö.
Kronor.
ö.
Kronor.
ö.
17,000
_
17,000
— 1
53,700
—
- -
—
- -
—
53,700
-I
57,600
_
- -
—
- -
—
57,600
— 1
347,900
347,900
— 1
86,200
86,200
_ 1
4,500
_
- -
_
- -
—
4,500
—
54,500
—
—
—
- -
—
54,500
— 1
290,800
__
—
_ _
_
290,800
-
82,900
—
- -
—
— —
—
82,900
—0
291,050
—
1,070
—
- -
—
292,120
—!]
30,000
—
- -
—
—
—
30,000
25,000
—
- -
—
—
—
25,000
68,000
—
- -
—
- -
—
68,000
159,000
1
159,000
j
Trpt| l,568,150j—| 1,070
Jordbruk
Bestämdt anslag:
till landtbruksinstituten m. m.
Ökas med ............................
Nuvarande belop
Förslagsanslag:
till understöd åt landtmannaskolor
åt krononybyggare, förslagsanslag
Ökas med
tafvelns förbättrande, reservationsanslag (dära
förekommande och hämmande af smittosamm
omänstyrelsen. Nuvarande belopp.........
Ökas med .................................................
[Skogsväsendet:
Bestämdt anslag:
För skogsstaten. Nuvarande belopp.
Ökas med .........................................
—--|—! 1,569,2201
Af Kungl. Maj:t föreslaget belopp, hvaröfver utskott
Jordbruksutskottets Utlåtande År 1.
81
Litt. A.
under riksstatens Nionde hufvudtitel.
departementet.
nanngar:
297,900: - 9,000: — 306,900:
...................... 50.000:-
356.900:
belopp....................................................... 54,500:
.................................................................... 137.000:
nanngar
särskild! 160,000 kronor till prisbelöningar af hästar)
sjukdomar bland husdjuren, förslagsanslag .............
159,000: —
1 6,000: —
1,113,500:
26,800:
1,140,300:
Förslag till blifvande riksstat:
Anvisning i
kontant.
[Indelning och därmed jämförlig
anvisning på förslag.
Friheter. ] Ersättningar, j
Summa.
Kronor. ö. Kronor, ö. Kronor, ö. i Kronor.
17,000
53,700
57,600
356,9001—1 —
86,200''— —
4,500!-
91,500
290,800
82.900
291,050
30.000
25.000
68.000
165,000
1,070
Transport 1,140,300: —
framdeles kommer att afgifva särskild! yttrande.
Bih. till Biksd. Prot. 1910. 8 Sami.
1,620,150-
l,070■
17,000!—
53,700, —
57,600''—
356,900
86.200
4,500
91,500
290,800
82,900
292,120
30.000
25.000
68.000
165,000
|—| 1,621,220;—
1 Höft.
11
82
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
1910 års riksstat anslår:
j Anvisning i
| kontant.
■■
Indelning och därmed jämförlig
anvisning på förslag.
Summa.
Friheter. 1 Ersättningar.
Trpt
Kronor.
1,568,150
4,194,000
12,0001
585,400)
63,000;
50,000-
220,800
80,200
10,830
215,000
354
1,000.000
9,564
175.000
100.000
100,000
40,463
10,000
Kronor.
1,070
ö.
Kronor.
ö. | Kronor.
-| 1,569,220
6,635
25
1,664
S:a 8,384,7611-
7,730j —j 1,664
ö.
4,194,000
12,000
535,400
63.000
50.000
För statens skogsläroverk. Nuvarande belop
Ökas med ...........................................................
Förslagsanslag:
Till ålderstillägg åt personalen vid skogsstate
Reservationsanslag:
Till enskilda skogsundervisningen ........................
Till kronoskogamas förvaltning och befrämjande
mänhet. Nuvarande belopp ...........................
Ökas med ............................................................
220,800
80,200
19,129
215,000
379
1,000,000
9,564
175.000
100.000
100,000
40,463
10,000
Till belöningar för rofdjurs dödande, förslagsansla
|Landtmäteristaten............................................................
.Skiften och afvittringar, förslagsanslag........................
{Utflyttningshjälp efter skiften, förslagsanslag ............
Rikets allmänna kartverk:
Bestämdt anslag:
Till allöningar ........................................................
Förslagsanslag:
Till ålderstillägg ...................................................
Reservationsanslag:
Till kartarbeten in. in.............................................
Sveriges geologiska undersökning ................................
Gästgifvares friheter........................................................
Bidrag till skjutsentreprenader, förslagsanslag............
Färjor och färjekarlar....................................................
Bidrag till vägunderhållet på landet, förslagsanslag.
Ökas med ....................................................................
-Fattigvården i Stockholm och landsorten....................
-Fattigvården i allmänhet, förslagsanslag ....................
- Ålderstillägg, förlag sanslag............................................
- Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ........
- Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslags
-''Extra
utgifter, reservationsanslag ................................
8,394,155
Af Kung!. Maj:t föreslaget belopp, hvaröfver utskottet
Af motionär „ „ „ „
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
83
Transport
89,050: —
7,750: —
ch skogsläroverken........
f skogsväsendet i all
.
.............. 2,873,850: —
............... 359,450: —
Nuvarande belopp........
anslag.
1,140,300:
96,800:
7,600:
1,237,100:
110,000:
3,233,300: — 3,240,900: —
67,900: —
21,400: —
131,500: —
1,000,000: ■
2 1,000,000:
Summa
Förslag till blifvande riksstat:
Anvisning
kontant.
Indelning och därmed jämförlig
anvisning på förslag.
Friheter. Ersättningar.
Summa.
Kronor.
ö.
Kronor.
ö.
Kronor.
ö.
Kronor.
ö. i
1,620,150
1,070
1,621,220
I
•
4,588,000
4,588,000
_
12,000
—
---
—
- -
—
12,000
535,400
—
535,400
—
1 63,000
—
63,000
_
50,000
50,000
~
/
220,800
220,800
80,200
—
80,200
—
10,830
—
6,635
—
1,664
—
19,129
—
215,000
—
215,000
—
354
—
25
—
— —
—
379
—
2,000,000
_
_ _
_
_ _
_
2,000,000
_
9,564
—
9,564
—
175,000
—
175,000
—
100,000
—
- -
—
- -
—
100,000
—
100,000
—
100,000
—
40,446
—
- -
—
- -
—
40,446
—
10,000
—
— —
—
—
—
10,000
—
! 9,830,744
—
7,730
—
1,664
9,840,138
framdeles kommer att afgifva särskildt yttrande.
84
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
Bil. Litt. B.
Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens
Nionde hufvudtitel.
1
Kronor.
Ö.
!
J ordbruksdepartementet.
Jordbruksdepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli:
Till provisorisk lönereglering för befallningshafvande i jordbruks- departementet, förslagsanslag .................................... *) 6,810: —
» aflöning åt ytterligare en kanslisekreterare ............ *) 5,050: —
i » arfvode åt en extra föredragande inom jordbruks- departementet m. m..................................................... *) 4,000: —
15,860
!
Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar:
Till undervisningsmateriell för landtbruks- och mejeri- institutet vid Alnarp.................................................... 3,000: —
» understöd åt mindre bemedlade lärjungar vid sådana
landtmannaskolor, som åtnjuta bidrag af statsmedel 10,000: —
» förhöjda understöd åt landtbruksskolorna i Väster-
norrlands, Västerbottens och Norrbottens län ........ 6.000: —
» beredande af statsbidrag åt Fredrika-Bremerför- bundets landthushållningsskola vid Rimforsa för ut- bildande af lärarinnor ................................................ 4,000: —
Bidrag till aflöning åt tolf kringresande jordbrukskonsu- lenter i Dalarne och i Norrland ............................... 30,000: —
Till bestridande af kostnader för byggnadsarbeten m. in.
vid Alnarps veterinärinstitution ................................ 6,400: —
59,400
Transport
75,260
—
*) Af Kungl. Maj:t föreslaget belopp, hvaröfver utskottet framdeles kommer att afgifva
särskild! yttrande.
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
85
Transport
Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.
Kronor.
Bidrag
Bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna
landtbruksmöten............................................................
Till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten............
» fortsatt uppehållande af de vid landtbruksinstitutet
vid Ultima samt landtbruks- och mejeriinstitutet vid
Alnarp inrättade anstalter för profning af maskiner
och redskap för landtbrukets behof ........................
Bidrag till underhåll af åtta kemiska stationer för jordbrukets
och näringarnas behof....................................
till underhåll af en för öfre Norrland afsedd
kemisk-växtbiologisk anstalt inom Norrbottens län
Till understöd åt frökontrollanstalter................................
> åtgärder för befordrande af den inhemska klöfver
och
gräsfröodlingen ....................................................
Bidrag till uppehållande af Sveriges utsädesförenings
praktiskt vetenskapliga verksamhet ........................
Till utbildande af eu stipendiat i boskapsskötsel och
m ej er ihushållning...........................................................
» anställande af en förste och en andre torfingenjör
samt tre torfassistenter................................................
» upprätthållande af en torfskola ................................
» understöd åt svenska mosskulturföreningen ............
Bidrag till åtgärder för höjande af det mindre jordbruket
Till anställande af en statskonsulent för det mindre jordbruket
..........................................................;.................
i ökadt statsbidrag till fortgående smörprofningar m. m.
» fjäderfäafvelns befrämjande ........................................
Bidrag till bildande och upprätthållande af afvelscentra
för nötboskap ................................................................
Till främjande af nötboskapsafveln i Norrbottens län ...
7,500:
12,500:
12,500
48.000
11,250
10.000
15.000
25.000
1.500
25.000
7.000
35.000
267,500
6.500
16.000
20,000
17,000
5.000
Hästafvelns förbättrande:
Till bestridande af kostnad för extra personal vid Flyinge hingstdepå
Befrämjande af husslöjden:
Till anställande af en andre instruktör i husslöjd och personligt
ålderstillägg till andre instruktören Jonas Wallander .............
75,260^
542,250;
1.630
3,500
Transport \ 625,640;-
86
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
Fiskerinäringens understöd:
Till underhålls- och driftkostnad för ett fartyg för hydrografisk-
biologiska undersökningar af de Sverige omgifvande
hafven samt för tillsyn och bevakning
vid Sveriges hafsfisken ................................................
» försäkring af fartyget Skagerak................................
» utförande af hydrografisk-biologiska undersökningar
af de Sverige omgifvande hafven ............................
Bidrag till anordnande af undervisningskurser i navigation
för bohuslänska fiskare.......................................
Till understöd åt södra Sveriges fiskeriförening ............
» bestridande af underhålls- och driftkostnader för
ett fartyg för fiskeriadministrationens behof............
» anställande af undersökningar öfver möjligheten att
genom fiskodling i större skala befrämja fiskets utveckling
inom mellersta Sveriges Östersjöområde
ytterligare kostnader för vissa
fiske- och mindre hamnar............
undersökningar
af
34,000: —
5,200: — I
26,100: — j
2,250: — !
15,500: -
7,500: -
1,900:
6,000:
Hydrografiska undersökningar af Sveriges färskvatten:
Till uppehållande af verksamheten vid hydrografiska byrån .samt
för verkställande af hydrogeologiska specialundersökningar.....
Den lokala förvaltningen af statens jordbruksdomäner:
Till aflöning åt domänintendenter
35,500: —
» resekostnader vid domänförvaltningen, förslagsanslag 45,000: —
Skogsinstitutet:
Till anställande af extra lärarkrafter vid skogsinstitutet.
Landtmäteristaten:
Till bestridande af kostnaderna för vissa af distrikts
landtmätarne
företagna tjänsteresor, förslagsanslag 30,000: —
’• 31 '' 1 '' '' .....................................*)33,300: —
landtmäteriundervisningen.
Kronor.
Transport) 625,640
o.
98,450
53,000
80,500
8,000
63,300
Transport] 928,890]—j
*) Af Kung!. Maja föreslaget belopp, hvaröfver utskottet framdeles kommer att afgifva särskildt
yttrande.
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1
87
j
Kronor.
Ö.
Transport
928,890
Rikets allmänna kartverk:
Till
anställande af ökad civil personal vid rikets all- männa kartverk, namngranskning m. m.................
21,600: -
»
förhöjning af arfvodena åt de vid det ekonomiska
kartverket anställda kvinnliga ritare och biträden
1,000: —
anställande af ökad personal m. in. vid rikets all- männa kartverks geodetiska afdelning ....................
25,950: —
anskaffande af instrument och inventarier vid rikets
allmänna kartverks geodetiska afdelning ................
2,700: —
51,250
_
Sveriges geologiska undersökning:
Till bestridande af kostnaderna under år 1911 af Sveriges
geologiska undersöknings fältarbeten och för ut-
1 j>
gifvande af därpå grundade kartor m. m.................
verkställande af nybyggnad för Sveriges geologiska
36,000: —
undersökning ................................................................
134,000: -
170,000
— 1
,
Vägunderhållet på landet:
Till bestridande af statsverkets andel i kostnaden för
vägdelningar, förslagsanslag........................................
understöd åt synnerligt betungade väghållningsdistrikt
35,000: -
i
150,000: —
185,000
—
Diverse anslag:
Till förekommande och hämmande af tuberkelsjukdomar
hos nötkreaturen ........................................................
120,000: —
understödjande af myrutdikningar och vattenaftapp- ningar inom Västernorrlands, Jämtlands, Väster- bottens och Norrbottens län (norrländska afdiknings- anslaget)........................................................................
700,000: -
2»
understödjande af sådana myrutdikningar och vatten- aftappningar inom öfriga delen af riket, hvilkas
ändamål är att minska frostländigheten för när- liggande byggd (allmänna frostminskningsanslaget)
200,000: -
»
afdikningar å kronans skogar i de norrländska länen
och i Kopparbergs län................................................
150,000: -
Transport 1,170,000: —
1,335,140
—
88
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 1.
Kronor.
Transport 1,170,000:
Bidrag till bestridande af kostnaderna för uppehållande
af skogsvårdsstyrelsernas verksamhet .................... 67,500:
Till skogsodlingens befrämjande........................................ 100,000:
» beredande under år 1911 af bidrag till egnahemslåneförmedlare
för betäckande af för dem genom
lånerörelsen uppkommande kostnader och möjliga
förluster, förslagsanslag
1,335,140
» lindring af fraktkostnaderna vid transport å järnväg
af kalk, kalkstensmjöl och märgel för jordbrukets
behof, förslagsanslag....................................
» befrämjande af afsättning i främmande länder af
alster af svenska landtbruket och dess binäringar
äfvensom fiskerinäringen............................................
» bestridande af, kostnaden för Sveriges deltagande
uti internationella landtbruksinstitutet i Rom........
Bidrag till bestridande af femte internationella mejerikongressens
hållande i Stockholm år 1911 ............
Till understöd åt svenska fattigvårdsförbundet ............
» betäckande af åtskilliga af statskontoret förskottsvis
bestridda utgifter ................................................
» beredande af extra lönetillägg för år 1910 åt vissa
tjänstemän och betjänte i jordbruksdepartementet
samt därtill hörande ämbetsverk, för slagsanslag ....
» utredning angående ordnandet af kreditförhållandena
för det mindre och medelstora jordbruket
95,000:
300,000:
20.000:
5,000:
12,000:
8,000:
211,922:
15,000:
*) 10,000:
2,014,422
Summa; 3,349,562j
-
*) Af motionär föreslaget belopp, hvaröfver utskottet framdeles kommer att afgifva särskildt
yttrande.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1910.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.