Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning af väckt motion om kostnadsfri utstämpling af till försäljning afsedt virke inom skyddsskogsområde.

1910-02-18 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1910:21, Utlåtande i anledning af väckt motion om kostnadsfri utstämpling af till försäljning afsedt virke inom skyddsskogsområde.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 21.

1

Nr 21.

Ankom till Riksdagens kansli den 18 febr. 1910 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning af väckt motion om kostnadsfri utstämpling

af till försäljning afsedt virke inom skyddsskogsområde.

(2. A.)

I en inom Andra kammaren vackt, till jordbruksutskottets förberedande

behandling öfverlämnad motion (nr 68) har af herr J. Ström i Transtrand

in. fl. hemställts, att Riksdagen måtte besluta sådan ändring eller sådant

förtydligande af § 1 i lagen den 24 juli 1903 angående skyddsskogar, att

ägare till skog och skogsmark inom skyddsskogsområde måtte kostnadsfritt

få utstämpladt där befintligt och för försäljning afsedt virke.

Till stöd för sin hemställan hafva motionärerna anfört följande:

>,I lagen af den 24 juli 1903 angående skyddsskogar heter det i 1 §,

»att annan utverkning än till husbehof må äga rum ondast efter utsyning,

som på statens bekostnad af skogsstatens tjänstemän verkställes».

Denna bestämmelse har hittills tolkats så, att ersättningen till jägmästaren

skall utgå af statsmedel, men jordägaren själf vidkännas kostnaden för

nödig handtlangning. Denna kostnad blir i de flesta fall ganska kännbar

för jordägaren, enär flere man måste biträda vid förrättningen, som

annars skulle taga jägmästarens tid alltför länge i anspråk. Lagbestämmelsen

i detta fall har emellertid tolkats så, att utsyning visserligen skall

vara för jordägaren afgiftsfri, men icke utstämpling af träden. Oss synes

emellertid utsyning icke kunna göras på annat sätt än medelst de särskilda trädens

utmärkande, d. v. s. stämplande; ty, på annat sätt förfaret, blefve det

omöjligt att efteråt kontrollera afverkningen, såsom omfattande endast ti 11- latna träd. Tolkningen af § 1 att sålunda skilja mellan utsyning och

utstämpling synes därför oriktig och jordägaren alltså vara berättigad erhålla

kostnadsfri utstämpling af de träd, som han på sitt inom skyddsskogar

belägna skifte äger att för afsalu uttaga.

Då skogsägaren dessutom lider eu afsevärd inskränkning i dispositionsrätten

af sitt inom skyddsskogsområdet belägna skogskifte, och det i

väsentlig del för att befrämja äfven det allmännas bästa, bör han åtminstone

vara befriad från betydande extra utgifter för att tillgodogöra sig

endast en del fullmogna träd, under det eu annan skogsägare, hvars skogsBih.

till Riksd. Prof. 1910. 8 Sami. 6 Käft. (Nr 21.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 21.

Utskottets

yttrande.

mark kanske är angränsande, men liggande utom skyddsskogsområdet, utan inskränkning

helt disponerar alla: ty för så vidt skydsskogen skall motsvara

sitt ändamål, måste ovillkorligen på ett skyddsskogsområde ock synnerligast

vid fjällgränsen många för afverkning mogna träd af ägaren vid drifningar

kvarlämnas till skydd för den uppväxande skogen ock till gagn således

ej Mott för det skiftet, utan på samma gång äfven för andra, som

icke kesväras af sådana inskränkningar.

Hade skogen ock skogsmarkens gradering ock därpå grundad fördelning

af skogsskiften joi’dägarna emellan skett efter skyddsskogslagens tillkomst,

så att nödig känsyn vid storskifte eller laga skifte kunnat tagas

till denna omständighet, så kade ingen orättvisa drakkat den ägare, som

fått sitt skifte utlagdt inom skyddsskogsområdet; men när så icke är förkållandet,

utan den skogstrakt, som efteråt fallit inom skyddsskogsområdet,

vid allmänt skifte tilldelats utan inskränkning i rätten att få använda allt

därinom befintligt gagnvirke, då bör ägaren åtminstone icke drabbas af

ytterligare extra kostnader för att kunna tillgodogöra sig hvad kan numera

enligt lagen om skyddsskogar äger rätt att uttaga.»

Genom ofvannämnda lag den 24 juli 1903 angående skyddsskogar

kar i det allmännas intresse till skydd mot flygsandstält ock fjällgränsens

nedgående gjorts den afsevärda generella inskränkning i enskildes

dispositionsrätt öfver dylika skogar, att annan afverkning än till kusbekof

får äga rum endast efter utsyning af skogsstatens tjänstemän. För att

inskränkningen icke skulle blifva alltför betungande för skogsägarna kar

emellertid stadgats, att utsyningen skulle ske på statens bekostnad.

Såsom motionärerna anfört, kar sistnämnda stadgande vid tillämpningen

tolkats sä, att visserligen utsyningen men däremot icke stäm,plingen

af träden skulle vara för jordägaren afgiftsfri.

Hetta framgår ock af ett af Ivungl. Maj:t. den 11 maj 1906 afgjordt

ärende, däri följande förekommit:

Två skogsägare, som efter kungörelse af länsstyrelsen i Jämtlands län

fingo inställa en pågående afverkning å områden, kvilka enligt kungörelsen

skulle anses såsom skyddsskogsområden, tillkandaköllo vid en sedermera på

deras begäran af skogsstatstjänstemän verkställd utsyning nödigt kandtlangningsmanskap.

Under åberopande af 1 § i skyddsskogslagen begärde skogsägarna

därefter kos Kungl. Maj:t ersättning för kandtlangarnas aflöning.

I anledning af denna ansökning yttrade på grund af remiss nämnda

länsstyrelse, att ordalagen i nyssnämnda § innefattade en ovillkorlig bestämmelse

därom, att hela utsyningskostnaden skulle gäldas af staten, således

icke blott den ersättning, som tillkomme vederbörande skogstjhus tern än,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 21.

3

utan äfven förekommande kostnader för den handtlangning, som nämnda

tjänstemän ansåge sig behöfva och om hvars anskaffande det syntes åligga

dem att draga försorg. Enär utsyningen ej vore fullbordad därmed, att

skogstjänstemannen utpekade de träd inom skyddsskogsområdet, som finge

afverkas, utan dessa träd också måste för kontrollens skull förses med ett

särskild! märke, hvartill haudtlangningsmanskap erfordrades, men af de

betänkanden och framställningar, som föranledt lagens utfärdande, icke

syntes framgå, att en fördelning af utsyningskostnaden mellan staten och

skogsägaren varit af lagstiftaren åsyftad, kunde länsstyrelsen icke finna

annat än att skogsägarna hade fullt fog för sitt yrkande.

Domänstyrelsen som jämväl hördes i frågan, hade däremot en annan

uppfattning. Under framhållande att frågans afgörande i ena eller andra

riktningen skulle i betraktande af den stora mängden af utsyningstagare å

skyddsskogarne medföra vidtgående följder, gjorde styrelsen gällande en

bestämd skillnad mellan de två begreppen utsyning och stämpling. Detta

skulle framgå bland annat ur § 19 i instruktionen för skogsstaten den 29

november 1889 samt §§ 46 och 49 i förordningen den 26 januari 1894

angående hushållningen med de allmänna skogarne i riket.

I detta afseende anförde domänstyrelsen vidare, att i kungl. brefvet

den 29 november 1889 angående ny reglering af skogsstaten m. m.

omförmäldes utsyningsafgifter såsom bestående i vissa afgifter för hvarje

åt därtill berättigad å t. ex. kronohemman, nybygge och skattehemman

med inskränkt dispositionsrätt öfver skogen utsynadt bjälk- eller sågtimmerträd,

men att därförutom nödig handtlangning skulle enligt § 56 mom.

1 i 1894 års förberörda skogsförordning bekostas af utsyningstagaren.

Äfven i den samtidigt med skyddsskogslagen utfärdade förordningen angående

åtgärder till förekommande af öfverdrifven afverkning af ungskog inom

Västerbottens och Norrbottens län gjordes åtskillnad mellan utsyning och stämpling.

Utsyning eller åtgärden att utvisa, hvad som finge afverkas, utfördes af

skogstjänstemannen själf och erfordrade icke handtlangning, hvaremot till

stämplingen, vid hvilken de utsynade träden åsattes märken medels stämpelhammare,

tydligtvis behöfdes manskap; och det vore kostnaden för aflönande af

detta stämplingsmanskap, hvarom i ärendet vore fråga. Då § 1 af skyddskogslagen

innehölle, att utsyning skulle verkställas på statens bekostnad af skogsstatens

tjänstemän, borde detta endast innebära, att staten bekostade ersättningen

till dessa tjänstemän, men icke att staten bekostade jämväl den

till stämplingen erforderliga handtlangningen; och som domänstyrelsen därföre

ansåge, att ansökningen saknade stöd i lagen, afstyrkte styrelsen

bifall till densamma.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 21.

I öfverensstämmelse med hvad domänstyrelsen sålunda hemställt, fann

Kungl. Maj:t icke skäl bifalla ansökningen.

Enligt utskottets uppfattning var vid skyddsskogslagens tillkomst

afsedt att gifva lagen en sådan affattning, att kostnaderna för de ur kontrollsynpunkt

erforderliga åtgärderna vid hushållningen med skyddsskogarna

skulle helt och hållet gäldas af staten. Af ofvan anförda fall framgår

emellertid, att den gifna lagbestämmelsen i ämnet blifvit föremål för olika

tolkning af myndigheterna, i det att domänstyrelsen gjort skillnad mellan

olika slag af sådana kontrollåtgärder, hvilken uppfattning vunnit KungL

Maj:ts godkännande, men en länsstyrelse ansett att lagens uttryck icke

innebure en dylik åtskillnad. Då det synes vara öfverensstämmande med

billighet och rättvisa, att de enskilda skogsägarne ej drabbas af kostnader

för kontrollåtgärder, som föreskrifvits uteslutande i det allmännas intresse,

är enligt utskottets mening en förtydligande ändring af lagen uti ifrågavarande

hänseende erforderlig.

Utarbetandet af förslag härtill, som motionärerna ansett böra ankomma

på utskottet, torde emellertid lämpligen böra öfverlämnas till Kungl. Maj:t.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen, i anledning af herr J. Ströms

m. fl. ifrågavarande motion, må i skrifvelse till Kungl.

Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte låta utarbeta

och för Riksdagen framlägga förslag till sådan ändring

af lagen den 24 juli 1903 angående skyddsskogar,

att den skogsägare däri medgifna frihet från kostnad

för utsyning äfven må omfatta kostnad för stämpling.

Stockholm den 18 februari 1910.

På jordbruksutskottets vägnar:

THEODOR ODELBERG.

Reservation

af herrar A. T. Odelberg, P. Paulson, Aaby A. W. Ericsson, P. O. hunden,

N. Persson, C. G. Barthelson och A. Magnusson, hvilka ansett, att

utskottet bort hemställa,

att herr J. Ströms m. fl. ifrågavarande motion icke

måtte till någon Riksdagens vidare åtgärd föranleda.

O. L. Syanbäcks Boktryckeri, Stockholm 1910.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.