Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af vackt motion om bildande af en ny odling slånefond för kronotorpare i Västerbottens och Norrbottens lån. /T .

1910-04-05 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1910:44, Utlåtande, i anledning af vackt motion om bildande af en ny odling slånefond för kronotorpare i Västerbottens och Norrbottens lån. /T .

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

tJordbruksutskottets Utlåtande Nr 44.

1

Nr 44.

Ankom till Riksdagens kansli den 5 april 1910 kl. 2,30 m.

Utlåtande, i anledning af vackt motion om bildande af en

ny odling slånefond för kronotorpare i Västerbottens och

Norrbottens lån. /T . ,

(I. A.)

Uti en inom Andra kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad

motion (ur 69) har herr E. F. Hellberg hemställt, att Eiksdagen ville besluta

att bemyndiga riksgäldskontoret att under år 1911 i mån af behof

tillhandahålla statskontoret ett belopp af högst femtio tusen kronor för

att utgöra eu fond under benämning kronotorparnes nyodlingslånefond,

hvarur lån finge utlämnas under af Kungl. Maj:t godkända villkor åt

kronotorpare i Västerbottens och Norrbottens län.

Till stöd för denna framställning har motionären anfört följande:

»Som bekant, hafva statsmakterna på initiativ af norrlandskommittén

inrättat en fond, afseende befrämjande af öfre Norrlands uppodling, den

s. k. norrländska nyodlingslånefonden. Den har under de få år, den funnits,

i afsevärd grad anlitats, särskildt inom Västerbottens län, och verkat

mycket godt.

Hushållningssällskapen fungera därvid, såsom kändt är, som låneförmedlare,

och det är ingalunda små risker, som dessa på så sätt ikläda

sig, i synnerhet som den borgen, som de olika låntagare prestera, ofta är

skäligen klen.

Västerbottens läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott beslöt

också sistlidne sommar att ej utlämna lån för nyodlingar till andra än

sådana, som skälfva äga den mark lånet afser. Förhållandet är, enligt

hvad jag inhämtat, detsamma i Norrbottens län.

Att ett sådant förhållande dock är mindre lyckligt, är uppenbart.

Men å andra sidan ansågs detta ofvan nämnda beslut för mycket välbetänkt

såväl för hushållningssällskapets egen skull som ock för borgensmännens,

som i de allra flesta fall äro hemmansägare. Ty det har ansetts

för mycket begärdt, att hushållningssällskapet eller enskilda hemmansägare

Bill. till Biksd. Prof. 1910. 8 Samt. 17 Höft. (Nr 44). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 44.

skola ansvara för både att odlingen verkställes och att de för densamma

af staten utlämnade medel återbetalas, då de utlånats för odling af statens

egen mark.

Men hvad som å andra sidan kan sägas vara absolut säkert är, att

nog behöfde äfven skogstorparne få tillgång till billiga lån, för torpens

uppodlande.

Senaste Riksdag beslöt vissa förbättringar för kronotorparne. Det

bidrag af 500 kronor, som de förut bekommit först sedan torpet afsynats,

höjdes då visserligen till 750 kronor att numera utbetalas successivt af

staten genom domänstyrelsens försorg till dem, som fått rättighet att slå

ned sina bopålar på kronomark. Men denna godtgörelse, som utgår af

statsmedel, räcker, som bekant, knappast till bostad och nödiga åbyggnader,

och det är ej att förutsätta, att eu sådan person skall vara i tillfälle att

af egna medel bidraga något; jag tror, att det skall blifva mycket svårt

att framdraga exempel på sådana fall.

Emellertid bör, eller rättare sagdt måste, kronotorparen beredas

möjlighet att skaffa sig något rörelsekapital, om han skall lyckas slå sig

igenom och kunna lefva på sin torfva. Ett önskemål måste därför vara,

att äfven kronotorpare kunde beredas möjlighet att bekomma lån för nyodling,

ja, jag går så långt, att jag anser det vara ett lifsvillkor för dem.

Hvad som är säkert är, att något bör göras för att försöka hjälpa fram

äfven denna form för egnahemsanläggningar, som kallas kronotorp.

Därigenom att hushållningssällskapen i Västerbottens och Norrbottens

län icke anse sig kunna bevilja lån åt kronotorpare ur den norrländska

nyodlingslånefonden, har kronotorparen kommit i en sämre ställning än

andra jordbrukare; om kronotorparen skall kunna reda sig på sin torfva,

måste han beredas möjlighet att göra densamma grön; tidsandan går ju

numera också i den riktningen att söka bereda egna hem åt så många

som möjligt; och kronotorparen har nog sin mission att fylla, äfven han.

Men möjligheten till billiga lån för nyodlingar å torpen bör öppnas, och

detta anser jag skulle bäst ske därigenom, att en särskild fond bildades

enbart för detta ändamål.

Denna fond skulle stå under förvaltning af statskontoret. Lån från

fonden skulle utgå endast för nyodlingar å kronotorp, efter upprättad plan

och kostnadsförslag för odling, samt må ej utgå med högre belopp än

hälften af den beräknade kostnaden för nyodlingen, och under alla omständigheter

ej till mera än 500 kronor. Lånen utlämnas succesivt, t. ex.

med eu tredjedel vid utfärdandet af förbindelse å penningarna och arbetet,

eu tredjedel, när hälften af odlingsarbetet blifvit utfördt, samt återstoden,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 44.

3

när bevis om detsamma» fullbordande lämnats. Detta för att göra den

risken för staten så ringa som möjligt, att penningarna användts för

torparens behof, utan att odlingen blifvit verkställd. Plan och kostnadsförslag

böra upprättas af i jordbruk kunnig person, och låneansökan med

dennes förord ingifvas till Kung!. Maj:ts befallningshafvande, som förmedlar

lånet. Tillsyn och kontroll öfver att odlingen verkställes enligt

den upprättade planen utöfvas af jägmästare eller kronojägare, som äfven

utfärda de erforderliga intygen om arbetets fortskridande och fullbordande.

A lånet, som bör vara räntefritt åtminstone ett år efter medlens lyftande,

lämnas skuldförbindelse, men med de bestämmelser angående följderna af

försummelse att verkställa odling eller göra föreskrifna afbetalningar, som

af vederbörande må befinnas nödiga. Förbindelsen torde ock helst böra

vara sådan, att den äfven gäller eventuell ny innehafvare af torpet, då ju

genom lånet detsamma förbättrats och afkastningen höjts. Lånet löper med

tre procents ränta och årlig amortering, på samma sätt som lån ur norrländska

nyodlingslånefonden, och inbetalningarna upptagas å debetsedlarna.

Detta är några tankar om, huru det möjligen kunde och borde ordnas.

Men törhända finnes det ännu bättre sätt att lösa denna viktiga fråga;

erfarenhet och tillräcklig sakkunskap lära nog finnas att tillgå hos våra

vederbörande.»

Med de i motionen omförmälda kronotorparna torde afses innehafvare Utskottet.

af sådana lägenheter, som upplåtits enligt kung!, skrifvelsen till domänstyrelsen

den 29 maj 1891 angående upplåtande af odlingslägenheter å

kronoparker i Norrbottens län, kungl. kungörelsen den 27 maj 1904

angående upplåtande af odlingslägenheter å kronoparker i Västerbottens

och Norrbottens län samt kungl. kungörelsen den 18 juni 1909 angående

upplåtande af odlingslägenheter å kronoparker och öfverloppsmarker i de

sex nordligaste länen. Enligt nämnda kungl. skrifvelse voro dessa upplåtelser

hufvudsakligen att betrakta såsom ett medel för åstadkommande af

förbättrad vård af kronoskogarna, hvarest lägenheterna, de s. k. skogstorpen,

förlädes. Sålunda var för skogstorparen stadgad viss skyldighet att utföra

bevakningstjänst och, mot skälig ersättning, andra å skogen erforderliga

arbeten efter vederbörande skogstjänstemans anvisning. I de senare författningarna

modererades af vissa anledningar upplåtelsevillkoren, så att

stadgandet om skyldighet för lägenketsinnehafvaren att åt kronan utföra

arbete å skogen borttogs. Till grund för upplåtelserna — äfven för dem

enligt sistnämnda kungörelse — låg dock alltjämt en sträfvan att å skogarna

bereda tillgång å för deras skötsel och vård nödig arbetskraft. I

öfverensstämmelse härmed torde en icke oväsentlig del af ifrågavarande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 44.

lägenhetsinnehafvares inkomster härflyta från skogsarbetet. Deras ställning

som jordbrukare torde därför icke kunna anses vara sådan, som

motionären synes hafva uppfattat densamma, nämligen att de skola »kunna

lefva på sin torfva», utan torde i åtskilliga afseenden förefinnas en väsentlig

skillnad mellan dem och de norrländska jordbrukare, som uteslutande

ägna sig åt jordbruket, så icke minst beträffande behofvet af nyodlingslån.

I alla händelser torde lägenhetsinnehafvarnes lånebehof icke vara af den

betydelse, motionären uppgifver. Och detta så mycket mer som de för

anläggandet af sina lägenheter erhålla, utan återbetalningsskyldighet, eu i

penningar utgående odlingshjälp, hvilken enligt sistberörda kungörelse

höjts till 750 kronor. I fråga härom yttrar motionären, att »denna godtgörelse,

som utgår af statsmedel, räcker, som bekant, knappast till bostad

och nödiga åbyggnader». Visserligen har utskottet, då nyssnämnda kungörelse

ännu gällt endast kort tid, för sin del icke kunnat bilda sig något

på erfarenhet grundadt omdöme i berörda afseende. Men då lägenhetsinnehafvaren

äger att å skogen kostnadsfritt taga behöfligt virke till lägenhetens

åbyggnader och nödiga hägnader äfvensom gagnvirke till öfrig!

husbehof samt han väl själf bör utföra det för lägenhetens bebyggande

och uppodlande nödiga arbetet, torde enligt utskottets förmenande den

kontanta odlingshjälpen förslå jämväl till utförande af så mycket odlingsarbete,

att den af motionären åstundade nyodlingslånefonden icke kan anses

vara af behofvet påkallad.

På grund af hvad sålunda anförts och då, enligt hvad utskottet har

sig bekant, statsbidrag för utförande af odlingsföretag å lägenheter af nu

ifrågavarande slag beviljats från norrländska afdikningsanslaget, hvadan

alltså innehafvarna af sådana lägenheter icke, såsom motionären synes antaga,

äro uteslutna från möjligheten att, utöfver odlingshjälpen, af allmänna

medel erhålla understöd för nyodlingar, får utskottet hemställa,

att Riksdagen icke må bifalla herr Hellbergs förevarande

motion.

Stockholm den 5 april 1910.

På jordbruksutskottets vägnar:

THEODOR ODELBERG.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 44.

5

har anmälts

lund och S.

Reservation

af herrar G. Jansson, grefve It. G. Hamilton, G. A. E. KrönLinders,

hvilka ansett, att utskottet bort hemställa,

att Riksdagen, i anledning af herr E. E. Hellbergs

förevarande motion, ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t

anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes låta utreda, huruvida

och i hvilken form innehafvare af sådana odlingslägenheter,

som afses i kungl. skrifvelsen till domänstyrelsen

den 29 maj 1891 angående upplåtande af odlingslägenheter

å kronoparker i Norrbottens län, kungl. kungörelsen

den 27 maj 1904 angående upplåtande af odlingslägenheter

å kronoparker i Västerbottens och Norrbottens

län samt kungl. kungörelsen den 18 juni 1909 angående

upplåtande af odlingslägenheter å kronoparker och

öfverloppsmarker i de sex nordligaste länen, må kunna

komma i åtnjutande af lån af statsmedel för uppodling

af lägenheterna, samt därefter för Riksdagen framlägga

det förslag, hvartill utredningen må föranleda.

Bill. till likså. Prof. 1910. 8 Samt. 17 Hatt.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.