Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maf.t angående ordnande af kreditförhållandena för det mindre och medelstora jordbruket m. in.

1910-04-05 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1910:45, Utlåtande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maf.t angående ordnande af kreditförhållandena för det mindre och medelstora jordbruket m. in.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 45.

1

Nr 45.

Ankom til! Kiksdagens kansli den 5 april 1910 kl. 2,so e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl.

Maf.t angående ordnande af kreditförhållandena för det

mindre och medelstora jordbruket m. in.

(I. A.)

I en inom Andra kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad

motion, nr 123, har herr K. Karlsson i Mo föreslagit, att Riksdagen

ville besluta en skrifvelse till Kungl. Maj:t med begäran om utredning

och förslag till ordnande af kreditförhållandena för det mindre oeh medelstora

jordbruket samt för detta ändamål ställa till Kungl. Maj:ts förfogande

ett belopp af 10,000 kronor.

Till stöd för framställningen har motionären anfört följande:

»För den jordbrukande befolkningen i många delar af vårt land

möter det ofta stora svårigheter att anskaffa nödigt kapital för att

hålla sig uppe i existenskampen. Dessa svårigheter i förening med

dess i sig själf vackra sträfvan att förvärfva sig och förbättra sitt jordbruk

hafva tvingat den att använda sig af utvägar, som framkallat

betänkliga missförhållanden. Så har framför allt i Korrland bruket att

skaffa sig lån medelst växlar tagit en utsträckning, som innebär uppenbara

vådor för en sund ekonomi och ofta ledt till fullständig ruin. Man

skaffar sig i denna form icke blott driftkapital, utan äfven medel till

jordförbättringar, nybyggnader och annat. Och mången har icke kunnat

inse faran, förrän det varit för sent. Ku har emellertid detta, att an
Bih.

till Rikscl. Prof. 1910. 8 Sami. 18 Höft. (Nr 45) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 45.

vända sig af växlar, blifvit ett inrotadt missbruk, bvilket, som ofvan

framhållits, just förorsakats af svårigheterna att på annat sätt skaffa nödigt

kapital och som det därför fordras positiva åtgärder att aflägsna, i all

synnerhet som ett dröjsmål härutinnan också kan få betänkliga följder

för den själfständiga bondestammen i särskildt ifrågavarande landsända.

Den befolkningsgrupp det sålunda gäller bispringa, är icke enbart de mindre

jordbrukare, hvilkas fastigheter ligga inom det värdemaximum, som bestämts

för erhållande af egnahemslån, enär för dem redan mycket gjorts från

statens sida. Det är äfven och närmast för innehafvarne af så kallade

medelstora jordbruk som ett ingripande i och för ordnande af kreditförhållandena

är af nöden. Egnahemssträfvandena omfattas af befolkningen

med största intresse. Och de medelstora jordbruken äro eu af

de få former för egna hem, som kunna tillförsäkra sin brukare en någorlunda

säker utkomst. Men dessa medelstora jordbruk kunna ej komma

i åtnjutande af lån ur egnahemslånefonden, utan äro hänvisade till hypoteksföreningar,

privatpersoner eller banker. De bestämmelser, som gälla

för hypoteksföreningar, äro ej under nuvarande former särdeles lämpliga

och att få privatpersoner att ställa kapital till jordbrukares disposition

har varit rätt svårt och ofta förenadt med olägenheter på grund af de

uppställda, ofta ofördelaktiga villkoren. Det har sålunda endast återstått

bankerna som den enda utvägen.

Och om nu eu höjning af gränsen för lån af hypoteksföreningar

icke skulle kunna ifrågasättas, har jag tänkt, att en lånefond af staten

upprättades, ur hvilken under vissa betryggande villkor lån kunde lämnas

i syfte att skaffa vederbörande jordbrukare nödigt kapital. Detta skulle

kunna ordnas, utan att staten behöfde löpa någon afsevärd risk,

t. ex. genom kraftigt främjande af så kallade jordbrukskreditföreningar,

till hvilkas bildande ett beaktansvärdt förslag öfverlämnades den 1 december

1908 af kungl. landtbruksstyrelsen till Kungl. Maj:t, hvari anhölls om

proposition, att Eiksdagen ville för åren 1910—1919 till Kungl. Maj:ts

dispositiou ställa ett belopp af 10 miljoner kronor att såsom statslån

tilldelas sådana i och för lättare lånfång bildade föreningar, hvarvid

man dock måste se till att icke äfven där gränsen för lån af dessa sättes

för lågt för att af brukare å de medelstora jordbruken kunna anlitas.

Skulle förhållandena kunna ordnas äfven på annat fördelaktigt

sätt, är däremot ingenting att invända. Hufvudsaken är emellertid, att

något i det af mig angifna syftet blir gjordt.»

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 45.

3

Frågan om lättande af kreditförhållandena för jordbruket har under

den senare tiden vid flere tillfällen på grund af i ämnet väckta motioner

varit föremål för Riksdagens behandling, dock utan att hafva föranledt

någon Riksdagens åtgärd i själfva saken. Senast var frågan före vid

1906 års riksdag, då inom Andra kammaren motion väcktes om skrifvelse

till Kungl. Maj:t med begäran om utredning angående lämpligaste

sättet att bereda jordbruket utväg att anskaffa erforderligt driftkapital

och att härvid särskild uppmärksamhet måtte ägnas småbrukets behof

samt om föreläggande för Riksdagen af de förslag, hvartill en dylik utredning

kunde gifva anledning. Det tillfälliga utskott, som i anledning

af denna motion afgaf utlåtande, förklarade sig dela motionärernas mening

om behofvet af den ifrågasatta utredningen, men då denna angelägenhet

genom af hushållningssällskapens ombud år 1903 fattadt beslut redan

gjorts till föremål för Kungl. Maj:ts ompröfning, fann utskottet en begäran

om utredning i saken jämväl från Riksdagens sida näppeligen

vara behöflig eller lämplig samt hemställde därför, att motionen icke

måtte till någon kammarens åtgärd föranleda. Detta blef ock kammarens

beslut.

Med anledning af hushållningssällskapens ombuds berörda hänvändelse

till Kungl. Maj:t har landtbruksstyrelsen sedermera afgifvit utlåtande

och förslag i ämnet — det af motionären omförmälda förslaget,

genom jordbruksdepartementet utgifvet af trycket under titel Landtbruksstyrelsens

förslag af den 1 december 1908 angående ordnande af kreditförhållandena

för det mindre jordbruket. Till grund för förslaget ligger

en för ändamålet verkställd ingående utredning, omfattande, bland annat,

yttranden från hushållningssällskapens förvaltningsutskott samt en utaf

en sommaren 1906 särskild! för studerande af det mindre jordbrukets

kreditförhållanden i Danmark utsänd sakkunnig person afgifven detaljerad

redogörelse i nämnda afseende. I sitt utlåtande har styrelsen uppmärksammat

de af motionären påpekade i vårt land rådande mindre tillfredsställande

förhållandena på ifrågavarande område äfvensom de af

honom antydda uppslagen att åstadkomma förbättring däraf; och ehuruväl

styrelsen själf angifver sitt förslag afse det mindre jordbruket, äro

förslagets bestämmelser så affattade, att däri inbegripes jämväl jordbruk

af storlek, motsvarande hvad i allmänhet torde afses med medelstort

jordbruk.

Frågan har alltså nyligen i den omfattning, hvari motionären betraktat

densamma, varit föremål för utredning. På grund häraf och då

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 45.

det är att hoppas, att Kungl. Maj:t, som allt fortfarande har frågan under

pröfning, så fort ske kan kommer att förelägga Riksdagen det förslag,

som kan föranledas af den utredning i ämnet, som sålunda redan verkställts

eller må komma att ytterligare föranstaltas, får utskottet hemställa,

att Riksdagen icke må bifalla herr K. Karlssons

ifrågavarande motion.

Stockholm den 5 april 1910.

På jordbruksutskottets vägnar:

THEODOR ODELBERG.

Stockholm, Nya Tryckeri-Aktiebolaget, 1910.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.