Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om höjning af det i arets statsverksproposition äskade förslagsanslaget för bidrag till vägunderhåll å landet och om ändrad lydelse af 60 § i lagen den 23 oktober 1891 angående väghållningsbesvärets utgörande på landet.

1910-04-19 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1910:67, Utlåtande, i anledning af väckta motioner om höjning af det i arets statsverksproposition äskade förslagsanslaget för bidrag till vägunderhåll å landet och om ändrad lydelse af 60 § i lagen den 23 oktober 1891 angående väghållningsbesvärets utgörande på landet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 67.

1

Nr 67.

Ankom till Riksdagens kansli den 19 april 1910 kl. 8 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om höjning af det i

arets statsverksproposition äskade förslagsanslaget för bidrag

till vägunderhåll å landet och om ändrad lydelse af 60

§ i lagen den 23 oktober 1891 angående väghållningsbesvärets

utgörande på landet.

(2:a A.)

0 ^ en, in0m Andra kammaren väckt motion, nr 14, har grefve

1 f- Hamilton hemställt, att Riksdagen, i syfte att af uppskattade

kostnaden för underhållet af allmän väg, bro och färja 3/10 skola utgå

af statsmedel, ville besluta, att det af Kungl. Maj:t i'' statsverkspropo
i

nnnnnnUider m°nde h^Vudtitel11 för år 1911 äskade förslagsanslag å

! nnn nnn kronor ^ J?ldraS tdl vägunderhållet på landet höjes med

1,000,000 kronor till 2,000,000 kronor. ''

Till stöd för framställningen har motionären anfört följande:

• /Uti särskild vid denna riksdag afgifven motion har jag tillåtit

n]]% hemställa, att Riksdagen ville i skrifvelse till Kung]. Maj:t anhålla

att Kungl. Magt måtte låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag

därom, dels att kostnaderna för väghållningsbesvärets utgörande å

landet matte af staten öfvertagas eller af statsmedel bestridas, dels ock

att, under tiden, intill dess staten sålunda helt och hållit påtagit sig

vägunderhållet, grunderna för vägskattens beräkning måtte ändras^ viss

angitven riktning.

r ninå-!0rij *°r {°rra de*en a^ förslag har jag hufvudsakligen

tramhållit, dels att skatterna å landsbygden och ej minst vägskatten

Bih. till Riksd. Prof. 1910. 8 Sami. 29 Häft. (Nr 67—68).

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 67.

Utskottets

yttrande.

äro synnerligen dryga och mycket ojämnt fördelade inom olika orter,

dels ock att bland annat vägskatten vöre att betrakta mindre såsom ett

kommunalt besvär än som ett besvär af mera allmän beskaffenhet.

Vidare har jag påvisat, att denna senare synpunkt blifvit till sin riktighet

på sätt och vis bekräftad därigenom, att staten redan nu i ej ringa mån

lämnar medel till bestridandet af kostnaderna för vägunderhållet.

Enligt 60 § i väglagen utgå 3/20 af uppskattade kostnaden för

underhållet af allmän väg, bro och färja af statsmedel. För detta ändamål

har ock Kungl. Maj:t, i statsverkspropositionen under nionde hufvudtiteln

för år 1911 äskat ett förslagsanslag å 1,000,000 kronor. Af skal,

som återfinnas i min här ofvan omnämnda motion, anser jag emellertid,

att staten helt och hållet bör öfvertaga kostnaden för vägunderhållet på

landet, och finner därför, att staten redan nu, innan ännu definitivt

beslut därom hunnit fattas, bör i högre grad än hittills bidraga till berörda

kostnad, Statens bidrag bör åtminstone fördubblas och utgå med

3/ i stället för 3/20. Omförmälda förslagsanslag måste då höjasmed

1 000,000 kronor till 2,000,000 kronor- Likaså måste en ändring vidtagas’

i 60 § väglagen, och har jag för afsikt att i särskild motion göra

framställning därom.» . ,

Under förutsättning, att nyssnämnda motion vunne Riksdagens

bifall, har motionären vidare hemställt, i motionen nr 15, att Riksdagen

ville för sin del besluta, att 60 § i lagen den 23 oktober 1891 angående

väghållningsbesvärets utgörande på landet, sådant. detta lagrum

lydde enligt lagen den 20 juli 1905, skulle erhålla följande ändrade

lydelse, att träda i kraft från och med den 1 januari 1911:

Af uppskattade kostnaden för underhållet af allmän väg, bro och

färja lämnas tre tiondedelar af statsmedel. Därutöfver etc. (lika med

§:s lydelse enligt lagen den 20 juni 1905.)

Då 1891 års Riksdag till följd af enskilda motioner upptog

Kungl. Maj:ts till 1889 års Riksdag afgifna, men då ej godkända förslag

till lag om väghållningsbesvärets utgörande på landet, beslöt Riksdagen,

med godkännande i hufvudsak af grunderna i Kungl. Maj:ts

nämnda förslag, att tillägga ett nytt stadgande, nämligen att, till lindring

för de väghållningsskyldige, af statsmedel skulle lämnas ett till

väghållarne utgående understöd, motsvarande en tiondedel af vägunderhållets

genom särskilda nämnder uppskattade värde.

I det förslag till revision af 1891 års väglag, som Kungl. Maj:t

på Riksdagens begäran föreläde 1905 års Riksdag, föreslog Kungl.

Maj:t icke annan "ändring i fråga om statsbidraget än att detta skulle

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 67.

3

utgå ej allenast för det på de enskilda väghållningsskyldige ankommande

vägunderhållet in natura utan jämväl för det vägkassan åliggande underhåll

af oindelad väg samt af bro och färja. Det särskilda utskott, som

inom Riksdagen tillsattes för frågans behandling, ansåg emellertid, i

öfverensstämmelse med hvad från flere håll förordats och vid Riksdagen

i skilda motioner föreslagits, att en allmän förhöjning af det ordinarie

statsbidraget till vägunderhållet vore af förhållandena väl påkallad; och

föreslog utskottet en böjning af bidraget till en femtedel af uppskattade

kostnaden för underhållet af allmän väg, bro och färja. I denna fråga

stannade Riksdagens båda kamrar i olika beslut. Ett sammanjämkningsförslag,

att statsbidraget skulle utgå med tre tjugondedelar af

samma kostnad, vann däremot Riksdagens bifall.

Jordbruksutskottet för sin del delar nyssnämnda särskilda utskotts

uppfattning om behofvet af en höjning af statsbidraget till vägunderhållet

och tvekar därför icke att föreslå en sådan höjning. Därvid] vill

utskottet emellertid på det bestämdaste framhålla, att densamma icke är

afsedd att vara ett öfvergångsstadium i afvaktan på statens öfvertagande

af väghållningsbesväret i dess helhet, utan endast är betingad af

nödvändigheten att söka lindra och i någon mån utjämna olikheten i

vägbördans tryck på skilda orter. Den af motionären föreslagna höjningen

af statsbidraget till tre tiondedelar af uppskattade kostnaden

anser sig utskottet dock icke böra förorda, utan får utskottet begränsa

sitt förslag till hvad det särskilda utskottet i nämnda hänseende föreslog

eller en höjning af bidraget till en femtedel af samma kostnad.

Då utskottet sålunda i fråga om höjningen af statsbidraget stannat

vid en tredjedel af hvad motionären i sådant afseende föreslagit, har

utskottet äfven ansett samma begränsning böra iakttagas beträffande

den föreslagna, af statsbidragets böjning betingade ökningen af anslaget

till bidrag till vägunderhållet på landet. Den erforderliga anslagsökningen

skulle sålunda belöpa sig till i rundt tal 350,000 kronor.

På grund af hvad sålunda anförts och under erinran, att gällande

lydelse af 60 § väglagen fastställts genom lagen den 13 september 1907,

enligt hvilken lag paragrafens lydelse emellertid i nu ifrågavarande del

öfver en s stäm m er med dess lydelse enligt lagen den 20 juni 1905, får

utskottet hemställa,

l:o) att Riksdagen må för sin del besluta, att

§ 60 i lagen den 23 oktober 1891 angående vägbållningsbesvärets

utgörande på landet, sådant detta lagrum

lyder enligt lagen den 13 september 1907, skall

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 67.

erhålla följande ändrade lydelse att träda i kraft den

1 januari 1911:

»Af uppskattade kostnaden för underhållet af

allmän väg, bro och färja lämnas en femtedel af statsmedel.

Därutöfver må väghållningsdistrikt, som äro

med väghållning synnerligt betungade, kunna efter

Kungl. Maj:s pröfning af staten erhålla särskild! understöd,

i den mån medel, som för sådant ändamål

må vara anslagna, därtill lämna tillgång.

Statsbidraget utbetalas till vägstyrelsen. Det statsbidrag,

som belöper på underhållet af indelad väg,

tillkommer dem, som sådant underhåll bestrida, och

tillhandahålles dem af vägstyrelsen på lämpligt sätt.

Den af särskilda nämnden uppskattade kostnad

för underhåll af all indelad väg inom distriktet skall,

efter afdrag för bidraget af statsmedel, fördelas på de

enligt 7 § till vägunderhåll in natura förpliktade vägfyrkar,

hvarefter det belopp, som enligt denna fördelning

på hvarje sådan fyrk belöper, såsom vägskatt

påföres hvarje annan vägfyrk. Hvad därutöfver erfordras

för bestridande af vägkassans utgifter enligt

den fastställda utgiftsstaten påföres samtliga vägfyrkar

till lika andel för enhvar af dem»; samt

2:o) att Riksdagen, vid bifall till hvad utskottet

under mom. l:o) hemställt, må höja det i riksstaten

under nionde hufvadtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget

till bidrag till vägunderhållet på landet, nu

1,000,000 kronor, med 350,000 kronor till 1,350,000

kronor.

Stockholm den 19 april 1910.

På jordbruksutskottets vägnar.

THEODOR ODELBERG.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 67.

5

Eeservation:

af herrar A. T. Odelberg, P. Paulson, E. A. Lindblad, A. H. Fahlén,

E. G. H. Åkerlund och friherre O. B. A. Silfverschiöld; samt

af herrar G. Jansson, grefve li. G. K amilton, G. A. E. Krön lund,

S. Linders och P. N:son Bosson mot utskottets motivering.

Det skulle här antecknas, att herr I). Persson icke deltagit i ärendets

slutliga behandling inom utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.