Utlåtande, i anledning af väckta motioner om höjning af det i arets statsverksproposition äskade förslagsanslaget för bidrag till vägunderhåll å landet och om ändrad lydelse af 60 § i lagen den 23 oktober 1891 angående väghållningsbesvärets utgörande på landet.
1910-04-19 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1910:67, Utlåtande, i anledning af väckta motioner om höjning af det i arets statsverksproposition äskade förslagsanslaget för bidrag till vägunderhåll å landet och om ändrad lydelse af 60 § i lagen den 23 oktober 1891 angående väghållningsbesvärets utgörande på landet.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 67.
1
Nr 67.
Ankom till Riksdagens kansli den 19 april 1910 kl. 8 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckta motioner om höjning af det i
arets statsverksproposition äskade förslagsanslaget för bidrag
till vägunderhåll å landet och om ändrad lydelse af 60
§ i lagen den 23 oktober 1891 angående väghållningsbesvärets
utgörande på landet.
(2:a A.)
0 ^ en, in0m Andra kammaren väckt motion, nr 14, har grefve
1 f- Hamilton hemställt, att Riksdagen, i syfte att af uppskattade
kostnaden för underhållet af allmän väg, bro och färja 3/10 skola utgå
af statsmedel, ville besluta, att det af Kungl. Maj:t i'' statsverkspropo
i
nnnnnnUider m°nde h^Vudtitel11 för år 1911 äskade förslagsanslag å
! nnn nnn kronor ^ J?ldraS tdl vägunderhållet på landet höjes med
1,000,000 kronor till 2,000,000 kronor. ''
Till stöd för framställningen har motionären anfört följande:
• /Uti särskild vid denna riksdag afgifven motion har jag tillåtit
n]]% hemställa, att Riksdagen ville i skrifvelse till Kung]. Maj:t anhålla
att Kungl. Magt måtte låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag
därom, dels att kostnaderna för väghållningsbesvärets utgörande å
landet matte af staten öfvertagas eller af statsmedel bestridas, dels ock
att, under tiden, intill dess staten sålunda helt och hållit påtagit sig
vägunderhållet, grunderna för vägskattens beräkning måtte ändras^ viss
angitven riktning.
r ninå-!0rij *°r {°rra de*en a^ förslag har jag hufvudsakligen
tramhållit, dels att skatterna å landsbygden och ej minst vägskatten
Bih. till Riksd. Prof. 1910. 8 Sami. 29 Häft. (Nr 67—68).
2
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 67.
Utskottets
yttrande.
äro synnerligen dryga och mycket ojämnt fördelade inom olika orter,
dels ock att bland annat vägskatten vöre att betrakta mindre såsom ett
kommunalt besvär än som ett besvär af mera allmän beskaffenhet.
Vidare har jag påvisat, att denna senare synpunkt blifvit till sin riktighet
på sätt och vis bekräftad därigenom, att staten redan nu i ej ringa mån
lämnar medel till bestridandet af kostnaderna för vägunderhållet.
Enligt 60 § i väglagen utgå 3/20 af uppskattade kostnaden för
underhållet af allmän väg, bro och färja af statsmedel. För detta ändamål
har ock Kungl. Maj:t, i statsverkspropositionen under nionde hufvudtiteln
för år 1911 äskat ett förslagsanslag å 1,000,000 kronor. Af skal,
som återfinnas i min här ofvan omnämnda motion, anser jag emellertid,
att staten helt och hållet bör öfvertaga kostnaden för vägunderhållet på
landet, och finner därför, att staten redan nu, innan ännu definitivt
beslut därom hunnit fattas, bör i högre grad än hittills bidraga till berörda
kostnad, Statens bidrag bör åtminstone fördubblas och utgå med
3/ i stället för 3/20. Omförmälda förslagsanslag måste då höjasmed
1 000,000 kronor till 2,000,000 kronor- Likaså måste en ändring vidtagas’
i 60 § väglagen, och har jag för afsikt att i särskild motion göra
framställning därom.» . ,
Under förutsättning, att nyssnämnda motion vunne Riksdagens
bifall, har motionären vidare hemställt, i motionen nr 15, att Riksdagen
ville för sin del besluta, att 60 § i lagen den 23 oktober 1891 angående
väghållningsbesvärets utgörande på landet, sådant. detta lagrum
lydde enligt lagen den 20 juli 1905, skulle erhålla följande ändrade
lydelse, att träda i kraft från och med den 1 januari 1911:
Af uppskattade kostnaden för underhållet af allmän väg, bro och
färja lämnas tre tiondedelar af statsmedel. Därutöfver etc. (lika med
§:s lydelse enligt lagen den 20 juni 1905.)
Då 1891 års Riksdag till följd af enskilda motioner upptog
Kungl. Maj:ts till 1889 års Riksdag afgifna, men då ej godkända förslag
till lag om väghållningsbesvärets utgörande på landet, beslöt Riksdagen,
med godkännande i hufvudsak af grunderna i Kungl. Maj:ts
nämnda förslag, att tillägga ett nytt stadgande, nämligen att, till lindring
för de väghållningsskyldige, af statsmedel skulle lämnas ett till
väghållarne utgående understöd, motsvarande en tiondedel af vägunderhållets
genom särskilda nämnder uppskattade värde.
I det förslag till revision af 1891 års väglag, som Kungl. Maj:t
på Riksdagens begäran föreläde 1905 års Riksdag, föreslog Kungl.
Maj:t icke annan "ändring i fråga om statsbidraget än att detta skulle
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 67.
3
utgå ej allenast för det på de enskilda väghållningsskyldige ankommande
vägunderhållet in natura utan jämväl för det vägkassan åliggande underhåll
af oindelad väg samt af bro och färja. Det särskilda utskott, som
inom Riksdagen tillsattes för frågans behandling, ansåg emellertid, i
öfverensstämmelse med hvad från flere håll förordats och vid Riksdagen
i skilda motioner föreslagits, att en allmän förhöjning af det ordinarie
statsbidraget till vägunderhållet vore af förhållandena väl påkallad; och
föreslog utskottet en böjning af bidraget till en femtedel af uppskattade
kostnaden för underhållet af allmän väg, bro och färja. I denna fråga
stannade Riksdagens båda kamrar i olika beslut. Ett sammanjämkningsförslag,
att statsbidraget skulle utgå med tre tjugondedelar af
samma kostnad, vann däremot Riksdagens bifall.
Jordbruksutskottet för sin del delar nyssnämnda särskilda utskotts
uppfattning om behofvet af en höjning af statsbidraget till vägunderhållet
och tvekar därför icke att föreslå en sådan höjning. Därvid] vill
utskottet emellertid på det bestämdaste framhålla, att densamma icke är
afsedd att vara ett öfvergångsstadium i afvaktan på statens öfvertagande
af väghållningsbesväret i dess helhet, utan endast är betingad af
nödvändigheten att söka lindra och i någon mån utjämna olikheten i
vägbördans tryck på skilda orter. Den af motionären föreslagna höjningen
af statsbidraget till tre tiondedelar af uppskattade kostnaden
anser sig utskottet dock icke böra förorda, utan får utskottet begränsa
sitt förslag till hvad det särskilda utskottet i nämnda hänseende föreslog
eller en höjning af bidraget till en femtedel af samma kostnad.
Då utskottet sålunda i fråga om höjningen af statsbidraget stannat
vid en tredjedel af hvad motionären i sådant afseende föreslagit, har
utskottet äfven ansett samma begränsning böra iakttagas beträffande
den föreslagna, af statsbidragets böjning betingade ökningen af anslaget
till bidrag till vägunderhållet på landet. Den erforderliga anslagsökningen
skulle sålunda belöpa sig till i rundt tal 350,000 kronor.
På grund af hvad sålunda anförts och under erinran, att gällande
lydelse af 60 § väglagen fastställts genom lagen den 13 september 1907,
enligt hvilken lag paragrafens lydelse emellertid i nu ifrågavarande del
öfver en s stäm m er med dess lydelse enligt lagen den 20 juni 1905, får
utskottet hemställa,
l:o) att Riksdagen må för sin del besluta, att
§ 60 i lagen den 23 oktober 1891 angående vägbållningsbesvärets
utgörande på landet, sådant detta lagrum
lyder enligt lagen den 13 september 1907, skall
4
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 67.
erhålla följande ändrade lydelse att träda i kraft den
1 januari 1911:
»Af uppskattade kostnaden för underhållet af
allmän väg, bro och färja lämnas en femtedel af statsmedel.
Därutöfver må väghållningsdistrikt, som äro
med väghållning synnerligt betungade, kunna efter
Kungl. Maj:s pröfning af staten erhålla särskild! understöd,
i den mån medel, som för sådant ändamål
må vara anslagna, därtill lämna tillgång.
Statsbidraget utbetalas till vägstyrelsen. Det statsbidrag,
som belöper på underhållet af indelad väg,
tillkommer dem, som sådant underhåll bestrida, och
tillhandahålles dem af vägstyrelsen på lämpligt sätt.
Den af särskilda nämnden uppskattade kostnad
för underhåll af all indelad väg inom distriktet skall,
efter afdrag för bidraget af statsmedel, fördelas på de
enligt 7 § till vägunderhåll in natura förpliktade vägfyrkar,
hvarefter det belopp, som enligt denna fördelning
på hvarje sådan fyrk belöper, såsom vägskatt
påföres hvarje annan vägfyrk. Hvad därutöfver erfordras
för bestridande af vägkassans utgifter enligt
den fastställda utgiftsstaten påföres samtliga vägfyrkar
till lika andel för enhvar af dem»; samt
2:o) att Riksdagen, vid bifall till hvad utskottet
under mom. l:o) hemställt, må höja det i riksstaten
under nionde hufvadtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget
till bidrag till vägunderhållet på landet, nu
1,000,000 kronor, med 350,000 kronor till 1,350,000
kronor.
Stockholm den 19 april 1910.
På jordbruksutskottets vägnar.
THEODOR ODELBERG.
Jordbruksutskottets Utlåtande Nr 67.
5
Eeservation:
af herrar A. T. Odelberg, P. Paulson, E. A. Lindblad, A. H. Fahlén,
E. G. H. Åkerlund och friherre O. B. A. Silfverschiöld; samt
af herrar G. Jansson, grefve li. G. K amilton, G. A. E. Krön lund,
S. Linders och P. N:son Bosson mot utskottets motivering.
Det skulle här antecknas, att herr I). Persson icke deltagit i ärendets
slutliga behandling inom utskottet.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.