Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändrad lydelse af § 24 i förordningen om landsting.

1910-03-08 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1910:8, Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändrad lydelse af § 24 i förordningen om landsting.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande Nr 8,

1

Nr 8.

Ankom till Riksdagens kansli den 11 mars 1910 kl. 3 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion om

ändrad lydelse af § 24 i förordningen om landsting.

Närvarande: herrar Staaff, Nyström, Östberg, Fahlbeck, Belial, Säve, Uppström,

Sjöholm, Berger, Clason, Bellinder, Jansson, af Callerholm, Almqvist,

Beckman, Ericsson, von Schéele, Berg, H. S. Hallin och Larsson.

(Herrar Östberg, Fahlbeck, Säve och Jansson hafva icke närvarit vid

utlåtandets justering.)

I en inom Andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad

motion, nr 133, har herr Wallin med instämmande af sex kammarledamöter,

hemställt, att § 24 i kungl. förordningen om landsting måtte

erhålla följande ändrade lydelse:

Landstingsman eller suppleant äger i godtgörelse för inställelse

vid landstingets möte åtnjuta dagtraktamente med 8 kronor om dagen

för den tid, som mötet varar och som oundgängligen åtgår till resan

fram och åter, samt ersättning för själfva resekostnaden, beräknad efter

skjutslega för två hästar, där icke järnväg är att tillgå eller ångbåtslägenhet

begagnas, men efter afgiften i första klassens vagn på järnväg,

där sådan finnes, och för en hyttplats eller, när hyttplats ej förekommer,

en salongsplats på ångfartyg, där resan såmedelst sker.

Till stöd för sin hemställan har motionären anfört följande:

»År 1910 träda för första gången de nya bestämmelserna om

kommunal rösträtt i kraft. På grund af det vid de nya rösträttsbestämmelserna

fogade proportionella valsystemet gifves en — om ock liten

— möjlighet för det hittills orepresenterade småfolket att i landstingen

Bill. till Biksd. Prof. 1910. 3 Sami. 6 Höft. (Nr 8.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets Utlåtande Nr 8.

invälja män, som representera dess åsikter och uppfattning om hvad

som är för länet nyttigt och gagnande. Denna möjlighet blir dock

endast formell, beroende därpå att 1907 års riksdag icke tog konsekvensen

af den sålunda utvidgade rösträtten och tillerkände landstingsmannen

dagtraktamente. Att frånvaron af arfvode för dessa hittills ej

känts så betungande, förklaras lätt därmed, att den mindre bemedlade

klassen genom den gamla kommunala röstskalan helt och hållet saknat

inflytande på valen, hvarför landstingsmannaskapet i realiteten varit ett

de förmögnas privilegium. Men naturligtvis har man icke afsett att åt

dessa bibehålla detta privilegium, ty då skulle ju syftet med rosträttsutvidgningen

vara förfeladt.

För att så grundligt som möjligt kunna sätta sig in uti de ärenden

landstingen har att behandla erfordras helt naturligt en del studier af

dithörande ämnen, som äfven äro förenade med, åtminstone för en arbetare,

rätt afsevärda kostnader. Att arbetarne i stor utsträckning ikläda

sig sådana kostnader, beror till stor del därpå, att det varit dem

möjligt använda sin fritid därtill, men att fordra, att de dessutom skola

afstå från sin ringa lön för att utan ersättning utföra en för det allmänna

gagnande verksamhet, kan ej vara samhället värdigt.

Den nu påpekade bristen i den nya författningen påpekades också

vid 1907 års riksdag i tvenne motioner i Andra kammaren, dels af hrr

Lindhagen m. fl., som föreslogo 6 kr. pr dag, samt dels af hrr Branting

m. fl., som föreslogo 10 kr. pr dag i dagtraktamente för landstingsmän.

Riksdagen afslog dock i enlighet med särskilda utskottets afstyrkande

båda dessa motioner.

De skäl, utskottet anförde för sitt afstyrkande, synas mig icke tillräckligt

vägande för att man skall låta denna fråga förfalla. Utskottets

yttrande i denna punkt lyder:

''"Att som hrr Lindhagen och Branting in. fl. föreslagit landstingsman

skulle erhålla, förutom reseersättning, jämväl dagtraktamente kan

utskottet icke tillstyrka.

Ett stadgande härom skulle enligt utskottets förmenande innebära

en betänklig afvikelse från den hittills hos oss gällande regeln, att

kommunala förtroendeuppdrag böra vara oaflönade.

Landstingsmannaskapet har alltjämt betraktats som en hederspost,

hvilken gärna mottages. Att omläggningen af landstingsmannavalen

skulle medföra någon förändring härutinnan, lärer icke vara antagligt.’

Den afvikelse från hittills gällande praxis, som utskottet ansåg

ett bifall till ifrågavarande motioner innebära, synes mig redan vara

vidtagen i och med införande af arfvode åt Första kammarens leda
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande Nr 8.

3

möter, emedan Första kammaren, på grund af sättet för dess sammansättning,

i viss mån kan betraktas som ett slags kommunal representation.

Med sänkningen af valbarhetscensus samt införande af arfvode

jämväl till Första kammarens ledamöter afsågs tydligen att bereda större

möjlighet åt de bredare lagren att låta sig representeras af de män de

helst önskade och som de anse bäst lämpade att företräda dess åsikter.

I samma mån som det bereddes den mindre bemedlade klassen

ökad möjlighet till inflytande på landstingsmannavalen, borde det äfven

beredts dem en liknande möjlighet att, utan att hänsyn till förmögenhetsförhållande

måtte inverka, i landstingen insätta de män de helst önska.))

Frågan om införande af arfvode åt landstingsmän har flere gånger

varit föremål för Biksdagens pröfning.

Vid 1880 års riksdag föreslog herr Olof Larsson i en inom

Andra kammaren väckt motion sådan ändring af landstingsförordningens

ifrågavarande § 24 — hvilken paragraf genom kungörelse af den 14

maj 1869 erhöll sin nuvarande lydelse —, att ett dagtraktamente af fem

kronor för hvarje dag, landstingsman vore närvarande vid landstinget,

skulle honom tillerkännas. I samband härmed yrkade motionären, att

resekostnadsersättningen skulle så tillvida nedsättas, att skjutslega skulle

beräknas icke efter två hästar utan endast efter en. Enligt motionärens

mening skulle det af honom framställda förslaget i det hela icke föranleda

ökad kostnad, men väl leda till ersättningens jämnare och rättvisare

fördelning landstingsmännen emellan.

I sitt med anledning af denna motion afgifna utlåtande anförde

lagutskottet, att om än medgifvas måste, att den till landstingsmännen

utgående reseersättningen understundom utfölle ojämnt i förhållande

till den verkliga kostnaden för inställelsen till landstingets möten, så

syntes dock denna ojämnhet, som i viss mån hade sin grund i själfva

förhållandenas natur, icke blifva i synnerlig grad förekommen genom

motionärens förslag. Den behållning, som på dåvarande reseersättning

någon gång kunde för den aflägset boende uppstå, svarade sannolikt i

många fall icke mot den större uppoffring i tid och olägenhet genom

längre frånvaro från hem och egna angelägenheters vård, som drabbade

honom i vidsträcktare mån än den nära boende. Enligt utskottets tanke

borde för öfrigt dagtraktamente lika litet framdeles som hittills tillerkännas

landstingsmännen. Utskottet fann nämligen en viktig garanti

för landstingsmannauppdragets riktiga utförande just ligga uti det

allmänna intresse, som borde kunna förutsättas hos dem, som erhölle

dylika förtroendeuppdrag, och med hvilket man för deras fullgörande

Utskottets

yttrande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets Utlåtande Nr 8.

icke undandroge sig att vidkännas äfven någon obetydligare ekonomisk

uppoffring. På dessa grunder afstyrkte utskottet bifall till motionen.

Utskottets afstyrkande hemställan bifölls i bägge kamrarna utan

votering.

Frågan upptogs vidare vid 1898 års riksdag i en inom Andra

kammaren af herr S. Nordström m. fl. väckt motion, däri föreslogs,

bland annat, att landstingsman eller suppleant skulle åtnjuta, utom

resekostnadsersättning enligt gällande grunder, dagtraktamente med sex

kronor för hvarje dag, som han vid landstinget tjänstgjorde.

Detta förslag afstyrktes af lagutskottet, som därom yttrade, att

detsamma stode i strid med den allmänna grundsatsen i fråga om

kommunala förtroendeuppdrag, att nämligen desamma borde fullgöras

utan särskild ersättning; hvartill komme, att, såvidt utskottet kunnat

erfara, dittills ej yppats den ringaste svårighet att finna lämpliga personer,

villiga att utan ersättning för vistelsen vid landstinget åtaga sig

ifrågavarande uppdrag.

Bägge kamrarna biföllo utan votering utskottets afstyrkande hemställan.

Senast har frågan om dagtraktamente åt landstingsmän förekommit

vid 1907 års riksdag, då, i samband med den till Riksdagens pröfning

föreliggande frågan om omläggning af valen till landstingen, förslagom

arfvode af berörda slag framställdes i två särskilda inom Andra

kammaren väckta motioner.

I den ena hemställde herr Branting in. fl., att landstingsman eller

suppleant skulle af statsmedel åtnjuta, utom ersättning för resekostnad

enligt gällande grunder, i dagtraktamente tio kronor för hvar daglandstinget

vore samladt, äfvensom för resedagar till och från landsting.

I den andra föreslog herr Lindhagen m. fl., att landstingsman

skulle äga i g-odtgörelse för inställelse vid landstingets möte åtnjuta

dagtraktamente med sex kronor om dagen för den tid, som mötet

varade och som oundgängligen åtginge till resan fram och åter. Därjämte

hemställdes i sistnämnda motion om sådan ändring i fråga om

resekostnadsersättningen, att denna skulle beräknas efter skjutslega fölen

häst samt efter andra klassens vagn på järnväg.

Hvad det särskilda utskott, som erhöll berörda motioner till sig

hänvisade, i afgifvet utlåtande i anledning af dem anfört, därom har

motionären i sin ofvan intagna motivering erinrat.

Utskottets afstyrkande hemställan bifölls af bägge kamrarna.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande Nr 8.

5

Såsom förestående historiska redogörelse visar, hafva de utskott,

hvilka vid skilda tillfällen haft att yttra sig i fråga om införande af

arfvode åt landstingsman, afstyrkt bifall till härom framställda förslag

under erinran, bland annat, att desamma stode i strid med den för vår

kommunala själfstyrelse utmärkande grundsatsen, att de kommunala uppdragen

såsom förtroendesysslor böra fullgöras utan ersättning för därmed

förenadt arbete. Riksdagen har också såsom af samma redogörelse framgår

vid samtliga tillfällen biträdt utskottens hemställan.

I förut afgifvet utlåtande (nr 7), i anledning af en vid innevarande

riksdag af herr Berggren väckt motion angående rätt för ordförande

i kommunalnämnd att uppbära godtgörelse för sitt arbete, har konstitutionsutskottet

redan anslutit sig till samma uppfattning. Ej heller med

hänsyn till nu föreliggande förslag finner utskottet hvad motionären i

sin framställning anfört gifva anledning att frångå en sålunda vid olika

tillfällen inom Riskdagen häfdad grundsats, och hemställer alltså,

att förevarande motion icke må föranleda någon

Riksdagens åtgärd.

Stockholm den 8 mars 1910.

På utskottets vägnar:

KARL STAAFF.

Bih. till Rilcsd. Prof. 1910,

3 Sami. 6 Käft.

2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets Utlåtande Kr 8.

Reservationer:

af herrar Staaff, af Callerholm, Beckman, Ericsson, Rer# och

Larsson, Indika ansett, att utskottet bort hemställa, att Riksdagen, i

anledning af förevarande motion, ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla,

att Kungl. Maj:t efter vederbörlig utredning måtte för Riksdagen

framlägga förslag till sådan ändring af § 24 i förordningen om landsting,

att skäligt dagtraktamente måtte för deltagande i landstings sammanträden

tillerkännas lands tingsmän och deras suppleanter;

af herrar Nyström., Uppström och Berger, mot viss del af motiveringen.

STOCKHOLM, ISAAC MABCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1910.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.