Sök i Ratio Lex

Sammansatta Lag- och Jordbruksutskottets Memorial Nr 2

1910-05-19 · 11 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LJoU 1910:2, Sammansatta Lag- och Jordbruksutskottets Memorial Nr 2

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Lag- och Jordbruksutskottets Memorial Nr 2.

1

JVr 2.

Ankom till Riksdagens kansli den''19 maj 1910 kl. 11 f. m.

Sammansätta lag- och jordbruksutskottets memorial nr 2 i anledning

af återremiss af utskottets utlåtande nr 1 i

anledning af dels Kungl. Maj:ts propositioner nr 50

med förslag till lag om ändrad lydelse af 1, 3, 8,

10, 17, 22, 44 och 65 §§ grufvestadgan, till lag, innefattande

bestämmelser angående grufdrift å viss kronojord,

samt till lag angående ändrad lydelse af 2 kap. 3

§ i lagen om nyttjanderätt till fast egendom, nr 51 med

förslag till bestämmelser angående undersökning och tillgodogörande

af mineralfyndighet å viss kronojord, nr 52,

innefattande förslag till visst tillägg till de af 1908 års

Biksdag antagna förändrade grunder för förvaltningen

af kronans jordbruksdomäner, och nr 53 angående utläggande

af vissa statsgrufvefält, dels i anledning af berörda

propositioner nr 50 och 51 inom Första kammaren

väckta motioner, dels ock en inom Andra kammaren väckt

motion, nr 153, om upphäfvande af inmutning srätten

till miner al fyndigheter och dess ersättande med ett koncessionssystem.

I utlåtande nr 1 liade utskottet till behandling förehaft

dels Kungl. Maj:ts propositioner nr 50 med förslag till lag om

ändrad lydelse af 1, 3, 8, 10, 17, 22, 44 och 65 §§ grufvestadgan, till

Bih. till Eiksd, Prof. 1910. 7 Sami. 2 Afd. 2 Höft. (Nr 2.) 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 Sammansatta, Lag- och Jordbruksutskottets Memorial Nr 2.

lao- innefattande bestämmelser angående grufdrift å viss kronojord samt

ill lag angående ändrad lydelse af 2 kap. 3 § i lagen om nyttjanderätt

ti fast egendom, nr 51 med förslag till bestämmelser _ angående undersökning

och tillgodogörande af mineralfyndiglieter a vise> kr0“°gr ’ “

52 innefattande förslag till visst tillagg till de af 1908 ars Pjkb a

antagna förändrade grunder för förvaltningen åt kronans jordbiiiksdomäner

och nr 53. angående utläggande åt vissa statsgrufvefält,

S de i anledning af berörda propositioner nr 50 och 51 mom

Första kammaren väckta, nedamntagna motionerna nr ol och •

herr Tord Magnuson, samt nr 48 åt herr Lits Tf :d Bosasus

dels ock nedan intagna, inom Andra kammaren vackta motion, ni

15S af herr Carl Lindhagen in. fl. om upphäfvande af inmutnmgsratten

till mineralfyndigheter och dess ersättande med ett koncessionssystem.

Af anförda skäl hemställde i nämnda utlåtande inskottet, bland

annat, att samtliga berörda propositioner icke måtte af Riksdagen

bifallas.

Enligt utskottet tillhandakomma protokollsutdrag hafva kamrarna

återremitterat detta ärende till utskottet.

Af den vid ärendets behandling i kamrarna kallna^ öfverläggning

svnes framgå, att med återförvisningen hufvudsakligen asyftats, att åt

utskottet måtte undersökas, huruvida ej, under forutsadtraig^t^s^eji

berörda hemställan beträffande propositionerna nr 50, 51 och 5- a

dagen biträddes, i allt fall det i propositionen nr 53 innefattade fulslag angående

utläggande af vissa statsgrufvefält kunde af utskottet tillstyrkas.

Vid förnyadt öfvervägande af ärendet har utskottet funnit sig

höra vidhålla sina förslag, såvidt desamma ej afse sist omformalda

proposition. Beträffande åter denna har utskottet ansett sig kram

hufvudsak ansluta sig till den af eu ledamot inom utskottet afgifna vid

berörda utlåtande fogade reservation. Men i öfverensstämmelse me

den uppfattning, som inom utskottet gjort sig gällande daiom, att

i propositionen nr 51 föreslagna bestämmelser angående undersökning

och tillgodogörande af mineralfyndighet a viss kronojord bolde blifva

af allmän lags natur, har utskottet ansett, att föreskrifterna angående

hvilka statsgrufvefält som borde utläggas äfven borde, utan att eihal

läge natur dock meddelas af Konung och Riksdag gemensamt Att

så& bör blifva förhållandet kan för öfrigt anses följa redan daraf, att,

medan enligt de i propositionen nr 51 föreslagna bestämmelserna angående

undersökning och tillgodogörande af mineralfyndighet a viss kronojor

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Sammansatta Lag- och Jordbruksutskottets Memorial Nr 2.

statsgrufvefälton närmast skulle vara undantagna från skärpning, de

enligt utskottets förslag blifva undantagna omedelbart från den enligt

grufvestadgan medgifna inmutningen. I enlighet härmed har utskottet

funnit sig böra göra ändring i bemälde reservants förslag.

På grund af hvad utskottet sålunda anfört, får utskottet hemställa,

l:o) att Kungl. Majrts ifrågavarande propositioner

nr 50, 51 och 52 icke måtte af Riksdagen bifallas;

2:o) att Riksdagen, i anledning af Kungl. Maj:ts

förevarande proposition nr 53, måtte

dels för sin del antaga följande

Lag

om ändrad lydelse af 3 och 10 §§ grufvestadgan.

Härigenom förordnas, att 3 och 10 §§ grufvestadgan

skola erhålla följande ändrade lydelse:

1 mom. Inmutning må ej ske å sådan kronojord,

som genom beslut af Konung och Riksdag förklarats

skola utgöra statsgrufvefält.

,2 mom. Å område, beläget på mindre afstånd

än två hundra meter från boningshus eller från annan

åbyggnad, där den är uppförd vid gård, eller från tomtplats

eller trädgård, vare inmutning ej tillåten, utan

tillstånd af såväl ägaren till byggnaden, tomtplatsen

eller trädgården som den, hvilken därtill har nyttjanderätt;

dock att inom utmål befintliga byggnader-, Indika

erfordras för grufdriften, ej må utgöra hinder för inmutning.

Inmutning må ej ske å kyrkogård eller begrafningsplats,

ej heller, utan tillstånd af vederbörande

myndighet eller styrelse, å område på mindre afstånd

än trettio meter från sådan järnväg eller kanal, som

är upplåten för allmän trafik.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Sammansatta Lag- och Jordbruksutskottets Memorial Nr 2.

3 mom. Inmutning vare ock förbjuden å förut

inmutadt område samt å utmål, så länge rättigheten

till området eller utmålet blifvit behörigen försvarad.

10 §.

1 mom. Har matsedel blifvit meddelad å fyndighet,

som efter 1 § ej utgör föremål för inmutning,

vare matsedel ogill och''utmål för sådan grafva förbjudet.

Lag samma vare, där inmutningspunkten, i strid

mot föreskrifterna i 3 § 1 och 2 mom., blifvit förlagd

å område, där imutning enligt nämnda lagrum ej är

tillåten.

Klander mot matsedel på grund af förhållande,

hvarom nu är sagdt, så ock påstående att inmutningsrätt

blifvit förverkad genom underlätet fullgörande af

föreskrifterna i 13 § 1 mom. eller 14 § 1 punkten skall,

för att vara gällande, anmälas sist vid utmålsförrättningen;

ägande dock den, hvars rätt blifvit förnärmad,

att dessförinnan, när han vill, få all verkan af matsedeln

upphäfd genom klagan hos bergsöfverstyrelsen,

om den inmutade fyndigheten ej utgör föremål för

inmutning enligt 1 §, men eljest efter stämning hos

domaren.

Har inmutare eller grufägare vetskap om att grufva

olagligen tillkommit eller att inmutningsrätten förverkats,

och verkställer han ändå arbete vid sådan grufva, ansvare

såsom för åverkan, om åtal därå i laga tid anställes.

2 mom. År matsedel meddelad för inmutning

ånyo af sådan äldre grufva, som uppgifvits vara sönad,

vare förre innehafvaren icke skyldig att för nye inmutaren

vika, innan han blifvit dömd sin rätt förlustig;

och skall i sådan tvist klander mot den, som grufva

innehar, icke gälla där det grundas på försummelse eller

annat förhållande, som ägt rum för längre tid tillbaka

än andra kalenderåret före klandrets instämmande.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1910.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Sammansatta Lag- och Jordbruksutskottets Memorial Nr 2.

dels ock för sin del besluta,

att de områden, som omförmälas i ett af landshöfdingen

K. J. Bergström och professorn vid tekniska

högskolan Gl. W. Petersson afgifvet, vid statsrådsprotokollet

öfver jordbruksärenden den 11 februari

1910 fogadt yttrande, med de gränser, som angifvas

i sagda yttrande och utmärkts å detsamma bilagda

kartor, må, i den mån marken därinom utgöres af

annan kronojord än sådan, som innehafves under ständigbesittningsrätt

eller är till boställe anslagen, förklaras

vara statsgrufvefält och alltså följande statsgrufvefält

utläggas, nämligen:

1. Kimma statsgrufvefält i Juckasjärvi socken;

2. Ekströmsbergs statsgrufvefält i Gellivare och

Juckasj ärvi socknar;

3. Svappavaara statsgrufvefält;

4. Toppi statsgrufvefält;

5. Nakerivaara statsgrufvefält; de tre sistnämnda

i Juckasjärvi socken;

6. Gellivare statsgrufvefält;

7. Salmivaara statsgrufvefält; de båda sistnämnda

i Gellivare socken; samt

8. Ruoutevare statsgrufvefält i Kvickjocks kapellförsamling.

3:o) att herr Magnusons omförmälda motioner

icke måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda;

4:o) att herr Boseeus’ omförmälda motion icke

måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda;

5:o) att herr Lindhagens m. fl. förutnämnda

motion icke heller måtte till någon Riksdagens åtgärd

föranleda; samt

6:o) att Riksdagen, i händelse af bifall till utskottets

ofvan under l:o) och 2:6) gjorda hemställan,

måtte för sin del antaga följande

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Sammansatta Lag- och Jordbruksutskottets Memorial Nr 2.

Lag

om inskränkning i inmutning srätten.

Inom Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands

län må under tiden intill den 1 oktober 1911 endast

för kronans räkning inmutning ske å kronojord, som

ej under ständig besittningsrätt innehafves eller är till

boställe anslagen.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1910.

Stockholm den 19 maj 1910.

På det sammansatta utskottets vägnar:

ERNST TRYGGER.

Reservationer:

Vid punkt l:o)

af herrar J). Persson, Berggren, grefve Hamilton, Jansson i Edsbäcken,

Jönsson i Kvarnberga, Krönlund, Lindhagen och Pettersson i

Södertälje, hvilka beträffande utskottets motivering anfört:

»Enligt vår uppfattning bör en ny, i stort sedt enhetlig gruflagstiftning

komma till stånd, byggd på den principen, att mineralier, i

den mån de ej redan äro tagna i bruk af enskilda, skola närmast falla

inom statens intresseområde, oafsedt om fyndigheten ligger på kronans

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Sammansatta Lag- och Jordbruksutskottets Memorial Nr 2.

sller enskildas mark. Olika meningar åro radande om hvilken princip

beträffande äganderätten till mineralfyndighet ligger till grund för den

nuvarande gruflagstiftningen. Säkerligen kan man här ej komma längre

än till att oklarhet råder i detta ämne. Denna oklarhet bör då undanröjas,

och detta förefaller af flera skäl böra ske genom ett förklarande,

att mineralerna falla under statens intresseområde i stället för att gå

den motsatta vägen och frånkänna staten alla anspråk. Detta utesluter

icke att gifvetvis äfven andra berättigade intressen, i synnerhet jordägarens

och upptäckarens, måste behörigen tillgodoses.

För eu ny lagstiftning, som sålunda måste grundas på ett koncessionssystem,

föreligga för närvarande två förebilder.

Den ena är lagen angående eftersökande och bearbetande af stenkols

fyndigheter den 28 maj 1886. Sedan utredning skett i anledning

al ansökan om tillstånd (koncession) i nämnda syfte, pröfvar Konuno-eiT,

huruvida med afseende å företagets gagn för orten och det allmänna

koncession i enlighet med lagen må sökanden beviljas. Söka flera koncession.

å samma område, bestämmer Konungen oberoende af tiden, då

ansökningarna inkommit, hvilken af sökandena, vare sig de äro jordägare,

upptäckare eller andra, må äga företräde till koncessionens erhållande.

Upptäckare är dock berättigad att, om annan erhåller koncessionen,

af denne undfå skälig’ godtgörelse, hvars belopp bestämmes

i koncessionen. Skada och intrång, som tillskyndats jordägare eller

annan, skall ersättas af den, som innehar koncessionen. Jordägaren är

dessutom, berättigad att med visst afdrag erhålla en afgift motsvarande

värdet af V75 af hvad å området vinnes och i dagen uppfordras. Koncessionen

är ej begränsad till någon viss tid, men kan förverkas. Någon

afgäld erlägges icke till staten.

Den andra förebilden innefattas i det nu framlagda kungl. förslaget.

Detta påminner till anläggningen om inmutningsrätten och gifver

i regeln liksom denna företrädesrätt åt den, som kommer först. I öfrigt

innefattar dock förslaget ett utbilaadt system för statslig koncession

med viss begränsning i tiden för upplåtelsen samt rätt och i visst fall

skyldighet för kronan att inlösa anläggningarna, då koncessionen upphör.

I afgäld till kronan skall erläggas i vanliga fall 20 procent af företagets

efter vissa grunder beräknade nettovinst. Ett beaktansvärdt villkor är,

att Konungen äger föreskrifva, att järnmalm, som ur fyndigheten vinnes,

icke eller allenast i viss omfattning må såsom råvara exporteras ur landet.

Huru en ny hufvudsakligen enhetlig gruflagstiftning, grundad väsentligen

pa ett koncessionsystem, bör i sina detaljer utformas, kan naturligtvis

icke annat än efter närmare undersökning utrönas. Säkerligen

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Sammansatta Lag- och Jordbruksutskottets M morial Nr 2.

bör den bestå af någon lämplig sammansmältning af förenämnda båda

system. Att någon väsentligare skillnad härvid lika litet som för närvarande

bör göras, ifall marken äges af kronan eller enskilde, äx redan

framhållet. Icke hellei'' har det pavisats, att någon synneidig biadska

föreligger för att redan nn utfärda en lagstiftning'' för kronomark titan

afvaktan på den erforderliga utredningen öfver ämnet i hela dess vidd.

Skulle det emellertid anses nödvändigt eller önskligt att innan

dess så att säga provisoriskt antaga en ny positiv lagstiftning enbart

för kronojord, så har man att ingå i granskning af det för sådant

ändamål nu framlagda förslaget. Utskottet har därvid, frånsedt de

anmärkningar, som af utskottet framställts, i öfrigt yttrat, att det syntes

utskottet, som om de principer, som kommit till uttryck i de förevarande

förslagen, voro i det hela tillfredsställande, när man vill upphäfva

inmutningsrätten. Det synes oss dock vanskligt att i en sa inv ecklad

specialfråga som denna kunna därom fälla ett fullgiltigt omdöme. I stort

sedt måste Riksdagen bygga på förtroendet till den utredning och undersökning,

på hvilken förslaget hvital''.

I detta afseende är emellertid att märka, att valet af sakkunniga

från regeringens sida, såvidt vi förstå, skett väl ensidigt., Det kan då

befaras, att de olika intressen, som här böra tillgodoses, äfven med bästa

vilja ej kunnat jämbördigt komma till sin rätt.

Det kan därföre ifrågasättas, om ej en förnyad allsidigare granskning

af förslaget skulle verka, att Riksdagen kunde med större tillförsikt

gå till afgörandet.

Särskildt betänksam måste man ställa sig vid förslagets bestämmelser

om den afgäld, som skall erläggas till kronan. Dessa bestäinmelsers

Tätta innebörd och verkningar har det varit för utskottet omöjligt

att bedöma. Utskottet yttrar icke något härom, men frågan var

dock föremål för vidlyftiga och man kan tryggt säga resultatlösa öfverläggningar

inom utskottet.

Att grunderna för beräkningen af nettovinsten i det hela, lätt ger

grufinnehafvaren ett stort öfvertag kan man befara. Beräkningen är

också uppenbarligen i vissa delar särdeles svår att utföra, förenad med

kostnader och dessutom okontrolleradt godtycklig, såsom i fråga om den

för alla fall föreslagna förhöjningen med en tredjedel. Äfven om förslagets

bestämmelser i detta afseende godtagas, synes det dock för

säkerhets skull åtminstone böra tilläggas, att, därest den deklarerade

nettovinsten skulle öfverstiga den enligt förslaget beräknade, afgälden

skall erläggas med ledning af det förra högre beloppet.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Sammansatta'' Lag- och Jordbruksutskottets Memorial Nr 2.

Någon grund, hvarför afgälden skall utgöra allenast 20 procent

af nettovinsten och 80 procent af denna vinst behållas af koncessionsbafvaren,

angifves af de sakkunnige icke i vidare män, än att 20 procent

ifrågasatts »exempelvis». Men äfven om detta procenttal kan befinnas

skäligt för lägre vinstbelopp, bör dock, synes det oss, afgiften åtminstone

progressivt höjas för högre vinstbelopp.

En erinran i ett par specialfrågor må det ock tillåtas oss att i

detta sammanhang framställa. Det kan nämligen ifrågasättas, hvarför

enligt 23 § i förslaget endast beträffande järnmalm må kunna föreskrifvas

begränsningar till förmån för inhemsk förädlingsindustri. Med

anledning af det i 27 § gjorda meagifvandet för Konungen att till

tillståndshafvarens begagnande upplåta mark bland annat till arbetarebostäder,

må vidare erinras, att erforderligt välbeläget område bör på

sätt som skett vid Kiruna och Malmberget jämväl afsättas för själfständiga,

af tillståndsliafvaren oberoende boningsplatser.

Att en ny lagstiftning, som begränsar sig blott till kronojord,

bör på sätt i propositionen föreslås omfatta all kronojord, anse vi riktigt.

Bakom herr Magnusons af utskottet tillstyrkta motion att inskränka

denna lagstiftning till kronojord inom de tre nordligaste länen ligger i

själfva verket den uppfattningen, att inmutningsrätten helst bör bibehållas

öfverallt och att det därför gäller att få den nya lagstiftningen,

i den mån den numera är oundviklig, så begränsad som möjligt. Den

åter, som bar en annan uppfattning i själfva sakfrågan, måste ställa sig

på propositionens sida.

På dessa skäl och med instämmande väsentligen i utskottets

yttrande i öfrigt i dess första betänkande anse äfven vi, att frågan bör

undergå eu förnyad granskning, och ansluta oss sålunda till utskottets

slutliga hemställan.»

Vid punkt 2:o)

al herrar Trygger och Magnuson, som visserligen biträd t utskottets

förslag, men ansett, att frågan om statsgrufvefält icke bort skiljas från

sitt sammanhang med gruflagstiftningen i öfrigt beträffande kronojord;

samt

af herrar Kronlund och grefve Hamilton.

Vid punkt 5:o)

af herrar I). Persson, Berggren, grefve Hamilton, Jansson i EdsBih.

till Likså. Prof. 1910. 7 Sami. 2 Afd. 2 Eäft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Sammansatta Lag- och Jordbruksutskottets Memorial Nr 2.

bäcken, Jönsson i Kvarnberga, Kronlund, Lindhagen och. Pettersson i

Södertälje, hvilka med åberopande af sitt särskilda yttrande vid punkt l:o)

hemställt,

att Riksdagen med anledning af förevarande

motion ville anhålla, att Ivungl. Maj:t måtte taga i

öfvervägande, huruvida och under hvilka villkor inmutningsrätten

må jämväl pa enskild mark kunna upphäfvas

och ersättas med ett annat väsentligen på koncession

byggdt system för tillgodogörande af mineralier

med iakttagande tillika af behörig hänsyn jämväl till

jordägarens och upptäckarens berättigade intressen.

STOCKHOLM, ISAAC MARGUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1910.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rättelse

i sammansatta lag- och jordbruksutskottets memorial nr 2.

Å sid. 5 andra raden nedifrån står: under l:o)och2:o) gjorda hemställan,

läs: under l:o) gjorda hemställan,

Bih. till Riksd. Frot. 1910. 7 Sami, 2 Afä. 2 Käft,

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.